Kartläggning av företags uppgiftslämnande till 14 myndigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av företags uppgiftslämnande till 14 myndigheter"

Transkript

1 AD 1638/2012 Kartläggning av företags uppgiftslämnande till 14 myndigheter N2012/311/ENT Slutrapport Datum: Version: 1.0 Upprättad av: Monica Ljungmark Åfeldt Mattias Ekhem Jimmy Everitt Viktoria Hagelstedt Jan Westerberg

2 AD 1638/2012 Innehållsförteckning Figurförteckning... 4 Tabellförteckning... 4 Sammanfattning Inledning Bakgrund Genomförande av uppdraget Samverkansformer och arbetssätt Utbyte med Uppgiftslämnarutredningen Intressenter till uppdraget Information och kommunikation 11 2 Metod för kartläggning av företagens uppgiftslämnande Avgränsningar Kartläggningen Översiktlig kartläggning Fördjupad kartläggning Uppdaterad kartläggning Nya frågor Möten och andra kontakter Felkällor Genomförda analyser av kartläggningsresultatet Uppgiftskrav som beror av storlek på företag Administrativ kostnad för kalenderstyrda uppgiftskrav Händelser för företag 18 3 Utvalda resultat från kartläggning av företagens uppgiftslämnande Utvalda resultat från kartläggningen Utvalda resultat från uppdaterad kartläggning Jämförelser av kartläggningen 2012 och den uppdaterade kartläggningen Resultat från fördjupade analyser Uppgiftskrav som beror av storlek på företaget Administrativ kostnad för kalenderstyrda uppgiftskrav Händelser för företag Fortsatt förvaltning av register över uppgiftskrav 37 4 Analyser av kartläggningsresultatet ur ett företagsperspektiv Ett exempel på en företagares vardag Små företag drabbas hårdare än stora företag Företag drabbas av större administrativa kostnader vissa månader under året Händelser för företag innebär uppgiftslämnande till flera myndigheter 41

3 AD 1638/ Uppnådda effekter Myndigheternas aktuella insatser för förenklat och minskat uppgiftslämnande Förändringar i blanketter Nya och förbättrade e-tjänster Insatser i samverkan mellan myndigheter Återanvändning av uppgifter Myndighetsgemensamma arbetsgrupper 47 6 Potential för förenklat och minskat uppgiftslämnande Behov av insatser till följd av kartläggningens resultat Förutsättningar för förenklat och minskat uppgiftslämnande Det myndighetsinterna Det myndighetsgemensamma Det övergripande Hinder för återanvändning Finansiella hinder Juridiska hinder Tekniska hinder 53 7 Rekommendationer för ett fortsatt arbete Ett framtida uppgiftskravsregister Fortsatt arbete för de kartläggande myndigheterna Kartläggning av ytterligare myndigheters uppgiftskrav Behovet av resurser Behov av myndighetsövergripande samordning 56 8 Förteckning över bilagor Bilaga 1: Förteckning över medverkande personer och myndigheter 57 Bilaga 2: Förklaring till inrapporteringsformuläret Bilaga 3: Resultat uppdaterad kartläggning 2013, alla myndigheter 57 Bilaga 4: Resultat uppdaterad kartläggning 2013, per myndighet 57

4 AD 1638/2012 Figurförteckning Figur 1 Samtliga myndigheter, uppgiftskrav Figur 2 Samtliga myndigheter, Figur 3 Tio uppgiftskrav med flest antal Figur 4 Regelursprung. Den vänstra bilden visar antal uppgiftskrav och den högra antal Figur 5 Kalender- och händelsestyrt. Den vänstra bilden visar antal uppgiftskrav och den högra antal Figur 6 Kalenderstyrt, antal uppgiftskrav per månad Figur 7 Initierande part. Den vänstra bilden visar antal uppgiftskrav och den högra antal Figur 8 Bransch. Den vänstra bilden visar antal uppgiftskrav och den högra antal Figur 9 Uppgiftskrav där antal företag som omfattas är fler än eller lika med företag Figur 10 Har myndigheterna e-tjänster? Den vänstra bilden visar antal uppgiftskrav och den högra antal Figur 11 E-tjänstanvändning, antal. För "E-tjänst används kanske" gäller att svar inte lämnats om användningen Figur 12 Ärenden där företagen inte använt e-tjänst, Figur 13 Tillagda och borttagna uppgiftskrav i den uppdaterade kartläggningen Figur 14 Kalenderstyrda uppgiftskrav med administrativ kostnad i Malin-databasen, fördelning av administrativ kostnad per månad för de kalenderstyrda uppgiftskraven Figur 15 Kalenderstyrda uppgiftskrav med administrativ kostnad i Malin-databasen, fördelning av administrativ kostnad per myndighet Figur 16 Kalenderstyrda uppgiftskrav med administrativa kostnader i Malin-databasen, andel som berör specifika företagsformer eller alla företagsformer Figur 17 Kalenderstyrda uppgiftskrav med administrativa kostnader i Malin-databasen, fördelning per företagsform Figur 18 Kalenderstyrda uppgiftskrav med administrativ kostnad i Malin-databasen, andel som berör specifika branscher respektive gäller alla branscher Figur 19 Kalenderstyrda uppgiftskrav med börda i Malin, fördelning per bransch Figur 20 Fördelning mellan händelsekategorier. Ett uppgiftskrav kan ingå i flera kategorier. Den vänstra bilden visar antal uppgiftskrav och den högra antal Figur 21 Visar några uppgiftskrav från de olika myndigheterna som kan drabba den fiktive butikägaren i exemplet Tabellförteckning Tabell 1 Uppskattad svårighet att lämna uppgiftskravet, kombinerade svar Tabell 2 Storlek, svar i kartläggning samt klassificering av uppgiftskrav utifrån vilken storlek på företagen som berörs... 30

