EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 25.VI.2007 K(2007)3168. Statligt stöd N 893/2007 Finland Ändring och förlängning av stöd till kraftverk

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.VI.2007 K(2007)3168 Ärende: Statligt stöd N 893/2007 Finland Ändring och förlängning av stöd till Herr Minister, 1. FÖRFARANDE Genom elektronisk anmälan SANI 358 N FI, validerad den 29 december 2006, underrättade de finländska myndigheterna kommissionen om ändringen av en ordning som tidigare godkänts av kommissionen den 19 mars 2003, ärende N74/b/2002 Finland, stöd till 1 (beslutstexten bifogas till detta beslut). Genom formella e-brev av den 15 februari 2007 och den 20 april 2007 lämnade de finländska myndigheterna ytterligare bekräftelser till kommissionen. De finländska myndigheterna anmälde förlängningen enligt det förenklade anmälningsförfarandet i artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget 2 ( genomförandeförordningen ). 2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN Åtgärden består av ett stöd, beräknat per producerad kwh el, till som använder förnybara energikällor. Bidragsbeloppet beror på bränsletypen och producentens produktionskostnader: stöd uppgår till 0,0042 euro per kwh för småskalig vattenkraft och biogas, 0,0069 euro per kwh för vindkraft och träflis samt 0,0025 euro per kwh för återanvänt bränsle. Finland har för avsikt att förlänga och ändra åtgärden för en period av fem år från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december EUT C 148, , s EUT L 140, , s. 01. Utrikesminister Ilkka KANERVA Sjöekipaget PO Box 176, FIN Helsingfors Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel - Belgium. Telephone: (32-2) Office: BERL 8/375. Telephone: direct line (32-2) Fax: (32-2)

2 Ändringen består i att dra in stödet till el som produceras med hjälp av a) avgaser från metallurgiska processer, b) kemisk reaktionsvärme, c) träbränsle från industriavfall samt d) annat trä än skogsflis. Ändringen innebär en minskning av statens utgifter för stödordningen. De återstående subventionerade energikällorna är: a) småskalig vattenkraft, b) biogas, c) vindkraft, d) träflis och e) återanvänt bränsle. Dessa källor klassas som förnybara källor enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el 3 ( direktivet om förnybara energikällor ). De finländska myndigheterna har gjort beräkningar som visar att stödnivån för alla berörda källor ligger under 50 % av extrakostnaderna, och att den ändrade ordningen fortsätter att överensstämma med punkt 46 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön 4 ( miljöriktlinjerna ). Från och med den föreslagna förlängningen har snittpriset på el i Finland legat på 26,4 euro per MWh. Uppgifterna från de finländska myndigheterna kan sammanfattas på följande sätt (alla priser visas i euro per MWh). Bränsle Produktionskostnader (10 % årlig avkastningsgrad) Pris Merkostnader Stöd Stödnivå Träflis 44 26,4 17,6 6,9 0, Biogas 50 26,4 23,6 4,2 0, Återvunnet avfall, biologiskt nedbrytbart 44 26,4 17,6 2,5 0, Småskalig vattenkraft 1MVA 50 26,4 23,6 4,2 0, Vindkraft, kustområden 60 26,4 33,6 6,9 0, Vindkraft, havsbaserad 72 26,4 45,6 6,9 0, Det årliga stödbeloppet uppgår till 7 miljoner euro. Det totala stödbeloppet uppgår till 35 miljoner euro. 3. BEDÖMNING Genom att anmäla ordningen innan ändringarna genomfördes har de finländska myndigheterna uppfyllt sina åligganden enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. 3.1 Förekomst av statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget Stödordningen utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Stödordningen finansieras med statliga medel. Den kommer att stärka stödmottagarnas ställning. Stödmottagarna producerar el från förnybara energikällor. Stödordningen kan komma att leda till ändrade marknadsvillkor för konkurrenterna. Stödmottagarna är 3 EGT L 283, , s EGT C 37, , s

