Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv

Transkript

1 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv Egen forskning om fackligt utvecklingsarbete MALM män i vården Flexibla gymnasiet och Lärcentrum på lasarett samt kompetensstegen Hälsofrämjande arbetsplatser Learnpartner omstrukturering i stål & metall industrin i Europa EUExcert Säkrare sprängämneshantering 1 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 2 Olika perspektiv på Industrial Relations Institutionalism IR som system kollektivavtal medbestämmande - UK Human Capital Development (HRM) Arbetsorganisation, produktionsteknologi, harmoni eller konflikt tillämpad forskning Corporatism Relationer på arbetsmarknaden stat och organisationer Comparative Regime Theory Normer, regler och procedurer som lagar och avtal Den svenska modellen Nils Elvander: Industrial Relations, Arbetsliv i Omvandling, 2002:3 Industrial Relations en ny akademisk inriktning Minska arbetsgivarens makt och förebygga att arbetare konkurrerar med varandra Förenar sociologi och ekonomi Beatrice Potter och Sydney Webb första IRförfattarna 1894 The history of Trade Unionism 1897 Industrial Democracy Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 3 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 4 Representativ demokrati på arbetsplaster 1. Orsaker till medlemskap 2. Huvudsakliga faktorer som påverkar 3. Instrumentella orsaker till medlemskap 4. Individens prioriteringar visavi fackets 5. Hur värderar medlemmar fackets arbete Kapitel 11 Representation at work, Noone & Blyton (2007): The realities of work Faktorer som påverkar medlemskap Orsaker till att gå med, lämna eller stanna kvar i facket Medlemskap i föreningar eller i en facklig organisation som företräder kollektivet Teoretiska utgångspunkter 1. Arbetsgivare och anställda har olika intressen 2. Ojämställda maktförhållanden 3. Gemensamma intressen Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 5 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 6

2 Arbetsgivare och anställda har olika intressen eller? Företagets överlevnad bådas intresse Om båda parterna har samma intressen behövs fackföreningar? Exempel - fördelning av resurser? Arbetsgivarens intressen? Minskade kostnader och maximerad vinst De anställdas intressen? Arbetets innehåll organisation och utförande, utvecklande arbeten Konflikter kan bero på att parterna inte ser lika på viktiga intresseområden Contested Terrain, Edwards 1979 Ojämställda maktförhållanden Anställda förenar sig som en strategi för ökad makt Arbetsgivarens makt dominerar Exempel arbetsgivarens rätt att anställa och sparka anställda I vissa områden kan de anställda ha ökad makt Avsaknad av motstridiga intressen Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 7 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 8 Gemensamma intressen Orsaker till medlemskap Fackets roll representera kollektivets gemensamma intressen Medlemskap är en frivillig anslutning Erkännande att kollektiva intressen kan företrädas av en fackförening Individen Instrumentellt, missnöje, solidaritet Arbetsplatsen Närvaro av fackliga organisationer, är andra med i facket? Organisationen Erkänner företaget facket? Kollektivavtal? Ledarskap i organisationen Samhället Omstrukturering, lagstiftning, regler, nya sektorer Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 9 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 10 Varför vill man gå med, stanna kvar eller gå ur facket? Missnöje med arbetet möjlighet att påverka situationen på arbetsplatsen Instrumentella orsaker Fördelarna överväger kostnaderna anställningstrygghet, kollektivavtalens betydelse för lönen Medlemsförmåner, bilsläp, hyra stugor, rabatter, försäkringar, sjukvårdskostnader etc. Solidaritet Övertygelse det är viktigt att gå med i facket tradition och socialisation Orsakernas betydelse för beslut Instrumentell, missnöje och solidaritet Är medlemmarna nöjda? Arbetsplatser med hög andel medlemmar mer nöjda än arbetsplatser med få medlemmar Bättre arbetsvillkor och arbetsförhållanden Trogna medlemmar Sjunkande medlemstal trots nyrekrytering Arbetsplatser med hög anslutningsgrad får bättre betyg av medlemmar Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 11 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 12

3 Utvecklingsområden för facket Arbete med att skapa jämlika villkor och förhållanden för alla medlemmar Fackföreningar och makt mer synligt Individualisering möjlighet till utveckling Skapa legitimitet för facket Problem och utvecklingsfrågor ledning eller fack? Häva den negativa spiralen Negativ spiral Fler medlemmar lämnar facket Minskande medlemstal Facket saknar inflytande Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 13 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 14 Fackliga strategier för att rekrytera fler medlemmar Synlig på arbetsplatsen Visa på konkreta exempel på hur facket kan göra nytta Rekrytera aktivt närhet mellan fack och medlemmar Individualisera service och stöd Betona kollektiva vinster Positiv spiral Fler anställda blir medlemmar Medlemmar kopplar förändringar i arbetet till fackets arbete Fler anställda söker medlemskap i facket Fackliga strategier i relationen till arbetsgivare Visa tydlighet i relation till arbetsgivare Samverkan eller konflikt Partsamverkan betona ömsesidig nytta Konfliktstrategi betona olika intressen, skydda medlemmar Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 15 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 16 Framtiden Hinder för facklig aktivitet Har facket spelat ut sin roll? Driver ledningen samma frågor som facket? Mer individ än kollektiv? Kanske för tidigt att räkna ut facket. 1. Individen klarar allt själv 2. Nöjda med arbetet 3. Nöjda med lön och möjligheter 4. Låg medvetenhet om facket 5. Arbetsplatsens sammanhang Författare ger exempel från IT-företag i UK Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 17 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 18

