EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Ärende: Statligt stöd N 726/2002 Sverige Värmeproduktion i kraftvärmeverk Bryssel, C(2003)1749fin Fru Minister, Kommissionen vill härmed underrätta Sverige om att den efter att ha gått igenom den information som era myndigheter tillhandahållit om det ovannämnda stödet beslutat att inte göra några invändningar. 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 14 november 2002 som diariefördes av kommissionen samma dag, anmälde de svenska myndigheterna stödordningen Skattenedsättning för bränslen som förbrukas för framställning av värme i kraftvärmeanläggningar till kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i EGfördraget. Genom en skrivelse av den 6 januari 2003 begärde kommissionen vidare upplysningar. De svenska myndigheterna tillhandahöll ytterligare upplysningar genom en skrivelse av den 18 januari 2003 efter ett möte med GD COMP i Stockholm den januari 2003 och genom en skrivelse som ankom den 28 februari Genom en skrivelse av den 15 april 2003 som diariefördes den 16 april 2003 förlängde de svenska myndigheterna tidsfristen för kommissionens synpunkter på stödordningen till den 29 juni DETALJERAD BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN De svenska myndigheterna har anmält nedsättningar av eller undantag från miljöskatter som påförs fossila bränslen till förmån för omkring 25 kraftvärmeverk som använder fossila bränslen för att producera värme i lokala värmesystem. Om de nya åtgärderna godkänns av kommissionen, kommer de att införas genom en ändring av lagen om skatt på energi (1994:1776) som träder i Statsrådet Anna LINDH Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE STOCKHOLM Europeiska kommission, B-1049 Bruxelles/Wetstraat 200, B-1049 Brussel - Belgien Telefon: direktanknytning (+32-2) , växel Fax:

2 kraft den 1 maj De svenska myndigheterna efterlyser kommissionens godkännande till och med den 31 december Kort översikt över berörda delar i systemet för miljöbeskattningen av energi Den svenska miljöbeskattningen av energi omfattar flera skatter varav de viktigaste är koldioxidskatten och energiskatten som båda påförs fossila bränslen som används för värmeproduktion. Av dessa båda inslag är koldioxidskatten den ekonomiskt viktigaste. Bränslen som används i elproduktionen beskattas inte. För kraftvärmeverken innebär detta att den del av deras totala bränsleförbrukning som kan avdelas till värmeproduktion påförs båda skatterna. För närvarande betalas fullständig skatt av hushåll och företag inom tjänstesektorn. Tillverkningsföretag betalar också fullständig skatt på bränslen som används till uppvärmning utanför tillverkningsprocessen. Tillverkningsföretag betalar ingen energiskatt på bränsle som används för uppvärmning i produktionsprocesser och de betalar 25 % av hela koldioxidskatten på sådana bränslen. 1 Dessa regler gäller också bränslen som används för uppvärmning i industriella kraftvärmeverk. Undantag från koldioxidskatt på bränsle som används till uppvärmning Undantag från energiskatt på bränsle som används till uppvärmning Hushållen tjänstesektorn och 0 % (fullständig skatt) 0 % (fullständig skatt) Tillverkningsföretag utom inom tillverkningsprocesserna inom tillverkningsprocesserna Kraftvärmeverk inom industrin 0 % (fullständig skatt) 0 % (fullständig skatt) 75 % (25 % betalas) 100 % (ingen skatt betalas) 75 % (25 % betalas) 100 % (ingen skatt betalas) 2.2 Stödordningen De skatteregler som gäller kraftvärmeverk som förser lokala nät med värme har hittills varit annorlunda än de som gäller kraftvärmeverk inom industrin. I tabellen nedan finns en översikt över de skatteundantag som tillämpats på kraftvärmeverk som förser lokala nät med värme sedan Den innehåller det anmälda förslag som är avsedd att träda i kraft den 1 maj 2001 och som 1 Denna beskattning är föremål för statligt stöd NN3B/2001.

