Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 22 september 2016

Transkript

1 Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 22 september 2016

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Socialkontoret Jesper Kyrk Avdelningschef jesper.kyrk@upplands-bro.se Datum Vår beteckning SN 16/0002 Delårsbokslut 2 med helårsprognos 2016 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar godkänna delårsbokslut 2 med helårsprognos 2016 per den 31 augusti 2016 och översända densamma till kommunstyrelsen. Sammanfattning Delårsbokslut (resultat t o m 31/8 2016) Socialnämnden visar ett överskott om tkr och ekonomiskt bistånd visar ett överskott om tkr. Helårsprognos (prognosticerat resultat på helåret 2016) Socialnämnden visar ett prognosticerat överkott om tkr och ekonomiskt bistånd visar på ett underskott om tkr. Beslutsunderlag Socialnämndens tjänsteskrivelse den 19 september 2016 Barnperspektiv Barn och unga hälsa och välbefinnande är satta i fokus genom projektet. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef UBK1005, v2.0, Bilagor 1. Verksamhetsrapport delår augusti 2016 Beslut sänds till Kommunstyrelsen Akt Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

3 Verksamhetsrapport delår augusti 2016 Socialnämnden Tertial

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Vinjett Ansvarsområde och organisation Viktiga händelser under året Mål och resultat En kommun i arbete och företagande En kommun för alla Vi lyfter skolan Bättre äldreomsorg En grön kommun i utveckling En kommun som växer Ett växande kultur- och fritidsutbud En kommun med god ekonomi och uppföljning Vara en attraktiv arbetsgivare Nämndens bedömning av måluppfyllelse Ekonomi Årets resultat Ekonomisk analys Driftsprojekt och engångssatsningar Kommentarer driftsprojekt och engångssatsningar Sociala investeringsfonden Kommentarer sociala investeringsfonden Investeringsredovisning Kommentarer investeringsredovisning Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

5 1 Inledning 1.1 Vinjett Socialkontoret har fortsatt arbetet med att färdigställa det nya boendet för ensamkommande som blev inflyttningsklart enligt plan den 31 maj. Den 1 mars trädde den nya bosättningslagen ikraft, enligt vilken Upplands-Bro kommun ska ta mot 73 nyanlända under Socialkontoret har arbetat för att skapa ett gott mottagande av de nyanlända. En ny servicebostad öppnas i Bro under hösten Ansvarsområde och organisation Socialnämnden ansvarar för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt att barn och familjer får det stöd och den hjälp som regleras i den samlade lagstiftningen. Nämnden ansvar även för ekonomiskt bistånd, insatser för barn och vuxna med missbruksproblematik, boendestöd och sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder samt för kommunens flyktingmottagande. Inom äldreomsorgens särskilda boenden samt LSS-gruppbostäder ansvarar nämnden för hälso- och sjukvårdsinsatser till och med sjuksköterskenivå. Socialkontoret är uppdelat i tre myndighetsenheter samt två avdelningar. Myndighetsenheterna handlägger ärenden enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen med särskilda bestämmelser för vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).Utföraravdelningen bedriver verksamhet som hemtjänst, äldreboenden, gruppboenden, personlig assistans, stöd för barn och unga, stöd till personer med missbruksproblem samt socialpsykiatriska stödinsatser. Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd hanterar bland annat övergripande administration, samordning av Socialnämndens budget och genomför kvalitetsuppföljningar. Från och med har ansvaret för arbetsmarknadsenheten inklusive daglig verksamhet övergått till kommunledningskontoret. 1.3 Viktiga händelser under året Socialkontoret Inom kontoret har en arbetsgrupp tillsammans med personalstaben påbörjat ett arbete för att utveckla strategier för att rekrytera personal. I dagsläget är det svårigheter att rekrytera kompetent personal till flertalet av socialkontorets verksamheter. Denna trend är något som flertalet kommuner i landet ser. Samtliga chefer inom socialkontoret arbetar tillsammans med sina medarbetare med resultatet av respektive enhets resultat av HMI-enkäten (psykosocial arbetsmiljöenkät). Ett arbete genomförs också tillsammans med personalstaben där alla kontorets chefer deltar för att arbeta med åtgärder utifrån det samlade resultatet av HMI-enkäten för hela socialkontoret.. Myndighetsenheterna Personalrekrytering Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

6 Myndighetsenheterna har fortsatt svårt att rekrytera erforderlig personal. Det är endast ett fåtal sökande till vakanta tjänster. De flesta har inte behörighet att utreda barn och unga och problemet är nationellt. Barn -och ungdomsenheten Ensamkommande flyktingbarn Vid årsskiftet upphörde mer eller mindre anvisningarna av ensamkommande barn. Sedan årsskiftet har endast fem ungdomar anvisats till kommunen. Våren präglades av att följa upp alla barn som kom under hösten 2015 och att hitta boenden som motsvarade deras behov. I slutet av maj öppnade Vårljus, boende för ensamkommande barn i kommunen, med plats för tjugo barn från fjorton år. Flera barn/ungdomar omplacerades från externa boenden till det nya boendet Vårljus. Barnen trivs på boendet. Familjehem Som en följd av anvisningarna av ensamkommande barn så utreddes och rekryterades ett stort antal familjehem. Detta har lett till att enheten har haft lättare att matcha familjehem till övriga barn som har varit i behov av stadigvarande vård i familjehem, alternativt tillfällig vård i jourhem. Utbildning/Utveckling Under året har mycket tid lagts på utbildning/fortbildning både i egen regi samt externt, såsom "Nya Kälvesten" (utredning av familjehem), "Ett hem att växa i" (utbildning för familjehem), "Att handleda familjehem" och implementering av nya metoder. Regeringen har också gjort en satsning, "Nationell påbyggnadsutbildning för socialsekreterare i den sociala barn och ungdomsvården". Den utbildningen kommer att genomföras under fyra terminer och en plan finns för att alla som är aktuella för denna ska kunna gå utbildningen. En grupp av medarbetarna har arbetat fram ett material för att öka delaktigheten av barn under utredning. Bland annat en bok, "Min utredning och kontakt med socialtjänsten". Vuxenenheten Rättsäkerhet Implementeringen av projektet "Rätt från början Rätt av mig" fortsätter i syfte att handläggningen ska bli mer enhetlighet och rättsäker. Mottagande av nyanlända I enlighet med den nya bosättningslagen som trädde i kraft 1 mars i år ska kommunen ta emot 73 nyanlända flyktingar som erhållit uppehållstillstånd. Inom enheten arbetar två socialsekreterare med det och har ett nära samarbete med integrationsstödjarna som är projektanställda under året. Samarbete med AME Projektet "Åter i arbete" samt "Unga vuxna" fortsätter i samverkan med arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen för att erbjuda personer som står långt i från arbetsmarknaden egen försörjning. Samarbete med Härnevimottagningen Det har under året pågått ett intensivt samarbete med Härnevimottagningen för att utveckla en fungerande vårdkedja med en öppenvårdsbehandlingen som består av Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

7 evidensbaserade metoder. I år har det vid två tillfällen genomförts heldagar för samverkan mellan myndighetsenheterna och Härnevimottagningen. Samordnare från Härnevi och vuxenenhetens missbruksgrupp har inbokade möten varje vecka i syfte att det goda samarbetet ska fortsätta. Enhetscheferna har möten regelbundet med samma syfte. Bostad först Arbetet med att införa Bostad först pågår i enlighet med tidigare beslut av socialnämnden. Planeringen är att målgruppen ska erbjudas insats av boendestödjare och att Upplands-Brohus ska tillhandahålla lämpliga lägenheter för målgruppen. I dagsläget är det svårigheter att erhålla lägenheter. Våld i nära relationer Enheten har ansökt och beviljats projektpengar från Socialstyrelsen för att utveckla arbetet med våld i nära relationer. En affischeringskampanj har genomförts i augusti månad för att synliggöra problemet med våld i nära relationer. Regelbundna samverkansmöten kommer att hålls med kvinnojouren Anna. Biståndsenheten för äldreomsorg och funktionshinder Utvecklingsarbete En ny samverkansöverenskommelse har upprättats mellan arbetsmarknadsenheten och biståndsenheten med anledning av att arbetsmarknadsenheten från och med den 1 april tillhör kommunledningskontoret. Utifrån den aktgranskning som utfördes av avdelningen för Kvalitet och verksamhetsstöd har en analys genomförts och en handlingsplan ska upprättas för att enheten ska komma till rätta med det som brister i dokumentationen. Utredningsprocess och dokumentation har setts över och åtgärder genomförs i syfte att säkerställa att det alltid finns aktuella beslut. Ekonomi Volymerna inom äldreomsorg och funktionshinder har ökat under året vilket medför budgetunderskott. En översyn av biståndsenhetens arbete och processer genomförs med hjälp av extern konsult. Genomlysning hemtjänst En arbetsgruppen har genomfört en genomlysning av hemtjänstinsatser som beviljas av enheten.. Genomlysningen syftar till att säkerställa de processer och rutiner som finns upprättade gällande hemtjänst enligt lagen om valfrihet (LOV). De områden som har setts över är bland annat översyn av fakturahantering, handhavandefel i verksamhetssystemet Procapita samt schablontider. Aktuella domar inkomna till enheten och samtliga överklaganden av beslut tas upp på enhetens ärendedragning varje vecka. Samordnad individuell plan (SIP) Samtliga medarbetare på enheten har genomgått utbildning i SIP som är en förkortning av samordnad individuell plan. Enligt lag ska det göras SIP när det finns flera aktörer runt en brukare. Det är kommun eller landsting som har ansvar för att hålla i en SIP. Övriga samarbetsparter kan initiera en SIP hos kommun eller landsting. SIP finns nu även framtagen anpassad för äldre. Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

8 Utföraravdelningen Stöd- och behandlingsenheten Utveckling Stöd och behandlingsenheten har under året utökats med socialpsykiatrin och projektanställning under året av fyra integrationsstödjare. Integrationsstödjarna arbetar med att operativt stödja nyanlända flyktingar samt ensamkommande i kommunen. Enheten består av Solängen, Härnevimottagningen, socialpsykiatrin och Lane. Enhetens ledningsgrupp består av samordnare på respektive Solängen, Härnevimottagningen, Lane och socialpsykiatrin. En familjebehandlare från Solängen har sedan i januari uppdraget att samarbeta och metodutveckla det förebyggande arbetet. Enheten har slutfört arbetet med att implementera evidensbaserade behandlingsmetoder på Härnevimottagningen. Bryggan, första linjens psykiatri har startat i samverkan med vårdcentralerna i kommunen och utbildningskontoret. Arbetet med ungdomar Ungdomsstödjarna har tillsammans med integrationsstödjarna arbetat kvällar och helger utifrån oron bland ungdomar i Bro. Arbetet har skett i samverkan med skola, fritidsgården, polisen och Attunda brandförsvar. Hemtjänstenheten Under 2016 har enheten fortsatt arbetet med att öka brukarnas delaktighet i utformningen av beviljade insatser. Samtliga brukare har en kontaktperson som de kan känna sig trygga med. Utbildningar om dokumentation och demenssjukdom är inplanerad under hösten för att garantera att all personal har samma baskunskap. Övergång till planeringssystemet Lifecare är klar vilket innebär att enheten är förberedda att använda telefoner istället för Mobipen. Året började med ett lågt resultat från HMI-enkäten (enkät till medarbetare angående upplevd psykosocial arbetsmiljö) och enheten har under våren kartlagt och analyserat anledningar till detta och vilka åtgärder som behöver vidtas för att uppnå ett hållbart medarbetarskap. Under våren började kartläggningsprocessen angående utbildningssatsningen DigIt där 72 personer från enheten har deltagit. Under året har sjukfrånvaron varit hög bland personalen samtidigt som den beviljade tiden har ökat. Rekryteringsbehovet har därmed varit stort. Enheten har dock haft svårigheter att rekrytera kvalificerad personal vilket inneburit att mycket övertid beviljats. Enhetschefen har haft hjälp av en extern konsult för att kartlägga kostnader i enheten och för att ta fram ett handlingsplan för hur hemtjänstadministration ska organiseras på ett mer effektivt sätt. Norrgården och Allégården Under Almedalsveckan deltog medarbetare från enheten för att berätta om demensarbetet som bedrivs i kommunen. Kök och vardagsrum har under året renoverats på Allégården vilket inneburit en förbättring i miljön för brukare samt underlättat för medarbetare i vardagsarbetet. Enheten har under året samarbetat med Äldrecentrum för att utveckla måltidens utformning. Under året har en satsning genomförts för att öka aktiviteter för de äldre. Utifrån att kommunen är finskt förvaltningsområde ordnas också aktiviteter för den finsktalande brukargruppen. Fester har anordnats och musikunderhållning och dans erbjuds varje vecka för boende. Kungsgården och Hälso- och sjukvårdsenheten Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

9 Tidigare enhetschef har gått i pension. En ny enhetschef påbörjade tjänstgöring i början av september. Samtlig personalen har genomgått utbildning i verksamhetssystemet ProCapita för att säkra att journalföring sker digitalt. Under året har sjuksköterskor nyrekryterats, arbetet med att rekrytera sjuksköterskor fortgår trots svårigheter med rekrytering. Ett aktivt arbete har påbörjats med att skapa förutsättningar för att öka personalkontinuitet inom enheten tillsammans med berörda enhetschefer. Förebyggande enheten Utvecklingsarbetet av förebyggande verksamheter pågår. I samband med utvecklingsarbetet har bland annat en översyn av lokalerna vid Torget 4 påbörjats och en informationsskärm har installerats samt att en informationshörna är under arbete. För en ökad fysisk aktivitet för äldre startades en promenadgrupp och planeringen för en hälsostig har påbörjats. På förebyggande enheten initierades grupper för äldre som vill lära sig vardaglig teknik eller fördjupa sina kunskaper om att använda exempelvis surfplatta eller smarttelefon. Personalgruppen deltog vid årets gerontologidag och för att ligga i framkant i utvecklingen är det viktigt att personalen är uppdaterad inom forskningen av äldreområdet. För att driva utvecklingen i samverkan med föreningslivet har en workshop genomförts där föreningar och andra intressenter bjöds in för att styra den fortsatta utvecklingen av arbetet i enlighet med uppdraget från nämnd. Med anledning av en växande andel demenssjuka har ett samarbete mellan volontärverksamheten och demensgrupperna initierats. Upplands-Bro kommun har en konstgrupp i varje äldreboende samt i dagverksamheten, där personer med demens målar med syfte att öka livskvalitet. Kommunens äldrepedagog/gerontolog har erbjudit utbildning till omsorgspersonalen om hur man arbetar med konst som metod inom demensvården. Konstgrupperna deltog vid årets konstrunda. Kommunens satsning för demenssjuka uppmärksammades i Almedalen. LSS-enheten Förstärkning av enhetens ledning har skett med en biträdande enhetschef på 50%. Den biträdande enhetschefen tillträdde under augusti och kommer att ha fokus på förvaltning och utveckling av det område som omfattar personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice och kontaktpersoner. Enhetschef kommer genom detta ha större möjlighet att fokusera på området boende, där utökning av verksamheten sker. I och med detta finns en planering för omfördelning av resurser på enheten genom att samordnare och enhetsledare flyttar till de verksamheter där deras kompetens bäst behövs. Planeringen för en ny servicebostad i Bro påbörjades under tertial 2, ett boende i satellitform, Stigens servicebostad. Verksamheten kommer att omfatta upp till åtta platser och startar upp under hösten Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Projektarbete Avdelningen har fördjupat den gemensamma kunskapen i att arbeta i projektform. Målsättningen är att alla större utvecklingsuppdrag eller uppdrag som berör flera enheter/verksamheter ska bedrivas i projektform. Detta arbetssätt skapar tydlighet vad gäller ansvar och minimerar risken att delar i processen glöms bort. Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

10 Digitalisering Avdelningen har upprättat en E-hälsostrategi som antagits av Socialnämnden. Strategin ger Nämnden en struktur och möjlighet till framförhållning i vilka E-hälsoinsatser som ska implementeras. En kontorsövergripande arbetsgrupp med representant från ITstaben är tillsatt för genomförandet. Arbetet med att införa E-tjänster inom Nämndens verksamheter har påbörjats. Exempel på E-tjänster är digitala ansökningar av försörjningsstöd samt möjligheten att infoga dokument till verksamhetssystemet Procapita, vilket kommer att införas under året. Socialkontorets långsiktiga inriktning för att möta en allt mer digitaliserad omvärld kommer att presenteras för Nämnden under året. IT-utveckling Avdelningen har varit drivande i upphandlingen av ett schemaläggningssystem som ska synkroniseras med hemtjänstens digitala planeringsverktyg, Lapscare. Avdelningens systemförvaltare har påbörjat arbetet med att så småningom implementera nästa generation av verksamhetssystemet Procapita, kallat Lifecare. Avdelningen har tillsammans med Utbildningskontoret och IT-staben undersökt förutsättningarna att byta ut den så kallade applikationsdriften av verksamhetssystemet Procapita, från Zetup till Tieto. Beslut om flytt av supporten har fattats och själva flytten kommer att ske under året. Ett nytt långsiktigt avtal med Tieto avseende verksamhetssystemet är under förhandling tillsammans med Utbildningskontoret. Under hösten 2016 kommer en uppdaterad version av schemaläggningssystemet Time care att installeras. Nyanlända och ensamkommande Avdelningen leder ett projekt för att samverka kontorets insatser för att möjliggöra uppfyllelse av kommunens avtal med Migrationsverket om att i år ta emot 73 stycken nyanlända. Utöver att samordna insatserna är avdelningen drivande i arbetet att skapa boende till målgruppen. När det gäller ensamkommande har avdelningen tillsammans med Upplands-Brohus medverkat i inrättandet av ett nytt boende för ensamkommande. Boendet har kapacitet om 20 boendeplatser och togs i drift den sista maj. DigIt Avdelningen ansvarar för den lokala implementeringen av DigIt som är ett länsövergripande projekt som ska erbjuda digital kompetensutveckling för medarbetare inom äldreomsorg, funktionshinderområdet och socialpsykiatrin under de närmaste tre åren. Äldreförvaltningen i Stockholms stad är projektägare och tillsammans med 11 kommuner i länet och 14 stadsdelar i Stockholms stad ska personal och chefer få stöd i den digitala utvecklingen. Projektet inleds med en analys- och planeringsfas under våren 2016, då samtlig personal ska delta i workshops kring behov av kompetensutveckling och självskattning av befintliga kunskaper. Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

11 2 Mål och resultat I det här avsnittet redovisas nämndens måluppfyllelse för Måluppfyllelsen bedöms genom resultatet av framtagna indikatorer samt genom de uppdrag och aktiviteter som genomförts för att nå målet. Målet uppfyllt/uppdrag klart: Målet delvis uppfyllt/uppdrag pågående: Målet ej uppfyllt/uppdrag ej påbörjat: Övergripande mål: 2.1 En kommun i arbete och företagande Beskrivning En minskad arbetslöshet är en central och kommunövergripande fråga. Arbetstillfällen ska skapas genom att samordna våra insatser och våga tänka nytt. Nämndmål: Stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv med särskilt fokus på den enskildes möjlighet att bli självförsörjande. Kommentar Vuxenenheten har implementerat en metod som ska stärka rättsäkerheten i handläggningen. Arbetet med att involvera en förtroendeläkare i ärenden rörande ekonomiskt bistånd har ännu inte kommit igång. Samverkan med arbetsmarknadsenheten har intensifierats under året. Arbetet med att få till en fungerande vårdkedja på hemmaplan har intensifierats i och med en tät samverkan med Härnevimottagningen. Projektet Bostad först är i slutfasen. Kvarstår att UBH förmedlar en bostad till projektet. Gällande våld i nära relationer har två affischeringskampanjer genomförts för att uppmärksamma problemet och ge information var drabbade kan vända sig för att få hjälp. Ett samarbete mellan LSSenheten och daglig verksamhet inom arbetsmarknadsenheten utvecklas för att hitta bra arbetsplatser och sysselsättning som är anpassad efter individens behov. Härnevimottagningen arbetar nu enligt de nya nationella riktlinjerna för missbruksvård, för att möta klientens behov. Barn och ungdomsenheten har under året arbetat med att följa upp placerade barn och ungdomars skolgång. En lösningsfokuserad metod har implementerats som fokuserar på barn och ungdomars egna resurser. Samarbetet med Härnevimottagningen och MiniMaria har stärkts och är under utveckling för ungdomar med missbruksbeteende. Antalet hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd har sjunkit något under året vilket innebär att andelen kommuninvånare i behov av ekonomiskt bistånd har sjunkit i jämförelse med samma period Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

12 Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Andel personer som är beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen ska minska under perioden. Kommentar Mått går att finna i Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd under bakgrundsmått. Andelen vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd bör vara så låg som möjligt. Definition av långvarigt är bistånd månader under året. Mått räknas ut genom täljare:antal vuxna biståndsmottagre med långvarigt ekonomiskt bistånd under året och nämnare: totalt antal vuxna biståndstagar under året. Andelen personer med långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska. Kommentar Mått går att finna i Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd under bakgrundsmått. Andelen vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd bör vara så låg som möjligt. Definition av mycket långvarigt är bistånd minst 27 månader under en period av tre år med uppehåll högst 2 månader i rad. Mått räknas ut genom täljare: antal vuxna biståndsmottagre med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd under året och nämnare: totalt antal vuxna biståndsmottagre under året. Andelen personer med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska. Kommentar Mått går att finna i Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd under bakgrundsmått. Avser andel biståndmottagare i befolkningen. Mått räknas ut genom täljare:antal invånare, vuxna och barn, som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd och nämnare:totalt antal invånare i kommunen. Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning ska öka. Andel barn och ungdomar som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd ska minska. Övergripande mål: 2.2 En kommun för alla Beskrivning Vi ger Upplands-Bro-borna en nyckelroll i utvecklandet av sin kommun. Jämställdhets-, integrations- och mångfaldsarbetet ska stärka den demokratiska processen. Nämndmål: Nämnden ska utveckla arbetet med stöd till barn som far illa. Kommentar Barn- och ungdomsenheten har i samarbete med Utbildningskontoret haft fortbildning i Samordnad individuell plan (SIP). Resurssamråden har fått en tydligare struktur för att stärka syftet med samråden. Enheten har under året rekryterat en större mängd familjehem vilket resulterat i att merparten av de ensamkommande ungdomarna bor i familjehem rekryterade av enheten.. Under året har sammanlagt tio medarbetare gått Länsstyrelsens utbildning i utredningsmetoden Signs of Safety och två coacher, en samordnare och enhetschefen har gått en utbildning med inriktning mot implementering av Signs of Safety via Länsstyrelsen. Barn- och ungdomsenheten och personal på Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

13 Solängen har gemensam extern handledning med Signs of Safety-utbildare..Utifrån implementeringen av BBIC så är uppdrag och målformuleringar tydligare. Det förebyggande arbetet tillsammans med öppna förskolan, bvc och mvc, Lövstasamarbetet, fortgår. Avsikten är att det ska bidra till att ge goda förutsättningar för barnen i kommunen att växa upp under goda villkor. Utvecklingsarbetet för att utveckla insatser för ungdomar med missbruksproblem och de som befinner sig i riskzon fortgår liksom ett ökat samarbete med barn och ungdomsenheten. Första linjens psykiatri, Bryggan, som startat tillsammans med vårdcentralerna och Utbildningskontoret, erbjuder stöd i öppenvården för barn/ungdomar i åldern 0-18 år. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Andelen utredningsärenden som rör barn som far illa ska minska. Kommentar Mått går att finna i den kvartalsuppföljning som avdelningen kvalitet- och verksamhetsstöd redovisar till nämnden 4 gånger per år. Nämndmål: Nämnden ska öka kvaliteten och rättsäkerheten för den enskilde. Kommentar Myndighetsenheterna och utföraravdelningens enheter har kvalitetsråd en gång i månaden och går igenom och åtgärdar alla avvikelser. Utifrån vad som framkommer så revideras rutiner. Inom myndighetsenheterna kommer en ny egenkontroll kommer att göras i november Samordnarna på enheterna träffas en gång i månaden för att utveckla samverkan. Vuxenenheten har implementerat en metod för att stärka rättsäkerheten i handläggningen av ärenden som rör ekonomiskt bistånd. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Andelen godkända kvalitetsområden i Socialnämndens kvalitetsuppföljningar ska öka. Andel överklagade beslut som utfaller i likhet med nämndens beslut ska öka i jämförelse med föregående år. Alla pågående insatser ska ha ett aktuellt beslut. Alla pågående insatser ska ha en genomförandeplan. Nämndmål: Ett gott bemötande med fokus på individens möjlighet att själv välja Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

14 Kommentar Myndighetsenheterna har under året arbetet med att öka tillgänglighet gentemot kommunmedborgarna samt implementerat och anpassat de reviderade värdighetsgarantierna. Brukarundersökning genomförs under september. Utföraravdelningen har genomfört aktiviteter som stöd för den enskilde att själv välja hur beviljade insatser ska utformas i enlighet med värdighetsgarantierna. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Andelen procent som upplever ett gott bemötande ska öka. Nämndmål: Öka den enskildes delaktighet i utredning och genomförande av beslutade insatser. Kommentar Berörda myndighetsenheter har under året arbetat med att upprätta allt fler samordnade individuell planer (SIP). Biståndsenheten har utbildat samtlig personal i arbetet med att ta fram en SIP och brukare informeras alltid om möjligheten att upprätta en SIP. Barn- och ungdomsenheten har implementerat handlingsplanen för barns delaktighet vilket har resulterat i att fler samtal sker med barn nu än tidigare. En grupp medarbetare på enheten har utvecklat ett utredningsmaterial som är anpassat för barn, bland annat boken "Min utredning och kontakt med socialtjänsten", för att öka delaktigheten. Vuxenenheten har arbetat med att utveckla tydliga genomförandeplaner och uppdrag. Utföraravdelningen har arbetat med att utveckla kontaktmannaskapet, vilket är grunden för att säkerställa att beviljade insatser utformas utifrån den enskildes önskemål. Genomförandeplaner upprättas senast 14 dagar efter inflytt på särskilda boenden och gruppbostäder. Planerna upprättas i samråd med brukaren och närstående bjuds in. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Den enskildes delaktighet ska öka. Antalet samordnad individuella planer (SIP) ska öka i jämförelse med föregående år. Nämndmål: Nämnden ska utveckla den dagliga verksamheten för att tillgodose samtliga brukares behov. Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

15 Kommentar Solrosens dagverksamhet för äldre med demensdiagnos kommer att från 1 november 2016 flyttas till Kvistaberg enligt beslut. Denna flytt innebär att verksamheten kan ta emot fler brukare samt att verksamhetens utbud utökas. Arbetsmarknadsenheten ansvarar för daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Samverkan mellan socialkontorets myndighetsenheter och daglig verksamhet sker med fokus att tillgodose brukarnas behov. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Utbudet av Socialnämnens dagliga verksamhet ska öka. Nämndmål: Införa ett anhörigråd Kommentar Ett reglemente för ett anhörigråd har antagits av Socialnämnden. Uppstart för anhörigrådet genomförs den 3 oktober Övergripande mål: 2.3 Vi lyfter skolan Beskrivning Utbildning är nyckeln till framtidens jobb, konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och människors frihet att forma sina egna liv. Övergripande mål: 2.4 Bättre äldreomsorg Nämndmål: Utveckla det förebyggande arbetet för äldre. Kommentar Utvecklingsarbete av den förebyggande enheten har pågått under året och fortsätter. I samband med utvecklingsarbetet har bland annat följande genomförts; förebyggande enhetens kontor har flyttat från Torget 6 till Torget 4 i syfte att skapa en levande plats för alla äldre i kommunen vid servicehuset och trygghetsboendet. En översyn av lokalerna vid Torget 4 har påbörjats och en informationsskärm har installerats och en informationshörna är under upprättande. För en ökad fysisk aktivitet för äldre har en en promenadgrupp startats och planeringen för en hälsostig har påbörjats. Regelbundna föreläsningar erbjuds och en teknikgrupp där äldre kan lära sig att använda surfplattor är i utvecklingsfasen. Personalgruppen deltog vid årets gerontologidag så att personalen ska vara uppdaterad vad det gäller ny forskning och rön inom äldreforskningen. För att driva utvecklingen i samverkan med föreningslivet har en workshop genomförts och regelbundna möten genomförs med representanter Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