5 (57) AD 1638/2012 Sammanfattning Sveriges företag har många krav på sig att lämna uppgifter till statliga myndigheter. Varje uppgiftskrav kan i sin tur leda till att flera olika uppgifter behöver lämnas in. För att kunna fullgöra sina skyldigheter lämnar företagen ibland samma uppgifter till flera olika statliga myndigheter. Det väcker irritation och kostar pengar för både företag och myndigheter. Att förenkla vardagen för företag är centralt i regeringens arbete med att skapa förutsättningar för fler och växande företag. Ett förenklat och minskat uppgiftslämnande är därför en prioriterad åtgärd. Uppdraget Den 20 oktober 2011 fick 14 statliga myndigheter regeringens uppdrag att kartlägga företags uppgiftslämnande. Bolagsverket fick också i uppdrag att koordinera och leda arbetet. Uppdraget avslutas den 29 november 2013 i samband med denna slutrapportering. Under genomförandet och efter beslut av regeringen i april 2012 tillsattes en särskild utredare, som ska utreda och föreslå lösningar som leder till ett förenklat och minskat uppgiftslämnande för företag. Utredningen, kallad Uppgiftslämnarutredningen, och detta kartläggningsuppdrag har pågått parallellt och haft kontinuerliga utbyten. Kartläggning av företags uppgiftslämnande Myndigheterna i uppdraget har kartlagt de uppgiftskrav som riktas mot företag till följd av lag, förordning eller föreskrift. Kartläggningen har genomförts i två omgångar, den första under våren 2012, och en uppdaterad under våren Kartläggningen delades in i två nivåer, en översiktlig över hela uppgiftslämnandet, och en fördjupad avseende vissa grundläggande uppgifter. Syftet med den översiktliga kartläggningen var att få en samlad bild av företagens uppgiftslämnande och för att se om det finns särskilda mönster i uppgiftslämningen. Den fördjupade kartläggningen tog reda på vilka grundläggande uppgifter som företagen lämnade in i uppgiftskraven och om återanvändning skedde. Exempel på dessa uppgifter är personnummer, organisationsnummer, företagsnamn samt postadress till företaget. Resultatet av kartläggningen De 14 myndigheterna har kartlagt uppgiftskrav, omfattande mer än 95 miljoner. Jordbruksverket har flest uppgiftskrav, 351 st. och Trafikanalys är den myndighet med minst antal krav, 6 st. Skatteverket står för den största insamlingen med 76 procent av alla och på andra plats kommer Försäkringskassan med motsvarande 8 procent. De flesta uppgiftskraven är händelsestyrda, vilket innebär att företagens uppgiftslämnande ska ske vid en viss händelse. Det finns också kalenderstyrda uppgiftskrav, där uppgiftslämnandet sker vid en viss tidpunkt. De flesta kalenderstyrda kraven lämnas i april. Många uppgiftskrav sett till antal omfattar specifika branscher. Branscher med flest uppgiftskrav är jordbruk, skogsbruk och fiske samt transport och magasinering. Om man däremot ser till antalet, omfattar största delen av kraven alla branscher, och inte en bestämd bransch.

6 (57) AD 1638/2012 För de uppgiftskraven finns e-tjänst för 308 av dem, medan uppgifter i 988 uppgiftskrav inte kan lämnas in via e-tjänst. Däremot finns e-tjänst i mer än 96 procent av den totala mängden. Det kan tolkas som att myndigheterna satsat på att utveckla e- tjänster för stora ärendevolymer, medan uppgiftskrav med mindre ärendevolymer inte kan lämnas in via e-tjänst. Även användningen av e-tjänster har kartlagts. Lösningar med maskin-till-maskin och e- tjänster används till drygt 81 procent av den totala mängden. För cirka 10 procent av den totala mängden använder företagen inte e-tjänster. Den fördjupade kartläggningen visar att grundläggande uppgifter lämnas in av företag i nästan alla. Uppgifter som är frivilliga för företagen att lämna och som inte krävs för ärendets handläggning, samlas in. Resultatet visar även att myndigheter hämtar dessa uppgifter från andra myndigheter och aktörer, men samtidigt begär in dem från företag. Kartläggningens 30 av 38 grundläggande uppgifter borde kunna återanvändas redan idag, genom att hämtas från en myndighet som redan har samlat in uppgiften istället för att begära in den från företag. Analyser ur ett företagsperspektiv För att få ett företagsperspektiv på det nuläge som kartläggningen visar har vi gjort ett urval av analyser av kartlagt material. Analyserna åskådliggör även vilka användningsområden kartläggningen kan ha. Vi ser att små företag drabbas hårdare av uppgiftslämnande till myndigheter än stora företag, särskilt som de troligen saknar möjligheten att anställa personal för att fullgöra sina uppgiftskrav. Små företag undantas endast från mycket få uppgiftskrav, och här finns möjlighet för ytterligare förenklingar. Företag drabbas av större administrativ kostnad vissa månader under året. Även om uppgifter i de flesta uppgiftskraven lämnas in i april, ses den största administrativa kostnaden för företag i juni. Det aktualiserar frågan om när företags uppgiftslämnande till myndigheter lämpligast sker. Företags händelser innebär uppgiftslämnande till flera myndigheter vid samma händelse. Flest uppgiftskrav uppstår när en företagare vill börja med en viss verksamhet eller aktivitet. Även här finns möjligheter för myndigheter att utöka sin samordning för att förenkla för företagen. Uppnådda effekter Regeringens uppdrag att kartlägga uppgiftskrav har satt fokus på företags uppgiftslämnande och myndigheternas insamling. Resultatet från kartläggningen används i viss utsträckning redan idag som underlag för olika insatser. Myndigheternas aktuella åtgärder för att förenkla och minska uppgiftslämnandet omfattar i huvudsak förändringar i blanketter, utveckling av e-tjänster samt återanvändning av uppgifter. Som exempel på det sistnämnda, har myndigheterna startat arbeten för att öka förutsättningarna för återanvändning inom områden som enligt kartläggningen bedöms ha särskilt stor betydelse.

7 (57) AD 1638/2012 Potential för förenklat och minskat uppgiftslämnande Även om insatser görs av myndigheterna för att öka återanvändning av uppgifter, istället för att samla in dem från företagen, visar kartläggningen att det går att göra mer. Myndigheterna behöver göra en översyn av de uppgifter som samlas in, vad som kan återanvändas och vad som inte är nödvändigt för ärendets handläggning. Det behöver bli tydligare för företagen vilka uppgifter som måste lämnas in och vilka som är frivilliga. Det finns även andra områden med utrymme för förbättringar. Exempel på det är de många uppgiftskrav som saknar information om kravet på myndighetens webbplats. Det behöver myndigheterna se över och i möjliga fall åtgärda för att företag ska kunna uppfylla sina plikter. Kartläggningen kring e-tjänster ger myndigheterna en möjlighet att se över de uppgiftskrav där e-tjänster inte finns eller se över varför vissa e-tjänster inte används. Rekommendationer för ett fortsatt arbete Erfarenheterna från uppdraget visar vikten av att dels kartlägga och beskriva den information som samlas in, dels att arbeta med åtgärder. Det senare för att hitta lösningar som leder till ett förenklat och minskat uppgiftslämnande för företag utifrån kartläggningens resultat. Utöver det som myndigheterna enskilt och gemensamt kan förbättra, behövs förutsättningar på ett mer övergripande plan. Det är insatser som myndigheterna själva inte kan genomföra, men som skulle ge möjligheter att ta ytterligare steg framåt. Även i detta uppdrag har behovet lyfts fram av att undanröja de hinder som finns för återanvändning av uppgifter. Finansiella hinder, där myndigheter tar betalt av andra myndigheter för informationsutlämning, är ett sådant område. Juridiska hinder är ett annat, med hänvisning till nuvarande sekretess- och registerlagstiftning. Tekniska hinder med fördyringar för att anpassa system förekommer. Förutom att myndigheter behöver ges ett formellt uppdrag att kartlägga sina uppgiftskrav, förordar vi att den återanvändning av uppgifter och samverkan som eftersträvas mellan myndigheter har sin grund i regleringsbrev, lag eller liknande. Genom kartläggningen finns nu en aktuell källa, som med fördel kan vara grunden för ett uppgiftskravsregister. I registret kan det framgå vilka uppgifter som samlas in och när en uppgift lämnas fler än en gång. De kunskaper och erfarenheter som nåtts inom kartläggningsuppdraget kan med fördel användas i det arbete som nu ska ta vid efter detta uppdrags slut.

