El nära och långt borta

Transkript

1 El nära och långt borta Elsystem och elmarknad från konsumentens synpunkt Mats Bladh

2 Redaktionell informationstext

3 Innehållsförteckning KONSUMENTEN OCH ELSYSTEMET...6 UR KONSUMENTENS SYNVINKEL...7 EL HEMMA...8 ATT TÄNDA OCH SLÄCKA LAMPOR...8 Lampors strömförbrukning...11 EL DÄR BORTA...13 VAD ÄR ELSYSTEM OCH VAD ÄR AVREGLERING...17 HUSHÅLLEN OCH ELSYSTEMET...17 HUSHÅLLEN OCH AVREGLERINGEN...20 HUSHÅLLEN OCH ELSYSTEMET...23 ATT ANVÄNDA APPARATER...23 ALL EL HOS ALLA HUSHÅLL ÖVER TID...32 ÖKNING TROTS ELSNÅLARE APPARATER...34 ELBEROENDET OCH DEN OKÄNDA ELFÖRBRUKNINGEN...36 Fjärr-el...41 Decentraliserad elförsörjning...43 SAMMANFATTNING...44 HUSHÅLLEN OCH AVREGLERINGEN...47 TRE REGLERINGSMODELLER...47 TRÖSKLAR FÖR MARKNADSAKTIVITET...51 EN UNDERSÖKNING AV HUSHÅLLS AGERANDE...56 Lärdomar från studien:...62 SLUTSATSER...64 EL SOM MEDLEMSFÖRMÅN...66

4 KOLLEKTIVA ABONNEMANG...69 Fastighetsägare som ställföreträdande elkund och som elproducent...73 SAMMANFATTNING...76 ELBOLAGENS TRANSAKTIONSKOSTNADER OCH MARGINALER...78 Debaclet Kraftkommission...80 HUSHÅLLENS TOTALA ELPRIS JÄMFÖRT MED ANDRA ELKUNDERS...83 Varför har vi elsäljare?...88 ELPRISET STIGER PÅ SIKT...90 Återreglering och storvinster...92 I SAMMANDRAG...95 VAD BÖR GÖRAS?...97 BILAGA...99 BETECKNINGAR PÅ STORA TAL...99 KÄLLOR OCH LITTERATUR Otryckt material Nyhetsmaterial Statistiskt material Litteratur...102

5

6 Konsumenten och elsystemet El från den enskilde konsumentens synvinkel är något ovanligt. Därför har jag valt just den vinkeln. Texten är uppdelad i två delar: Hushållen i elsystemet. El är vardagligt. Den hör samman med de dagliga göromålen när vi använder lampor och apparater. El passar utmärkt i hemmiljön, då den är ljud- och luktfri. Samtidigt är produktionen av el något osynligt och fjärran. Denna paradox ger upphov till problem med samordningen av konsumtion och produktion, som i värsta fall leder till akut elbrist och frånkoppling. En lösning är att decentralisera produktionen så att den förs närmare hushållen. Då skulle också elproduktion frigöras för industrins växande behov. Hushållen på elmarknaden. Sedan avregleringen på 1990-talet har elkunderna möjlighet att välja elleverantör och elavtal. Men det är svårt att välja med tanke på att elpriset kan variera kraftigt över tid och att det finns många elbolag och avtal att välja bland. Det tänkte man inte på när avregleringen genomfördes. De höga vinsterna hos kraftbolagen tycks strida mot de löften som konkurrensen skulle medföra. Åtgärder för att råda bot på problemen är att avskaffa de dyra avtalen för passiva kunder, att utnyttja kollektiva abonnemang och att decentralisera elproduktionen. 6

