Slutrapport Vägen in 2013
|
|
- Jonas Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport Vägen in 2013 Dnr: Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Sammanfattning Projektet Vägen in som startade år 2010 förlängdes under 2013 för att under året finna en implementeringslösning för insatsen. Projektet Vägen in vände sig till deltagare som var i åldrarna år och hade offentlig försörjning. Deltagarna skulle ha en medicinsk problematik utifrån psykiatri eller smärta samt behov av att stärka den egna självbilden, inför att komma igång med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Insatsen var 8 veckor gruppaktivitet i skogsmiljö där kognitiva gruppsamtal ingick samt en kartläggning tillsammans med arbetsförmedlare, som senare höll i den arbetsplatsförlagda praktiken under ytterligare 8 veckor. Efter Vägen in när en aktivitetsgrad bedömdes finnas fortsatte den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inom den ordinarie samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (Förstärkt samarbete). Under år 2013 startade 37 deltagare i Vägen in, varav 21 (57%) klarade hela perioden och gjorde klara stegförflyttningar mot arbete. Syftet med Vägen in var att ta reda på om personen är redo för arbetslivsinriktad rehabilitering. Resultatet mot arbete och studier mäts efter ett år, men redan nu har fyra (11%) deltagare gått i arbete. Deltagarna var remitterade från 55 % Arbetsförmedlingen, 35 % Försäkringskassan, 10 % Västerås stad. Fördelningen mellan deltagarna var 35 % män och 65 % kvinnor. Deltagarna har lämnat en utvärdering vid sista enkättillfället, vecka 16, om hur de upplevt hela perioden i Vägen in och de olika delarna. Svaren är entydiga med grupptillhörighetens positiva effekt, att bli respekterad för den man är. Den gemensamma frukosten lovordas mest som framgångsfaktor samt tillgängligheten till personalen i Vägen in. Forskningsresultaten kommer att redovisas separat. Den 24 oktober 2013 undertecknades ett uppdragsavtal angående insatsen Pilotmodell: Samordningsteam Västerås Naturmodul. Syftet med Naturmodulen är att praktiskt ta till vara erfarenheter från Vägen in (upplevelsebaserad metod) och Gröna arenor (odlingsbaserad metod) samt komplettera med Flätan (motivationsbaserad metod) som är tillgänglig för de deltagare som har minsta kapaciteten och främst vänder sig till unga vuxna år. 1
2 Innehåll 1.1 För deltagaren - Projektets förutsättningar För deltagaren Genomförande och process För deltagaren Resultat och effekter För personalen Projektets förutsättningar För personalen - Genomförande och process För personalen - Resultat och effekter För organisationen - Projektets förutsättningar För organisationen - Genomförande och process För organisation - Resultat och effekter 10 2
3 1.1 För deltagaren - Projektets förutsättningar Projektet Vägen in har kontinuerligt tagit in deltagare till verksamheten sedan september år Projektägare var LFC Västerås, Försäkringskassan. Deltagarna kom från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Västerås stads försörjningsstöd. I rapporten redovisas deltagare som har startdatum från den 17 december 2012 och är avslutade den 27 december 2013, det rör sig om fem gruppstarter. Den sista gruppen startade den 4 november 2013 utifrån att beslut tagits om fortsättning i Pilotmodellen, Samordningsteam Västerås Naturmodul. Deltagare som startade den 4 november gör hela sin praktikdel under 2014 och har även tillgång till andra resurser som finns i samordningsteamet Västerås Naturmodul. Då de inte har tillgång till samma resurser som övriga, är de inte med i mätningen. Kriterier som ska vara uppfyllda för att få delta i Vägen in är att deltagaren är i ålder mellan år, som har behov av offentlig försörjning. Deltagaren ska kunna ta del av gemensamma aktiviteter (exempelvis gruppsamtal) samt ha en medicinsk problematik med smärta och eller psykiatri (inte för svårt sjuk). Exklusionskriterier En av de stora arbetsuppgifterna i samband med intag är att få in rätt deltagare. Kravet att kunna ta del av gemensamma aktiviteter exkluderar deltagare utan goda kunskaper i det svenska språket. Kravet att kunna ta sig till gemensam uppsamlingsplats (Västerås station) och kunna vistas i skogsmiljö, exkluderar deltagare som är rullstolburna. Deltagarna får inte vara med i aktivitet om de är drogpåverkade eller har hög risk att bli våldsamma. 