Verksamhetsplan elevhälsan

Transkript

1 Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013

2 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen... 3 Om sekretess... 3 Elevhälsan inom EduLexUs... 4 Så här fungerar det... 5 Prioriterade utvecklingsområden 2012/ Utvärdering/analys förra årets arbete... 8 Årsplan för elevhälsoteamet... 8 Bilaga 1 Delegation - åtgärdsprogram... 9 Bilaga 2 Delegation -BIBAS Bilaga 3 Testsammanställning Bilaga 4 åtgärdsprogram Bilaga 5 pedagogisk kartläggning... 21

3 Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blir tydligare Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsans roll ska därför främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsan ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och elevhälsan har därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För de medicinska insatserna ska det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska. Dessutom ska eleverna ha tillgång till psykolog och kurator. Det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Det här innebär att begreppen elevvård och skolhälsovård försvinner ur skolförfattningarna. Begreppet tillgång till är valt för att vara anpassat till olika skolors förutsättningar. Huvudmannen avgör hur mycket personal skolan ska ha och vilken kompetens som behövs utifrån lokala behov och förutsättningar. Den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha adekvat utbildning, som svarar mot elevernas behov av insatser. Om sekretess Uppgifter hos skolläkaren eller skolsköterskan kommer även fortsättningsvis att omfattas av hälso- och sjukvårdssekretess. Sådan sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Skolläkaren och skolsköterskan har med andra ord en sträng sekretess och får alltså inte lämna uppgifter om en elev de behandlar om det inte står klart att eleven eller dennes närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut. En nyhet är dock att om det är nödvändigt att lämna en sådan uppgift för att eleven ska kunna få det stöd hon eller han behöver får skolläkare och skolsköterska ändå lämna uppgiften till den övriga elevhälsan eller den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt, t.ex. till rektorn eller en lärare. Detta är en undantagsregel som syftar till att ge elevens rätt till utbildning och dennes behov av särskilt stöd företräde framför skyddet för elevens integritet som patient. Bedömningar som rör underåriga elever ska göras utifrån ett barnperspektiv och med barnets bästa i främsta rummet. Uppgifterna kan dock bara lämnas inom samma myndighet.

4 Stark sekretess gäller också för uppgift om enskilds personliga förhållande i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk insats. Men för särskild elevstödjande verksamhet i övrigt gäller svag sekretess, det vill säga sekretessen gäller bara om man kan anta att eleven eller någon anhörig till henne eller honom lider men om man lämnar ut uppgiften. Om det är aktuellt att lämna uppgifter från elevhälsan (skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens inom elevhälsan) till den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt (t.ex. rektorn eller en lärare) kommer en svagare sekretess att gälla för uppgifterna i den verksamheten. Elevhälsan inom EduLexUs (Karlskrona Montessorifriskola och Karlskrona Språkfriskola) Elevhälsoteamet ersätter det som tidigare inom koncernen kallats elevvårdsteam och resursteam. I elevhälsoteamet ingår läsåret 2012/2013 Rektor Biträdande rektor Biträdande rektor Skolsköterska Specialpedagog Specialpedagog Speciallärare Helen Allevang Karin Eiman Nilsson Malin Lundström Caroline Latvaletho/Annelie Landehag Frida Landehag (KMF) Rianne Jeroense (KSF) Ulrika Nordgren (KMF) Knuten till verksamheten är skolläkare Christina Botvid. Via Fria resursen och kommunens resursteam finns tillgång till psykolog. Ansvarsfördelning/delegation Ansvarig för att alla elever får den hjälp de behöver för att uppnå målen är rektor. För att upptäcka behov görs tester och diagnosuppgifter inom skolan. När skolan befarar att en elev inte ska uppnå de nationella målen skrivs åtgärdsprogram. Att dessa skrivs och följs upp är också rektors ansvar, men detta är delegerat till specialpedagoger och speciallärare se bilaga 1 Varje vår och höst har skolan möjlighet att ansöka om extra resurser ur en pott som förvaltas av Barn och Ungdomsförvaltningen. Arbetet med att utvärdera och söka extra bidrag för barn i behov av särskilt stöd delegeras till Biträdande rektorer se bilaga 2 Externa samarbetsmöjligheter Karlskrona kommuns resursteam (psykolog, logoped, hörselpedagog) Barn och ungdomspsykiatrin Habilitering Socialförvaltning/fältgrupp Fria resursen (kurator) Handikappförvaltningen Bodil Opdahl motorik Specialpedagogiska myndigheten Svensk talteknologi