3 verksamma på marknader (elproduktion) där det bedrivs handel mellan medlemsstater. Stödordningen måste anses påverka handeln och snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen. 3.2 Stödets förenlighet enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget Kommissionen finner ingen anledning att inta någon annan ståndpunkt än i sitt tidigare beslut om statligt stöd. Den ursprungliga stödordningen förlängs. Förändringen i stödordningen består i att kriterierna gjorts snävare. Stödordningens budget har anpassats efter den omständigheten att vissa energiprodukter inte längre ges stöd från och med 01/01/ SLUTSATS Kommissionen har således beslutat att inte göra invändningar mot den anmälda förlängningen och ändringen av stödet till, eftersom stödet kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i enlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget och artikel 61.3 c i EES-avtalet, då det överensstämmer med bestämmelserna i miljöskyddsriktlinjerna. Kommissionen påminner de finländska myndigheterna om att enligt artikel 88.3 i EGfördraget skall planer på att refinansiera eller ändra denna stödordning anmälas till kommissionen i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 [numera artikel 88] i EG-fördraget (EUT L 140, , s. 1). Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna tidsfristen, kommer den att anse att ni har lämnat ert samtycke till att denna skrivelse lämnas ut till tredje part och att den offentliggörs i sin helhet på det giltiga språket på följande webbplats: Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd B-1049 Bryssel Fax: På kommissionens vägnar Neelie Kroes Ledamot av kommissionen 3

4 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, den 19/03/2003 C(2003)784fin Ärende: Statligt stöd N 74/B/2002 Finland Stöd till Herr Minister, FÖRFARANDE Genom en skrivelse daterad den 7 januari 2002 och registrerad den 10 januari 2002 anmälde de finska myndigheterna en stödordning kallad Stöd till energiskatt. Anmälan omfattade en del till förmån för vissa och en annan till förmån för energiintensiva företag. Det avgjordes att separata beslut skulle fattas för respektive del och detta beslut avser stödet till förmån för. Genom skrivelser daterade den 1 mars 2002, den 10 juli 2002 och den 24 oktober 2002 begärde kommissionen ytterligare upplysningar från de finska myndigheterna. Dessa upplysningar tillhandahölls genom skrivelser daterade den 3 maj 2002, registrerad den 7 maj 2002, den 4 november 2002, registrerad den 6 november 2002 och den 13 januari 2003, registrerad den 15 januari DETALJERAD BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN Bakgrund Före 1997 togs det inte ut någon energiskatt på elkonsumtion, utan i stället beskattades de bränslen som användes i en. Systemet ändrades 1997, så att man i stället för dessa bränslen beskattade elkonsumtionen. Nu finns det en allmän skattesats I och en lägre skattesats II. Skattesats II tillämpas på Utrikesminister Ilkka KANERVA Sjöekipaget PO Box 176, FIN Helsingfors Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel - Belgium. Telephone: (32-2) Office: BERL 8/375. Telephone: direct line (32-2) Fax: (32-2)