1.2 För deltagaren Genomförande och process Handläggarna från de olika myndigheterna skriver ansökan tillsammans med deltagaren. Fortlöpande informationsinsatser pågår från projektledning och arbetsteamet. När deltagaren bedöms lämplig av handläggaren skrivs en ansökan och samtycke som skickas till projektledaren. Efter urvalsgrupp och bedömning gjord att deltagaren är lämplig, får deltagaren ett brev hem med inbjudan till informationsmöte innan start av Vägen in. Där ges en bred (men inte djup) information om vad veckorna i Vägen in kommer att innehålla. Startdagen möter både arbetsledaren och arbetsförmedlaren den nya gruppen. Dag 2, kommer projektledaren med enkäterna som ligger till grund för den naturunderstödda forskningen. Under perioden i gruppen visar det sig snart hur deltagarna kan hålla tider och hur de fungerar i grupp, det blir senare underlag för hur funktionella de är och hur de skulle kunna fungera i en arbetssituation. Perioden GrönRehab är upplevelsebaserad, deltagarna får röra på sig och inspireras av naturen. Dessutom får de gruppsamtal som vilar på en kognitiv grund. Samtal med arbetsförmedlaren är en del i GrönRehab där arbetsförmedlaren möter upp på plats i naturen men också bokade besök på Arbetsförmedlingen. Deltagarna vistas i torpet, får frukost. Frukosten är en aktivitet i sig med syfte att skapa en upplevelse en gemenskap. Viktig också utifrån socialträning. 3
4 Många utflykter under GrönRehab bidrar till att deltagarna känner delaktighet. Aktiviteterna är schemalagda, men det finns flera luckor där deltagarna själva får komma med önskemål var de vill åka och uppleva. Det finns en buss till förfogande under GrönRehabs 8 veckor. Utflykterna ska öppna upp sinnet och inspirera. Deltagarna är med i aktiviteterna utifrån individuella förutsättningar, de kan inte välja bort delar t ex gruppsamtalen. Alla ska närvara, det är metoden. Aktiviteterna kan skilja sig lite mellan grupperna beroende på hur fysiskt pigg gruppen är. Deltagarna får vid flera tillfällen ta del kunskaperna hos konsultenterna på Skogsstyrelsen med bland annat föreläsningar om naturskydd, viltvård med mera. Många av deltagarna har aldrig varit i den världen. Årstiden är det som påverkar innehållet mest eftersom gruppen är ute till stor del. Under praktiken som startar vecka nio händer det mycket, då försvinner grupptryggheten och deltagarna går till sina individuellt utsedda praktikplatser. Deltagaren behöver inte leta praktikplats själv, det gör arbetsförmedlaren. Starten föregås alltid av ett studiebesök tillsammans med arbetsförmedlaren. Ibland träningsåker deltagaren och arbetsförmedlaren sträckan för att minimera ångesten inför starten. Arbetsförmedlaren följer alltid upp minst två gånger på praktikplatsen fler om det behövs. Vissa deltagare får extra stöd av arbetspsykolog och stöd av Arbetsförmedlingens specialister. Vissa grupper har haft ett behov att fortsätta att träffas efter Vägen in och då har de fått hjälp av Självhjälpsgrupperna. Studiebesök genomförs på Hälsocenter efter önskemål från deltagarna. Mervärde för deltagaren är att med denna metod få känna grupptrygghet och successivt komma igång. Enligt utvärderingarna ser vi att många skriver att de inte är så ensamma i sin situation som de först trott. Jag kan och jag duger, finns ofta med i kommentarerna. 1.3 För deltagaren - Resultat och effekter Deltagarna har många praktiska och myndighetsfrågor som personalen i Vägen in besvarar eller tar reda på svaren. Deltagare som initialt känt sig tvingade av sin handläggare att delta i Vägen in har ofta ändrat sig allt efter vad tiden gått. De som inte alls varit motiverade har avbrutit, men då finns ändå ytterligare lite mer information om vad som fungerar eller inte. Handläggarna har oftast lite mer att gå på för att stegförflytta personen. Arbetsförmedlaren möter upp ute i naturen och stugan, vilket är något helt nytt och avdramatiserar kontakten med myndigheten och öppnar lättare för nästa steg. Gruppen känner oro om en deltagare inte kommer eller hör av sig. De har fått nya vänner. Det ger många en morot att komma och få känna sig behövd. Många deltagare är stressade och självcentrerade vid starten, sedan växer nyfikenheten på andra och på sig själv. Under de första två veckorna kan gruppen förändras då reserv tas in om det blir avbrott eller finns lediga platser. Första dagen vecka tre sätts gruppen slutgiltigt och då infinner sig ett lugn. Under gruppsamtalen vågar många lyfta frågor som de aldrig gjord vid individuella samtal. Gruppsamtalen handlar om att hitta sig själv, att visa omsorg om sig själv. 4