5 Så här fungerar det Klasskonferenser har vi framförallt på hösten och om vi anser att det behövs även på våren. På klasskonferensen deltar berörd personal, rektor, skolhälsovård och specialpedagog. Före klasskonferensen ska tid finnas för arbetslaget att gå igenom klassen och delge varandra information. Protokoll ska skrivas vilket sedan lämnas till skolhälsovården. Skolsköterskan ser till att protokoll arkiveras säkert och tas med vid nästa klasskonferens. På mötet går man igenom det som är allmänt om klassen och därefter varje elev utifrån måluppfyllelse samt hur eleven allmänt har det i skolan. I protokollet ska det antecknas om det ska skrivas åtgärdsprogram eller att det finns. I årskurserna F-5 går vi även igenom godkändmatriserna på klasskonferenserna. Tester och diagnoser: Vi gör ett antal olika tester/diagnoser i ämnena matematik och svenska för att upptäcka elevers behov. En del av testerna genomförs av specialpedagogen och en del av läraren. Specialpedagog ansvarar för rättning och sammanställning samt att återkoppling med ansvarig pedagog görs efteråt. Vid låga resultat analyseras dessa och ev. så upprättas åtgärdsprogram och stödinsatser sätts in. Varje elev har en egen blankett i svenska och matematik där alla resultat fylls i. Detta ger en bra och tydlig bild över varje elevs resultat. Blanketterna förvaras klassvis i pärmar i specialpedagogernas låsta skåp. Se bilaga 3 Åtgärdsprogram ska skrivas om vi befarar att en elev inte kommer att uppnå de nationella målen. Innan åtgärdsprogrammen upprättas har elevens behov utretts, se bilaga 4. Pedagogisk kartläggning: När vi har elever som har mer övergripande behov/svårigheter så göra vi en pedagogisk kartläggning för att få en helhetsbild av eleven. Syftet med kartläggningen är att se vilka åtgärder skolan behöver genomföra för att tillgodose elevens behov. I kartläggningen bör även observationer, diagnostiskt material, nationella prov samt vårdnadshavares syn ingå. Kartläggningens omfång anpassas till hur elevens inlärningssituation ser ut och sker på tre nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå. Kartläggningen avslutas med diskussion och analys. Se bilaga 5 Vid bekymmer med elev eller elevgrupp kontaktas rektor. För att få handledning kan ärendet lyftas till elevhälsoteamet för handledning. Föräldrar bör då vara informerade. Överlämnandekonferens i maj och september. I maj lämnas den information som finns över till mottagande lärare. I augusti under uppstartsdagarna har specialpedagogerna en överlämning vad det gäller våra elever i behov av särskilt stöd för berörda lärare. I september träffas man igen för att stämma av starten och för att kunna använda tidigare erfarenheter för utvecklandet av fortsatt bra processer. Betygskonferens hålls två gånger om året. Alla undervisande lärare förväntas delta. Genomgång av de elever som man befara inte kommer att nå målen. Genomgång av befintliga åtgärdsprogram. Tydlig fördelning vem som kontaktar föräldrar och barn och vad som ska göras för att skapa de bästa förutsättningarna för eleven att närma sig målen.

6 Beslutsärenden som ska tas av rektor kan vara - Anpassad studiegång - Befrielse från undervisning - Avstängning - Ledighet längre än tio dagar - Placering i liten grupp - Anpassning lokaler/investeringar I Fridas rum hittar du: - Tester - Hörlurar - Daisyspelare - Anpassade läromedel - Bok och OBS! I skåpet där materialet i huvudsak förvaras finns en lista där du skriver upp det du tar. I skolans bibliotek kan du hitta skönlitterära ljudböcker.

