Pilotmodell: Samordningsteam Västerås

Transkript

1 Pilotmodell: Samordningsteam Västerås Slutrapport avser tidsperiod, Monika Lindh och Catrin Nilsson

2 Sammanfattning Metoderna som Samordningsteamet har utvecklat under projekttiden har passat deltagare både nära och långt ifrån arbetsmarknaden. Pilotmodell: Samordningsteam Västerås har haft fem olika grupper som vänder sig till deltagare med varierande behov och längd på arbetslivsinriktad rehabilitering, alla grupper har haft slutmålet egen försörjning. Vissa grupper gör stegförflyttningar innan det blir aktiv arbetslivsinriktad rehabilitering. Denna metod har fungerat bra för att fånga in var deltagaren befinner sig och minimera rundgång emellan myndigheterna. Teamet har fogats samman och metoderna har effektiviserats. Framgångsfaktorerna i projektet har varit den varierande verksamheten med natur, djur och coachning. Samverkan mellan de fyra ingående myndigheterna och att personalen är samlokaliserad, vilket gör att personalens resurser är tillgängliga för alla deltagarna. Resultat under projekttiden: 206 deltagare har börjat och avslutats under projektperioden, resultat: 12 personer har gått i anställning 5 personer har börjat studera 65 personer har fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering (Försärkt samarbete eller liknande verksamhet) 76 personer har avslutats p g a försämring, varav 4 har fått sjukersättning och 1 har fått aktivitetsersättning 10 personer har gjort avbrott utan känd anledning 37 personer är fortfarande i rehabilitering i Samordningsteam Västerås 1 person har tagit ut ålderspension Deltagare i MAC-gruppen inte redovisade ovan. Resultat för MAC under perioden personer påbörjat studier - 6 personer har gått i anställning på den reguljära arbetsmarkanden - 30 peroner är fortsatt aktuella i MAC - 5 personer har avslutats pga försämrat mående - 5 personer är i fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering på Arbetsförmedlingen Fördelning per grupp: 50 personer har deltagit i MAC under perioden , varav 26 personer har påbörjat MAC under perioden. Övriga 24 personer var aktuella före samgåendet. 63 personer har deltagit i Trädgårdsgruppen 18 personer har deltagit i Tiliagruppen 37 personer har deltagit i Salixgruppen 113 personer har deltagit i Upplevelsegruppen Totalt har 25 deltagare bytt grupp inom verksamheten. 25 % av deltagarna kommer från Västerås stad, 27 % från Arbetsförmedlingen och 48 % från Försäkringskassan. 62 % är kvinnor och 38 % är män. 1

3 Innehåll 1.1 För deltagare Projektets förutsättningar För deltagarna Genomförandeprocess För deltagarna - Resultat och effekter För personalen Projektets förutsättningar För personalen Genomförande och process För personalen Resultat och effekter För organisationen Projektets förutsättningar För organisationen Genomförande och process För organisationen Resultat och effekter...12 Syfte med projektet Syftet var att med praktisk erfarenhet från insatserna Gröna Arenor och Vägen in förena projekten i grundmetodiken med naturunderstödd rehabilitering. Samt att planera för Flätan, en motivationsgrupp, som senare fick heta Salixgruppen. I modellen Pilotmodell: Samordningsteam Västerås ville vi öka rehabiliteringspotentialen hos personer i förvärvsaktivålder som annars hade stor risk att fastna i utanförskap. Det långsiktiga målet var att deltagarna via eget arbete ska försörja sig själva. Övergripande mål Målet var för Pilotmodell: Samordningsteam att varje individ som befann sig i verksamheten skulle göra stegförflyttning mot arbetsmarknaden och öka förmågan till egen försörjning. Effektmålen var: - Minst 30 % av deltagarna skulle gå till arbete eller studier - Minst 80 % av deltagarna skulle uppleva att de kommit närmare arbetsmarknaden - Ytterligare 10 % förväntades gå till arbete ett år efter avslut 1.1 För deltagare Projektets förutsättningar Behovet av en samordnad verksamhet för de personer som varit föremål för olika insatser utan önskat resultat är stort. I synnerhet för personer med intellektuella, neuropsykiatriska funktionshinder. En annan grupp är de personer som inte har någon diagnos men som har valsat runt länge utan att komma vidare till självförsörjning. Dessa behov och en önskan av samordnad insats i flera led, var en del av planen för projektet. Huvudman för Samordningsteamet har varit, i enlighet med planen Västerås stad genom AMA arbetsmarknad. Styrgruppen i Samordningsteamet planerades att representera de ingående myndigheterna i Samordningsförbundet. Planerad period För deltagarna Genomförande och process Pilotmodell: Samordningsteam Västerås hade från start tre grupper med inriktning på rehabiliterande verksamhet. Dessa tre grupper var Odlingsgruppen (senare kallad Trädgårdsgruppen), Upplevelsegruppen och Salixgruppen. Utifrån att det var ett antal deltgare med utmattningsdiagnos med i Trädgårdsgruppen så beslutades det om en ny grupp som enbart arbetar med deltagare som har diagnos utmattning. Gruppen fick heta Tilia och startade i november Pilotmodell: Samordningsteam Västerås utökades med MAC-projektet fr o m den 1 november 2015 inför att stärka utslussningen för deltagarna i hela samordningsteamet. 2

