EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 25.VI.2007 K(2007)3168. Statligt stöd N 893/2007 Finland Ändring och förlängning av stöd till kraftverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 25.VI.2007 K(2007)3168. Statligt stöd N 893/2007 Finland Ändring och förlängning av stöd till kraftverk"

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.VI.2007 K(2007)3168 Ärende: Statligt stöd N 893/2007 Finland Ändring och förlängning av stöd till Herr Minister, 1. FÖRFARANDE Genom elektronisk anmälan SANI 358 N FI, validerad den 29 december 2006, underrättade de finländska myndigheterna kommissionen om ändringen av en ordning som tidigare godkänts av kommissionen den 19 mars 2003, ärende N74/b/2002 Finland, stöd till 1 (beslutstexten bifogas till detta beslut). Genom formella e-brev av den 15 februari 2007 och den 20 april 2007 lämnade de finländska myndigheterna ytterligare bekräftelser till kommissionen. De finländska myndigheterna anmälde förlängningen enligt det förenklade anmälningsförfarandet i artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget 2 ( genomförandeförordningen ). 2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN Åtgärden består av ett stöd, beräknat per producerad kwh el, till som använder förnybara energikällor. Bidragsbeloppet beror på bränsletypen och producentens produktionskostnader: stöd uppgår till 0,0042 euro per kwh för småskalig vattenkraft och biogas, 0,0069 euro per kwh för vindkraft och träflis samt 0,0025 euro per kwh för återanvänt bränsle. Finland har för avsikt att förlänga och ändra åtgärden för en period av fem år från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december EUT C 148, , s EUT L 140, , s. 01. Utrikesminister Ilkka KANERVA Sjöekipaget PO Box 176, FIN Helsingfors Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel - Belgium. Telephone: (32-2) Office: BERL 8/375. Telephone: direct line (32-2) Fax: (32-2)

2 Ändringen består i att dra in stödet till el som produceras med hjälp av a) avgaser från metallurgiska processer, b) kemisk reaktionsvärme, c) träbränsle från industriavfall samt d) annat trä än skogsflis. Ändringen innebär en minskning av statens utgifter för stödordningen. De återstående subventionerade energikällorna är: a) småskalig vattenkraft, b) biogas, c) vindkraft, d) träflis och e) återanvänt bränsle. Dessa källor klassas som förnybara källor enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el 3 ( direktivet om förnybara energikällor ). De finländska myndigheterna har gjort beräkningar som visar att stödnivån för alla berörda källor ligger under 50 % av extrakostnaderna, och att den ändrade ordningen fortsätter att överensstämma med punkt 46 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön 4 ( miljöriktlinjerna ). Från och med den föreslagna förlängningen har snittpriset på el i Finland legat på 26,4 euro per MWh. Uppgifterna från de finländska myndigheterna kan sammanfattas på följande sätt (alla priser visas i euro per MWh). Bränsle Produktionskostnader (10 % årlig avkastningsgrad) Pris Merkostnader Stöd Stödnivå Träflis 44 26,4 17,6 6,9 0, Biogas 50 26,4 23,6 4,2 0, Återvunnet avfall, biologiskt nedbrytbart 44 26,4 17,6 2,5 0, Småskalig vattenkraft 1MVA 50 26,4 23,6 4,2 0, Vindkraft, kustområden 60 26,4 33,6 6,9 0, Vindkraft, havsbaserad 72 26,4 45,6 6,9 0, Det årliga stödbeloppet uppgår till 7 miljoner euro. Det totala stödbeloppet uppgår till 35 miljoner euro. 3. BEDÖMNING Genom att anmäla ordningen innan ändringarna genomfördes har de finländska myndigheterna uppfyllt sina åligganden enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. 3.1 Förekomst av statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget Stödordningen utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Stödordningen finansieras med statliga medel. Den kommer att stärka stödmottagarnas ställning. Stödmottagarna producerar el från förnybara energikällor. Stödordningen kan komma att leda till ändrade marknadsvillkor för konkurrenterna. Stödmottagarna är 3 EGT L 283, , s EGT C 37, , s

3 verksamma på marknader (elproduktion) där det bedrivs handel mellan medlemsstater. Stödordningen måste anses påverka handeln och snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen. 3.2 Stödets förenlighet enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget Kommissionen finner ingen anledning att inta någon annan ståndpunkt än i sitt tidigare beslut om statligt stöd. Den ursprungliga stödordningen förlängs. Förändringen i stödordningen består i att kriterierna gjorts snävare. Stödordningens budget har anpassats efter den omständigheten att vissa energiprodukter inte längre ges stöd från och med 01/01/ SLUTSATS Kommissionen har således beslutat att inte göra invändningar mot den anmälda förlängningen och ändringen av stödet till, eftersom stödet kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i enlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget och artikel 61.3 c i EES-avtalet, då det överensstämmer med bestämmelserna i miljöskyddsriktlinjerna. Kommissionen påminner de finländska myndigheterna om att enligt artikel 88.3 i EGfördraget skall planer på att refinansiera eller ändra denna stödordning anmälas till kommissionen i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 [numera artikel 88] i EG-fördraget (EUT L 140, , s. 1). Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna tidsfristen, kommer den att anse att ni har lämnat ert samtycke till att denna skrivelse lämnas ut till tredje part och att den offentliggörs i sin helhet på det giltiga språket på följande webbplats: Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd B-1049 Bryssel Fax: På kommissionens vägnar Neelie Kroes Ledamot av kommissionen 3

