ELI & RIO PEDAGOGMATERIAL. (3-6 år)

Transkript

1 ELI & RIO (3-6 år) PEDAGOGMATERIAL Syftet med det här materialet är att på ett enkelt sätt inspirera dig som pedagog att arbeta mer med och barnens och dina teaterupplevelser. Du delar barnens upplevelse av föreställningen och den berättelse som gestaltats.

2 Lena Yxner Jag som gjort det här pedagogmaterialet heter Lena. Jag är verksamhetsledare och dramapedagog på Teater Tre i Stockholm och ansvarar för teaterns pedagogiska verksamhet. Jag är auktoriserad dramapedagog och har arbetat som det i snart 30 år. Tidigare har jag också arbetat på förskola och har lång erfarenhet av att arbeta pedagogiskt med barn och unga. Efterarbete till teaterföreställningar Genom ett efterarbete erbjuder du en möjlighet att tillsammans komma ihåg, leka, spela och samtala om det som ni varit med om. Med ett planerat efterarbete ger du barnen och dig själv möjlighet att gå från en kollektiv upplevelse till en individuell händelse/upplevelse. Och att sätta teaterns tematik och berättelse i förskolans kontext. Teatern, liksom leken, är meningsskapande och speglar verkligheten. Förberedelser Vad behöver du som pedagog för att genomföra ett efterarbete, och vad behöver du tänka på? Låt det inte gå för lång tid mellan teaterbesöket och efterarbetet. Se till att få egen planeringstid. Gå igenom vilket material du vill använda och ha gärna tillgång till två rum - ett för eget skapande (bild och bygg), och ett för lek. Välj de övningar du får lust till och som du tror passar dina barn bäst. Ni behöver inte göra allt. Det viktigaste är att ni gör något och de olika lekarna och övningarna kan sätta igång samtalen. Metod och förhållningssätt Min utgångspunkt för allt dramapedagogiskt arbete är ett förhållningssätt som är lekfullt, enkelt och bejakande till barnens fantasi och eget skapande. Efterarbetet, tillsammans med den konstnärliga upplevelsen, blir en viktig del i barnets emotionella, språkliga och sociala utveckling. En enkel utgångspunkt i ett kreativt förhållningssätt är att du som pedagog leker och har roligt tillsammans med barnen. Att du som pedagog vågar göra saker enkelt och inte krånglar till! Det är själva enkelheten i dessa övningar som är nyckeln; ur det föds kreativiteten och påhittigheten flödar. Lita på att det du gör är tillräckligt, att själva aktiviteten i sig är viktig och att du delar det med barnen. Håll en positiv attityd till det som barnen berättar. Därigenom förstärks deras upplevelse och oftast blir det lättare att våga och att minnas. Kom ihåg: värdera inte, inget är rätt eller fel och fantasin är oändlig. Hitta på! Lek! Gör! Ha kul! Låt föreställningens tema inspirera er till lekar, sånger och samtal. Lena Yxner, dramapedagog Teater Tre

3 Till er pedagoger Det här pedagogmaterialet bygger på Teater Tres föreställning Eli & Rio med urpremiär på Teater Tre i oktober 2016, av och i regi av Ossi Niskala. Han skriver så här om föreställningen: Livet är en lek. Leken skapar möjligheter, färg och glädje till vardagen. Kan vi till exempel välja vårt kön på morgonen så som vi väljer kläder? Kan man få tröst av sin leopardklänning eller discotröja? Det kan Eli & Rio. De delar med sig sin överraskande, fantasifulla och tillåtande värld. De hittar nya sätt att använda hemmet med sina prylar, och hittar sina sätt att vara en tjej eller en kille eller både och. Eli & Rio - vem som är vem spelar egentligen ingen roll. De är två figurer som leker i hemmets olika rum. Till hjälp har de en kamera och en tv- skärm. Här blir skärmen en del i berättelsen och där visas interiörer från dockhuset som också går över i scenografin. I Eli & Rios fantasilekar får utklädningen nya perspektiv, strumpbyxorna blir allt annat än strumpbyxor och kläderna får känslor. Eller när Eli eller Rio förvandlas till kattdjur i klänningen. Föreställningen är mimbaserad men ligger också nära dansen som konstform. Eli & Rio tar oss med trappan ner i källaren där de tvättar smutsiga kläder. Tvättmaskinen fungerade inte så därför får lampskärmen helt enkelt bli en tvättmaskin. De hittar glittriga kläder som tar dem vidare till hallen. Där lyser den stora gröna lampan och de leker bland massor av skor och kläder. Rosa klackskon dansar precis som figurerna. Kläderna förvandlar dem till människor och djur. Strumpbyxor blir långt hår, eller till kaninöron som plötsligt trasslas ihop. Eli & Rio sitter ihop, men det gör inget, och leken fortsätter. Kappan blir klänning, mustaschen är en napp, eller både och. I köket leks det och vispas chokladmuffins på låtsas. Leken leder till bråk och känslor byts. Glad blir arg och sur blir trött. I sovrummet kommer sängen fram och den ena av figurerna somnar. Bra med mustaschen som också är napp. Hen sover, den andra blir också trött men får inte riktigt plats i sängen, som har sin plats under tv:n. Plötsligt sitter den ena figuren framför tv:n med en påse (kanske är det popcorn?), och tittar på sin kompis som sover och vaknar. En av dem vill vara ifred medan den andra vill fortsätta leka. Böcker kommer fram och visar vägen till vardagsrummet (eller är det kanske ett bibliotek?). Figurerna leker fram ordet SKÖNHET som leder dem fram till den lekfulla finalen. Var leker de? På vinden kanske? Där provas allt. Träskärmen blir fjärilsvingar, stjärnor hänger från taket, serpentiner och glittriga hattar på sned gör att leken fortsätter. Ossi Niskala [har] regisserat den i princip ordlösa, men starkt uttrycksfullt dansande akten, som en förklädnadernas sensuella förälskelse Strumpbyxor på huvudet Nej det går inte! ropar ett barn i publiken indignerat men det gör det ju. De långa elastiska benen blir kaninöron eller mystiska turbaner eller vips, kopplet till en stor och ivrig hund som följer i hasorna. - Pia Huss, Dagens Nyheter