16 från pensionärsföreningarna. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Andelen aktiviteter/verksamheter för äldre ska öka. Nämndmål: En trygg ålderdom med en känsla av sammanhang (KASAM). Kommentar Personalens tjänstgöringsgrad har ökat inom äldreomsorgen vilket innebär att brukare i större utsträckning kan erbjudas individuella aktiviteter. Inom kommunens särskilda boenden är aktiviteter ett stående inslag i verksamheterna och att erbjuda utomhusvistelser ska vara en självklarhet. Aktiviteterna ska bygga på de enskildas egna vilja och önskemål. Brukarna på Solrosens dagverksamhet har deltagit i kommunens "Konstrunda ". Ungdomar inom ramen för Ung omsorg besöker nämndens äldreboenden på helger för att ge brukarna "guldkant" i tillvaron. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Andelen brukare som är nöjd/ganska nöjda inom hemtjänsten ska öka. Andel brukare som upplever trygghet när deras beviljade insatser (hemtjänst och särskilt boende) utförs ska öka jämfört med föregående år. Nämndmål: Öka den enskildes delaktighet och påverkansmöjlighet i utformandet av beslutade insatser. Kommentar Utföraravdelningen har under året arbetat med att utveckla innehållet i den enskildes genomförandeplan så att det speglar den enskildes önskemål. I det dagliga arbetet är personal lyhörd för att lyssna in den enskilde i dennes önskan. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Andel brukare med hemtjänst som är nöjda med sitt inflytande över hur och när insatser utförs ska öka jämfört med föregående år. Andel brukare i särskilt boende som är nöjda med sitt inflytande över hur och när insatser utförs ska öka jämfört med föregående år. Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

17 Övergripande mål: 2.5 En grön kommun i utveckling Beskrivning Vi stärker vår gröna profil och vårt klimatarbete genom ökad dialog med medborgarna. Nämndmål: Nämnden ska minska sin negativa miljöpåverkan. Kommentar Myndighetsenheterna använder videkonferenser/möten så långt det är möjligt. Samåkning sker och oftast används buss och tåg. Miljöbilar finns för tjänsteärenden. Inom utföraravdelningen pågår ett arbete med att utöka sorteringen av sopor samt att se över och effektivisera transporter med bil. Antalet elcycklar har utökats inom hemtjänsten. Ett avtal har tecknats med Ragnsells för att hantera stickande och skärande avfall. Det saknas i dag fungerade utrymmen på Norrgården för källsortering. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Andelen godkända områden i Socialnämndens kvalitetsuppföljningar ska öka. Övergripande mål: 2.6 En kommun som växer Beskrivning Vi är kommunen som ger plats. Fler ska kunna hitta ett hem i Upplands-Bro. Nämndmål: Nämnden ska erbjuda kvalitetssäkrad öppenvård. Det är särskilt viktigt med situationsanpassade lösningar utifrån behov och kvalitet. Kommentar Härnevimottagningen har under året genomfört omställningsarbetet att implementera evidensbaserade behandlingsmetoder i verksamheten. Nyrekryteringar har gjorts till verksamheten, bland annat har en samordnare anställts. Vuxenenheten har arbetat med att göra tydligare beställningar till mottagningen med tydligare och mer mätbara målsättningar för den enskilde. Samverkan mellan vuxenenheten och Härnevimottagningen har intensifierats. Implementeringen av reviderade BBIC inom barn- och ungdomsenheten har inneburit att de mål som nu sätts upp är tydligare och i högre grad mätbara. Enheten följer upp alla insatser. Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

18 Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Andelen evidensbaserade och strukturerade behandlingsinsatser inom kommunens egen öppenvård ska öka. Antalet insatser till Socialnämndens öppenvård ska öka. Nämndmål: Nämnden ska vara proaktiv inom området E-hälsa. Kommentar Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd har under året tagit fram en strategi inom området E-hälsa som antagits av Socialnämnden. Avdelningen håller i ett kontorsövergripande projekt för att driva E-hälsoarbetet. Avdelningen följer upp och analyserar inkomna trygghetslarm till hemtjänsten i dialog med biståndsenheten. Digital nattillsyn via kamera har prövats under året och kommer att kunna erbjudas under Ett övergripande digitaliseringsprojekt är under framtagande, där E-hälsa är en del och E-tjänster är den andra. Ansökan om att bli familjehem, kontaktperson eller kontaktfamilj kan nu göras på kommunens hemsida. Under året kommer digital scanning till verksamhetssystemet att införas. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Utbudet av tekniska tjänster/hjälpmedel i ordinärt boende ska öka. Antalet administrativa E-tjänster inom socialkontorets verksamheter ska öka. Övergripande mål: 2.7 Ett växande kultur- och fritidsutbud Nämndmål: Utökat kultur och fritidsutbud för Socialnämndens målgrupper. Kommentar Upplands-Bro kommun har en konstgrupp i varje äldreboende samt i dagverksamheten, där personer med demens målar med syfte att öka livskvalitet. Kommunens äldrepedagog/gerontolog har erbjudit utbildning till omsorgspersonalen om hur man arbetar med konst som metod inom demensvården. Konstgrupperna deltog vid årets konstrunda. Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

19 Inom LSS-enheten har ett samarbete med kultur-och fritid för att se hur kan vi utveckla fritidsutbudet för personer inom enheten. Kommunen har ett ansvar för att den enskilde har tillgång till en aktiv fritid. Övergripande mål: 2.8 En kommun med god ekonomi och uppföljning Beskrivning Kommunen har en ekonomi i balans, varje verksamhet håller sin budget varje år. Nämndmål: Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Kommentar Inför budgetarbetet 2017 har en översyn av taxor och avgifter inom Socialnämndens verksamheter genomförts. Nämndmål: Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Kommentar Det ekonomiska läget med helårsprognos, redovisas vid varje Nämnd. Nämndmål: Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv Kommentar Samtliga verksamheters ekonomi samt kontorets, följs upp månatligen i dialog med ekonomicontroller. Prognosen redovisas vid varje Socialnämnd. En översyn av biståndsenhetens arbete och processer genomförs med hjälp ut av en en extern konsult. Nämndmål: Kommunens verksamheter och dess ekonomiska budgetförutsättningar ska genomlysas. Kommentar En genomlysning har genomförts av Socialnämndens ekonomiska budgetförutsättningar av företaget PWC. Den slutliga rapporten har inte levererats ännu. Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

20 Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Analysrapport Övergripande mål: 2.9 Vara en attraktiv arbetsgivare Beskrivning Upplands-Bro kommuns arbetsplatser genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt samt en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat, professionellt arbete och medarbetare som trivs. Nämndmål: Arbetsmiljön och arbetssättet på kommunens arbetsplatser ska anpassas utifrån medarbetarnas behov genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete Kommentar Samtliga medarbetare i Socialnämndens verksamheter har arbetsplatsträffar (APT) en gång per månad. Myndighetsenheterna har regelbunden handledning samt ärendedragningar enskilt och i grupp. Den årliga psykosociala arbetsmiljöenkäten följs upp av samtliga verksamheter och analys och åtgärdsplaner upprättas. Samtliga medarbetare har regelbundna medarbetarsamtal. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Årlig revidering av SAM (Systematiska arbetsmiljöarbetet) Nämndmål: Skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet Kommentar Inom Socialnämnden pågår ett aktivt arbete med att skapa goda förutsättningar för att återkomma i arbete efter en sjukskrivning. Arbetet sker i samverkan med personalavdelningen och företagshälsovården. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Vid sjukfrånvaro längre än 14 dagar ska rehabiliteringsutredning upprättas Nämndmål: Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

21 Kommentar Genom stimulansmedel har vi haft möjlighet att kunna förstärka bemanningen. En översyn av heltidslösningar i verksamheten pågår samt möjligheterna att arbeta över avdelningsgränserna. En förbättrad version av planeringssystemet Time care är under implementering och arbetet sker i projektform. Målsättning med implementeringsprojektet är att underlätta heltidsanställningar. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Andelen heltidsanställd personal ska öka. Nämndmål: Nämnden ska ha en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Kommentar Socialkontoret fortsätter det löpande arbetet med att främja en god fysiskt och psykosocial arbetsmiljö. Under hösten kommer Prevents nya checklista för organisatorisk och social arbetsmiljö att användas inom vissa vissa enheter. Samtliga verksamheter följer upp samt analyserar och upprättar handlingsplaner utifrån den årliga medarbetarenkäten. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Nöjd medarbetarindex (NMI) ska öka för socialkontoret. Medarbetarenkät vartannat år Nämndmål: Arbetsplatserna ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar. Kommentar Medarbetarsamtal, uppföljningssamtal och lönesamtal genomförs för varje enskild medarbetare. Ett arbete pågår att förtydliga varje enskild funktion inom Socialkontoret med fokus på ansvar och mål. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Nöjd medarbetarindex (NMI) ska öka för socialkontoret Nämndens bedömning av måluppfyllelse Många av målen är uppnådda och övriga är under arbete eller planerade att uppnås under året. De budgetmål som ännu inte är uppnådda i sin helhet kommer att vara uppnådda innan årets slut. Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

22 3 Ekonomi 3.1 Årets resultat Driftredovisning Driftredovisning Budget Redovisat Avvikelse Avvikelse (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Nettoav Myndighetsenhete rna Utföraravdelninge n Kvalitets- och verksamhetsstöd Summa Driftredovisning Budget Redovisat Avvikelse Avvikelse (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Nettoav Ekonomiskt bistånd Summa Helårsprognos Helårsprognos Budget 2016 Prognos 2016 Avvikelse 2016 Avvikelse (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Nettoav Myndighetsenhete rna Utföraravdelning Kvalitets- och verksamhetsstöd Summa Socialnämnd Helårsprognos Budget Redovisat Avvikelse Avvikelse (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Nettoav Nettoav Ekonomiskt bistånd Summa Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

23 3.2 Ekonomisk analys Socialnämnden visar ett positivt resultat för delår 2 på 6,1 mnkr vilket motsvarar 3%. Ekonomiskt bistånd visar ett positivt resultat på 4,3 Mnkr motsvarande 25%. På helåret förväntas Socialnämnden visa ett positivt resultat på 4,4 mnkr och ekonomiskt bistånd förväntas visa ett positivt resultat på 5 mnkr. Myndighetsenheterna visar ett negativ resultat på 6 mnkr. Kostnaden för externa placeringar vuxna har minskat under året och visar en positiv avvikelse med 0,6 mnkr. Hög personalomsättning har resulterat i höga personalkostnader -0,7 mnkr. Barn och ungdomsenheten avviker positivt mot budget med 3 mnkr och vilket främst beror på ett minskat antal placeringar HVB samt lägre personalkostnader på grund av vakanser. Äldreomsorgen avviker negativt med 6,5 mnkr främst på grund av ökade volymer inom hemtjänsten. Omsorg för personer med funktionshinder samt SoL under 65 år: avviker totalt negativt med 3,2 mnkr. Antalet placeringar -1,7 mnkr, personlig assistans -2,4 mnkr samt högre personalkostnader pga inhyrd personal -1,4 mnkr. På helåret förväntas myndighetsenheterna sammantaget visa ett negativt resultat på 9 mnkr. Åtgärder inom omsorg för personer med funktionshinder och äldreomsorg pågår. Utföraravdelningen visar ett negativt resultat på 2,7 Mnkr. Personlig assistans avviker negativt med 2,3 mnkr beroende på minskade volymer samt utökad administration. Socialpsykiatrin avviker negativt mot budget med 0,9 mnkr och beror på minskade volymer samt höga personalkostnader. Gruppbostäderna avviker negativt med 0,6 mnkr på grund av höga personalkostnader. Hemtjänst LOV samt serviceboenden visar ett negativt resultat på 0,1 Mkr. Äldreboenden, hälso- och sjukvårdsinsatser samt tekniska hjälpmedel avviker positivt med 0,4 mnkr. Administration avviker positivt med 0,8 mnkr. På helåret förväntas avdelningen visa ett negativt resultat på 0,6 mnkr då åtgärder pågår. Kvalitet- och verksamhetsstöd visar ett positivt resultat på 14,9 mnkr. Administrationen avviker positivt med 1,5 mnkr och beror på lägre konsultkostnader. Integrationskostnaderna avviker positivt med 13,4 mnkr och beror på lägre placeringskostnader samt ersättning för tomma asylplatser. På helåret förväntas avdelningen visa ett positivt resultat på 14 mnkr. Ekonomiskt bistånd visar ett positivt resultat på 4,3 mnkr. Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

24 Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd har minskat, fler personer kommer ut i egen försörjning. Arbetet med förändrade rutiner inom enheten för samt samarbete med arbetsmarknadsenheten har pågått under året och fortsätter under hösten. I samband med ett ökat antalet flyktingar kan antal personer öka under hösten därav en prognos på 5,0 mnkr. 3.3 Driftsprojekt och engångssatsningar Projekt (tkr) Budget 2016 Redovisat Prognos 2016 Avvikelse 2016 Kostnader för flyktingsistuationen Summa Kommentarer driftsprojekt och engångssatsningar Kostnader för flyktingsituationen I samband med att kommunen har anvisats 73 nyanlända under 2016 har fyra integrationsstödjare projektanställts under året i syfte att hjälpa till med integrering av nyanlända i samhället. Kostnader för personal- och boende har ökat i samband med mottagandet. 3.5 Sociala investeringsfonden Unga vuxna ansvarar arbetsmarknadsenheten för och ingår sen 1 april i år inom kommunledningskontoret. 3.6 Kommentarer sociala investeringsfonden 3.7 Investeringsredovisning Projekt Total budget Förbrukat tom 2015 Redovisat Budget 2016 Kvar av budget 2016 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Inventarier Kvalitets- och verksamhetsstöd Inventarier Utföraravdelningen Digital skärm (Playipp) Möbler till Allégården och Norrgården Möbler Vinterträdgård Allégården Medicinskåp gruppbostäder Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

25 Projekt Total budget Förbrukat tom 2015 Redovisat Budget 2016 Kvar av budget 2016 Möbler gruppbostäder 0 0 Parkvägen (nytt gruppboende enl LSS) Sängar Norrgården Summa Investeringsredovisningsprognos Projekt Total budget Förbrukat tom 2015 Prognos 2016 Budget 2016 Kvar av budget 2016 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Inventarier Kvalitets- och verksamhetsstöd Inventarier Utföraravdelningen Digital skärm (Playipp) Möbler till Allégården och Norrgården Möbler Vinterträdgård Allégården Medicinskåp gruppbostäder Möbler gruppbostäder Parkvägen (nytt gruppboende enl LSS) Sängar Norrgården Inventarier Kvistaberg Inventarier nya platser Norrgården Summa Kommentarer investeringsredovisning Digital skärm Inköp av digital skärm till dagcentralen/servicehuset, klart. Möbler till Allégården och Norrgården Möbler och serveringsvagnar, klart. Möbler vinterträdgård Allégården Inredning av vinterträdgården, klart. Medicinskåp gruppbostäder Medicinskåp för patientsäker förvaring av läkemedel i brukares lägenheter, klart. Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

26 Möbler Gruppboende Möbler till Svartviken gruppboende och serviceboendet Stigen samt mindre del till Furuhällsvägen. Projektet kommer att vara klart under Parkvägen (nytt gruppboende enligt LSS) Avser förprojekteringskostnader, inventarier mm. Projektet kommer att följa med till år 2018 då de största investeringarna kommer att ske av möbler och övriga inventarier. Sängar Norrgården Klart Kvistaberg Möbler samt övriga inventarier. Inventarierna kommer att köpas in under hösten. Norrgården utökade platser Möbler samt övriga inventarier. Inventarierna kommer att köpas in under hösten. Socialnämnden, Verksamhetsrapport delår augusti (24)

27 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Jesper Kyrk Avdelningschef jesper.kyrk@upplands-bro.se Datum Vår beteckning SN 16/0152 Förslag till budget 2017 Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar förslag till budget 2017 till Kommunstyrelsen som underlag till beredning av budget Sammanfattning Budgetförslag för år 2017 är upprättat, enligt de ekonomiska ramarna som givits enligt budgetdirektiv 2017 som för Socialnämnden är ett tillskott på tkr. Socialnämnden ska enligt budgetdirektiv redovisa konsekvenser av förändringar inom verksamheterna avseende volymförändringar, särskilda satsningar och kostnadsökningar/sänkningar tkr avsätts till volymökningar där framförallt ett ökat behov finns inom äldreomsorg och omsorg med personer med funktionsnedsättning. Under 2016 har volymerna fortsatt att öka och bedöms fortsätta under kommande år. Behovet inom omsorg med personer med funktionsersättning gäller främst grupp- och servicebostäder. Även ett utökat behov finns av platser av daglig verksamhet. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har under 2016 stabiliserats på en lägre nivå än budget vilket bedöms fortsätta under En omfördelning av ramen för ekonomiskt bistånd föreslås med 80 % av överskottet till Socialnämndens budget samt att 20 % av detta föreslås omfördelas till arbetsmarknadsenheten. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 12 september Ärendebeskrivning UBK1005, v2.0, Budgetförslag 2017 enligt budgetdirektiv 2017 Budgetförslag för år 2017 är upprättat, enligt de ekonomiska ramarna som givits enligt budgetdirektiv 2017 som för Socialnämnden är ett tillskott på tkr. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

28 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) SN 16/0152 Volymförändringar För volymförändringar utifrån befolkningsprognos avseende äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning, avsätts tkr. Löne- och prisökning Löne- och prisuppräkningar för 2017 har beräknats till tkr. Särskilda satsningar Särskilda satsningar för 2017 uppgår till tkr och består av utökning av personal inom integration, förebyggande verksamhet, digitalisering samt ett utökat anslag till kvinnojouren. Verksamhetsutveckling/förändring Inom socialkontorets verksamheter pågår ständigt verksamhetsutveckling i syfte att utveckla, kvalitetssäkra och effektivisera insatserna till målgrupperna samt tillgodose nya behov utifrån volymökningar. Socialkontoret kommer att under 2017 bedriva verksamhet enligt den samlade socialtjänstlagstiftningen. Kontoret utvecklar verksamheten utifrån föreslagna mål och uppdrag. Ledorden i de föreslagna målen är brukarmedverkan, egen försörjning, digitalisering och att bryta utanförskap. Antalet personer i behov av äldreomsorg kommer att öka, särskilt inom hemtjänsten men också inom särskilda boenden. Dagverksamheten som idag bedrivs på Solrosen kommer att flyttas till Kvistaberg vilket möjliggör en utökning av boendeplatser på Norrgården. Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning fortsätter utveckling av verksamheterna utifrån att antalet brukare ökar. En ny servicebostad i Bro blir inflyttningsklar under hösten 2016 och en ny gruppbostad beräknas vara inflyttningsklar tidig vår Konsekvensbeskrivning Socialnämndens utgångspunkt är att de mål som föreslagits för 2017 ska genomföras inom den preliminära budgetramen för socialnämnden och ekonomiskt bistånd. Volymökningar inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning finansieras med den preliminära höjningen av budgetramen. Nämndens arbete präglas av god ekonomisk hushållning och en effektiv drift av dess verksamheter samtidigt som verksamheten strävar mot en förbättrad kvalitet i det som levereras till den enskilde. Socialnämnden står dock inför några utmaningar under 2017 bland annat vad gäller ett ökat antal nyanlända personer med permanent uppehållstillstånd som

29 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) SN 16/0152 anvisas till kommunen. Nämnden ser också volymökningar inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Barnperspektiv Socialkontoret bedömer att beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor: Förslag till budget 2017 Beslut sänds till Kommunstyrelsen Akt

30 Budgetförslag nämnd år 2017 Socialnämnden 2017

31 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsåret Ansvarsområde och organisation Mål En kommun i arbete och företagande En kommun för alla Vi lyfter skolan Bättre äldreomsorg En grön kommun i utveckling En kommun som växer Ett växande kultur- och fritidsutbud En kommun med god ekonomi och uppföljning Vara en attraktiv arbetsgivare Ekonomi Driftbudget Specificering av förändringar i nämndens/bolagets budgetram Konsekvensbeskrivning Specificering av riktade statsbidrag Investeringsbehov Socialnämnden, Budgetförslag nämnd år (16)

32 1 Verksamhetsåret 2017 En växande kommun för alla Upplands-Bro är en växande kommun. Sista december 2015 hade kommunen enligt Statistiska centralbyrån (SCB) totalt invånare. Under 2015 var ökningen i kommunen 502 personer, vilket motsvarar en ökning på cirka 2 % sedan den 31 december Fram till år 2025 prognostiserar SCB att Upplands-Bro kommun kommer att ha en befolkningsökning på personer, från till Orsakerna till denna befolkningsökning är flera men närheten till Stockholm och nyetablering av företagsverksamheter är sannolikt några av dessa. Från och med 1 mars 2016 gäller den nya bosättningslagen vilken innebär att kommunerna i landet är skyldiga att ta emot nyanlända med permanent uppehållstillstånd (PUT). I år ska kommunen ta emot 73 stycken och för 2017 sannolikt fler. Befolkningsökningen är en stor tillgång för kommunen, men innebär också utmaningar för Socialnämnden i form av till exempel volymökningar inom äldreomsorgen och gruppboende för personer med funktionsnedsättning. Kommunens ansvar för nyanlända ställer krav på ett kvalitativt integrationsarbete. Ansvaret för nyanlända ställer också krav på kommunens möjligheter att ordna boende för de som anvisats till kommunen. Den ökande befolkningen innebär också en ökning av antalet ungdomar och unga vuxna. Framtagna förslag på budgetmål för Socialnämnden berör samtliga kommuninvånare som är i behov av Socialnämndens insatser. Utöver gruppen nyanlända är boendefrågan också en utmaning för övriga av Socialnämndens målgrupper, till exempel människor med psykisk funktionsnedsättning. Ett stödboende med förstärkt boendestöd för denna grupp behöver inrättas under Socialnämnden behöver vidare fortsatt vara en aktiv part när det gäller att tillgodose bostäder för Nämndens målgrupper, till exempel vid nybyggnationer. Socialnämnden vill utveckla det förebyggande ungdomsarbetet både inom den egna organisationen samt i samverkan med övriga Nämnder. Det handlar om att införa föräldraprogram samt medverka till att skapa mötesplatser för äldre och ungdomar, över målgruppsgränserna. Socialnämnden behöver också utveckla arbetet med ungdomar. Den digitala utvecklingen går snabbt och Socialnämnden anpassar sina verksamheter för att möta denna utveckling, bland annat genom att införa elektroniska tjänster och aktivt sprida kunskapen om e-hälsotjänster för äldre. Volymökningar inom äldreomsorgen och inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning kommer att vara en fortsatt utmaning under För att möta behovet av ytterligare äldreboendeplatser med dygnetruntomsorg kommer en upphandling att genomföras. Ett nytt gruppboende enligt lagen om särskild service (LSS) beräknas vara inflyttningsklart under Nämnden fortsätter arbetet med att utveckla boenden enligt LSS för att bredda tillgången på boendealternativ för målgruppen. Volymökningar inom hemtjänsten beräknas fortsätta också under Socialnämnden, Budgetförslag nämnd år (16)

33 Socialnämnden har ett tydligt medborgarfokus i sina verksamheter. Under föregående år har Nämnden arbetat aktivt med att öka den enskildes delaktighet i beslut och i utformning av beslutade insatser. Kvalitetsuppföljningar av Nämndens verksamheter har förbättrats och insatser för att öka rättsäkerheten har vidtagits. Det som behöver utvecklas är dialogen med medborgarna. Nämnden har under de senaste åren genomfört brukarundersökningar och under förra året genomfördes ett antal dialogmöten med brukare inom socialpsykiatrin. Detta arbete fortsätter att utvecklas och systematiseras varför Nämnden under 2017 kommer ta fram en plan för brukarmedverkan. Socialnämndens inriktning är att insatser som erbjuds ska vara evidensbaserade och kunskapsbaserade. Socialkontoret tar fram relevant statistik, bland annat ur verksamhetssystem, för att löpande hålla Socialnämnden informerad om verksamheternas utveckling, både vad gäller ekonomi och kvalitet. Framtagen statistik ligger till grund för Socialkontorets löpande förbättringsarbete. Socialnämndens ambition är att framtagna budgetmål för 2017 så långt som möjligt ska kunna mätas i relation till måluppfyllelse. I de fall detta inte låter sig göras med kvalitetsindikatorer (statistik) görs en samlad bedömning med hjälp av de genomförda aktiviteter som utgångspunkt. Socialnämnden, Budgetförslag nämnd år (16)

34 2 Ansvarsområde och organisation Socialnämnden ansvarar för omsorg av äldre samt personer med funktionsnedsättning, att barn och familjer får det stöd och den hjälp som regleras i den samlade lagstiftningen. Nämnden ansvarar även för ekonomiskt bistånd, insatser för personer med missbruksproblematik, boendestöd och sysselsättning till personer med psykiska funktionsnedsättning samt kommunens flyktingmottagande. Inom äldreomsorgens särskilda boenden och inom gruppboenden ansvarar nämnden för hälso- och sjukvårdsinsatser, upp till sjuksköterskenivå. Socialkontorets tre myndighetsenheter handlägger ärenden enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Utföraravdelningen bedriver verksamhet som hemtjänst, äldreboenden, gruppboenden, personlig assistens, stöd för barn och unga, missbrukare samt socialpsykiatriskt stöd. Avdelningen för kvalitet och verksamhetsstöd ansvarar för utvecklings- och kvalitetsfrågor, hanterar bland annat övergripande administration samt samordning av Nämndens budget. Socialnämnden, Budgetförslag nämnd år (16)

35 3 Mål I budget för 2017 fortsätter kommunens arbete med förbättrad service med hög kvalitet till våra kommunmedborgare, brukare, besökare, elever, företagare och kunder. Fokus på att öka studieresultaten, bygga bostäder, utveckla äldreomsorgen och trygghetsfrågorna i kommunen. Samtliga nämnder ska utforma sina budgetförslag med detta och kommunens organisationsfilosofi HEP (Helhetssyn, Engagemang och professionalitet) som utgångspunkt. Att bli bemött på ett professionellt och engagerat sätt oavsett fråga är utgångspunkten inom alla områden och ska genomsyra nämndernas budgetförslag. I direktivet till nämnderna anges att nämnderna ska i budgetförslaget med utgångspunkt från kommunens övergripande mål presentera förslag på nämndspecifika mål och uppdrag kopplade till de övergripande målen. Nämnderna ska också redovisa förslag på indikatorer som mäter måluppfyllelsen och som ska följas upp vid delår- och årsbokslut. Det är viktigt att de mål som sätts anger en klar viljeinriktning och är så konkreta att de verkligen styr i den fortsatta processen. Med målstyrning får varje styrelse/nämnd stor frihet att disponera tilldelade resurser inom olika verksamheter. Övergripande mål: 3.1 En kommun i arbete och företagande Beskrivning En minskad arbetslöshet är en central och kommunövergripande fråga. Arbetstillfällen ska skapas genom att samordna våra insatser och våga tänka nytt. Nämndmål: Öka antalet praktikplatser för studenter i Socialnämndens verksamheter med 20 % jämfört med 2016 Nämndmål: Minska andelen personer som uppburit ekonomiskt bistånd i längre än tre år med 20 % jämfört med sista december 2016 Nämndmål: Öka familjehemsplacerade barns prestationer i skolan Övergripande mål: 3.2 En kommun för alla Beskrivning Vi ger Upplands-Bro-borna en nyckelroll i utvecklandet av sin kommun. Jämställdhets-, integrations- och mångfaldsarbetet ska stärka den demokratiska processen. Socialnämnden, Budgetförslag nämnd år (16)

36 Nämndmål: Utveckla ungdomsarbetet med ungdomarna i fokus Nämndmål: Införa digital ansökan av försörjningsstöd Nämndmål: Öka brukarmedverkan Övergripande mål: 3.3 Vi lyfter skolan Beskrivning Utbildning är nyckeln till framtidens jobb, konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och människors frihet att forma sina egna liv. Övergripande mål: 3.4 Bättre äldreomsorg Nämndmål: % av boende på särskilt boende ska vara nöjda med maten Nämndmål: Förebyggande verksamheter för äldre i hela kommunen och med fokus på fysisk rörlighet. Nämndmål: Sprida kunskapen om E-hälsa för äldre Nämndmål: Erbjuda digital nattillsyn Övergripande mål: 3.5 En grön kommun i utveckling Beskrivning Vi stärker vår gröna profil och vårt klimatarbete genom ökad dialog med medborgarna. Socialnämnden, Budgetförslag nämnd år (16)

37 Nämndmål: Minska den totala elförbrukningen för den kommunala verksamheten med 5 % Nämndmål: Minska den totala volymen blandat hushållsavfall från den kommunala verksamheten med 5 % Nämndmål: Öka antalet fossilfria personbilar i den kommunala verksamheten med 6 stycken Nämndmål: Öka andelen ekologiska livsmedel med 5 % Nämndmål: Köptrohet mot ramavtal skall vara minst 70 % Nämndmål: Alla kommunala skolor och förskolor ska vara certifierade enligt Grön Flagg Övergripande mål: 3.6 En kommun som växer Beskrivning Vi är kommunen som ger plats. Fler ska kunna hitta ett hem i Upplands-Bro. Socialnämnden, Budgetförslag nämnd år (16)