4 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, den 19/03/2003 C(2003)784fin Ärende: Statligt stöd N 74/B/2002 Finland Stöd till Herr Minister, FÖRFARANDE Genom en skrivelse daterad den 7 januari 2002 och registrerad den 10 januari 2002 anmälde de finska myndigheterna en stödordning kallad Stöd till energiskatt. Anmälan omfattade en del till förmån för vissa och en annan till förmån för energiintensiva företag. Det avgjordes att separata beslut skulle fattas för respektive del och detta beslut avser stödet till förmån för. Genom skrivelser daterade den 1 mars 2002, den 10 juli 2002 och den 24 oktober 2002 begärde kommissionen ytterligare upplysningar från de finska myndigheterna. Dessa upplysningar tillhandahölls genom skrivelser daterade den 3 maj 2002, registrerad den 7 maj 2002, den 4 november 2002, registrerad den 6 november 2002 och den 13 januari 2003, registrerad den 15 januari DETALJERAD BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN Bakgrund Före 1997 togs det inte ut någon energiskatt på elkonsumtion, utan i stället beskattades de bränslen som användes i en. Systemet ändrades 1997, så att man i stället för dessa bränslen beskattade elkonsumtionen. Nu finns det en allmän skattesats I och en lägre skattesats II. Skattesats II tillämpas på Utrikesminister Ilkka KANERVA Sjöekipaget PO Box 176, FIN Helsingfors Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel - Belgium. Telephone: (32-2) Office: BERL 8/375. Telephone: direct line (32-2) Fax: (32-2)

5 industriföretag och kommersiellt drivna växthusföretag 5. Skattesats I uppgår för närvarande till 0,69 cent/kwh och skattesats II till 0,42 cent/kwh. De finska myndigheterna anmälde 1996 en stödordning 6 enligt vilken små 7 som använder vindkraft, vattenkraft, ved, träflis eller torv skulle kompenseras för den nya komsumtionsskatten, som minskade deras konkurrenskraft. Kompensationen utgick i form av ett bidrag per kwh motsvarande skattesats II, dvs. den energiskatt på elkonsumtion som betalas av industriföretag. De finska myndigheterna anmälde 1998 först att stödordningen skulle utvidgas till att omfatta även större som använder träbaserade bränslen samt att bidraget skulle höjas för alla stödmottagare, eftersom den energiskatt som industriföretagen betalade på elkonsumtion hade höjts 8. Senare samma år anmäldes ytterligare ändringar 9. För det första utvidgades stödordningen till att omfatta som producerar el med hjälp av avgaser från metallurgiska processer 10. För det andra höjdes bidraget åter för alla stödmottagare till följd av en ytterligare skattehöjning. För det tredje höjdes stödet till vind ännu mer, för att uppväga den högre energiskatt som ickeindustriella konsumenter betalar på elkonsumtion (skattesats I). Man utgick ifrån att den el som produceras i vind främst konsumeras av hushållen och att den därför oftast omfattas av den högre skattesatsen. Förlängning och ändringar av stödordningen De finska myndigheterna har anmält en förlängning av det stöd till en som beskrivs i avsnitt från och med den 1 januari Utbetalningen av bidragen har skjutits upp i avvaktan på kommissionens godkännande. De ytterligare förändringarna, som avses träda ikraft med verkan från den 1 januari 2003, beskrivs i avsnitten och nedan. 5 Dessa differentierade skattesatser godkändes av kommissionen som ärende NN 75/2002, EGT C 309, , s Statligt stöd nr N 884/96, EGT C 288, , s Kraftverk med en nominell produktion på mindre än 40 megavoltampere. 8 Statligt stöd nr N 66/98, EGT C 264, , s Statligt stöd nr N 515/98, EGT C 225, , s Avgaserna från metallurgiska processer är giftiga och måste alltid brännas innan de kan släppas ut i atmosfären. De koldioxidutsläpp som alstras genom processen är därför desamma oavsett om gaserna bränns direkt i fabriken eller i ett. 5

6 Förlängning av stödet till alla som för närvarande är stödberättigade De stödberättigade företagen enligt den nuvarande ordningen är vind, vatten vars nominella effekt är högst 1 MVA, kraftvärmeverk med en högsta nominell effekt på högst 40 MVA, som producerar värme främst för samhällen, förutsatt att elektriciteten framställs av torv, som använder ved eller träbaserade bränslen, och som använder avgaser från metallurgiska processer. Det stöd som beviljas dessa uppgår för närvarande till 0,42 cent/kwh, vilket motsvarar skattesats II som tillämpas på konsumtionen i industriföretag och växthusföretag. Enda undantaget är vind, som får ett bidrag på 0,69 cent/kwh, vilket motsvarar den högre skattesats I. Mer om de små torvdrivna kraftvärmeverken Praktiskt taget alla större finska städer har fjärrvärmesystem baserade på kraftvärme. Detta innebär att nya kraftvärmeverk för fjärrvärme främst kan inrättas i små samhällen, där efterfrågan på värme är begränsad. Regeringens policy är att dessa nya, mindre anläggningar bör använda träflis från skogsbruket som huvudsakligt bränsle, i stället för fossila bränslen. Trä är emellertid ur teknisk synpunkt ett relativt svårhanterligt bränsle, som ofta behöver kombineras med något annat fast bränsle av god kvalitet. Enligt de finska myndigheterna är torv ett idealiskt bränsle att använda som stöd för ved i kraftvärmeverk, på grund av dess goda förbränningsegenskaper och den rikliga förekomsten av torv i dessa områden. På detta sätt bidrar den torv som används i små kraftvärmeverk också till användningen av ved. De områden där det råder god tillgång på torv och ved täcks inte av naturgasnätet och därför är separat värmeproduktion med olja ofta det enda alternativet till kraftvärmeverk som använder torv och ved. Det finns mycket få anläggningar där endast torv används. Över 90 % av de stödberättigade anläggningarna använder både torv och ved och även om proportionerna varierar i hög grad använder en i genomsnitt lika mycket torv som ved. De finska myndigheterna har angett att alla anläggningar har en verkningsgrad på 80 % eller mer. Alla kraftvärmeverk som för närvarande är stödberättigade drivs med gasturbiner med mottryck. För denna teknik krävs enligt utkastet till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi 11 endast en verkningsgrad på 75 % för att produktionen skall betraktas som kraftvärmeproduktion. De finska myndigheterna anser dessutom att de stödberättigade kraftvärmeanläggningarna mer än väl uppfyller de kriterier för högeffektiv kraftvärmeproduktion som anges i bilaga III till utkastet till kraftvärmedirektiv. 11 EGT C 291 E, , s