5 När deltagaren har kommit ut i praktikdelen ökar ofta osäkerheten, det ska skapas ett nytt socialt sammanhang utifrån uppbrottet från grupptryggheten. Måendet kan då försämras under en period, vilket är övergående eftersom de får en kontinuitet en röd tråd och det skapar trygghet i nästa steg. Under år 2013 startade 37 deltagare i Vägen in, 21 (57%) har klarat hela perioden och gjort klara stegförflyttningar mot arbete. Syftet med Vägen in är att ta reda på om personen är redo för arbetslivsinriktad rehabilitering. Resultatet mot arbete och studier mäts efter ett år, men redan nu har 4 (11%) deltagare gått i arbete. Fördelningen mellan deltagarna var 35 % män och 65 % kvinnor. Mervärde för alla deltagare är just stegförflyttningar mot självförsörjning och framför allt att de blivit sedda och fått en möjlighet till mjukstart. Försörjning från bidrag till lön bör mätas efter ett år så att en rimlig chans till rehabiliteringstid hunnit med, men redan i dagsläget har 11 % gått i arbete. Insatsen Vägen in vänder sig till deltagare som står långt från arbete och målet är långsiktigt. Deltagare som klarat Vägen in och startade med försörjningsstöd har efter Vägen in ett aktivitetsstöd ofta då med utfyllnad av försörjningsstöd. Övriga deltagare har kvar sin ersättning under rehabiliteringstiden, förutom de som eventuellt blir utförsäkrade och byter utbetalande myndighet. Effektmålen i projektplanen var att: 70 % av deltagarna skulle ta avgörande steg mot arbete, faktiskt resultat är 57 %. 50 % av dessa skulle gå vidare till arbete eller studier, faktiskt resultat är 11 %. tydligt minskad depressions- och ångestnivå, mätbart utifrån bland annat HAD. Forskningsresultaten kommer att redovisas separat. fördjupat samarbetet med kommunpsykiatrin, är nu under uppbyggnad i Pilotmodell: samordningsteam Västerås. 50 deltagare skulle passera hela processen per år, faktiskt antal blev 37 deltagare. Sista gruppen hade startdatum den 4 november 2013 och gör sista vecka i Grön Rehab och hela praktikdelen i Pilotmodell: samordningsteam Västerås. Därmed har de tillgång till fler resurser, är då inte med i mätningen. att kunna samspela så att betydelsebärande beståndsdelar i projektmodellen ska kunna implementeras, vilket vi nu gör i Pilotmodell: samordningsteam Västerås. En uppföljning har gjorts av resultatet i slutrapporten Den visar att de 41 deltagarna som klarade Vägen in och då var i fortsatt Arbetslivsinriktad rehabilitering, d v s en aktiv planering fanns och fortsatt framsteg gjordes. Av de 41 deltagarna: - är 11 personer i arbete/studier eller har ingen offentlig försörjning - har 4 personer sjuk- eller aktivitetsersättning - är 18 personer fortfarande i arbetslivsinriktad rehabilitering och har aktivitetsstöd - är 8 personer sjukskrivna 5
6 1.4 För personalen Projektets förutsättningar Yrkeskategorier: Arbetsledaren är utbildad pedagog med steg 1 utbildning. Den individuella kompetensen och personliga egenskaper är avgörande för resultatet. Det gäller att se och känna av människan, vara positiv, ödmjuk, trygghetsskapande, ha en förmåga att styra upp situationer, sätta gränser, arbeta relationellt (KRT) samt att stötta deltagaren att hålla sig på banan. Det arbetssättet är bärande i arbetsledarens roll. KBT-terapeuten är utbildad socionom i grunden KBT steg 1. Terapeuten håller gruppsamtal varje vecka. Syftet med samtalen är att deltagarna ska få en chans att upptäcka hur de tänker och öka självinsikten att se vad de kan ändra på. Lyssna och hjälpa gruppen att lära av varandra. Mötena är strukturerade enligt samtalsmodell. Terapeuten deltar ytterligare en dag med gruppen ute i aktivitet som medmänniska, bara vara med och finns tillgänglig för frågor. Arbetsförmedlaren är utbildad beteendevetare. Har också fullständig utbildning som arbetsförmedlare med erfarenhet från arbetslivsinriktad rehabilitering och en inriktning mot lösningsfokuserade samtalsmetoder. Viktigt är att arbetsförmedlaren har förståelse för Arbetsförmedlingens tänk och regelverk. Det är mycket viktigt att ha en radar för att känna in deltagarens ångest och därmed koppla på rätt stöd, för att så väl kunna fånga styrkor som svagheter. Skogskonsulenter är viktiga inspiratörer och öppna nya världar för deltagarna. Konsulenterna vikarierar också vid frånvaro av arbetsledare. Personalen som arbetar i Vägen in består av kvinnor och åldersfördelningen ligger mellan år. Ålder på personalen spelar roll, man måste ha erfarenhet av att arbeta med diagnoser och dessa grupper. 