Koll på konst. Inspiration, handledning och pedagogiska ingångar för programmet riktat till Förskoleklass åk 3

Transkript

1 Koll på konst Inspiration, handledning och pedagogiska ingångar för programmet riktat till Förskoleklass åk 3

2 Inledning Här finns förslag på saker ni kan göra före och/eller efter er medverkan i Koll på konst. Den kursiverade texten efter varje förslag är referat ur Lgr 11, från olika ämnens centrala innehåll. Använd det som passar er undervisning och er målgrupp. Innan ert besök på Hallands Konstmuseum kan ni förbereda eleverna på olika sätt, utifrån vad ni har för tankar med besöket. Beroende på elevernas ålder kan nivån anpassas. Prata gärna om besöket och fundera på vad ett konstmuseum egentligen gör och hur det fungerar. Ju fler funderingar och frågor ni har med er till museet desto roligare! Självklart är ni välkomna att kontakta museet om det uppstår tankar och funderingar efter ert besök. Och det är alltid kul för oss på museet att ta del av ert efterarbete. Förarbete för er som valt berättarworkshop Försök att definiera vad en saga är utifrån typiska karaktärer, typiska ting, typiska antal etc. till att gå igenom en sagas struktur, uppbyggnad och dramaturgi. Försök att definiera vad som skiljer en saga och en berättelse. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar. Läs och lyssna på olika slags sagor/folksagor/berättelser. Funder på vad som gör sagan bra eller dålig. Prata om varför vi tycker lika dant eller varför vi känner helt olika. Självklart får man tycka vad man vill. Jämför sagor/berättelser från olika delar av världen. Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Att enbart få lyssna på en saga eller en historia, och själv få skapa bilderna till den, antingen i huvudet eller på papper är bra träning för fantasin och ens inre bildseende. Låt barnen teckna under högläsning med pauser. Vad gör det med minnet? Vad minns barnen från berättelsen efteråt när de tittar på sina bilder? Jämför varandras bilder och prata om hur olika/lika vi tänker. Här synliggörs vilka bildreferenser eleverna redan har, och på så vis kan ni upptäcka om det är stor/liten skillnad i klassen och fundera på varför. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om. Efterarbete för er som valt berättarworkshop Efter ert besök på Hallands Konstmuseum har ni helt unika berättelser med er tillbaka, dessutom har ni tränat ert bildseende! Beroende på vad ni har valt att jobba med före besöket kan ni nu återigen ta upp temat. Skriv gärna ner berättelsen ordentligt. Ta hjälp av stödanteckningar från besöket på museet, minns och jobba med texten tillsammans med barnen. Skriv om och skriv av, byt ut ord, hitta synonymer och gör språket, karaktärerna och miljöerna levande. Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.

3 Gör illustrationer till er berättelse! Gör olika bild- och textexperiment, utgå gärna från olika sinnen. Hur målar man en lukt eller känsla? Hur målar man olika väder och varmt respektive kallt? Hur kan man måla sorg och död? Hur målar man en otäck saga, och hur förstärker man detta med ord. Finns det speciellt otäcka ord? Finns det speciellt varma och kalla ord? Kom ihåg! Övningar är övningar och behöver inte alltid resultera i färdiga och fina bilder som sätts upp på klassrumsväggen. Använd billiga kopieringspapper och träna på att rita mycket och olika saker. Blunda och försök rita en känsla, fungerar det? Ha kul och rita snabbt under tidspress och försök undvika prestationskrav. Hur ritar man någon som dansar runt snabbt? Hur skulle man kunna rita ljud? Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Utveckla er saga med hjälp av fler frågor (t ex Vilken färg har mössan som huvudpersonen har på sig? Vad hade grodan gjort innan han fick sin födelsedagspresent? Hände det något annat på vägen från sjön till skogen?). Har ni hittat på en väldigt rolig karaktär så bygg vidare på den och skapa sagouppföljare. Jobba med karaktärerna i andra ämnen. Skapa en mattesaga, där karaktärerna måste räkna olika saker och ställs inför matteproblem. När ni nu har blivit duktiga på att lyssna på varandra, fortsätt jobba med berättande och framförallt att lyssna på varandra. Jobba med fantasin och gör improvisationsövningar både med ord och med bild. Jobba vidare med era illustrationer och gör sagan tredimensionell. Gestalta sagan tillsammans i form av små lerskulpturer eller stora skulpturer i gips och kartong. Spela teater och sätt upp en föreställning! Ta upp detaljer och scener från barnens illustrationer och förstora och jobba med dekor. Jobba med mask och kostym. Hur gör man om en saga till dialoger och enkelt och begripligt för andra? Bjud in föräldrar och syskon för en härlig och färgsprakande show. Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Olika element som bygger upp en bild; färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund. Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns. Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten. Utveckla temat sagor och prata mer om sägner och folktro och funktionerna med dessa berättelser, på så vis väver ni även in historia och lokal kulturhistoria i temat. Ta hjälp av Hallands Konstmuseums kulturhistoriska personal eller fråga på biblioteket och leta fram typsikt halländska sägner och sagor. Ta på er skorna! Kanske finns det halländska sägner där platserna fortfarande går att hitta. Ta redo på om det finns platser med trollträd och stenbumlingar som jättarna kastat på kyrkorna för länge sedan. Ta bussen och gör en utflykt till exempelvis sagomuseet i Ljungby och upptäck ännu mer historier, sagor och berättelser. Förarbete för er som valt skapande workshop Fundera förutsättningslöst på vilka konstnärer ni i klassen känner till och vad dessa konstnärer har gjort. Varför känner ni till just dessa? Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder. Fundera på om ni känner till någon konstnär från Halland. Vet ni något om den personen? Om inte, ta med er frågan till Hallands Konstmuseum så kanske guiden där kan svara.