7 Mer stöd till som använder skogsflis Med skogsflis avses brännflis som hämtats direkt från skogen. Det framställs huvudsakligen av överskottsmaterial som uppstår i samband med röjning och avverkning av skogarna. Detta är redan nu ett stödberättigande bränsle. Det föreslås dock att höja stödet till som använder skogsflis från 0,42 cent/kwh till 0,69 cent/kwh. Ved och träbaserade bränslen utgör den största delen av skogsindustrins biprodukter och avfall. De används allmänt för energiproduktion. Användningen av skogsflis, framställt av överskottsmaterial insamlat från skogsavverkning, befinner sig däremot fortfarande i inledningsskedet. Skogsflis är dyrare än träbränsle som utvinns genom industriella processer på grund av kostnaderna för insamling, hantering och transport. Användningen av flis skulle kunna ökas betydligt med tanke på tillgängliga träresurser. En ökad användning av biomassa som ett led i programmet för förnybara energikällor bygger i stor utsträckning på att produktionen och användningen av skogspruksproducerad flis ökar. Förslaget om att öka de fördelar man kan få genom att använda skogsflis har kommit till för att öka dess konkurrenskraft gentemot andra träbränslen. Ytterligare stödberättigande energikällor Stödordningen utvidgas till att omfatta som framställer el från återanvändningsbränsle, biogas och reaktionsvärme från kemiska processer. Det har föreslagits att bidraget för som använder återanvändningsbränsle ska vara 0,25 cent/kwh och att det skall vara 0,42 cent/kwh för som använder biogas eller kemisk reaktionsvärme. Återanvändningsbränsle Definitionen på återanvändningsbränsle i stödordningens rättsliga grund är följande: bränsle med kända egenskaper, som framställts genom mekanisk bearbetning av brännbart, torrt och fast samhälls- och företagsavfall som sorterats på uppkomstplatsen; med återanvändningsbränsle jämställs produktgas som framställts ur avfallsbränsle genom en termisk förgasningsprocess. De finska myndigheterna har angivit att stödet är begränsat till de förnybara, dvs. biologiskt nedbrytbara delarna av dessa bränslen, i enlighet med definitionen av biomassa i artikel 2.b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el 12. I genomsnitt utgörs 60 % av energiinnehållet i återanvändningsbränsle av biomassa. Detta är även skälet till att stödet per kwh är lägre för återanvändningsbränsle. Biogas 12 EGT L 283, , s

8 Den mesta biogasen härstammar från de avfallsanläggningar där det är obligatoriskt att tillvarata gasen. De finska myndigheterna anser att det vore rimligt att använda biogas för elproduktion vid de största avfallsanläggningarna, men uppger att detta fortfarande är ovanligt. De anser att det vore önskvärt att göra elproduktion från biogas mer ekonomisk. Reaktionsvärme från kemiska processer De finska myndigheterna hävdar att elproduktion med reaktionsvärme från kemiska processer inte ger upphov till koldioxidutsläpp, och att det därför är jämförbart med förnybara energikällor i detta avseende. Kumulering Förutom kompensation för energiskatten kan elproduktion baserad på förnybara energikällor även få investeringsstöd 13. Marknadspriset på el och produktionskostnaderna Under de senaste åren har det genomsnittliga marknadspriset på el på den nordiska elbörsen NordPool varierat enligt följande: 1999: 13.65/MWh 2000: 14.88/MWh 2001: 22.83/MWh 2002: 19.43/MWh (januari maj) Det genomsnittliga marknadspriset under perioden januari 1999 till maj 2002 var 17.70/MWh. Marknadspriset på el är oberoende av bränsle. Elanvändare i Finland kan välja att betala lite mer än för normal el för att köpa ekologisk el producerad från förnybara energikällor. Efterfrågan på ekologisk el har dock hittills varit mycket liten. Följande tabell visar de genomsnittliga produktionskostnaderna för elektricitet som är producerad med alla de olika energikällor som omfattas av programmet. Produktionskostnaderna inbegriper en vinstmarginal på 10 %. Energikälla Vindkraft Små vattenkraftanläggningar 36,30 Genomsnittlig produktionskostnad för el /MWh 46,20-55 beroende på geografisk placering Träbränsle från industriavfall 27,50-33,00 beroende på transportsträcka 13 Statligt stöd nr N 75/02, EGT C 271, , s. 3. 8