8 (57) AD 1638/ Inledning I denna slutrapport beskrivs det samlade resultatet från den kartläggning av företags uppgiftslämnande, som genomförts av 14 myndigheter 1 under åren 2012 och Slutrapporten innehåller även en beskrivning av de kunskaper och erfarenheter som vunnits i genomförandet, insatser som pågår inom området samt rekommendationer som kan lämnas för det arbete som tar vid efter uppdragets slut. 1.1 Bakgrund Att förenkla vardagen för företag och företagare i Sverige är centralt i regeringens arbete med att skapa förutsättningar för fler och växande företag. Företagare måste ibland lämna samma uppgift till flera olika statliga myndigheter för att kunna fullgöra sina skyldigheter. Ett förenklat och minskat uppgiftslämnande är därför en prioriterad åtgärd för regeringen. Regeringen gav den 25 september 2008 Bolagsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag till minskat uppgiftslämnande för företag i syfte att minska de administrativa kostnaderna för företagen (N2007/8915/MK). Den rapport 2 som Bolagsverket lämnade till Regeringskansliet i maj 2009 innehöll flera förslag för det fortsatta arbetet med att minska företagens uppgiftslämnande. Ett av dessa var att kartlägga vilka uppgiftskrav som statliga myndigheter riktar mot näringslivet, ändamålet med dessa, vilka myndigheter som samlar in uppgifterna, hur informationen samlas in och när insamlingen sker över tid. Den 20 oktober 2011 fick 14 myndigheter i uppdrag av regeringen att genomföra en kartläggning av företags uppgiftslämnande. Bolagsverket fick också i uppdrag att koordinera och leda arbetet. 3 När detta kartläggningsuppdrag skulle avslutas den 20 juni 2012 såg myndigheterna och Näringsdepartementet ett behov att arbeta vidare för att ha ett aktuellt underlag. Det skulle även bidra till regeringens beslut i april 2012, om att tillsätta en särskild utredare, som ska utreda och föreslå lösningar som leder till ett förenklat och minskat uppgiftslämnande för företag. 4 Denna utredning, kallad Uppgiftslämnarutredningen, ska bland annat: Lämna förslag på hur ett effektivt informationsutbyte mellan myndigheter faktiskt och tekniskt kan utformas. Lämna förslag på hur samordning, samråd, referensregister, informationsutbyte och tillgång till statistik kan organiseras. 1 Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Jordbruksverket, Kronofogdemyndigheten, Livsmedelsverket, Skatteverket, Skogsstyrelsen, Statistiska centralbyrån (SCB), Tillväxtverket, Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen och Tullverket. 2 Förslag till minskat uppgiftslämnande för företag, AD /2008, se 3 Uppdrag att genomföra insatser för att möjliggöra ett framtida förenklat och minskat uppgiftslämnande, N2011/5884/ENT. 4 Kommittédirektiv Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företag, Dir. 2012:35.

9 (57) AD 1638/2012 Analysera sekretessfrågor och integritetsfrågor som uppkommer i samband med de av utredaren lämnade förslagen och föreslå de författningsändringar som bedöms nödvändiga. Det ursprungliga uppdraget till myndigheterna förlängdes 5 av regeringen till och med den 29 november 2013, då också Uppgiftslämnarutredningen ska lämna sitt slutbetänkande. Bolagsverket har lämnat tre delredovisningar till Regeringskansliet i form av lägesrapporter den 20 januari 2012, den 19 juni 2012 och den 28 februari Uppdraget slutredovisas och avslutas i samband med denna slutrapport. 1.2 Genomförande av uppdraget Bolagsverket har drivit arbetet som ett projekt och haft koordineringsansvar för berörda myndigheter under hela perioden för uppdraget. Nedlagda resurser för koordineringsarbetet är totalt cirka timmar. Projektet har följt en myndighetsgemensam plan, antagen av projektets styrgrupp i dialog med medverkande myndigheter. Planen innehåller tre delar: Ett ramverk, som tydliggör uppdragets inriktning och förväntad medverkan från myndigheterna. En aktivitetsplan, som mer i detalj specificerar uppgifter med tidplan och resurser. En intressentanalys, med beskrivning av intressenter, deras relation till uppdraget och behov av samverkan med hänsyn till påverkan på uppdraget Samverkansformer och arbetssätt Arbetssättet som har tillämpats i uppdraget är en nätverksbaserad samverkan, med dialog och förankring mellan Bolagsverket som koordinator och de medverkande myndigheterna. Strukturen för uppdragets genomförande har bestått av en styrgrupp, en utförargrupp och Bolagsverkets koordinerande funktion samt en referensgrupp. I bilaga 1 finns en förteckning över deltagarna i grupperna Myndighetsgemensam styrgrupp Styrgruppen har bestått av en representant och en ersättare från varje myndighet. Bolagsverkets beställare har varit ordförande. Styrgruppen har ansvarat för att: 5 Begäran om förlängd tid för redovisning av uppdrag att genomföra insatser för att möjliggöra ett framtida förenklat och minskat uppgiftslämnande, N2012/311/ENT. 6 Uppdrag att genomföra insatser för att möjliggöra ett framtida förenklat och minskat uppgiftslämnande, AD 1871/2011, Kartläggning av näringsidkares uppgiftslämnande till 14 myndigheter, AD 1871/2011, och Uppdraget om ett förenklat och minskat uppgiftslämnande för företag, AD 1638/2012.

10 (57) AD 1638/2012 Besluta om en myndighetsgemensam inriktning för uppdraget. Säkra resurser för genomförande. Följa upp uppdragets resultat och göra förändringar vid behov. Sprida information och lärande mellan uppdraget och den egna myndigheten Myndighetsgemensam utförargrupp Utförargruppen har bestått av minst en representant från varje myndighet och samordnats av Bolagsverkets koordineringsgrupp. Utförargruppen har ansvarat för att: Samordna uppdragets genomförande på den egna myndigheten. Rapportera in underlag till Bolagsverket. Medverka i möten samt informations- och erfarenhetsutbyten. Bevaka området och sprida information om uppdraget och relaterade nyheter inom den egna myndigheten. Identifiera och rapportera in åtgärder samt goda exempel för spridning av resultat, bland annat i de uppföljningar som Bolagsverket gjort från kartläggningens genomförande Bolagsverkets koordineringsgrupp Koordineringsgruppen har övergripande samordnat uppdragets genomförande genom följande huvudaktiviteter: Planera, ta fram anvisningar och ge stöd till medverkande myndigheter. Anordna enskilda och myndighetsgemensamma möten för informations- och erfarenhetsutbyten. Hämta in och kanalisera frågor mellan utförargrupp och styrgrupp. Samla in, sammanställa och rapportera resultat inklusive lägesrapporter och slutrapport för uppdraget. Övergripande informera om och kommunicera uppdraget Referensgrupp I uppdraget och enligt beslutet (N2011/5884/ENT), ska samråd ske med en referensgrupp som innehåller parter utsedda av regeringen. 7 Majoriteten av parterna har aktivt medverkat i uppdraget och därmed fått kontinuerlig information. Övriga parter: Datainspektionen, E-delegationen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), har informerats på andra sätt och bland annat genom medverkan i gemensamma forum. 7 Datainspektionen, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Tullverket, Jordbruksverket, Tillväxtverket, E-delegationen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt andra intressenter av betydelse för uppdraget.