4 MAC, under projekttiden har MAC blivit en del av Pilotmodell: Samordningsteam Västerås. Praktiskt har detta inneburit att alla fem grupperna har gemensam urvals- och utslussningsgrupp. MAC är den grupp som inte varit naturunderstödd. Huvudsyftet har varit att erbjuda deltagare som haft behov av arbetslivsinriktad rehabilitering via vägledning och arbetsprövning för att finna, få och behålla ett för var och en ett lämpligt/anpassat arbete eller studier. Allt har skett med ett nära coachande stöd både i grupp, enskilt och på arbetsprövningsplatsen. Deltagandet har varit frivilligt. Gruppstarter har skett tre gånger/år och då med max 12 deltagare med en maxtid i MAC på ett år. Metodiken är välbeprövad och utarbetat i samarbete mellan Arbetsförmedlingen och företaget Ibility och kallas biologdesignern. MAC har haft en tydlig inriktning till arbete och deltagarna ska inom MAC året vara redo att påbörja arbetsprövning, främst på den reguljära arbetsmarknaden. För de deltagare som under året erhållit arbete eller påbörjat studier och har behov av fortsatt stöd erbjuds den möjligheten. Trädgårdsgruppen, har under projekttiden arbetat med alla förekommande sysslor som finns inom trädgård. Deltagarna har fått ta del av utbildning i trädgårdskunskap, validering av trädgårdskunskaper, LF(lösningsfokus)-samtal, grupp- och enskilda samtal med tearapeut, mindfulness och Grön Kvist. När vi fick kö till Trädgårdsgruppen startades Foajén. Deltgarna bjuds in att börja på Malma gård en halv dag i veckan. Foajéns verksamhet är samtal i grupp och lätt verksamhet i trädgården. Då ordinarie plats finns tillgänglig sker inskrivning med deltagare, handläggare och personal från teamet. Då görs även den individuella planeringen i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Under våren 2016 startade en ny grupp i trädgårdsgruppen, där samtal om människornas växande och vilket värde naturen har. Malma gård har en hund som är under utbildning, diplomering är planerad till den 22 augsuti 2016 för besökshund och därefter fortsätter han till terapihund. Hunden har redan gjort stor nytta genom att erbjuda kravlös kontakt till deltagarna. Trädgårdsgruppen har ett nära samarbete med äldre boenden i staden där deltagarna får vara med och sätta guldkant på omgivningarna för de boende. Ett samarbete har också påbörjats med Vallby friluftsmuseum, där deltagarna kan få komma ut och praktisera. Varje torsdag var reserverad som utbildningsdag i olika trädgårdsämnen, och dessa dagar har värdesatts högt av deltagarna. Deltagarnas ubildningsbakgrund spänner från särskola till högskola, men vi har märkt att de har alla ett sug efter kunskaper och den intelektuella stimulans som utbilningsdagarna ger. En förhoppning är att detta ska väcka intresse för fortsatta studier. Samarbete har inletts med Enköpings trädgårdsmästareutbildning. Vi har tagit emot praktikanter därifrån och även genomfört studiebesök på skolan för de deltagare som är nyfikna. En tidigare deltagare har startat utbildning där. Alla deltagare som är i verksamheten under odlingssäsongen erbjuds en egen odlingslott. Med detta vinnande koncept får deltagaren med sig en mängd färdigheter. Planering och gestaltning av lotten utvecklar kreativiteten. Odling i växthus ger ansvarskänsla. Anläggandet av lotten främjar fysiskt arbete. Samt tillfredställelsen och stoltheten av att skörda frukterna av arbetet. Arbetets natur gör att det blir arbetstoppar som deltagare kan uppleva som stressiga. Även detta kan användas till något positivt genom att deltagaren får hjälp med att analysera vad stressen bestått av och att de fått redskap att hantera den. Några deltagare ur Trädgårdsgruppen har ägnat sig åt biodling på Malma. En aktivitet som fodrat koncentrerad närvaro med avstängda mobiler, samarbete och lyhördhet för naturens och vädrets skiftningar. 3