7 Ur konsumentens synvinkel Ett perspektiv är att se på el från det enskilda hushållets synpunkt. Det kommer att vara utgångspunkten i denna skrift. Min förhoppning är att de som inte är så insatta i vad elsystem och elmarknad är för något ska kunna orientera sig bättre, få ett grepp om sammanhangen. Alla har rätt att begripa hur tekniska och ekonomiska system fungerar. Men valet av synvinkel motiveras inte bara av pedagogiska skäl, utan också av systemkritiska skäl. Hushållets synvinkel är nämligen ovanlig i den vetenskapliga litteraturen kring el, och den är försummad i det reellt existerande elsystemet. Så vad som står här är kontroversiellt. Med hushållets synvinkel menas här de många småförbrukarna i första hand. Bland hushållen, de som bor i villa med elvärme, finns också de som har en avsevärt högre elförbrukning. Om man väljer att se på el ur andra synvinklar som företagskunden som har än högre elförbrukning, eller den elintensiva industrin vars förbrukning motsvarar den för mindre städer skulle problemen, frågorna och svaren bli annorlunda. Om man väljer elleverantörens eller kraftbolagens synvinkel blir det något annat igen. Och återigen en annan om vi anlägger kommunens, statens och myndigheternas synvinkel. Dessa kommer dock inte att glömmas bort, tvärtom. Med den lilla kunden som utgångspunkt går vi genom systemets labyrinter. 7

8 El hemma Att tända och släcka lampor Vi tänder och släcker lampor varje dag, många gånger om dagen. Hur länge vi har lampor tända varierar naturligtvis med tidpunkten på året och på dygnet, med den enskilda lampans plats och funktion, och med individuella vanor. Vi använder icke-elektrisk belysning i hemmet, men jämfört med 1800-talet har användningen av fotogen-lampor, oljelampor, stearinljus med mera, ersatts eller fått andra uppgifter. Belysningen är idag till största delen elektrisk och den fyller flera behov: Vi behöver tända i hallen när vi kommer hem; i badrummet för att borsta tänderna; ovanför diskbänken för att hacka lök; vid fåtöljen för att sticka; i fönstret för att hålla tjuven borta; i källaren för att leta fram sommardäcken; i bokhyllan för att hitta en bok, sätta ljus på prydnadsglasen och samtidigt ge en trivsam sidobelysning i rummet; i vardagsrummets hörn för att avlasta ögonen från TV:ns ljus; som ljusslingor i trädet vid juletid; vid skrivbordet när räkningar ska betalas; vid sängen för att läsa deckaren; bland krukväxterna; till akvariet; på balkongen; i garaget; i tvättstugan; ovanför tavlan; över matbordet; framför entrén; i kylskåpet. Med mera. Med lampor menar vi i dagligt tal både armaturen och den lampa som lyser. Om vi inriktar oss på den lysande lampan så kan vi konstatera att glödlampor fortfarande är vanligast. Men vanliga är också halogenglödlampor, lysrör och låg- 8

9 energilampor. De sistnämnda är egentligen små lysrör, numera päronformade likt glödlampor, och med sockel så att de kan användas i vanliga glödlampsarmaturer. Det finns två typer av lampor som kan användas i hemmen: glödlampor och lysrör. Principen för glödlampan är att en tråd avger ljus, glöder, när en elektrisk ström tillförs. Tråden finns i en glasbehållare tömd på luft och fylld med gas. Metalltrådslampan av volfram kom i början av 1900-talet. Dess föregångare var koltrådslampan, och man brukar datera födelsen av glödlampan till 1879, men det fanns föregångare så långt tillbaka som Halogenlampan, som lanserades 1959, är en sorts glödlampa där gasen i lampan tillförts jod eller brom. Genom dessa tillsatser återförs partiklar som frigörs från tråden i vanliga glödlampor. Därför håller halogenlampan längre, men den kräver högre temperatur för att lysa, så därför måste dessa lampor göras små och med tjockare glas. Glödlampor Lysrör 1820 platinatråd 1860 lysgasrör 1879 koltråd 1910 neonrör 1903 metalltråd 1935 lysämnesrör 1959 halogenlampor 1980 lågenergilampor Andra typer: Bågljus, högtryckslampor, induktionsljus, plasmaljus, lysdioder. Källa: Lars Starby: En bok om belysning 9