11 (57) AD 1638/ Utbyte med Uppgiftslämnarutredningen Under hela perioden för det förlängda kartläggningsuppdraget har det funnits kontinuerlig dialog och utbyte med Uppgiftslämnarutredningen. Det har handlat om avgränsningar, pågående arbeten samt synpunkter på det material som tagits fram inom respektive uppdrag. Uppgiftslämnarutredningen har deltagit på möten med den myndighetsgemensamma styrgruppen och utförargruppen. Några av myndigheterna i kartläggningsuppdraget har också representanter i utredningens expertgrupp, vilket i sig medfört ett utbyte. Koordineringsgruppen deltog vid ett av utredningens inledande expertmöten, för att informera om genomfört och planerat arbete samt inhämta synpunkter. Bolagsverket har lämnat synpunkter på det material som utredningen tagit fram, bland annat om hur förslagen som lämnats kan påverka företagens uppgiftslämnande och myndigheternas informationsutbyte, som juridiska frågeställningar och frågor om metoden för genomförande Intressenter till uppdraget Inom uppdraget har ett antal intressenter identifierats. Det är andra statliga myndigheter, länsstyrelser och kommuner, men även projekt och uppdrag som drivs i samverkan inom området, exempelvis Tillväxtverkets förenklingsuppdrag, myndighetssamarbetet Starta och driva företag, Vinnova/Öppna data-portalen samt Dukat för restaurangföretagare. Även företag, bransch- och näringslivsorganisationer har varit viktiga intressenter, inte minst för att öka kännedomen om pågående uppdrag och ge möjlighet till dialog kring aktiviteter och resultat. Bolagsverkets existerande samarbete med den norska myndigheten Brønnøysundregistrene, och den norska samhandlingsarenan Semicolon, har varit till stor hjälp i detta uppdrag. Utbytet har bland annat behandlat lämpliga frågor att ställa i kartläggningen samt ett gemensamt begrepps- och informationsarbete. I oktober 2012 arrangerade koordineringsgruppen ett seminarium på temat förenklat och minskat uppgiftslämnande. Förutom deltagare från Bolagsverket medverkade även representanter från Brønnøysundregistrene och Semicolon, för ett fortsatt utbyte av erfarenheter länderna emellan Information och kommunikation Bolagsverket har övergripande ansvarat för att kommunicera och sprida information om arbetet, med utgångspunkt från en kommunikationsplan. Uppdraget har kommunicerats bland de medverkande myndigheterna. Den huvudsakliga kanalen har varit uppdragets gemensamma yta på projectplace.com. För att sprida erfarenheter och goda exempel, har Bolagsverket publicerat händelser inom förenklingsområdet samt informerat om uppdragets händelseförlopp Den externa kommunikationen av uppdraget har i hög grad varit målgruppsanpassad. Prioriterade målgrupper har varit företagare, men även aktörer och intressenter inom förenklingsområdet. De har nåtts av aktuella händelser och information via exempelvis pressmeddelanden samt Bolagsverkets

12 (57) AD 1638/2012 nyhetsbrev och webbplats. Det som kommunicerats har generellt väckt ett intresse hos media, vilket vi har sett i nyhetsmedia och i branschtidningar. Koordineringsgruppen har spridit information om uppdraget i flertalet referensgrupper och forum av relevans för uppdraget. Som exempel kan nämnas Rådet för den officiella statistiken (ROS), Näringsdepartementets Förenklingsdag 2012, Nordiska e-konferensen och Bolagsverkets Kontaktkommitté. Den 15 oktober 2013 anordnades en avslutskonferens i Sundsvall för uppföljande dialog om kartläggningens resultat. På konferensen deltog olika representanter från myndigheterna, Uppgiftslämnarutredningen och den norska samhandlingsarenan Semicolon. Utöver information om och rapportering av kartläggningen, har en webbpresentation 8 tagits fram inom uppdraget. Den syftar till att presentera kartläggningen och göra resultatet tillgängligt. 8 Se

13 (57) AD 1638/ Metod för kartläggning av företagens uppgiftslämnande Kartläggningen av uppgiftskrav har genomförts i två omgångar. Den första kartläggningen skedde under våren 2012, och uppdaterades under våren I kapitlet följer information om metod för arbetet, liksom de fördjupningar som gjorts av det kartlagda materialet. 2.1 Avgränsningar Kartläggningsarbetet skulle avse näringsidkares uppgiftslämnande till myndigheter. För att avgränsa vad som skulle kartläggas definierades tidigt begreppet näringsidkare, även kallad företag i denna rapport: Fysisk eller juridisk person som bedriver näringsverksamhet i Sverige. I begreppet innefattas även fysiska eller juridiska personer som avser att bedriva näring, vilande företag samt företag/näringsidkare som är i processen att avveckla näringsverksamheten. Näringsidkare och företag används synonymt. (Projektets definition, ). Till den uppdaterade kartläggningen förtydligades också att myndigheter som stat, kommun och landsting, inte avses. 2.2 Kartläggningen 2012 Kartläggningen som genomfördes under våren 2012 delades in i två nivåer; en översiktlig kartläggning över hela uppgiftslämnandet och en fördjupad kartläggning avseende vissa grundläggande uppgifter. Inrapporteringen av myndigheternas kartläggning skedde genom att myndigheterna fyllde i ett inrapporteringsformulär (Excel-format). Formuläret bestod av ett antal flikar med både förifyllda uppgifter och celler som fylldes i av myndigheten. Den förifyllda informationen har hämtats från Tillväxtverkets databas över företagens administrativa kostnader, kallad Malin 9. De celler som myndigheterna fyllde i innehöll uttömmande förslag på innehåll eller var öppna för fritext. På varje flik i inrapporteringsformuläret fanns en övergripande beskrivning av syftet med de frågor som ställdes. De olika cellerna försågs också med förklarande kommentarer. Myndigheterna meddelade koordineringsgruppen när de var klara med sin kartläggning. Koordineringsgruppen kvalitetssäkrade inlämnad kartläggning för att se att alla svar fanns med. Om det fanns brister ombads myndigheterna att rätta till dessa Översiktlig kartläggning Den översiktliga kartläggningens syfte var att ge en samlad bild av företagens uppgiftslämnande och för att se om det finns särskilda mönster i uppgiftslämningen, till exempel för branscher eller när på året som uppgiftslämnandet sker. 9 Databasen Malin, se

