Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 16 februari 2017

Transkript

1 Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 16 februari 217

2 Ärende 1

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Jesper Kyrk Avdelningschef Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd jesper.kyrk@upplands-bro.se Datum Vår beteckning SN 17/28 Verksamhetsberättelse och årsredovisning 216 Förslag till beslut Verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 216 godkänns och översänds till kommunstyrelsen. Sammanfattning Socialkontoret har upprättat verksamhetsberättelse för år 216 i enlighet med kommunstyrelsens anvisningar. Verksamhetsanalysen görs utifrån den av fullmäktige beslutade budgeten för 216. För socialnämndens huvudram redovisas ett underskott på tkr och ett överskott på tkr redovisas för ekonomiskt bistånd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 8 februari 217. Ärendet Verksamheten inom socialkontoret har under år 216 bedrivits enligt ansvarsområde, uppställda mål och uppdrag. Sammantaget redovisar Socialnämnden ett överskott på tkr främst beroende på ett överskott av intäkter för Socialnämndens mottagande av ensamkommande i förhållande till kostnader för detsamma. För ekonomiskt bistånd redovisas ett budgetunderskott om överskott på tkr. UBK15, v2., Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

4 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) Barnperspektiv Socialkontoret konstaterar att det ovan angivna förslaget till verksamhetsberättelse och årsredovisning 216 inte står i strid med barnets bästa. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Beslut sänds till Kommunstyrelsen

5 Verksamhetsberättelse år 216 Socialnämnden Tertial 3 216

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Vinjett Ansvarsområde och organisation Verksamheten i siffror Viktiga händelser under året Omvärld och framtid Mål och resultat En kommun för alla En kommun i arbete och företagande Vara en attraktiv arbetsgivare Vi lyfter skolan Bättre äldreomsorg Ett växande kultur- och fritidsutbud En kommun som växer En grön kommun i utveckling En kommun med god ekonomi och uppföljning Nämndens bedömning av måluppfyllelse Ekonomi Årets resultat Ekonomisk analys Driftsprojekt och engångssatsningar Kommentarer driftsprojekt och engångssatsningar Sociala investeringsfonden Kommentarer sociala investeringsfonden God ekonomisk hushållning Investeringsredovisning Kommentarer investeringsredovisning Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år 216 2(29)

7 1 Inledning 1.1 Vinjett Socialkontoret har fortsatt arbetet med att färdigställa det nya boendet för ensamkommande som blev inflyttningsklart enligt plan den 31 maj. Den 1 mars trädde den nya bosättningslagen ikraft, enligt vilken Upplands-Bro kommun ska ta mot 73 nyanlända under 216. Socialkontoret har arbetat med att skapa ett gott mottagande av de nyanlända. En ny servicebostad öppnades i Bro under hösten Ansvarsområde och organisation Socialnämnden ansvarar för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt att barn och familjer får det stöd och den hjälp som regleras i den samlade lagstiftningen. Nämnden ansvar även för ekonomiskt bistånd, insatser för barn och vuxna med missbruksproblematik, boendestöd till personer med psykiska funktionshinder samt för kommunens flyktingmottagande. Inom äldreomsorgens särskilda boenden samt LSS-gruppbostäder ansvarar nämnden för hälso- och sjukvårdsinsatser till och med sjuksköterskenivå. Socialkontoret är uppdelat i tre myndighetsenheter, vuxenenheten, biståndsenheten för äldre och funktionshindrade, barn- och ugdomsenheten, samt två avdelningar. Myndighetsenheterna handlägger ärenden enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen med särskilda bestämmelser för vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utföraravdelningen bedriver verksamhet som hemtjänst, äldreboenden, gruppboenden, personlig assistans, stöd för barn och unga, stöd till personer med missbruksproblem samt socialpsykiatriska stödinsatser. Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd hanterar bland annat övergripande administration, samordning av Socialnämndens budget och genomför kvalitetsuppföljningar. Från och med har ansvaret för Arbetsmarknadsenheten inklusive daglig verksamhet gått över till kommunledningskontoret. 1.3 Verksamheten i siffror Nämndens nettokostnader Nämndens budgetavvikelse Ekonomiskt bistånd nettokostnader Ekonomiskt bistånd budgetavvikelse Antal månadsavlönade helårsarbetare Varav antal tillsvidareanställdahelårsarbetare Antal vårddygn missbruk Antal vårddygn barn och unga Andel invånare i behov av ekonomisk bistånd 1,54 % 1,84 % 2,17 % Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år 216 3(29)