38 Nämndmål: Verka för att tillgodose behovet av bostäder för Socialnämndens målgrupper Nämndmål: Inrätta stödboende för personer med psykisk funktionsnedsättning Övergripande mål: 3.7 Ett växande kultur- och fritidsutbud Nämndmål: Öka det kulturella utbudet i Socialnämndens verksamheter i samarbete med Kultur- och fritidsnämnden Nämndmål: Medverka till att det skapas mötesplatser för möten mellan äldre och ungdomar, över målgruppsgränser Övergripande mål: 3.8 En kommun med god ekonomi och uppföljning Beskrivning Kommunen har en ekonomi i balans, varje verksamhet håller sin budget varje år. Nämndmål: Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Nämndmål: Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Nämndmål: Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv Nämndmål: Kommunens verksamheter och dess ekonomiska budgetförutsättningar ska genomlysas. Indikatorer Analysrapport Socialnämnden, Budgetförslag nämnd år (16)

39 Nämndmål: Samtliga verksamheter inom socialnämnden ska ha digital dokumentation, 100 % Nämndmål: Samtliga insatser ska ha en genomförandeplan i verksamhetssystemet, 100 % Övergripande mål: 3.9 Vara en attraktiv arbetsgivare Beskrivning Upplands-Bro kommuns arbetsplatser genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt samt en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat, professionellt arbete och medarbetare som trivs. Nämndmål: Arbetsmiljön och arbetssättet på kommunens arbetsplatser ska anpassas utifrån medarbetarnas behov genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete Indikatorer Årlig revidering av SAM (Systematiska arbetsmiljöarbetet) Beskrivning Alla enheter ska lämna in en skriftlig årlig revidering av SAM, som sedan sammanställs i en rapport av personalstaben och diskuteras i samverkan. Syftet är att få en överblick över vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas och förstärkas. Nämndmål: Skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet Indikatorer Vid sjukfrånvaro längre än 14 dagar ska rehabiliteringsutredning upprättas Beskrivning Ansvarig chef upprättar en rehabiliteringsutredning tillsammans med sjukskriven medarbetare, senast dag 21, som sedan följs och revideras regelbundet under sjukskrivningsprocessen. Stöd ges från personalstaben. Nämndmål: Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas Indikatorer Andelen heltidsanställd personal ska öka. Nämndmål: Införa chefskörkort för Socialnämndens chefer. Socialnämnden, Budgetförslag nämnd år (16)

40 4 Ekonomi 4.1 Driftbudget 2017 Tkr Utfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter Kostnader Nettokostnader *) ** *) För 2017 ska nettokostnader motsvara den preliminära budgetramen för nämndenligt budgetdirektivet **) Budget 2016 är exkluderat arbetsmarknadsenheten och daglig verksamhet, ligger numera under kommunledningskontoret Ekonomiskt bistånd Tkr Utfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter Kostnader Nettokostnader Utifrån minskade kostnader för ekonomiskt bistånd 2016, som under året stabiliserats på lägre nivå, föreslås inför budget 2017 en omfördelning av ramen för ekonomiskt bistånd med 80 % av överskottet till Socialnämnden. Av detta föreslås 20 % omfördelas till arbetsmarknadsenheten för ytterligare satsningar för projektet Åter i arbete för att möjliggöra för fler som uppbär försörjningsstöd att komma i arbete/sysselsättning. Se utförligare kommentarer under rubriken konsekvensbeskrivning. 4.2 Specificering av förändringar i nämndens/bolagets budgetram Tkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Avgår engångsanslag Allmänuppräkning av budgetramen (löne- och prisjustering) Volymförändringar Särskilda satsningar och andra tillskott Eventuella omfördelningar, effektiviseringar Summa (= tillskott enligt budgetdirektiv!) Kommentarer förändring budgetram Socialnämnden har i budgetdirektiven för år 2017 tilldelats en utökning av budgetram med tkr och en oförändrad budget för ekonomiskt bistånd. Löne- och prisuppräkningar för 2017 har beräknats till tkr tkr avsätts till volymökningar där framförallt ett ökat behov finns inom äldreomsorg och omsorg med personer med funktionsnedsättning. Under 2016 har volymerna fortsatt att öka och bedöms fortsätta under kommande år. Behovet inom Socialnämnden, Budgetförslag nämnd år (16)

41 omsorg med personer med funktionsersättning gäller främst grupp- och servicebostäder. Även ett utökat behov finns av platser av daglig verksamhet. Särskilda satsningar för 2017 uppgår till tkr och består av utökning av personal inom integration, förebyggande verksamhet, digitalisering samt ett utökat anslag till kvinnojouren. Ersättning lagen om valfrihet (LOV) Ersättningen till utförare inom LOV för hemtjänst, ledsagning och avlösarservice föreslås vara oförändrad under Förändring av taxor och avgifter Maxtaxan för insatser inom hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende föreslås höjas till en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet från och med den 1 januari Bakgrunden till höjningen är en lagändring av Socialtjänstlagen som ger kommunerna möjlighet att höja maxtaxan inom äldreomsorgen från och med den 1 juli I samband med detta sänks statsbidraget till alla kommuner i Sverige. Höjningen berör de brukare med ett kostnadsutrymme som överstiger dagens avgiftstak Ekonomiskt bistånd Tkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Avgår engångsanslag Allmänuppräkningav budgetram (löne- prisjustering) Volymförändring Särskildasatsningar och andra tillskott Eventuellaomfördelningar, effektiviseringar Summa Konsekvensbeskrivning Utgångspunkt är att de mål som föreslagits för 2017 ska genomföras inom den preliminära budgetramen för Socialnämnden och ekonomiskt bistånd. Merparten av den preliminära utökningen av Socialnämndens budgetram går till volymökningar inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Nämndens arbete präglas av god ekonomisk hushållning och en effektiv drift av dess verksamheter samtidigt som strävan mot en förbättrad kvalitet i det som levereras till den enskilde fortgår. Nämnden står dock inför några ekonomiska utmaningar under Arbetet med fokus på kostnadseffektivitet fortsätter. När så är möjligt erbjuds hemaplanslösningar istället för köp av externa tjänster, till exempel daglig verksamhet. Arbetet fortsätter med att utveckla den förebyggande verksamheten för äldre med fokus på att äldre ska kunna leva ett självständigt liv så länge som möjligt. Socialnämnden, Budgetförslag nämnd år (16)

42 Äldreomsorgen Befolkningsprognosen visar att antalet äldre över 65 år ökar i kommunen, likaså äldre över 85 år. Detta innebär en förväntad volymökning av insatser inom hemtjänst och i särskilda boenden (SÄBO) över tid. Under 2015 ökade utförandegraden inom hemtjänsten, en ökning som fortsatt också under 2016, framförallt inom hemtjänst egen regi. En orsak till ökningen är ökad vårdtyngd. En fördjupad analys av ökningen görs och en översyn av biståndsenheten har påbörjats. Socialkontoret har sett över faktureringsrutiner gentemot hemtjänstleverantörer för att säkra att faktureringen är korrekt. För att möta volymökningar inom SÄBO kommer Solrosens dagliga verksamhet att flytta till Kvistaberg för att möjliggöra ytterligare ca sju bondeplatser på Norrgården. Det är för närvarande oklart när ombyggnationen är slutförd vilket innebär att det kommer att finnas behov av att köpa externa boendeplatser under För att möta behovet av ytterligare boendeplatser med dygnetrunt omsorg kommande år har arbetet med att upphandla platser påbörjats. Omsorgen om personer med funktionsnedsättning För närvarande finns en kö till platser på gruppbostäder enligt LSS. En ny gruppbostad planeras bli inflyttningsklar våren Under hösten 2016 kommer ytterligare en servicebostad att öppnas i Bro, med maximalt 8 lägenheter samtidigt som tillbyggnad av ytterligare två boendeplatser på Lejondals gruppboende planeras. Genom vidtagna åtgärder beräknas behovet av externa placeringar minska under Under 2017 har Socialkontoret för avsikt att inrätta ett stödboende för personer med psykisk ohälsa. Inom ramen för översynen av biståndsenheten genomförs en granskning av handläggning i ärenden som rör socialpsykiatri. Sammantaget förväntas detta minska behovet av externa placeringar samt öka vårdkvalitén för målguppen. Individ- och familjeomsorgen Enheterna inom individ- och familjeomsorgen förväntas bedriva verksamheten inom givna budgetramar också under Under 2016 har kostnaderna för missbruksplaceringar minskat och en orsak till detta är det förändringsarbete som genomförts av öppenvårdsbehandlingen, Härnevimottagningen. Idag erbjuder mottaningen ett utökat utbud av insatser och arbetet utförs i enlighet med de nationella riktlinjerna. Ekonomiskt bistånd Under 2015 sjönk kostnaderna för ekonomiskt bistånd kraftigt och så även antalet hushåll i behov av bistånd. Detta som en effekt av en förbättrad arbetsmarknad samt framförallt vidtagna förbättringsåtgärder med fokus på en rättsäker handläggning och ett utökat samarbete med Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen. Under 2016 har kostnaderna för ekonomiskt bistånd stabiliserats på en nivå som ligger betydligt lägre än givna budgetramar. Socialkontoret bedömer att denna lägre kostnadsnivå kommer att gälla också under 2017 men att den riskerar att öka under 2018 i och med ökningen av kommunplaceringar av nyanlända under Således kommer det att finnas utrymme för omfördelningar av budgetramen för ekonomiskt bistånd till Socialnämnden, Budgetförslag nämnd år (16)

43 Socialnämndens budgetram för Detta för att möta osäkerhetsfaktorer och omställningskostnader gällande volymökningar inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. (Se förslag till omfördelning under avsnitt 4.1) Migration Den kraftigt ökande migrationen är en utmaning för Upplands-Bro kommun liksom för övriga kommuner i landet. För gruppen ensamkommande har kommunen 2016 ett avtal om 83 asylplatser. I och med bosättningslagen som trädde ikraft 1 mars 2016 har Migrationsverket sagt upp avtalet med kommunen. Under 2016 har antalet asylsökande ensamkommande barn minskat, något som också Upplands-Bro kommun märkt av. Huruvida denna trend håller i sig också under 2017 är beroende av nationella lagar och faktorer i omvärlden. En försiktig bedömning är att tillströmningen av ensamkommande till kommunen kommer att vara låg under Samtidigt blir de ensamkommande som kommunen tagit emot äldre och får därmed ett förändrat behov av omhändertagande. Färre kommer att vara i behov av att bo på hem för vård eller boende (HVB) och fler lämpade för så kallat stödboende. Socialkontoret har påbörjat en översyn av dessa faktorer och kommer att vidta nödvändiga omställningar så att ungdomarnas behov och kommunens tillgodoseende av dessa matchar varandra. Sannolikt innebär det färre platser på HVB och fler platser på stödboende. Det är också en nödvändig omställning för att möta de sänkta ersättningsnivåer från Migrationsverket som regeringen signalerat kommer att gälla från och med 1 juli Enligt den nya bosättningslagen för nyanlända som trädde i kraft 1 mars i år ska kommunen under 2016 anvisas 73 nyanlända. Sannolikt kommer antalet nyanlända öka de närmste två åren utifrån den stora tillströmningen avasylsökande till Sverige under Den stora utmaningen för kommunen som helhet och för Socialnämnden är bristen på bostäder för målgruppen. Detta leder till att Socialnämnden tvingas hitta boendelösningar som integrationsmässigt inte är optimala och kostnadsmässigt innebär ökade kostnader. Den optimala lösningen är att nyanlända får tillgång till boende som underlättar integrationen. På sikt kan ökningen av nyanlända leda till ökade kostnader för ekonomiskt bistånd när den enskildes etableringsersättning upphör. Detta är dock avhängigt sysselsättningsraden för målgruppen. Socialnämnden kommer under 2017 att vara en aktiv part när det gäller att skapa boenden för målguppen samt i integrationsarbetet. Socialnämnden har ett uttalat integrationsansvar för både ensamkommande och nyanlända som anvisas till kommunen. Antalet nyanlända till kommunen har ökat under 2016 och kommer att öka ytterligare under 2017, vilket i sin tur leder till ökade kostnader för Socialnämndens integrationsarbete. Personal Socialkontoret har ett besvärligt rekryteringsläge inom flertalet yrkeskategorier inom Nämndens verksamhetsområde. Det leder till ökade kostnader av konsulter inom myndighetsenheterna, hälso- och sjukvårdsenheten samt ökade vikariekostnader för övriga verksamheter. Under 2016 har Socialkontoret drivit ett projekt för att underlätta rekryteringen. Arbetet fortsätter under 2017 samtidigt kommer en satsning genomföras för att öka ledarkompetensen inom Nämndens verksamheter. Digitalisering Socialnämnden, Budgetförslag nämnd år (16)

44 Vårt samhälle fortsätter att digitaliseras i allt större utsträckning. Utvecklingen av olika så kallade E-tjänster innebär förbättringar för oss medborgare avseende tillgängligheten till olika samhällsfunktioner. Exempelvis bokas idag tider för läkarbesök på sjukvårdsinrättningarnas och bilbesiktningens hemsidor digitalt. Utvecklingen inom E- hälsoområdet innebär en förändring både för medborgare som för de verksamheter som tillhandahåller vård och omsorg, till exempel nattillsyn med hjälp av en kamera. Inom E-hälsoområdet har Socialnämnden följt med i utvecklingen genom digitala trygghetslarm och digitala lås, och utvecklingen fortsätter under 2017 för att möta en ökad efterfrågan på E-hälsotjänster från kommunmedborgarna. Inom området E-tjänster behövs konkreta insatser genomföras. Under 2017 kommer Nämnden införa möjligheten för kommunmedborgare att ansöka om ekonomiskt bistånd digitalt. Detta underlättar för den enskilde samtidigt som det underlättar handläggningen för socialsekreterarna. 4.4 Specificering av riktade statsbidrag En allt större del av kommunens finansiering kommer i form av riktade statsbidrag direkt från staten/regeringen. Riktade statsbidrag är specialdestinerade statsbidrag som antingen oftast rekvireras eller har ett ansökningsförfarande som nämnden själv ansvarar för. Riktade statbidrag bokas på kontoklass 3 i kommunens redovisning. Riktade statsbidrag är statsbidrag som inte ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det riktade statsbidraget kommer inte, med andra ord, i de generella statsbidraget som nämnden får i sin budgetram. Specificerade satsningar som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning ingår i respektive nämnds budgetram och kan inte särskilt begäras från nämnden utöver den budgetram som nämnden får. Riktade statsbidrag Tkr Erhållet 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 IT-utveckling Våld i nära relationer Prio-satsning social hälsa Kunskapssatsning äldreomorg Ett bättre liv för äldre och sjuka Ökad bemanning äldreomsorgen Ökad bemanning inom Barn och Ungdom Kompetensutveckling inom social barn och ungdom Socialnämnden, Budgetförslag nämnd år (16)

45 Tkr Erhållet 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Kommentarer riktat statsbidrag 4.5 Investeringsbehov Investeringsprojekt Tkr År 2017 År 2018 År 2019 Avskrivni ngstid antal år Avskrivni ng per år Äldreboende, utökning av verksamheten Dagverksamhet, möbler, inventarier Möbler, inventarier hemtjänst Elcyklar hemtjänst Gruppbostäder Inventarier ny gruppbostad Summa Kommentarer investeringsbehov Särskilt boende Sängar, möbler och inventarier till Norrgårdens 7 nya platser, dagverksamhetens flytt till Kvistaberg. Hemtjänst Möbler och inventarier vid upprustning av lokalen. Utbyte till elcyklar inom de närmaste åren. Gruppbostäder Upprustning av Gula villan samt Rosa villan, Lejondals gruppboende. Möbler och inventarier till ny gruppbostad med beräknad inflytt slutet av Socialnämnden, Budgetförslag nämnd år (16)

46 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Marita Lindell-Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd marita.lindell-jansson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning SN 16/0140 Socialnämnden Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner sammanställningen av avvikelserapporter. Sammanfattning Under perioden januari-december 2015 har totalt 479 avvikelser rapporterats vilket är något färre än Av dessa utgör 293 avvikelser fall och 184 avvikelser i samband med läkemedelshantering. I övrigt har två avvikelser avseende nutrition rapporterats. Inga avvikelser gällande medicintekniska hjälpmedel eller hot och våld mellan brukare har rapporterats in. Verksamheten har sedan utökats med 7 LSS-boenden samt dagliga verksamheter. Under året har totalt fem stycken delegeringar dragits in mot sju stycken föregående år p.g.a. misskötsamhet avseende den delegerade arbetsuppgiften. Ingen avvikelse har utgjort grund för Lex Maria-anmälan under Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 27 juni 2016 Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Kvalitet- och verksamhetsstöd UBK1005, v2.0, Bilagor 1. Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2015 Beslut sänds till Verksamhetschef Hälso-och sjukvårdslagen (HSL) Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

47 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) SN 16/0140 Enhetschef Hälso- och sjukvårdsenheten (HSE) Akt

48 Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård

49 Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2015 Inledning Innehåll 1 Inledning Avvikelser Fall Vem faller? Var och hur sker fallen? När sker fallen? Läkemedel Övriga avvikelser Hot & våld Medicintekniska hjälpmedel Nutrition MAS analys och förslag till åtgärder

50 Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2015 Inledning 1 Inledning Med avvikelse inom hälso- och sjukvård avses en icke- förväntad händelse som medfört eller skulle kunna medföra vårdskada eller risk för uppkomst av vårdskada. Med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som är bestående och inte ringa, eller som lett till att patienten erhållit ett väsentligt ökat vårdbehov, alternativt avlidit. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldigt till att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte rapportera risker för vårdskador samt händelser som har med fört eller skulle kunnat medföra en vårdskada (Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659). I enlighet med SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, ska vårdgivaren ta emot och utreda avvikelser. På grundvalen av resultaten av dessa ska de åtgärder vidtas som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Detta arbete sker i huvudsakligen i de kvalitetsgrupper som finns ute i verksamheterna. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ansvarar den sjuksköterska som anges i 24, för att anmälan görs till den nämnd som har ledningen av hälsooch sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Enligt gällande delegationsordning ansvarar ovan angivna sjuksköterska på delegation att anmälan om allvarliga skador mm inom den kommunala hälsooch sjukvården görs till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Syftet med avvikelsehantering och rapportering, är att verksamheterna ska kunna ska kunna dra lärdom av tillbud och negativa händelser och vidta riskförebyggande åtgärder för att förhindra att samma typ av avvikelse inträffar igen. 3

51 Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2015 Avvikelser 2 Avvikelser Under perioden januari december 2015 har totalt 479 avvikelser rapporterats (488 år 2014; 400 år 2013) vid kommunens särskilda boenden för äldre. Av dessa är 293 fall (312 fall 2014; 258 fall 2013). I samband med läkemedelshantering har 184 avvikelser rapporterats (170 år 2014; 141 år 2013). I övrigt har två avvikelser avseende nutrition rapporterats. Inga avvikelser avseende tekniska hjälpmedel eller hot och våld mellan patienter har rapporterats. Verksamheten har sedan utökats med sju LSSboenden och dagliga verksamheter. Under året har totalt fem stycken delegeringar (sju stycken föregående år) dragits in på grund av misskötsamhet avseende den delegerade medicinska arbetsuppgiften. Ingen avvikelse har utgjort grund för en Lex Maria-anmälan. Nedanstående diagram visar den sammalagda avvikelseutvecklingen åren Diagram 1. Jämförelse samtliga avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård åren

52 Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2015 Fall 3 Fall Antalet fall-avikelser under perioden januari-december 2015 var 293 stycken (312 föregående år). Av dessa var 211 stycken (72 %) utan synlig skada, medan övriga medförde någon typ av skada, till exempel hematom, sår, hudskrap eller fraktur (11frakturer). Behov av sjukhusbesök i samband med fall uppstod vid 18 tillfällen (6 %) för att med röntgen utesluta bland annat fraktur och/eller hjärnskakning, stroke eller nytillkommen epilepsi, behandling av fraktur samt för suturering vid sårskada. Ett flertal fall har skett under alkoholpåverkan hos enskilda individer. I kommunen registreras alla fall, oberoende av om fallet inneburit någon konsekvens eller ej för den enskilde. 3.1 Vem faller? I 89 % av fallen har brukare fallit tidigare. Det är ett mindre antal brukare som svarar för de flesta fallen. 3.2 Var och hur sker fallen? I 81% sker fallen i den egna lägenheten på boendet (75 %; 2014) och i 97 % i samband med förflyttning, varav 32 % gäller förflyttning till/från toaletten. 3.3 När sker fallen? 73 % av fallen sker under dag- och kvällstid och 74 % av fallen sker på vardagar. 85 % av fallen sker när brukaren är ensam. Att upprätta avvikelserapport när en brukare fallit, även om brukaren inte har skadat sig, är viktigt för att försöka förebygga fall och fallskador. Genom att analysera varför individen fallit och vidta adekvata åtgärder kan många fallskador förebyggas. Riskbedömningen avseende risk för fall görs i särskilda boenden i Upplands- Bro kommun med Downton Fall Risk Index. Enligt riktlinje ska detta göras vid den enskildes inflytt, förändringar i den enskildes hälsotillstånd samt vid upprepade fall. Fallpreventiva åtgärder ska sedan vidtas utifrån analysen. Riskbedömningarna journalförs, men kan endast registreras i kvalitetsregistret Senior Alert med den enskildes samtycke. 400 Avvikelser fall år År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Diagram 2. Jämförelse av antalet fallavvikelser åren

53 Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2015 Läkemedel 4 Läkemedel Under år 2015 uppskattas ca läkemedelsdoser ha överlämnats till brukare på våra särskilda boenden i egenregi. (Beräkningen bygger på brukare i särskilt boende för äldre, dagverksamhet samt brukare i LSS-boenden och daglig verksamhet. Antalet avvikelser gällande läkemedelshanteringen under perioden januari december 2015 var 184 stycken (170 år 2014; 141 år 2013). Av dessa inträffade 85 % av avvikelserna vid överlämnandet av läkemedel. Mest förekommande avvikelse är uteblivet läkemedelsöverlämnande, vilket har registrerats vid 137 tillfällen (75 %). Vid 55 % av dessa uteblivna läkemedelsöverlämnanden (59 % år 2014), uppges glömska hos personal vara orsak. Avvikelser avseende läkemedelshanteringen inträffade i 84 % av fallen på vardagar. 153 avvikelser (83 %) inträffade vid överlämnandet av morgon- respektive kvällsdoser av läkemedel. Ingen brukare har drabbats av allvarlig skada eller sjukdom på grund av den uteblivna läkemedelsdosen. Vid hantering av läkemedel kan fel ske i olika moment. Fel kan till exempel ske vid iordningställande av läkemedel, felaktig dos kan ges vid överlämnande, förväxling av brukare kan ske, läkemedelsdos kan glömmas bort att ges. Andra exempel är att signering av att läkemedel har överlämnats har gjorts- men läkemedelsdos ligger kvar i skåp/låda där det förvaras eller att signering ej genomförts trots att läkemedel har överlämnats. Läkemedel har under året saknats vid fler tillfällen vid tidpunkten för överlämnandet, d v s läkemedlen har inte funnits tillgängliga på plats. I vissa fall har det berott på att den enskilde haft en skuld till apoteket och läkemedel därför ej levererats till den enskilde. I några fall beror det på brister i kommunikation relaterat till en hög omsättning av sjuksköterskor, där bemanningen lösts med tillfälliga bemanningssjuksköterskor Avvikelser läkemedel År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Diagram 3. Jämförelse av antalet läkemedelsavvikelser åren

54 Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2015 Övriga avvikelser 5 Övriga avvikelser 5.1 Hot & våld Ingen avvikelse har rapporterats inom området 5.2 Medicintekniska hjälpmedel Ingen avvikelse har rapporterats avseende medicintekniska hjälpmedel. 5.3 Nutrition Två avvikelser har rapporterats inom nutritionsområdet. En av dessa gäller näringsdryck som omsorgspersonal inte gett trots ordination, vilket kan ha bidragit till en smärre viktnedgång hos den enskilde. Ingen av avvikelserna har medfört att den enskilde drabbats av allvarlig vårdskada i detta sammanhang. 7

55 Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2015 MAS analys och förslag till åtgärder 6 MAS analys och förslag till åtgärder Rapporten visar en minskning av antalet avvikelser inom den kommunala hälso- och sjukvården mot föregående år. Detta trots att verksamheten från och med utökats med sju stycken LSS-boenden samt dagliga verksamheter. Fallolyckor beror i hög grad på att brukarna flyttar till särskilt boende i ett senare skede med betydande sämre allmäntillstånd. Detta medför att yrsel, ålderssvaghet, balanssvårigheter, problem med ortostatiskt blodtryck, många olika läkemedel, minskad törstkänsla som gör att man dricker för lite och drabbas av yrsel m m är vanliga orsaker. Många brukare har också en övertro på sin egenförmåga och vill gärna klara sig själva istället för att be om hjälp. Man påbörjar förflyttningar mellan rullstol till toalettstol eller säng och missbedömer avstånd och faller därmed. På grund av nedsatt kognitiv förmåga glömmer också många brukare bort att larma eller på annat sätt uppmärksamma personal på att de har för avsikt att förflytta sig. Då skyddsåtgärder som medför begränsningsåtgärder inte får företas utan den enskildes samtycke, har en del fall skett med anledning av att den enskilde inte gett samtycke till att t ex sänggrinden får dras upp när den enskilde vistas i sängen. Ett antal avvikelser föreligger där omsorgspersonal inte har kontaktat och informerat sjuksköterskan om fallincidenter, vilket gör att den bedömning sjuksköterskan ska göra av patienten har försenats. Det fallrisk-projekt de särskilda boendena för äldre deltagit i tillsammans med läkarorganisationen har nu blivit en permanentad arbetsmetod där läkaren involveras i högre grad i det fallförebyggande arbetet. Vid varje rondtillfälle tar läkaren del av de fall som inträffat sedan föregående rondtillfälle, vilket resulterar i att fler läkemedelsgenomgångar och översyner av läkemedelsbehandlingar görs utifrån fallriskperspektiv. Majoriteten av alla läkemedelsöverlämnanden sker genom delegering till omsorgspersonal och går i de flesta fall bra. Vid några tillfällen har omsorgspersonal överlämnat vid-behovs-ordinerat läkemedel utan att kontakta sjuksköterskan som ansvarar för beslut om läkemedlet ska ges eller ej. Bristen på kontinuitet bland sjuksköterskor på grund av högre omsättning, vakanser som täckts med olika sjuksköterskor från olika bemanningsföretag, har bland annat medfört att beställningar av läkemedel inte gjorts i rätt tid för att glapp i behandlingen inte ska ske, att dosetter i högre grad inte är delats i tid när de tömts på sitt innehåll, att läkemedelslistor inte uppdaterats av den för tillfället tjänstgörande sjuksköterskan. En ökning har skett under året av antalet ej fullständigt ifyllda avvikelser i Pro Capita Avvikelsemodul. Det medför att detaljer och omständigheter i samband med dessa avvikelser inte kunnat erhållas som kan påverka delar av statistiken. 8

56 Avvikelser inom kommunal hälso- och sjukvård 2015 MAS analys och förslag till åtgärder En möjlig förklaring till detta kan även här vara den omsättning på sjuksköterskor som rått. Avvikelsehanteringen är en viktig del i det kontinuerligt pågående kvalitetssäkringsarbete som all personal är ålagd att delta i. Kvalitetsgrupperna inom respektive verksamhet har därför en mycket betydelsefull funktion i detta arbete. Deras arbete utgör grunden för förbättringsåtgärder och minimerar risker för att vårdskador ska uppkomma. MAS föreslår följande förbättringsåtgärder: - att varje verksamhet följer upp avvikelser på sin respektive enhet och vidtar de åtgärder som behövs för att eliminera nya avvikelser - att varje verksamhet aktivt arbetar med att diskutera och analysera enhetens avvikelser i tvärprofessionella personalgrupper (kvalitetsgrupper) för ett kontinuerligt lärande och förbättringsarbete för en förbättrad patientsäkerhet - att varje verksamhet fokuserar på läkemedelsavvikelser där läkemedel ej överlämnats relaterat till glömska hos personal som angiven orsaksförklaring - att varje verksamhet tar upp och påminner sin omsorgspersonal om att de alltid ska kontakta sjuksköterska för bedömning vid fallincidenter - att varje verksamhet tar upp och påminner sin omsorgspersonal om att vid-behovsläkemedel inte får ges förrän efter kontakt med sjuksköterska som bedömer om läkemedlet kan ges eller ej - att Hälso- och sjukvårdsenheten tar upp med sin legitimerade personal vikten av fylla/kryssa i all den information som efterfrågas när de lägger in avvikelser i Pro Capita Avvikelsemodul. Detta för att den statistik som dras ur systemet ska bli korrekt. - att Utföraravdelningen intensifierar sitt arbete för att snarast minska omsättningen på sjuksköterskor inom Hälso- och sjukvårdsenheten. Kontinuitet är en förutsättning för patientsäkerheten när det gäller såväl vård och behandling som förebyggande patientsäkerhetsarbete. 9