5 industriföretag och kommersiellt drivna växthusföretag 5. Skattesats I uppgår för närvarande till 0,69 cent/kwh och skattesats II till 0,42 cent/kwh. De finska myndigheterna anmälde 1996 en stödordning 6 enligt vilken små 7 som använder vindkraft, vattenkraft, ved, träflis eller torv skulle kompenseras för den nya komsumtionsskatten, som minskade deras konkurrenskraft. Kompensationen utgick i form av ett bidrag per kwh motsvarande skattesats II, dvs. den energiskatt på elkonsumtion som betalas av industriföretag. De finska myndigheterna anmälde 1998 först att stödordningen skulle utvidgas till att omfatta även större som använder träbaserade bränslen samt att bidraget skulle höjas för alla stödmottagare, eftersom den energiskatt som industriföretagen betalade på elkonsumtion hade höjts 8. Senare samma år anmäldes ytterligare ändringar 9. För det första utvidgades stödordningen till att omfatta som producerar el med hjälp av avgaser från metallurgiska processer 10. För det andra höjdes bidraget åter för alla stödmottagare till följd av en ytterligare skattehöjning. För det tredje höjdes stödet till vind ännu mer, för att uppväga den högre energiskatt som ickeindustriella konsumenter betalar på elkonsumtion (skattesats I). Man utgick ifrån att den el som produceras i vind främst konsumeras av hushållen och att den därför oftast omfattas av den högre skattesatsen. Förlängning och ändringar av stödordningen De finska myndigheterna har anmält en förlängning av det stöd till en som beskrivs i avsnitt från och med den 1 januari Utbetalningen av bidragen har skjutits upp i avvaktan på kommissionens godkännande. De ytterligare förändringarna, som avses träda ikraft med verkan från den 1 januari 2003, beskrivs i avsnitten och nedan. 5 Dessa differentierade skattesatser godkändes av kommissionen som ärende NN 75/2002, EGT C 309, , s Statligt stöd nr N 884/96, EGT C 288, , s Kraftverk med en nominell produktion på mindre än 40 megavoltampere. 8 Statligt stöd nr N 66/98, EGT C 264, , s Statligt stöd nr N 515/98, EGT C 225, , s Avgaserna från metallurgiska processer är giftiga och måste alltid brännas innan de kan släppas ut i atmosfären. De koldioxidutsläpp som alstras genom processen är därför desamma oavsett om gaserna bränns direkt i fabriken eller i ett. 5

6 Förlängning av stödet till alla som för närvarande är stödberättigade De stödberättigade företagen enligt den nuvarande ordningen är vind, vatten vars nominella effekt är högst 1 MVA, kraftvärmeverk med en högsta nominell effekt på högst 40 MVA, som producerar värme främst för samhällen, förutsatt att elektriciteten framställs av torv, som använder ved eller träbaserade bränslen, och som använder avgaser från metallurgiska processer. Det stöd som beviljas dessa uppgår för närvarande till 0,42 cent/kwh, vilket motsvarar skattesats II som tillämpas på konsumtionen i industriföretag och växthusföretag. Enda undantaget är vind, som får ett bidrag på 0,69 cent/kwh, vilket motsvarar den högre skattesats I. Mer om de små torvdrivna kraftvärmeverken Praktiskt taget alla större finska städer har fjärrvärmesystem baserade på kraftvärme. Detta innebär att nya kraftvärmeverk för fjärrvärme främst kan inrättas i små samhällen, där efterfrågan på värme är begränsad. Regeringens policy är att dessa nya, mindre anläggningar bör använda träflis från skogsbruket som huvudsakligt bränsle, i stället för fossila bränslen. Trä är emellertid ur teknisk synpunkt ett relativt svårhanterligt bränsle, som ofta behöver kombineras med något annat fast bränsle av god kvalitet. Enligt de finska myndigheterna är torv ett idealiskt bränsle att använda som stöd för ved i kraftvärmeverk, på grund av dess goda förbränningsegenskaper och den rikliga förekomsten av torv i dessa områden. På detta sätt bidrar den torv som används i små kraftvärmeverk också till användningen av ved. De områden där det råder god tillgång på torv och ved täcks inte av naturgasnätet och därför är separat värmeproduktion med olja ofta det enda alternativet till kraftvärmeverk som använder torv och ved. Det finns mycket få anläggningar där endast torv används. Över 90 % av de stödberättigade anläggningarna använder både torv och ved och även om proportionerna varierar i hög grad använder en i genomsnitt lika mycket torv som ved. De finska myndigheterna har angett att alla anläggningar har en verkningsgrad på 80 % eller mer. Alla kraftvärmeverk som för närvarande är stödberättigade drivs med gasturbiner med mottryck. För denna teknik krävs enligt utkastet till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi 11 endast en verkningsgrad på 75 % för att produktionen skall betraktas som kraftvärmeproduktion. De finska myndigheterna anser dessutom att de stödberättigade kraftvärmeanläggningarna mer än väl uppfyller de kriterier för högeffektiv kraftvärmeproduktion som anges i bilaga III till utkastet till kraftvärmedirektiv. 11 EGT C 291 E, , s