14 (57) AD 1638/2012 Kartläggningen har utgått från de informationskrav som finns i Malin-databasen. För varje informationskrav har myndigheterna fått ange om kravet leder till att företag ska lämna uppgifter till myndigheten. De informationskrav som leder till insamling av uppgifter från företag benämns uppgiftskrav och det är dessa som ingår i kartläggningen. Uppgiftskrav definieras som: Krav på näringsidkare att lämna uppgifter till myndigheter. Uppgiftskraven följer av lag, förordning eller föreskrift. Ett uppgiftskrav kan leda till att flera olika uppgifter behöver lämnas in. Det kan ske med viss regelbundenhet eller efter en viss händelse. Myndigheterna ombads att komplettera kartläggningen om de hade uppgiftskrav som inte kunde härledas från informationen i Malin-databasen. Allt uppgiftslämnande som skett i samband med ett uppgiftskrav har kartlagts. Det betyder att uppgifter som lämnats i kompletteringar, bilagor och liknande också har ingått i kartläggningen. Om uppgiftslämnandet har skett i flera steg, till exempel genom att först ansöka om ett tillstånd och sedan anmäla handläggning enligt tillståndet, har allt uppgiftslämnande som skett i ärendet kartlagts i samma uppgiftskrav Fördjupad kartläggning Den fördjupade kartläggningen tog reda på vilka grundläggande uppgifter som företagen lämnade in i uppgiftskraven och om återanvändning skedde. Dessa grundläggande uppgifter lämnas in ofta och i olika situationer. De används främst för att identifiera och kontakta företaget, men även för att kontrollera behörighet och få information om verksamheten. Kartläggningen skulle sedan kunna användas för att bedöma möjligheterna till återanvändning av vissa grundläggande uppgifter mellan myndigheter. Trettioåtta grundläggande uppgifter valdes ut och definierades för fördjupad kartläggning. Myndigheterna fick ange vilka av dessa grundläggande uppgifter de samlade in i uppgiftskraven och vilka av dessa uppgifter de redan återanvänder från en annan myndighet. 2.3 Uppdaterad kartläggning 2013 En uppdaterad kartläggning över uppgiftskrav inleddes i slutet av 2012 och genomfördes under våren De förifyllda uppgiftskraven och svaren från föregående kartläggning tillsammans med anvisningar var utgångspunkten för uppdateringen. Avgränsningarna och metodiken för kartläggningen var detsamma som 2012, med några modifikationer: I dialog med de medverkande myndigheterna och i samråd med Uppgiftslämnarutredningen om ett framtida uppgiftskravsregister, togs några frågor bort och nya tillkom (2.3.1). Vissa frågors anvisningar förtydligades för att ytterligare öka möjligheterna till likartade tolkningar av frågorna. Frågor rörande grundläggande uppgifter, ekonomiska uppgifter om företag och uppgifter om företagets anställda uppdaterades inte i kartläggningen för Bedömningen var att förändringarna inte är så stora att det motiverar en uppdaterad insats för just dessa frågor.

15 (57) AD 1638/2012 Förutom att besvara de nya frågorna ansågs det även viktigt att de svar som lämnades i kartläggningen 2012 återigen granskades så att eventuella fel kunde upptäckas och korrigeras. Uppgiftskrav som tillkommit eller inte angavs i kartläggningen 2012 skulle läggas till i den uppdaterade kartläggningen När myndigheterna lämnade över sina respektive kartläggningar arbetade Bolagsverkets koordineringsgrupp med att kvalitetssäkra dessa. Det skedde med uppföljande frågor till respektive myndighet när något saknades, med målet att få en komplett kartläggning. Trots detta saknas vissa svar som finns beskrivna som felkällor i När kvalitetssäkringen var klar sammanställdes den uppdaterade kartläggningen i både Excel-format 10 och i en Oracle-databas. Resultatsammanställningen i denna rapport och i genomförda presentationer utgår från den totala sammanställningen. I bilaga 2 finns förklaring till alla frågor i inrapporteringsformuläret och en modell som visar innehållet Nya frågor De nya frågorna som lades till i inrapporteringsformuläret rör författningsstöd, beskrivning, initierande part, antal företag som omfattas, volym som lämnas genom e-tjänst och uppskattad svårighetsgrad. Författningsstöd: Till stöd för uppdateringen togs författningsstöd från den tidigare kartläggningen med i inrapporteringsformuläret, men myndigheterna ombads kontrollera att det var korrekt angivet. Kort beskrivning av uppgiftskravet: För att underlätta möjligheten att förstå vad uppgiftskravet handlar om fick myndigheterna beskriva det kortfattat, så att företag förstår vad som ska göras och om det berör dem. Initierande part: Myndigheterna angav om myndigheten, företaget eller båda initierar uppgiftskravet första gången. företag som omfattas: Myndigheterna angav det antal företag som har haft hos myndigheten under 2012 till följd av uppgiftskravet. De som agerat ombud åt annat företag avses inte. 10 Den totala sammanställningen i Excel-format finns att tillgå via

16 (57) AD 1638/2012 Volym som lämnas genom e-tjänst: För de uppgiftskrav där inlämning kan ske genom e-tjänst, angav myndigheterna hur stor ärendevolym som lämnades på detta sätt under Uppskattad svårighet att lämna uppgiftskravet: Myndigheten uppskattade svårighetsgraden att lämna uppgifter i uppgiftskravet, enligt en skala som angavs i inrapporteringsformuläret. Det var svårigheten att lämna in uppgifterna, även specifikt via e-tjänst, som bedömdes, och inte svårigheten som var förknippad med sakfrågan Möten och andra kontakter I samband med den uppdaterade kartläggningen vidareutvecklades kontakten med myndigheterna inom uppdraget för att fungera så ändamålsenligt som möjligt Myndighetsbesök Efter inledande kontakter med myndigheterna, besökte Bolagsverkets koordineringsgrupp var och en av dem. Syftet med besöken var att återkoppla och följa upp resultatet från tidigare genomförd kartläggning, samt skapa förutsättningar för en uppdaterad kartläggning. Besöken ägde rum i oktober, november och december Vid besöken deltog ansvariga och samordnare för uppdraget inom myndigheterna, medarbetare som deltagit i kartläggningsarbetet samt nytillkomna personer. I vissa fall deltog även verksamhetsutvecklare, jurister och systemförvaltare/-utvecklare. Träffarna gav goda möjligheter att diskutera arbetet hittills och ta tillvara kunskaper och erfarenheter. Det fanns också möjlighet att introducera fler personer till uppdraget Uppstartsmöten Koordineringsgruppen erbjöd varje myndighet ett uppstartsmöte för att gå igenom utskickat inrapporteringsformulär och anvisningar tillsammans med dem, för att svara på eventuella frågor och förtydliga vad myndigheten skulle göra. Mötena ägde rum i december 2012 samt i januari och februari Avstämningsmöten Avstämningsmöten ägde sedan rum i april 2013 med kontaktpersonen på respektive myndighet, för att följa upp pågående arbete med uppdateringen av kartläggningen Summeringsmöten Summeringsmöten ägde rum i slutet av maj, där koordineringsgruppen gick igenom varje myndighets uppdaterade kartläggning, för att säkerställa att allt kommit med och var korrekt ifyllt.