8 1.4 Viktiga händelser under året Socialkontoret En arbetsgrupp bestående av tjänstemän inom kontoret har tillsammans med personalstaben påbörjat ett arbete för att utveckla strategier för rekrytering av personal. I dagsläget är det svårigheter att rekrytera kompetent personal till flera av socialkontorets verksamheter. Socialsekreterare och biståndshandläggare inom myndighetsenheterna har under året varit särskilt svårt. Periodvis har det även varit svårt att rekrytera konsulthandläggare. Rekryteringssvårigheter är en trend som går att finna i flertalet av landets kommuner. Samtliga chefer inom Socialkontoret arbetar tillsammans med sina medarbetare med att analysera resultatet av respektive enhets resultat på HMI-enkäten (psykosocial arbetsmiljöenkät). Ett arbete genomförs även tillsammans med personalstaben där alla kontorets chefer deltar för att arbeta med åtgärder utifrån det samlade resultatet av HMIenkäten för hela socialkontoret. Under året lyckades socialkontoret genomföra mottagandet av de 73 nyanlända som anvisats till kommunen i form av boende och en individuellt utformad integrationsplanering. Myndighetsenheterna Personalrekrytering Myndighetsenheterna har fortsatt svårt att rekrytera erforderlig personal. Det är endast ett fåtal sökande till vakanta tjänster. De flesta har inte behörighet att utreda barn och unga och problemet är nationellt. Barn -och ungdomsenheten Ensamkommande flyktingbarn Vid årsskiftet upphörde mer eller mindre anvisningarna av ensamkommande barn. Under 216 har endast sex ungdomar anvisats till kommunen. Våren präglades av att följa upp alla barn som kom under hösten 215 och att hitta boenden som motsvarade deras behov. I slutet av maj öppnade Vårljus, ett boende för ensamkommande barn i kommunen och som drivs på entreprenad. Boendet har plats för tjugo barn från fjorton års ålder. Flera barn/ungdomar omplacerades från externa boenden till det nya boendet Vårljus. Familjehem Som en följd av anvisningarna av ensamkommande barn utreddes och rekryterades ett stort antal familjehem. Detta har lett till att enheten har också bidragit till att det varit lättare att matcha familjehem till övriga barn som har varit i behov av stadigvarande vård i familjehem eller tillfällig vård i jourhem. Utbildning/Utveckling Under året har mycket tid lagts på utbildning/fortbildning, både i egenregi samt externt, såsom "Nya Kälvesten" (utredning av familjehem), "Ett hem att växa i" (utbildning för familjehem), "Att handleda familjehem" och implementering av nya metoder. Regeringen har även gjort en satsning på, "Nationell påbyggnadsutbildning för socialsekreterare i den sociala barn och ungdomsvården". Den utbildningen kommer att genomföras under fyra terminer och en plan finns för att alla som är aktuella för denna ska kunna gå utbildningen. En grupp av medarbetarna på enheten har arbetat fram ett Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år 216 4(29)