7 Mer stöd till som använder skogsflis Med skogsflis avses brännflis som hämtats direkt från skogen. Det framställs huvudsakligen av överskottsmaterial som uppstår i samband med röjning och avverkning av skogarna. Detta är redan nu ett stödberättigande bränsle. Det föreslås dock att höja stödet till som använder skogsflis från 0,42 cent/kwh till 0,69 cent/kwh. Ved och träbaserade bränslen utgör den största delen av skogsindustrins biprodukter och avfall. De används allmänt för energiproduktion. Användningen av skogsflis, framställt av överskottsmaterial insamlat från skogsavverkning, befinner sig däremot fortfarande i inledningsskedet. Skogsflis är dyrare än träbränsle som utvinns genom industriella processer på grund av kostnaderna för insamling, hantering och transport. Användningen av flis skulle kunna ökas betydligt med tanke på tillgängliga träresurser. En ökad användning av biomassa som ett led i programmet för förnybara energikällor bygger i stor utsträckning på att produktionen och användningen av skogspruksproducerad flis ökar. Förslaget om att öka de fördelar man kan få genom att använda skogsflis har kommit till för att öka dess konkurrenskraft gentemot andra träbränslen. Ytterligare stödberättigande energikällor Stödordningen utvidgas till att omfatta som framställer el från återanvändningsbränsle, biogas och reaktionsvärme från kemiska processer. Det har föreslagits att bidraget för som använder återanvändningsbränsle ska vara 0,25 cent/kwh och att det skall vara 0,42 cent/kwh för som använder biogas eller kemisk reaktionsvärme. Återanvändningsbränsle Definitionen på återanvändningsbränsle i stödordningens rättsliga grund är följande: bränsle med kända egenskaper, som framställts genom mekanisk bearbetning av brännbart, torrt och fast samhälls- och företagsavfall som sorterats på uppkomstplatsen; med återanvändningsbränsle jämställs produktgas som framställts ur avfallsbränsle genom en termisk förgasningsprocess. De finska myndigheterna har angivit att stödet är begränsat till de förnybara, dvs. biologiskt nedbrytbara delarna av dessa bränslen, i enlighet med definitionen av biomassa i artikel 2.b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el 12. I genomsnitt utgörs 60 % av energiinnehållet i återanvändningsbränsle av biomassa. Detta är även skälet till att stödet per kwh är lägre för återanvändningsbränsle. Biogas 12 EGT L 283, , s

8 Den mesta biogasen härstammar från de avfallsanläggningar där det är obligatoriskt att tillvarata gasen. De finska myndigheterna anser att det vore rimligt att använda biogas för elproduktion vid de största avfallsanläggningarna, men uppger att detta fortfarande är ovanligt. De anser att det vore önskvärt att göra elproduktion från biogas mer ekonomisk. Reaktionsvärme från kemiska processer De finska myndigheterna hävdar att elproduktion med reaktionsvärme från kemiska processer inte ger upphov till koldioxidutsläpp, och att det därför är jämförbart med förnybara energikällor i detta avseende. Kumulering Förutom kompensation för energiskatten kan elproduktion baserad på förnybara energikällor även få investeringsstöd 13. Marknadspriset på el och produktionskostnaderna Under de senaste åren har det genomsnittliga marknadspriset på el på den nordiska elbörsen NordPool varierat enligt följande: 1999: 13.65/MWh 2000: 14.88/MWh 2001: 22.83/MWh 2002: 19.43/MWh (januari maj) Det genomsnittliga marknadspriset under perioden januari 1999 till maj 2002 var 17.70/MWh. Marknadspriset på el är oberoende av bränsle. Elanvändare i Finland kan välja att betala lite mer än för normal el för att köpa ekologisk el producerad från förnybara energikällor. Efterfrågan på ekologisk el har dock hittills varit mycket liten. Följande tabell visar de genomsnittliga produktionskostnaderna för elektricitet som är producerad med alla de olika energikällor som omfattas av programmet. Produktionskostnaderna inbegriper en vinstmarginal på 10 %. Energikälla Vindkraft Små vattenkraftanläggningar 36,30 Genomsnittlig produktionskostnad för el /MWh 46,20-55 beroende på geografisk placering Träbränsle från industriavfall 27,50-33,00 beroende på transportsträcka 13 Statligt stöd nr N 75/02, EGT C 271, , s. 3. 8