9 Återanvändningsbränsle 33-46,20 Biogas 36,30-46,20 Skogsflis 33,00-36,30 Avgaser från metallurgiska processer 31,60 Kemisk reaktionsvärme 34,30 Torv i små kraftvärmeanläggningar 27,50 Produktionskostnaderna för el i en kraftvärmeanläggning definieras som skillnaden mellan anläggningens totala kostnader och kostnaderna för värmeproduktionen. Det normala förfarandet i Finland är att definiera produktionskostnaden för värme som kostnaden för värme från separata värmeanläggningar. Kostnaderna varierar beroende på lokala förhållanden (produktionssätt, bränslemix, nätegenskaper etc.) Referenskostnaden för separat värmeproduktion motsvarande den produktionskostnad som har angivits för elproduktion skulle bli 18/MWh. De högre kostnaderna för kraftvärmeanläggningar återspeglas således endast i produktionskostnaden för el. Stödmottagare Budget Det totala antalet mottagare av stöd enligt denna stödordning är Budgeten för 2002 beräknades till 50 miljoner euro bara för att upprätthålla stödordningen. Från 2003 kommer beloppet att uppgå till 54 miljoner euro på grund av de anmälda utvidgningarna av ordningen. Varaktighet Stödordningen kommer att utvärderas på nytt om fem år och anmälas till kommissionen igen om den bibehålls. Stödordningens miljöpolitiska betydelse De finska myndigheterna anger att energibeskattningen har en avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå de nationella målen för utsläpp av växthusgaser enligt Kyotoprotokollet. I klimatstrategin anges att energiskatten kommer att användas som ett medel för övergång till energikällor som ger minskade koldioxidutsläpp och för att få energikonsumtionen att öka långsammare. Det beräknas att koldioxidutsläppen 2010 kommer att ha minskats med 4 miljoner ton, tack vare främjandet av förnybara energikällor, och att andra åtgärder för att alstra el kommer att minska utsläppen med ytterligare 6 miljoner ton. Det beräknas att Finlands sammanlagda utsläpp kommer att behöva minskas med 14 miljoner ton. 9

10 Målet är att öka användningen av förnybara energikällor till 20 % över 1999 års nivå. BEDÖMNING Förekomsten av statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget Kommissionen har i sina tidigare bedömningar avseende denna stödordning ansett att den utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Följande citat är hämtat från kommissionens beslut i ärende N 515/98, som antogs den 22 juni 1999: Undantag från en allmän miljöskatt och återbäring av skatten omfattas av artikel 87.1 i EG-fördraget, om de är riktade till vissa företag eller industrigrenar och inte är motiverade av systemets art eller funktion [ ]. I den anmälda stödordningen utgör skattelättnaderna i form av skattebidrag statligt stöd till vissa energiproducenter. Bidragen till som använder förnybara energikällor eller andra bränslen som inte ökar de totala koldioxidutsläppen Kommissionen fattade 2001 en rad beslut om stödordningar som innebär att man i miljöbeskattningssystemen tar särskild hänsyn till elproducenter som använder mindre miljöfarliga energikällor. Exempelvis i det brittiska stödärendet nr N 123/2000 Klimatförändringsskatt 14, är konsumtion av ekologisk el undantagen från beskattning. I mars 2001 fattade kommissionen beslut om att eftersom ingen av de undantagna energikällorna bidrar till långvariga koldioxidutsläpp är undantaget för el producerad med de anmälda energikällor som den brittiska regeringen har anmält motiverat av skattesystemets art eller funktion. På liknande sätt fattade kommissionen i det nederländska stödärendet nr NN/30/B/2000 om nolltariff för ekologisk el 15 i november 2001 beslut om att befrielsen från energiskatt på konsumtion av el producerad från förnybara energikällor inte utgör stöd, eftersom den var motiverad av skattesystemets art eller funktion. I december 2001, i ett annat nederländskt stödärende, nämligen N 239/2001 Delvis undantag från energiskatt för avfallsförbränningsanläggningar 16, ansåg kommissionen däremot att ett system utgör statligt stöd om konsumenter å sin sida betalar skatt på sådan el som produceras med en förnybar energikälla men en återbäring av skattebeloppet beviljas producenten av sådan el. Kommissionen 14 EGT C 185, , s EGT C 30, , s EGT C 32, , s