4 Övningar, lekar och samtal Minnesrunda Vad minns vi från teaterbesöket? Ni sitter i en ring, låt barnen i tur och ordning berätta något de kommer ihåg från föreställningen eller teaterbesöket. Till hjälp kan ni ha en berättarsten eller magisk boll, den hjälper till att hålla turordningen. Eller så kanske något av barnen som inte vågar prata högt ändå vågar viska till stenen/bollen? Om hen inte vill säga något alls så skickas stenen bara vidare till nästa barn. Om barnen inte vet vad dom ska säga eller har svårt att minnas, så kan du hjälpa till, antingen genom att ställa öppna, eller mer specifika, frågor. Du kan också berätta vad du minns, och på så sätt ge exempel som kan få igång minnet. Är det svårt att förstå vad barnen menar eller vill säga, hjälp då genom att fråga. Lyssna aktivt och håll det positivt. Vad minns du? Vad kommer du ihåg från teaterbesöket? Vad gjorde dom? Kommer du ihåg tvättmaskinen och när dom skulle tvätta? Vilka färger kommer du ihåg? Alla minnen eller reflektioner är lika viktiga! Undvik att rätta barnen eller rätta till deras berättelser. Kanske är det bussturen till teatern man minns allra bäst eller alla lamporna i taket. Allt annat än en En lek där något blir något helt annat. En penna blir en telefon som blir en banan En mössa blir en sko, som blir en kudde, som blir en vante Ta ett föremål eller klädesplagg, vilket som helst. Den här övningen är hämtad från Eli & Rios lekar. Dela in barnen två och två, varje par skall ha en varsin pryl/sak eller klädesplagg... Till exempel en spade. Spaden blir en telefon, en tandpetare, en mössa... Barnen turas om att hitta på vad spaden blir genom att använda den i sin nya fantasiform, eller bara berätta vad den blir. Spaden förvandlas till många olika saker. Allt annat än en är en fantasilek som sporrar påhittighet och låter språket vara både verbalt och ickeverbalt. Allt är rätt, fantasin är oändlig. Rummets fyra delar Fyra delar eller fyra hörn är en enkel dramalek där gestaltning står i fokus, och där barnen får prova hur olika känslor kan gestaltas, där olika miljöer provas på ett enkelt sätt. Du delar in rummet i fyra delar, gärna genom att sätta frystejp som ett kors på golvet. I denna övning har varje del av rummet sin egen förutsättning. Du berättar för barnen att de ska röra sig fritt över golvet, gå in och ur de olika delarna. När du tilldelar de olika delarna