1.5 För personalen - Genomförande och process Deltagarna som skrivs in i Vägen in har offentlig försörjning, d v s anmälningarna kommer från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och försörjningsstöd Västerås stad. Impuls kommer också från Landstinget, där deltagarna får sin vård men det är utbetalande myndighet som anmäler. Information ut till de olika myndigheterna pågår mer eller mindre hela tiden eftersom det är nya intag till grupperna var åttonde vecka. Anmälan ska helst vara projektledaren tillhanda två veckor innan gruppstart. En urvalsgrupp träffas under första delen av veckan för att göra uttagningen till nästa grupp. Projektledaren har innan urvalstillfället kvalitetssäkrat att alla nödvändiga handlingar finns med och vid behov även kontaktat vården. Om fler är åtta kompletta lämpliga anmälningar inkommit rangordnas dessa för att kunna kallas som reserver vid eventuella avbrott. Projektledaren skickar därefter en inbjudan till de deltagare som fått en plats till nästa gruppstart med information om en första träff torsdagen innan start samt lite vad som ingår i Vägen in. Meddelande skickas till alla handläggare om hur det gått just för deras ärende. 6
7 Under den tid som Vägen in varit igång ser vi att de handläggare som skickar deltagare till Vägen in gärna gör det igen. För att underlätta för handläggarna har en mapp med information, anmälan och samtycket sammaställts och delas ut när behov och frågor uppstår. Det finns även mycket information om hur anmälan går till via hemsidan hos Samordningsförbundet Västerås. Informationsmöte för de deltagare som kommer att starta efterföljande vecka syftar till att skapa kontakt och minimera oro inför starten. Personalen presenterar sig och lite kort om vad hela Vägen in kommer att innehålla. Arbetsförmedlaren skriver in alla deltagare som inte redan är inskrivna hos Arbetsförmedlingen (samtycke först). Alla deltagare och arbetsledaren möts vid järnvägsstationen för att åka buss ut till torpet. Alla äter en gemensam frukost samtidigt som ytterligare information lämnas om vad som är planerat att hända framöver. Arbetsledaren lämnar även ut lite praktiska saker att ha under tiden i GrönRehab, deltagarna får varsin ryggsäck med termos etc. Det finns lånekläder i bussen i olika storlekar. Andra dagen i Vägen in kommer projektledaren med ut i gruppen för att få enkäterna (forskningsunderlag för att påvisa evidens med naturunderstödd rehabilitering) ifyllda. Rutin finns att arbetsförmedlaren redan vecka 3 i Vägen in bokar in berörda handläggare till gemensamt möte vecka 14 inför fortsatt planering. Det sker för att deltagarna ska ha försäkringsskydd under hela processen och att det ska finnas utrymme för handläggarna att medverka på mötet. Mötet är då enbart en prognos hur det ser ut efter alla 16 veckor. Syftet med Vägen in är att deltagarna ska ha provat sin förmåga till att fortsätta arbetslivsinriktad rehabilitering via Förstärkt samarbete. Personalen i Vägen in har kontakt med ordinarie handläggare om det uppstår frånvaro mer än en vecka eller annat av vikt. Läkarintyg krävs efter en veckas frånvaro. Personalen som arbetat med deltagarna i Vägen in deltar ofta i avstämningsmöten om avbrott sker eller om de kan förmedla annan värdefull information om deltagaren. Personalen i Vägen in har mycket täta telefonkontakter och gruppträffar. Projektledaren och båda arbetsförmedlarna (Västerås och Västra Mälardalen) träffas en gång i veckan. Arbetsplats träffar genomförs var sjätte vecka, där minnesanteckningar skrivs av projektledaren. Nätverksmöte den 20 mars 2013 i Köping med representanter från Familjecenter i Västerås, Kungsörs och Köpings socialtjänst. Diskussion fördes och personalen i Vägen in fick en del matnyttigt som kan komma till användning när det uppstår svåra situationer runt deltagare. Arbetsförmedlaren har gått utbildning - Grön kvist i regi via samordningsförbundet Västerås. Syftet med Grön Kvist är att väcka en medvetenhet hur jag, som person använder mina pengar och göra mig till en mer medveten konsument. Deltagaren får information om att laga bra mat och räkna ut kostnaden per portion. Deltagarna får en enkel kokbok, får träffa en konsumentjuridisk rådgivare, kommunens skuld och budgetrådgivare samt konsumentrådgivning. Arbetsförmedlaren genomför nu den första kursen med deltagare från Vägen in. 7
8 Utbildningsdag i existentiell hälsa har genomförts under år Den 5 mars hade projektet, Vägen in en Spridningskonferens med ca 80 deltagare. Utvärdering: Vägen in har gjort en 9-fältare den 31 maj Alla deltagare registreras i SUS med samtycke. Deltagarna fyller i enkäter till forskningsunderlag för att påvisa evidens med naturunderstödd rehabilitering. Dessa enkäter är EQ5D, PGWB, KES och HAD. HAD mäter ångest och depression. HAD-poängen räknar projektledaren ihop, om summan överstiger 15 kontrolleras alltid om adekvat behandling finns. Om det inte framgår rådgör projektledaren med specialistläkare på Försäkringskassan. Deltagarna fyller även i en aktuell medicinlista vid informationsträffen. Arbetsförmedlaren upprättar en slutdokumentation efter Vägen in är avslutad. Den första delen i slutdokumentationen tillsammans med arbetsledaren och terapeuten. Dokumentationen skickas till deltagaren, ordinarie handläggare och till projektledaren. Mervärde för personalen är att det finns en röd tråd genom hela processen oavsett situation. Metoden känns trygg för både deltagare och personal. 