11 ansåg att det fanns en klar skillnad mellan ett sådant system och ett system där ingen skatt över huvud taget tas ut på konsumtionen av ekologisk el. Kommissionen konstaterar att det finska ärendet är mest likt det nederländska ärendet N 239/2001, eftersom elektriciteten faktiskt beskattas och de stödberättigade producenterna i efterhand får en återbäring. I det ifrågavarande ärendet varierar dessutom bidragsbeloppen och beslutet om vilken skattesats som ersättning skall utgå för, skattesats I eller skattesats II, grundas på en bedömning av det berörda ets eller bränslets konkurrenskraft. Om bidragen verkligen vore ersättning för icke orsakade föroreningar skulle inte förmånstagarnas produktionskostnader ha varit av betydelse för stödbeloppet. Kommissionen anser därför att bidragen till de stödberättigade en faller utanför systemets art eller logik. Bidragen betalas med statliga medel och de är specifika, eftersom de bara är tillgängliga för elproducenter som använder vissa bränslen. Dessa producenter är verksamma på den inre marknaden för el och den förmån som de beviljas hotar att snedvrida konkurrensen, samtidigt som den påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Kriterierna i artikel 87.1 i EG-fördraget är således uppfyllda. Bidragen till förmån för små torvdrivna kraftvärmeverk Staten använder egna medel för att ge ett bidrag per producerad kwh el till vissa företag, nämligen små torvdrivna kraftvärmeverk. Dessa kraftvärmeverk säljer el på den inre elmarknaden och därför kan stödet snedvrida konkurrensen på den marknaden och påverka handeln mellan medlemsstaterna. Även dessa bidrag utgör följaktligen statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget. Stödets förenlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget Stödet till som drivs med förnybara energikällor Kommissionen har granskat stödet till som drivs med förnybara energikällor enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget, och särskilt enligt gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd av miljön 17. Bidragen är inte kopplade till stödberättigande investeringar i elproduktion. De används för att täcka elektricitetens produktionskostnader, som normalt skulle belasta ens budgetar. Stödet utgör därför driftsstöd. I avsnitt E.3.3 i riktlinjerna fastställs de olika alternativ enligt vilka driftsstöd till som drivs med förnybara energikällor kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden. I alternativ 4 hänvisas till de allmänna regler för driftsstöd som föreskrivs i punkterna 45 och 46 i riktlinjerna. Punkt 46 gäller icke degressivt stöd och där anges att sådant stöd kan beviljas i högst fem år och om stödnivån är begränsad till högst 50 % av merkostnaderna. Merkostnaderna definieras i punkt 43 som 17 EGT C 37, , s

12 skillnaden mellan marknadspriset på el och produktionskostnaderna på grundval av varje enskilt bränsle. Med tanke på fluktuationerna av marknadspriset på el på NordPool-börsen använder kommissionen det genomsnittliga marknadspriset för perioden januari 1999 maj Begreppet produktionskostnader skall tolkas inklusive en normal vinstnivå, så att en vinstmarginal på 10 % i detta fall kan accepteras. Produktionskostnaderna skall beräknas exklusive eventuellt stöd. De genomsnittliga produktionskostnader som redovisas nedan är inte exklusive det stöd som eventuellt beviljas enligt stödordning N 75/02 Energistöd, eftersom investeringsstöden avgörs från fall till fall och stödbeloppet, liksom stödets procentuella andel varierar beroende på många faktorer. De finska myndigheterna beaktar emellertid den kombinerade effekten av de båda stödordningarna genom att anpassa beloppet på det investeringsstöd som beviljas de som får driftsstöd. Energikälla /MWh (1) Vindkraft 46,20-55,00 beroende av läge Små vattenkraftanläggni ngar Träbränsle från industriavfall Återanvändni ngsbränsle /MWh (2) Genomsnittlig produktionskostnad Marknadspris Merkostnader (3) = (1)-(2) Stöd (4) Stöd i förhållande till merkostnader (4):(3) 17,70 28,50-37,30 6,90 18% - 24% 36,30 17,70 18,60 4,20 23% 27,50-33,00 17,70 9,80-15,30 4,20 27%-43% 33,00-46,20 17,70 15,30-28,50 2,50 9%-16% Biogas 36,30-46,20 17,70 18,60-28,50 4,20 15%-23% Skogsflis 33,00-36,30 17,70 15,30-18,60 6,90 37%-45% Av tabellen framgår att stödet inte överskrider 50 % av merkostnaderna. Stödet har anmälts för en femårsperiod och kraven i punkt 46 i riktlinjerna med avseende på icke degressivt stöd är därmed uppfyllda. Stödet till som drivs med bränslen som inte ökar de totala koldioxidutsläppen Avgaser från metallurgiska processer och kemisk reaktionsvärme omfattas inte av definitionen på förnybara energikällor i artikel 2 i direktivet om förnybara energikällor. Kommissionen konstaterar dock att användningen av dessa bränslen för elproduktion inte kommer att öka koldioxidutsläppen i atmosfären. Dessutom kommer de främst att ersätta andra, mer förorenande bränslen, som kol eller olja 12