9 material för att öka delaktigheten hos barn under utredning. Bland annat har en bok tagits fram, "Min utredning och kontakt med socialtjänsten" vilken väckt stort intresse i andra kommuner i landet. Vuxenenheten Arbetssituationen Det har under året varit en fortsatt hög personalomsättning på enheten. Personalstaben arbetade under företrädesvis årets första halvår tillsammans med enhetsledningen och medarbetarna i syfte att skapa en fungerande enhet i positiv utveckling där personalen trivs. En extern konsult arbetar sedan november 216 med uppdraget att utveckla enheten, förbättra interna rutiner, samverkan med andra enheter och myndigheter samt förbättra en rättsäker handläggning inom enheten. I uppdraget ingår att identifiera utbildningsbehov hos personalen. Rekrytering av socialsekreterare och samordnare har pågått under året och det finns numera erfarna samordnare på plats inom båda grupperna: försörjningsstöd och missbruk/våld i nära relationer. Även ett flertal socialsekreterare har anställts under året. Under den pågående rekryteringen har det varit nödvändigt att hyra in konsulter för att tillgodose behovet av personal - socialsekreterare, det har dock varit svårt att erhålla konsulter vilket har resulterat i att enheten har varit underbemannad under delar av året. Ett aktivt förbättringsarbete är genomförts med hanteringen av synpunkter, klagomål och avvikelser för att förbättra och utveckla enheten. Mottagningsgruppen Mottagningsgruppen är under fortsatt utveckling med att renodla arbetsuppgifterna som hör till gruppen. En socialsekreterare med specialkompetens inom försörjningsstöd och Procapita anställdes i november. Rekrytering av ytterligare erfarna socialsekreterare pågår. Försörjningsstöd Implementeringen av projektet "Rätt från början rätt av mig" startades under 215 med syftet att kvalitetssäkra ärendehandläggningen. Implementeringen har dock försvårats då större delen utav personalen på försörjningsstöd är nyanställd under 216. Felaktigheter i handläggningen i Procapita har identifierats varpå en arbetsgrupp tillsattes i november för att komma till rätta med felaktigheter i handläggningen. Arbetsgruppen ska även identifiera utbildningsbehov hos personalen. Det har inte gått att införa förtroendeläkare enligt plan hos enheten då förtroendeläkaren ej kunnat ta emot nya uppdrag under året. Mottagande av nyanlända I enlighet med den nya bosättningslagen som trädde i kraft 1 mars 216 tog kommunen emot 73 nyanlända flyktingar som erhållit uppehållstillstånd under året. Inom enheten arbetar två socialsekreterare i nära samarbete med kontorets fyra integrationsstödjare och boendesamordnare. Samarbete med AME Projektet "Åter i arbete" samt "Unga vuxna" fortsätter i samverkan med Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen, för att erbjuda personer som står långt i från arbetsmarknaden egen försörjning. Samarbete med Härnevimottagningen Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år 216 5(29)

10 Det har under året pågått ett intensivt samarbete med Härnevimottagningen för att utveckla en fungerande vårdkedja med en öppenvårdsbehandling som består av evidensbaserade metoder. Under 216 har det vid två tillfällen genomförts heldagar för att öka samverkan mellan myndighetsenheterna och Härnevimottagningen. Samordnare från Härnevi och Vuxenenhetens missbruksgrupp har inbokade möten varje vecka med syfte att samarbeta med fokus på adekvata stödinsatser till klienterna. Enhetscheferna har möten regelbundet med samma syfte. Våld i nära relationer Utvecklingen av arbetet med våld i nära relationer har pågått både internt och externt; nya rutiner har implementerats. Utredningarnas utformning har utvecklats utifrån utredningsverktyget FREDA vilket är framtagen av Socialstyrelsen. Samtlig personal har varit på utbildning/information i form av föreläsningar och det finns även en webbaserad utbildning tillgänglig för all personal. Hemsidan har uppdaterats med både text och film på flera språk så att alla kommuninvånare på ett enkelt sätt ska kunna ta del av informationen. Ett fungerande samarbete finns nu med externa samarbetspartners både utanför och inom kommunen. Biståndsenheten för äldreomsorg och funktionshinder Utvecklingsarbete En ny samverkansöverenskommelse har upprättats mellan Arbetsmarknadsenheten och Biståndsenheten med anledning av att Arbetsmarknadsenheten från och med den 1 april tillhör Kommunledningskontoret. Utifrån den aktgranskning som utfördes av avdelningen för kvalitet -och verksamhetsstöd har en analys genomförts och en handlingsplan ska upprättas för att enheten ska komma till rätta med det som brister i dokumentationen. Utredningsprocess och dokumentation har setts över och åtgärder genomförs i syfte att säkerställa att det alltid finns aktuella beslut. En extern konsult påbörjade i slutet av året ett implementeringsprojekt av utredningsmetoden Individens behov i centrum" (IBIC). Volymerna inom äldreomsorg och funktionshinder har ökat under året vilket medfört budgetunderskott. En översyn av Biståndsenhetens arbete och processer genomförs med hjälp av extern konsult. Genomlysning hemtjänst En arbetsgrupp har genomfört en genomlysning av de hemtjänstinsatser som beviljas av enheten. Genomlysningen syftar till att säkerställa de processer och rutiner som finns upprättade gällande hemtjänst enligt lagen om valfrihet (LOV). De områden som har setts över är bland annat fakturahantering, handhavandefel i verksamhetssystemet Procapita, schablontider samt att nödvändiga åtgärder har vidtagits. Aktuella domar inkomna till enheten och samtliga överklaganden av beslut tas upp på enhetens ärendedragning varje vecka. Samordnad individuell plan (SIP) Samtliga medarbetare på enheten har genomgått utbildning i SIP, av samordnad individuell plan. Enligt lag ska det göras en SIP när det finns flera aktörer runt en brukare. Det är kommunen eller landstinget som har ansvar för att hålla i en SIP. Övriga samarbetsparter kan initiera en SIP hos kommun eller landsting. Det finns numera även framtagna SIP som är anpassade för äldre. Utföraravdelningen Stöd- och behandlingsenheten Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år 216 6(29)