17 (57) AD 1638/ Andra kontakter Utöver detta har utförargruppsmöten ägt rum den 14 november 2012, 5 februari, 11 april, 11 juni, 4 september samt 11 november Utförargruppens möten syftade till utbyten och förankring av uppdateringen av kartläggningen men också till att ta upp aktuella frågor, exempelvis inom Uppgiftslämnarutredningen. Löpande under kartläggningen har myndigheterna kontaktat koordineringsgruppen med frågor. Frågor och svar har publicerats så att alla myndigheter kunnat ta del av dem. Detta för att undvika fel och missförstånd under kartläggningsarbetet. Dessutom har styrgruppen haft möten den 21 februari, 15 maj, 17 september och 14 november Styrgruppsmötena syftade till att stödja kartläggningens genomförande Felkällor Några myndigheter har inte lämnat ett komplett underlag till den uppdaterade kartläggningen. Nedan följer en kortfattad beskrivning av dessa felkällor, detaljerade sammanställningar per myndighet och anledning till felkällorna finns i bilaga 4. Skatteverket har 65 uppgiftskrav som är bristfälligt ifyllda när det gäller nya frågor, och som helt saknar svar på frågorna Kort beskrivning av uppgiftskravet, Initierande part och Uppskattad svårighet att lämna uppgiftskravet ej e-tjänst samt i förekommande fall Varav volymer e-tjänst. Trafikverket har 22 uppgiftskrav som saknar svar på flera av de nya frågorna. Transportstyrelsen har 22 uppgiftskrav som inte är fullständigt genomgångna. Tullverket har i tre uppgiftskrav angett 0 i företag som omfattas samtidigt som det finns under 2012 för uppgiftskraven. Försäkringskassan saknar uppgift om företag som omfattas för två uppgiftskrav. I de flesta fall har myndigheterna för flera av sina uppgiftskrav uttryckt svårigheter att hitta exakta siffror för frågorna om antalet företag som omfattas, antalet som kallades volymer 2012 samt antalet som lämnas in via e-tjänster. Alla myndigheter uppmanades att så långt det är möjligt uppskatta dessa siffror, vilket de flesta gjorde. Dessa siffror är alltså i vissa fall kvalificerade uppskattningar. I flera fall var svaret 0 på dessa frågor, med angivelse om att det inte går att få fram siffran. 2.4 Genomförda analyser av kartläggningsresultatet För att åskådliggöra användningsområden och fördjupa förhållanden för kartlagt material, har Bolagsverkets koordineringsgrupp genomfört ett urval av analyser. Valet av analyser har gjorts i samråd med medverkande myndigheter och andra intressenter.

18 (57) AD 1638/ Uppgiftskrav som beror av storlek på företag Här studerade vi de uppgiftskrav där myndigheterna har angett om företag av viss storlek berörs, för att få en uppfattning om företag av viss storlek är mer drabbade än andra. De storlekskriterier som myndigheterna angav för uppgiftskraven klassificerade vi utifrån om de berör mikro-, små- eller medelstora företag. Klassificeringen gjordes enligt EU:s definition Administrativ kostnad för kalenderstyrda uppgiftskrav Vi genomförde en analys av företagens administrativa kostnader, som uppstår endast på grund av kalenderstyrda uppgiftskrav, i syfte att undersöka om företag drabbas av större administrativa kostnader vissa månader under året. Administrativ kostnad för uppgiftslämnandet hämtade vi manuellt från motsvarande informationskrav i Tillväxtverkets databas Malin. De uppgiftskrav som finns med i kartläggningen, men som saknar administrativ kostnad i Malin, exkluderades ur analysen. Vi undersökte företagens administrativa kostnader för uppgiftskraven för företag av viss storlek, företagsformer och branscher Händelser för företag Vi analyserade händelser för företag på de uppgiftskrav som myndigheterna angett som händelsestyrda. De händelsestyrda uppgiftskraven delades in i händelsekategorier efter myndigheternas kartläggning. För att skapa en lämplig kategorisering av händelser sökte vi olika källor om livshändelser för företag. Vi fann ingen färdig indelning att använda. Som inspiration användes en bilaga om Life events från rapport 12 från Europakommissionen. De händelser som beskrivs i rapporten är tre prioriterade livshändelser för både privatpersoner och företag, nämligen förlora sitt arbete, starta ett företag och studera. Endast starta företag var relevant för denna händelseanalys av företagens uppgiftslämnande. På verksamt.se 13 används indelningen fundera, starta, driva, utveckla och avveckla som vi också har tagit hänsyn till i analysen. För att kunna gå vidare och dela in uppgiftskraven i fler händelser, studerade vi de kartlagda uppgiftskraven. Utifrån det gav vi de händelsestyrda uppgiftskraven en eller flera av följande händelsekategorier: Registrera sitt företag Anställa eller ha anställda Att börja med verksamhet eller aktivitet 11 innovation/eusdefinitionavsmfsme e4211fdba8c87b html 12 egovernment Benchmark Framework , Method Paper July 2012, European Commission DG Communications Networks, Content & Technology. 13 https://www.verksamt.se/

19 (57) AD 1638/2012 Finansiera sin verksamhet Kris, samhällssäkerhet och beredskap Sluta: lägga ner företaget eller verksamhet Kontrollerad Något har förändrats Några av dessa kan diskuteras om det är en händelse för företagen eller inte, då särskilt kategorierna kris, samhällssäkerhet och beredskap samt kontrollerad. Kategoriseringen av uppgiftskraven gjorde vi utifrån myndigheternas beskrivningar av sina uppgiftskrav och genom att i vissa fall ha läst mer om uppgiftskraven på myndighetens webbplats eller i Malin-databasen. Analysen har resulterat i en genomgång av varje händelsekategori, både sammantaget och per myndighet.

20 (57) AD 1638/ Utvalda resultat från kartläggning av företagens uppgiftslämnande I detta kapitel finns utvalda delar av resultatet från kartläggningen av företagens uppgiftslämnande, för samlat resultat och resultat per myndighet, se bilaga 3 och bilaga 4. I kapitlet redovisas även resultatet från de fördjupade analyserna vi gjort av myndigheternas kartlagda material. 3.1 Utvalda resultat från kartläggningen 2012 Sammanlagt kartlades uppgiftskrav. Den redovisade ärendevolymen uppgick till i kartläggningen Jordbruksverket hade flest antal uppgiftskrav, 388 st., och Trafikanalys var den myndighet med minst antal, 5 st. Sett till ärendevolym stod Skatteverket för den absolut största insamlingen, nämligen 73 procent av den totala volymen, eller Den fördjupade kartläggningen visade att: grundläggande uppgifter samlas in ofta, nästan i alla, grundläggande uppgifter som är frivilliga att lämna, det vill säga inte krävs för ärendets handläggning, samlas in, myndigheter hämtar dessa uppgifter från andra myndigheter och privata aktörer (företag som tillhandahåller företagsuppgifter, exempelvis UC), men samtidigt också begär in dem från företag vid uppgiftskraven, Bolagsverket, Skatteverket och SCB bedömdes vara lämpliga källor för grundläggande uppgifter, samt att 30 av de 38 grundläggande uppgifter som kartlades borde kunna återanvändas redan idag, och därmed skulle administrativa kostnader för företag kunna minska. När myndigheterna svarat att de grundläggande uppgifterna behövs för ärendets handläggning, det vill säga är obligatoriska för uppgiftskravet, visar resultatet att följande nio grundläggande uppgifter är mest vanliga att samla in, sett till både ärendevolym och antal uppgiftskrav: Personnummer/organisationsnummer Företagsnamn Enskild näringsidkares namn Enskild näringsidkares personnummer Enskild näringsidkares postadress Postadress till företaget Telefon Registrerat företagsnamn Firmatecknare