10 Glödlampor eller lågenergilampor? Antaget elpris: 1 kr/kwh Glödlampa 60 W i 1000 timmar = 60 kr. 10 st = 600 kr. Glödlampa 40 W i 1000 timmar = 40 kr. 10 st = 400 kr. Glödlampa 25 W i 1000 timmar = 25 kr. 10 st = 250 kr. Summa: kr. Inköp: 20 kr/st = 600 kr. Lågenergilampa 11 W i 1000 timmar = 11 kr. 10 st = 110 kr. Lågenergilampa 7 W i 1000 timmar = 7 kr. 10 st = 70 kr. Lågenergilampa 5 W i 1000 timmar = 5 kr. 10 st = 50 kr. Summa: 230 kr. Inköp: 100 kr/st = kr. Brinner i timmar = 300 kr. Glödlampor i 1000 timmar: kr. Lågenergilampor i 1000 timmar: 530 kr. Principen för den andra typen av lampor, lysrören, är att man utnyttjar ämnen som utsänder ljus när de utsätts för elektromagnetisk strålning. Det är fråga om lysämnesrör. Första gången lysämnen användes var 1924, men 1935 kom ett kommersiellt gångbart lysrör fram. Föregångarna till de moderna lysrören var de där man använde lysande gas istället, vilka kan spåras tillbaka till 10

11 1860-talet. Neonrören är en typ av lysgasrör. Lågenergilamporna härstammar från lysämnesrören. Lysrörslamporna som kom 1980, är kompakta miniatyrer av vanliga lysrör, som gjorts så små att de kan innefattas i en glasbehållare som liknar de vanliga glödlamporna, och med socklar som passar i vanlig armatur. Lampors strömförbrukning Att tända en lampa medför energiförbrukning. Man kan få en uppfattning om en lampas energiförbrukning genom att multiplicera lampans effekt (Watt) med den tid den är tänd. En 60Wlampa som är tänd en timme ger 60 Wattimmar (Wh). Om man har 100 stycken 60W-lampor tända 1 timme var, hamnar energiförbrukningen på Wh, eller 6 kwh (kilowattimmar). Ett mer realistiskt exempel är att vi har 30 lampor hemma, med olika Watt-tal. En detaljerad studie av ett hushåll visar att en lampa i genomsnitt är tänd 2 timmar per dag. Om vi tänker oss att effekten i genomsnitt är 40W för 30 lampor, och att var och en är tänd 2 timmar per dag i 365 dagar per år, så hamnar elenergiförbrukningen för lampor på 840 kwh. Ett enpersonshushåll i hyreslägenhet har kanske en sammanlagd elförbrukning på kwh per år, så belysningselen är en ganska viktig del av småförbrukarnas elkonsumtion. Belysningselens andel är avsevärt mindre i hushåll som bor i villa med elvärme. Men egentligen vet vi ganska lite om hushållens belysningsel: Antalet lampor varierar kraftigt mellan olika hushåll, genomsnittligt Watt-tal va- 11

12 rierar också, liksom hur länge man har lamporna tända. En uppfattning om kostnaderna kan man få om man sätter kostnaden för 1 kwh till 1 krona (se faktaruta). Eftersom glödlampan länge varit den särklassigt vanligaste lampan, förknippas Watt-talet med ljusstyrkan. Men så är det alltså inte. Lågenergilampor ger samma ljus vid enbart en femtedel av glödlampors effekt (Watt). En lågenergilampa på 7W ger nästan lika mycket ljus som en glödlampa på 40W. Lågenergilampan är dyrare än glödlampan men brinner 10 gånger längre, cirka timmar mot glödlampans timmar (men detta varierar också mycket beroende på vilket märke man köper). En stor del av glödlampans energi förslösas genom den värme som avges (vilket kan ge upphov till brännskador på lampskärmarna). Lysrörslampor blir inte varma, de är effektivare. Nackdelarna med lågenergilampor är att de är dyrare och att ljuset tänds med fördröjning. I faktarutan visas en jämförelse mellan elförbrukning för glödlampor och för lågenergilampor. För det första kan vi se att driftkostnaderna (elkostnaderna) är större än inköpskostnaderna för både glödlampor och lågenergilampor. För det andra är lågenergilamporna billigare. En glödlampas brinntid uppskattas till 1000 timmar. I räkneexemplet jämförs glödlampors livskostnader med kostnaderna för lågenergilampor på 1000 timmar. (Här kan nämnas att det vanliga är att vi tillbringar mellan 3000 och 5000 timmar vaken-tid hemma per år, beroende på om vi förvärvsarbetar eller inte). Inte nog med att drift- 12