11 Utveckling Enheten består av Solängen, Härnevimottagningen, socialpsykiatrin och Lane. Enhetens ledningsgrupp består av samordnare på respektive Solängen, Härnevimottagningen, Lane och socialpsykiatrin. En familjebehandlare från Solängen har sedan i januari uppdraget att samarbeta och metodutveckla det förebyggande arbetet. Enheten har slutfört arbetet med att implementera evidensbaserade behandlingsmetoder på Härnevimottagningen. Bryggan, första linjens psykiatri, har startat i samverkan med vårdcentralerna i kommunen och utbildningskontoret. Stöd- och behandlingsenheten har under året utökats med socialpsykiatrin samt projektanställningar utav fyra integrationsstödjare. Integrationsstödjarna arbetar med att operativt stödja nyanlända flyktingar samt ensamkommande i kommunen. Arbetet med ungdomar Ungdomsstödjarna har tillsammans med integrationsstödjarna arbetat kvällar och helger utifrån den oron som funnits bland ungdomar i Bro. Arbetet har skett i samverkan med skola, fritidsgården, polisen och Attunda brandförsvar. Hemtjänstenheten Under 216 har enheten fortsatt arbetet med att öka brukarnas delaktighet i utformningen av beviljade insatser. Samtliga brukare har en kontaktperson som de kan känna sig trygga med. Utbildningar om dokumentation och demenssjukdom genomfördes under hösten för att garantera att all personal har samma baskunskap. Övergång till planeringssystemet Lifecare är genomförd vilket innebär att enheten är förberedd att använda telefoner istället för Mobipen. Året började med ett lågt resultat från HMI-enkäten (enkät till medarbetare angående upplevd psykosocial arbetsmiljö) som genomfördes i slutet av 215. Enheten har under våren kartlagt och analyserat anledningar till detta och vilka åtgärder som behöver vidtas för att uppnå ett hållbart medarbetarskap. Resultatet från 216 års HMI-enkät påvisade att arbetet givit resultat. Under våren påbörjades kartläggningsprocessen inom utbildningssatsningen DigIt där 72 personer från enheten har deltagit. Under året har sjukfrånvaron varit hög bland personalen samtidigt som den beviljade tiden har ökat. Rekryteringsbehovet har därmed varit stort. Enheten har dock haft svårigheter att rekrytera kvalificerad personal vilket inneburit att mycket övertid beviljats. Enhetschefen har haft hjälp av en extern konsult för att kartlägga kostnader i enheten och för att ta fram en handlingsplan för hur hemtjänstadministration ska organiseras på ett mer effektivt sätt. Norrgården och Allégården Medarbetare på enheten deltog på Almedalsveckan för att berätta om det demensarbete som bedrivs i kommunen. Kök och vardagsrum har under året renoverats på Allégården vilket inneburit en förbättring i miljön för brukare samt underlättat för medarbetare i vardagsarbetet. Enheten har även under året samarbetat med Äldrecentrum för att utveckla måltidens utformning. Under året har en satsning genomförts för att öka aktiviteter för de äldre. Utifrån att kommunen är finskt förvaltningsområde ordnas också aktiviteter för den finsktalande brukargruppen. Fester har anordnats och musikunderhållning samt dans erbjuds varje vecka för de boende. Samtlig personal har genomgått en utbildning i verksamhetssystemet ProCapita för att säkra att journalföring sker digitalt. Kungsgården och Hälso- och sjukvårdsenheten Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år 216 7(29)

