PEDAGOGMATERIAL ALLT SOM FINNS (4-9 år)

Transkript

1 PEDAGOGMATERIAL ALLT SOM FINNS (4-9 år) Syftet med det här materialet är att på ett enkelt sätt inspirera dig som pedagog att arbeta vidare med barnens och dina teaterupplevelser. Du delar barnets upplevelse av föreställningen och den berättelse som gestaltats. TEATER TR3

2 Om föreställningen Det är en kväll i maj. Allt som finns därute lockar på Alle: fotboll, fågelsång och farliga äventyr. Men Alle får inte gå ut, det har mamma och pappa bestämt. Hon måste vara inne med sin storasyster Ella som är intresserad av helt andra saker. De två systrarnas stund tillsammans blir till en lek som på högsta allvar blandar mim, akrobatik och frihetslängtan. Och vad händer när dörren ut äntligen öppnas? Manus & regi Lena Stefenson Medverkande Julia Gumpert & Stina Gunnarsson Scenografi & kostym Sigyn Stenqvist Musik & ljud Safoura Safavi Ljus Magnus Pettersson Dramaturg Lena Nylén Mask Helena Bernström Teknik Anthony Cooks Foto Martin Skoog Illustration Maria Nilsson Producent Elina Perdahl Du hittar foton från föreställningen på vår hemsida: Om mig: Lena Yxner - dramapedagog Jag som gjort det här pedagogmaterialet heter Lena Yxner. Jag är verksamhetsledare och dramapedagog på Teater Tre och ansvarar för teaterns pedagogiska verksamhet. Jag är auktoriserad dramapedagog och har arbetat med teater i drygt 30 år. Har du frågor eller funderingar om Teater Tres pedagogiska arbete? Kontakta mig gärna på lena.yxner@teatertre.se eller Till er pedagoger Innehåll Materialet innehåller förslag på lekar och övningar som ni kan göra efter er gemensamma teaterupplevelse. Det finns också förslag på enkla samtalsfrågor eller utgångspunkter för vidare reflektioner tillsammans med dina barn/elever. Tanken är att de olika övningarna kan sätta igång leken och samtalen och anpassas till de olika åldersgrupperna. Om du har äldre barn/elever kan du välja att mer jobba med skrivövningar och för de yngre passar lekarna och övningarna bra. Till varje pedagogmaterial finns också två medföljande övningar på eget blad, ordkortet och utanför fönstret. Meningen är att varje elev skall ha ett eget exemplar av den eller de övningar ni väljer att göra. Övningarna finns att ladda ner från vår hemsida (klicka på Allt som finns ), eller här: Skriv gärna ut på lite tjockare papper, om ni har möjlighet. På hemsidan finns även pedagogmaterialet för nedladdning. Läs mer om övningarna längre fram i materialet. Förberedelser Vad behöver du som pedagog för att genomföra ett efterarbete? Vad behöver du tänka på? Låt det inte gå för lång tid mellan teaterbesöket och efterarbetet. Se till att få planeringstid där du kan tänka igenom vad du vill göra och hur du lägger upp arbetet. Kanske är fler pedagoger inblandade? Kanske behöver ni ett rum där ni kan röra er fritt eller ett rum för eget skapande? Kanske behöver du plocka ihop material till det egna skapandet. Ta inspiration från pedagogmaterialet, välj ut den eller de delar som du tycker verkar intressanta och som du tror passar dina barn bäst. Du kan också välja att använda fler än ett tillfälle till efterarbetet.

