F Ö R L ÄR AR E O C H A N D RA VUXNA. Foto: Micke Sandström F N I SS V Ä R L D E N S T RÅKIGASTE PJÄS UP PSALA>>> > ST ADSTEATE R

Transkript

1 HA NDLEDNIN G S M A T E R I A L Foto: Micke Sandström F Ö R L ÄR AR E O C H A N D RA VUXNA F N I SS V Ä R L D E N S T RÅKIGASTE PJÄS UP PSALA>>> > ST ADSTEATE R

2 VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Fniss världens tråkigaste pjäs på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över att kunna erbjuda bra teater på en riktig teaterscen helt kostnadsfritt till Uppsala läns skolor. För en del elever kan det här vara det allra första teaterbesöket, vi är därför särskilt måna om att detta ska bli en bra upplevelse. Det här materialet består av tips på hur du kan förbereda och framförallt efterarbeta föreställningen samt själva teaterbesöket. Det består både av samtalsfrågor, uppgifter samt tips på en del praktiska övningar. Du behöver inte använda alla delar utan kan plocka det du vill ha. Det viktiga är att på olika sätt samtala efteråt för att träna sig i att fundera över upplevelsen. Självklart kan även föräldrar eller andra vuxna använda materialet för att prata med ditt barn efteråt. Om du har frågor kring föreställningen eller det här materialet kan du maila dramapedagog Maria Trost: maria.trost@uppsalastadsteater.se VAD ÄR TEATER? För en del barn kan det vara första gången de går på en teaterföreställning. Prata gärna med barnen innan om vad teater är, kanske har de spelat teater själva i skolan. På scenen är det vuxna skådespelare, och i publiken finns flera klasser från olika skolor. En teaterproduktion består av många olika delar; bland annat scenografi, kostym, mask, ljus, ljud och regi. Allt tillsammans skapar den teaterföreställning ni ska se. En kan med fördel prata om de här olika delarna med eleverna innan teaterföreställningen. Mer om detta kan du hitta i handledningsmaterialet Ta med skolklassen på teater som ligger på vår hemsida, det är anpassat för högstadiet och gymnasiet men det går ändå bra att använda delar av det för yngre barn. Information som kan vara bra att ta del av på förhand: Får vi ta med oss matsäck? Vad händer när vi kommer till teatern? Vad händer om bussen blir försenad? Titta gärna på teaterns hemsida, där finns info om hur det fungerar när skolklasser besöker teatern: Prata om skillnaden mellan att gå på bio och teater. De flesta har ju varit på bio men kanske aldrig på teatern. Teater är ju live, allt som händer sker ju i samma stund som du tittar. Hur påverkar det oss? och vad ställer det för krav på de medverkande och på publiken? 1. Copyright 2017 Uppsala Stadsteater

3 DEN VUXNES ROLL MÅSTE KLASSEN VARA TYST? För många barn och ungdomar sker det första mötet med teatern inom skolans ramar ett möte som kan bli fantastiskt och omvälvande, därför är det viktigt att de vuxna som följer med klassen eller gruppen till teatern funderar över sin roll i mötet. Karin Helander skriver i Att öppna nya världar*:»den vuxnes roll på teatern är viktig som förmedlare av lust, nyfikenhet och förväntan. Som lärare kan man både förbereda och efterarbeta teaterbesöket för att ge en nyckel till mötet mellan skola och teater.«att förbereda ett teaterbesök kan se olika ut beroende av vad det är för föreställning klassen ska se. I våra lärarhandledningar brukar vi rekommendera vad läraren bör förbereda och vad läraren inte bör förbereda. Ibland kan det vara bättre att inte skapa förväntningar som kanske kan påverka upplevelsen på ett negativt sätt. Att titta på en teaterföreställning är en konstnärlig upplevelse och för det mesta är det bästa att bara luta sig tillbaka och ta in upplevelsen helt oförbrett för att sedan istället bearbeta och prata om föreställningen efteråt. Under själva föreställningen spelar lärarens reaktioner stor roll. Läraren har ju ansvaret för klassen som besöker teatern, och säkert en vilja att klassen»sköter sig«. Oftast är det dock klokt att inte vara alltför nitisk i sin tillsyn av klassens uppförande. En hyschande lärare är mer störande än en elev som viskar. Reaktioner under en teaterföreställning kan vara så olika, en del fnissar när det är obehagligt, en del skruvar på sig av nervositet eller skrattar högt när det är pinsamt. Vi älskar när barn låter och är aktiva när de ser föreställningen alla reagerar på så olika sätt! En på ytan orolig publik kan vara mer engagerad och intresserad än en tyst sådan. Det är viktigt att respektera publikens olika reaktioner. Om något skulle inträffa under en föreställning har alltid teatern personal och en publikvärd närvarande inne i salongen. Vårt råd till dig som lärare är att själv fokusera på föreställningen du tittar på för att på bästa sätt kunna efterarbeta den med klassen efteråt. Karin Helander igen*:»lärarens roll på teatern är viktig också i arbetet med att respektera och uppmuntra varje elevs egen smak och åsikter. Som lärare kan du utgå från din egen lust och nyfikenhet på vad du själv uppfattar och upplever av föreställningen. Diskutera gärna, fråga och lyssna. En får tycka olika! För teater finns inget facit! Svåra frågor har inga enkla svar, men är utmärkta avstamp för diskussioner.«* Att öppna nya världar av Karin Helander är en handledning om att gå på teater och dans med barn i förskola/skola, utgiven av Riksteatern. Den finns att ladda ner som PDF: 2. Copyright 2017 Uppsala Stadsteater