12 Tidigare enhetschef har gått i pension. En ny enhetschef påbörjade sin tjänstgöring i början av september. Samtlig personal har genomgått en utbildning i verksamhetssystemet ProCapita för att säkra att journalföring sker digitalt. Under året har sjuksköterskor nyrekryterats och arbetet med att rekrytera sjuksköterskor fortgår trots svårigheter. Ett aktivt arbete har påbörjats med att skapa förutsättningar för att öka personalkontinuiteten tillsammans med berörda enhetschefer. Förebyggande enheten Utvecklingsarbetet av förebyggande verksamheter fortgår. I samband med utvecklingsarbetet har bland annat en översyn av lokalerna vid Torget 4 påbörjats och en informationsskärm har installerats samt en informationshörna är under arbete. För en öka utbudet av fysisk aktivitet för de äldre så har en promenadgrupp dragit igång samt att det finns planer för en hälsostig. På förebyggande enheten finns grupper för äldre som vill lära sig om vardaglig teknik eller fördjupa sina kunskaper om att använda exempelvis surfplatta eller smarttelefon. Personalgruppen deltog på årets gerontologidag. För att ligga i framkant i utvecklingen inom området så är det viktigt att personalen är uppdaterad inom forskningen av äldreområdet. För att driva utvecklingen i samverkan med föreningslivet så har en workshop genomförts där föreningar och andra intressenter bjöds in för att fortsatta utvecklingen av arbetet i enlighet med uppdraget från nämnden. Med anledning av en växande andel demenssjuka så har ett samarbete mellan volontärverksamheten och demensgrupperna initierats. Upplands-Bro kommun har en konstgrupp i varje äldreboende samt i dagverksamheten, där personer med demens målar med syfte att öka livskvalitet. Kommunens äldrepedagog/gerontolog har erbjudit utbildning till omsorgspersonalen om hur man arbetar med konst som metod inom demensvården. Konstgrupperna deltog vid årets konstrunda och kommunens satsning för demenssjuka uppmärksammades i Almedalen. LSS-enheten Förstärkning av enhetens ledning har skett med en biträdande enhetschef på 5%. Den biträdande enhetschefen tillträdde under augusti och kommer att ha fokus på förvaltning och utveckling av det område som omfattar personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice och kontaktpersoner. Enhetschef kommer genom detta ha en större möjlighet att fokusera på området boende, där utökning av verksamheten sker. I och med detta finns en planering för omfördelning av resurser på enheten, samordnare och enhetsledare flyttar till de verksamheter där deras kompetens bäst behövs. Stigens servicebostad öppnades under november med 4 lägenheter och planeringen är att verksamheten ska bestå av 8 lägenheter och en baslägenhet. Stigens servicebostad är förlagd i Bro. Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Projektarbete Avdelningen har fördjupat den gemensamma kunskapen i att arbeta i projektform. Målsättningen är att alla större utvecklingsuppdrag eller uppdrag som berör flera enheter/verksamheter ska bedrivas i projektform. Detta arbetssätt skapar tydlighet vad gäller ansvar och minimerar risken att delar i arbetsprocesserna glöms bort. Digitalisering Avdelningen har upprättat en E-hälsostrategi som antagits av Socialnämnden. Strategin Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år 216 8(29)