1.6 För personalen - Resultat och effekter Förhållningssättet hos personalen har en stor betydelse för resultatet. Täta träffar och telefonmöten gör att arbetsmiljön och relationerna förblir bra. Vilket i sin tur gör att personalen aldrig känner att de är ensamma med ett bekymmer. Personalen kommer från olika organisationer vilket ger en ökad organisationskunskap och smidigare kontaktvägar. Nätverksmötet med Familjecentrum gav personalen en vidgad vy över vilken hjälp som finns att tillgå när det uppkommer besvärliga situationer runt deltagarna. Reflektion: Personalen har vid flera tillfällen kunnat konstatera att det gäller att hålla i! när deltagare vill glida undan. Det krävs många och täta kontakter med alla parter som arbetar runt deltagaren. Arbetssättet Vägen in, har gett ökad insikt hur man med samarbete kommer längre i rehabiliteringen och att den förhoppningsvis också blir hållbar. Mervärde: Personal i Vägen in har arbetat länge och även varit anställda på flera av inblandande myndigheter vilket underlättar processen. Fördel är också att personalen arbetar heltid, förutom terapeuten som har 25 %-ig tjänst. 8
9 1.7 För organisationen - Projektets förutsättningar De olika arbetsgrupperna i Vägen in består av personalgruppen, urvalsgrupp och den gemensamma styrgruppen. Personalgruppen består av Camilla Holm arbetsledare Skogsstyrelsen, Carina Ströberg arbetsförmedlare Arbetsförmedlingen och Lena Hedenbo kognitiv terapeut projektanställd av Försäkringskassan. Urvalsgruppen består av Camilla Holm Skogsstyrelsen, Carina Ströberg Arbetsförmedlingen, Lena Hedenbo Praktikertjänst, Emma Pettersson Västerås stad och Catrin Nilsson Försäkringskassan. Styrgruppen (gemensam för Västerås och Västra Mälardalen) består av Ann-Kristin Ekman samordnare Samordningsförbundet Västerås, adjungerad, Linda Anderfjäll samordnare Samordningsförbundet Västra Mälardalen, adjungerad, Karin Olovson Arbetsförmedlingen Västra Mälardalen, Mariana Giuricici Arbetsförmedlingen Västerås, Susanne Falk Landstinget Västmanland, Päivi Viisteensaari Västerås stad, Alf Uttermalm Försäkringskassan, Kent Norstedt Skogsstyrelsen och Catrin Nilsson Försäkringskassan (projektledare). Personalgruppen har arbetsplatsträffar var sjätte vecka, och teamet varje vecka. Projektledaren har möte med arbetsförmedlarna varje vecka, mellan dessa möten sker telefonkontakter och akut möten om behov uppstår. Urvalsgruppen träffas var åttonde vecka inför varje nytt intag till Vägen in. Styrgruppen har möte två gånger per termin med representanter från alla remitterande myndigheter och arbetande personal. Vägen in finansieras av samordningsförbundet Västerås. Budgeten för år 2013 Utfall Lön personal Köp av tjänst Kompetensutveckling Fortsatt utvärdering Övrigt Summa Resultat Projektet håller sig inom befintlig kostnadsram. 9
10 1.8 För organisationen - Genomförande och process Då Vägen in varit verksam under cirka 3,5 år så har processen slipats och fungerar idag bra. Vägen in hade även en pilot år 2008 som formade aktuell metod som Vägen in idag arbetar efter. Stora fördelar att arbetsförmedlaren sitter i lokaler med andra arbetsförmedlare vilket också gäller för projektledaren som har förankring hos Försäkringskassan. Goda kommunikationer med Västerås stad via personal som sitter i urvalsgruppen underlättar kontakter till försörjningsstöd. Tidsplanen med åtta veckor GrönRehab och åtta veckor praktik fungerar bra. Praktikdelen skulle ibland behöva vara något längre men går inte logistiskt ihop. Kan förlängas men då arbetar arbetsförmedlaren med för många deltagare. Torpet är en optimal lokal att bedriva grönrehabilitering i. Informationsträffarna har hittills hållit i ändamålsenliga lokaler hos Arbetsförmedlingen. Urvalsgruppen har representanter från alla involverade myndigheter, kompetensen i gruppen är ett bra forum att se på ärenden ur flera synvinklar. Samtycke finns från deltagaren så att diskussion kan ske utan deras medverkan i mötet. Medlemmarna i urvalsgruppen är också en bra kontaktväg in på respektive myndighet. Styrgruppens möten är ett bra forum att ta frågeställningar vidare till respektive organisation. Frågor av mindre karaktär beslutas omgående. Styrgruppen möts två gånger per termin. 1.9 För organisation - Resultat och effekter Resultatet är räknat på deltagare med startdatum den 17 december 2012 och slutdatum är den 27 december Deltagare som startade den 4 november gör hela sin praktikdel under 2014 och har tillgång till andra resurser som finns i Samordningsteamet Västerås Naturmodul. Då de inte och haft tillgång till samma resurser som övriga, är de inte med i mätningen. 37 deltagare har startat, inkl. tre deltagare som aldrig kom igång. Två av dessa är i arbete och en har flyttat. Faktiskt antal startande under året 2013 är, 34 deltagare. 21 deltagare klarade målet att uppvisa aktivitetsgrad upptill 10 timmar per vecka och nedan visas det slutliga utfallet. Det ger ett resultat på 57 % som klarat Vägen in. 10