13 och det skulle ändå gå åt energi för den nödvändiga förbränningen av giftiga avgaser från metallurgiska processer. Elproduktion som drivs med avgaser från metallurgiska processer eller reaktionsvärme från kemiska processer kan därför anses vara energisparåtgärder i den mening som avses i punkt 6, andra stycket, andra meningen i riktlinjerna, eftersom de gör att behovet av dessa begränsade energiprodukter minskar. Detta stöd har granskats enligt avsnitt E.3.1 i riktlinjerna där det fastställs vilka regler som skall tillämpas på alla former av driftsstöd som gynnar energisparandet och särskilt punkt 46 i riktlinjerna om icke degressivt stöd. Dessa regler är desamma som de som tillämpas på det stöd till förnybara energikällor som bedömts ovan. Det framgår av tabellen att det föreslagna stödet inte överskrider 50 % av merkostnaderna. Även detta stöd har anmälts för en femårsperiod och det uppfyller således kraven i punkt 46 i riktlinjerna. Energikälla Avgaser från metallurgiska processer Kemisk reaktionsvärme /MWh (1) /MWh (2) Genomsnittlig produktionskostnad Marknadspris Merkostnader (3) = (1)-(2) Stöd (4) Stöd i förhållande till merkostnader (4):(3) 31,60 17,70 13,90 4,20 30% 34,30 17,70 16,60 4,20 25% Stödet till små torvdrivna kraftvärmeverk Även stödet till förmån för torvdrivna kraftvärmeverk utgör driftsstöd, eftersom det inte är kopplat till stödberättigande investeringar. Kommissionen har granskat detta driftsstöd enligt avsnitt E.3.4 i riktlinjerna där reglerna för driftsstöd till kraftvärmeproduktion fastställs. Enligt punkterna 31 och 66 i riktlinjerna kan driftsstöd till kraftvärmeverk vara motiverat om exempelvis de bidragsberättigade ens verkningsgrad är särskilt hög. De finska myndigheterna anger att de bidragsberättigade ens övergripande verkningsgrad är 80 % eller mer. Detta är tillräckligt högt för att det krav på särskilt hög verkningsgrad som anges i punkt 31 i riktlinjerna skall vara uppfyllt 18. Det konstateras även att de stödberättigande en uppfyller kraven i förslaget till direktiv om kraftvärmeverk med avseende på energieffektiva kraftvärmeverk. Detta innebär att produktionen i de stödberättigade anläggningarna leder till besparingar av primärenergi jämfört med om el och värme produceras var för sig. 18 Jfr statligt stöd nr N 449/2001 Tyskland. EGT C 137, , s

14 Kommissionen skall även enligt punkt 31 framför allt beakta vilken typ av primärenergi som används i produktionsprocessen. Kommissionen noterar att förbränning av torv leder till koldioxidutsläpp men beaktar även att torv i detta fall används som stödbränsle för ved, som är en förnybar energikälla. Torvanvändningen har således en miljöfördel, eftersom den gynnar användningen av en förnybar och lokal energikälla. Alternativet skulle ha varit ett synnerligen förorenande fossilt bränsle, nämligen olja. I punkt 66 i riktlinjerna föreskrivs att driftsstöd kan beviljas företag som distribuerar el och värme till allmänheten om kostnaderna för att producera denna el eller värme överskrider marknadspriserna. Beslutet om huruvida stödet är nödvändigt kommer att fattas med hänsyn till de kostnader och intäkter som produktionen och försäljningen av elektriciteten eller värmen ger upphov till. Om stödet är konstant under en femårsperiod får det täcka upp till 50 % av merkostnaderna (Alternativ 4 och punkt 46 i riktlinjerna). Ett kraftvärmeverks totala inkomst är beroende av marknadspriset på el och intäkterna från försäljningen av värme, i detta fall till fjärrvärmesystemet. Marknadspriset på el är känt. För att räkna fram intäkterna från försäljningen av värme använder kommissionen den referenskostnad för separat värmeproduktion som de finska myndigheterna har angivit, dvs. 18/MWh, plus en vinstmarginal på 5 %. Den vinstmarginal som används är lägre för värme än för el, på grund av de krav beträffande rimlighet och rättvisa som har fastställts för försäljningen av värme enligt finsk lag. Produktionskostnaden för värme på 18/MWh har redan beaktats vid fastställandet av produktionskostnaden för el. På det sättet kan vinstmarginalen beaktas genom att den läggs till marknadspriset på el som en extra inkomst. Nedanstående tabell visar att kravet på att stödet begränsas till 50 % av merkostnaderna är uppfyllt. Energikälla Torv i små kraftvärmever k /MWh (1) Sammanlagd inkomst /MWh (2) Genomsnittlig produktionskostnad Merkostnader (3) = (1)- (2) Stöd (4) Stöd i förhållande till merkostnader (4):(3) 27,50 17,70+0,90 8,90 4,20 47 % Det framgår dock att stödet omfattar närmare 50 % av merkostnaderna. I detta sammanhang konstaterar kommissionen att produktionskostnaderna på 27,50/MWh gäller en relativt stor stödberättigad anläggning och att kostnaderna vid mindre anläggningar är högre. Därför har de finska myndigheterna tagit på sig att kontrollera stödet för att se till att inga anläggningar överkompenseras. 14

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, den 19.11.2003 C (2003)4415 Ärende: Statligt stöd N 294/2003 Sverige Ändring av systemet med gröna certifikat Fru Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 2 juli

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar:

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar: EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.01.2004 C(2004)261 Ärende: Statligt stöd N 269/2003 Finland Bidrag och lån till teknisk forskning och utveckling Herr Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.06.2000 SG(2000) D/ 104296 Ärende: Statligt stöd N 4/00 Sverige Stöd till småskalig elproduktion Fru minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 21 december

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel, 19.05.2009 K(2009)4093

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel, 19.05.2009 K(2009)4093 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, 19.05.2009 K(2009)4093 Ärende: Statligt stöd N 66/2009 Sverige Ordning för statligt stöd till solceller Herr Minister, 1. FÖRFARANDE 1) De svenska myndigheterna anmälde

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13-05-2003 C(2003)1471fin Ärende: Statligt stöd N 591/2002 - Finland CIRR - system för finansiering av fartyg Herr Minister, (1) Efter att ha granskat de upplysningar

Läs mer

OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte.

OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte. EUROPEAN EUROPEISKA COMMISSION KOMMISSIONEN Bryssel den 26.11.2013 C (2013) 3866 final OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte.

Läs mer

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro.