13 kostnaderna är lägre, även inköpskostnaderna blir lägre för lågenergilampor då deras livslängd är betydligt längre. Vi kan bortse från kostnaderna för armaturen i jämförelsen eftersom nya lågenergilampor kan skruvas i glödlampsarmaturer. Att ersätta glödlampor med lågenergilampor ger en stor besparing i förbrukad elenergi, och i utgifter för elektricitet. I exemplet ovan skulle 840 kwh bli knappt 170 kwh om alla lampor ersattes. För hela landet skulle det innebära en ganska stor besparing. Sverige har cirka 4,2 miljoner hushåll. Om vi gissar att de svenska hushållen redan har bytt ut 10% av sina glödlampor mot lågenergilampor, så skulle ett utbyte av resten av glödlamporna betyda att elen minskar från 3,25 till 0,71 TWh. 1 Minskningen på 2,5 TWh motsvarar drygt all el som förbrukas i svenska fritidshus, sju gånger den el som går åt till TVtittande, knappt 2 procent av all elförbrukning i landet, eller knappt en tredjedel av det största kärnkraftreaktorns årsproduktion (Forsmark 3). El där borta Varje gång vi sätter på en lampa gör vi en beställning av el. Om många sätter på lampor samtidigt, ställs stora krav på elleverantörerna. De måste ha kapacitet nog för att producera och transportera elen. El kan nämligen inte lagras. Man kan lagra kol i depåer vid kolkraftverket, man kan lagra vatten i dammar vid vattenkraft- 1 TWh = Terawattimmar, dvs. en miljard kilowattimmar. 13

14 verket, och man kan ladda batterier med mindre mängder energi. Men själva elen kan inte lagras, vilket betyder att kraftbolaget måste producera i samma ögonblick som vi konsumerar. På så vis är elsystemet mycket demokratiskt, i meningen konsumentstyrt. Elförbrukningen har sina toppar och sina dalar. Både över dygnet, över veckan och över året. Lampor tänds på morgonen, släcks i hemmet över arbetsdagen, tänds på kvällen igen och släcks vid läggdags. Under den mörka årstiden ökar behovet av belysning jämfört med den ljusa årstiden. Elproducenten måste investera i kraftverk som har sådan kapacitet att de kan täcka topparna i förbrukning under den mörkaste (och kallaste, ty el används för uppvärmning också) måndagsmorgonen. Den högsta toppen en vintermorgon ligger tre gånger högre än botten en sommarnatt. Men det betyder också att elproducenten står med outnyttjad kapacitet när många lampor är släckta. Nu kompenseras släckta lampor i hemmen på dagtid av tända lampor i industrin och på kontoren, men på natten och på sommaren är det ofta släckt. 2 I elsystemets ungdom, för hundra år sedan, kunde det hända att kraftbolag köpte eller startade industrier för att få en säker avsättning för sin elkapacitet. De ville också blanda abonnenter med olika förbrukningsmönster för att få ett jämnare utnyttjande. Det finns också en annan metod som förklarar elsystemets expansion, nämligen 2 För exempel på så kallade belastningskurvor, se Jurek Pyrko: Eleffekthushållning, s

15 hopkoppling av nät. Kraftbolag X i region A kan slippa bygga dyra toppkraftverk genom att köpa el från Kraftbolag Y i region B. Då kan X köpa av Y vid behov och sälja vid annat tillfälle. Numera kopplas elnäten samman över nationsgränserna. Man kan ändå inte komma ifrån att reservkraft måste finnas. Egentligen vill inte kraftbolagen hålla kraftverk i beredskap, eftersom det kostar pengar att hålla dem startfärdiga. Efter avregleringen 1996, då elbolagen skulle vara kommersiella, lades många reservkraftverk i malpåse. Dessutom stängdes Barsebäck I den 30 november 1999, därför att det finns ett energipolitiskt beslut att avveckla kärnkraften. Den totala produktionskapaciteten sjönk från drygt MW (Megawatt = 1000 kilowatt) till knappt MW från 1996 till Det var en minskning med (nästan 10%), varav 600 till följd av Barsebäck-stängningen. Minskningen krympte marginalen mellan all elektrisk utrustning som utnyttjas samtidigt i hem och på arbetsplatser å ena sidan, och den möjliga produktionskapacitet som finns vid den tidpunkten å den andra. Den marginalen måste vara stor eftersom de kraftverk som är igång kan tas ur drift, t.ex. på grund av behov av reparationer, säkerhetskontroller av kärnkraftsreaktorer, bränder i ställverk, nedfallna ledningar och dylikt. På grund av sådana oförutsedda händelser är tillgänglig kapacitet lägre än möjlig kapacitet. Säkerhetsmarginalerna krympte, speciellt i södra Sverige. Överföringsförbindelserna från grannländerna kunde inte kompensera det in- 15