9 Återanvändningsbränsle 33-46,20 Biogas 36,30-46,20 Skogsflis 33,00-36,30 Avgaser från metallurgiska processer 31,60 Kemisk reaktionsvärme 34,30 Torv i små kraftvärmeanläggningar 27,50 Produktionskostnaderna för el i en kraftvärmeanläggning definieras som skillnaden mellan anläggningens totala kostnader och kostnaderna för värmeproduktionen. Det normala förfarandet i Finland är att definiera produktionskostnaden för värme som kostnaden för värme från separata värmeanläggningar. Kostnaderna varierar beroende på lokala förhållanden (produktionssätt, bränslemix, nätegenskaper etc.) Referenskostnaden för separat värmeproduktion motsvarande den produktionskostnad som har angivits för elproduktion skulle bli 18/MWh. De högre kostnaderna för kraftvärmeanläggningar återspeglas således endast i produktionskostnaden för el. Stödmottagare Budget Det totala antalet mottagare av stöd enligt denna stödordning är Budgeten för 2002 beräknades till 50 miljoner euro bara för att upprätthålla stödordningen. Från 2003 kommer beloppet att uppgå till 54 miljoner euro på grund av de anmälda utvidgningarna av ordningen. Varaktighet Stödordningen kommer att utvärderas på nytt om fem år och anmälas till kommissionen igen om den bibehålls. Stödordningens miljöpolitiska betydelse De finska myndigheterna anger att energibeskattningen har en avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå de nationella målen för utsläpp av växthusgaser enligt Kyotoprotokollet. I klimatstrategin anges att energiskatten kommer att användas som ett medel för övergång till energikällor som ger minskade koldioxidutsläpp och för att få energikonsumtionen att öka långsammare. Det beräknas att koldioxidutsläppen 2010 kommer att ha minskats med 4 miljoner ton, tack vare främjandet av förnybara energikällor, och att andra åtgärder för att alstra el kommer att minska utsläppen med ytterligare 6 miljoner ton. Det beräknas att Finlands sammanlagda utsläpp kommer att behöva minskas med 14 miljoner ton. 9

10 Målet är att öka användningen av förnybara energikällor till 20 % över 1999 års nivå. BEDÖMNING Förekomsten av statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget Kommissionen har i sina tidigare bedömningar avseende denna stödordning ansett att den utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Följande citat är hämtat från kommissionens beslut i ärende N 515/98, som antogs den 22 juni 1999: Undantag från en allmän miljöskatt och återbäring av skatten omfattas av artikel 87.1 i EG-fördraget, om de är riktade till vissa företag eller industrigrenar och inte är motiverade av systemets art eller funktion [ ]. I den anmälda stödordningen utgör skattelättnaderna i form av skattebidrag statligt stöd till vissa energiproducenter. Bidragen till som använder förnybara energikällor eller andra bränslen som inte ökar de totala koldioxidutsläppen Kommissionen fattade 2001 en rad beslut om stödordningar som innebär att man i miljöbeskattningssystemen tar särskild hänsyn till elproducenter som använder mindre miljöfarliga energikällor. Exempelvis i det brittiska stödärendet nr N 123/2000 Klimatförändringsskatt 14, är konsumtion av ekologisk el undantagen från beskattning. I mars 2001 fattade kommissionen beslut om att eftersom ingen av de undantagna energikällorna bidrar till långvariga koldioxidutsläpp är undantaget för el producerad med de anmälda energikällor som den brittiska regeringen har anmält motiverat av skattesystemets art eller funktion. På liknande sätt fattade kommissionen i det nederländska stödärendet nr NN/30/B/2000 om nolltariff för ekologisk el 15 i november 2001 beslut om att befrielsen från energiskatt på konsumtion av el producerad från förnybara energikällor inte utgör stöd, eftersom den var motiverad av skattesystemets art eller funktion. I december 2001, i ett annat nederländskt stödärende, nämligen N 239/2001 Delvis undantag från energiskatt för avfallsförbränningsanläggningar 16, ansåg kommissionen däremot att ett system utgör statligt stöd om konsumenter å sin sida betalar skatt på sådan el som produceras med en förnybar energikälla men en återbäring av skattebeloppet beviljas producenten av sådan el. Kommissionen 14 EGT C 185, , s EGT C 30, , s EGT C 32, , s