3 eftersträvar att tillämpa samma regler som tillämpas för tillverkningsindustrin och kraftvärmeverk inom industrin. Undantag koldioxidskatten från Undantag från energiskatten 1 juli % (fullständig skatt) 100 % (ingen skatt betalas) 1 juli % (fullständig skatt) 50 % (50 % skatt betalas) 1 maj % (25 % skatt betalas) 100 % (ingen skatt betalas) Av tabellen framgår att kraftvärmeverk som förser lokala nät med värme ännu inte beviljats något undantag från koldioxidskatten, att procentsatsen för undantag från energiskatten sänktes den 1 juli 1994, och att de anmälda ändringarna består av a) införandet av en 75-procentig nedsättning av koldioxidskatten och b) en större nedsättning av energiskatten så att den åter uppgår till 100 %. Den 75-procentig nedsättningen av koldioxidskatten införs i samband med en 19- procentig höjning av skatten fr.o.m. den 1 januari De svenska myndigheterna kommer att fortsätta att iaktta de lägsta skattesatser som är fastställda i rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för mineraloljor. 2 Den årliga budgeten för stödet uppgår till 640 miljoner kronor (70 miljoner euro). Nedsättningen av energiskatten och koldioxidskatten kan inte kombineras med andra stödformer, varför heller ingen kumulering av stöd sker. 3. BEDÖMNING Den svenska ordningen omfattar två perioder: tillämpningen av ordningen t.o.m. den 30 april 2003 och den anmälda ordningen, vilken kommer att träda i kraft den 1 maj Kommissionen har bedömt båda perioderna och i fråga om den första perioden tagit hänsyn till att Sverige blev medlem av Europeiska unionen först den 1 januari EGT L 316, , s. 19.

4 3.1 Förekomst av statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget De skatteregler som gynnat de icke-industriella kraftvärmeverken och som kommer att gynna dem framgent leder till inkomstförluster för staten. Därför påverkar de statens tillgångar. Reglerna är selektiva eftersom de endast gäller kraftvärmeverk som förser lokala nät med värme, även om andra värmeverk som förser fjärrvärmenät med värme också använder fossila bränslen. Skatteundantagen medför att fjärrvärme som levereras av kraftvärmeverk blir mer konkurrenskraftig, såväl i förhållande till värme som levereras av renodlade värmeverk som till andra värmekällor. Därigenom snedvrider stödordningen konkurrensen på marknaden för fjärrvärme och alternativa värmekällor. Eftersom det förekommer handel med alternativa värmekällor mellan medlemsstaterna, påverkas denna handel. Skatteundantagen är inte kopplade till investeringar och utgör därför driftsstöd enligt artikel 87.1 EG. 3.2 Stödets laglighet och förenlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget Befintligt stöd, förenligt med artikel 87.3 c i EG-fördraget, fr.o.m. den 1 januari 1995 till den 30 april 2003 I artikel 1 b i i rådets förordning EG nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget 3 (förfarandeförordningen) definieras befintligt stöd på följande sätt: "utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna och 172 i Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige, allt stöd som fanns innan fördraget trädde i kraft i respektive medlemsstat, det vill säga stödordningar och individuellt stöd som infördes före och som fortfarande är tillämpliga efter det att fördraget har trätt i kraft". Enligt artikel i anslutningsfördraget "skall statligt stöd, som en ny medlemsstat har beviljat under år 1994 och som den i strid med EESavtalet eller arrangemang enligt det avtalet inte har anmält till EFTA:s övervakningsmyndighet eller som den har anmält dit men lämnat före det att EFTA:s övervakningsmyndighet fattat beslut i saken, skall inte anses som 'förekommande' stöd i medlemsstaten i den mening som avses i Romfördragets artikel 93.1." Den lagstiftning som gjort att ett fullständigt undantag från energiskatten kunnat beviljas trädde i detta fall i kraft den 1 juli 1991, alltså före den 1 januari Stödet ändrades den 1 juli 1994, men eftersom denna ändring utgjorde en minskning av stödet från 100 % till 50 %, behövde det inte 3 EGT L 83, , s.1. 4 Artikel 144 i Anslutningsakten gäller statligt stöd till jordbruket.

5 anmälas till EFTA:s övervakningsmyndighet. Därför utgjorde stödet befintligt stöd vid tidpunkten för inträdet i unionen. 5 Fr.o.m. den 1 januari 2002 skulle samtliga ordningar för miljöstöd ha anpassats till gemenskapens nuvarande riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön 6 ("riktlinjerna") (punkt 77 i riktlinjerna). För den period som tar sin början vid denna tidpunkt undantogs stödmottagarna inte från koldioxidskatten och betalade 50 % av energiskatten. Båda dessa skatter är miljöskatter. Denna nedsättning ligger i linje med punkterna 51.2 och 51.1 b i riktlinjerna. Ett undantag från miljöskatten planerades för de berörda företagen när Sverige gick in i EES och senare i EU. Stödmottagarna har dessutom betalat minimiskattesatserna på mineraloljor och en betydande del (50 %) av energiskatten på kol och naturgas. Därför kan stödordningen anses vara förenlig med EG-fördraget för perioden fram till den 30 april Det anmälda stödets laglighet och förenlighet med fördraget fr.o.m. den 1 maj Stödets laglighet Enligt artikel 1 c i förfarandeförordningen utgör ändringar av befintligt stöd nytt stöd, vilket innebär att kraven på anmälan i artikel 88.3 i EGfördraget är tillämpliga. De svenska myndigheterna har efterlevt detta krav genom att underrätta kommissionen om den planerade ändringen av stödet Kommissionen betraktar de båda skatterna som en och samma Även om förslaget till beskattning utformas som a) en 75-procentig nedsättning av koldioxidskatten och b) ett undantag från energiskatten, alltså som två olika skatter, anser kommissionen det motiverat att betrakta de båda skatterna och undantagen från dem som en helhet. I Sverige tas både energi- och koldioxidskatt ut på fossila bränslen som används till uppvärmning. Eftersom de båda skatterna tas ut på samma beskattningsunderlag, fungerar de i praktiken som en skatt som innehåller två element. Bestämmelserna för uppbörd och skattskyldighet samt för kontroll är identiska. Det är inte bara koldioxidskatten utan också energiskatten som har en miljöstyrningseffekt på bränslekonsumtionen. Därför skall båda skatterna betraktas som ett ekonomiskt instrument för att uppfylla miljöskyddsmål, 5 Domstolens dom av den 15 mars 1994 i mål C-387/92 Banco Crédito Industrial SA, numera Banco Exterior de España SA mot Ayuntamiento de Valencia. ECR [1994] I EGT C 37, , s. 3

6 särskilt i fråga om minskningen av koldioxidutsläppen. 7 För att uppnå den avsedda styreffekten har den svenska regeringen anpassat skattesatserna i fråga om energiskatten eller koldioxidskatten. Idén om ett allmänt system för energibeskattning återspeglas i sammanslagningen av tidigare separata energiskattelagar till en enda lag, nämligen lagen om skatt på energi (1944:1776), som trädde i kraft den 1 januari Det framgår också av den information som skickats ut till skattebetalarna i samband med deklarationen där de båda skattelementen presenteras tillsammans och där den totala skatten per enhet av varje bränsletyp visas. Kommissionen godtar därför den svenska uppfattningen att det svenska energiskattesystemets utformning innebär att energiskatten och koldioxidskatten på bränsle bör bedömas samlat. Dessutom noterar kommissionen att skatterna inte är inriktade på särskilda miljömål, såsom exempelvis en minskning av olika sorters utsläpp, vilket skulle göra att skatterna, även om de påförs samma produkt, särskildes genom sina olika syften. Kommissionen anser vidare att i syfte att iaktta minimiskattesatserna i rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för mineraloljor, 8 kan medlemsstaterna för närvarande lägga till alla olika skatter som tas ut på bränsle. Därigenom kan Sverige efterleva direktivet, även om det inte tas ut någon energiskatt på fossila bränslen som används inom industriproduktionen. I artikel 4.2 i förslaget till rådets direktiv om beskattning av energiprodukter 9 definieras dessutom "skattenivå" som "det samlade belopp som påförts i form av alla indirekta skatter (med undantag av moms) som räknats fram direkt eller indirekt på basis av förbrukad produktkvantitet." Redan i kommissionens i kommissionens förslag till rådets direktiv från nämns "det samlade belopp som påförts i form av alla indirekta skatter". Sedan dess har rådet nått en politisk överenskommelse om ett förslag till direktiv om beskattning av energiprodukter. En sammanslagning av alla skatter som tas ut på ett bränsle ligger därför helt i linje med EU:s politik på energibeskattningsområdet. 7 Koldioxidskattesatserna beror på koldioxidandelen i bränslet. Energiskattesatserna är inte direkt knutna till koldioxidandelen i ett bränsle, men kommissionen anser att i Sverige föreligger en stark direkt koppling mellan bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. 8 EGT L 316, , s Rådets dokument 15334/1/02 av den 9 december EGT C 139, s. 14