3 Metod och förhållningssätt För oss är utgångspunkten för allt dramapedagogiskt arbete ett lekfullt, enkelt förhållningssätt som är bejakande till barnens fantasi och eget skapande. Efterarbetet, tillsammans med den konstnärliga upplevelsen, blir en viktig del i barnens emotionella, språkliga och sociala utveckling. Genom ett efterarbete erbjuder du en möjlighet att tillsammans komma ihåg, leka, spela och samtala om det som ni varit med om. Med ett planerat efterarbete ger du barnen och dig själv möjlighet att gå från en kollektiv upplevelse till en individuell händelse/upplevelse, och det går att sätta teaterns tematik och berättelse i förskolans/skolans kontext. Teatern, liksom leken, är meningsskapande och speglar verkligheten. Att se teater med sina elever är ett viktigt inslag i skolans arbete och de estetiska läroprocesserna ska genomsyra i stort sett alla ämnen. Ulla Wiklund skriver om estetiska läroprocesser: ett sätt att arbeta på i skolan som gynnar en kunskapsutveckling där eleven får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. (Ur När kulturen knackar på skolans dörr, 2009). Läs gärna mer om pedagogiskt efterarbete och att gå på teater med sin barngrupp i Riksteaterns lärarhandledning Att öppna nya världar. Den finns att ladda hem här: Övningar, lekar och samtal Minnesrunda Vad minns ni från teaterbesöket? Sitt tillsammans i en ring. Låt barnen berätta något de kommer ihåg från föreställningen eller teaterbesöket genom en pratrunda. Där ges varje barn en möjlighet att minnas och enkelt beskriva något de kommer ihåg. Ingången i pratrundan är: Vad minns du? Vad kommer du ihåg? Håll rundan ganska kort. Syftet är att på ett enkelt sätt starta upp det gemensamma minnet. Du som pedagog lyssnar och hjälper samtalet att flöda på. Detta gör du helst genom att hålla en positiv attityd till det barnen berättar, undvika att rätta eller att leda samtalet för mycket. Låt det vara öppet, och undvik att det blir en prestation i att minnas så mycket detaljer som möjligt eller att föreställningen ska värderas. Barnens reflektioner kommer att fortsätta komma under de övningar och lekar ni gör. Heta stolen Alla sitter på en stol i en ring. Du ställer en rad påståenden och de barn som håller med byter plats med varandra. Det är ingen tävling där någon blir utan en stol utan platsbytet sker i lugn och ro. Påminn barnen att de tänker efter och svarar utifrån vad dom själv tycker eller vad som stämmer in på dem själva. Du kan använda våra förslag nedan eller fylla på med egna. Övningen kan sedan gå över i samtal eller så låter ni det vara som en komma-igång-lek som blir ganska kort. Syftet är att få igång barnen, och genom övningens lekfullhet kan du på ett enkelt sätt återkoppla till föreställningens handling och tematik. Exempel: Alla som tycker om glass byter plats - har syskon - inte har syskon - tycker om att vara ute och leka - tycker om att rita och måla - brukar bråka med något syskon - drömmer mardrömmar någon gång ibland - vill ha småsyskon/ vill ha fler småsyskon - helst vill vara inomhus

4 - kan klättra i träd - tycker att föräldrarna är orättvisa ibland - tycker om att vara hemma och leka med sina syskon - känner igen sig i någon av systrarna Allt som finns - lekar Skrothögen Sitt på golvet i en ring. I mitten finns en imaginär skrothög där det finns allt möjligt. Allt från en gammal konservburk till mammas köttbullar. Barnen tar i tur och ordning upp något ur högen. Det finns olika varianter på hur du kan göra övningen skrothögen. Antingen genom att ta upp en sak och säga vad det är, tex en elvisp och sen lägga tillbaka den i högen. Sedan är det nästas tur, en pensel och så vidare. Eller så gör ni övningen genom att ta upp en sak, visar vad det är genom att använda den eller på ett enkelt sätt gestalta saken. Tex så plockar du upp en banan och visar det genom att du skalar och äter den. Den enkla gestaltningen kan följas av att de övriga gissar vad det är, eller så säger en själv vad det är. Om ni väljer att göra leken med att övriga gissar vad kompisen tar ur högen peppa den som tar upp något att inte göra för svårt, utan att göra det enkelt.. Annars blir lätt fokus på att barnen vill göra det så svårt som möjligt att gissa. Övningens syfte är istället att göra enkelt och att hinna flera varv så varje barn kan få prova flera gånger, att fantasin får flöda och att ni verkligen hittar allt som finns i högen. Affären Här jobbar barnen två och två. Den ena är kund i en affär (A) och den andra expedit (B). Kunden vill köpa något men det som finns i affären är alltid andra saker. Barnen håller sig till några enkla repliker. A Frågar: Jag skulle vilja ha en banan! (kunden väljer något spontant, vad som helst) B Svarar: Åh, allt som finns är en apelsin! (expediten associerar på banan) A Svarar: OK, tack! Då tar jag den istället. (kunden blir alltid nöjd) De avslutar köpet. Sedan byter ni roll i paret. Båda provar några gånger att vara kund och att vara expedit. Associationen är alltid rätt! Acceptera vad som kommer och undvik att ifrågasätta associationen. Gå igenom innan att det är viktigt att hålla sig till replikerna och händelseförloppet. Prata också om vad spontanitet är och vad det innebär att associera. Övningen syftar till att öppna upp den egna spontaniteten och att associera utifrån den. Syskon-linjen Hur många syskon har du? Ställ er på en tänkt linje utifrån antal syskon: Minst antal syskon Flest antal syskon. De med minst antal syskon står i ena ändan av linjen, och de med flest antal syskon i den andra ändan. Och där emellan ställer ni er efter antalet syskon. Nu gör vi en ny tänkt linje och utgår från ålder. Var på syskonlinjen är du? Använd samma tänkta linje men nu utifrån att vara: Yngst Äldst Låt barnen prata med varandra under övningen och eftersom linjen inte har fasta markörer så behöver ni prata med varandra och samarbeta i övningen. Här kan ni med fördel samtala om hur det är att ha syskon eller inga syskon alls, om en är yngre, äldre eller både och.