11 ansåg att det fanns en klar skillnad mellan ett sådant system och ett system där ingen skatt över huvud taget tas ut på konsumtionen av ekologisk el. Kommissionen konstaterar att det finska ärendet är mest likt det nederländska ärendet N 239/2001, eftersom elektriciteten faktiskt beskattas och de stödberättigade producenterna i efterhand får en återbäring. I det ifrågavarande ärendet varierar dessutom bidragsbeloppen och beslutet om vilken skattesats som ersättning skall utgå för, skattesats I eller skattesats II, grundas på en bedömning av det berörda ets eller bränslets konkurrenskraft. Om bidragen verkligen vore ersättning för icke orsakade föroreningar skulle inte förmånstagarnas produktionskostnader ha varit av betydelse för stödbeloppet. Kommissionen anser därför att bidragen till de stödberättigade en faller utanför systemets art eller logik. Bidragen betalas med statliga medel och de är specifika, eftersom de bara är tillgängliga för elproducenter som använder vissa bränslen. Dessa producenter är verksamma på den inre marknaden för el och den förmån som de beviljas hotar att snedvrida konkurrensen, samtidigt som den påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Kriterierna i artikel 87.1 i EG-fördraget är således uppfyllda. Bidragen till förmån för små torvdrivna kraftvärmeverk Staten använder egna medel för att ge ett bidrag per producerad kwh el till vissa företag, nämligen små torvdrivna kraftvärmeverk. Dessa kraftvärmeverk säljer el på den inre elmarknaden och därför kan stödet snedvrida konkurrensen på den marknaden och påverka handeln mellan medlemsstaterna. Även dessa bidrag utgör följaktligen statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget. Stödets förenlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget Stödet till som drivs med förnybara energikällor Kommissionen har granskat stödet till som drivs med förnybara energikällor enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget, och särskilt enligt gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd av miljön 17. Bidragen är inte kopplade till stödberättigande investeringar i elproduktion. De används för att täcka elektricitetens produktionskostnader, som normalt skulle belasta ens budgetar. Stödet utgör därför driftsstöd. I avsnitt E.3.3 i riktlinjerna fastställs de olika alternativ enligt vilka driftsstöd till som drivs med förnybara energikällor kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden. I alternativ 4 hänvisas till de allmänna regler för driftsstöd som föreskrivs i punkterna 45 och 46 i riktlinjerna. Punkt 46 gäller icke degressivt stöd och där anges att sådant stöd kan beviljas i högst fem år och om stödnivån är begränsad till högst 50 % av merkostnaderna. Merkostnaderna definieras i punkt 43 som 17 EGT C 37, , s