57 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Marita Lindell-Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd marita.lindell-jansson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning SN 16/0139 Socialnämnden Journalgranskning 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner föreliggande rapport avseende journalgranskning av den kommunala hälso- och sjukvårdens journalföring. Sammanfattning En journalgranskning har genomförts av MAS, avseende den kommunala hälso- och sjukvårdens journalföring. Granskningen omfattar den journalföring som kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster är skyldiga att ansvara för enligt Patientdatalagen (2008:355) samt SOSFS 2008:14 om Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Resultatet visade att kvaliteten på journalföringen förbättrats mot förgående års resultat. Journalgranskningen visar dock några förbättringsområden, som den legitimerade personalen har att arbeta vidare med i sin journalföring, Rapporten bör utgöra och användas som ett stöd för Hälso- och sjukvårdsenhetens verksamhet i dess utveckling av sin journalföringen. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 8 augusti 2016 Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån barnperspektivet. UBK1005, v2.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

58 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) SN 16/0139 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetstöd Bilagor 1. Journalgranskning 2015 Beslut sänds till Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Enhetschef Hälso- och sjukvårdsenheten (HSE) Akt

59 Journalgranskning 2015 Journalgranskning inom kommunal hälso- och sjukvård

60 Journalgranskning 2015 Innehåll 1 Bakgrund Journalföring Skyldighet att föra patientjournal En patientjournals innehåll Resultatet Förbättringsområden

61 Journalgranskning Bakgrund En journalgranskning har genomförts av MAS, , avseende den kommunala hälso- och sjukvårdens journalföring. Granskningen omfattar den journalföring som kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter är skyldiga att ansvara för enligt Patientdatalagen (2008:355) och SOSFS 2008:14 om Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Granskningen har utöver journalföring avseende särskilda boendena för äldre, även omfattat dagverksamhet samt dagliga verksamheter och LSS-boenden (Lag om stöd och service särskild service åt vissa funktionsnedsatta). Dessa redovisas separat då den kommunala hälso- och sjukvården inom dessa verksamheter är begränsad och journalföringens omfattning därmed är mindre. Hälso- och sjukvården inom LSS-boenden och dagliga verksamheter togs över av kommunerna i Stockholms län

62 Journalgranskning Journalföring 2.1 Skyldighet att föra patientjournal Den som innehar legitimation eller särskilt förordnande att utöva visst yrke inom hälso- och sjukvården eller tandvården, är skyldig att föra journal vid vård av patienter. 2.2 En patientjournals innehåll En patientjournal får endast innehålla de uppgifter som behövs för de ändamål som avses i 2 kap, 4 första stycket 1 och 2, Patientdatalagen (2008:355). Patientjournaler ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienter, bl a uppgifter om: - patients identitet - väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården - ställd diagnos - aktuellt hälsotillstånd - medicinska bedömningar - vidtagna och planerade åtgärder * - den information som lämnats till patienten - överkänslighet - förekommande vårdhygienisk smitta - samtycke till informationsöverföring - vem som gjort anteckningar och när dessa gjordes * En komplett vårdplan ska innehålla omvårdnads/rehabdiagnos, mål, planerade åtgärder samt utvärderingsdatum. Hälso- och sjukvårdspersonalen arbetar i Upplands-Bro kommun i en ICFbaserad Pro Capita hälso- och sjukvårdsjournal. Tio stycken journaler inom särskilda boenden har granskats utifrån följande fördelning: Kungsängens Servicehus Bro Servicehus Kungsgården Norrgården Allégården 2 st 2 st 2 st 2 st 2 st 4

63 Journalgranskning 2015 Urvalet har gjorts genom att den yngsta respektive äldsta av brukarna/patienterna valts ut vid respektive särskilda boende för äldre, varvid två stycken journaler granskats per boende. Följande områden har granskats: 1. Bakgrundsuppgifter 2. Uppgifter om namngiven patientansvarig sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut samt kontaktperson 3. Uppgift om namngiven läkare 4. Kontaktuppgifter till närstående 5. Utförd identitetskontroll 6. Uppgifter om varning/överkänslighet 7. Samtycke till informationsöverföring inhämtats 8. Hälsotillstånd 9. Aktivitet/Delaktighet 10. Omgivningsfaktorer (hjälpmedel, förbrukningshjälpmedel) 11. Omvårdnad/rehabdiagnos, mål, måluppfyllelse 12. Åtgärder i from av behandling/träning 13. Kvalitetsindikatorer (inkluderar riskbedömningar och läkemedelsgenomgångar) 14. Läkemedelshantering 15. Läkarkontakt 16. Mätvärden De olika områdenas förekomst i journalen har poängbedömts utifrån skala 0-2, där 0 = uppgift saknas, 1 = uppgiften finns delvis angiven men är inte fullständig och 2 = uppgiften är fullständig. 5

64 Journalgranskning Resultatet Resultatet visar en förbättring av journalföringen skett i förhållande till föregående år. Till 89,4 % (85,9 % år 2014 och 87,8 % år 2013) uppfylldes kraven på dokumentationsföring, vilket är en förbättring i jämförelse med föregående år. Varje journal kunde maximalt uppnå 32 poäng, under förutsättning av att den på var och en inom de granskade områdena erhöll maximipoängen 2. Medelvärdet/journal = 28,6 p/32 p (27,5 p/32 p år 2014), variationsbredden = poäng, vilket är ett i likhet med föregående granskning ett mer samlat och jämnare resultat än tidigare år. Nedanstående diagram visar en jämförelse mellan 10 olika journalers resultat vid granskningen Jämförelse mellan journalers grad av uppnått dokumentationskrav Journal 1 Journal 2 Journal 3 Journal 4 Journal 5 Journal 6 Journal 7 Journal 8 Journal 9 Journal 10 Diagram 1. Jämförelse mellan graden av uppnått dokumentationskrav för de tio granskade journalerna. Varje rubrikområde kunde sedan maximalt uppnå 20 poäng, under förutsättning av att området i samtliga granskade journaler erhöll maximipoängen 2. Medelvärdet per rubrik = 17, 9 poäng (17,1p/20 p år 2014). Variationsbredden = poäng vilket är förbättring mot föregående år (7-20 p/2014). 6

65 Journalgranskning 2015 Diagrammet nedan visar en jämförelse mellan de 16 olika rubrikområdenas resultat vid granskningen Grad av fullgjord dokumentation per rubrikområde Diagram 2. Jämförelse mellan graden av uppnått dokumentationskrav per rubrik/område för de tio granskade journalerna. En separat granskning har vidtagits avseende hälso- och sjukvårdens journalföring vid dagverksamhet samt dagliga verksamheter och LSS-boenden (Lag om stöd och service särskild service åt vissa funktionsnedsatta). Dessa redovisas separat då den kommunala hälso- och sjukvården inom dessa verksamheter är begränsad och journalföringens omfattning därmed är mindre. Hälso- och sjukvården inom LSS-boenden och dagliga verksamheter togs över av kommunerna i Stockholms län Sex stycken journaler inom dagverksamhet, dagliga verksamheter samt LSSboende har granskats utifrån följande fördelning: Dagverksamhet Daglig verksamhet LSS-boende 2 st 2 st 2 st Resultatet visar att många uppgifter saknas i journalerna för de patienter/brukare som den kommunala hälso- och sjukvården tog över ansvaret för from Orsakerna till detta har uppgetts vara att de uppgifter i form av epikriser som primärvården ålades överlämna till den kommunala hälso- och sjukvården inför varit mycket knapphändig. Vad gäller hjälpmedel har även ansvarig kommunal rehabpersonal funnit att de uppgifter landstinget lämnat avseende hjälpmedel har varit felaktiga i ovanligt många fall, vilket inneburit ett merarbete med en översyn av de hjälpmedel landstinget rapporterat och nya bedömningar behövts för att rätt hjälpmedel ska kunna ordineras och dokumenteras i journal. Detta har medfört att det tagit mer tidoch fortfarande tar tid att söka saknad information hos olika vårdgivare, ta del av denna och journalföra denna. 7

66 Journalgranskning 2015 Den sjuksköterska som sedan ansvarat för hälso- och sjukvården avseende LSS-verksamheter, har nyligen avsluta sin tjänst, vilket innebär att arbetet med söka kompletterande information och dokumentera denna i viss mån avstannat. 8

67 Journalgranskning Förbättringsområden Sedan föregående år har förbättringar skett i journalföringen. Bland annat inom områdena Aktivitet/Delaktighet med framför allt ADL-frågor, IDkontroll och Samtycke, dokumenteras nu väsentliga uppgifter i högre grad än tidigare. Ett antal förbättringsområden har dock synliggjorts i denna granskning. Några av dessa är återkommande från föregående år: I likhet med vad som framkommit i tidigare granskningar är de upprättade vårdplanerna ofta ofullständiga vad gäller mål och måluppfyllelse. Omvårdnads- respektive rehabdiagnoser ställs, planering avseende åtgärder och dess utförande dokumenteras, men ofta saknas mål och måluppfyllese i förhållande till diagnosen. Detta bör ses över av såväl patientansvariga sjuksköterskor som arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter. Utförd identitetskontroll återfanns i ett antal journaler under annan rubrik än rubriken Identitet, vilket gör uppgiften är svår att hitta. Uppgift om utförd identitetskontroll saknades därutöver helt i en av de granskade journalerna. Uppgifterna om patientansvariga sjuksköterskor, var i föregående års granskning av journaler inkorrekta. Detta har därefter rättats till, men på grund av personalomsättning är uppgifterna åter inkorrekta och behöver dokumenteras. Uppgift om ansvarig läkare saknades i några journaler, huvudsakligen inom LSS-boendena. Uppgiften om överkänslighet som förs in i journalen under rubrik Överkänslighet är inte alltid överförd till snabbsökvägen Varning vars syfte är att man snabbt ska kunna ta del av informationen i en kritisk situation utan att gå in i journalen. Det är viktigt vid överkänslighet mot vissa läkemedel t ex antibiotika. I några fall hittades uppgiften under annan rubrik. Ett område sjuksköterskor snarast bör se över för sina respektive patienter. Kvalitetsindikatorer omfattar bland annat riskbedömning av munhälsan genom riskbedömningsinstrumentet Roag som sjuksköterskan ansvarar för. I flera journaler finns dokumenterat vad tandhygienist informerat sjuksköterskan om vid munhälsobedömningen, men sjuksköterskans riskbedömning saknas i flera journaler. I övrigt verkar få riskbedömningar vara gjorda under En förklaring till detta kan vara bristen på kontinuitet som rått bland sjuksköterskor. Uppgift om patient erbjudits influensa/pneumokockvaccination och om sådan genomförts saknas i några av de granskade journalerna. I några journaler där detta angetts saknas dock batchnummer eller annat 9

68 Journalgranskning 2015 identifikationsnummer, vilket ska dokumenteras i enlighet med SOSFS 2000:1, kap 4:9. När ny ordinarie LSS-sjuksköterska anställts, måste denna fortsätta arbetet med att komplettera journalerna med nödvändiga uppgifter av vikt, bl a uppgifter om husläkarmottagningar och ansvariga läkare under rubriken Kontaktuppgifter mm. Rapporten bör utgöra och användas som ett stöd inom Hälso- och sjukvårdsenhetens verksamhet, i dess utveckling av sin journalföring.. 10

69 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marita Lindell-Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 16/0141 Socialnämnden Kvalitetsgranskning av kommunal hälso- och sjukvård 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner Socialkontorets kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården vid de särskilda boendena inom äldreomsorgen. Sammanfattning MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) genomfört en uppföljning avseende den kommunala hälso- och sjukvård som bedrivits under 2015 vid Upplands- Bro kommuns särskilda boenden i egenregi. Uppföljningen har baserats på en enkätundersökning, rapport från Tandvårdsenheten mm. Resultatet visar både områden som har förbättrats och områden i behov av förbättring. Avsaknaden av kontinuitet bland sjuksköterskor vid boendena är till stor del orsak till att fler förbättringsområden identifierats. För att komma tillrätta med dessa är det en förutsättning att åtgärder vidtas för att behålla sjuksköterskor och kontinuitet uppnås. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelseden den 10 augusti 2016 Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. UBK1005, v2.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

70 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) SN 16/0141 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor 1. Kvalitetsgranskning av kommunal hälso- och sjukvård Beslut sänds till Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Enhetschef Hälso- och sjukvårdsenheten (HSE) Akt

71 Kvalitetsgranskning av kommunal hälso- och sjukvård

72 Kvalitetsgranskning av kommunal hä Inledning Innehåll 1 Inledning Allmänt om kvalitet inom hälso- och sjukvård Kvalitet inom kommunal hälso- och sjukvård Uppgifter om verksamheten Kvalitetsuppföljning Kontakt med läkare Kontakt med sjuksköterska Sjukgymnast/fysioterapeut Arbetsterapeut Förflyttning och behov av förflyttningshjälpmedel Medicintekniska produkter Basala hygienrutiner Nutrition Trycksår Fall Inkontinens Läkemedel/läkemedels-genomgång och hantering Mun- och tandvårdshälsa Medicinsk fotsjukvård Logoped Egenvård och hälso- och sjukvård Delegering Vårdplanering Dokumentation Kvalitetsregister Systematiskt förbättringsarbete/kvalitetsarbete Faktainhämtning/informationskällor Medicinskt ansvarig sjuksköterskas sammanfattande synpunkter

73 Kvalitetsgranskning av kommunal hä Inledning 1 Inledning 1.1 Allmänt om kvalitet inom hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Det innebär bland annat att den särskilt ska vara av god kvalitet med en god och hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Den ska också tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. (Hälso- och sjukvårdslagen, 2a ) Vidare ska ledningen vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. (Hälso- och sjukvårdslagen, 28 ). Begreppet kvalitet definieras i 2 kap 1 SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete på följande sätt: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade 1.2 Kvalitet inom kommunal hälso- och sjukvård I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen, 18, ska kommunen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård åt dem som bor i kommunens särskilda boenden. Varje kommun ska även i samband med dagverksamhet som omfattas av socialtjänstlagen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas där. 1.3 Uppgifter om verksamheten Granskade enheter är de fem särskilda boendena i egen-regi (entreprenören vid det sjätte boendet har egen MAS som valt att bilägga sin uppföljning i verksamhetens patientsäkerhetberättelse). Hälso- och sjukvård vid LSSverksamheterna har exkluderats då denna varit ett kommunalt ansvar för kort tid under 2015 för att kunna utvärderas. Sammanlagda antalet brukare/patienter 1 som vid uppföljningen omfattades av kommunal hälso- och sjukvård i egen-regi var 128 stycken. Två av enheterna är servicehus, varav ett successivt minskar avseende brukarantal, i den takt denna övergår till trygghetsboende. (Trygghetsboende omfattas ej av kommunal hälso- och sjukvård). Uppföljningen har genomförts genom enkätundersökning mm. Besök tillsammans med Apoteket AB för årlig granskning av läkemedelshanteringen vid de särskilda boendena har inte kunnat genomföras med anledning av den bristande kontinuiteten bland sjuksköterskorna och har därför inte bedömts kunna bidra med ett mervärde. Utsedda läkemedelsansvariga sjuksköterskor för respektive verksamhet med kännedom verksamheten har i ett flertal fall inte 1 Fortsättningsvis används i rapporten begreppet patient och/eller brukare om hälso- och sjukvårdens patienter beroende på sammanhang. 3

74 Kvalitetsgranskning av kommunal hä Inledning funnits att tillgå för att delta i sådan granskning. Bristen på kontinuitet bland sjuksköterskor har också medfört att flera av de sjuksköterskor som tjänstgjort för tillfället för enkätundersökningen inte kunnat besvara en del av frågorna, då de inte har haft kännedom om tidigare historik under året då de tjänstgjort i verksamheten alltför kort tid. 4

75 Kvalitetsgranskning av kommunal hä Kvalitetsuppföljning 2 Kvalitetsuppföljning 2.1 Kontakt med läkare Läkare finns att tillgå dygnet runt genom Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB, som är en av Stockholms läns landsting auktoriserad vårdgivare för läkarinsatser vid särskilda boenden för dem som listat sig hos dem. Läkarorganisationen har upprätthållit en mycket god kontinuitet avseende läkare, vilket är en trygghet för både patienter, personal och närstående. Samtliga enheter har skriftlig rutin för hur sjuksköterskan ska kontakta läkare dygnet runt. Namngiven huvudansvarig läkare finns för varje patient. 2.2 Kontakt med sjuksköterska Sjuksköterska finns att tillgå dygnet runt. Vardagar dagtid, ansvarar boendets sjuksköterska för boendens hälso- och sjukvård och på obekväm tid ansvarar PR Vård AB för akuta och eventuella planerade insatser. Planerade insatser på obekväm tid, beställer boendes sjuksköterska av PR Vård AB. Samtliga enheter har skriftlig rutin för hur sjuksköterska ska kontaktas. Patientansvarig sjuksköterska finns för varje patient. Dock har kontinuiteten avseende ansvaret varit låg p g a omsättningen av sjuksköterskor. 2.3 Sjukgymnast/fysioterapeut Varje brukare har en namngiven ansvarig sjukgymnast/fysioterapeut. 94 patienter (73 %) är funktionsbedömda av sjukgymnast/fysioterapeut (86 % år 2014). Två boenden har inte besvarat frågan. 2.4 Arbetsterapeut Fyra boenden uppgav vid tillfället att varje brukare har en namngiven arbetsterapeut. 73 brukare (57 %) %) uppges vara ADL-bedömda av arbetsterapeut i likhet med föregående år. Tre enheter har dock inte besvarat frågan. 2.5 Förflyttning och behov av förflyttningshjälpmedel Resultatet av enkätundersökningen avseende brukares förflyttningsförmåga: Förflyttningsförmåga antal brukare Lift används Rullstolsbunden Går själv med rullator Går själv utan stöd År 2015 År 2014 År

76 Kvalitetsgranskning av kommunal hä Kvalitetsuppföljning 2.6 Medicintekniska produkter Samtliga enheter uppger sig ha avtal gällande service och underhåll i olika omfattning gällande medicinsktekniska produkter. Alla enheter uppger i likhet med föregående år att man har skriftliga rutiner för att säkerställa kontroll, användning, underhåll och utrangering av medicintekniska produkter samt uppger sig registrera medicintekniska produkter, dock i varierande grad (inventarieförteckning). 2.7 Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner uppges i likhet med föregående år vara kända av all personal. (I samband med nyanställning erhåller personal en skriftlig information om basala hygienruiner som de undertecknar och som sedan sparas hos respektive chef.) All personal uppges ha genomgått Vårdhygiens e- utbildning om basala hygienrutiner. Vid samtliga enheter uppges att vissa brister avseende följsamheten till rutinerna kan förekomma. Ingen enhet har under 2015 genomfört egenkontroll vår& höst i form av självskattning och observation gällande basala av följsamhet till basala hygienrutiner. Tre utbildningstillfällen avseende vårdhygien har getts av Vårdhygien under 2015, huvudsakligen för personal vid två av boendena. Även Smittskydd deltog vid ett av tillfällena. Förekomst och bärarskap av resistenta bakterier vid undersökningstillfället i förhållande till föregående år redovisas i nedanstående diagram. 8 Antal bärare av resistenta bakterier år MRSA VRE ESBL År 2013 År 2014 År 2015 Förklaring: MRSA = Metacillinas Resistent Staphylococcus Aureus, VRE = Vancomycinresistenta enterokocker och ESBL = Extended Spectrum Beta-Lactamase 2.8 Nutrition Enkätundersökningen visade att vid mättillfället hade 43 brukare (34 %) riskbedömts för undernäring med Mini Nutritional Assessment MNA (78 % år 2014; 100 % år 2013). En enhet uppger därutöver att enstaka brukare har riskbedömts, men har ej specificerat antalet. 110 brukare (89 %) brukare hade BMI dokumenterad i journal (71 % år 2014). Vid tre enheter uppgavs att man 6

77 Kvalitetsgranskning av kommunal hä Kvalitetsuppföljning kotrollerar vikt var 3:e månad, två enheter (bägge servicehus) kontrollerar vikt var 6:e månad. Alla enheter uppgav sig ha tillgång till sittvåg. Två enheter uppgav i likhet med föregående år att man följer upp nattfastan individuellt. Frågan om nattfastans längd har endast besvarats av två enheter, som uppger att den 11 timmar men 13 timmar. Diagrammet nedan visar i vilken grad brukare matas, behov av sond/sondmat samt ordinationer av näringsdryck åren Nutritionsstatus antal brukare Ordinerad näringsdryck PEG-sond Brukare matas År 2013 År 2014 År Trycksår Gällande trycksår framkom att 54 brukare (42 %) har riskbedömts med Modifierad Nortonskala avseende risk för trycksår (69 % år 2014). Fyra brukare (3 %) har vid mättillfället trycksår (5 % år 2014). Av dessa har två trycksår uppkommit i annan vårdform och ett på den kommunala enheten. Det fjärde är oklart var det uppstått. Samtliga trycksår är av grad 1, d v s lindriga trycksår Fall Enkätundersökningen visade att 49 brukare (38 %) har riskbedömts avseende fallrisk med Downton Fall Risk Index (67 % år 2014) Inkontinens Beträffande inkontinens uppges 90 brukare (70 %) vara inkontinenta (53 % år 2014). KAD (kateter) används av 14 brukare (11 %) mot 10 brukare föregående år. En ökning av både inkontinens och KAD- användning har därmed skett sedan föregående år. Vid detta mättillfälle uppges 52 % av brukarna som använder inkontinenshjälpmedel ha aktuell ordination dokumenterad i sin journal mot 94 % mot Två enheter har dock inte besvarat frågan. 7

78 Kvalitetsgranskning av kommunal hä Kvalitetsuppföljning 2.12 Läkemedel/läkemedels-genomgång och hantering Nedanstående diagram visar läkemedelsanvändningen åren Läkemedelsanvändning år Fler än 15 läkemedel läkemedel 6-10 läkemedel 1-5 läkemedel Utan läkemedel Laxermedel Antidepressiva Stående ord sömnmedel Stående ord ångestdämpande Stående ordination smärtstillande Totalt 113 brukare (88 %) hade vid tidpunkten för mätningen erhållit en systematiskt/strukturerad läkemedelsgenomgång av läkare och sjuksköterska i samarbete 81 % år 2014). Läkemedelsgenomgångar kan många gånger leda till en minskad läkemedelsanvändning hos äldre- men inte alltid. Det är alltid den äldres behov av behandling som i samråd mellan läkare och patient som avgör. I Stockholms läns landstings förfrågningsunderlag för läkarinsatser i särskilt boende för äldre, ställs krav på att läkemedelsgenomgång ska genomföras senast två månader efter att patienten listat sig hos den valda läkarorganisationen, och därefter minst en gång per år. Fyra boenden hade vid kvalitetsuppföljningen en upprättad ansvarsfördelning för sjuksköterskor gällande läkemedelsförråd och kontroll av narkotika, varav två är tillfälliga lösningar. Ett boende har inte besvarat frågan. Samtliga enheter har lokal rutin för läkemedelshanteringen. Apoteket AB:s årliga kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen tillsammans med MAS, har förskjutits till efter årsskiftet i avvaktan på att ordinarie tillsvidareanställda sjuksköterskor ska finnas på plats. Några av sjuksköterskorna är nya på sina tjänster, två sagt upp sig och andra tjänstgör på tillfälliga anställningar i avvaktan på att tjänster ska besättas med ordinarie sjuksköterskor Mun- och tandvårdshälsa Landsting och kommun har ett gemensamt ansvar för uppsökande verksamhet (munhälsobedömning och munvårdsutbildning). Den uppsökande verksamheten ingår som en del i tandvårdsstödet för vissa äldre och funktionshindrade, som infördes den 1 januari En överenskommelse om detta finns mellan kommunen och Stockholms läns landsting, utifrån Tandvårdslagen (1985:125) och Tandvårdsförordningen (1985:125) Detta innebär att den patientansvariga sjuksköterskan vid boendet ansvarar för att utfärda tandvårdstödsintyg samt erbjuda munhälsobedömning, landstingets utförare av uppsökande verksamhet ansvarar för att utföra munhälsobedömning och tillhandahålla munvårdskort till den enskilde brukaren. Ansvarig chef för 8

79 Kvalitetsgranskning av kommunal hä Kvalitetsuppföljning boendet ska i samråd med utföraren av uppsökande verksamhet planera för årlig munvårdsutbildning och ge förutsättning för vård- och omsorgspersonal att delta i utbildningen. Syftet är att den berättigade till tandvårdstöd ska få minimerat besvär från tänder och munslemhinna, bibehålla relevant tuggförmåga och utseende. Munhälsotillståndet ska inte försämra allmäntillståndet och inte ge upphov till utökat omvårdnadsbehov Diagrammet nedan visar i vilken grad brukarna vid kommunens särskilda boenden i egenregi erhållit detta, samt i vilken grad behov av hjälp med munvård föreligger. Tandvårdsstöd år Får hjälp med munvård Har munvårdskort Tackat ja munhälsobedömning Har utfärdat tandvårdstödsintyg Två boenden uppger att samtlig personal har erhållit utbildning i munvård senaste året, mot tre boende föregående år. Munvårdsutbildningen är utföraren av uppsökande verksamhet skyldig att kostnadsfritt årligen erbjuda boendenas personal enligt samverkansöverenskommelsen. Enligt Tandvårdsenhetens rapport 1 för 2015, Stockholms läns landsting, har endast 67 vård- och omsorgspersonal vid särskilda boenden inom Sol och LSS i Upplands-Bro kommun erhållit utbildning under Enligt rapport 2 från Tandvårdsenheten avseende 2015, visar den uppsökande verksamheten att en dålig munhygien råder hos 69,51 % av de brukare som erhållit munhygienbedömning 2. Respektive boendes chef ansvarar enligt avtal mellan kommunen och landstinget, för att vara behjälplig med anordnande av årligt utbildningstillfälle för sin personal tillsammans med utföraren av munhälsobedömning vid särskilda boenden (f n La Romain). Sjuksköterskan ska enligt rutin därutöver vid inflyttning göra en riskbedömning avseende munhälsan med hjälp av riskbedömningsinstrumentet ROAG. 2 Siffran gäller för de totalt 246 munhygienbedömningar som genomförts under 2015 hos berättigade i kommunen och omfattar särskilda boenden för äldre, LSS-boenden samt ordinärt boende. 9

80 Kvalitetsgranskning av kommunal hä Kvalitetsuppföljning 2.14 Medicinsk fotsjukvård Medicinsk fotsjukvård var 25 brukare berättigade vid mättillfället (24 brukare föregående år). Medicinsk fotsjukvård erhålls vid vissa diagnoser (huvudsakligen diabetes) efter kommunal remiss från läkaren eller den patientansvariga sjuksköterskan. Medicinsk fotsjukvård bekostas av kommunen till skillnad mot ordinär fotvård i enlighet med Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län om logopedinsatser och medicinsk fotvård i särskilda boenden samt apodos Logoped Tre brukare erhåller logopedbehandling bekostad av landstinget (Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län om logopedinsatser och medicinsk fotvård i särskilda boenden samt apodos). Föregående år erhöll en brukare detta Egenvård och hälso- och sjukvård En bedömning ska alltid göras huruvida en medicinsk åtgärd kan utföras som egenvård eller ska bedömas som hälso- och sjukvård. Samtliga enheter uppger att de dokumenterar denna bedömning i patientjournalen. 15 brukare (12 %) ansvarar själva eller genom egenvård med hjälp/handräckning för utförandet av ordinerade medicinska åtgärder t ex läkemedelshantering (12 % även förra mätningen). Samtliga av dessa bor på servicehus Delegering Delegeringar från legitimerad personal till omsorgspersonal, handlar övervägande om delegeringar från sjuksköterska, men kan även vara delegeringar utfärdade av sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut. Delegeringar omfattar huvudsakligen uppgiften att överlämna läkemedel till brukare, men kan även omfatta andra hälso- och sjukvårdsuppgifter. En delegering kan enligt SOFSF 1997:14 om delegering i hälso- och sjukvård samt tandvård, maximalt gälla under ett års tid och är alltid personlig. Därefter måste nytt ställningstagande till förnyelse av varje delegering göras och dokumenteras. Samtliga enheter uppger sig ha ett fungerande bevakningssystem för delegeringars giltighetstid, mot fyra föregående år. Fem stycken omsorgspersonal (sju stycken 2014) har fått sina delegeringar indragna under 2015 med anledning av misskötsamhet avseende den delegerade medicinska arbetsuppgiften. 48 omsorgpersonal inklusive vikarier (59 föregående år) har uppgetts ha delegering på att ge insulin. Då två enheter inte har besvarat frågan är antalet delegeringar avseende insulingivning sannolikt högre. 10