13 ger Nämnden en struktur och möjlighet till framförhållning i vilka E-hälsoinsatser som ska implementeras. En kontorsövergripande arbetsgrupp med representant från ITstaben är tillsatt för genomförandet. Arbetet med att införa E-tjänster inom nämndens verksamheter har påbörjats. Exempel på E-tjänster är digitala ansökningar av försörjningsstöd samt möjligheten att infoga dokument till verksamhetssystemet Procapita, vilket kommer att införas under året. Socialkontorets långsiktiga inriktning för att möta en allt mer digitaliserad omvärld kommer att presenteras för nämnden under det kommande året. IT-utveckling Avdelningen har varit drivande i upphandlingen av ett schemaläggningssystem som ska synkroniseras med hemtjänstens digitala planeringsverktyg, Lapscare. Avdelningens systemförvaltare har påbörjat arbetet med att så småningom implementera nästa generation av verksamhetssystemet Procapita, kallat Lifecare. Avdelningen har tillsammans med Utbildningskontoret och IT-staben undersökt förutsättningarna att byta ut den så kallade applikationsdriften av verksamhetssystemet Procapita, från Zetup till Tieto. Beslut om flytt av supporten har fattats och själva flytten kommer att ske under början av 217. Ett nytt långsiktigt avtal med Tieto avseende verksamhetssystemet Procapita förhandlades fram i slutet av året tillsammans med Utbildningskontoret. En uppdaterad version av schemaläggningssystemet Time care installerades under slutet av året och implementeringen fortsätter under 217 tillsammans med Utföraravdelningen. Nyanlända och ensamkommande Avdelningen ledde ett projekt för att samordna kontorets insatser för att möjliggöra uppfyllelsen av kommunens avtal med Migrationsverket om att 216 ta emot 73 stycken nyanlända, vilket kontoret klarade av. Utöver att samordna insatserna är avdelningen drivande i arbetet att skapa boende till målgruppen. När det gäller ensamkommande har avdelningen tillsammans med Upplands-Brohus medverkat i inrättandet av ett nytt boende för ensamkommande, Vårljus. Boendet har kapacitet om 2 boendeplatser och togs i drift den sista maj 216. Avdelningen tillskapade under årets andra halva en arbetsgrupp för att vidta nödvändiga omställningar i mottagandet av ensamkommande för att möta aviserade sänkningar av ersättningen från Migrationsverket från och med 1 juli 217. DigIt Avdelningen ansvarar för den lokala implementeringen av DigIt som är ett länsövergripande projekt som ska erbjuda digital kompetensutveckling för medarbetare inom äldreomsorg, funktionshinderområdet och socialpsykiatrin under de närmaste tre åren. Äldreförvaltningen i Stockholms stad är projektägare och tillsammans med 11 kommuner i länet och 14 stadsdelar i Stockholms stad ska personal och chefer få stöd i den digitala utvecklingen. Projektet inleddes med en analys- och planeringsfas under våren 216, då samtlig personal deltog i workshops kring behov av kompetensutveckling och självskattning av befintliga kunskaper.. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år 216 9(29)

14 1.5 Omvärld och framtid Socialkontoret har de senaste åren märkt av svårigheter med att rekrytera personal inom flera verksamhetsområden, bland annat socialsekreterare och biståndshandläggare inom myndighetsenheterna samt sjuksköterskor. Svårigheter att rekrytera personal finns även inom omvårdnadsverksamheterna. Den 1 januari 218 föreslås Barnkonventionen bli svensk lag, ett förslag som sannolikt kommer att bli verklighet. Hur detta kommer att påverka arbetet med barn och unga behöver utredas och nödvändiga åtgärder behöver vidtas under 217. Enligt en lagrådsremissen föreslås en ny lag gällande utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, införas. Om lagen antas innebär det att tiden för när en patient skrivs ut från sjukhus kortas betydligt, vilket till exempel kan innebär kortare omställningstid för kommunerna att bereda nödvändig omvårdnad i hemmet av till exempel hemtjänst. Från och med den 1 juli sänkts ersättningarna från Migrationsverket för ensamkommande vilket innebär att Socialnämnden behöver vidta nödvändiga omställningsåtgärder för att få en balans mellan intäkter och utgifter. Under 217 ska kommunen ta emot 12 nyanlända enligt bosättningslagen. På grund av förseningar av planerade boenden behöver kommunen ha en dialog med Migrationsverket så att deras anvisningar matchar kommunens tillgång till bostäder under året. Försäkringskassan har under 216 och 217 haft en låg uppräkning av assistansersättningen samtidigt som det föreligger ett kostsamt löneavtal med Kommunal. Sammantaget leder detta till svårigheter att få en ekonomi i balans i utförandet av insatsen. Försäkringskassan genomför en rad förändringar som alla medför ökad belastning för assistansutförare. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år 216 1(29)