16 hemska bortfallet. Därför hotade de sammanlagda elkonsumtionskraven att slå i produktionstaket. Svenska Kraftnät, ett affärsverk som bildades 1996 med ansvar för att upprätthålla balansen mellan konsumtion och produktion, måste ta till en ovanlig åtgärd vintern Söndagen den 4 februari gick de ut med en vädjan till hushållen att hålla tillbaka sin förbrukning, och förmådde vissa industrier att avstå från att sätta på sina elpannor. Man såg framför sig att mycket höga krav på el skulle ställas på måndagens morgon. En topp nåddes också den 5 februari mellan klockan 8 och 9 på MW. Den kunde täckas med hjälp av nyligen upphandlade reserver och med import, men utan vädjan till förbrukarna hade toppen blivit mycket högre. Efter denna incident fick Svenska Kraftnät i uppdrag att ingå avtal med kraftägarna att öppna reserverna igen, och avtal med elförbrukare om tillfälliga reduktioner. Det har inneburit att drygt två tredjedelar av den förlorade reservkraften återvunnits genom Svenska Kraftnäts rätt att upphandla reserver av kraftägare. Lagen om effektreserv reglerar detta från 1 juli 2003 till 28 februari 2008 då en marknadsmässig lösning ska ta vid. Sedan 2001 har också Barsebäck II stängts, närmare bestämt den 31 maj Detta bortfall kompenseras av höjningar av kapaciteten i Forsmark och Ringhals. Man kan därför säga 16

17 att produktionskapaciteten hos Barsebäck II flyttats till de andra kärnkraftverken. 3 Vad är elsystem och vad är avreglering Hushållen och elsystemet För att använda el krävs att vi har lampor och annan utrustning i hemmen. Det krävs därtill ledningar från kraftstationen, och organisationer som säljer och som producerar elektricitet. Kort sagt, användarutrustning måste kopplas samman med produktionsutrustning för att ett flöde av el ska kunna komma till stånd. Hushåll, elhandelsföretag och kraftproducenter behöver sammankopplas för att ett flöde av information och pengar ska kunna komma till stånd. När lagen om effektreserv utreddes såg man ett problem i bristen på flexibilitet på förbrukningssidan. Man ville se en större priskänslighet hos elkunderna. Det är något i relationerna mellan konsumenter och producenter som klickar. Varför får inte producenterna och de balansansvariga konsumenterna med sig. Varför är konsumenterna så okänsliga, så oflexibla i sin konsumtion? Vi kommer därmed in på konsumenternas relation till elleverantörerna. Relationen kan beskri- 3 Pyrko, Eleffekthushållning, s Elmarknaden 2003, s Energimarknad 2005, s Energiindikatorer 2006, s

18 vas som två kretslopp. I figur 1 är dessa lagda på varann. Vi har ett fysiskt kretslopp där konsumentens elkrav, som uppstår när vi tänder en lampa, motsvaras av leverans av el. För det andra har vi ett ekonomiskt kretslopp där elbolaget skickar en räkning på den el som distribuerats, och konsumenten betalar med pengar. Figur 1. Fysiskt och ekonomiskt kretslopp för el. Kraftbolag Elbolag El. produktionsutrustning Elfaktura El Val Pengar Elkrav Konsumenter El. konsumtionsutrustning Problemet är att informationen som löper genom de båda kretsloppen är ofullständig. Det är lätt för konsumenten att beställa el, men signalerna från producenten kommer inte fram genom systemets normala kanaler, dvs. elpriser och elräkning. Vi har ett problem med samordning av konsumtion och produktion, ett problem som är speciellt här eftersom el inte kan lagras. Konsekvenserna av problemet är flera. Det finns risk att elsystemet havererar till följd av överbelast- 18