81 Kvalitetsgranskning av kommunal hä Kvalitetsuppföljning 2.18 Vårdplanering Fyra enheter uppger sig ha rutiner för vårdplaneringar mot samtliga föregående år. Samtidigt uppger samtliga enheter att man upprättar vårdplaner tillsammans med läkaren vid inflyttning av ny boende, vid bestående förändringar i den enskildes hälsotillstånd, samt vid palliativ vård/vård i livets slutskede. Dessa dokumenteras i patientjournalen Dokumentation Vid den journalgranskning som gjorts avseende år 2015 där kommunens legitimerade personals journalföring granskades, framkom att till 89,4% uppfylldes kraven på dokumentationsföring (85,9 % föregående år). Resultatet är en förbättring mot föregående år. Samtliga enheter har uppgett att de har rutiner för hantering och förvaring av de delar av journalen som ej är databaserade. Två enheter (tre föregående år) uppger att de behöver förbättra sina system för informationsöverföring till omsorgspersonal Kvalitetsregister De riskbedömningar avseende nutrition, trycksår, fall och munhälsa se rubrik samt 2.13 som genomförts har samtliga under 2015 dokumenterats i journal. Beträffande registreringar 3 i kvalitetsregistret Senior Alert avseende riskbedömning, planerade åtgärder samt uppföljning uppger två enheter att detta under året även registrerats i kvalitetsregistret, medan två enheter uppger att de inte registrerat detta i själva registret. En enhet har inte besvarat frågan. Avseende Palliativa registret uppger fyra enheter att alla dödsfall registrerats i registret. En enhet har inte besvarat frågan Systematiskt förbättringsarbete/kvalitetsarbete Samtliga enheter uppger att de som ett led i sitt systematiska förbättringsarbete regelbundet tar upp och analyserar och gemensamt diskuterar avvikelser inom hälso- och sjukvård i syfte att dra lärdom och vidta långsiktiga åtgärder inom ramen för patientsäkerhetsarbetet Kunskapsguiden- webbaserade utbildningar Kunskapsguiden samlar webbutbildningar från olika aktörer som kan stödja verksamheterna inom hälso- och sjukvård och socialtjänst att underlätta tillämpningen av bästa tillgängliga kunskap. Utbildningarna är öppna och tillgängliga för alla men vänder sig ofta till specifika yrkesgrupper utifrån olika ämnesområde. På finns ca ett 30-tal olika webbutbildningar för vård & omsorgspersonal för fortbildning som kvalitetshöjning inom vård & omsorg. Varje utbildning tar ca 1-1½ timme att genomföra beroende på datavana. Dessa webutbildningar är personliga och 3 Registrering i kvalitetsregister får endast göras med den enskildes samtycke. 11

82 Kvalitetsgranskning av kommunal hä Kvalitetsuppföljning görs av den enskilde anställde på dator, varvid ett diplom sedan kan dras ut som bevis på att den enskilde genomfört utbildningen och är godkänd. Vad som erfordras för att genomföra utbildningarna är tillgång till dator, enklare datakunskaper samt att arbetstid avsätts/planeras in för den enskilde anställde att genomföra utbildningarna. På frågan om omsorgspersonal under året genomgått någon av de webbaserade utbildningarna svarar samtliga enheter att personal genomfört utbildningen Basal hygien. Därutöver svarar tre boenden att personal genomfört Demens ABC och ett boende att dess personal även genomfört Demens ABC+. Beträffande den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar ett boende att ingen har genomfört någon utbildning medan ett ej har besvarat frågan. Tre enheter uppger i varierande grad att hälso- och sjukvårdspersonalen genomfört webutbildningar i Basal hygien, Psykisk ohälsa hos äldre, Demens ABC, Demens ABC +, Mat vid dysfagi, Bemötande av personer med funktionshinder och Äldreomsorgens nationella värdegrund Faktainhämtning/informationskällor Samtliga enheter uppger att man använder den webbaserade Vårdhandboken som stöd för kvalitetsäkrade metodanvisningar och arbetsmetod/teknik i olika hälso- och sjukvårdsmoment. Även Vårdhygiens hemsida på Vårdgivarguiden, uppger samtliga enheter använda sig av, för att erhålla senaste aktuella handlingsprogrammen avseende smittämnen, vårdrelaterade infektioner, odlingsanvisningar vid smittspårning m m 12

83 Kvalitetsgranskning av kommunal hä Medicinskt ansvarig sjuksköterskas sammanfattande synpunkter 3 Medicinskt ansvarig sjuksköterskas sammanfattande synpunkter Förbättringar har skett inom en del av de beskrivna områdena, samtidigt som försämring har skett inom andra områden sedan föregående granskningstillfälle. I likhet med föregående granskningstillfälle råder viss osäkerhet avseende det faktiska resultatet inom några områden, då vissa frågeställningar ej kunnat besvaras av verksamheterna, samt att några frågor besvarats på ett sätt som motsäger andra avgivna svar. Företrädesvis är detta relaterat till den besvärlig sjuksköterskesituation med bristande kontinuitet som rått vid flera av de särskilda boendena. Då många av frågeställningarna avhandlar just sjuksköterskans ansvarsområde, kan det vara förklaringen till att den vid tillfället tjänstgörande sjuksköterskan ej hunnit införskaffa tillräcklig kunskap om verksamheten eller ej hittar denna, för att kunna besvara frågorna på ett relevant sätt. En annan förklaring är att mycket av de arbetsuppgifter som ej är av akut karaktär, har nedprioriterats allt hårdare under den tid sjuksköterskesituationen varit besvärlig och olika sjuksköterskor tjänstgjort från bemanningsföretag och som timanställda i olika perioder. Detta medför att det långsiktiga förebyggande planerings- och uppföljningsarbetet hela tiden läggs åt sidan när det inte råder kontinuitet avseende sjuksköterskor. Att läkemedelsförbrukningen stiger, att antalet riskbedömningar minskar, att ordinationer avseende inkontinenshjälpmedel inte journalförs m m är exempel på konsekvenser av bristande kontinuitet. Detta sammantaget drabbar slutligen patientsäkerheten. Kontinuitet är enkombinerad patientsäkerhets- och kvalitetsfråga. Kontinuitet och ansvar över tid är en förutsättning för ett långsiktigt förebyggande kvalitetsarbete med bl a riskbedömningar och registreringar i kvalitetsregister. Konsekvenserna av den bristande kontinuiteten avseende sjuksköterskor syns tydligare vid detta granskningstillfälle i förhållande till föregående. Åtgärder för att behålla sjuksköterskor vid kommunens särskilda boenden måste vidtas för att en förbättring ska kunna ske och kvaliteten inte sjunka ytterligare. Positivt är bland annat att i förhållande till föregående granskningstillfälle har journalföringen förbättrats, antalet trycksår har minskat, fler brukare har tandvårdstödsintyg utfärdade och munvårdskort upprättade, fungerande bevakningssystem för delegeringar giltighet finns nu åter vid alla boenden och kunskapsguidens webbaserade utbildningar har börjat användas (om än i mindre omfattning ännu så länge) för att höja kunskapsnivån hos såväl hälsooch sjukvårdspersonal som omsorgspersonal. Förbättringsområdena är bl a framför allt riskbedömningarna där färre var riskbedömda vid mättillfället än föregående år, brister i följsamheten till basala hygienrutiner måste åtgärdas när sådan uppmärksammas. Enhetschefer vid 13

84 Kvalitetsgranskning av kommunal hä Medicinskt ansvarig sjuksköterskas sammanfattande synpunkter boenden måste också tillse att deras personal erhåller den årliga munvårdutbildningen som utföraren av tandvård vid särskilda boenden, La Romain, är ålagd av landstinget att ge årligen, för att personalen ska kunna ge en god munvård och därmed bidra till en bättre munhygien hos den enskilde. Kommunen har i avtal förbundit chefer att samarbeta med tandvårdsutföraren och möjliggöra ett utbildningstillfälle/år och arbetsplats. En försämring av allmänstatus hos de boende antyds genom att fler brukare vid granskningstillfället använder rullator, rullstol och framför allt lyft vid förflyttningar. Fler brukare än föregående år behöver hjälp med att matas och fler har ordination på näringsdrycker för att upprätthålla näringsstatus, fler är inkontinenta. Genomgående hade också fler av dessa behov av läkemedel i form av smärtstillande, ångestdämpande och laxermedel. Något fler brukare än föregående mättillfälle klarar sig med maximalt fem läkemedel, men även antalet brukare som har behov av läkemedelsbehandling i högre grad har ökat. Sannolikt är att förbättringar inom de sjuksköterskerelaterade områdena sker när stabilitet och kontinuitet uppnåtts avseende sjusköterskor. Rapporten bör utgöra och användas som ett stöd i det systematiska kvalitetsarbete verksamheterna har att bedriva. 14

85 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Marita Lindell-Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/kontaktperson Tandvårdsenheten Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd marita.lindell-jansson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning SN 16/0142 Socialnämnden Uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner sammanställningen av rapporterna avseende uppsökande verksamhet gällande munhälsobedömning och munvårdsutbildning Sammanfattning Enligt en överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholm län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade (2011/2012), har landstinget och kommunerna i Stockholms län ett gemensamt ansvar för erbjudande och utförande av munhälsobedömningar till behöriga brukare och munvårdsutbildning till vård- och omsorgspersonal. Tandvårdenheten, Stockholms läns landsting, registrerar resultaten i IT-systemet Symfoni, där varje kommun sedan får hämta uppgifterna avseende den egna kommunen. Resultatet för år 2015 visar för Upplands-Bro kommun att 208 brukare inom särskilda boenden (Sol och LSS) har erbjudits munhälsobedömning, varav 196 stycken har tackat ja till sådan och 84,69 % har fått sådan utförd. Inom eget boende - företrädesvis hemtjänst, har 134 brukare erbjudits munhälsobedömning, varav 91 har tackat och 87,91% har fått sådan utförd. I särskilda boenden har 67 personal erhållit årlig munvårdsutbildning medan ingen personal inom eget boende - företrädesvis hemtjänst, har erhållit den årliga utbildningen. Munhygienen har vid de utförda munhälsobedömningarna bedömts som dålig hos 69,51% av brukarna. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 12 augusti 2016 UBK1005, v2.0, Ärendet I en överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholm län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade (2011/2012), förtydligades landstingets och kommunernas gemensamma ansvar för munhälsobedömningar och munvårdsutbildning. Den uppsökande verksamheten ingår Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

86 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) SN 16/0142 som en del i tandvårdstödet för vissa äldre och funktionshindrare som infördes 1 januari Grunden för överenskommelsen är Tandvårdslagen (1985:125), Tandvårdsförordningen (1998:1338), Socialstyrelsens meddelandeblad 2004 Vägledning för landstingens särskilda tandvårdsstöd enligt tandvårdslag och tandvårdsförordning samt samverkan mellan kommuner, primärvård och tandvård och Svenska Kommunförbundets cirkulär och skrivelser (1998:209) Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård för äldre och funktionshindrade m fl. I överenskommelsen anges landstingets respektive kommunens ansvar. Kommunen respektive landstinget ansvarar för att tillhandahålla varsin kontaktperson gällande uppsökande verksamhet. Landstinget ansvarar för att tillhandahålla vårdgivare som utför årliga munhälsobedömningar samt iordningställa munvårdskort avseende den enskilde, vilket är ett samverkans- och kommunikationsdokument mellan vård- och omsorgspersonal och vårdgivaren. Landstingets ansvarar även för att ge årlig utbildning avseende munvårdsutbildning till personal inom respektive verksamhet. Kommunens ansvar omfattar bl. a att identifiera de som har rätt till uppsökande verksamhet och till dessa utfärda tandvårdstödsintyg och förmedla erbjudande om kostnadsfri munhälsobedömning. I Upplands-Bro kommun ansvarar biståndsenheten för detta för brukaren inom ordinärt boende och LSS-boenden, medan sjuksköterskorna vid de särskilda boenden för äldre ansvarar för dem som bor där. Respektive verksamhets chef, d v s särskilda boenden för äldre, LSS-boenden och hemtjänstutförare, ansvarar för att i samråd med landstingets utförare av uppsökande verksamhet planera för och att ge förutsättningar för den årliga munvårdsutbildningen för verksamhetens personal. Syftet med utbildningen är att ge personalen teoretisk/praktisk kunskap så att munvården blir en självklar del av vården. Munvården ska vara av god kvalitet och bidra till en bättre munhygien hos den enskilde som inte själv klarar att sköta sin munhygien. Enligt Tandvårdsenhetens Rapport 1- Resultat av Uppsökande verksamhet (munhälsobedömning och munvårdutbildning), Upplands-Bro kommun 2015, har 208 brukare inom särskilt boende SOL och LSS erbjudits kostnadsfri munhälsobedömning. Av dessa har 196 brukare tackat ja till munhälsobedömning medan 166 fått sådan utförd (84, 69 %). Av brukare i egen bostad (ordinärt boende), företrädesvis hemtjänst, har 134 brukare erbjudits munhälsbedömning, varav 91 tackat ja och 80 sedan fått sådan utförd (87,91 %). Gällande munvårdsutbildning har 67 personal inom särskilt boende (SOL och LSS) under 2015 erhållit munvårdutbildning. Inom verksamheter som bedrivs i ordinärt boende, företrädesvis hemtjänst, har ingen personal erhållit den årliga munvårdutbildningen. Enligt Tandvårdsenheten Rapport 2- Epidemiologisk rapportering, Upplands-Bro 2015, har 69,51 % av brukarna bedömts vid munhälsobedömning ha en dålig munhygien. Av dessa har 86,99 % ingen svårighet att tugga. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv.

87 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) SN 16/0142 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor 1. Rapport 1 Resultat av Uppsökande verksamhet (munhälsobedömning och munvårdsutbildning), Upplands-Bro, Rapport 2 Epidemiologisk rapportering, Upplands-Bro, 2015 Beslut sänds till Avdelningschef Utföraravdelningen Enhetschef Myndighets- och beställaravdelningen Akt

88 Tandvårdsenheten Rapport 1 - Resultat av Uppsökande verksamhet (munhälsobedömning och munvårdsutbildning) År Upplands-Bro Munhälsobedömning och Munvårdsutbildning till vård- och omsorgspersonal Munhälsobedömning Särskilt boende SoL och LSS Egen bostad SoL och LSS Summa totalt Antal erbjudna Antal ja tack Antal utförda Andel utförda av de som tackat ja 84,62% 87,78% 85,61% Egen bostad SoL och LSS Särskilt boende SoL och LSS Munvårdsutbildning Summa totalt Antal utbildade

89 Tandvårdsenheten Rapport 2 - Epidemiologisk rapportering, Upplands-Bro År 2015 Antal patienter: 246 Smärta (Nej) Har inte ont/känner inte smärta (Ja) Har ont/känner smärta. Tänder eller munhåla är inte orsak till detta (Ja) Har ont/känner smärta. Tänder och munhåla är orsaken Går inte att avgöra/vet ej ,50% 1 0,41% 9 3,66% 6 2,44% Tuggförmåga Ja, utan svårighet ,99% Nej, inte alls eller med viss svårighet beroende på bristande mun- och tandstatus 28 11,38% Nej, inte alls eller med viss svårighet beroende på andra orsaker 4 1,63% Bedömning av munhygien Bra Dålig 75 30,49% ,51%

90 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 16/0098 Socialnämnden Remissyttrande Biblioteksplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att som eget yttrande överlämna Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 18 augusti 2016 till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Den 1 januari 2014 trädde en ny Bibliotekslag i kraft. I Bibliotekslagen står det att varje kommun ha en Biblioteksplan. Biblioteksplanen ska vara ett stöd i frågor som rör utveckling av bibliotek, kunskap och livslångt lärande. Utgångspunkterna för kommuners arbete med planen går att finna i riksdagens nationella kulturpolitiska mål, Bibliotekslagen, Skollagen och kommunens styrdokument. Efter beslut i Kommunstyrelsen den 27 april så sänds Biblioteksplanen åter ut på remiss till Utbildningsnämnden och Socialnämnden. Socialkontoret anser att förslag till Biblioteksplan överlag är en bra och informativ plan som är lätt att förstå. Det är positivt att Biblioteksplanen utgår ifrån kommunens övergripande vision Kommunen som ger plats och att denna vision ska prägla all biblioteksverksamhet. Synpunkter som Socialkontoret har på Biblioteksplan är bland annat att skrivning om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning kunde utvecklas och skärpas. Även det faktum att Upplands-Bro är ett finskt förvaltningsområde bör lyftas fram. Kontoret ser positivt på de strategiska inriktningarna som Upplands-Bro bibliotek ska följa under kapitel 4.2 Folkbiblioteket mission och strategier. Slutligen ser Socialkontoret positivt på en utökad framtida samverkan mellan Socialkontoret och Kultur- och fritidskontoret avseende medier anpassade för personer med funktionsnedsättning och utvecklande av den uppsökande verksamheten. UBK1005, v2.0, Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 18 augusti 2016 Kommunstyrelsens beslut 65 den 27 april 2016 Kommunstyrelsens tjänsteskrivelse den 23 mars 2016 Förslag till Biblioteksplan , den 21 januari 2016 Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

91 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (4) SN 16/0098 Ärendet Den 1 januari 2014 trädde en ny bibliotekslag i kraft. Den nya lagen utgår ifrån den gamla men det finns några revideringar. Ett tillägg i den nya Biblioteksplanen är att alla ska ha tillgång till biblioteksservice. Lagen förtydligar även bibliotekens ansvar för prioriterade grupper, t.ex. att ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. I bibliotekslagen så står det att varje kommun ha en Biblioteksplan. Biblioteksplanen ska vara ett stöd i frågor som rör utveckling av bibliotek, kunskap och livslångt lärande. Utgångspunkterna för kommuners arbete med planen går att finna i riksdagens nationella kulturpolitiska mål, Bibliotekslagen, Skollagen och kommunens styrdokument. Den 28 oktober 2015 gav Kultur- och fritidsnämnden 39 Tillväxtkontoret i uppdrag att ta fram ett förslag på Biblioteksplan Förslaget skulle redovisas för nämnden under Under hösten 2015 startade arbetet med att ta fram ett nytt förslag till Biblioteksplan genom ett processarbete med samtliga bibliotekarier samt en workshop där förbättringar och uppdateringar togs fram. Förslag till Biblioteksplan skickades även på tjänstemannaremiss till Utbildningskontoret samt Socialkontoret. Efter beslut i Kommunstyrelsen den 27 april så sänds Biblioteksplanen åter ut på remiss till Utbildningsnämnden och Socialnämnden då planen ej har gått igenom nämnderna för yttrande utan behandlats på tjänstemannanivå. Socialkontorets synpunkter Socialkontoret anser att förslag till Biblioteksplan överlag är en bra och informativ plan som är lätt att förstå. Det är positivt att Biblioteksplanen utgår ifrån kommunens övergripande vision Kommunen som ger plats och att denna vision ska prägla all biblioteksverksamhet. Ledorden nyfikenhet, omtanke och liv som ska genomsyra hela verksamheten ger liv till Biblioteksplanen och ger känslan av att verksamheten har tagit fram dessa ledord utifrån sina egna värderingar, arbetssätt och metoder för lärande. I socialkontorets tidigare tjänstemannayttrande förde kontoret fram att skrivningen om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning kunde utvecklas och skärpas. Förslag till text löd: Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. Vidare så ansåg kontoret att, då Upplands-Bro kommun får allt fler invånare med utomeuropeisk härkomst, så bör detta beaktas i större utsträckning både vad gäller språk, religion och kultur. Förslag till text löd:

92 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (4) SN 16/0098 Biblioteket är en viktig resurs för personer som vill lära sig svenska. Lättlästa böcker, lexikon och körkortsböcker på andra språk än svenska är exempel på välutnyttjade resurser som biblioteket tillhandahåller. Även det faktum att Upplands-Bro är ett finskt förvaltningsområde bör lyftas fram. En viss del av dessa synpunkter har implementerats i Biblioteksplanen medan andra inte går att finna. Socialkontoret står dock kvar vid dessa synpunkter. Kontoret ser positivt på de strategiska inriktningarna som Upplands-Bro bibliotek ska följa under kapitel 4.2 Folkbiblioteket mission och strategier. Där framkommer bland annat att: Fortsätta satsningarna på verksamhet som syftar till att öka språk och läsutveckling Fortsätta satsa på flera sorters medier och på flera olika språk Fortsätta satsningarna på medier anpassade för personer med funktionsnedsättning Fortsätta utveckla den uppsökande verksamheten På Upplands-Bro biblioteks hemsida finns det en rubrik som heter Läsa på annat sätt. Sidan beskriver vilken service biblioteken erbjuder dem som inte kan ta sig till biblioteken eller som på grund av något funktionshinder inte kan läsa tryckt text. Aktiviteter som erbjuds är till exempel Boken kommer som är en service som innebär att biblioteken levererar böcker hem till dem som ej kan besöka biblioteken, talböcker till dem som ej kan läsa på grund av funktionshinder eller lättlästa böcker och böcker med stor stil. Kontoret saknar denna verksamhet i föreslagen Biblioteksplan och anser att de aktiviter som bedrivs bör beskrivas i en större utsträckning än vad de gör. Kontoret ser dock med spänning på hur en utveckling utav samverkan avseende strategierna att fortsätta med satsningarna på medier anpassade för personer med funktionsnedsättning samt den uppsökande verksamheten kommer att se ut. Socialkontoret ställer sig här positiv till en utökad samverkan inom området då kontoret har en stor målgrupp som är berörs av dessa särskilda tjänster och en ökad tillgänglighet. Barnperspektiv Folkbiblioteken utgör en särskild viktigt resurs när det gäller att stimulera barn till lästlust och bidra till barns språk-, skriv och läsutveckling.

93 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 4 (4) SN 16/0098 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor 1. Kommunstyrelsens beslut 65 den 27 april Kommunstyrelsens tjänsteskrivelse den 23 mars Förslag till Biblioteksplan , den 21 januari 2016 Beslut sänds till Kommunstyrelsen Akt

94 Biblioteksplan för Upplands-Bro Version

95 Innehållsförteckning 1. Inledning Omvärlden Ansvar och styrning Mål och vision Folkbiblioteket uppdrag Folkbiblioteket mission och strategier Skolbiblioteket uppdrag Skolbiblioteket vision och strategier... 8 Kultur- och fritidsnämnden, Biblioteksplan för Upplands-Bro (8)

96 1. Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som grund och utgångspunkten att alla ska ges möjlighet att delta i kulturlivet. Kulturpolitiken ska bl.a. främja bildning, internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur m.m. De föreslagna målen för folkbiblioteken har sin utgångspunkt i de nationella målen och även EU:s åtta nyckelkompetenser. Folkbiblioteken har en viktig funktion som fria, neutrala mötesplatser för gemenskap i samhället där medborgarna kostnadsfritt kan låna media och ta del av ett brett informations- och kulturutbud på egna villkor, vilket är en av förutsättningarna för en väl fungerande demokrati. Folkbiblioteken har en viktig demokratisk roll, en fysisk plats öppen för alla att söka information, analog och digital. Minst lika viktigt är folkbibliotekens utbud vad gäller tillgång till flera källor och personalens kompetens att förmedla en källkritisk hållning i dagens informationsbrus. Folkbiblioteken utgör också en särskild viktig resurs när det gäller att stimulera barn till läslust och bidra till barns språk-, skriv- och läsutveckling. Enligt bibliotekslagen ska kommunerna anta en biblioteksplan för sin verksamhet. En biblioteksplan syftar till att i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns samt stärka och förtydliga bibliotekens roll i kommunens utvecklingsarbete. Biblioteksplanen för Upplands-Bro kommun är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för bibliotekens utveckling under perioden Biblioteksplanen är ett stöd i frågor som rör utvecklingen av bibliotek, kunskap och livslångt lärande. Biblioteksplanen utgör grunden för folkbibliotekens årliga arbetsplan där konkreta åtgärder, ansvarsfördelning, tidplaner och finansiering för olika insatser anges. Uppföljning sker regelbundet i samband med folkbibliotekens verksamhetsberättelse och genom brukarundersökningar. 2. Omvärlden Det finns allmänna utvecklingstendenser som påverkar biblioteksverksamheten: människors nya livsstilar och förändrade beteenden vid informationssökning, fler virtuella kommunikationsplattformar och nya möjligheter att hämta och lagra information. I det sammanhanget har biblioteken en funktion i dagens samhälle. Samtidigt som nya virtuella mötesplatser växer fram kvarstår människors behov av att få mötas även i den fysiska verkligheten. De satsningar som gjorts på Kulturhuset och Brohuset som demokratiska möteplatser och kulturella arenor där biblioteken utgör basen, syftar till att fortsätta utveckla en efterfrågad, angelägen och attraktiv verksamhet för alla åldrar. Kultur- och fritidsnämnden, Biblioteksplan för Upplands-Bro (8)

97 Befolkningsökningen i kommunen är alltjämt hög och Upplands-Bro är en expansiv kommun (se uppdaterad statistik på Därför är det viktigt att medborgarnas tillgång till kultur och folkbibliotekstjänster ingår i kommunens övergripande planering för nya bostadsområden, skolor, omsorg och annan infrastruktur. 3. Ansvar och styrning Biblioteksplanen för Upplands-Bro kommun är ett politiskt styrdokument. Den utgår från individens behov av biblioteksverksamhet. Den övergripande visionen om kommunen som ger plats ska prägla all biblioteksverksamhet. Ledorden nyfikenhet, omtanke och liv ska genomsyra hela verksamheten. Kommunen Kultur- och fritidsnämnden har enligt Kommunfullmäktige ansvar för mål, finansiering, information och uppföljning av biblioteksverksamheten i enlighet med bibliotekslagen. Skollagen anger att grundskolor och gymnasieskolor ska ha tillgång till skolbibliotek och där ligger ansvaret på Utbildningsnämnden. Upplands-Bro kommun eftersträvar också engagerade och aktiva medborgare som vill påverka biblioteken att utveckla sina tjänster. Användarnas samspel med bibliotekspersonalen är avgörande för bibliotekens utveckling. Regionalt Det är av stor vikt att Upplands-Bro samarbetar med övriga aktörer i länet för att uppnå en regional utveckling av kulturlivet. I detta sammanhang är den regionala biblioteksplanen för Stockholms län av stor betydelse. Ett regionalt samarbete inom biblioteksverksamheten ger goda förutsättningar för bättre service till medborgarna, effektivare resursutnyttjande, snabbare teknikutveckling och en höjd kompetensnivå. Nationellt De nationella kulturpolitiska målen som beslutades i riksdagen år 2009 är följande: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Kultur- och fritidsnämnden, Biblioteksplan för Upplands-Bro (8)

98 Internationellt En viktig utgångspunkt för folkbibliotekens verksamhet är Unesco:s folkbiblioteksmanifest som antogs år Där sägs bl.a. att Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhällslivet. Medborgarnas eget deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap och, tankar, kultur och information. Ytterligare en viktig aspekt för folkbibliotekens verksamhet är EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Kompetenser definieras här som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Denna referensram omfattar följande nyckelkompetenser: Kommunikation på modersmålet Kommunikation på främmande språk Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens Digital kompetens Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Alla nyckelkompetenserna anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. 4. Mål och vision Utgångspunkten för biblioteksplanen är kommunens vision Upplands-Bro kommunen som ger plats och nio kommunövergripanda mål där nedanstående är de mest relevanta: En kommun för alla En grön kommun i utveckling En kommun som växer Ett växande kultur- och fritidsutbud En kommun med god ekonomi och uppföljning En attraktiv arbetsgivare Vi lyfter skolan Kultur- och fritidsnämnden, Biblioteksplan för Upplands-Bro (8)