11 Deltagarflödet i Vägen in 37 deltagare har startat deltagare fortsatt sjukskrivna på försörjningsstöd deltagare har återvänt till sjukförsäkringen deltagare har Gått hela Vägen in deltagare har fått S/A 2-16 deltagare är i fortsatt Arbetslivsinriktad rehabilitering. Aktiv fungerande planering finns och framsteg görs deltagare är i arbete eller studier 2 2 Fyra deltagare har gått ut i anställning. Två deltagare har fortsatt på försörjningsstöd. Har inte klarat Vägen in på grund av medicinska orsaker, detta har blivit mer klarlagt via avstämningsmöte. Två deltagare har fått en nybeviljad eller fortsatt sjukersättning, båda remitterade från Arbetsförmedlingen. Tio deltagare är åter till sjukförsäkringen på grund av försämrat hälsotillstånd. Sexton deltagare har en fortsatt planering mot arbete eller studier men behöver mer tid. Aktivitetsgrad konstaterad men inte nivå. 11
12 Remisserna kommer från: - 20 remisser från Arbetsförmedlingen - 13 remisser från Försäkringskassan - 4 från Västerås stad Övervägande andel är kvinnor. Av 37 startande var 24 (65 %) kvinnor och av 21 som klarade hela Vägen in och gick vidare till Förstärkt samarbete var 15 (71 %) kvinnor. Syftet med projektet Vägen in var att öka rehabiliteringspotentialen hos personer i förvärvsaktivålder och långsiktigt kunna uppnå självförsörjning. Målet med projektet var att 70 % av deltagarna skulle ta avgörande steg mot arbete genom att gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering inom ramen för det fördjupade samarbetet eller motsvarande verksamhet. Genom att deltagarna då skulle vara så mycket bättre förberedda så ska 50 % av dessa gå vidare till arbete eller studier. Resultatet i projektet blev att 57 % av alla deltagare klarade den förberedande rehabiliteringen och 11 % gick till arbete. Sammanfattningsvis ett bra resultat, utifrån att deltagarna stått så långt från arbetsmarknaden och att under år 2013 haft en kort tid att vara i Förstärkt samarbete. Projekttiden för Vägen in förlängdes under år 2013 för att under året finna en lösning för verksamheten att kunna fortsätta. Den 24 oktober 2013 undertecknades uppdragsavtal angående insatsen Pilotmodell: Samordningsteam Västerås Naturmodul. Syftet med Naturmodulen är att praktiskt ta till vara erfarenheter från Vägen in (upplevelsebaserad metod) och Gröna arenor (odlingsbaserad metod) samt komplettera med Flätan (motivationsbaserad metod) som är tillgänglig för de deltagare som har minsta kapaciteten och främst vänder sig till unga vuxna år. Deltagare i den motivationsbaserade metoden har startat under innevarande år. Hela Naturmodulen kommer att starta upp under år Ingrid Strandman Projektägare Områdeschef LFC Västerås Catrin Nilsson Projektledare Vägen in 12
Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt
Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delårsrapport 2013-01 -- 2013-06 Deltagit i Processdagen 2013-05-31: Anna Ivarsson, Anna S Holmgren, Alf Uttermalm LFC Västerås, Bo Simonsson
Läs merVägen in ett motivations och rehabiliterande projekt
Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på
Läs merPROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2015-04-27 PROJEKTPLAN FÖR Implementering av MAC-metodiken i Pilotmodell: Samordningsteam Västerås 2015-11-01 t o m 2016-06-30 Projektägare Västerås stad, AMA Arbetsmarknad Koordinatorer
Läs merPilotmodell: Samordningsteam Västerås
Pilotmodell: Samordningsteam Västerås Rapporten avser tidsperiod 4, d.v.s. 2015-07-01 2015-12-31 Bente Eriksson Hollås och Catrin Nilsson Sammanfattning Under perioden som projektet pågått har deltagarna
Läs merPilotmodell: Samordningsteam Västerås
Pilotmodell: Samordningsteam Västerås 2014-12-17 Rapporten avser tidsperiod 2, d.v.s. 2014-07-01-2014-12-18 Bente Eriksson Hollås och Catrin Nilsson Sammanfattning Den naturunderstödda metodiken visar
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merFör brukarna i tiden
DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merAnsökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan.
Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan. Intensifierad samverkan unga 19-29 år med aktivitetsersättning beviljades i september 2013 300 000 kronor av styrelsen för Finsam Lekeberg
Läs merRehabiliterande undervisning
Rehabiliterande undervisning för SFI-elever Ett samverkansprojekt mellan Samordningsförbundet Umeå,VIVA Komvux/sfi, VIVA introduktion, Arbetsförmedlingen i Umeå, Västerbottens läns landsting/ Ersboda vårdcentral,
Läs merDatum. Ersättare Margareta Karlsson (M), Kungsörs kommun Ann-Marie Lundin (S), Landstinget Västmanland Karin Olovsson, Arbetsmedlingen
Samordningsförbundet Västra Mälardalen Plats och tid KS-salen, Rådhuset, Köping, kl 13.00 15.50 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (8) ande Andreas Trygg (V), Köpings kommun, ordförande Agneta Bode (S), Arboga kommun
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merasa swenson Arbetsmaterial Utkast 2012-01-19
asa swenson Arbetsmaterial Utkast 2012-01-19 Sidan 1 av 5 Mall för Projektansökan LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND Datum: 22 juni 2011 PROJEKTPLAN Projektbenämning Snacka sig ur Kommentar [l1]: Projektbenämning
Läs merSamspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-12-18 1(8) Verksamhetsplan Samspelet Stegen Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Samspelet
Läs merVerksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)
Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10) Verksamhetsplan 2007 GRUS 1. SAMMANFATTNING FINSAM - Finansiella samordningsförbundet Den 1 januari 2004 antogs en lag om finansiell samordning (Lag 2003:1210) som möjliggör
Läs merVägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt
Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet
Läs merAvsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA
MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:
Läs merFörsäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Kommunerna Essunga, Götene. Lidköping, Skara och Vara. 2015-09-11.
Uppföljning ÅKA-modellen 2015-09-11 Bakgrund ÅKA-modellen implementerades i ordinarie AME-verksamhet i Västra Skaraborg under perioden 2014-01-01--2014-09-30. SoF Västra Skaraborg beviljade fortsatt finansiellt
Läs merLokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier mellan Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen
Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier mellan Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier Parter Surahammars
Läs merJag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Läs merSamverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan
Läs merRIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun
Projektplan Strängnäs 150702 Projektnamn RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Projektägare LSG Individ- och familjeomsorgen Datum 150702 Bakgrund Målgruppen för detta projekt är de klienter som söker ekonomiskt
Läs merUtbildningen Service inom äldreomsorg
Sammanfattning av overheadbilder, som jag har använt i samband med föreläsningen: Utbildning i tiden för framtiden.. Jag delar med mig av kunskaper och erfarenheter. Tag gärna kontakt med Karin Gavér,
Läs merPROJEKTETS NAMN: Naturkraft rehabilitering
1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Skövde 2008-12-19 2008-00012 Mottagare Skövde kommun Arbetsmarknadsenheten PROJEKTETS NAMN: Naturkraft rehabilitering Insatser av generell art
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merUtvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merRapport Samordningsteam Hallsta/Sura 2012-07-01 2013-06-30
Rapport Samordningsteam Hallsta/Sura 2012-07-01 2013-06-30 Sammanfattning Deltagare Samordningsteam Hallsta/Sura har haft 53 inskrivna under perioden 120701-130630. 130630 hade teamet 24 inskrivna. Således
Läs merProjektplan för Samverkstan
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund
Läs merVälkommen Till Kryssets förskola 2015
Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Informationsfolder Kryssets förskola 2014-2015 Välkommen till Kryssets förskola Vision Vi utbildar världsmedborgare Vi är världen, världen är vi. Kryssets förskola
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting Halvårsrapport 2008-09-17 2008-12-31 Rapporten sammanställd av:
Läs merKvalitetsredovisning
Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret
Läs merBEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM
BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern
Läs merMANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna
MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna Bakgrund Då den enskilde behöver insatser från både socialtjänst och hälsooch sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en så kallad samordnad
Läs merKlockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem är det som omfattas av planen. Ansvariga
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merLULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016
LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merEtt samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Umeå kommun. Årsrapport 2007
Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Umeå kommun. Årsrapport 2007 2007-03-01 2007-12-31 Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Cecilia Ökvist Lennart Persson På uppdrag
Läs merSLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING
SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING 1. GEMENSAMMA SLUTSATSER EFTER STYRGRUPP 2009-12-16...3 Målgruppen...3 Resultat...3 Samverkan...4 Projektledning...5 2. SLUTREFLEKTIONER...6
Läs merProjektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping.
1 Svenska ESF-rådet i Sörmland ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Projektnummer: 66501 Arbeta i Sverige eller annat EU - land
Läs merUppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten
1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen
Läs merVi har anmält oss till basutbildingen i jämställdhetsintegrering och fördjupningsseminariet som hålls av JämStöd den 17/2 respektive 29/3.
Sid 1 (5) Lägesrapport Projektnamn Sociala entreprenörshuset Redovisningsperiod (månad(er) och år) 2011-01-2011-01 Redovisnings-ID -004 1. Verksamheten i projektet Vilka aktiviteter har genomförts under
Läs merDELÅRSRAPPORT för första kvartalet 2008 (Dnr 2008:04 / 4)
SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÖNKÖPING DELÅRSRAPPORT 2008:1 1 (6) DELÅRSRAPPORT för första kvartalet 2008 (Dnr 2008:04 / 4) 1. Inledning Samordningsförbundet Jönköping är en fristående juridisk person som är bildat
Läs merSIN-projektet. (Särskild arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare)
Samordningsförbundet i Skellefteå SIN-projektet (Särskild arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) Ett samverkansprojekt mellan arbetsförmedlingen i Skellefteå och Skellefteå Kommun genom socialkontorets
Läs merBilaga 3. Verksamhet i samverkan. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.