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro. EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 23.01.2001 SG(2001) D/ 285315 Ärende: Statligt stöd - Finland Stöd nr N 43/2000 Investeringsstöd för renhushållning och naturnäring Herr Minister, Jag har äran att meddela

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17-VII-2006 C (2006) 3329 Ärende: Statligt stöd N 184/2006 Sverige Stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i flerbostadshus Hr. Minister, 1. FÖRFARANDE (1)

Läs mer

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande:

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande: EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 21.12.2001 C(2001)4748 Ärende: Statligt stöd nr N 649/00 Finland Undantag från skatt vid köp av fast egendom Herr Minister, Jag har äran att informera Er att kommissionen

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.I.2005 C(2005)47 fin Ärende: Statligt nr NN 66/2003 - Sverige Förlängning och ändring av miljöstödsåtgärd Fru minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 18

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 20.11.2008 K(2008) 7333. Statligt stöd nr N 442/2008 Sverige Sjöfartsstöd. Herr Minister, 1.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 20.11.2008 K(2008) 7333. Statligt stöd nr N 442/2008 Sverige Sjöfartsstöd. Herr Minister, 1. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.11.2008 K(2008) 7333 Ärende: Statligt stöd nr N 442/2008 Sverige Sjöfartsstöd Herr Minister, 1. FÖRFARANDE 1. Genom en elektronisk anmälan av 2 september 2008 anmälde

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, den 5.11.2008 K(2008) 6684 Ärende: Statligt stöd nr N 234/2008 - Sverige Stöd för investeringar i solvärme Herr Minister, 1. FÖRFARANDE 1) De svenska myndigheterna anmälde

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 512/2002 - Sverige Stöd till förmån för pilotprojekt för biobränslen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 512/2002 - Sverige Stöd till förmån för pilotprojekt för biobränslen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.01.2003 C(2003)30fin Ärende: Statligt stöd N 512/2002 - Sverige Stöd till förmån för pilotprojekt för biobränslen Fru Minister, 1. Förfarande 1. Genom en skrivelse

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 253/2004 Sverige Fullständig befrielse från skatten på elektricitet för energiintensiva företag

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 253/2004 Sverige Fullständig befrielse från skatten på elektricitet för energiintensiva företag EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.X.2004 C(2004)3909fin Ärende : Statligt stöd nr N 253/2004 Sverige Fullständig befrielse från skatten på elektricitet för energiintensiva företag Fru Minister, 1.

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 05-02-2003 C(2003)382fin Ärende: Statligt stöd N 789/2002 Sverige Elcertifikatsystemet Fru Minister, 1. FÖRFARANDE I en skrivelse av den 6 december 2002, registrerad

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 5.1.2005 KOM(2004) 852 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Sverige att tillämpa en nedsatt skattesats för el som förbrukas

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd SA.32834 (2011/N) Sverige Nedsättning av egenavgifter för egenföretagare

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd SA.32834 (2011/N) Sverige Nedsättning av egenavgifter för egenföretagare EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 07.12.2011 K (2011) 8902 slutlig Ärende: Statligt stöd SA.32834 (2011/N) Sverige Nedsättning av egenavgifter för egenföretagare Herr minister, I. Förfarande 1. Genom

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 40/2003 Sverige Åtgärder för att främja visst bostadsbyggande

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 40/2003 Sverige Åtgärder för att främja visst bostadsbyggande EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24-06-2003 C(2003)1762fin Ärende: Statligt stöd N 40/2003 Sverige Åtgärder för att främja visst bostadsbyggande Fru Minister, 1. Förfarande I en skrivelse av den 21

Läs mer

EG:s regler om statligt stöd

EG:s regler om statligt stöd EG:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna 1 för statligt stöd till företag definieras i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Fastän statliga stöd i princip är förbjudna kan

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.I.2008 K(2008)436 Ärende: Statligt stöd N 356/2007 Finland FoU-stödordning Herr minister, 1. FÖRFARANDE (1) Genom en skrivelse av den 26 juni 2007 som registrerades

Läs mer

Statligt stöd N 310/2005 - Sverige Åtgärder i samband med stormen i södra Sverige den 8-9 januari 2005.

Statligt stöd N 310/2005 - Sverige Åtgärder i samband med stormen i södra Sverige den 8-9 januari 2005. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 07.XII.2005 K(2005)4686 slutig Ärende: Statligt stöd N 310/2005 - Sverige Åtgärder i samband med stormen i södra Sverige den 8-9 januari 2005. Fru Minister, Kommissionen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Statligt stöd / Finland - Stöd nr N 552/2002 - Låneprogram för Finnvera för förädling och saluföring av jordbruksprodukter

Statligt stöd / Finland - Stöd nr N 552/2002 - Låneprogram för Finnvera för förädling och saluföring av jordbruksprodukter EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 28-10-2002 C(2002) 4136 Ärende: Statligt stöd / Finland - Stöd nr N 552/2002 - Låneprogram för Finnvera för förädling och saluföring av jordbruksprodukter Herr Minister,

Läs mer

1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning.