5 Tiliagruppen, är för deltagare med utmattningsdiagnoser. Introduktionen för deltagarna har utvecklats från att de första grupperna hade en till två enskilda inskrivningssamtal för att den sista och pågående gruppen hade gruppinformation innan start. Tiliadeltagarna har haft aktivitet två eftermiddagar per vecka under sex månader. Onsdags eftermiddagar med gruppsamtal och basal kroppskännedom tillsammans med terapeut och sjukgymnast. Fredagarna har ägnats åt trädgårds/altenativt-naturaktivitet beroende på årstid tillsammans med trädgårdsmästare och terapeut. Under odlingssäsongen har gruppen tillbringat i hälsoträdgården med mycket lätt och kravlöst trädgårdsarbete. Vintertid oftast ute i naturen med örnskådning på Ängsö, eller i arbetslokalen med ympning av fruktträd, växthusarbete eller blomsterarrangemang. Om deltagarna haft möjlighet under den senare delen av perioden har antalet timmar kunna utökats med rehabilitering i trädgården. Samordningsteamets arbetsförmedlare har hållit information till gruppen vid ett tillfälle, därefter vid behov träffat deltagarna. Salixgruppen, vänder sig till unga vuxna deltagare(ofta med neuropsykiatrisk problematik), som har extra behov av stöttning och motivationsinsatser. Utveckling av metoden har skett under projkettiden med att vara på djurgård en förmiddag per vecka, kan innehålla utbildningsinslag eller bara vara. Möjlighet till hämtning på morgonen med nedtrappningsplan. Gått från löpande intag till gruppintag, minst två deltagare ska börja samtidigt. Gruppverksamhet med lösningsfokussamtal varje vecka. Upplevelsegruppen, har inte förändrat något i metoden under projekttiden. Hemvisten har bytts från torpet i Rytterne till Mejeriet vid Anund. Under slutet av projektperioden har det blivit vanligare att deltagarna inte går vidare till arbetsplatsförlagd prövningsplats, det har ofta blivit en dipp i slutet av perioden. Överlämningar/övergångar är en kritisk och viktig punkt i alla grupper. Inga avslut görs utan att deltagaren och handläggaren är med i planeringen. Alla deltagare och remittenter får slutdokumentation över vad som genomförts under perioden i verksamheten. Viktigt att det finns anhöriguppgifter om alla deltagare, så att personal kan få kontakt när det inte går att nå deltagaren på ordinarie sätt. Reflektion: Enligt tillgänglig statisk finns inte fler svårt psykiskt sjuka. Däremot söker fler patienter vård hos familjeläkaren. Teamets personal upplever däremot att fler deltagare är i sämre medicinskt skick. 4