4 ATT ARBETA MED EFTER TEATERBESÖKET 1. Prata om teaterupplevelsen Det finns inget facit, inget rätt och fel i hur man upplever konst. Alla har rätt till sina egna upplevelser. Men det är ändå värdefullt att dela med sig av sina tankar och lyssna på hur andra upplevde samma sak. Det kan ju vara så olika upplevelser fast alla såg samma pjäs och vi lär oss av varandras olikheter. Tänk därför på att inte värdera barnens upplevelser. Gör en minnesrunda låt barnen blunda och tänka tillbaka på pjäsen. Vad minns du? Vilken bild får du i huvudet? Låt barnen rita en teckning av det de minns. Minns du hur du kände dig innan ni tittade på teatern? Minns du hur du kände dig efteråt? Skriv ner scener ni minns från pjäsen på lappar. Dela in klassen i mindre grupper och låt varje grupp göra staty av scenen eller en spela upp det de minns. Efter varje staty eller scen kan man prata om vad som hände och hur den scenen kändes. 2. Prata om rollerna: Johan och C:son Karaktärerna i pjäsen hette Johan och C:son. Vad minns barnen av dem? Klipp ut bilderna av Johan och bilden av C:son och häng upp på tavlan eller ett stort papper, skriv sedan ner vad barnen minns av dem. Bilderna finner du längst bak i det här häftet. Hur uppfattade ni Johan och C:son? Vad var Johan/C:son bra på? Vad gjorde C:son ledsen? Vad gjorde Johan när C:son blev ledsen? Vad gjorde C:son när Johan kände sig blyg? När blev Johan modig? När kan man känna sig som Johan och när kan man känna sig som C:son? 3. Copyright 2017 Uppsala Stadsteater

5 3. Känslor Johan och C:son visade många olika känslor i föreställningen. Här följer några övningar som handlar om känslor. Känslorunda. Börja dagen med en känslorunda, i hela gruppen eller två och två. Berätta hur du känner dig just nu? Är du lite trött och hungrig eller arg för något som hände på morgonen eller kanske glad och pigg? Känslostatyer. Gör en känslostaty. Jobba i grupp på ca 4 elever i taget. Prata om hur ni känner er just nu och gör en staty där alla känslorna får plats. Visa upp för varandra och låt de andra i klassen se hur många känslor de kan se. Känslocharader. Gör en känslocharader med eller utan ljud (men inga ord). Gör lappar tillsammans med olika känslor, kanske de ni känner just nu och lägg i en burk. Ta en lapp (en och en eller två och två) visa upp för klassen. Fyrhörning om känslor: Här följer en övning där varje hörn kan representera de olika känslorna. Eleverna ställer sig där det stämmer. Låt eleverna berätta för varandra om varför de valde just det hörnet. Fråga sedan några eller alla i varje hörn varför de valde just sitt hörn. I en fyra hörnövning är det viktigt att alla känner att det inte finns något rätt eller fel. Man kan också få byta hörn om man ändrar sig. Det öppna hörnet är till för vad som helst, tex alla de andra punkterna eller något helt annat. När jag ska göra något inför hela klassen känner jag mig mest: 1) Blyg/rädd 2) Modig 3) Glad 4) Något annat När jag ska göra något jag älskar känner jag mig mest: 1) Blyg/rädd 2) Modig 3) Glad 4) Något annat När jag ska träffa någon jag inte känner, känner jag mig mest: 1) Blyg/rädd 2) Modig 3) Glad 4) Något annat När jag ska göra något jag aldrig gjort förut känner jag mig mest: 1) Blyg/rädd 2) Modig 3) Glad 4) Något annat 4. Copyright 2017 Uppsala Stadsteater