99 Kultur- och fritidsnämnden har utifrån dessa formulerat följande mål som är relevanta för biblioteksverksamheten. Kultur- och fritidsnämnden ska: erbjuda ändamålsenliga och tillgängliga ytor inom sitt område ställa miljökrav vid upphandlingar och vid nyinvesteringar i fastigheter inom nämndens område delta i planprocesser så att nämndens kompetens tas tillvara erbjuda ett efterfrågat kultur- och fritidsutbud av hög kvalitet verka för jämställdhet inom sitt område möjliggöra spontanaktiviteter skapa bra förutsättningar för föreningslivet verka för inspirerande miljöer verka för att personalen trivs 4.1 Folkbiblioteket uppdrag I Upplands-Bro kommun finns två enheter, lokaliserat dels i Bro, dels i Kungsängen. Biblioteket har också ett uppdragsavtal med Försvarsmakten om drift av biblioteket på Livgardets regemente. Dessutom finns det biblioteksservice i Tibble läshörna genom ett driftsavtal med pensionärsföreningar. Folkbibliotekens nationella uppdrag finns beskrivet i bibliotekslagen: 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. I bibliotekslagen står också att alla folkbibliotek ska medverka till att skapa ett intresse för kultur och ge möjlighet till kulturella upplevelser. Det ska vara en attraktiv mötesplats för alla och utgöra ett aktivt stöd i det livslånga lärandet. Verksamheten ska hålla god kvalitet och utvecklas i takt med det nya kunskaps-och IT-samhället. Folkbiblioteket ska också samarbeta med förskola och skola kring barns språk- och läsutveckling, erbjuda barn och ungdomar kulturupplevelser i den dagliga miljön, samt att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt personer med funktionsnedsättning och personer med annat modersmål än svenska. 4.2 Folkbiblioteket mission och strategier Utifrån de nationella kulturpolitiska målen, bibliotekslagen och kommunens styrdokument har Upplands-Bro bibliotek formulerat följande mission: Angeläget, lustfyllt och ditt Angeläget: Biblioteket ska ge förutsättningar för ett livslångt lärande och individuell utveckling. Biblioteket ska bidra till digital jämlikhet och ge förutsättningar för fri åsiktsbildning. De ska medverka till att människor får god tillgång till information och förutsättningar för källkritiskt tänkande. Biblioteket ska ha riktade bibliotekstjänster till förskoleverksamhet och verksamheter inom omsorg för personer med funktionsnedsättning. Kultur- och fritidsnämnden, Biblioteksplan för Upplands-Bro (8)

100 Lustfyllt: Biblioteket ska erbjuda medier och aktiviteter som speglar samtid och kulturarv. Verksamheten ska stimulera till läsande, språkutveckling, berättande och bildning. Biblioteken ska vara välkomnande och inspirerande miljöer där alla får ett gott och öppet bemötande. De ska också vara variationsrika arenor för konst och kultur som stimulerar till möten, idéer, debatt och samtal. Ditt: Biblioteket ska erbjuda lättillgängliga bibliotekstjänster för alla, fysiskt och virtuellt, i takt med samtiden. Bibliotekets öppettider ska vara generösa utifrån användarnas behov. Utbudet och tjänsterna ska vara väl kända och användarna ska ha ett reellt inflytande över biblioteksverksamheten. Utifrån detta har Upplands-Bro bibliotek följande strategiska inriktningar: Insatser som stimulerar kunskapsutveckling och livslångt lärande o Fortsätta satsningarna på verksamhet som syftar till att öka språk- och läsutveckling o Fortsätta satsningarna på läs- och skrivinspirerande verksamhet o Fortsätta satsa på flera sorters medier och på flera olika språk o Prioritera barn och unga Fortsatt utveckling av biblioteket som mötesplats och kulturell arena o Kommunens kulturella arenor ska fortsätta att utvecklas som inbjudande platser för möten mellan människor, det bekanta och det okända, mellan det fysiska och det virtuella, mellan dåtid, samtid och framtid o Biblioteken ska fortsätta utvecklas som neutrala demokratiska rum som vidgar världen och möjliggör möten mellan olika kulturer o Bibliotekslokalerna ska utformas så att de blir attraktiva och tillgängliga, utrymme ska finnas för gemenskap, enskildhet och kommunikation Utvecklad samverkan o Fortsätta att utveckla samverkan med förskola/skola, skolbiblioteken och föreningslivet o Fortsätta satsningarna på medier anpassade för personer med funktionsnedsättning o Fortsätta utveckla den uppsökande verksamheten 4.3 Skolbiblioteket uppdrag I kommunen finns idag totalt 27 förskolor, 13 grundskolor, en gymnasieskola och en vuxenutbildningsenhet. Dessutom finns sex verksamheter som drivs som pedagogisk omsorg i olika delar av kommunen, samt två öppna förskolor. Enskilda huvudmän bedriver både förskole- och skolverksamheter. I skollagens 2 kap (2010:800) anges att elever ska ha tillgång till skolbibliotek. I skollagen finns ingen definition av begreppet skolbibliotek, men i förarbetena till lagen förklaras att man vanligtvis brukar avse en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Kultur- och fritidsnämnden, Biblioteksplan för Upplands-Bro (8)

101 Skolinspektionen har förtydligat att skolbibliotekets innehåll ska vara anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Det ska vara möjligt för eleverna att kontinuerligt kunna använda biblioteket som en del av undervisningen. Av läroplanen för förskoleklassen, grundskolan samt fritidshemmet framgår att rektorn har ett särskilt ansvar för skolans arbetsmiljö. Den ska utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. (Lgr 11, kap 2.8). Motsvarande bestämmelser finns även för övriga obligatoriska skolformer. Enligt läroplanen för gymnasieskolan har rektor ett särskilt ansvar för att utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. (SKOLFS 2011, kap 2.6) I gymnasieskolans läroplan finns även ett mål om skolans ansvar att se till att varje elev kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (SKOLFS 2011:144, kap. 2.1). 4.4 Skolbiblioteket vision och strategier Visionen för skolbibliotekens verksamhet är att Skolbiblioteket ska vara en pedagogisk resurs som inspirerar och ger stöd till eleverna i deras språk-, läs-och kunskapsutveckling. Insatser som stimulerar kunskapsutveckling och livslångt lärande o Skolbiblioteken ska vara en del av skolans pedagogiska arbete o Skolbiblioteken ska medverka till att utveckla elevernas och lärarnas informationskompetens o Skolbiblioteken ska inspirera till läsning och stimulera elevernas kunskapsutveckling o Lokalerna ska vara tillgängliga och användbara utifrån elevernas och undervisningens behov o Skolbiblioteken ska i nära samarbete med lärarna arbeta för att eleverna når sina mål o Samverkan mellan skolbiblioteken och folkbiblioteken ska fortgå Insatser för prioriterade grupper o Skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning o Skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska Vid planering av nya skolor eller vid om-och tillbyggnad av befintliga skolbyggnader ska behovet av skolbibliotek särskilt uppmärksammas. Kultur- och fritidsnämnden, Biblioteksplan för Upplands-Bro (8)

102 PROTOKOLLSUTDRAG 25 (35) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Biblioteksplan Beslut Dnr KS 15/ Kommunstyrelsen sänder Biblioteksplan på remiss till Utbildningsnämnden och Socialnämnden för yttranden. 2. Fortsatta principen i kommunen är att ansvarig facknämnd sänder ut planer och policys till berörda nämnder på remiss för yttrande innan ärendet sänds vidare till Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att Biblioteksplan fastställs. Förslag till beslut på sammanträdet Camilla Janson (S), Rolf Nersing (S), Catharina Andersson (S), Annika Falk (S), Sara Ridderstedt (MP), Anna Norberg (MP), Jan Stefanson (KD) och Lisa Edwards (C) föreslår Kommunstyrelsen att besluta enligt följande: 1. Kommunstyrelsen sänder biblioteksplan på remiss till Utbildningsnämnden och Socialnämnden för yttranden. 2. Fortsatta principen i kommunen är att ansvarig facknämnd sänder ut planer och policys till berörda nämnder på remiss för yttrande innan ärendet sänds vidare till Kommunstyrelsen. Johan Tireland (SD) föreslår att Kommunstyrelsen beslutar enligt Camilla Jansons (S) m.fl. förslag till beslut. Sammanfattning Varje kommun ska ha en biblioteksplan enligt bibliotekslagen. Planen ska vara ett stöd i frågor som rör utveckling av bibliotek, kunskap och livslångt lärande. Planen grundar sig på kommunens övergripande mål och en ny politisk mandatperiod som inleddes hösten Arbetet med ett nytt förslag påbörjades i Upplands-Bro bibliotek hösten Ett processarbete med samtliga bibliotekarier genomfördes med utgångspunkt i den befintliga biblioteksplanen. Arbetet avslutades med förslag till förbättringar och uppdateringar i en gemensam workshop. Eftersom Utbildningskontoret och Socialkontoret också berörs av biblioteksplanen skickades underlaget på remiss.

103 PROTOKOLLSUTDRAG 26 (35) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Kommunledningskontoret har ingenting ytterligare att tillägga i ärendet utan ställer sig bakom Kultur- och fritidsnämndens förslag till beslut.

104 PROTOKOLLSUTDRAG 27 (35) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Fortsättning 65 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 23 mars Kultur- och fritidsnämndens beslut 6 den 23 februari Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 21 januari Förslag till Biblioteksplan för Upplands-Bro Beslutsgång Ordföranden finner att Kommunstyrelsen beslutar enligt Camilla Jansons (S) förslag till beslut. Beslutet skickas till: Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Bygg- och miljönämnden Tekniska nämnden Kommunfullmäktige

105 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kommunledningskontoret Erika Lind Utredare Kommunledningskontoret Erika.Lind@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 15/0412 Kommunstyrelsen Biblioteksplan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Biblioteksplan fastställs. Sammanfattning Varje kommun ska ha en biblioteksplan enligt bibliotekslagen. Planen ska vara ett stöd i frågor som rör utveckling av bibliotek, kunskap och livslångt lärande. Planen grundar sig på kommunens övergripande mål och en ny politisk mandatperiod som inleddes hösten Arbetet med ett nytt förslag påbörjades i Upplands-Bro bibliotek hösten Ett processarbete med samtliga bibliotekarier genomfördes med utgångspunkt i den befintliga biblioteksplanen. Arbetet avslutades med förslag till förbättringar och uppdateringar i en gemensam workshop. Eftersom Utbildningskontoret och Socialkontoret också berörs av biblioteksplanen skickades underlaget på remiss. Kommunledningskontoret har ingenting ytterligare att tillägga i ärendet utan ställer sig bakom Kultur- och fritidsnämndens förslag till beslut. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 23 mars Kultur- och fritidsnämndens beslut 6 den 23 februari Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 21 januari Förslag till Biblioteksplan för Upplands-Bro Ärendet Varje kommun ska ha en biblioteksplan enligt bibliotekslagen. Planen ska vara ett stöd i frågor som rör utveckling av bibliotek, kunskap och livslångt lärande. Planen grundar sig på kommunens övergripande mål och en ny politisk mandatperiod som inleddes hösten Grundförutsättningarna för arbetet med biblioteksplanen finns i riksdagens nationella kulturpolitiska mål, Bibliotekslagen, Skollagen och kommunens styrdokument. En ny bibliotekslag trädde i kraft 1 januari 2014 med vissa ändringar såsom att alla ska ha tillgång till biblioteksservice. I övrigt är skillnaderna mot den förra lagen mycket små. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

106 Upplands-Bro kommun Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (2) 3/23/2016 KS 15/0412 Enligt beslut i Kultur- och fritidsnämnden den 28 oktober 2014 (Kfn 39) fick därför Tillväxtkontoret i uppdrag att återkomma under 2015 med förslag till biblioteksplan för perioden Arbetet med ett nytt förslag påbörjades i Upplands-Bro bibliotek hösten Ett processarbete med samtliga bibliotekarier genomfördes med utgångspunkt i den befintliga biblioteksplanen. Arbetet avslutades med förslag till förbättringar och uppdateringar i en gemensam workshop. Eftersom Utbildningskontoret och Socialkontoret också berörs av biblioteksplanen skickades underlaget på remiss. Förslag på ändringar har inkommit från dessa kontor till Kultur- och fritidskontoret. Kultur- och fritidsnämnden behandlade en första version på sitt sammanträde den 24 november I föreliggande version har en skrivning om bemötande införts på sidan 6: där alla får ett gott och öppet bemötande. I övrigt har inget kommit in som skapat förändring i texten. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att Biblioteksplanen antas. Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret har ingenting ytterligare att tillägga i ärendet utan ställer sig bakom Kultur- och fritidsnämndens förslag till beslut. Barnperspektiv Biblioteksplanen kommer att gynna barn och ungas läslust och användning av bibliotekets tjänster, eftersom planen kommer att vara aktuell och följa kommunens övergripande styrdokument. Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor 1. Biblioteksplan Beslut sänds till Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsnämnden

107 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Jennifer Lendeng Nämndsekreterare Socialkontoret Jennifer.Lendeng@upplands-bro.se Datum Vår beteckning SN 16/0099 Socialnämnden Yttrande angående förslag till Kultur- och fritidsplan Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar Socialkontorets tjänsteskrivelse som sitt yttrande den 5 september 2016 till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Socialnämnden har från Kommunstyrelsen fått Kultur- och fritidsplan på remiss för yttrande. Socialkontoret har ingenting att tillägga förslag till Kultur- och fritidsplan och ställer sig därmed bakom Kultur- och fritidsnämndens förslag till beslut. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 5 september 2016 Kommunstyrelsens beslut 66 den 27 april 2016 Ärendet Kultur- och fritidsnämnden har tagit fram ett förslag till Kultur- och fritidsplan för Kommunstyrelsen har remitterat den till Socialnämnden, Tekniska nämnden och Utbildningskontoret för yttrande. Syftet med Kulturoch fritidsplanen är att den ska visa den service Upplands-Bro kommun har i samverkan med andra aktörer inom området för kultur och fritid. Kultur- och fritidsplanen utgår från föregående Kultur- och fritidsplan , med revideringar gjorda av Kultur- och fritidskontoret. Revideringen har främst handlat om uppdateringar av texter men även mindre förändringar. Kontoren har bjudits in till arbetsmöten för att komma in med synpunkter på revideringarna. UBK1005, v2.0, Socialkontoret har inga synpunkter i ärendet och ställer sig därför bakom Kultur-och fritidsnämndens förslag till beslut. Socialkontorets synpunkter Socialkontoret anser att planens syfte är god och har avsikt att rikta sig in till alla kommunens invånare. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

108 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) SN 16/0099 Kultur- och fritidsplan refererar till FN:s konvention och dess rättigheter för personer med funktionsnedsättning, men planen tar inte upp en strategi för den här gruppen. Personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet som alla andra, enligt Kultur- och fritidsplan Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är en viktig fråga för Socialkontoret. Tillgänglighet handlar inte bara om att ha bra öppettider på och att ge bra service, utan det handlar även om vilka hjälpmedel som finns tillhands för gruppen. Socialnämnden har ett ansvar över att personer med funktionsnedsättning har goda levnadsvillkor och att de ges möjlighet till att kunna delta i det rika kultur utbudet som kommunen erbjuder. Hur man arbetar med att skapa mötesplatser för äldre är viktiga frågor som inte berörs i Kultur- och fritidsplanen Det är viktigt för likväl unga som äldre och funktionshindrade att det finns mötesplatser där möjlighet finns att mötas över generationsgränser, detta kan exempelvis vara parker eller andra strategiska platser. Umgänge mellan generationsgränserna bör främjas som ett led i kommunens strävan efter att kommunens öppna verksamheter ska ge alla ungdomar en känsla att kommunen fanns och stöttade under ungdomsåren. Socialkontoret ser ett ökat behov av att möjliggöra integration genom till exempel att göra göra kultur- och fritidsutbudet tillgängligt i flera språk. Kontoret saknar konkreta förslag över arbetet med ökad tillgänglighet samt mötesplatser för grupperna som Socialnämnden ansvarar över. Barnperspektiv En Kultur- och fritidsplan berör områden där barn och ungdomar vistas och möjliggör utveckling för den enskilde individen likväl som kommunen. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor 1. Kommunstyrelsens beslut 66 den 27 april Kommunstyrelsens tjänsteskrivelse den 23 mars Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro , den 24 februari 2016 Beslut sänds till Kommunstyrelsen Akt

109 PROTOKOLLSUTDRAG 26 (35) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Dnr KS 16/0088 Beslut Kommunstyrelsen sänder Kultur- och fritidsplanen på remiss till Utbildningsnämnden, Tekniska nämnden och Socialnämnden för yttrande. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro fastställs. Förslag till beslut på sammanträdet Camilla Janson (S), Rolf Nersing (S), Catharina Andersson (S), Annika Falk (S), Sara Ridderstedt (MP), Anna Norberg (MP), Jan Stefanson (KD) och Lisa Edwards (C) föreslår att Kommunstyrelsen beslutar att sända Kultur- och fritidsplanen på remiss till Utbildningsnämnden, Tekniska nämnden och Socialnämnden för yttrande. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden har fått i uppdrag att ta fram förslag på en kulturoch fritidsplan. Andra kontor, föreningslivet och nämndens styrgrupp har deltagit i processen. Revideringen består i aktualisering av texten samt vissa mindre förändringar. Kommunledningskontoret har ingenting ytterligare att tillägga i ärendet utan ställer sig bakom Kultur- och fritidsnämndens förslag till beslut. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 23 mars 2016 Kultur- och fritidsnämndens beslut 7 den 23 februari 2016 Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 21 januari 2016 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro (version ) Beslutsgång Ordföranden finner att Kommunstyrelsen beslutar enligt Camilla Jansons (S) förslag till beslut. Beslutet skickas till: Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden

110 PROTOKOLLSUTDRAG 27 (35) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Tekniska nämnden

111 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kommunledningskontoret Erika Lind Utredare Kommunledningskontoret Erika.Lind@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 16/0088 Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro fastställs. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden har fått i uppdrag att ta fram förslag på en kulturoch fritidsplan. Andra kontor, föreningslivet och nämndens styrgrupp har deltagit i processen. Revideringen består i aktualisering av texten samt vissa mindre förändringar. Kommunledningskontoret har ingenting ytterligare att tillägga i ärendet utan ställer sig bakom Kultur- och fritidsnämndens förslag till beslut. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 23 mars 2016 Kultur- och fritidsnämndens beslut 7 den 23 februari 2016 Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 21 januari 2016 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro (version ) Ärendet Kultur- och fritidsnämnden har i uppdrag att ta fram förslag till en kultur- och fritidsplan. Den tidigare planen gällde under tidsperioden Nämnden behandlade frågan på sitt möte den 9 juni Utifrån bedömningen att det inte fanns behov av en helt ny plan beslutades att genomföra en revidering av planen samt tillsätta en politisk styrgrupp bestående av Andrée Wright, Naser Vokuvic och Paul Gustafsson. De andra kontoren har bjudits in för att delta i revideringen. Två arbetsmöten har genomförts och kontoren har kommit in med förslag på revideringar. Ett Kulturråd respektive ett Fritidsråd har genomförts där Kultur- och fritidsplanen diskuterats. Önskemål om remiss diskuterades och föreningar som önskade ett remissförfarande skulle inom en vecka från mötena komma in med ett sådant önskemål. Ingen förening uttryckte detta behov inom en vecka. Den politiska styrgruppen har haft två möten där arbetet har avrapporterats. Frågan om en bred remiss till nämnder och föreningar i kommunen har Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

112 Upplands-Bro kommun Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (2) 3/23/2016 KS 16/0088 diskuterats. Styrgruppen beslöt att det inte fanns behov av ett remissförfarande utifrån den process som genomförts och att inga önskningar om remissförandande framkommit, varken från övriga kontor eller från föreningslivet. Två föreningar inom kulturområdet inkom i ett senare läge med önskemål om remiss. Dessa fick då möjlighet att komma in med sina synpunkter på underlaget. Nämnden diskuterade förslag till Kultur- och fritidsplan på sitt möte den 24 november Nämnden gav kontoret i uppdrag att återkomma med ett slutligt förslag för beslut till nämndens möte den 23 februari Kultur- och fritidskontoret har redovisat processen med översynen av Kulturoch fritidsplanen. Revideringen består i aktualisering av texten samt vissa mindre förändringar. Kultur- och fritidsnämnden överlämnar därför förslag på Kultur- och fritidsplan, , för fastställande i Kommunfullmäktige. Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret har ingenting ytterligare att tillägga i ärendet utan ställer sig bakom Kultur- och fritidsnämndens förslag till beslut. Barnperspektiv En Kultur- och fritidsplan är ett centralt dokument som bidrar till att utveckla positiva insatser för barn och ungdomar inom Upplands-Bro kommun. Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor 1. Kultur - och fritidsplan för Upplands-Bro (version ) Beslut sänds till Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsnämnden

113 Kultur - och fritidsplan för Upplands - Bro Gällande plan perioden bro.se

114 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Inledning Innehåll 1 Inledning Syfte för vem och varför På vilka grunder vilar en kultur- och fritidsplan? Uppföljning utvärdering Trender i samhället Vision Kulturskola Kultur Idrott Motion Friluftsliv Turism Fritidsgårdar Ungdomens Hus

115 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Inledning 1 Inledning Upplands-Bro kommun är en del av landets största storstadsregion. Kommunen är en tillväxtkommun med en relativt låg medelålder bland medborgarna. Som förortskommun till Stockholm finns såväl närheten till storstadens utbud som tillgången till stora naturresurser för rekreation och friluftsliv. I Upplands-Bro finns också unika kulturhistoriska värden att förvalta. Vid sidan av en väl fungerande skola, barnomsorg och bra situation för äldre är tillgången till en meningsfull fritid en viktig del i en upplevd livskvalitet för kommunens innevånare. En kommuns attraktionskraft påverkas i hög grad av tillgången till kultur- och fritidsverksamhet. Detta gäller inte bara för alla som redan bor i kommunen utan i lika hög grad för tänkta nyinflyttade och för företag som väljer bland orter vid nyetablering och lokalisering. 1.1 Syfte för vem och varför Kultur- och fritidsplanen riktar sig i första hand till kommunens innevånare. Planen har som avsikt att visa den service Upplands-Bro kommun i samverkan med andra aktörer vill uppnå inom området kultur och fritid. Planen berör även områden som besöksnäring, kulturmiljö och turistmål som kan tänkas öka kommunens attraktionskraft gentemot andra än de boende i kommunen. En Kultur- och fritidsplan är ett kommunövergripande dokument som ger uttryck för kommunens samlade ambitioner och syn på verksamhetsområdets utveckling de närmaste åren. Planen är också avsedd att vara ett stöd i det framtida arbetet för såväl förtroendevalda som anställda i kommunen. Huvuddelen av de områden som tas upp i planen är kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde. Vidare ansvarar Utbildningsnämnden för utveckling av modersmålsarbetet och fritidsgårdar. Kommunstyrelsen för samhällsplanering och Tekniska nämnden för skötsel av grönområden och teknisk infrastruktur. Bygg- och miljönämnden för miljöfrågor och bygglov i nya områden. Socialnämnden för god samhällsmiljö och goda levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Föregående Kultur och fritidsplan för perioden togs fram i samarbete med ett stort antal intressenter. Förutom förtroendevalda och anställda inom olika delar av kommunens verksamheter deltog även föreningslivet. Även öppna möten för allmänheten genomfördes. Planen var därmed väl förankrad både i samhället och i tiden. Utifrån detta har beslut fattats att behovet av en omfattande omarbetning inte föreligger utan en revidering för den kommande perioden är relevant. Politiker, kontor inom kommunen och föreningslivet har uppmanats att inkomma med förslag till revideringar. 3

116 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Inledning 1.2 På vilka grunder vilar en kultur- och fritidsplan? Kommunala dokument: Kommunfullmäktige i Upplands-Bro har antagit ett antal program för den framtida utvecklingen och arbetsinriktningen. Kultur- och fritidsplanen ansluter till dessa program, i vilka det finns ett antal ställningstaganden som berör kultur- och fritidsverksamheten. I översiktsplanen läggs bland annat den övergripande markanvändningen i kommunen fast. Utifrån den så arbetar kommunen med att ta fram en fördjupad översiktsplan. Grönplanen från 2008 och det fördjupade kulturmiljöprogrammet från 2001 är underlag för att bland annat användas i kommunens fysiska planering. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och regeringens Strategi för funktionshinderpolitiken är viktiga dokument. Äldreplanen är en strategisk plan för äldreomsorgen som anger dess mål och inriktning. När allt fler äldre bor kvar i den egna bostaden ökar behovet av mötesplatser för samvaro och gemensamma aktiviteter. Kommunen arbetar aktivt med förebyggande insatser för äldre för att minska social isolering och ensamhet som kan innebära både fysisk och psykisk ohälsa. I de politiska målen framgår bland annat att kultur- och fritidsaktiviteter är en viktig del i vår kommun. Kommunens biblioteksplan anger inriktningen för bibliotekens utveckling under de närmaste åren. Effektivare energianvändning, giftfria kretslopp och effektivare transporter är viktiga mål i den miljöplan som antagits. Kommunens goda möjligheter att skapa livskvalitet genom fritid och rekreation ska marknadsföras sägs i den beslutade näringslivsstrategin. Övriga Dokument: Kultur- och fritidsverksamheten i en kommun är i huvudsak en frivillig verksamhet. Med några få undantag är det upp till kommunen att besluta om man vill satsa resurser på dessa områden och i så fall hur mycket. Det betyder att någon statlig reglering genom lagar och föreskrifter i princip inte förekommer med undantag av bibliotekslagen. Bibliotekslagen villkorar att kommunen ska ha åtminstone ett folkbibliotek. Prioriterade grupper är barn, unga och personer med funktionsnedsättning. I FN:s barnkonvention erkänns barns rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder och rätten att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 4

117 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Inledning I Lagen om kulturminnen (1988:950) anges bland annat allas ansvar för fornminnen. Vissa av riksdagen beslutade politiska mål för den statliga politiken kan också ha betydelse för den kommunala verksamheten även om de inte är direkt styrande. Dit hör bland annat: Målen för den statliga kulturpolitiken Den nationella ungdomspolitiken Den statliga idrottspolitiken. 1.3 Uppföljning utvärdering Kultur- och fritidsnämnden har ansvarat för att en Kultur- och fritidsplan upprättats. Det är också Kultur- och fritidsnämnden som kommer att följa upp och utvärdera planen och rapportera vidare till kommunfullmäktige. Nämnden upprättar inför detta arbete de riktlinjer som ska gälla för uppföljning, utvärdering och uppdatering av planen utifrån de utvärderingar som genomförts. 1.4 Trender i samhället Arbetet med kultur- och fritidsverksamheten påverkas inte bara av de lokala förutsättningar som råder och den politiska viljan hos de förtroendevalda i kommunen. Från tid till annan uppstår nya trender och företeelser i samhället vilka även får genomslag på lokal nivå i alla kommuner. Folkhälsodebatten är ett sådant exempel som ställer krav på kommunerna att mer tänka på insatser för vuxna och inte minst för äldre med förhoppningen att förlänga den friska delen av livet. Debatten pekar också på behovet av att skapa helt nya förutsättningar för fysisk aktivitet för den stora grupp barn och ungdomar som inte rör sig tillräckligt. Klimat- och energifrågor ökar ständigt i aktualitet. Detta leder till diskussioner om mer energieffektiva idrottsanläggningar samt ett ifrågasättande av vissa idrotters krav på att kunna bedriva verksamhet året runt oavsett årstid. Ett minskat deltagande i föreningslivet leder till ett behov av nya sätt att stödja ungdomars spontana aktiviteter utanför traditionellt föreningsliv. Föreningars förmåga att attrahera nyanlända blir viktig och de blir en avgörande faktor att skapa en fungerande integration i kommunen. Inom den traditionella verksamheten har bibliotekens roll utvecklats till mötesplatser för nya tekniker och informationsinhämtande, där kraven på stöd och service är helt andra än för tio år sedan. Den kommunala kulturskolan som under lång tid bara arbetade med musik är på väg att bli en verklig kulturskola för att möta intressen inom många konstformer. 5

118 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Inledning Den tidigare situationen där kommunen och föreningslivet var de självklara aktörerna när det gällde att äga och finansiera anläggningar och genomföra verksamhet har också förändrats. Fler privata entreprenörer har tillkommit, vilka även ibland driver anläggningar och verksamheter på kommunernas uppdrag. Fler föreningar äger och driver egna anläggningar. Partnerskapslösningar mellan offentliga, ideella och privata intressen har blivit vanligare. Den rent kommersiella delen av kultur- och fritidssektorn ökar kraftigt. I takt med att människor är beredda att lägga en större andel av sina inkomster på kultur- och fritidsintressen växer också intresset för sektorn hos näringslivet. Det kan också leda till att kommunens roll som aktör inom kultur- och fritidsområdet påverkas. Tillgänglighet, i form av att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att delta på samma villkor som alla andra, är självklar i all planering som görs. Medborgarnas krav på tillgänglighet i form av öppettider, ökad service och varierat utbud blir också allt viktigare för kommunerna att leva upp till. Som tidigare nämnts blir kulturen och fritiden allt viktigare som strategiska områden när det gäller en kommuns attraktionskraft och därigenom också den ekonomiska tillväxten på sikt. 6