7 Prioriterade utvecklingsområden 2012/2013 Läsåret 2011/2012 kom en ny skollag och en ny läroplan. Arbetet med att implementera denna och förändra bedömningsunderlag och redovisningsunderlag tar mycket tid. Denna tid är viktig att avsätta då det inom detta arbete kommer upp frågor som är väsentliga för bedömning av alla elever, även de som kan behövs stöttning inom elevhälsan. Vårt uppdrag är att gemensamt underlätta och göra det vi kan för att eleverna ska ha de bästa förutsättningar för att nå målen, en viktig aspekt i det här är hur vi arbetar med de kunskapskrav som nu finns och hur vi samtalar runt dem. Att kommunicera kring hur vi bedömer/bemöter/anpassar för elever i behov av särskilt stöd och ser möjligheter utanför boxen för att ge rätt möjligheter, blir därför ett mål. Följande är också prioriterade utvecklingsområden: Att göra en årsplan för verksamheten inom elevhälsoteamet så att trygghet och tydlighet skapas. Att förankra mallen för pedagogisk kartläggning hos personalen under hösten och se till att den används. Uppmärksamma vikten av observationer i arbetet med att kartlägga. Fortsätta hitta och använda IT-baserade hjälpmedel Skapa en testsammanställning i ämnet engelska. Påbörja en dokumentation med tips på strategier och bemötande av olika slags behov och funktionsnedsättningar. Föra samtal om våra rutiner för hur vår utredning inför åtgärdsprogram ser ut. Skaffa kompetens och kunskap om läs- och skrivutredning i tidiga åldrar. (år 3) Detta behöver elevhälsoteamet för sitt arbete: Fler läsplattor - IPad Möjlighet att beställa stavningsprogram till mac. Utbildning i hur vi möter elever i behov av SV A Så här arbetar elevhälsoteamet Elevhälsoteamet träffas varje tisdag fast med olika innehåll olika veckor. Speciallärare och specialpedagoger träffas klockan 14.00, hela teamet träffas klockan Varje höstlov läggs det in ett längre möte för elevhälsoteamet. Vi planerar en halvdag i augusti samt i slutet av vårterminen.

8 Utvärdering/analys förra årets arbete Utvärdering sker i september Årsplan för elevhälsoteamet Januari - Planering nationella prov. Analysera bedömningsmatriser och återkoppla till arbetslagen. Kolla åtgärdsprogram. Februari - Mars - Planera för halvdag elevhälsoteam April - Avstämning åtgärdsprogram. Presentera bedömningsmatrisen på p-möte. Maj - Utvärdera nationella proven. Klasskonferenser. Fylla i bedömningsmatriser. Betygskonferens. Juni - Betygsättning. Avstämning åtgärdsprogram. Redovisa nationella prov. Överlämningskonferens. Utvärdera bedömningsmatrisen. Analys av nationella prov. Juli - Augusti - Spec lyfter bedömningsmatriser i arbetslagen. Åtgärdsprogram. Avstämning av BIBAS Överlämningskonferens bibasbarn från spec till övriga pedagoger (spec barn lyfts i arbetslagen så att alla pedagoger får ta del av informationen). September - Överlämnandekonferens stadieövergångar. Utvärdera verksamhetsplan. Planera för halvdag elevhälsateam. Oktober - Klasskonferenser, avstämning åtgärdsprogram. Presentera bedömningsmatrisen på p-möte. November - Betygskonferens, utvärdering/ansökan BIBAS December - Betygsättning, avstämning åtgärdsprogram. Fylla i bedömningsmatrisen.