19 ning, som berördes ovan i fallet med toppen Därför finns ett behov av laststyrning, dvs. fjärrstyrning av konsumenternas apparater. Måste vi släppa kontrollen över våra elprylar? Problemet accentueras av energipolitikens inriktning på energieffektivisering. Den inriktningen är en konsekvens av ett folkligt motstånd mot utbyggnaden av vattenkraft och kärnkraft. Vattenkraftens dammar medför stora ingrepp i naturen. Sjöar förstoras eller bildas ovanför, älven krymper nedanför, naturliga vattenfall blir oigenkännliga. Lax, ål och annan fisk får svårt att vandra. När många vattendrag exploaterats på 1960-talet bildades lokala motståndsgrupper vilka så småningom samordnade sina protester. Frågan om att bygga i Vindelälven blev avgörande. Motståndarna vann politiskt stöd och riksdagen beslutade 1970 att inte bygga kraftverk i denna och andra orörda älvar. Kärnkraftens faror uppmärksammades tidigt, redan innan kraftverken byggdes. Motståndet mot atomkraften växte till en nationell rörelse på 1970-talet, samtidigt som kärnkraften byggdes ut. Efter ett haveri i ett kärnkraftverk i USA 1979 beslutade riksdagen att en folkomröstning skulle hållas Man kunde då rösta på tre linjer. Alla tre föreslog avveckling, men i olika takt. Frågan om när och hur kärnkraften ska avvecklas har pågått sedan dess. Faktum är dock att inga nya kärnkraftverk tillkommit, medan två reaktorer stängts av. Till detta kommer klimatförändringarna som, enligt en stor majoritet av expertisen, anses bero på utsläppen av framför allt koldioxid från för- 19

20 bränningen av fossila bränslen. Därmed framstår även kolkraftverk som ej önskvärda. Pressen att hålla tillbaka elförbrukningen ökar på så vis. Hushållens roll studeras sällan, vilket är ambitionen i det kommande avsnittet. Att få de små konsumenterna, som inte är så små när vi lägger dem samman, att medverka i effektiviseringen, kräver en respekt och förståelse för behoven och en insikt i vilka informationsbrister som finns. En fundamental aspekt är elsystemets centraliserade karaktär. Den ger upphov till ett stort avstånd mellan produktion och konsumtion. Avståndet skulle kortas om produktionen decentraliserades. Decentraliserad elförsörjning är möjlig i form av solceller, mikroturbiner, stirlingmotorer, bränsleceller och vindkraftverk. Dess fördelar är att ansvar och kontroll förs ned till fastighetsägaren och därmed närmare konsumenten. Fördelen är också att den befintliga, storskaliga elproduktionen kan avlastas till förmån för industriella och andra storkonsumenters ökade förbrukning. Hushållen och avregleringen I Figur 1 visas en uppåtriktad pil från konsumenter till elleverantörer. Den representerar ett centralt inslag i elmarknadsreformen, eller avregleringen, nämligen möjligheten att välja elbolag eller avtal. Avregleringen genomfördes på talet. Genom att man skiljde på nätbolag och elhandelsbolag gavs varje enskild abonnent möjlighet att välja elsäljare. Vilka var motiven för reformen? 20