12 skillnaden mellan marknadspriset på el och produktionskostnaderna på grundval av varje enskilt bränsle. Med tanke på fluktuationerna av marknadspriset på el på NordPool-börsen använder kommissionen det genomsnittliga marknadspriset för perioden januari 1999 maj Begreppet produktionskostnader skall tolkas inklusive en normal vinstnivå, så att en vinstmarginal på 10 % i detta fall kan accepteras. Produktionskostnaderna skall beräknas exklusive eventuellt stöd. De genomsnittliga produktionskostnader som redovisas nedan är inte exklusive det stöd som eventuellt beviljas enligt stödordning N 75/02 Energistöd, eftersom investeringsstöden avgörs från fall till fall och stödbeloppet, liksom stödets procentuella andel varierar beroende på många faktorer. De finska myndigheterna beaktar emellertid den kombinerade effekten av de båda stödordningarna genom att anpassa beloppet på det investeringsstöd som beviljas de som får driftsstöd. Energikälla /MWh (1) Vindkraft 46,20-55,00 beroende av läge Små vattenkraftanläggni ngar Träbränsle från industriavfall Återanvändni ngsbränsle /MWh (2) Genomsnittlig produktionskostnad Marknadspris Merkostnader (3) = (1)-(2) Stöd (4) Stöd i förhållande till merkostnader (4):(3) 17,70 28,50-37,30 6,90 18% - 24% 36,30 17,70 18,60 4,20 23% 27,50-33,00 17,70 9,80-15,30 4,20 27%-43% 33,00-46,20 17,70 15,30-28,50 2,50 9%-16% Biogas 36,30-46,20 17,70 18,60-28,50 4,20 15%-23% Skogsflis 33,00-36,30 17,70 15,30-18,60 6,90 37%-45% Av tabellen framgår att stödet inte överskrider 50 % av merkostnaderna. Stödet har anmälts för en femårsperiod och kraven i punkt 46 i riktlinjerna med avseende på icke degressivt stöd är därmed uppfyllda. Stödet till som drivs med bränslen som inte ökar de totala koldioxidutsläppen Avgaser från metallurgiska processer och kemisk reaktionsvärme omfattas inte av definitionen på förnybara energikällor i artikel 2 i direktivet om förnybara energikällor. Kommissionen konstaterar dock att användningen av dessa bränslen för elproduktion inte kommer att öka koldioxidutsläppen i atmosfären. Dessutom kommer de främst att ersätta andra, mer förorenande bränslen, som kol eller olja 12

13 och det skulle ändå gå åt energi för den nödvändiga förbränningen av giftiga avgaser från metallurgiska processer. Elproduktion som drivs med avgaser från metallurgiska processer eller reaktionsvärme från kemiska processer kan därför anses vara energisparåtgärder i den mening som avses i punkt 6, andra stycket, andra meningen i riktlinjerna, eftersom de gör att behovet av dessa begränsade energiprodukter minskar. Detta stöd har granskats enligt avsnitt E.3.1 i riktlinjerna där det fastställs vilka regler som skall tillämpas på alla former av driftsstöd som gynnar energisparandet och särskilt punkt 46 i riktlinjerna om icke degressivt stöd. Dessa regler är desamma som de som tillämpas på det stöd till förnybara energikällor som bedömts ovan. Det framgår av tabellen att det föreslagna stödet inte överskrider 50 % av merkostnaderna. Även detta stöd har anmälts för en femårsperiod och det uppfyller således kraven i punkt 46 i riktlinjerna. Energikälla Avgaser från metallurgiska processer Kemisk reaktionsvärme /MWh (1) /MWh (2) Genomsnittlig produktionskostnad Marknadspris Merkostnader (3) = (1)-(2) Stöd (4) Stöd i förhållande till merkostnader (4):(3) 31,60 17,70 13,90 4,20 30% 34,30 17,70 16,60 4,20 25% Stödet till små torvdrivna kraftvärmeverk Även stödet till förmån för torvdrivna kraftvärmeverk utgör driftsstöd, eftersom det inte är kopplat till stödberättigande investeringar. Kommissionen har granskat detta driftsstöd enligt avsnitt E.3.4 i riktlinjerna där reglerna för driftsstöd till kraftvärmeproduktion fastställs. Enligt punkterna 31 och 66 i riktlinjerna kan driftsstöd till kraftvärmeverk vara motiverat om exempelvis de bidragsberättigade ens verkningsgrad är särskilt hög. De finska myndigheterna anger att de bidragsberättigade ens övergripande verkningsgrad är 80 % eller mer. Detta är tillräckligt högt för att det krav på särskilt hög verkningsgrad som anges i punkt 31 i riktlinjerna skall vara uppfyllt 18. Det konstateras även att de stödberättigande en uppfyller kraven i förslaget till direktiv om kraftvärmeverk med avseende på energieffektiva kraftvärmeverk. Detta innebär att produktionen i de stödberättigade anläggningarna leder till besparingar av primärenergi jämfört med om el och värme produceras var för sig. 18 Jfr statligt stöd nr N 449/2001 Tyskland. EGT C 137, , s