Kartläggning av näringsidkares uppgiftslämnande till 14 myndigheter

Kartläggning av näringsidkares uppgiftslämnande till 14 myndigheter AD 1871/2011 Kartläggning av näringsidkares uppgiftslämnande till 14 myndigheter N 2011/5884/ENT Lägesrapport Datum: 2012-06-19 Version: 1.0 Upprättad av: Ewa Carlsson AD 1871/2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Rapport nr.1 Datum: 2011-09-14 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn AD 340/2011 Innehållsförteckning 1 Utvecklingsmyndigheternas

Läs mer

Uppgiftskravstjänsten Beskrivning av XML-schema för uppgiftskrav som öppna data. Version 2.0

Uppgiftskravstjänsten Beskrivning av XML-schema för uppgiftskrav som öppna data. Version 2.0 Uppgiftskravstjänsten Beskrivning av XML-schema för uppgiftskrav som öppna data Version 2.0 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 XML-schema... 3 2.1 Element för paketering av uppgiftskrav... 3 2.1.1

Läs mer

RAPPORT TILL REGERINGSKANSLIET. Utvecklingsområdet företag och företagande

RAPPORT TILL REGERINGSKANSLIET. Utvecklingsområdet företag och företagande AD 340/2011 RAPPORT TILL REGERINGSKANSLIET Från Bolagsverket Utvecklingsområdet företag och företagande 1 februari 2012 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 UTVECKLINGSOMRÅDE... 3 2.1 Utvecklingsområdet

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

Dialogmöten Företag och företagande

Dialogmöten Företag och företagande AD 340/2011 Dialogmöten Företag och företagande Rapport från genomförda dialogmöten hösten 2011 Datum: 2012-02-01 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn och Daniel Sjöberg AD 340/2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4 1(5) SWEDISH E N V I R O N M E N T A L PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-06-27 Ärendenr: NV-04558-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registtator@regeringskansliet.se Yttrande över Delbetänkande Ett

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv Regeringsbeslut I 9 Näringsdepartementet 2012-12-20 N2012/6241/KLS (slutligt) N2012/6073/ENT N2012/302/ENT m.fl. Se bilaga 1 Bolagsverket Stuvarvägen 21 85181 SUNDSVALL Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Metadataregister över uppgiftskrav

Metadataregister över uppgiftskrav 2012-06-01 1 (9) Metadataregister över uppgiftskrav Myndigheternas uppgiftskrav hanteras i ett register där varje post består av 68 delar. Innehållet i registret beskrivs i Tabell 1 och exempel på en post

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringsbeslut I 2 REGERINGEN 2013-11-28 N2013/5553/ENT Näringsdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona mil. i Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringens

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020 Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka stöd inom havs-och fiskeriprogrammet 2014-2020 för produktions-och

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (N2013/5553/ENT)

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (N2013/5553/ENT) Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (N2013/5553/ENT) Diarienummer: 1.2.2-2013-5222 Ovanstående uppdrag ska rapporteras till Tillväxtverket senast den 1 april 2014.

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

2014-09-09 FI Dnr 14-5565

2014-09-09 FI Dnr 14-5565 2014-09-09 FI Dnr 14-5565 REMISSPROMEMORIA Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag Sammanfattning Finansinspektionen

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) 1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har

Läs mer

12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN

12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN 12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet

Läs mer

Bolagsverket. NNR den 8 maj 2015. Annika Bränström Generaldirektör 2015-05-11

Bolagsverket. NNR den 8 maj 2015. Annika Bränström Generaldirektör 2015-05-11 Bolagsverket NNR den 8 maj 2015 Annika Bränström Generaldirektör Bolagsverket Registreringsmyndighet för svenska företag Företagsinteckningsmyndighet Näringslivsregistret Stor informationskälla Säljer

Läs mer

Skogsstyrelsen Anvisning ansökan om utbetalning av företagsstöd 2(6)

Skogsstyrelsen Anvisning ansökan om utbetalning av företagsstöd 2(6) 1(6) Anvisning till ansökan om utbetalning av företagsstöd för kompetensutveckling Vem ska använda blanketten? Den här blanketten är till för dig som ska ansöka om utbetalning av beviljat företagsstöd

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Konkurser och offentliga ackord

Konkurser och offentliga ackord Konkurser och offentliga ackord Budgetåret 2000 NV1401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Konkurser och offentliga ackord A.2 Statistikområde Näringsverksamhet A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning.

Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning. Ansökan om godkännande inom Vårdval Uppsala län Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

Näringslivets administrativa kostnader. Sammanställning av resultat från uppdateringarna avseende år 2008. Rapport 0023 Rev A

Näringslivets administrativa kostnader. Sammanställning av resultat från uppdateringarna avseende år 2008. Rapport 0023 Rev A Näringslivets administrativa kostnader Sammanställning av resultat från uppdateringarna avseende år 2008 Rapport 0023 Rev A Näringslivets administrativa kostnader Sammanställning av resultat från uppdateringarna

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Håkan Johansson Skatteverket Hakan.l.johansson@skatteverket.se 1 Vårt uppdrag - Mina meddelanden Vårt uppdrag är att skapa en ny infrastruktur

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

It-kostnadsuppdraget

It-kostnadsuppdraget It-kostnadsuppdraget Ett gemensamt språk Frukostseminarie 2015-06-04 Förstärkt styrning, samordning och uppföljning av den övergripande itanvändningen i staten En god bild av myndigheternas it-användning

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Remissyttrande över delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen Dnr. 2013/4

Remissyttrande över delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen Dnr. 2013/4 851 81 Sundsvall 2013-06-25 Tfn: 0771-670 670 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Yttrande AD 898/2013 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Klassificeringsid 1.2.1 1 (11)

Läs mer

Offentligt ägda företag

Offentligt ägda företag Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Offentligt ägda företag 2013 OE0108 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Personuppgiftsombudet

Personuppgiftsombudet Personuppgiftsombudet Datainspektionen informerar Personuppgiftsombudet Med den här skriften vill Datainspektionen informera om personuppgiftsombudets roll och arbetsuppgifter. Den innehåller upplysningar