9 Bilaga 1 Delegation - åtgärdsprogram

10

11 Bilaga 2 Delegation -BIBAS

12

13 Bilaga 3 Testsammanställning

14

15

16

17 Bilaga 4 åtgärdsprogram För att inriktningen mot målen inte ska förloras görs uppföljning och utvärdering regelbundet. Det är denna process som utgör arbetet för åtgärdsprogram. Uppföljningen är en kontroll av att beslutna åtgärder har gjorts. Utvärdering är en bedömning av om åtgärderna är relevanta till uppsatta mål. (Skolverket, 2008) Åtgärdsprogram ska elever ha som är i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogrammet ersätter inte den individuella utvecklingsplanen. Det ska finnas både ett åtgärdsprogram och en individuell utvecklingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Den individuella utvecklingsplanen upprättas i anslutning till utvecklingssamtalet och följer eleven genom hela skoltiden även om innehållet ändras. Åtgärdsprogrammet utarbetas så snart en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd och avser en begränsad tidsperiod. (Skolverket, 2008) Orsaker till elevers svårigheter i skolan bör i första hand sökas i deras möte med undervisningens innehåll och lärandemiljö. (Skolverket, 2008, s. 9) När ska elevens behov av särskilt stöd uppmärksammas i grund- och gymnasieskolan? När en elev: riskerar att inte nå kunskapsmålen i något ämne vantrivs i skolan har svårt att fungera i gruppen är upprepat eller långvarigt frånvarande har utåtagerande beteende drar sig undan har koncentrationssvårigheter har tal- och språkstörningar har psykosociala besvär I vissa fall är behoven svårtolkade och i andra fall är de tydliga. (Skolverket, 2008) Vid utarbetande av åtgärdsprogram är det viktigt att följande punkter finns med: Elevens ålder Elevens skolår Vilka som är närvarande vid upprättandet Vem som är ansvarig för upprättandet av åtgärdsprogrammet Vilket/vilka problem beskrivs? Var finns problemet? Vilka åtgärder beskrivs? Är både de kort- och långsiktiga målen tydligt formulerade? Finns en tidsplan över hur målen ska utvärderas? Är målen konkreta och utvärderingsbara? Relateras målen till läroplanens och kursplanernas mål? Framgår det av texten hur målen ska uppnås? Framgår det tydligt vem som gör vad? Framgår det hur programmet ska följas upp och utvärderas? Framgår det hur överlämnandet av åtgärdsprogrammet har gått till? En utgångspunkt i arbetet med åtgärdsprogram är alltid att ta vara på och stärka elevens eget engagemang och vilja till utveckling. (Skolverket, 2008)

18 Ett alltför stort ansvar för stödåtgärderna lägger skolan ibland på eleven och vårdnadshavarna. Fokus måste läggas på skolans åtgärder; vad skolan har ansvar för. Rektorn måste hålla sig informerad om arbetet med åtgärdsprogram.(skolverket, 2008) Om en elevs behov visar sig i flera ämnen bör skolan utarbeta ett gemensamt åtgärdsprogram för eleven i dessa ämnen. Det tydliggör svårigheter som möjligtvis inte är direkt ämnesanknutna. (Skolverket, 2008, s. 17) Åtgärdsprogrammet undertecknas av skolan, eleven och vårdnadshavarna i vissa fall men detta är inget krav. (Skolverket, 2008) Litteratur Skolverkets allmänna råd (2008). För arbete med åtgärdsprogram. Ulrika Nordgren

19 ÅTGÄRDSPROGRAM Elevens namn Årskurs Datum Födelsedatum Närvarande Ansvarig lärare för upprättandet av programmet Nulägesbeskrivning Åtgärdsprogram upprättas för att skapa möjlighet att nå kunskapsmålen i: : Svenska Engelska Matematik Annat ämne.. Handlar det om andra åtgärder: Ja Nej Vilket/vilka?... Långsiktiga mål (relatera till läroplanens och kursplanernas mål)... Kortsiktiga mål (konkreta och utvärderingsbara) : Skolans åtgärder (Hur uppnås de kortsiktiga målen?) Individnivå Gruppnivå Organisationsnivå Samverkan med hemmet Utvärdering av åtgärderna den... Programmet utvärderas genom möte telefonsamtal mailkontakt Vem informerar inblandade pedagoger och när/hur sker överlämnandet av information?... Vi har fått möjlighet att delta när målen och åtgärderna har utarbetats Ansvarig Elev Vårdnadshavare