6 1.3 För deltagarna - Resultat och effekter 206 deltagare har börjat och avslutats under projektperioden, planerat antal deltagare enligt projektplanen var 250 deltagare. Orsak till att att Pilotmodell: Samordningsteam inte kom upp enligt planering är att det finns deltagare som gjort gruppflyttningar inom teamet samt att det inte framför allt i början av projektet var fullt i alla grupper. Resultat: 12 personer har gått i anställning 5 personer har börjat studera 65 personer har fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering (Försärkt samarbete eller liknande verksamhet) 76 personer har avslutats p g a försämring, varav 4 har fått sjukersättning och 1 har fått aktivitetsersättning ( kartläggning av rehabiliteringsmöjlighet) 10 personer har gjort avbrott utan känd anledning 37 personer är fortfarande i rehabiltering i Samordningsteam Västerås 1 person har tagit ut ålderspension (förtida uttag) Resultat för MAC under perioden personer påbörjat studier - 6 personer har gått i anställning på den reguljära arbetsmarkanden - 30 peroner är fortsatt aktuella i MAC - 5 personer har avslutats pga försämrat mående - 5 personer är i fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering på Arbetsförmedlingen Fördelning per grupp: 50 personer har deltagit i MAC ( ) 63 personer har deltagit i Trädgårdsgruppen 18 personer har deltagit i Tiliagruppen 37 personer har deltagit i Salixgruppen 113 personer har deltagit i Upplevelsegruppen Totalt har 25 deltagare bytt grupp inom verksamheten. 25 % av deltagarna kommer från Västerås stad, 27 % från Arbetsförmedlingen och 48 % från Försäkringskassan. 62 % är kvinnor och 38 % är män. 5

7 I dagsläget efter den 30 juni 2016 finns 37 deltagare i den naturunderstödda delen och 30 deltagare i MAC inskrivna i verksamheten. 6

8 Utvärderingar och rapporter under projektperioden: Enkäter har fyllts i av deltagarna vid start och därefter var tredje månad. Detta har registrerats och analyserats av Bo Simonsson vi Kompetens Centrum för Hälsa, Landstinget Västmanland., se bilaga 1. Lösningsfokus utvärderingar i Salix-, Trädgårds- och Tiliagruppen Halvårsrapporterna, se bilagorna 2-5. Slutrapport Gröna Arenor, se bilaga 6. Slutrapport Vägen in, se bilaga 7. Utvärdering från Pay off för hela projektperioden, se bilaga 8. Slutrapport MAC, se bilaga 9. MAC,s egen Payoff rapport, se bilaga 10. Tilia 1, utvärdering, se bilaga 11. Deltagarna har registrerats i SUS - System för uppföljning i Samverkan, samt i GW - Gold Ware Arbetsmarknad Västerås stads uppföljnings register. Positiva kommentarer från deltagare: Mår bättre när man slutar än när man började Jag vill vidare.ett positivt resultat Kommentarer från personalen i respektive grupp. MAC: nästan alla deltagare har gått till arbetsprövning/praktik. Det är få avhopp efter start och deltagarna bygger snabbt upp en allians med varann. Positiva ringar när någon får napp hos arbetsgivare. Trädgårdgruppen: deltagarna har visat ansvar och engagemang för sina och andra deltagares växter, t ex frågat om någon vattnar vid frånvaro. Deltagarna tränar på att vara med på möten t ex morgonmöten, APT och andra gruppverksamheter. Syns tydligt när självkänslan ökar och deltagaren mår bättre. Salixgruppen: deltagarna har gått från att sitta och titta på varandra till att prata med varandra. Flera har fått utbildningstankar, läst in enstaka ämnen parallellt med att delta i verksamheten. Tiliagruppen: deltagarna fortsatte ofta den arbetslivsinriktade rehabilitering via någon av de andra grupperna. De har använt hälsoträdgårdens förutsättningar som verktyg, vågat göra misstag annars bara rensa i grusgången. Några har behov av fortsatt sjukskrivning för mer medicinsk rehabilitering eventuellt utbyte till sjukersättning. Upplevelsegruppen: deltagarna kommer med egna förslag på studiebesök. De känner stolthet i att få dela med sig. Djurgården där Salixgruppen är, uppslaget till aktiviten kom från början från en deltagare i Vägen in år De ställda målen i projektet har visat sig möjliga att uppnås endast för de som står nära arbetsmarknaden. I de olika grupperna sker stegförflyttningar mot arbete och studier som inte framgår utifrån de uppsatta målen. 7