119 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Vision Vision 2035 Kommunens som ger plats Nyfikenhet: Vi vågar vara nyfikna. Vi tar initiativ, är öppna och mottagliga för nya tankar och synsätt. Omtanke: Vi bryr oss. Omtanken om varandra och vår närmiljö ger hållbarhet och plats för tillit. Liv: I Upplands-Bro känner alla sig trygga. Här ges alla möjlighet att hitta sin plats, skapa sina livschanser och tillsammans forma framtiden Detta vill vi uppnå genom att erbjuda ett växande kultur- och fritidsutbud erbjuda ett efterfrågat kultur- och fritidsutbud av hög kvalitet erbjuda ändamålsenliga och tillgängliga ytor (lokaler) inom kultur- och fritidsområdet skapa bra förutsättningar för föreningslivet delta i planprocesser så att kultur- och fritidsnämndens kompetens tas tillvara verka för jämställdhet inom kultur- och fritidsområdet verksamheter inom kultur och fritidsområdet ska möjliggöra spontanaktiviteter verka för inspirerande miljöer ställa miljökrav vid upphandlingar och vid nyinvesteringar i fastigheter inom kultur- och fritidsområdet. Våra verksamheter och anläggningar erbjuder mötesplatser i den offentliga miljön. Både kommuninvånare och besökare ges goda möjligheter till natur-, kultur- och fritidsupplevelser. Vi samverkar med föreningsliv, studieförbund och andra aktörer vid olika festdagar, lovverksamhet och andra arrangemang som knyter an till våra verksamheter. Sedan slutet av 70-talet fanns ett nätverk skapat för att samordna det drogförebyggande arbetet. Nätverket inriktade sig på att skapa förutsättningar för att stärka frisk- och skyddsfaktorer. Planer finns att kommunen åter ska starta ett preventivt arbete över nämndgränserna, där olika nätverk blir en viktig del. Arbetssätt: samverkan mellan nämnder och dess kontor kontinuerlig dialog med brukarna alla får ett gott och öppet bemötande utbildad och kompetent personal 7

120 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Vision 2035 uppdaterad hemsida säkerställa kvalitén genom brukarenkäter inom alla verksamhetsområden. Långsiktiga mål kan infalla både under och efter planperioden

121 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Kulturskola 3 Kulturskola Verksamhetsidé Kulturskolan ska erbjuda skapande verksamheter för barn och ungdomar i Upplands-Bro kommun. Eleverna ska med hjälp av välutbildade pedagoger få möjligheter att utvecklas utifrån var och ens förutsättningar och intressen. Kulturskolan ska vara en självklar samarbetspartner för grundskola och gymnasium. Kulturskolans aktiviteter under skoltid ska ske i samråd med skolan. Detta vill vi uppnå genom att erbjuda undervisning i instrumentalspel, sång, dans och teater ha fördjupningskurser för den som vill utvecklas mer vara en mötesplats där man får träffa andra med samma intresse erbjuda samspel i grupper och orkestrar låta eleverna framträda i, för dem, utvecklande sammanhang undervisa under eller i samband med skoldagen för största möjliga tillgänglighet bredda vårt utbud med bild och form. Långsiktiga mål: Bli en kulturskola för alla åldrar, både yngre barn och vuxna. 9

122 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Kultur 4 Kultur Verksamhetsidé I Upplands-Bro ska alla barn, unga och vuxna ha tillgång till ett efterfrågat kulturutbud av hög kvalitet och möjlighet till eget skapande inom de konstnärliga uttrycken. Alla ska ha tillgång till bibliotek som stimulerar lusten att läsa, som väcker nyfikenhet och inspirerar till sökandet efter kunskap. Kommunens kulturarenor ska vara angelägna och attraktiva, mötesplatser för samtid och kulturhistoria, tillgängliga för alla. Kulturen ska skapa delaktighet i samhällslivet och därmed bidra till vår förmåga att förstå oss själva och vår omvärld. I Upplands-Bro samspelar bildkonst, bibliotek 1, kulturmiljöer och scenkonst för att skapa dynamik, bredd och djup i kulturutbudet. Detta vill vi uppnå genom att prioritera barn och unga, i skolan och på fritiden skapa inspirerande miljöer och möjligheter till eget skapande genom marknadsföring och service skapa tillgänglighet, delaktighet och inspiration till utbudet, kulturarenorna och kulturmiljöerna utveckla samverkan och stöd till förskola, skola och omsorg utveckla samverkan och stöd till föreningsliv satsa på verksamhet som syftar till att öka språk-, skriv- och läsutveckling satsa på flera sorters medier, flera språk och mer uppsökande verksamhet använda enprocentsregeln för konstnärlig utsmyckning vid ny- och ombyggnation av lokaler ägda av kommunen uppmärksamma behovet av konstnärlig gestaltning, mötesplatser och lokaler för kulturella aktiviteter vid planeringen av nya bostadsområden. 1 se Biblioteksplan för Upplands-Bro bibliotek på 10

123 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Idrott Motion Friluftsliv 5 Idrott Motion Friluftsliv Verksamhetsidé Upplands-Bro kommun ska ha ändamålsenliga, välskötta och tillgängliga idrotts- och friluftsanläggningar. Kommunens invånare ska ha goda möjligheter till idrott, motion och rekreation. Ett varierat utbud av anläggningar ska erbjudas både föreningar och privatpersoner vilket ger möjlighet till både organiserad verksamhet och spontana aktiviteter. Ett rikt föreningsliv inom området är viktigt. Detta vill vi uppnå genom att samverka med föreningslivet avseende anläggningarnas utformning, innehåll och drift samverka med föreningslivet angående lovaktiviteter och föreningsdagar stödja föreningslivet framför allt genom ekonomiska bidrag och subventionerade lokaler/anläggningar utveckla friluftsgårdarna Lillsjön och Hällkana för att ge bättre möjligheter till motion och rekreation skapa möjlighet till spontanaktiviteter utveckla möjligheterna till vinteraktiviteter genom skidspår, skridskoslingor, isbanor skapa nya och upprusta befintliga park- och grönområden säkerställa att miljöer för idrott finns med vid planering av nya bostadsområden förbättra möjligheterna att gå och cykla, bland annat genom att bygga ut gång- och cykelvägar, trafiksäkerhetsåtgärder, skyltning och drift/underhåll det ska finnas anläggningar av god kvalitet och möjlighet att utöva de flesta idrotter kommunens friluftsområden ska vara tillgängliga under hela året simhallen ska erbjuda bassängtider för olika kategorier av besökare bredda utbudet i simhallen - baserat på besökares önskemål erbjuda simskola för 6- och 8-åringar på skoltid. 11

124 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Turism 6 Turism Verksamhetsidé Upplands-Bro har med sina unika natur- och kulturvärden och sin närhet till huvudstaden alla förutsättningar att ytterligare utveckla denna näring. Vi har i vår kommun redan idag ett stort antal svenska och utländska besökare och fritidsboende. Besöksnäringen är en tillväxtbransch som av många bedöms ha den största potentialen i Sverige. Näringen skapar nya arbeten och ökad lönsamhet för företag inom servicesektorn. En expansiv besöksnäring bidrar också till att stärka kommunens identitet. Detta vill vi uppnå genom att arbeta enligt turiststrategin för att strategiskt utveckla besöksnäringen i kommunen marknadsföra Upplands-Bro som en attraktiv och välkomnande destination för besökare våra besökare informeras på ett tydligt sätt om vår kommun och de turistmål och aktiviteter som erbjuds besökare erbjuds en väl fungerande service kommunen bidrar till utveckling av nya attraktiva besöksmål slå vakt om vår unika natur- och kulturmiljö Upplands-Bro kommun betraktas som en trygg, kunnig och serviceinriktad samarbetspartner i frågor som rör besöksnäringen fortlöpande utveckla ett levande Upplands-Bro där ett ökande antal människor kan försörja sig året runt genom turism- och besöksnäringarna utveckla infrastrukturen för att underlätta för det lokala näringslivet att bedriva sina verksamheter. Långsiktiga mål (från turiststrategin antagen 2014): antal besök i Upplands-Bro har ökat med 15 % 2017 (jmf TEM 2011) antal årsanställda hos företag inom besöksnäringen har ökat med fem personer fem nya företag som bedriver verksamhet inom besöksnäringen har startat

125 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Fritidsgårdar Ungdomens Hus 7 Fritidsgårdar Ungdomens Hus Verksamhetsidé Den gemensamma idén är att utforma verksamheten individuellt och utifrån besökarnas önskemål och behov. Besökarna ges därmed reellt inflytande. Detta kräver stor lyhördhet och flexibilitet hos såväl ledningen för verksamheten som hos personalen. Den gemensamma grunden för verksamheterna har ett hälsofrämjande perspektiv, arbetet inriktar sig på att stärka frisk- och skyddsfaktorer. Alla ungdomar i Upplands-Bro ska i sitt vuxenliv bära med sig en känsla av att de öppna verksamheterna i kommunen fanns där, mötte, stöttade och utvecklade dem utifrån deras egna behov eller intresse under ungdomsåren. Detta vill vi uppnå genom att: Stödja, följa och stärka individen såväl dagtid som kvällstid. Dagtid möjliggörs detta genom det aktiva arbetet i skolorna. Som deltagare i olika elevvårdsgrupper och i arbetet med utformning och utveckling av handlingsplaner och gemensamma värdegrunder. Möjlighet genom fysisk närvaro att möta individen i såväl spontana som organiserade möten och som goda förebilder stärka individens självkänsla, självtillit och förmåga att hantera olika livssituationer. Kvällstid erbjuds en glädjefylld anpassningsbar arena, där möjlighet till såväl spontan som organiserad verksamhet ges. Tillfällig eller varaktig samverkan skapas med yttre aktörer i syfte att bredda verksamheten. Med tydliga regler, lyhördhet, anpassningsförmåga och delade värderingar skapas demokratiska, jämlika, politiskt, religiöst obundna trygga mötesplatser. Liksom på dagtid ges tid till spontana samtal med individen, förtroende skapas och därmed varaktiga relationer mellan vuxen och ungdom. Öppettiderna är anpassade till ungdomarnas fritid. Vid valborg och skolavslutning och vid behov finns ett väl utvecklat samarbete mellan verksamheterna, frivillighetsorganisationerna, polis och sociala myndigheter som fungerar som stöd för ungdomarna i för dem eventuellt utsatta eller riskfyllda situationer. På sommarlovet erbjuds också aktiviteter i samverkan med föreningar och studieförbund, verksamheten flyttar vid dessa tillfällen till för ungdomarna välkända utemiljöer. En för kommunen övergripande och gemensam strategi för barn och ungas uppväxtvillkor kommer att utarbetas. För fritidsgårdarna: Utveckla samarbetet mellan fritidsgårdarna. Bidra i arbetet med en handlingsplan för det drogförebyggande arbetet. Sträva efter ett gott samarbete med föreningslivet. 13

126 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Fritidsgårdar Ungdomens Hus Ungdomens Hus: Ungdomens hus etableras inom kommunen. 14

127 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 16/0114 Socialnämnden Finansiering av nationell stödfunktion på SKL till stöd för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad socialtjänst Förslag till beslut Socialnämnden beslutar om att ställa sig positivt till att finansiera en nationell stödfunktion på SKL till stöd för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst. Sammanfattning Efter 2016 så kommer den statliga finansieringen av flera aktiviteter bedrivna av SKL på nationell nivå, som syftar till att stötta utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst, att upphöra. Finansiering utav kommunerna blir då nödvändig för att kunna bedriva dessa aktiviteter. Styrelsen för Sveriges kommuner och Landsting beslutade därför vid sitt sammanträde den 10 juni 2016 att rekommendera Sveriges kommuner att tillsammans finansiera en nationell stödfunktion på SKL till stöd för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst. Styrelsen beslutade även att under vidare utreda och förankra i kommuner och landsting den framtida finansieringen av en nationell stödfunktion. Socialkontoret ställer sig positivt till att finansiera en nationell stödfunktion på SKL till stöd för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst. Kontoret godtar kansliets förslag på fördelning av kostnad. Kontoret ställer sig även positivt till att ge SKL uppdraget att utreda frågan vidare samt att förankra i kommuner och landsting framtida finansiering av en denna nationella stödfunktion. UBK1005, v2.0, Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 19 augusti 2016 Bilaga 1 - rekommendation om finansiering av nationell stödfunktion till stöd för utveckling av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst Bilaga 2- kostnad per kommun Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

128 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) SN 16/0114 Ärendet Efter 2016 så kommer den statliga finansieringen av flera aktivitetet bedrivna av SKL på nationell nivå, som syftar till att stötta utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst, att upphöra. Aktiviteter som påverkas är bland annat stödet till utvecklingen av de regionala samverkans- och stödstrukturerna, regionala utvecklingsledare, utvecklingen av gemensamma programråd tillsammans med hälso- och sjukvården och utvecklingsstöd till den nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-K). En av anledningarna till att finansieringen upphör är att statsbidragen går från att vara riktade till mer generella i sin karaktär. Detta innebär att kommunerna själva behöver prioritera att finansiera en nationell stödfunktion. SKL för fram att de behöver, tillsammans med sina medlemmar, ta fram en långsiktig plan för stöd till utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst som är oberoende av statens prioriteringar. För fortsatt utvecklingsstöd på nationell nivå behöver nu finansieringen av en stödfunktion på SKL säkras efter Styrelsen för Sveriges kommuner och Landsting beslutade därför vid sitt sammanträde den 10 juni 2016 att rekommendera Sveriges kommuner att tillsammans finansiera en nationell stödfunktion på SKL till stöd för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst. Styrelsen beslutade även att under vidare utreda och förankra i kommuner och landsting en framtida finansiering av en nationell stödfunktion. Kostnaden beräknas till 3,4 miljoner per år. Kansliet på SKL:s förslag på fördelningen av kostnaden bygger på samma princip som medlemsavgiften. I bilaga 3- kostnad per kommun framgår det att kostnaden bygger på antal innevånare i respektive kommun. Upplands-Bro kommun ska med denna modell betala kr för år SKL önskar svar ifrån samtliga kommuner angående deras ställningstagande den 30 september Återkoppling och sammanställning av kommunernas ställningstaganden sker av SKL i oktober Socialkontorets synpunkter Socialkontoret ställer sig positiv till att finansiera en nationell stödfunktion på SKL till stöd för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst. Kontoret godtar kansliets förslag på fördelning av kostnad. Kontoret ställer sig även positivt till att ge SKL uppdraget att utreda frågan vidare samt att förankra i kommuner och landsting framtida finansiering av en nationell stödfunktion.

129 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) SN 16/0114 Barnperspektiv Socialkontoret bedömer att beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa. Socialkontoret Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor 1. Bilaga 1- rekommendation om finansiering av nationell stödfunktion till stöd för utveckling av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst 2. Bilaga 2- kostnad per kommun Beslut sänds till SKL på e-postadressen niklas.eriksson@skl.se. Senast den 30 september Akt

130

131

132

133

134

135

136

137 Mall Att fördela Per invånare exkl 10% 0,35 Per invånare med 10% 0,32 Befolkning 2015 tot summa Bef exkl > Bef storstäder Kod Kommun Befolkning 2015 Avgift riket Summa UPPLANDS VÄSBY VALLENTUNA ÖSTERÅKER VÄRMDÖ JÄRFÄLLA EKERÖ HUDDINGE BOTKYRKA SALEM HANINGE TYRESÖ UPPLANDS-BRO NYKVARN TÄBY DANDERYD SOLLENTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE NACKA SUNDBYBERG SOLNA LIDINGÖ VAXHOLM NORRTÄLJE SIGTUNA

138 0192 NYNÄSHAMN HÅBO ÄLVKARLEBY KNIVSTA HEBY TIERP UPPSALA ENKÖPING ÖSTHAMMAR VINGÅKER GNESTA NYKÖPING OXELÖSUND FLEN KATRINEHOLM ESKILSTUNA STRÄNGNÄS TROSA ÖDESHÖG YDRE KINDA BOXHOLM ÅTVIDABERG FINSPÅNG VALDEMARSVIK LINKÖPING NORRKÖPING SÖDERKÖPING MOTALA VADSTENA MJÖLBY ANEBY GNOSJÖ MULLSJÖ HABO GISLAVED

139 0665 VAGGERYD JÖNKÖPING NÄSSJÖ VÄRNAMO SÄVSJÖ VETLANDA EKSJÖ TRANÅS UPPVIDINGE LESSEBO TINGSRYD ALVESTA ÄLMHULT MARKARYD VÄXJÖ LJUNGBY HÖGSBY TORSÅS MÖRBYLÅNGA HULTSFRED MÖNSTERÅS EMMABODA KALMAR NYBRO OSKARSHAMN VÄSTERVIK VIMMERBY BORGHOLM GOTLAND OLOFSSTRÖM KARLSKRONA RONNEBY KARLSHAMN SÖLVESBORG SVALÖV STAFFANSTORP

140 1231 BURLÖV VELLINGE ÖSTRA GÖINGE ÖRKELLJUNGA BJUV KÄVLINGE LOMMA SVEDALA SKURUP SJÖBO HÖRBY HÖÖR TOMMELILLA BROMÖLLA OSBY PERSTORP KLIPPAN ÅSTORP BÅSTAD MALMÖ LUND LANDSKRONA HELSINGBORG HÖGANÄS ESLÖV YSTAD TRELLEBORG KRISTIANSTAD SIMRISHAMN ÄNGELHOLM HÄSSLEHOLM HYLTE HALMSTAD LAHOLM FALKENBERG VARBERG

141 1384 KUNGSBACKA HÄRRYDA PARTILLE ÖCKERÖ STENUNGSUND TJÖRN ORUST SOTENÄS MUNKEDAL TANUM DALS-ED FÄRGELANDA ALE LERUM VÅRGÅRDA BOLLEBYGD GRÄSTORP ESSUNGA KARLSBORG GULLSPÅNG TRANEMO BENGTSFORS MELLERUD LILLA EDET MARK SVENLJUNGA HERRLJUNGA VARA GÖTENE TIBRO TÖREBODA GÖTEBORG MÖLNDAL KUNGÄLV LYSEKIL UDDEVALLA

142 1486 STRÖMSTAD VÄNERSBORG TROLLHÄTTAN ALINGSÅS BORÅS ULRICEHAMN ÅMÅL MARIESTAD LIDKÖPING SKARA SKÖVDE HJO TIDAHOLM FALKÖPING KIL EDA TORSBY STORFORS HAMMARÖ MUNKFORS FORSHAGA GRUMS ÅRJÄNG SUNNE KARLSTAD KRISTINEHAMN FILIPSTAD HAGFORS ARVIKA SÄFFLE LEKEBERG LAXÅ HALLSBERG DEGERFORS HÄLLEFORS LJUSNARSBERG

143 1880 ÖREBRO KUMLA ASKERSUND KARLSKOGA NORA LINDESBERG SKINNSKATTEBERG SURAHAMMAR KUNGSÖR HALLSTAHAMMAR NORBERG VÄSTERÅS SALA FAGERSTA KÖPING ARBOGA VANSBRO MALUNG GAGNEF LEKSAND RÄTTVIK ORSA ÄLVDALEN SMEDJEBACKEN MORA FALUN BORLÄNGE SÄTER HEDEMORA AVESTA LUDVIKA OCKELBO HOFORS OVANÅKER NORDANSTIG LJUSDAL

144 2180 GÄVLE SANDVIKEN SÖDERHAMN BOLLNÄS HUDIKSVALL ÅNGE TIMRÅ HÄRNÖSAND SUNDSVALL KRAMFORS SOLLEFTEÅ ÖRNSKÖLDSVIK RAGUNDA BRÄCKE KROKOM STRÖMSUND ÅRE BERG HÄRJEDALEN ÖSTERSUND NORDMALING BJURHOLM VINDELN ROBERTSFORS NORSJÖ MALÅ STORUMAN SORSELE DOROTEA VÄNNÄS VILHELMINA ÅSELE UMEÅ LYCKSELE SKELLEFTEÅ ARVIDSJAUR

145 2506 ARJEPLOG JOKKMOKK ÖVERKALIX KALIX ÖVERTORNEÅ PAJALA GÄLLIVARE ÄLVSBYN LULEÅ PITEÅ BODEN HAPARANDA KIRUNA

146 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 16/0117 Socialnämnden Yttrande på utredningen Framtida inriktning för färdtjänsten Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att som eget yttrande överlämna socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 19 augusti 2016 till Stockholms län landstings trafikförvaltning. Sammanfattning Stockholms län landstings trafikförvaltning har fått i uppdrag att fastställa en strategisk inriktning för den framtida färdtjänsten. Förvaltningen ska även utreda nya trafiklösningar för närtrafik samt anropsstyrd trafik inom den allmänna kollektivtrafiken i länet. Syftet med utredningen är att slå fast en inriktning inför kommande planeringsstudie till upphandling av färdtjänstverksamheten och som även kan fungera som ett underlag till valet av ett nytt trafikhanteringssystem. Den 31 maj 2016 beslutade Stockholms län landstings trafiknämnd att skicka utredningen Framtida inriktning för färdtjänsten på remiss till berörda aktörer. Remisstiden är mellan den 7 juni till 30 september Utredningen föreslår förändringar som har till syfte att höja kvaliteten, effektivisera samt att uppnå en större kontroll och kvalitetssäkring utav färdtjänsten. Socialkontoret har synpunkter på föreslagna förändringar inom bland annat färdtjänst på landsbygd, resetilldelning och kundvalsmodellen val av transportör. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 19 augusti 2016 Bilaga 1- Rapport Framtida inriktning för färdtjänsten den 3 juni 2016 UBK1005, v2.0, Ärendet Kollektivtrafiken består av allmän och särskild kollektivtrafik. Inom den särskilda kollektivtrafiken bestäms villkoren för resenären genom lagar, men också via politiskt beslutade riktlinjer som reglerar fördelning av antal resor. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

147 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (6) SN 16/0117 Färdtjänsten i Stockholms län består utav trafikslagen färdtjänst med taxi och specialfordon (inkluderande koncept rullstolstaxi samt liggande transporter), sjötaxi, närtrafikens linjelagda busstrafik samt närtrafikens anropsstyrda busstrafik. Färdtjänsten är uppdelad i olika avtal för färdtjänstresor med taxi, specialfordon inkluderade konceptet rullstolstaxi, liggande transporter, närtrafik och beställningscentral. I Stockholms län så har cirka personer vid ett och samma tillfälle tillstånd att resa med färdtjänsten och cirka har tillstånd för färdtjänsttaxi. Vidare så har cirka tillstånd för att resa med konceptet rullstolstaxi. Trafikförvaltningen anser att den ökande befolkningen samt den ökade andelen äldre i Stockholms län kommer leda till ett ökat resande och således även ökade kostnader i framtiden. Färdtjänstverksamheten står därför enligt Trafikförvaltningen, inför utmaningen att i framtiden kunna erbjuda en förbättrad kvalitet på sin verksamhet utan att öka kostnaderna. Stockholms län landstings trafikförvaltnings uppdrag Stockholms län landstings trafikförvaltning har fått i uppdrag att fastställa en strategisk inriktning för framtiden för färdtjänsten. Förvaltningen ska även utreda nya trafiklösningar för närtrafik samt anropsstyrd trafik inom den allmänna kollektivtrafiken. Syftet med utredningen är att slå fast en inriktning inför kommande planeringsstudie till upphandling av färdtjänstverksamheten och som även kan fungera som ett underlag till valet av ett nytt trafikhanteringssystem. Trafikförvaltningens uppdrag är uppdelat i två faser. Trafiknämnden tog beslut om fas i mars 2015 och fas 2 består utav bilagd rapport Framtida inriktning för färdtjänsten. Avseende trafikhanteringsystemet så löper detta avtal ut i april 2018 och det är av vikt att förlänga nuvarande avtal minst ett år, till 2019 för att hinna med det kommande arbetet. Den 31 maj 2016 beslutade Stockholms län landstings trafiknämnd att skicka utredningen Framtida inriktning för färdtjänsten på remiss till berörda aktörer. Remissinstanser är bland annat trafikföretag, länets pensionärsorganisationer, handikappsorganisationer, länets kommuner samt angränsade län, näringslivets representanter och resenärsorganisationer. Remisstiden är mellan den 7 juni till 30 september Föreslagna förändringar i utredningen Utredningen föreslår förändringar som har till syfte att höja kvaliteten, effektivisera och uppnå en större kontroll samt kvalitetssäkring utav färdtjänsten. Regler och rutiner ska enligt utredningens förslag likaställas mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Detta gäller särskilt i frågor kring information av planering av resor, förseningsersättning och hantering av kundärenden.

148 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (6) SN 16/0117 De förändringar som föreslås avser bland annat: Ett nytt trafikupplägg där det inrättas en beställningscentral och ett trafikhanteringssystem som bägge hanterar all anropsstyrdtrafik samtidigt som de har information om SL:s övriga trafik. Att det nya trafikhanteringssystemet har information om, och erbjuder alternativ inom allmän kollektivtrafik, förväntas resultera i ett ökat antal resor inom den allmänna kollektivtrafiken. Förslaget förväntas också möjliggöra systematisk uppföljning av genomförda transporter och därigenom kvalitetssäkring. En ny kundvalsmodell som kallas Val av transportör. Nya regelverk ska gälla för alla med en förändrad resetilldelning av antal resor per resenär. Informationsåtgärder och hantering av kundsynpunkter. Denna förändring avser bland annat möjligheten till realtidsinformation om var beställd bil är, när den anländer och vilken bil som kommer. Utredningen föreslår även ett inrättande av en rutin gällande insamling, hantering, åtgärder och återkoppling av kundsynpunkter. De förändringar som föreslås i utredningen avseende kundval, resetilldelning och ruttplanering med mera bedöms att minska kostnaderna för färdtjänstverksamheten år 2020 med cirka miljoner kronor. I stycket nedan så har Socialkontoret valt att presentera de föreslagna förändringar som kontoret har synpunkter om. Resetilldelning I utredningen så presenteras och analyseras fyra olika nivåer för resetilldelning utav resor per år till varje individ med färdtjänsttillstånd. Nivåerna är upp till 300, 500 och 700 resor per år samt en nivå med ett obegränsat antal resor. Föreslagen resetilldelning förslås i utredningen att begränsas till 500 resor per år och är oberoende utav färdtjänstresenärernas funktionsnedsättning och färdtjänsttillstånd. Detta blir en skillnad mot idag då till exempel resenärer med tillstånd för rullstolstaxi har ett fritt antal resor. De som har tillstånd till taxi har en tilldelning på 198 resor per år. I dagsläget så är det totalt 1 % av alla färdtjänstresenärer som reser mer än 500 resor per år, en grupp på 500 individer. Av dessa 500 färdtjänstresenärer reser 300 personer upp till 700 resor per år och 200 personer reser mer än 700 resor per år. Utredningen föreslår även att resor till ideella och politiska förtroendeuppdrag inkluderas i begreppet väsentliga resor. I dag så är lagstadgade väsentliga resor arbetsresor/skolresor, resor till förtroendeuppdrag och liknande resor. Denna typ av resor tillkommer och tilldelas vid ansökningstillfället. I riktlinjerna så klargörs även att kostnaden för medresenärer ökat ifrån 20 kr till 70 kronor per resa.

