Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4

Transkript

1 1(5) SWEDISH E N V I R O N M E N T A L PROTECTION AGENCY YTTRANDE Ärendenr: NV Näringsdepartementet Stockholm n.registtator@regeringskansliet.se Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4 Sammanfattning - Naturvårdsverket ställer sig bakom inriktningen på uttedningens uppdrag - att minska och förenkla uppgiftsläirmandet från företagen till de statliga myndighetema och ställer sig positiv till förslaget till ett register med uppgiftskrav. - Naturvårdsverket avstyrker däremot de övriga förslagen till register främst Samordnade uppgifter samt Uppgiftsinlämningar där vi anser att uttedningen hoppar över ett antal nödvändiga steg som behöver tas innan dessa register byggs. - Naturvårdsverket tillstyrker istället en fortsatt utveckling av portalen Verksamt.se där Skatteverket, Bolagsverket och Tillväxtverket har skapat en vi^ebbplats där företagaren är i centmm och som skulle kimna utökas med tematiska"uppgiftslämnarprocesser". - Naturvårdsverket tillstyrker att SCB får i uppdrag att vidareutveckla det nuvarande företagsregistret enligt principema for "Masterdata". B E S Ö K : S T O C K H O L M - V A L H A L L A V Ä G E N 195 Ö S T E R S U N D - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: S T O C K H O L M TEL: FAX: E-POST: I N T E R N E T : R E G I S T R A T O N A T U R V Å R D S V E R K E T. S E W W W. N A T U R V A R D S V E R K E T. S E

2 2(5) Naturvårdsverkets ställningstagande och skäl Naturvårdsverket fokuserar i sitt ytttande på huvuddragen i de överväganden uttedningen gjort liksom utredningens förslag till infrastruktur och lägger tyngdpunkten mer på frågan Varför änfråganhur. Naturvårdsverket är en myndighet som i hög grad är berörd av Uppgiftslämnamttedningens arbete eftersom en av våra roller är att samordna uppgiftsinsamlingen från företagen om deras miljöpåverkan. 1 följande länk ges en beskrivning av det system - Miljörapportsystemet - som står för huvuddelen av deima uppgiftsinsamling http :// Förenklat uppgiftslämnande Naturvårdsverket ställer sig bakom Uppgiftslämnamttedningens uppdrag som sådant - att uppgiftslämnandet från företagen ska förenklas. Naturvårdsverket ställer sig också bakom principen (e-förvaltningens nr. D6), som anger att uppgiftslämnandet enbart ska ske en gång till ett ställe som uttedningen instraerats att beakta. Företagen i centrum Naturvårdsverket anser inte att informationsutbytet mellan myndighetema underlättas av ett detfirmsett gemensamt register dit företagen lämnar sina uppgifter. Naturvårdsverket bedömer att den tekniska utvecklingen (bl.a. utvecklingen av tjänster) är på väg att vända perspektivet. Enligt Naturvårdsverket ligger inte lösningen för att samla mformation från företagen i att skapa ett centtalt register så som uttedningen föreslår. Lösningen liggerttoligennärmare öppna data, RDF (Resource Description Framework) och länkade data. Vägen dit går sarmolikt via ett processorienterat synsätt där företagen sätts i centrum och mte myndighetemas återanvändning av gemensamma data. Naturvårdsverket anser därför att slutmålet bör vara en portal typ Verksamt.se som skulle kunna utökas med en "uppgiftslämnarprocess". För att komma dit bör uppgiftslämnamttedningen fokusera på hur problemen kring en digital samverkan ska lösas. Hur ska olika informationsmängder samverka, semantiska problem, ansvarsfördelning, underhåll, behövs fler standarder för utbyte av företagsinformationen m.m. Naturvårdsverket anser att dagens utveckling mer handlar om att tillgängliggöra den information som efterfrågas och att se till att derma information, i redan existerande system, tillgängliggörs via tjänster. För att ett sådant steg ska vara möjligt krävs att minst ytterligare två principer i E-delegationens vägledning nämligen Hämta information vid källan (princip T3) och Använd öppna standarder (princip T5) beaktas och inkorporeras i utredningens arbete. Kanske står vi snart infor en framtid där uppgiftema tillgängliggörs på företagens egna w^ebsidor där myndighetema kan hämta informationen. Där företagen är for små för att arbeta på detta sätt bör branschorganisationerna (onämnda i uttedningen) kuima ha en roll.