6 4. Gör en kort miniteater Dela in klassen i grupper och låt varje grupp göra ett kort rollspel om hur en tröstar någon som är ledsen, eller hur man får någon att våga! Hur gör en någon glad eller modig? Visa sedan upp för varandra. Gör såhär: Låt inte barnen få för lång förberedelsetid, ibland är det lättare med kort tid. Max 10 min. Börja med att hitta på vad som ska hända Bestäm sedan rollerna Träna gärna igenom en gång Visa upp för varandra Applådera varandra och ta emot applåderna 5. LEK! Det finns många lekar som kan vara en bra utgångspunkt för att prata om innehållet i pjäsen, här följer tips på några: Härmkull är en lek där en är tagare och ska jag de andra. När man blir tagen ska man stå på en plats men göra en rörelse och kanske ett ljud (man kan också vara tex djur). Någon annan kan sedan befria den tagne genom att ställa sig framför och härma det den gör i tio sekunder. Sen är den tagne fri. Följa John alla följer efter en person och härmar hur den rör sig. Byt på signal eller rör er till musik och byt när musiken bryts. Prata om efteråt: Det är kul att härmas, kan det vara jobbigt också? JA och NEJ kan lekas i stor eller liten grupp eller i par. En föreslår något man ska göra tex»ska vi gå och simma?«den/de andra svarar»nej«sedan får någon annan föreslå. Efter några omgångar med nej byter ni till»ja«, dvs alla svarar ja och sen simmar, rider, hoppar man ett tag tills någon annan föreslår något alla svarar»ja«på. Prata om efteråt: Vill man alltid säga ja? Finns det gånger då man svarar ja fast man inte vill? Kan det vara bra att säga nej ibland? När är det bättre att säga Ja? Charader på olika sätt vanlig charader går till så att barnen får dra en lapp eller själva hitta på något de ska föreställa låt de andra gissa. Ni kan göra det i helklass, i mindre grupper eller i par. Om det är för pirrigt att visa upp något ensam inför hela klassen kan man vara två som gör det tillsammans. En variant på charader är att dela in klassen i grupper, ge klassen varsin bild som de sen ska föreställa som en staty tillsammans. Man kan ge alla grupper olika bilder eller likadana bilder. Visa sedan upp för varandra och gissa vad de andra föreställer. Prata om efteråt: Hur kändes det att visa upp? Hur var det att visa samma sak blev det olika? Hur var det att gissa? 5. Copyright 2017 Uppsala Stadsteater

7 6. DANSA! Dansa gärna fritt till musiken från föreställningen. Musiken finns att lyssna på via vår hemsida: Dansa till musiken där C:son var ledsen och pruttade. Härma C:son och gör på egna sätt. Dansa till musiken där Johan blev modig och vågade dansa loss hur dansade han? Härma Johan eller gör på eget sätt. Fotdans. Sitt i en ring eller ligg bredvid varandra på rader och dansa till musiken där Johan och C:son dansade med sina fötter. Man kan dansa två och två eller i små grupper man kan också prova på att turas om och alla härmar den som leder. 7. Vad är problemet? Johan och C:son löste ett problem tillsammans och efter flera olika idéer kom de till sist på en lösning. Här får ni ett eget problem att lösa tillsammans, jobba i hela klassen, i mindre grupper eller två och två och se hur många olika idéer ni får till lösningar. Bejaka varandras idéer och tänk på att allt är möjligt! Problemet: ajaj, vår fina ballong har fastnat i ett träd! Hur ska vi få ner den utan att den flyger iväg? 6. Copyright 2017 Uppsala Stadsteater

8 7. Copyright 2017 Uppsala Stadsteater

9 8. Copyright 2017 Uppsala Stadsteater

10 Foto: Micke Sandström Om du vill skicka in teckningar eller brev till oss gör det till denna adress: Uppsala stadsteater Att. Maria Trost Box Uppsala UPPSALA>>> > STADSTEATE R Musik/filmklipp från pjäsen hittas här: fniss-varldens-trakigaste-pjas/ Lär er jonglera! Kanske med bajskorvar? BILJ/INFO: