Socioanalysenkäten Din bakgrund i sociologisk belysning

Transkript

1 SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN UPPSALA UNIVERSITET SAMHÄLLSKUNSKAP AB HEDVIG EKERWALD Socioanalysenkäten Din bakgrund i sociologisk belysning 1

2 Socioanalys Enkäten utgör en förberedelse för ett seminarium. Du fyller i den på nätet och funderar över dig själv i förhållande till frågorna. Sista sidan skrivs ut, fylls i och lämnas in anonymt vid seminariet men det övriga är bara till för din egen socioanalys. Inledning Följande socioanalytiska enkät gjordes första gången för studenter i A:2 kursen i allmän sociologi hösten (På den tiden fanns det många vuxenstuderande hos oss vilket avspeglar sig i frågorna.) Den är senast reviderad hösten Den har fortfarande en del fel och brister. Var därför kritiska till den och ge mig råd hur den kan förbättras! Med socioanalys menar jag att man lägger en sociologisk analys på sig själv och höjer sitt självmedvetande. Det är en motsvarighet till psykoanalys. Syftet är att begripa sin egen sociala bakgrund, alltså inte endast de materiella villkoren man vuxit upp med utan även de värderingar och den kultur som följt med dessa materiella villkor, gärna också de känslor man haft som har samband med denna uppväxt sociologiskt sett. Här är det dock mest det materiella som frågorna belyser. Min förhoppning är att man genom socioanalys i grupp och genom gruppdiskussioner ska bli medveten om fördelar och nackdelar med skilda uppväxter, dvs att det inte är fråga om att alla fördelar är på några uppväxttypers sida och alla nackdelar på andras utan att varje uppväxttyp är ett system av fördelar och nackdelar. Socioanalys i grupp innebär alltså motsatsen till polarisering och främlingskap. Ett viktigt förhållande är om man har en uppväxt som liknar dem som bor runt omkring sig eller om man följt en ovanlig "bana" som Bourdieu säger. Har man följt den normala eller som Bourdieu säger modala banan, så har problemen kunnat bli få, har man å andra sidan följt en ovanlig bana så har man tvingats fundera mera. Kanske har man till och med blivit något av en sociolog av sig självt. En socioanalytisk medvetenhet kan underlätta kommunikation med dem som är olika en själv. En sådan medvetenhet kan också föra med sig en lust att riva ner skrankor och orättvisor i samhället, som man kanske först inser genom att få ta del av sina kamraters erfarenheter. Hedvig Ekerwald Frågorna Frågorna rör dimensionerna i figuren på första sidan i denna enkät, tagen från min bok "Varje mor är en dotter. Om kvinnors ungdomstid under 1900-talet" (2002) s.28! 2

3 1. Vilken tid växte du huvudsakligen upp under dina första 20 år? Hur skulle du vilja känneteckna den och hur påverkade det dig? Decennierna kanske kan sägas vara så här: 1940-talet = Andra världskriget, i Sverige ej krig, fattigdom 1950-talet = Koreakriget, stark ökning av BNP 1960-talet = Vietnamkriget, avkolonialiseringen, i Sverige stark tillväxt av offentliga sektorn hemmafruarna började arbeta, arbetskraftsinvandring, avflyttning från norrlandslänen 1970-talet = Fortsatt krig i Vietnam, Laos och Kambodja, krigsprotester, fortsatt tillväxt 1980-talet = Första tecknen på en avmattning av ekonomin 1990-talet = Kriget i forna Jugoslavien, Sovjetunionens fall, integrationen av Västeuropa, i Sverige: stark nedgång i ekonomin, särskilt , nedskärning av offentliga sektorn, aktiemarknadsekonomi, datorisering med åtföljande sjukskrivningar, hög arbetslöshet, ökad flyktinginvandring pga krigen i forna Jugoslavien) 00-talet = Uppgång i ekonomin, USA:s krig i Afghanistan och Irak, ny ekonomisk kris 2008 och framåt 2010-talet= Krig i Libyen och Syrien, svag uppgång i ekonomin 2. Vilken plats eller vilka platser växte du huvudsakligen upp på under dina första 20 år? Hur skulle du vilja känneteckna den/dem? Hur påverkade det dig? Regionerna i världen: Syd (Latin-Amerika, Afrika, Sydasien och Sydostasien), Ostasien (Kina, Japan, Sydkorea, Taiwan) f.d. Sovjetunionen och Östeuropa samt Västvärlden (Västeuropa, USA, Canada, Australien och Nya Zeeland). Regionerna i Sverige kanske kan sägas vara de här: Storstadsregionerna Stockholm/Uppsala, Göteborg och Malmö/Lund: Dynamiska regioner, klassmässig och etnisk segregation, liten arbetarklass och stor tjänstemannaklass, stor andel som lever på serviceyrken Städer utanför storstadsregionerna: Stor andel medelklass men beroende på om det är å ena sidan städer präglade av kyrka, militär och skola (biskop och högskola/universitet), å andra sidan industristäder blir andelarna av arbetare och tjänstemän olika. Det gör att städerna präglas olika Landsbygd, ej Norrlands inland, Gotland och Öland: Det här rör sig ibland om bördig jordbruksbygd med bönder som kan vara rika egna företagare och lantarbetare, ibland om landsbygd som inte är så bördig där det i stället är småjordbrukare och då ofta med starka frikyrkor. Bördigare jord ger större jordägare och därmed statskyrka Landsbygd i Norrlands inland samt på Gotland och Öland: Detta är Sveriges periferi, de fattigaste delarna, självständiga (långt från att behöva jämföra sig med eliten i Stockholm), inga stora jordägare, åtminstone inte före kr-jordbrukens tid från 1960-talet (den tid då jordbruken koncentrerades och rationaliserades med statliga regler och bistånd), nära till fiske, jakt och bärplockning) 3. Finns det någon personlighetsegenskap som du har som du tror är medfödd (snabb-långsam, blir lätt arg men snart lätt glad igen, blir lätt orolig eller är lugn för det mesta och dylikt)? Vad är det som är bra med den egenskapen och vad är det som är dåligt med den? 3

4 4. Vilken ålder har du? Vad tycker du är typiskt för den åldern? Hur påverkar det dig? år: Oansvarig, osäker - vet inte riktigt var man ska hamna, svårt med alla val, stressad vad gäller framtiden, prövar sig fram sexuellt år: Klar med utbildning, börjat jobba, prövat på arbetslöshet, prövat på karriärmöjligheter, börjat bilda familj eller valt att bo själv, kanske även hunnit med skilsmässa år: Fortsatt arbete eller accelererande svårigheter att få arbete, om familj så barn och ev. flytt till större lägenhet eller villa år: Kroppen börjar kännas av, utslitningsfenomen, barnen börjar flytta hemifrån, man har mer tid för samhälleliga uppgifter år: Aktiv pensionärstid, resor, barnbarn, kanske nya förhållanden år: Man funderar över livet, kroppsfunktionerna trappas ner (Kanske är de sociologiskt viktigaste ålderssakerna egentligen inte kronologiska 'år' utan civilståndssaker såsom att vara ensamstående med barn, ensamstående utan barn, samboende med barn, samboende utan barn samt huruvida det nyligen varit en förändring vad gäller de här sakerna (nyskild, nygift, nybliven förälder, nybliven "empty nest"-förälder dvs när barnen flyttat ut) 5. I vilken samhällsklass växte du upp? Vad tror du det förde med sig för dig? I världsmåttstock är en viktig klassmässig indelning den i kroppsarbete respektive kontorsarbete. I Sverige är de viktigaste tecknen enligt min mening på klasstillhörighet föräldrarnas/förälderns fackliga tillhörighet (LO, dvs Landsorganisationen i Sverige, som är centralorganisation för arbetarrörelsens fackförbund med 1,5 miljoner medlemmar, TCO, dvs Tjänstemännens centralorganisation med 1,2 miljoner medlemmar eller SACO, dvs Sveriges akademikers centralorganisation med 0,6 miljoner medlemmar) eller om de är egna företagare eller tillhör gruppen förtidspensionerade/långvarigt sjukskrivna. I de fall föräldrarna/föräldern arbetar är det viktigt om de arbetar i offentlig sektor eller privat sektor, då bland annat lönerna är högre inom privat sektor samtidigt som risken för arbetslöshet kan vara större. Ser man bara på de lönearbetande och undantar de egna företagarna får vi denna rangordning i ekonomi med de mest välbeställda överst i listan: 1. Bägge föräldrarna i SACO och båda i privata sektorn 2. Bägge föräldrarna i SACO och ena eller bägge föräldrarna i offentliga sektorn. 3. Ena föräldern i SACO, andra föräldern i TCO och ingen, en eller två av dem i offentliga sektorn. 4. Båda föräldrarna i TCO och båda i privata sektorn 5. Båda föräldrarna i TCO och ena eller bägge föräldrarna i offentliga sektorn. 6. Ena föräldern i TCO, andra föräldern i LO och ingen, en eller två av dem i offentliga sektorn. 7. Båda föräldrarna i LO och båda i privata sektorn 8. Båda föräldrarna i LO och ena eller båda föräldrarna i offentliga sektorn 9. Ena föräldern i LO och den andra föräldern utanför arbetsmarknaden 10. Båda föräldrarna utanför arbetsmarknaden som sjukskrivna eller förtidspensionerade Jag menar att egna företagare med minst tio anställda och tjänstemän med akademisk examen, dvs grupperna 1 och delar av 2 ovan, till hör överklassen eller övre medelklassen, medan egna företagare med en till nio anställda samt resten av 2 ovan samt 3 och 4 tillhör medelklassen och 5-10 ovan samt de flesta av de egna företagarna utan anställda tillhör arbetarklassen. Har du synpunkter på det? 4

5 6. Är du man eller kvinna? Hur har det påverkat dig främst tycker du? (Med könstillhörigheten följer det kulturella och det ekonomiska, män tenderar att dö tidigare, ha mindre nätverk vid skilsmässor, ha hårdare konkurrenssituation på arbetsplatsen och bli mindre påverkade av ensamhet, kvinnor tenderar att få längre liv, ha ett hållbarare nätverk vid skilsmässor, ha svårare att göra karriär, få mindre lön för samma arbete samt vara sjukligare. Samhällets makthavare rekryteras mest från män. Båda arbetar mestadels på könssegregerade arbetsplatser.) 7. Är du hetero-, bi- eller homosexuell? Vad har det betytt för dig? (Med en sexuell minoritetsorientering har följt diskriminering men även en subkultur som varit till stöd. Idag bland unga är det vanligare att våga tillhöra en sådan minoritet men det är fortfarande laddat att 'komma ut'. Det är lättare inom vissa yrken.) 8. Vilken är din etnicitet? Vad skulle du säga kännetecknar den? Vilka erfarenheter har det givit dig? (En viktig del av ens etnicitet (av grekiska ordet för folk, ethnos), eller kollektiva kultur, är ens religiösa tillhörighet, framför allt världsreligionerna, de med ursprung i Indien (hinduism och buddhism), med ursprung i Östasien (konfucianism och taoism) och med ursprung i Mellanöstern (judendom, kristendom och islam). Sedan, inom kristendomen följer många kulturella skillnader av att man är grekisk-ortodox, katolik, eller protestant och i Sverige bland protestanter om man är medlem av Svenska kyrkan, som varit statskyrka, eller frikyrkan. Frånsett religion, vare sig man är norrlänning eller stockholmare har man en kulturell livsstil som skiljer sig åt från andra livsstilar och som därför utgör ens etnicitet. Etnicitet är därför inte förbehållet människor från andra länder.) 9. Vilken är din syskonposition? Vad har det fört med sig i ditt fall? Ditt kön och din födelseordning i syskonskaran samt syskonens kön bestämmer effekterna av denna dimension. I nybildade familjer kan det finnas styvsyskon. Är det mer än tre år till närmaste syskon/styvsyskon kan man se sig som endabarn. Endabarnet umgås mer med äldre än barn med syskon gör. Äldstabarnet får ofta föräldrarnas uppmaningar repeterade för sig genom att han/hon hör dem sägas till varje mindre syskon, han/hon förväntas ta ansvar vid tidigare ålder och tänka på andra samt vara ledande, mellanbarnen blir ofta klämda mellan äldre och yngre syskon och tar ofta till skämt för att undkomma hierarkins tyngd, yngstabarnet blir kvarhållet i barnstadium längre tid men umgås med äldre personer och kan därför samtidigt verka brådmogen i språk och kunskaper. Yngstabarnet kan även bli friare i sin könsroll eftersom 5