3 3(5) Tematiska register Naturvårdsverket har lång (och god) erfarenhet av ett tematiskt register (SMP Svenskt Miljörapporteringsregister och anser att sådana register behöver vara just tematiska. Likhetema mellan de olika tematiska rapporteringskraven (exempelvis mellan skattedeklarationsuppgifter och utsläppsuppgifter) är, enligt vår bedönming, för små for att motivera ett centralt register som iimehåller allt. Detfiimsdock ett antal uppgifter som kommer att vara gemensamma för dessa tematiska register. Uppgifterna är främst av administtativ karaktär och relativt konstanta. Naturvårdsverket har i sin Miljödatastrategi beslutat att arbeta för att "Register, termer och begrepp som ska återanvändas av flera inttessenter organiseras enligt principer för s.k. Masterdata". Enligt vår åsikt är en sådan uppgift - att förvalta en viss "Masterdatamängd" något som kräver en långsiktig fmansiering samt egen kompetens rörande de termer och begrepp som ska förvaltas. Naturvårdsverket har behov av att någon myndighet tilldelas ansvaret for ett Företags-/Anläggningsregister. Detta behov svarar väl mot uttedningens förslag att Statistiska Centtalbyrån far i uppgift att vidareutveckla och därefter underhålla det allmänna företagsregisttet. Naturvårdsverket medverkar gäma till ett sådant arbete. Länsstyrelsemas roll Naturvårdsverket har ett nära samarbete med länsstyrelsema kring bl.a. företagens uppgiftslämnande. Som regional myndighet som många centtala myndigheter verkar genom bör de ges en roll i delegationens fortsatta arbete. Begreppsstandardisering Naturvårdsverket anser att detfirmsett behov av att arbeta med begreppsstandardisering inom detta område. 1 tabell I (avsnitt 4.3, sidoma 18 och 19) i betänkandet redovisas en liten del (38 uppgifter av 1164) som är mest frekvent förekommande bland de 14 myndighetema som medverkat i uttedningens kartläggning. Hade uttedningen också delat upp dessa uppgifter i konstanter respektive variabler hade indikationen om vilka uppgifter som borde ingå i en "Masterdatamängd" blivit ärmu tydligare. Arbetet med begreppsstandardiseringen bör också innefatta en ytterligare uppdelning av ett företag (utöver arbetsställe) for att också innefatta vårt behov av en enhetlig definition av begreppet Anläggning (i vår värld är det anläggningen som står för den miljöstörande verksamheten). Vi ser dessa uppgifter som en utmärkt första datamängd där ett flertal myndigheter bör kurma enas om vad begreppen står for. Uppgiftskravsregister Naturvårdsverket är positiv till utvecklingen av ett Uppgiftskravregister och anser att uppgiften att driva och underhålla ett sådant kan ges till någon av de fbretagsnära myndighetema. Naturvårdsverkets samarbetspartner på den europeiska nivån, den europeiska miljöbyrån EEA', har under flera år haft 'European Environment Agency

4 4(5) ansvar for ett rapporteringsregister, ROD^, Reporting Obligations Database, en databas som innehåller beskrivningar av de rapporteringsåtaganden som ländema har åtagit sig gentemot intemationella organisationer. Funktionen/Registtet synes ha stora likheter med det register som Uppgiftslämnardelegationen nu föreslår. En organisation underhåller ett register som alla kan använda. ROD har också den stora fördelen att när rapporteringskravet registteras (av EEA, DG ENV, Eurostat eller intemationella konventioner) så läggs också nödvändiga metadata upp, med resultat att själva rapporteringen underlättas. Inom EU har ROD bidragit till att Kommissionen insett omfattningen av ländemas rapportering till EU (för närvarande innehåller registtet 369 rapporteringsåtaganden for Sverige inom miljöområdet). Det är dock inte påvisat om registtet lett till en reducering och ett informationsutbyte mellan de kravställande organisationerna. Samordning av föreskrifter Naturvårdsverket noterar att uttedningen inte behandlat frågan om samordning av existerande föreskrifter. Det är vid formuleringen av föreskriften med rapporteringskraven som de stora frågoma bör ställas om uppgiftskravet är nödvändigt, bra att ha, kanske inte behövs alls eller kanske redanfinnsenligt en föreskrift från någon annan mydnighet. Det väcker också frågan om vilken myndighet som långsiktigt ska hantera den information som företagen rapporterar. Naturvårdsverket vill särskilt peka på lagen (2010:1767) samt förordningen (2010:1770) om geografisk miljöinformation. 1 lagen specificeras att det ska "finnas en infrastruktur med ett sammanhängande system for tillgång till och utbyte av geografisk information som har elekttonisk form och som är användbar for verksamheter och åtgärder som kan påverka människors hälsa eller miljön (geografisk miljöinformation). 1 lagen definieras också något som kallas informationsansvar som kräver att bl.a. myndigheter håller "information och informationshanteringstjänster tillgängliga". I förordningen pekas ut vilken myndighet som tilldelas detta informationsansvar. Bl.a. tilldelas Lantmäteriet ansvaret for adresser och byggnaders läge, länsstyrelsen ansvaret for vissa av det som kallas anläggningar och platser for allmännyttiga och offentliga tjänster (avfallshantering, energiförsörjning, återvinningscenttaler m.m.), länsstyrelsen tillsammans med bl.a. MSB, Energimyndigheten och SGU ansvaret för produktions- och industrianläggningar samt upplagsplatser. Företagen (och framför allt deras anläggningar) har en geografisk lokalisering, de har en adress och framför allt har Lantmäteriet (som är ansvarig för denna lag och förordning) tillsammans med de myndigheter som har informationsansvar bl.a. tagitframen nationell geodatasttategi, ett tekniskt ramverk och en nationell metadataprofil. Naturvårdsverket anser att denna lag och förordning har betydelse för Uppgiftslämnamttedningens fortsatta arbete. ^

5 5(5) Beslut om detta ytttande har fattats av avdehiingschef Martin Eriksson. Vid beredningen av ärendet har handläggaren Bernt Röndell deltagit. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit enhetschef Gunilla Sallhed, handläggama Ingvar Svensson och Kerstin Backman Hannerz, föredragande. För Naturvårdsverket Martin Eriksson Kerstin Backman Hannerz Kopia till: Milj ödepartementet