Läs mer

Förenklat uppgiftslämnande av ärendeinformation

Förenklat uppgiftslämnande av ärendeinformation 2013-11-28 1 Dnr 1 31 674821-13/1211 Förenklat uppgiftslämnande av ärendeinformation Rapport från arbetsgruppen Ärendeinformation Datum: 2013-11-28 Version: 1.0 2013-11-28 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Oljeleveranser kommunvis redovisning

Oljeleveranser kommunvis redovisning Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (7) Oljeleveranser kommunvis redovisning 2009 EN0109 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken; SFS 2013:946 Utkom från trycket den 3 december 2013 utfärdad den 21 november 2013. Regeringen föreskriver

Läs mer

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi * Skatteverket Skatteverkets Kanalstrategi Framtagen av Charlotte Rylander 2010 * Skatteverket 2(8) Kanalstrategi 1 INLEDNING Skatteverkets långsiktiga mål är att medborgare och företag har förtroende

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10 skollagen

ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10 skollagen 1 Ansökan med bilagor skickas till: Härjedalens kommun Bildning, fritid och kultur Medborgarhuset 842 80 Sveg ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10

Läs mer

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum Serienummer Version 2010:01 1.0 1 (10) + Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum

Läs mer

Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum. Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08

Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum. Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08 Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08 Agenda Inledning och bakgrund till arbetet Samverkan men

Läs mer

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital myndighetspost till din säkra e-brevlåda. Traditionell myndighetspost till din folkbokföringsadress. Anslutna myndigheter och kommuner

Läs mer

Rådet för den officiella statistiken. Riktlinjer för beslut om innehåll och omfattning av den officiella statistiken

Rådet för den officiella statistiken. Riktlinjer för beslut om innehåll och omfattning av den officiella statistiken Rådet för den officiella statistiken Riktlinjer för beslut om innehåll och omfattning av den officiella statistiken Rådet för den officiella statistiken Riktlinjer Riktlinjer för beslut om innehåll och

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

E-tjänster. Ansök om behörighet 2 (8)

E-tjänster. Ansök om behörighet 2 (8) 1 (8) Manual E-tjänster STEM138 ver.w-3.1, 2007-02-14 Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon 016-544 20 00 Telefax 016-544 20 99 registrator@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

2014-03- 24 ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV PSYKOTERAPI INOM LOV ÖREBRO LÄN

2014-03- 24 ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV PSYKOTERAPI INOM LOV ÖREBRO LÄN ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV PSYKOTERAPI INOM LOV ÖREBRO LÄN Ansökan kan delvis fyllas i elektroniskt men måste skrivas ut för underskrift. Efterfrågade uppgifter och intyg ska biläggas ansökan. Ansökan med

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Mina meddelanden Lotta Ruderfors Sambruk 2004 Jönköpings kommun Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Projektkoordinator Projektledare Webbansvarig Information SKL/CeSam SKL CeSams handlingsplan

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS XX:Y) om officiella veterinärer;

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Ensamrevisorer i statliga myndigheter 2007

Ensamrevisorer i statliga myndigheter 2007 1/5 Datum Handläggare 2008-04-04 Annika Alexandersson ESV-dnr Hamdi Ercan 49-241/2008 Catrin Lind Ebert Anne-Marie Ögren Ensamrevisorer i statliga myndigheter 2007 Inledning ESV har under 2007 besökt de

Läs mer

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105 NR/SIM-Ö 2010-11-17 1(7) Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Revisionsrapport 17 / 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2012. Huddinge kommun. Granskning av otillåtna bisysslor

Revisionsrapport 17 / 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2012. Huddinge kommun. Granskning av otillåtna bisysslor Revisionsrapport 17 / 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2012 Huddinge kommun Granskning av otillåtna bisysslor Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2.

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (39) Datum 2010-01-28. Diarienr 2009-3309. Utgåva. Gemensamma rutiner.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (39) Datum 2010-01-28. Diarienr 2009-3309. Utgåva. Gemensamma rutiner. samhällsskydd och beredskap 1 (39) Gemensamma rutiner Uppdrag inom SOES samhällsskydd och beredskap 2 (39) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 7 2.1 Bakgrund...7 2.2 Syfte...7 2.3

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

Systemet för den officiella statistiken i Sverige

Systemet för den officiella statistiken i Sverige Systemet för den officiella i Sverige Elisabet Andersson, GD-stab Sekretariatet vid Rådet för den officiella E-mail : elisabet.andersson@scb.se ROSsekretariatet@scb.se Nordiska statistikermötet, Åbo 2004

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Hjälptext till ansökan om EORI-nummer

Hjälptext till ansökan om EORI-nummer Hjälptext till ansökan om EORI-nummer 1. Allmän information För att bedriva tullverksamhet i EU behövs i de flesta fall ett EORI-nummer. Du behöver inte ha ett EORI-nummer om du agerar som privatperson

Läs mer

Information till webbstödet för leverantörer Rehabiliterings tjänster 2011. (Uppdaterat 2013-09-09)

Information till webbstödet för leverantörer Rehabiliterings tjänster 2011. (Uppdaterat 2013-09-09) Information till webbstödet för leverantörer Rehabiliterings tjänster 2011 (Uppdaterat 2013-09-09) Sida: 2 av 16 Innehållsförteckning KORT BESKRIVNING AV PROCESSEN REHABILITERINGSTJÄNST... 3 Trepartssamtal

Läs mer

Revisionsrapport. Bisysslor. Lekebergs kommun. Fredrik Alm Cert. kommunal revisor 27 april 2012

Revisionsrapport. Bisysslor. Lekebergs kommun. Fredrik Alm Cert. kommunal revisor 27 april 2012 Revisionsrapport Bisysslor Lekebergs kommun Fredrik Alm Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning 2 Revisionsfråga 2 Revisionsmetod 2 Avgränsning 3 Allmänt om bisyssla 3 Förtroendeskadliga

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor

Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor 1(6) Cajsa Ekberg Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor I detta dokument beskrivs marknaden 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig

Läs mer

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Projektbeskrivning Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder på uppdrag av Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket och Sveriges Kommuner

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan Programmet för dagen 1 Välkommen till mötet 2 Processen kring framtidsbild, vision och verksamhetsplan. 3 Presentation och diskussion om temat Arbeta och verka 4 Presentation och diskussion om temat Resa

Läs mer

Bilaga 3. Sammanställning av myndigheternas undersökningar. Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14)

Bilaga 3. Sammanställning av myndigheternas undersökningar. Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14) Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14) Sammanställning av myndigheternas undersökningar Bilaga 3. 1) Kön Innehåller bland annat frågor om erfarenheter/upplevelser av besök på servicekontor: och 2) Ålder

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Ort och datum Den pedagogiska omsorgens namn Underskrift av firmatecknare/behörig företrädare för sökande Namnförtydligande Ort

Läs mer

Anvisning till anmälan om. Var finns blanketter?

Anvisning till anmälan om. Var finns blanketter? Anvisning till anmälan om fastställande av driftsfond för producentorganisationer för frukt och grönsaker Var finns blanketter? Alla blanketter finns på Jordbruksverkets webbplats (www.jordbruksverket.se).

Läs mer