6 föräldrarnas könsförväntningar kunnat riktas mot äldre syskon. Beroende på om man är sina föräldrars första flicka eller första pojke så får man en synlighet även om man inte är förstfödd. Beroende på föräldrarnas syskonposition i sin tur så blir man själv mer eller mindre synlig (en klämd mellanbarnsförälder tenderar att uppmärksamma det av sina barn som också är klämt mellanbarn). Beroende på farföräldrarnas respektive morföräldrarnas syskonposition har förälderns vant sig vid vissa syskonpositionsegenskaper och kan därför exempelvis känna igen sin egen förälder, dvs barnets far- eller morförälder, i sitt eget yngstabarn om föräldern var just yngstabarn själv. 10. Om du har tänkt igenom alla de här dimensionerna, vilka laddade situationer för ditt självförtroende och din jaguppfattning har du varit med om i förhållande till någon av dem? Har du starka minnen från barndomen och tonåren som berör dessa dimensioner? (Skriv bara ner ett nyckelord för varje minne eftersom det är bara du som ska läsa det här!)

7 Faktasida. LO, Landsorganisationen, organiserar arbetare och har 1,5 miljoner medlemmar. LO består av 14 fackförbund: Svenska Byggnadsarbetareförbundet Svenska Elektrikerförbundet Fastighetsanställdas Förbund GS, Skogs-, Trä- och Grafisk bransch Handelsanställdas Förbund Hotell och Restaurang Facket Industrifacket Metall Svenska Kommunalarbetareförbundet Svenska Livsmedelsarbetareförbundet Svenska Musikerförbundet Svenska Målareförbundet Svenska Pappersindustriarbetareförbundet Seko - Facket för Service och Kommunikation Svenska Transportarbetareförbundet TCO, Tjänstemännens Riksorganisation, organiserar tjänstemän med kortare akademisk utbildning eller utan sådan och har 1,2 miljoner medlemmar. TCO består av 16 förbund: Fackförbundet ST (Statstjänstemannaförbundet) Farmaciförbundet Finansförbundet (anställda inom bank- och finanssektorn) FTF (facket för försäkring och finans) Försvarsförbundet Journalistförbundet Lärarförbundet Polisförbundet Svenska folkhögskolans lärarförbund SFHL Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet SLF SKTF för offentligt och privat anställda tjänstemän med ankn. till kommun, landsting eller kyrka) Sveriges yrkesmusikerförbund, Symf, Teaterförbundet Tull-kust (tullverket och kustbevakningen) Unionen (f.d. HTF, Handelstjänstemannaförbundet, och Sif, Sveriges industritjänstemannaförbund) Vårdförbundet SACO, Sveriges Akademikers Centralorganisation, organiserar tjänstemän med längre akademisk utbildning och har 0,6 miljoner medlemmar. SACO består av 23 förbund: Akademikerförbundet SSR Sveriges Farmacevtförbund Civilekonomerna Sveriges Fartygsbefälsförening, DIK SFBF Förbundet Sveriges Sveriges ingenjörer Arbetsterapeuter, FSA Sveriges läkarförbund Jusek Sveriges Psykologförbund Kyrkans Akademikerförbund, Sveriges Reservofficersförbund,. KyrkA SROF Legitimerade Sjukgymnasters Sveriges Skolledarförbund Riksförbund Sveriges Tandläkarförbund Lärarnas Riksförbund Sveriges Naturvetareförbundet Universitetslärarförbund, Officersförbundet SULF SACO-förbundet Trafik och Sveriges Veterinärförbund Järnväg, TJ SRAT Vänd! Sveriges Arkitekter SFHL 7

8 Riv bort detta sista ark och lämna in det utan att skriva på namn! Bocka vänligen för de alternativ som gäller dig. Hur hela gruppen svarar får ni veta sedan. 1. Min klassbakgrund är den att min mamma var var i huvudsak arbetare i huvudsak tjänsteman utan akademisk utbildning i huvudsak tjänsteman med akademisk utbildning i huvudsak egen företagare i huvudsak hemmafru eller övrigt och min pappa var..i huvudsak arbetare i huvudsak tjänsteman utan akademisk utbildning i huvudsak tjänsteman med akademisk utbildning i huvudsak egen företagare i huvudsak något övrigt 2. Av saker som har att göra med tid, plats, kynne, ålder, klass, kön, sexuell orientering, etnicitet och syskonposition tror jag följande är det viktigaste för de flesta människor