5 Skrivövningar Ordkortet skriva eller rita (eller både och) med inspiration från kortets ord. Detta är en av de övningar som finns som eget blad. Om du har yngre barn så kan du läsa alla orden innan och sedan låta barnen rita. Skriv en dikt eller kortare berättelse: Jag längtar efter Beskriv en roll. Beskriv en av systrarna. Vem är hon? Hur såg hon ut? Vad vill hon? Vad gjorde hon? Vad var hon rädd för? Vad tror du att hon längtade efter? Skapande övningar Utanför fönstret rita vad som finns eller vad du vill ska finnas utanför ditt fönster. Var och en får rita sin egen teckning. Se medföljande övning. Rita valfritt minne från föreställningen eller om teaterupplevelsen. Ett rum. Gör ett collage tillsammans över ett rum eller gör ett rum med hjälp av kartonger. Använd gärna tidningar/tidskrifter, äggkartonger, piprensare, målarfärger etc. Vilket rum väljer ni? Vad finns i ert rum? Varför? Vad kan en göra där? Samtalet Samtalet med barnens reflektioner pågår ju under hela efterarbetet. Låt det komma när det kommer och följ med i barnens tankar och samtal. Nedan finns några frågor som du kan inspireras av eller ha i bakhuvudet i era samtal. Hur är det att ha syskon? Hur är det att vara äldst/yngst? Hur är det att inte ha syskon? Är det skillnad på en lillasyster och lillebror? Vad gillar du att göra inomhus? Vad gillar du att göra utomhus? Varför bråkade de så mycket i föreställningen? Har du gått vilse någon gång? Varför målade de på väggen? Vad symboliserar det, tror du? Vad hände på natten? Har du drömt mardröm någon gång? Mamma och pappa hade bestämt att de (lillasyster) inte fick gå ut. Varför då, tror du? Vad finns: utanför dörren? innanför dörren? Vad får systrarna inte göra? När blev de sams? Tack! Hoppas att du hittat något i materialet som passar din grupp och att ni hinner med en stunds planerat efterarbete. De konstnärliga och pedagogiska perspektiven går igen i alla våra föreställningar och vi utmanar oss ständigt att utveckla vår scenkonst och vårt arbete, och hur vi möter vår målgrupp. Vi tar gärna del av det som händer efteråt, när ni kommit tillbaka till förskolan eller skolan. Mejla gärna och dela med dig av dina barns/dina elevers reflektioner och det ni gjort. Ta gärna ett foto på er minnesvägg och mejla till oss. Lena Yxner, dramapedagog: lena.yxner@teatertre.se