14 Kommissionen skall även enligt punkt 31 framför allt beakta vilken typ av primärenergi som används i produktionsprocessen. Kommissionen noterar att förbränning av torv leder till koldioxidutsläpp men beaktar även att torv i detta fall används som stödbränsle för ved, som är en förnybar energikälla. Torvanvändningen har således en miljöfördel, eftersom den gynnar användningen av en förnybar och lokal energikälla. Alternativet skulle ha varit ett synnerligen förorenande fossilt bränsle, nämligen olja. I punkt 66 i riktlinjerna föreskrivs att driftsstöd kan beviljas företag som distribuerar el och värme till allmänheten om kostnaderna för att producera denna el eller värme överskrider marknadspriserna. Beslutet om huruvida stödet är nödvändigt kommer att fattas med hänsyn till de kostnader och intäkter som produktionen och försäljningen av elektriciteten eller värmen ger upphov till. Om stödet är konstant under en femårsperiod får det täcka upp till 50 % av merkostnaderna (Alternativ 4 och punkt 46 i riktlinjerna). Ett kraftvärmeverks totala inkomst är beroende av marknadspriset på el och intäkterna från försäljningen av värme, i detta fall till fjärrvärmesystemet. Marknadspriset på el är känt. För att räkna fram intäkterna från försäljningen av värme använder kommissionen den referenskostnad för separat värmeproduktion som de finska myndigheterna har angivit, dvs. 18/MWh, plus en vinstmarginal på 5 %. Den vinstmarginal som används är lägre för värme än för el, på grund av de krav beträffande rimlighet och rättvisa som har fastställts för försäljningen av värme enligt finsk lag. Produktionskostnaden för värme på 18/MWh har redan beaktats vid fastställandet av produktionskostnaden för el. På det sättet kan vinstmarginalen beaktas genom att den läggs till marknadspriset på el som en extra inkomst. Nedanstående tabell visar att kravet på att stödet begränsas till 50 % av merkostnaderna är uppfyllt. Energikälla Torv i små kraftvärmever k /MWh (1) Sammanlagd inkomst /MWh (2) Genomsnittlig produktionskostnad Merkostnader (3) = (1)- (2) Stöd (4) Stöd i förhållande till merkostnader (4):(3) 27,50 17,70+0,90 8,90 4,20 47 % Det framgår dock att stödet omfattar närmare 50 % av merkostnaderna. I detta sammanhang konstaterar kommissionen att produktionskostnaderna på 27,50/MWh gäller en relativt stor stödberättigad anläggning och att kostnaderna vid mindre anläggningar är högre. Därför har de finska myndigheterna tagit på sig att kontrollera stödet för att se till att inga anläggningar överkompenseras. 14

15 Kommissionen utgår därför från att stödet till torvdrivna kraftvärmeverk kommer att beviljas i enlighet med punkt 46 i riktlinjerna. Ett undantag enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget kan följaktligen beviljas för alla anmälda stödåtgärder. De finska myndigheterna anmodas att lämna in en årlig rapport om genomförandet av stödordningen. SLUTSATS Kommissionen har därför beslutat förklara stödet förenligt med EG-fördraget. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det giltiga språket på följande webbplats: Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd B-1049 Bryssel Fax Vänligen uppge ärendenamn och -nummer i all korrespondens. Med utmärkt högaktning, På kommissionens vägnar Mario Monti Ledamot av Europeiska kommissionen 15