5 deras förutsättningar, gör det gärna genom att du ställer dig där och med en enkel gestaltning berättar att här är det varmt, och här är man farlig etc. I varje del smittas barnen av den känsla/attityd/förutsättning som tilldelats det området. Alla rör sig fritt och låter sig smittas av olika känslor eller förutsättningar. Du och barnen provar att gestalta med kroppen och kanske genom ljud. Det kan uppstå ord, repliker eller enklare dialog. Se vad som händer, låt barnen leka fritt. Du som pedagog väljer på vilket sätt du gör leken, du kan göra det enkelt genom tex känslor, olika rum etc. Eller så experimenterar du med lite svårare förutsättningar som kräver mer egen förberedelse samt en genomtänkt introduktion till barnen, så som färger eller sinnesmaterial. Se nedan. Förslag på förutsättningar: Olika rum där man gör olika saker: inspirera barnen att göra alla de saker ni definierar. Håll det öppet och könsneutralt. Olika känslor, attityder eller stämningar. Hur rör man sig argt, hur kryper man glatt? Hur ser man ut när man är nyfiken? Olika färger. Kan färger få olika känslor? En viktig ingång är att inte säga eller konstatera att en färg har en viss känsla eller attityd. Tex att rosa är snäll och mjuk eller att svart är sorglig eller farlig. Låt barnen själva definiera känslan till färgen och sedan provar ni att tillskriva färgen andra egenskaper eller prova att röra sig på nya sätt. Olika kläder eller sinnesmaterial. Lägg ut hattar i ena hörnet, skor, klänningar eller kjolar, kavajer eller kappor i de andra. Uppmuntra barnen att prova alla kläder eller skor. Sinnesmaterial kan vara olika tygsorter, så som strävt tyg, mjukt tyg, glittertyg, tyll. Det kan också vara blank yta eller matt yta, och tyg med olika färger. Låt de olika kläderna eller sinnesmaterialen gå vidare i en fri rörelselek och vidare in i samtalet med barnen. Hur känns en glittrig klänning att ha på sig? Hur känns skjortan med alla knappar? Hur känns ett par strumpor på huvudet? Vilka rörelser blir det? Hur känns färgen blå eller färgen lila? Hur blir rörelsen om vi har ett stelt tyg i kläderna? Vi gör genus varje dag när vi väljer och tar på oss våra kläder. Men utseendemässig jämställdhet handlar om så mycket mer än att få välja hela klädaffären istället för halva. [ ] Barnen skulle ha tillgång till regnbågens alla färger och kläder som är sköna och gjorda för aktivitet och lek. De skulle få vara tuffa och söta, fina och coola, men inte behöva ha vissa typer av kläder eller attribut för att bli någon i andras ögon eller få vara med i lekar. - Ur Ge ditt barn 100 möjligheter Istället för 2 av Kristina Henkel och Marie Tomičić, sid. 84.

6 Ny innebörd och ny miljö- lek En dramalek där vi genom leken ger samma sak/möbel nya innebörder och på så sätt också introducera nya miljöer. Tex en spis (leksaksspis eller riktig) kan användas för att baka bullar men också till att blanda cement till ett husbygge. Dammsugaren kan användas att dammsuga dammet under soffan men också till att rena hav från plast och skräp. Mjukdjur som vi gosar med eller låtsas vara sjuka blir till djur som finns i en djurpark eller djungel. Du leker tillsammans med barnen och leder leken framåt genom att du i leken introducerar de olika sakerna och vad/hur de kan användas och var ni är. Det är bra om ni är flera vuxna som leker tillsammans och får med er alla barn i leken och förvandlingen. Din roll blir att som berättare föra leken vidare. Saker eller möbler blir i denna lek både verklighetsförankrade och magiska. Uppmuntra alla barnen lekar i olika miljöer där empati och äventyr samsas och där alla provar allt. Det är i samspelet mellan de som leker, materialet de leker med och lekens former, som ramarna sätts för vad barn kan göra. Om vi hade en lekfull jämställdhet skulle det finnas leksaker i stället för flick- och pojk- leksaker. [ ] De skulle få möjlighet att öva på att vara självständiga individer och omvårdande relationsexperter, gränsöverskridande och följsamma - Ur Ge ditt barn 100 möjligheter Istället för 2, sid. 56. Andra saker ni kan göra Rita teckningar, målningar. Vad minns barnen? Vad gjorde dem nyfikna och intresserade? Låt dem berätta om sina bilder, bjud in föräldrar och ha vernissage. Bygg egna hus av kartonger, ett hus med olika rum. Vilka bor där? Hur ser det ut? Vilka rum? Vad gör man där? Vad kan man göra där? Vad skulle ni vilja att det gick att göra där? Lek med era utklädningskläder. Se gärna över ert kostymförråd och ladda med nya kläder, kläder som också kan bli olika saker eller inspireras att användas på olika sätt. Skapa er egen Eli & Rio- värld. Låt Eli & Rio flytta in i ert dockskåp på förskolan. Hur ser det ut om de båda figurerna flyttar in? Vad händer i rummen? Med möblerna?

7 Lästips Ge ditt barn 100 möjligheter Istället för 2, om genusfällor och genuskrux i vardagen av Kristina Henkel och Maria Tomičić Bångstyriga barn. Makt, normer och delaktighet i förskolan av Klara Dolk Den farliga färgen rosa av Fanny Ambjörnsson Fler lästips hittar du på: För mer info, besök gärna: Jämställt erbjuder utbildningar om jämställdhet och normkritik till skolor, förskolor, föräldrar, företag, organisationer och myndigheter. Vi hjälper er att gå från ord till handling. Det har vi gjort de senaste 10 åren. Och vi växer hela tiden! Om att gå på teater med sin barngrupp, läs mer på: Har ni frågor eller funderingar om Teater Tres pedagogiska arbete? Kontakta oss gärna! Lena Yxner, dramapedagog lena.yxner@teatertre.se