1(7) Bilaga 3 Verksamhet i samverkan http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Säffle kommun 661 80 Säffle Besöksadress Kanaltorget
Läs merSLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering
SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum: Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från Gotlands samordningsförbund. Beskriv nedan under
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum: 2012-04- 12 Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn på verksamheten/insatsen/projektet Utveckling av arbetsintegrerade sociala företag på Gotland Bakgrund, problemområde
Läs merUnderlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund
1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning
Läs merBengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 a för planen
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merFöljeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund
! Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014 Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund Hur har utvärderingen genomförts? n Djupintervjuer med projektdeltagare 13 deltagande
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merÄldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Utökad dagverksamhet för personer med demenssjukdom PROJEKTPLAN Utökad dagverksamhet för personer med demenssjukdom Bakgrund I Södertälje kommun finns tre dagverksamheter
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merDELÅRSRAPPORT 2011 januari-juni
DELÅRSRAPPORT 2011 januari-juni Innehållsförteckning Uppdrag 2 Organisation 3 Styrelsen 3 Styrelsens uppgifter 3 Beredningsgruppens uppgifter 3 Tjänstemannens uppgifter 3 Revisorer 3 Under verksamhetsåret
Läs merRapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13
Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13 Absolut Förälder har genomförts i årskurs 6-9, enligt följande koncept: två lektioner i årskurs 6, en åk 7 samt korta sammanfattningar i åk 7-9 i kommunala
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...
Läs merUtvärdering av DISA. Theresa Larsen. www.grkom.se/fouivast GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Utvärdering av DISA Theresa Larsen Vad är DISA? Samverkan kring unga med aktivitetsersättning Psykiatrisk diagnos Från passivitet till aktivitet Aktivitetscoachning Myndighetsutövning Samordning Finansieras
Läs merPraktik i staten 2016-2018 FAQ
Praktik i staten 2016-2018 FAQ Denna FAQ är ett levande dokument som återfinns i samma utformning på Statskontoret, Arbetsgivarverket och Arbetsförmedlingens respektive hemsidor. Dessa tre myndigheter
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merNågra deltagares tankar om Enter
Några deltagares tankar om Enter Ganska långt över mina förväntningar innan jag blev deltagare i projektet. Bra struktur, klara mål och individanpassade aktiviteter. Tummen upp för Enter och min handledare.
Läs merHur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42
Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merPilotmodell: Samordningsteam Västerås
Pilotmodell: Samordningsteam Västerås 2014-08-27 Bente Eriksson Hollås och Catrin Nilsson Sammanfattning Pilotmodell: Samordningsteam Västerås är ett resultat av samverkan på organisationsnivå. Projektet
Läs merBjörnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se
Läs mer1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK
pga mot arbete. Kontakta FK av en 8A. Hel eller 8B.Saknar pga 1: Nedsatt medicinskt pga. underlag. Socialsekreteraren (handläggaren) har kontakt med en individ som socialsekreteraren bedömer har sin nedsatt
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Tallbacka förskoleenhet Förskolorna: Fantasia, Paprikan, Pumpan, Stenbacka Solna stad 1 Beskrivning av förskoleenheten Tallbacka förskoleenhet består av fyra förskolor,
Läs merHällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Page 1 of 7 Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Ninni Olofsson Linda
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merSandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från
Läs mer2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006
PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund
Läs merTidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling
Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra
Läs merAtt förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan
Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade
Läs merGuldmedens Förskola. Lokal arbetsplan
Guldmedens Förskola Lokal arbetsplan Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplanen för förskolan (Lpfö 98) är: Ett barn ÄR: nyfiket företagsamt lärande skapande Ett barn HAR: intressen
Läs merÄntligen har jag fått livskraften tillbaka!
för individuell utveckling Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! Följ Stinas väg till nytt jobb och Pelles resa till praktik Vägknuten är ett nytt projekt och en väg till individuell utveckling för
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad
Läs merAnn-Louice Lindholm, rådgivare
Omställningsfondens uppdrag är att hjälpa anställda, som blir uppsagda på grund av arbetsbrist, till ett nytt jobb. Vi är även ett stöd för arbetsgivare och fackliga representanter då övertalighet uppstår.
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018
VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Läs merDROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA
VerksamhetV Verksamhetsplan för 2009 DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA STENHAMRA FÖRSKOLA SÅNGA SÄBY FFM Uppdrag Enhetens förskolor erbjuder förskoleverksamhet till barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetar,
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merSundbyvägen Datum 1 (11) 2014-10-13 LVP 2014/2015. Sundbyvägen
Sundbyvägen Datum 1 (11) 2014-10-13 LVP 2014/2015 Sundbyvägen Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare.brukarenkäternas
Läs merSamordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5. Budget 2013
Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5 Budget 2013 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet Göteborg
Läs mer