21 I en av utredningarna som föregick reformen anfördes två skäl. Konkurrens skulle tvinga elbolagen att effektivisera sin verksamhet och leda till lägre priser. Dessutom skulle nya avtalsformer komma fram som bättre passade kundernas behov och som ökade deras möjligheter att snabbt anpassa sig till variationer i elproduktionskostnaderna (dvs. det problem som berördes ovan). 4 Elmarknadsreformen är mycket märklig i två avseenden. Svenska elpriser var låga redan innan avregleringen, vilket gäller alla vattenkraftsrika länder. Reformen var alltså en lösning som saknade problem. För det andra var avregleringen fullständigt frikopplad från alla slags miljöaspekter. Inte en rad, inte en tanke på hur reformen skulle passa in i omställningen av energisystemet i hållbar riktning, som statens långsiktiga energipolitiska mål brukar uttryckas. Rätten att välja elsäljare är dock en obestridlig fördel för konsumenten som infördes med avregleringen. Den kund som är missnöjd med pris, service och bemötande har nu möjlighet att rösta med fötterna, genom att byta elleverantör. För de små konsumenterna kom den rätten i praktiken Många har utnyttjat valfriheten, men många har det inte. Varför är många passiva? Enligt min mening, och vi ska återkomma till det längre fram, utformades elmarknadsreformen med tanke på en utopisk konsument. En kund som utan besvär uppdaterar sig om priser och erbjudanden från ett antal elbolag och som nog- 4 Elmarknad i förändring (Nutek), s

22 grant kontrollerar avtalets efterlevnad. För denna människa är el viktigt och priset står i centrum. De som stod bakom reformen resonerade som om alla elkunder, utan undantag, satt och väntade på att få välja elbolag, eller åtminstone byta avtal med den befintlige elleverantören. Hur det står till med realismen i denna bild av konsumenten, ska vi ta upp i samband med redovisningen av den enkät och de intervjuer jag gjort med riktiga elkonsumenter. 22

23 Hushållen och elsystemet Att använda apparater Det är inte bara belysningen som drar ström i hemmet. Det finns ett stort antal apparater och maskiner också. Om vi lägger samman apparaters och lampors Watt-tal i alla hushåll, får vi ett mått på det totala möjliga krav som hushållen kan ställa på elproduktionen. Elsystemet skulle drabbas av överbelastning om allt sattes på samtidigt. Därför är det viktigt hur och när apparater sätts på och stängs av, och av vem, ty det finns inslag av automatik här. Man kan dela upp apparater och lampor i fyra typer efter användarberoende. Elförbrukningen beror på när apparaten eller lampan sätts på respektive stängs av. Vissa saker sköter vi själva, både vad gäller påsättning och avstängning. Andra sätts på av användarna men styrs sedan av ett program som bestämmer avstängningen. En tredje grupp är termostatreglerade både för påsättning och avstängning. En fjärde grupp står på hela tiden. Vi har då en manuell, en halvautomatisk, en automatisk och en ständigt-på kategori. Manuella. Lampor tillhör den kategori som är mest beroende av vanor och beteende hos användarna. Vi tänder och släcker lampor manuellt enligt våra behov och rutiner. Här finns dock undantag då ljussensor, timer och rörelsedetektor gör att lampor hamnar i den automatiska typen, men de utgör en minoritet av lamporna hos hushållen. Till den manuella typen hör också bland 23

24 annat bastu, ugn, torkskåp, solarium, spisplattor, kupévärmare, kaffebryggare, motorvärmare och TV. Halvautomatiska. Tvättmaskiner och torktumlare tillhör den andra typen, där programmet bestämmer när maskinen går ned i viloläge eller strömmen bryts. Hit hör också diskmaskin, vattenkokare, mikrougn och brödrost. I vissa fall innebär den automatiska avstängningen en övergång till viloläge. Automatiska. I den tredje gruppen har vi både automatisk påsättning och avstängning. Det gäller då termostatreglerade saker som varmvattenberedare och frysskåp och kylskåp, samt andra typer av kyl- och frysenheter såsom kyl-svalskåp eller frysbox. Men även glödlampor i den mån dessa är styrda av ljussensor, timer eller rörelsedetektor. Det kan också vara fråga om fjärrkontroll från nätbolaget i fall av så kallad direkt laststyrning. Det senare är en överenskommelse mellan leverantör och kund att den förre får fjärrstyra elektriska apparater. Ständigt på. I en fjärde grupp har vi apparater som står på för jämnan. Vilka som hör hit beror delvis på vilka vanor hushållen skaffat sig. Här har vi akvarium, receiver i viloläge, parabolantenn i viloläge, video avstängd, dator avstängd, mikrougn i vila, digitalbox, klockradio och telefonsvarare. Att parabol och receiver räknas hit bygger på förutsättningen att de flesta hushåll inte stänger av viloläget. Några manuella och halvautomatiska apparater hamnar i denna kategori efter avstängning respektive avslutat program. 24