1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.02.2001 SG(2001) D/ 286567 Fru Minister, 1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning. 2. Förfarande I en skrivelse registrerad

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EU:s regler om statligt stöd

EU:s regler om statligt stöd EU:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna för statligt stöd till företag 1 definieras i artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.* Fastän statliga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

28.12.2006 Europeiska unionens officiella tidning L 379/5

28.12.2006 Europeiska unionens officiella tidning L 379/5 28.12.2006 Europeiska unionens officiella tidning L 379/5 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

DEL III.4.FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE

DEL III.4.FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE DEL III.4.FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR OM REGIONALSTÖD Detta formulär för kompletterande upplysningar skall användas för anmälan av alla stödordningar eller enskilda stöd som omfattas av riktlinjerna

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 28.9.2010 2010/0183(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2005) 479 SLUTLIG BRYSSEL DEN 15.04.2005 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2005 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNING 01 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC11/2005 OBLIGATORISKA

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.06.2004 KOM(2004) 440 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2320/97 rörande införande av slutgiltiga antidumpningstullar

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändrad beskattning bränslen för viss värmeproduktion

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändrad beskattning bränslen för viss värmeproduktion Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad beskattning bränslen för viss värmeproduktion 1 juli 2013 Innehåll Promemorians huvudsakliga innebåll 3 1 Lagtext 4 ti Förslag till lag om ändringilagen(1994:1776)

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD)

Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD) Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD) 1. Har något förändrats beträffande regler för statligt stöd tillämpliga på fiskerisektorn för perioden

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 C(2015) 361 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 241/2014 om komplettering av Europaparlamentets

Läs mer

BILAGA II. Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I

BILAGA II. Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I BILAGA II Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I ska tillhandahållas genom kommissionens fastställda IT-applikation enligt vad som föreskrivs i artikel 11 Stödreferens

Läs mer

* * 1.1 Ekonomiska och sociala kommittén följer med stor oro den utveckling i EU och medlemsstaterna som

* * 1.1 Ekonomiska och sociala kommittén följer med stor oro den utveckling i EU och medlemsstaterna som TEN/030 FRÄMJANDE AV EL/FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR Bryssel den 20 september 2000 YTTRANDE från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av el från

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2010 KOM(2010)114 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Bedömning av de italienska myndigheternas rapport om indrivningen av den tilläggsavgift som mjölkproducenterna

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2001) 716 SLUTLIG/2 BRYSSEL DEN 11.6.2001 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2001 AVSNITT III - KOMMISSIONEN DEL B Corrigendum: Annule et remplace le texte précédent.

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 52/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om höjda avskrivningar på investeringar inom utvecklingsområdet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Stödet kan betalas för lagrings- och transportkostnader av stormfällt virke från skog som drabbades av stormen den 8 9 januari 2005.

Stödet kan betalas för lagrings- och transportkostnader av stormfällt virke från skog som drabbades av stormen den 8 9 januari 2005. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 02-X-2006 K(2006) 4405 Ärende: Statligt stöd/ Sverige - Stöd nr N 185/2006 - Åtgärder i samband med stormen i södra Sverige den 8 9 januari 2005 (lagringsstöd och stöd

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 15 december 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12/IV/2006 K (2006) 1502 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 12/IV/2006 om ändring av kommissionens beslut K(2005) 1452 slutlig av den 26 maj 2005 om arkivet

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.6.2010 KOM(2010)293 slutlig 2010/0161 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Polen att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elförordning; utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:208 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning finns kompletterande

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.1.2014 COM(2014) 28 final 2014/0012 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN 2.8.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 223/1 (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Riktlinjer för de olika kategorierna av

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU)

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) L 337/46 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 1255/2014 av den 17 juli 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem

Läs mer

Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri

Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri Jordbruksverkets vägledning Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri Interventionsenheten September 2007 VG 2:16 Jordbruksverkets vägledningar finns på internet: www.sjv.se

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av EG:s strukturfonder; SFS 2007:14 Utkom från trycket den 6 februari 2007 utfärdad den 18 januari 2007. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

EU:s regler om statligt stöd

EU:s regler om statligt stöd EU:s regler om statligt stöd Innehåll 1 Vad avses med statligt stöd? 1 Vad avses med statligt stöd?... 3 2 Kontrollen och godtagbarheten av statligt stöd... 5 Stöd enligt gruppundantagsförordningen är

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.2.2009 KOM(2009) 72 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som Europeiska gemenskapen ska inta i AVS EG-ministerrådet beträffande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

KOMMISSIONENS MEDDELANDE

KOMMISSIONENS MEDDELANDE SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.3.2010 KOM(2010) 100 slutlig KOMMISSIONENS MEDDELANDE om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 21.2.2011. om rapportering av kontroller av vägtransporter av farligt gods

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 21.2.2011. om rapportering av kontroller av vägtransporter av farligt gods SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.2.2011 K(2011) 909 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 21.2.2011 om rapportering av kontroller av vägtransporter av farligt gods SV SV KOMMISSIONENS

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt; SFS 2014:1374 Utkom från trycket den 2 december 2014 utfärdad den 13 november 2014.

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Finansdepartementet. Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel. Skatte- och tullavdelningen. Augusti 2015 1

Finansdepartementet. Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel. Skatte- och tullavdelningen. Augusti 2015 1 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel Augusti 2015 1 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Inför budgetpropositionen för 2016 är det angeläget att

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Förordning om förvaltning av asyl-, migrations- och

Förordning om förvaltning av asyl-, migrations- och Utkom från trycket den 30 december 2014 Förordning om förvaltning av asyl-, migrations- och integrationsfonden; utfärdad den 18 december 2014. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser 1

Läs mer

Skatteåterbäring för energiintensiva företag

Skatteåterbäring för energiintensiva företag Kundanvisning om punktbeskattning 4 Skatteåterbäring för energiintensiva företag Augusti 2015 www.tulli.fi Skatteåterbäring för energiintensiva företag Industriföretag kan i slutet av en räkenskapsperiod

Läs mer