20 UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Elevens namn Årskurs Datum Födelsedatum Hur har åtgärderna fungerat? De långsiktiga målen är uppnådda Ja Delvis Nej Utvärdering långsiktiga mål De kortsiktiga målen är uppnådda Ja Delvis Nej Utvärdering kortsiktiga mål : Ett nytt åtgärdsprogram upprättas Ja När?... Nej Vi har fått möjlighet att delta vid utvärderingen Elev Vårdnadshavare Ansvarig för utvärderingen av ÅP Original till specialpedagog och kopia till vårdnadshavare och mentor

21 Bilaga 5 pedagogisk kartläggning Att tänka på vid kartläggning Syftet med kartläggningen är att se vilka åtgärder skolan behöver genomföra för att tillgodose elevens behov. I kartläggningen bör även observationer, diagnostiskt material, nationella prov samt vårdnadshavares syn ingå. Kartläggningens omfång anpassas till hur elevens inlärningssituation ser ut och sker på tre nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå. Kartläggningen avslutas med diskussion och analys. Individnivå Vad utmärker de situationer där elevens lärande fungerar/inte fungerar? Starka sidor/intresse? Motivation/vilja? Fantasi/kreativitet Socialt samspel (turtagning, förmåga att lyssna, initiativ) Relationer/kommunikation med jämnåriga, yngre och vuxna? Självständighet/beroende? Självkänsla/självkännedom? Koncentrationsförmåga? Förmåga att ta muntlig och skriftlig instruktion enskilt? Förmåga att ta muntlig och skriftlig instruktion grupp? Uthållighet, uppmärksamhet över tid, impulskontroll? Förmåga att börja-sluta-byta fokus? Förmåga att strukturera/organisera/planera? Reaktioner vid förändringar/valsituationer? Använder eleven kompensatoriska hjälpmedel? Vårdnadshavares syn på sitt barns situation i skolan? Kunskapsutveckling i de olika ämnena: Svenska: Tala, skriva, läsa (avkodning, förståelse) Matematik: Huvudräkning, Problemlösning Engelska: Tala, läsa, skriva Övriga ämnen: Gruppnivå Hur är gruppen/grupperna sammansatta? Hur samspelar eleven med omgivningen hur samspelar omgivningen med eleven? Vad utmärker klimatet i gruppen? Hur bemöts eleven i gruppen? Anpassning av arbetssätt och material utifrån elevens förutsättningar och behov Finns miljöfaktorer som påverkar lärandet?

22 Organisationsnivå Är organisationen anpassad till elevens förutsättningar och behov? Hur passar arbetsformer och förhållningssätt till elevens behov? Hur används de resurser som står till förfogande? Vilka insatser leder till utveckling? Synen på lärande Synen på elever i svårigheter Analys Finns arbetsformer och arbetssätt som är kritiska eller mer stödjande för eleven? Vilka uppfattningar inom arbetslaget finns när det gäller resultatet av kartläggningen? Vad är arbetslaget överens om? Vad är de inte överens om? Hur svarar skolans organisation upp mot elevens förutsättningar och behov? Hur använder arbetslaget de resurser som står till förfogande? Vilka slutsatser kan vi dra?

23 Pedagogisk kartläggning Datum: Medverkande i kartläggningen: Elevens namn: Årskurs: Personnummer: Hemspråk: Familj: Skola: Syfte Tillvägagångssätt Information om bakgrund, nuläge och utveckling har kommit fram genom kontakt med Nuläge har behov av Bakgrund Individnivå Elevens utveckling Språkutveckling: Motorisk utveckling: Emotionell utveckling: Kognitiv utveckling: Kunskapsutveckling: Gruppnivå Relationer i lärmiljön Social utveckling: Organisationsnivå Verksamhetens värderingar och struktur Stödinsatser Organisationsnivå: Gruppnivå: Individnivå: Analys