9 Reflektion: Situationer som kan på verka gruppernas mående när resultat avläses är t ex sjukdomsfall, olyckshändelser, dödsfall, mm. Hur ska vi i Samordningsteamet Västerås hantera uppgifter vi får kännedom om, som rör våld? Hur gör vi systematiskt? När och hur ställer vi frågorna? Naturen är ett av redskapen för att komma vidare i rehabiliteringen, behöver inte resultera i yrke inom området. Naturbruksyrkena står inför stora pensionsavgångar. Redan nu börjar kyrkogårdsförvaltningar sia om brist på kompetent personal. För den deltagare som har eller förvärvar ett intresse för yrket kan en tid på Malma med praktiskt trädgårdsarbete, utbildningsdagar och validering innebära ett steg ut på den delen av arbetsmarknaden. 1.4 För personalen Projektets förutsättningar Projektet har inte haft några stora förändringar i personalen under det projektperioden och är i stort sett sammansatt enligt projektbeskrivningen, den består av 9 personer. Tre arbetsledare, en sjukgymnast, en arbetsförmedlare, en terapeut och två koordinatorer. Under hösten 2014 utökades personalgruppen med en AMA-konsulent, fr.o.m. år 2015 heltid. Ingående myndigheter ska ha personal som arbetar i verksamheten för att effektivisera samverkan runt deltagarna. Enligt projektplanen ska trädgårdsmästare och beteendevetare ingå i teamet. Två koordinatorer bedömdes nödvändigt för att ta tillvara erfarenhet och kunskap från tidigare projekt. 1.5 För personalen Genomförande och process Under projektperioden har personalen genomfört teambildning, haft planeringsdagar varje termin samt gått i handledning. Genomfört Mayer Briggs test visade tydligt vilka olikheter personalen har samt att det gav en tanke hur de kompletterar varandra. Personalen har genomfört en dag med Värdegrundsarbete under ledning av Urban Norling, denna process är pågående. Personalen har träffar varje tisdag eftermiddag för att stämma av arbetsläget och vad som händer framåt, verksamhetschef medverkar oftast. Teammöten då deltagarfrågor tas med berörd personal har genomförts varje vecka. Samverkan inom teamet går som en röd tråd, där personalen arbetar på att använda varandras kompetens. Arbetet med att jobba för stegförflyttningar från start är viktigt och är alltid lika aktuell vid uppföljningar och planering med deltagarna. Samarbete och samverkan fungerar mycket bra både i Samordningsteamet men också mellan ingående myndigheter. De i personalen som har sin anställning/placering någon annanstans än AMA/Malma gård där kan det uppstå situationer där det är svårt att prioritera bland arbetsuppgifterna. Personalen är bärare av Pilotmodell: Samordningsteam Västerås verksamhet in i den egna organisationen. Efter samgåendet med MAC har Samordningsteamet inte riktigt hittat de nya rollerna. Arbetet pågår, hinder kan vara att alla inte är samlokaliserade och att tidsutrymme inte finns om den ursprungliga metoden inte ruckas på samt att alla grupper inte arbetar naturunderstött. MAC kompletterar Samordningsteamet med en tydlig arbetsinriktad verksamhet samt att insatsen inte varit naturunderstödd. Alla femgrupper har gemensamma mallar, blanketter och broschyr. 8