149 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 4 (6) SN 16/0117 Koncept Färdtjänst i tätort och på landsbygd Färdtjänstresor i tätort föreslås kunna utföras i den allmänna kollektivtrafiken i kvarterslinjer, flextrafik och färdtjänst med taxi och specialfordon. Begreppet närtrafik ersätts av kvarterslinjer och flextrafik. Färdtjänstresor på landsbygden föreslås i sin tur att kunna ske, utöver med färdtjänst, med allmän linjetrafik och anropsstyrd trafik. Föreslagen förändring är att trafikförsörjningen på landsbygden framöver kommer att utgå från en större samordning mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken samt en samordnad anropsstyrd trafik med taxi. Färdtjänstresenärer kan enligt förslagen i utredningen använda sig utav tre olika trafikformer för resor på landsbygden: Linjetrafik i aktuellt område Samordnad anropsstyrd trafik mellan allmän och särskild kollektivtrafik med taxi Färdtjänst med taxi och specialfordon Val av transportör I utredningen föreslås en kundvalsmodell som kallas Val av transportör. Modellen fungerar som kundval inom hemtjänsten och grundrar sig på att färdtjänstresenärerna gör ett förhandsval om en till två transportörer. Dessa val finns tydligt i kundens profil. Om tillfälle uppstår där vald transportör inte finns tillgänglig så erbjuder trafikhanteringsystemet en annan transportör att utföra den aktuella resan alternativt att resenären behöver ändra sin resplan med att resa vid en annan tidpunkt. Föreslagen kundvalsmodell innebär även att resenärer med färdtjänsttillstånd för rullstolstaxi som idag har en annan modell för kundval inte längre kommer att kunna ringa direkt till valfritt taxibolag och boka sin resa. Socialkontorets synpunkter Socialkontoret anser att rapport Framtida inriktning för färdtjänsten är en välskriven och övergripande utredning avseende det uppdrag Stockholms län landstings trafikförvaltning erhållit. Kontoret ställer sig delvis bakom rapporten men ser några områden där kontoret anser att föreslagna förändringar kan leda till en problematik för kommunens färdtjänstresenärer. Socialkontoret tycker det är mycket positivt att intresseorganisationer har fått varit delaktiga i arbetet med utredningen via representanter i referensgrupper. Det är även välkommet att denna referensgrupps synpunkter framkommer tydligt i utredningen som referensgrupp resenär. Kontoret välkomnar även förslagen på en ökad uppföljning och kvalitet inom färdtjänstverksamheten. Det är även positivt att det sker ett arbete med informationsåtgärder och hantering av kundsynpunkter. Inrättandet av en rutin gällande insamling, hantering, åtgärder och återkoppling av kundsynpunkter ger resenären en tydlighet var de ska vända sig för att ge sina synpunkter samt om återkoppling.

150 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 5 (6) SN 16/0117 Den enskildes åsikt är av vikt för att åtgärda felaktigheter i verksamheten och är ett led till kvalitetssäkring av verksamheten. Socialnämnden i Upplands-Bro kommun skickade den 30 mars 2016 in en skrivelse till Trafikförvaltningen avseende den färdtjänst som bedrivs i kommunen. Nämnden hade fått kännedom om att färdtjänstresenärer upplever en problematik med att beställa färdtjänst till kommundelen Håbo-Tibble, som ligger på landsbygden i Upplands-Bro kommun. Färdtjänstresenärerna upplevde att färdtjänstchaufförerna väljer att avstå dessa körningar då kommundelen ligger utanför tätorten. Detta medförde en svårighet att boka en färdtjänstbil till den tid som resenären önskar. Vidare så går färdtjänst endast att beställa per heltimme ifrån Bro eller Kungsängen. Att som resenär av färdtjänst ej kunna bestämma vilken tid som resan ska ske utgör ett stort stressmoment för den enskilde, speciellt då resenären har bokat in ett läkarbesök eller dylikt. Om förändringarna utav trafikförsörjningen av färdtjänst på landsbygden blir verklighet så efterfrågar kontoret en noggrann uppföljning och utvärdering ur ett kundvalsperspektiv. Uppföljning och utvärdering bör även ske av den kundvalsmodell som föreslås införas. Framförallt hos de resenärer som har tillstånd för rullstolstaxi kan uppleva minskad valfrihet då de endast får välja mellan utvalda utförare till skillnad från idag då de kan ringa direkt till valfritt taxibolag. Gällande färdtjänstresenärernas resetilldelning så anser kontoret att antalet färdtjänstresor borde begränsas till den högsta nivån som är med i utredningen, det vill säga 700 resor per år. Utredningen föreslår 500 resor per år. Kontoret anser att de färdtjänstresenärer som idag reser mer än 500 resor per år, cirka 500 stycken, inte ska bli begränsade i sin rättighet att delta i samhället, oavsett vilket funktionshinder de har. Vidare så anser kontoret att kostnaden för de medresenärer som åker med i färdtjänsttaxin borde återgå till 20 kr. Den höjning till 70 kronor som i praktiken redan har genomförts, bör tas tillbaka. Att medresenären, som har samma ansvar som en ledsagare för att vara färdtjänstresenären behjälplig under resan, behöver betala för att åka med medan ledsagaren åker gratis är inte sakligt. Barnperspektiv En fungerande färdtjänst bidrar till att barn med funktionshinder kan delta i samhället och bli mer självständiga.

151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 6 (6) SN 16/0117 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor 1. Bilaga 1- Rapport Framtida inriktning för färdtjänsten den 3 juni 2016 Beslut sänds till Stockholms län landstings trafikförvaltning, registrator.tf@sll.se senast den 30 september Märk svaret med diarienummer TN Akt

152 1(125) Strategisk utveckling Planering Handläggare Mikael Eriksson/Helene Ljungqvist (konsult) RAPPORT Version 1 Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Framtida inriktning för färdtjänsten Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

153 2(125) Strategisk utveckling Planering Innehållsförteckning RAPPORT Version 1 Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) 1 Inledning Uppdraget Utmaningar Läshänvisning Frågor som studeras enligt beslut i Fas Syfte och mål Tidplan Uppdragsorganisation Frågor som överförs till kommande planeringsstudie inför upphandling Avgränsning Definitioner Förutsättningar Lagar och riktlinjer som reglerar färdtjänst och sjukresor Regeringsuppdrag Historik Referenser Typ av trafikslag i den särskilda kollektivtrafiken Synpunkter från intresseintresseorganisationer Resenärernas behov Tillgänglighet till den allmänna kollektivtrafiken Samordning mellan allmän och särskild kollektivtrafik Hela-resan perspektivet Miljöhänsyn Upphandling av färdtjänsten i Göteborgs stad Kostnader för färdtjänst-skolresor Fakta om färdtjänsten Antal resor i färdtjänsten Organisation och ansvar för färdtjänsten Sjukresor Principer och mål Principer vid utformning av framtidens färdtjänst Gemensam målbild för färdtjänstverksamheten Metod för genomförande av uppdrag Presentation av förslag Utmaningar i utredningen Upplägg och effektbedömning av förslag Generella förslag Koncept Färdtjänst i tätort och på landsbygd Kvalitet inklusive bemötande, trygghet och säkerhet Utbildning av förare Information till kund Taxesystem Egenavgifter Ny Kundprofil Förslag och effektbedömning av förslag - generell inriktning färdtjänst Trafikupplägg Inriktning för färdtjänstens trafikupplägg i framtiden Förslag Framtida trafikplanering Dagens trafikplanering Planering av färdtjänsten i Sverige idag Tillståndsprocessen och regelverk/riktlinjer Ansökningsprocessen... 87

154 Strategisk utveckling Planering RAPPORT Version 1 Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) 10.2 Tillstånd Resetilldelning i framtida färdtjänst Förhållandet mellan färdtjänst och sjukresor Servicelöfte Färdtjänstkortet Nya riktlinjer Förslag på och effektbedömning av förslag före resan Att resa med färdtjänsten Trafikplanering med ruttplanering Samåkning/Samplanering Resegaranti/Förseningsersättning Bil på gatan Kopplade resor Ledsagare och Ledsagning Förslag på och effekter av åtgärder Kundsynpunkter Dagens situation Hantering av kundsynpunkter i framtiden Statistik och uppföljning Statistik gällande samtal och beställningar Rabattresa Nyckeltal i färdtjänsten Miljörevision Förslag på och effektbedömning av åtgärder efter resan Faktiska och bedömda kostnader för färdtjänstverksamheten Kostnader för färdtjänstverksamheten år 2014 och Kostnad per resa Bedömd kostnadsutveckling till 2020 och Riskbedömning av förslagen Risker i genomförda kostnadsbedömningar Risker kopplade till tidplan för genomförandet Riskbedömning av förslag på ny inriktning Sannolikhet och konsekvens av identifierade risker Nya former och inriktning för kollektivtrafiken på landsbygden Landsbygdstrafiken idag Erfarenheter från andra län Utvecklad landsbygdstrafik med anropsstyrd kompletteringstrafik Förutsättningar för anropsstyrd trafik på landbygden Bilagor Bilaga 1: Basfakta Bilaga 2: Synpunkter från intresseorganisationerna referensgrupp Resenär Bilaga 3: Typresenärer Bilaga 4: PM Egenavgifter Bilaga 5: Kundvalsmodeller Bilaga 6: Riktlinjer för färdtjänsten i Stockholms län Bilaga 7: Omvärldsanalys Bilaga 8: Sammanställning ANBARO 2014 Bilaga 9: PM- Statistik och Uppföljning Bilaga 10: Nollvision för färdtjänsten, WSP/svenska taxiförbundet, juni 2015 Bilaga 11: Färdtjänstens processer karläggning Bilaga 12: Regelverk för sjukresor och sittande sjuktransporter i Stockholms län 3(125)

155 4(125) Strategisk utveckling Planering RAPPORT Version 1 Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Figurförteckning Figur 1 Kostnader per fordonsslag Figur 2 Trafikslag inom kollektivtrafiken Figur 3Bedömd kostnadsutveckling till år Figur 4 Tidplan för projektet inkluderande kommande planeringsstudie Figur 5 Uppdragsorganisation Figur 6 Modell för analys utifrån typresenär Figur 7 Antal färdtjänstresor per fordonstyp...40 Figur 8 Antal resor i snitt per resenär och antal resenärer 2013, uppdelat per kostnadsintervall Figur 9 Kostnader per fordonsslag Figur 10 Färdtjänstens organisation på trafikförvaltningen Figur 11 Principer för samordning av allmän och särskild kollektivtrafik Figur 12 Ruttplanering och samåkning Figur 13 Kostnadsutveckling för färdtjänst i Stockholms län Figur 14 Beskrivning av hur kundvalsmodell "Val av transportör" kommer att fungera Figur 15 Tillståndsprocessen Figur 16 Antal taxiresenärer som reser mer än 150 resor Figur 17 Dagens registrering av beställda resor och utförda resor Figur 18 Bokning och registrering av resa i framtida färdtjänst Figur 19 Resekostnader i förhållande till antal resor per färdtjänstresenär Figur 20 Genomsnittskostnad per resa 2014 och Figur 21 Snittkostnad per resa i relation till antal resor färdtjänstresenärerna gör på ett år Tabellförteckning Tabell 4 Sammanställning över förslag och effektbedömning <v resenärsnytta och resurseffektivitet Tabell 5 Skillnad mellan god service och gott bemötande Tabell 6 Projekt med tydliga samband Tabell 7 Antal sjukresor i Stockholms län och kostnader för dessa Tabell 8 Egenavgift i den särskilda kollektivtrafiken Tabell 9 Antal resor innan högkostnadsskydd uppnås...60 Tabell 10 Jämförelse mellan dagens trafikupplägg och föreslagen inriktning för framtidens färdtjänst Tabell 11 Skillnader mellan de två alternativa förslagen för framtida trafikupplägg Tabell 12 Modelllens alternativ har följande för- och nackdelar med föreslagna alternativ Tabell 13 Antal samtal till Callcenter Tabell 14 Verksamheter som inkluderas i beställningscentraler i olika län Tabell 15 Beställningscentralernas kostnad per beställd resa Tabell 16 Antal ansökning till tillståndsenheten Tabell 17 Kundklagomål Tabell 18 Nyckeltal Tabell 19 Färdtjänstresenärernas totala resekostnader

156 5(125) Strategisk utveckling Planering Kort sammanfattning RAPPORT Version 1 Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Färdtjänsten i Stockholms län består i dag av trafikslagen färdtjänst med taxi och specialfordon (inkluderande koncept rullstolstaxi samt liggande transporter), sjötaxi, närtrafikens linjelagda busstrafik samt närtrafikens anropsstyrda busstrafik. Färdtjänsten är uppdelad i olika avtal för färdtjänstresor med taxi, specialfordon inkluderande koncept rullstolstaxi, liggande transporter, närtrafik och beställningscentral. Trafikförvaltningen har i uppdrag att fastställa en strategisk inriktning för framtiden för färdtjänsten och utreda nya trafiklösningar för närtrafik och anropsstyrd 1 trafik inom den allmänna kollektivtrafiken. Utredningen görs dels för att slå fast en inriktning inför kommande planeringsstudie inför upphandling av färdtjänstverksamheten och dels som underlag i valet av nytt trafikhanteringssystem. Uppdraget om en översyn av inriktning för färdtjänsten i framtiden är uppdelat i två faser. Denna rapport är Fas 2 av utredningen. Fas 1 togs beslut om i trafiknämnden i mars 2015, TN Övergripande mål för färdtjänsten är enligt trafikförsörjningsprogrammet nöjda kunder och resurseffektivitet. Den stora befolkningsökningen och den ökade andelen äldre bedöms medföra ökat resande och därmed ökade kostnader i framtiden. Den viktigaste utmaningen för färdtjänstverksamheten i framtiden är därför att erbjuda förbättrad kvalité utan att öka kostnaderna. Inriktningen för arbetet med utredningen har varit att genom hela processen arbeta tillsammans med intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor för att få deras synpunkter dagens färdtjänst och på föreslagna förändringar. En förutsättning för att hinna byta ut trafikhanteringssystemet innan nya avtal träder i kraft är att förlänga nuvarande avtal minst ett år, till april Nuvarande avtal löper till april 2018 men är möjliga att förlänga, som längst, till april Avtalen är möjliga att förlänga till april 2020 om det är nödvändigt. I samband med att nya avtal kommer till kan flertalet förslag införas. I utredningen föreslås bland annat samma regelverk för alla, en ny form av kundval och ändrad resetilldelning. Alla resenärer föreslås få samma resmöjligheter. Detta innebär att en stor grupp resenärer får möjligheter att göra fler resor än idag medan en liten grupp får något sämre resmöjligheter än idag. 1 Anropstyrd trafik = Resenärerna förbeställer sina resor, oberoende om det är linjelagda turer, flextrafik eller trafik med taxi/specialfordon. Att trafiken är anropsstyrd beskriver inte trafikslag utan bra under vilka förutsättningar trafiken körs.

157 6(125) Strategisk utveckling Planering RAPPORT Version 1 Förslagen bedöms höja kvaliteten i färdtjänsten i form av bättre information till resenärerna samt genom en bättre uppföljning och kontroll av trafiken. Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Förslagen bedöms även, genom införande av ett nytt trafikhanteringssystem och modell, medföra en effektivare planering och större kontroll av trafiken. Förslagen bedöms minska kostnaderna år 2020 med ca mnkr jämfört med uppräkning av dagens trafik, vilket bedöms motsvara ca % av kostnaderna. Den enskilt största risken för den i utredningen förslagna inriktningen för färdtjänsten är tidsaspekten, att uppsatt tidplan inte följs. Om beslut enligt plan inte tas och tidplanen förskjuts framåt finns risken att trafikhanteringssystemet inte hinner upphandlas och implementeras innan nya trafikavtal träder i kraft.

158 7(125) Strategisk utveckling Planering RAPPORT Version 1 Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Sammanfattning Inledning Kollektivtrafiken består enligt Lag om kollektivtrafik (2010:1065) av allmän och särskild kollektivtrafik. Den särskilda kollektivtrafiken, inkluderande färdtjänsten, är ett trafikslag som kännetecknas av omfattande lagreglering. Villkoren för resenären bestäms av yttre villkor i form av lagar men också av politiska beslut i form av riktlinjer där fördelning av antal resor regleras. Färdtjänsten i Stockholms län består i dag av trafikslagen färdtjänst med taxi och specialfordon (inkluderande koncept rullstolstaxi samt liggande transporter), sjötaxi, närtrafikens linjelagda busstrafik samt närtrafikens anropsstyrda busstrafik. Färdtjänsten är uppdelad i olika avtal för färdtjänstresor med taxi, specialfordon inkluderande koncept rullstolstaxi, liggande transporter, närtrafik och beställningscentral. Totalt har ca personer i Stockholms län vid ett och samma tillfälle tillstånd att resa med färdtjänsten. Ca har tillstånd för resor med färdtjänsttaxi och ca för resor med koncept rullstolstaxi 2. Under ett år hanteras tillstånd för ca personer, d.v.s. det tillkommer och faller ifrån tillståndshavare. Totalt gjordes under 2015 ca 4,1 miljoner resor o färdtjänstensregi med den särskilda kollektivtrafiken till en kostnad av 1,4 miljarder kr varav 280 mnkr är sjukresor. I den allmänna kollektivtrafiken gjordes drygt 5 miljoner resor av färdtjänstberättigade. 17 % av de färdtjänstberättigade har tillstånd för resor med koncept rullstolstaxi. Deras resor står för 44 % avfärdtjänstresenärernas resekostnader. 1 % av resenärerna reser mer än 500 resor per år och de står för 16 % av de färdtjänstberättigades resekostnader. Andelen resor med färdtjänsttaxi har mellan 2014 och 2015 ökat med 1 % medan resandet med koncept rullstolstaxi ökat med 6 % utan att antalet färdtjänstberättigade ökat. Ökad kostnad för samma period var 40 mnkr. Koncept rullstolstaxi stod för större delen av kostnadsökningen Liggande transporter Taxi Specialfordon % Figur 1 Kostnader per fordonsslag Staplarna visar de totala kostnaderna och den gröna streckade linjen visar andel resenärer i respektive fordonsslag 2 Koncept Rullstolstaxi = Koncept som inkluderar tillstånd att resa med specialfordon, obegränsat resande, resa när man vill, resa ensam och beställa direkt till taxibolag.

159 Strategisk utveckling Planering RAPPORT Version 1 Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Utredningens syfte och mål Trafikförvaltningen har i uppdrag att fastställa en strategisk inriktning för framtiden för färdtjänsten och utreda nya trafiklösningar för närtrafik och anropsstyrd 3 trafik inom den allmänna kollektivtrafiken. Utredningen görs dels för att slå fast en inriktning till kommande planeringsstudie inför upphandling av färdtjänstverksamheten och dels som underlag i valet av nytt trafikhanteringssystem. Uppdraget om en översyn av inriktning för färdtjänsten i framtiden är uppdelat i två faser. Denna rapport är fas 2 av utredningen. Fas 1 togs beslut om i trafiknämnden i mars Mål och principer för färdtjänsten Övergripande mål för färdtjänsten är enligt trafikförsörjningsprogrammet hög kundnöjdhet och resurseffektivitet. Ett antal principer har även varit centrala i utredningen. Principerna finns beskrivna i kapitel 6. Utmaningar Färdtjänstverksamheten inom Stockholms län är väl fungerande, med relativt god kvalitet och med stort utbud för vissa grupper i form av tid, resor och frihet. Som beskrivits ovan ökar dock både resandet och kostnaderna trots all satsning på förbättrad tillgänglighet i den allmänna kollektivtrafiken. Dessa förutsättningar, tillsammans med den stora befolkningstillväxten i regionen med förändrad åldersstruktur som på sikt medför en ökad efterfrågan på resor med färdtjänsten, gör att färdtjänstverksamheten står inför stora utmaningar i framtiden. Utredningens övergripande fokus har varit att på bästa sätt väga samman resenärsnyttan och resurseffektiviteten i samtliga färdtjänstens ingående funktioner. De viktigaste utmaningarna för färdtjänstverksamheten i framtiden bedöms vara: 1. Att kostnaderna i färdtjänsten ökar varje år. Det är liten del av färdtjänstresenärerna som står för en stor del av kostnadsökningen. 2. Att färdtjänsten upprätthåller en god kvalitet med nöjda resenärer. 3. Att färdtjänstverksamhetens befintliga IT-system, först och främst för planering av resor är ålderdomliga och måste bytas ut. 4. Att vid anskaffande av nytt trafikhanteringssystem se över möjligheterna till mer modern och effektiv trafikplanering mot bakgrund av risken för stora kostnadsökningar i framtiden. Med ett nytt trafikhanteringssystem skulle följande förbättringar kunna uppnås och säkerställas: a. Kundval b. Realtidsinformation till resenärerna c. Effektivare fordonsplanering d. Förbättrad kvalité genom förbättrad uppföljning. 8(125) 3 Anropstyrd trafik = Resenärerna förbeställer sina resor, oberoende om det är linjelagda turer, flextrafik eller trafik med taxi/specialfordon. Att trafiken är anropsstyrd beskriver inte trafikslag utan bra under vilka förutsättningar trafiken körs.

160 Strategisk utveckling Planering RAPPORT Version 1 5. Att möjliggöra en modell av kundval för alla färdtjänstresenärer. En viktig utgångspunkt i utredningen är att någon form av kundval införs för alla färdtjänstresenärer. 6. Att regelverk för färdtjänsten är lika för alla färdtjänstresenärer. 7. Att erbjuda en attraktiv färdtjänst med ökad samordning mellan allmän och särskild kollektivtrafik Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) För att nå effekter inom alla utmaningar krävs att samtliga delar inom färdtjänsten, från ansökningsprocess till uppföljning, hanteras som en helhet. Utgångspunkter för framtida inriktning för färdtjänsten En utgångspunkt för utredning Framtida inriktning för färdtjänsten, fas 2 är de i fas 1 beslutade utredningsområdena. Inriktningen för arbetet med utredningen har varit att genom hela processen arbeta tillsammans med intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor för att deras synpunkter på bästa sätt ska tas tillvara. Kollektivtrafiklagen (Lag om kollektivtrafik 2010:1065) reglerar rätten till färdtjänstresor för att personer med funktionsnedsättning ska kunna göra så kallade väsentliga resor, d.v.s. arbetsresor, resor till skola/studier, lämna barn på förskola och liknande. Reglering av rätten till fritidsresor inkluderas inte i lagen utan rätten till visst antal fritidsresor beslutas om i respektive län/landstings riktlinjer för färdtjänsten. Dagens koncept rullstolstaxi i färdtjänsten är unikt i Sverige, liksom kundval i kollektivtrafiken. Ruttplanering och/eller samplanering sker i större utsträckning i andra län. Kundnöjdheten bland färdtjänstresenärer är något lägre i Stockholms län än totalt i landet, ca 87 % mot ca 91 %. Detta trots att resmöjligheter och kostnaden för resenären är mer fördelaktig i Stockholms län än i landet i övrigt. Inom färdtjänstverksamheten pågår även kontinuerlig utveckling av verksamheten, i dagsläget bl. a. outsourcing av färdtjänstens kundtjänst, ny hemsida och översyn av tillstånd och ansökningsblanketter. Detta arbete är så långt möjligt samordnat med denna utredning om framtida färdtjänst. Samverkan med intresseorganisationerna Intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor och pensionärer har ingått i en referensgrupp i utredningen. Syftet med referensgruppen har i första hand varit att samla in organisationernas synpunkter men även att ta upp idéer på förändringar för diskussion. Totalt 9 referensgruppsmöten har hållits samt tre separata möten med HSO 4, DHR 5 och SRF 6. Samtliga synpunkter från intresseorganisationerna finns sammanställda i Bilaga 2. 9(125) 4 Handikappföreningarnas samarbetsorgan 5 Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder 6 Synskadades riksförbund

161 Strategisk utveckling Planering RAPPORT Version 1 Tidplan och genomförande En förutsättning för att hinna byta ut trafikhanteringssystemet innan nya avtal träder i kraft är att förlänga nuvarande avtal minst ett år, till april Avtalen är möjliga att förlänga till april 2020 om det är nödvändigt. I samband med att nya avtal kommer till kan flertalet förslag införas. Val av tidpunkt för trafikstart har ett starkt samband och behov av synkronisering med upphandlingen av ett nytt trafikhanteringssystem. Detaljerad tidplan presenteras i kapitel 2.3. Samordning av beslut, upphandling och implementering av nytt trafikhanteringssystem ger en tidplan som bygger på successiv trafikstart aprilseptember Det finns endast små möjligheter till förskjutning av beslut om utredning, planeringsstudie, val av trafikhanteringssystem, upphandling av nya trafikavtal samt implementering av nytt trafikhanteringssystem om verksamheten ska vara i drift före april Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Beskriven tidplan bygger på en nära samverkan mellan utredningsorganisationerna för denna utredning, planeringsstudien inför kommande upphandling (avdelning strategisk utveckling) och programstudien för nytt trafikhanteringssystem (avdelning projekt och upphandling). 10(125) Frågor som överförs till kommande planeringsstudie Affärsmodell och hantering av frågor i form av socialt ansvar bl a av branschen s å kallade schyssta villkor, kommer att hanteras i kommande planeringsstudie inför upphandling av färdtjänstverksamheten. Förslag till inriktning för färdtjänsten I utredningen har en övergripande genomgång gjorts av färdtjänstverksamheten från ansökningsprocess till uppföljning av verksamheten. Utredningen har förslag på förändringar i vissa delar, medan andra delar föreslås oförändrade. I utredningen föreslås att trafikförvaltningen tar en större kontroll över trafiken samt ett större ansvar

162 Strategisk utveckling Planering RAPPORT Version 1 för hanteringen av kundärenden och dialogen med resenärerna. Det innebär ett större ansvar än i hanteringen av den allmänna kollektivtrafiken. Skälet till det är att den särskilda kollektivtrafiken är annorlunda till sin karaktär med bl.a. ensamresor i ett taxifordon. Uppföljningen av trafiken föreslås däremot ske på samma sätt som för den allmänna kollektivtrafiken. Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Förslagen kan även bestå av förstärkning och vidareutveckling av redan pågående utvecklingsarbeten. Förslagen kommer i vissa fall att innebära förändring av arbets- och upphandlingssätt och i vissa fall endast påverka delar av verksamheten. Det finns starka samband mellan en del av förslagen. Om beslut tas för genomförande av ett visst förslag är beslut om vissa andra delar nödvändiga. I utredningen föreslås åtgärder som bedöms: 1. Höja kvaliteten i form av tydligare och enklare information, bokning samt genom hantering av synpunkter. 2. Öka resurseffektiviteten genom ruttplanering av köruppdrag och ökad samåkning. 3. Höja kvaliteten genom kontinuerlig uppföljning, både av mätbara data och av mätningar av upplevd kvalitet i utfört uppdrag. Trafikupplägg I utredningen föreslås en beställningscentral och ett trafikhanteringssystem som båda hanterar all anropsstyrdtrafik och även har information om SL:s övriga trafik. Trafikhanteringssystemet ska möjliggöra följande funktioner: Effektivt utnyttjande av fordon. Information till resenärerna om olika resmöjligheter. Enkelt att boka och beställa via flera media. Information till resenärerna om när beställd bil kommer. Kundval. Systematisk uppföljning av genomförda transporter för att uppnå en hög kvalitet i utförd trafik. Ny kundvalsmodell En ny kundvalsmodell Val av transportör enligt Förslag 9, kap 9, föreslås. Hur kostnadsdrivande kundval blir beror på hur trafiken planeras och i vilka fall undantags kan göras. Färdtjänsten i tätort respektive på landsbygden Färdtjänstresor i tätort förslås kunna utföras i den allmänna kollektivtrafiken däribland kvarterslinjer, flextrafik och färdtjänst med taxi och specialfordon (inkluderande koncept rullstolstaxi). Se beskrivning av trafikslagen i Förslag 1A, kapitel 8.7. En studie av hur flextrafiken ska utformas föreslås genomföras parallellt med planeringsstudie inför upphandling av färdtjänstverksamheten Begreppet Närtrafik ersätts av kvarterslinjer och flextrafik. Se beskrivning i Förslag 1C (se kap 8.7). Färdtjänstresor på landsbygden föreslås kunna ske, utöver färdtjänst, med allmän linjetrafik och anropsstyrd trafik. Utförlig beskrivning finns i Förslag 1B (se kapitel 8.7). 11(125)

163 12(125) Strategisk utveckling Planering RAPPORT Version 1 Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Figur 2 Trafikslag inom kollektivtrafiken Uppföljning av genomförd trafik För att säkerställa en god kvalitet i färdtjänsten är systematisk kvalitetsuppföljning utifrån fastställda rutiner och rapporter av största vikt. Rapporterna som följer trafikförvaltningens arbetsordning och som följas upp och fungerar som underlag för förbättringsåtgärder. Resetilldelning Dagens differentierade och ojämlika resetilldelning ändras så att alla färdtjänstresenärer oberoende av funktionsnedsättning och färdtjänsttillstånd bedöms likartat utifrån samma regelverk. I utredningen föreslås ett tydligt och enkelt koncept med samma resmöjligheter för alla. I utredningen föreslås en resetilldelning på 500 resor som fördelas månadsvis. Lagstadgade väsentliga resor (arbetsresor/skolresor/resor till förtroendeuppdrag och liknande resor) tillkommer och tilldelas vid ansökningstillfället och revideras årsvis. Huvudinriktning för utredningens förslag har varit att de enligt lagen så kallade väsentliga resorna (till arbete, utbildning mm) ska tilldelas utan särskild ansökan. Därutöver har olika nivåer (300, 500 eller 700 resor per år) på antal resor utöver de väsentliga resorna analyserats, beräknats och riskbedömts. I utredningen föreslås att resor till ideella och politiska förtroendeuppdrag inkluderas i väsentliga resor. Egenavgifter Samma egenavgift för medresenär som för färdtjänstberättigad.