7 Rättslig grund för bedömningen De berörda skatterna är miljöskatter och det undantag eller den nedsättning av dem som anmälts har därför bedömts enligt riktlinjerna, avsnitt E.3.2 om driftsstöd i form av nedsättning av eller undantag från skatten, punkterna 51 och Bedömning enligt punkterna 51.2 och 52 i riktlinjerna Punkt 51.2 gäller tillämpningen av punkt 51.1 där befintliga skatter har en tydligt positiv inverkan på miljöskyddet. De svenska myndigheterna bedömer att miljöskatterna kommer att ha bidragit till en 22,5 % minskning av koldioxidutsläppen år På så sätt bidrar energiskatterna till denna tydligt positiva inverkan på miljöskyddet (punkt 51.2 a). Enligt punkt 51.2 b i riktlinjerna krävs dessutom att undantaget för de berörda företagen beslutats när skatten antogs. I detta fall noterar kommissionen att ett fullständigt eller partiellt undantag från energiskatten hade planerats för de stödberättigade kraftvärmeverken när Sverige gick in i Europeiska unionen Kommissionen anser därför att detta kriterium uppfyllts. Kommissionen noterar också att de svenska myndigheterna föreslår ett undantag från koldioxidskatten i samband med en 19-procentig ökning av skatten fr.o.m. den 1 januari Detta är en betydande ökning, vilket påpekas i punkt 52 i riktlinjerna. Villkoren i punkt 51.2 a och b samt i punkt 52 i riktlinjerna är därför uppfyllda och kommissionen bedömer stödordningen enligt punkt 51.1., där punkt 51.1 b är relevant Bedömning enligt punkt 51.1 b i riktlinjerna Enligt punkt 51.1 b första strecksatsen i riktlinjerna kan kommissionen godkänna undantag från miljöskatter under högst tio år, om det belopp som faktiskt betalas av företagen, när nedsättningen gäller en gemenskapsskatt, förblir högre än gemenskapens minimiskattesats. Kommissionen noterar att minimiskattesatserna i rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för mineraloljor alltid skall iakttas. De svenska myndigheterna uppfyller detta kriterium, eftersom energiskattebeloppen och de koldioxidskatter som påförs mineraloljor enligt direktivet får sammanföras till en skatt. Vad gäller gasol så förutser direktivet en noll-minimiskattesats för värme.

8 Rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för mineraloljor 11 tillåter enligt artikel 8.2 a undantag från skattesatsen för mineraloljor i kraftvärmeverk. Enligt punkt 51.1 b andra strecksatsen kan kommissionen godkänna undantag från miljöskatter under högst tio år, om de stödberättigade företagen fortfarande betalar en betydande del av skatten i de fall där nedsättningen gäller en nationell skatt som påförs i avsaknad av en gemenskapsskatt. De svenska myndigheterna tillhandahöll uppgifter som visar att stödmottagarna betalar mellan 19 % och 24 % av den totala bränsleskatten. Detta beror på att koldioxidskatten är avsevärt högre än energiskatten. Bränsle Andel av den inbetalda koldioxidskatten Andel av den inbetalda energiskatten Andel av den totala skatt som betalats 2003 Olja 25 % 0 % 19 % Naturgas 25 % 0 % 22 % Flytgas 25 % 0 % 24 % Kol/koks 25 % 0 % 22 % Kommissionen anser därför att stödmottagarna betalar en betydande del av de skatter som inte omfattas av rådets direktiv om beskattning av mineraloljor, eftersom stödmottagarna betalar 22 % av dessa skatter. 4. SLUTSATS Med utgångspunkt i ovanstående anser kommissionen att stödet är förenligt med artikel 87.3 c i EG-fördraget och avstår därför från att göra invändningar mot det planerade skatteundantag som gäller från den 1 maj 2003 t.o.m. den 31 december EGT L 316, , s. 12

9 Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen DG Konkurrens Statligt stöd, register B-1049 Bryssel Fax: (32-2) Högaktningsfullt På kommissionens vägnar Mario Monti Ledamot av kommissionen