10 Efter projekttiden när deltagaren gått vidare till arbete eller studier har det visat sig värdefullt att någon ur personalen håller kontakt, om än glest. Under slutet av projektperioden startade en rekryteringsprocess. Pilotmodell: Samordningsteam Västerås hade två koordinatorer som vid implementeringen blev verksamhetsledare och samordnare. En koordinator slutade under mars Reflektion: Hur ska personalen förhålla sig till våld, droger etc? Hälsoblad från Hälsocenter med information. Vilket mandat har var och en i Samordningsteamet? Tänka och agera lite utanför boxen okej under projekttiden men hur behålla det arbetssättet efter? 1.6 För personalen Resultat och effekter Under projektperioden har metoden som urvalsgruppen använder arbetats fram och bedöms som stabil samt att det finns en god kvalitetssäkring runt processen. Urval till grupperna har skett en gång i månaden. Utslussningen ska vara med i planeringen från början och vara långsiktigt hållbar, denna del av processen är inte klar utan fortsätter i den nya verksamheten. Viktigt att göra avslutningen för deltagarna på bästa sätt, ingen bara släpps. En framgångsfaktor är att alla går från projektet med ett resultat. Ett exempel på hur flödet kan se ut i ett ärende: En deltagare som började i en av grupperna som riktar sig mer till en specifik grupp med liknande behov. Personalen uppmärksammade tidigt i processen att deltagaren var i stort behov av medicinska insatser samt mer insatser från sin boendestödjare. Personalen kontaktade handläggaren på aktuell myndighet som agerade snabbt med avstämningsmöte med familjeläkaren, boendestödjare och personal från Samordningsteamet för att tillsammans med deltagaren kartlägga deltagarens behov och adekvat medicinska insatser innan arbetslivsinriktad rehabilitering är aktuell. Det blev ett avslut från Samordningsteamet med en tydligare bild av deltagarens behov och planerade aktuella medicinska insatser och när personalen släpper deltagaren tar handläggaren över med en tydligare planering. Ett exempel på god samverkan med flera aktörer som snabbt agerar och resultatet blir tydligare för både deltagaren och aktörer hur de ska arbeta vidare för bästa möjliga rehabilitering. Projektets personal har under hela projektperioden marknadsfört verksamheten, viktigt inför ett jämt flöde av ansökningar. Informationerna har varit till de ingående myndigheterna men även frivillig organisationer samt många studiebesök ute på Malma gård. Personalen som har anställning i annan myndighet än Västerås stad är bärare av projektverksamheten in i den egna organisationen. Teamets personal har använt varandra där det är relevant i verksamhetens olika delar. Studiebesök har genomförts av personalen och erfarenheter från dessa har utmynnat i nya insatser, t ex efter studiebesöket på Humlamaden. Personal och deltagare har åkt på Trädgårdsmässor samt utvalda utbildningsseminarier under perioden en per termin för påfyllnad och stimulans. Försäkringsmedicinsk utbildning i psykiska sjukdomar har erbjudits och delar av personalen gick på den. KUR, del 1 och 2, Kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning, har alla i personalen erbjudits och de flesta genomfört. Pågående utbildning/diplomering av besökshund som finns tillgänglig för deltagarna på Malma gård. 9