25 Tabell 1. Hur mycket el (kwh) drar olika apparater och lampor på ett år? Några realistiska räkneexempel. Watt Tim/år kwh Manuella Bastu Ugn Torkskåp Solarium Spisplatta Spisplatta Strykjärn Infravärme Hårtork Dammsugare Kupévärmare Kaffebryggare Våffeljärn Glödlampor 10 st Motorvärmare Glödlampor 10 st Glödlampor 10 st Spisfläkt TV Dator Elvisp LCD-TV Värmedyna Lysrör Parabol

26 Receiver Julljusstake Dator, vila DVD Video Lågenergilampa CD-spelare Skrivare TV, vila DVD, vila Batteriladdare Halvautomatiska Tvättmaskin Diskmaskin Vattenkokare Torktumlare Mikrougn Brödrost Automatiska Varmvattenberedare Frysskåp Kylskåp Glödlampa, timer Ständigt på Akvarium Receiver, vila Dator, av

27 Parabol, vila Video, av Digitalbox Klockradio Telefonsvarare Mikrougn Källor: Öresundskraft (2004); Bladh, Hushållens elförbrukning, s Vissa saker drar alltså ström i avstängt läge, så länge sladden sitter i vägguttaget. Anledningen till att apparater förbrukar el hela tiden är att de har en liten transformator som inte kopplas från trots att alla funktioner är avstängda. Man kan slippa denna strömförbrukning genom att sätta ett grenuttag med strömbrytare mellan stickpropp och eluttag. Som Tabell 1 visar ligger varmvattenberedaren i villan i särklass bland dessa energiförbrukare. Om den är dåligt isolerad kan värmeförlusten vara betydande. Hushållning med varmvatten genom snålspolande munstycken kan vara en metod att begränsa elförbrukningen. Ett radikalt sätt är att koppla beredaren till en solvärmeanläggning, men det fungerar endast under sommaren. Några av de vanligaste apparaterna tillhör de mer elslukande: Matlagningsutrustning såsom spis och ugn, mathållningen i kyl och frys, rengöring med diskmaskin. Även tvätt- och torkmaskiner bidrar märkbart till elförbrukningen. Så gör också belysningen (observera att beräkningen av glödlampors elförbrukning är beräknad på 10 stycken lampor för varje effektklass). Vissa sa- 27

28 ker, såsom bastu, solarium och akvarium drar mycket, men är inte så vanliga. Stereon kan dra en hel del ström beroende på hur mycket man lyssnar, men dess värre också i avstängt läge. På apparaterna finns en metallplatta eller en etikett som anger Watt, märkeffekten. Vad som anges då är maxeffekten, vilket gör att verklig användning ligger lägre. På många maskiner finns reglage där funktioner eller lägen kan varieras. Till exempel ökar Watt-talet när man byter kanal på TVn, när man höjer ljudet i stereon eller ökar suget i dammsugaren. Mina mätningar med elmätare visar också att Watt-talet kan överstiga märkeffekten. Det finns ett otal elektriska apparater i ett hem. Många står oanvända under dygnet, veckan eller till och med året. Julljusstakar och julgransbelysning används sällan någon annan tid på året än kring jul. Varför har vi så många elektriska maskiner och apparater? En del av svaret är att elektricitet är lukt- och ljudfri och kan därför lätt användas för att få olika maskiner och apparater att fungera. Så länge säkerheten kan tryggas, så att inte barn sätter fingrarna i uttaget, eller brand uppstår på grund av dåligt isolerade ledningar, är el väl passad för hemmiljön. El märks väldigt lite egentligen, den dyker främst upp på elräkningen utom vid strömavbrott då vi genast blir påminda om hur beroende vi är av den där anonyma varan. Elförbrukningen kan variera stort över ett dygn, som visas i Diagram 1. Under den lördag som där beskrivs medförde tvätt och matlagning toppar i förbrukningen. Om detta hushåll hade 28