4 Positiv spiral Fler nya medlemmar Ökande medlemstal Facket har inflytande Facket i ett historiskt perspektiv Arbetarrörelsens växer fram Fackliga organisationer utvecklas från 1888 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bildas 1889 Konflikt mellan arbetare och arbetsgivare Villkoren i arbetslivet, lön, säsong, anställning Skråväsendet och arbetare olika villkor Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 19 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 20 Arbetarrörelsen Arbetare förenar sig Arbetarrörelsens två ben Fackliga organisationer utvecklas från 1888 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bildas 1889 Folkbildning det upplysta folket Nykterhetsrörelser Behov att reglera villkoren på arbetsmarknaden Utveckling från skyligheter till arbetstagarens rättigheter Anställningsskydd, arbetstider, rätten till regelbundenhet i lön, lika lön för lika arbete Möjlighet att försörja familjen Arbetslöshetsersättning Möjlighet att påverka villkor i arbetslivet Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 21 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 22 Viktiga händelser 1906 decemberkompromissen Reglerar förhållanden mellan arbetsgivare och anställd Rätten till kollektivavtal Rätten till medlemskap i fackförbund allmän och lika rösträtt för män och kvinnor Saltsjöbaden 1938 trepartsavtal Ekonomisk & utbildningspolitik starka fack som motpart Den svenska modellen fred på arbetsmarknaden genom avtal Parterna från konflikt till lösningar Staten, arbetsgivarföreningar & fackförbund Rehn-Meidner modellen utvecklas under 1950 talet Arbetsmarknadspolitik, ekonomisk tillväxt, full sysselsättning Stabilisera ekonomin Rationaliseringar Kollektivavtalens betydelse Nationell nivå för löner och lönesättning Strejker alltmer ovanligt Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 23 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 24

5 Partsamverkan överenskommelser & avtal mellan arbetsgivare och anställda Fackförbunden representerar de anställda gentemot arbetsgivaren Representation på en kollektiv nivå Bort från individuella lösningar Alla arbetare får lika värde Förhandling mellan parter Lagstiftning inom vissa områden Viktiga lagar och avtal i arbetslivet MBL reglerar bestämmanderätt i arbetslivet 1976:580 Kollektivavtal Löner, arbetstider, studieledighet, fackligt arbete Fredsplikt, strejkrätt och sympatiåtgärder LAS reglerar anställningsskydd 1982:80 Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 25 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 26 Fackets uppdrag på arbetsplatsen LO - Landsorganisationen i Sverige Förhandling Kollektivavtal Löner Kompetensutveckling Utbildning Arbetstid Semester Stridsåtgärder Krisåtgärder Utveckling Arbetsinnehåll Arbetsrotation Arbetslag Jämställdhet Mångfald Arbetsmiljö Utvecklingsmöjligheter Kontaktombud Medlemsrekrytering LO bildades medlemmar i 14 förbund arbetare Partipolitiskt bunden till SAP Medlemskap i SAP Vid årsskiftet 1990/1991 upphörde möjligheten att kollektivansluta medlemmar till socialdemokratiska partiet 71 procentig anslutningsgrad Regioner LO-distrikt Kommuner LO facken Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 27 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 28 LO medlemmar Största LO förbunden Byggnadsarbetareförbundet Elektrikerförbundet Fastighetsanställdas Förbund Handelsanställdas Förbund Hotell- och Restaurangfacket, HRF Kommunalarbetareförbundet Livsmedelsarbetareförbundet Industrifacket Metall Musikerförbundet Målareförbundet Pappersindustriarbetareförbundet SEKO, Service och kommunikation Skogs- Träfacket och Grafiska Fackförbundet Transportarbetareförbundet Kommunal medlemmar Kommuner och landsting 467 sektioner 23 Avdelningar arbetsplatsombud 80 % av medlemmarna är kvinnor IF Metall medlemmar Industrin tillverkning arbetsplatser 23 % av medlemmarna är kvinnor Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 29 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 30