11 Ett samarbete med EPM, enheten för psykosomatisk medicin, har påbörjats. Detta i syfte att de deltagare som går där och behöver komma vidare i arbetslivsinriktad rehabilitering ska kunna komma till Malma och att deltagare som har ett behov av medicinsk rehabilitering hos oss ska ha möjlighet att få komma dit. Verksamhetsledare som börjar i augusti Verksamheten har gått en personal kort under perioden 1 april 15 augusti Reflektion: Vi gör verkligen allt 1.7 För organisationen Projektets förutsättningar Målet med Pilotmodell: Samordningsteam Västerås var att alla ingående myndigheter på ett närmare och effektivare sätt skulle samverka runt människor i Västerås, som står utanför arbetsmarknaden. Syftet med Samordningsteamet var att öka rehabiliteringspotentialen hos personer i förvärvsaktivålder som annars har stor risk att fastna i utanförskap. Slutmålet var att deltagarna på sikt skulle bli självförsörjande. Uppdragsgivaren var Samordningsförbundet Västerås och uppdragstagare var Västerås stad AMA. Sjukskrivningskommittén/Landstinget Västmanland har varit engagerade i ett av ursprungsprojekten "Vägen in" sedan starten samt fortsatt att bidragit med finansiering under Pilotmodell: Samordningsteam Västerås, se bilaga För organisationen Genomförande och process Styrgruppen för Pilotmodell: Samordningsteam Västerås har under projektperiod haft fjorton styrgruppsmöten. Under våren 2016 hade styrgruppen en styrgruppsutbildning under ledning av Urban Norling. Målet med utbildningen var att utveckla det pågående styrgruppsarbetet kopplat till Samordningsteam Västerås och att styrgruppen ska gå från mötesproffs mot utvecklingsmotor. Urvalsgruppen har utvecklats under projektperioden, alla ingående myndigheter har representanter med som tar ut aktuell information om den som söker till grupperna i verksamheten. Koordinatorn har hållit i informationen till urvalsgruppen och sammanställt efter urvalet. Bedömningen idag är att urvalsgruppen fungerar bra. Vissa problem har tidvis funnits då ingående myndigheter haft kort om personal för att komma på uppföljning inskrivningar mm. Deltagaren har då inte kommit igång som planerat eller att fortsatta åtgärder inte kunnat beslutas om. Utifrån projektplanens utformning har inget forskningsteam formerats. Däremot finns ett antal utvärderingar: Utvärdering Payoff bilaga 8. Sammanställning av fokusgruppintervju i Tiliagruppen: Där framgår det att deltagarnas hälsa har påverkats positivt, bl. a. vad gäller deras självkänsla och självförtroende. Även minnet har blivit lite bättre under tiden i projektet och man har lärt sig hantera minnesproblematiken. Deltagarna har fått vissa verktyg för att hantera situationerna i sociala sammanhang och där det är mycket folk. Vikten av återhämtning efter en aktivitet är också en sak som man lärt sig. 10

12 Deltagarnas åsikter om varför de gjort framsteg är att gruppen varit homogen och att man har kunnat dela erfarenheter och stöttat varandra. En sak som uppskattats mycket har varit att få lära sig basal kroppskännedom och få förståelse för sambandet mellan den fysiska och den psykiska hälsan. Den gröna miljön har varit läkande, lugn och tyst, vilket passar den här gruppen som ofta är ljudkänsliga. Ett utvecklingsförslag, från deltagarna, är att man kunde få några enskilda samtal och fler avstämningssamtal med individuell feedback. Se bilaga 12. Forskningsrapport Tilia1 bilaga 11 och sammanställning bilaga 13 Del utvärdering Pilotmodell, fokusgruppsintervjuer i de tre grupperna, Salix, Trädgård och Upplevelse, under maj 2015: Flera personer i dessa tre grupper har varit inom andra rehabiliteringsåtgärder åtgärder tidigare och har varit sjukskrivna i flera år. Upplevelser av tidigare åtgärder har inte varit positiva så förväntningarna på Samordningsteamet var inte särskilt höga. I grupperna finns en respekt för de olika deltagarnas problematik och begränsningar. Av de som intervjuats uppger samtliga att hälsan har förbättrats. De känner sig starkare, tryggare och sömnen har förbättrats. Flera nämner även rutiner och en bättre dygnsrytm bidragit till bättre aptit och gladare humör. Orsaker till ovanstående hälsoeffekter uppger deltagarna att det kommer av att man känner att man uträttar någonting varje dag samt att aktiviteterna anpassas efter varje person. I Upplevelsegruppen betonar man sammanhållningen, den är stark trots att personernas behov är lite olika. Avståndet till arbetsmarknaden har minskat enligt majoriteten av deltagarna i grupperna Salix och Trädgård. Deltagarna i Upplevelsegruppen är inte lika säkra. Det skulle vara önskvärt försöka minska ovissheten kring tidsaspekten och vad som ska hända efter tiden i projektet, för att detta skapar mycket oro hos deltagarna. Ett utvecklingsförslag från grupperna är att det borde finnas en grupp med fokus på fysisk rehabilitering, med sjukgymnast, arbetsterapeut, massage etc. Se bilaga 14. Slutrapport Pilotmodell genomförd av Servicepartner Västerås stad, fokusgruppsintervjuer i februari 2016 med Salix, Trädgård, Upplevelse samt personalen: Framgångsfaktorer som noterats är: - att ett noggrant urval görs före start - gruppsamtalen - gemenskap inom gruppen - meningsfulla arbetsuppgifter - deltagarnas fysik har förbättrats tack vare aktiviteterna - fritiden har förbättrats - arbetsledarna delar med sig av sina kunskaper och deltagarna växer i och med att de klarar av att göra nya saker - kurser, utbildningar och studiebesök - lösningsfokuserat förhållningssätt vilket ger möjlighet till förändring - gränserna mellan de olika myndigheterna suddas ut lite när man är samlokaliserade - personalen finns med vid övergångar till t ex praktik - tack vare att alla fyra myndigheter är representerade finns en bred samlad kompetens Deltagarna har gjort stegförflyttningar, mår bättre och står närmare arbetsmarknaden, men målen i projektplanen var för ambitiösa. Tiden i projektet får ses som att man har lagt en grund för att gå vidare mot ett arbete eller studier. Se bilaga