4 Är ni intresserade av någon speciell konstnär och vill jobba med just hans/hennes konstnärskap, hör av er till pedagogerna på Hallands Konstmuseum så kanske vi har konstverk som vi kan visa och utgå ifrån i er workshop. Konst kan vara väldigt många olika saker. Ofta hänger konst på väggen. Se er omkring, vad hänger på väggen i klassrummet? Leta vidare på skolan i matsalen, i personalrummet och inte minst ute. Ibland kan man upptäcka helt fantastiska konstverk som man förut bara har gått förbi. Om ni hittar något konstverk så försök ta reda på vem som har gjort konstverket. Finns det något namn eller årtal? Förvandla er till små konstdetektiver. En bra regel att komma ihåg är att När konst hänger och står inomhus är det oftast inte tillåtet att röra, men när konst står utomhus får man gärna känna. Efterarbete för er som valt skapande workshop Efter ert besök på Hallands Konstmuseum har ni helt unika konstverk med er tillbaka, dessutom har ni tränat ert bildseende! Att göra bildanalyser behöver inte vara svårare än att ställa ett par frågor till den bild man tittar på. Vad ni väljer att göra med dessa saker och denna kunskap är såklart obegränsat och givetvis förutsatt vilken ålder och årskurs ni jobbar med. Kontakta museet om ni vill ha mer information med er till skolan eller om ni har upptäckt någon annan konstnär eller konstverk som ni vill ha hjälp med. Försök att beskriva era konstverk med olika ord. Vad tycker du om ditt konstverk? Heter det något speciellt? Hur känner du när du tittar på ditt konstverk, blir du glad eller ledsen, eller känner du inget alls? Kanske blir du snurrig, eller kanske blir du lugn. Ställ ut era konstverk i skolan. Försök att minnas något om konstnären ni jobbade med. Skriv en kort text så att alla andra på skolan också förstår och får lära sig något nytt. I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Ta fasta på om den konstnär ni jobbade med tyckte något speciellt som var extra intressant. Vad sades under visningen och workshopen kom ni själva fram till några intressanta tankar kring konst och hur, vad och varför man vill uttrycka sig på ett speciellt sätt. Vad är aktuellt idag? Fundera på vad ni minns från besöket och all konst ni såg. Varför minns ni just detta? Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Jobba vidare med andra konstnärer och konstnärskap. Testa deras sätt att arbeta och utmana deras idéer. Vid det här laget är ni proffs på att undersöka konst, och vet att det inte finns något rätt eller fel och att man får tycka precis som man vill om konst. Ni vet också att genom att testa och göra misstag så föds det nya geniala idéer. Allt behöver inte bli fint och ramas in på skolans vägg. Gör snabbt och lätt och släng, använd billiga material och släpp pressen på att man måste prestera något fint. Något fint kan nästan alla göra, att göra något unikt är desto svårare, men mycket roligare!

5 Så säger skolverket Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. (sid. 9-10) Så här tänker vi på Hallands Konstmuseum Estetiska ämnen och språkutveckling hänger ihop. Att få chansen att gestalta sitt lärande är utvecklande för eleven. Med en kulturell kompetens kan barnen i förlängningen lära sig att avläsa samhället, normer och mönster, vilket innebär mer än bara ord och bokstäver. Bilder är något man också kan läsa, med övning kan man också lära sig tolka dem. Ges det dessutom tid för reflektion finns stora möjligheter till kunskap, insikt och förståelse, samt att i förlängningen kunna tillgodogöra sig en kreativ och bred inlärningsmodell. Man kan se det som att vägen till kunskap beror på individens förmåga att kunna leva sig in i och förstå. Där har fantasin en avgörande roll, och kan ses som grunden till varje kreativ aktivitet. Fantasin är nödvändig för att förstå abstrakta sammanhang och möjliggör det konstnärliga, det vetenskapliga och tekniska skapandet. Att ge tid för reflektion och att ge utrymme för teman och ämnen som inte är kunskapsmässigt mätbara är något som inte alltid rimmar med skolans verklighet och mål. Att arbeta med estetiska lärprocesser är ofta ett långsiktigt arbete där de positiva effekter som skapas inte synliggörs över en natt. Utmaningen ligger i att förhålla sig till kunskap på ett sätt som innebär att var öppen för många olika tolkningar av verkligheten. Vår pedagogik är en lustfylld pedagogik där kreativitet och nyfikenhet är viktiga element. I arbetet med att upptäcka bilder, utforska sin fantasi och utveckla sin kreativitet i både språk och gestaltning, så utgår vi från elevens enskilda förmåga och behov och tar till vara på elevens erfarenheter och associationer.