6 TCO Tjänstemännens Centralorganisation medlemmar i 16 förbund tjänstemän TCO är partipolitiskt obunden TCO bildades 1944 TCO-råd för samarbetet i regionala och lokala frågor En kommun eller ett län Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 31 TCO medlemmar Fackförbundet ST Farmaciförbundet Finansförbundet FTF Facket för försäkring och finans Försvarsförbundet Journalistförbundet Lärarförbundet Polisförbundet SFHL Svenska folkhögskolans lärarförbund SKTF Offentligt och privat anställda tjänstemän SLF Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet Symf Sveriges yrkesmusikerförbund Teaterförbundet TULL-KUST Unionen Vårdförbundet Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 32 Största TCO förbundet Unionen medlemmar aktiva arbetsplatser SACO - Svenska Akademikers Central Organisation medlemmar i 23 förbund Studenter bildade embryot till akademikerförbund i slutet av 1930-talet SACO bildas 1947 Regionala kontaktpersoner i samtliga län SACO är partipolitiskt obunden Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 33 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 34 SACO ca medlemmar Akademikerförbundet - SSR Civilekonomerna Ingenjörsförbundet Jusek Kyrkans Akademikerförbund Lärarnas Riksförbund Sveriges Arkitekter Sveriges läkarförbund Sveriges Psykologförbund SACO ca medlemmar Sveriges Reservofficersförbund, SROF Sveriges ingenjörer Sveriges Skolledarförbund Sveriges Tandläkarförbund Sveriges Universitetslärarförbund SULF Sveriges Veterinärförbund Officersförbundet Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 35 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 36

7 De största SACO förbunden Sveriges ingenjörer Jusek Lärarnas riksförbund Akademikerförbundet SSR Civilekonomerna LO Facket i framtiden Arbetsmiljö, avtal och löner, sysselsättning, tillväxt, näringspolitik, integration, jämställdhet TCO Arbetsmiljö, ett mänskligt arbetsliv med tid, lust och utrymme över för familj, kultur och samhällsengagemang SACO Lön, anställningsförhållanden, yrkesutövning, bättre utbildning, från grundskola till forskning och socialförsäkringar Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 37 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 38 Vad ska facket göra i det moderna arbetslivet? Utvecklingsfrågor / avtalsfrågor Sammanslagning av förbund Det nya Europa löner på den Europeiska arbetsmarknaden Arbeta för facklig legitimitet nationellt och globalt Förändrat uppdrag vid ekonomisk kris Lönesänkning och arbetstidsförkortning? Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 39 Fackligt uppdrag i det moderna arbetslivet Avtal är praxis går det att bryta mot kollektivavtal? Exempel från ackordslön till månadslön för sopåkare Lokala eller centrala uppgörelser vid kris? Arbetstid, rätten till fritid och utveckling Facket driver individfrågor exempel löner och kompetensutveckling Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 40 Fackliga utvecklingsfrågor Medlemsrekrytering Arbetsorganisation och arbetsvillkor Utveckla goda och hälsosamma arbetsplatser Kompetensfrågor och utveckling Skapa utvecklingsmöjligheter för anställda Utbildningssatsningar i Vård- & Omsorgs college, teknik college, KY-utbildningar Höjd yrkesstatus Utveckla det fackliga uppdraget Den svenska modellen förhandling mellan starka parter procent av de anställda är anslutna till facket 85 procent av de anställdas arbetsgivare är anslutna till arbetsgivareföreningar procent av anställda omfattas av kollektivavtal Källa: Kjellberg 2009, Det fackliga medlemsraset i Sverige under 2007 och 2009, Arbetsmarknad & Arbetsliv, Nr 2 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 41 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 42

8 Anslutningsgrad arbetsgivare och fack 2008 Arbetsgivare Privat + offentlig 85% Privat 80% Offentlig 100% Fack Privat + offentlig 71 % Privat 65 % Offentlig 84 % Anställda med kollektivavtal 2007 Totalt Privat & offentlig-anställda 91 % Anställda inom privat sektor 87% Anställda inom offentlig sektor 100 % 2009 Privat + offentlig 71 % Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 43 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 44 Minskar det fackliga inflytandet? Minskar det fackliga inflytandet? löntagare står utanför A-kassa 2008/09 = 29 % 2005/06 = 16% cirka personer Medlemsantalet minskar - särskilt bland ungdomar LO -11%, TCO -7%, SACO +1% Politik för minskat fackligt inflytande LAS ifrågasätts Avgiftshöjning på medlemsavgift till facket (totalt 600 %) Slopad skattereduktion på fackavgift (25%) och a-kasseavgift (40%) Facken tappar medlemmar Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 45 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 46 Anslutningsgrad till facket 2008 Fördelad per sektor Offentlig sektor 84 % Industri 79 % Privat service 59 % Hotell & Restaurang 40 % ( %) Ungdomar år 36 % år 61 % Går facket arbetsgivarens ärenden? Krav på anställningsbarhet en fråga för facket? Kompetensutveckling Medverka i företagsledning och beslutsfattande gisslan? Utveckla flexibla arbetsplatser På vems villkor? Lönesänkning och arbetstidsförkortning? Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 47 Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 48

9 Facken i Sverige och resten av världen Den svenska modellen Trepartssystem är den goda förebilden för andra länder Arbetslöshetsförsäkring administreras av fackförbund Facket och socialdemokratiskt styre Centrala avtal och lokal praktik Arbetslivs- och organisationsutveckling Hög anslutningsgrad Sektorspecifika förbund Tack för idag! Arbetsplatsdemokrati ur ett historiskt perspektiv 49 50