13 Sammanställning av Bo Simonsson, KCH (Kompetens centrum för Hälsa) Insamling har skett med enkäter där deltagarna fått uppskatta sin hälsa. Mätning vid start och sedan var tredje månad under projekttiden. Sammanställningen visar att deltagarna har lämnat projektet för arbete, utbildning eller andra orsaker, vilket gör att det är svårt att ge en god bild av hur deltagarnas hälsa har utvecklats. Vad man kan säga är att det finns positiva tecken på en förbättring. Jag uppfattar att projektet har en positiv effekt på deltagarna, det behövs dock en mer organiserad uppföljning med en utvecklad metod för att kunna ge ett klart svar på hur hälsan utvecklas. Se bilaga 1. Pilotmodell: Samordningsteam har en stor mängd data om deltagarnas stegförflyttningar, vilken är under bearbetning. Detta material kommer att kunna användas för ytterligare utvärdering och forskning. Reflektion: Hur ska vi hantera ansökningar där deltagaren inte får önskad plats? 1.9 För organisationen Resultat och effekter Utveckling har skett under hela perioden med fler samarbetspartners. De olika grupperna har hittat aktörer att samarbeta med t ex djurgården och dess verksamhet, keramiker mm. Fler vägar in till och ut från verksamheten, t ex personal från EPM och slutenvården följer deltagare så att verksamheterna flätas samman. Personal från verksamheten är med på avstämningsmöten för att stötta och kunna klargöra vad som genomförts under deltagarens period i projektet. Budget för Pilotmodell: Samordningsteam Västerås. Från början hade Pilotmodellen en ram på kronor för perioden 15/ t o m 30 juni När MAC implementerades i Pilotmodellen tillkom kr för åtta månader (1/ tom 30/6 2016). Totalt har projektet haft en ekonomisk ram på kronor. Totalt utfall blev kr d v s projektet har överskridit budgeten med kr. Detta beror framför allt på ökade personalkostnader. Se bilaga 16. Reflektion: Hur ska Samordningsteamet kunna behålla mervärdet i sitt arbetssätt nu efter projekttiden? Bilaga 1. Sammanfattning, Bo Simonsson Bilaga 2. Halvårsrapport 1 Bilaga 3. Halvårsrapport 2 Bilaga 4. Halvårsrapport 3 Bilaga 5. Halvårsrapport 4 Bilaga 6. Slutrapport Gröna Arenor Bilaga 7. Slutrapport Vägen in Bilaga 8. Utvärdering Payoff Bilaga 9. Slutrapport MAC Bilaga 10. MAC`s Payoff rapport Bilaga 11. Utvärdering Tilia 1 Bilaga 12. Fokusgruppsintervju Tilia Bilaga 13. Sammanställning Tilia Bilaga 14. Delutvärdering Pilotmodell, fokusgruppsintervjuer Bilaga 15. Slutrapport, fokusgruppsintervjuer 12

14 Bilaga 16. Budget Bilaga 17. Kandidatuppsats Bilaga 18. Beskrivning av Sjukskrivningskommitténs insats 13