15 2 Mål och resultat I det här avsnittet redovisas nämndens måluppfyllelse för 216. Måluppfyllelsen bedöms genom resultatet av framtagna indikatorer. För de indikatorer där man i nämndbudgeten beslutat om ett målvärde bedöms måluppfyllelsen utifrån detta, för de som inte har ett målvärde redovisas trend, det vill säga förbättring/försämring jämfört med tidigare år. Målet uppfyllt: Målet delvis uppfyllt: Målet ej uppfyllt: Övergripande mål: 2.1 En kommun för alla En minskad arbetslöshet är en central och kommunövergripande fråga. Arbetstillfällen ska skapas genom att samordna våra insatser och våga tänka nytt. Ett växande näringsliv är en avgörande förutsättning för tillväxt. Engagemanget för de näringspolitiska frågorna i kommunen ska tas tillvara och utvecklas. Nämndmål: Nämnden ska utveckla arbetet med stöd till barn som far illa. Kommentar Barn- och ungdomsenheten har i samarbete med Utbildningskontoret haft fortbildning i Samordnad individuell plan (SIP). Resurssamråden har fått en tydligare struktur för att stärka syftet med samråden. Enheten har under året rekryterat en större mängd familjehem vilket resulterat i att merparten av de ensamkommande ungdomarna bor i familjehem rekryterade av enheten. Under året har sammanlagt tio medarbetare genomgått Länsstyrelsens utbildning i utredningsmetoden Signs of Safety. Två coacher, en samordnare och enhetschefen har gått en utbildning med inriktning mot implementering av Signs of Safety via Länsstyrelsen. Barn- och ungdomsenheten och personal på Solängen har en gemensam extern handledning med Signs of Safetyutbildare. Utifrån implementeringen av BBIC så är uppdragen och målformuleringarna tydligare. Det förebyggande arbetet som bedrivs tillsammans med öppna förskolan, BVC och MVC, Lövstasamarbetet, fortgår. Avsikten är att det ska bidra till att ge goda förutsättningar för barnen i kommunen att växa upp under goda villkor. Utvecklingsarbetet med insatser för ungdomar med missbruksproblem och de som befinner sig i riskzon fortgår liksom ett ökat samarbete med Barn -och ungdomsenheten. Rutiner för krisstöd har fastställts tillsammans med Barn -och ungdomsenheten. En familjebehandlare har certifierats i Marte Meo och arbetar med anknytningsproblematik, enligt en evidensbaserad metod. Första linjens psykiatri, Bryggan, som startat tillsammans med vårdcentralerna och Utbildningskontoret, erbjuder stöd i öppenvården för barn/ungdomar i åldern -18 år. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

16 Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Andelen utredningsärenden som rör barn som far illa ska minska. Uppnått Nämndmål: Nämnden ska öka kvaliteten och rättsäkerheten för den enskilde. Kommentar Hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera personal inom Biståndsenheten och Vuxenenheten har inneburit behov av att nyttja konsulter för att upprätthålla handläggningen. Brister i personalkontinuitet har påverkat kvaliteten i handläggningen i individärenden. Brister i handläggningen har under året identifierats på Vuxenenheten och nödvändiga åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med felaktigheterna. Utbildningsinsatser är planerade för att säkra en rättsäker handläggning. Myndighetsenheterna och Utföraravdelningens enheter har kvalitetsråden en gång i månaden där de går igenom och åtgärdar alla avvikelser. Utifrån vad som framkommer så revideras rutinerna. Inom myndighetsenheterna genomförs en egenkontroll varje år i november. Samordnarna på enheterna träffas en gång i månaden för att utveckla samverkan. I den aktgranskning som gjordes av Avdelningen för kvalitet -och verksamhetsstöd på Barn- och ungdomsenheten under 216, framkom en högre delaktighet utav barnen, ärendets handläggning gick att följa genom dokumentationen och alla utredningar slutförs inom den lagstadgade tidsgränsen fyra månader. Inom Utföraravdelningen har digital dokumentation införts under året. Genomförandeplaner som upprättas tillsammans med den enskilde, finns nu i större omfattning inom avdelningens verksamheter. Samtliga enheter upprättar handlingsplaner när resultatet av kvalitetsuppföljningar har sammanställts. Åtgärderna i handlingsplanerna leder till en fortsatt utveckling av verksamhetens kvalitet. Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Andelen godkända kvalitetsområden i Socialnämndens kvalitetsuppföljningar ska öka. Alla pågående insatser ska ha ett aktuellt beslut. Alla pågående insatser ska ha en genomförandeplan. Uppnått Delvis uppnått Delvis uppnått Nämndmål: Ett gott bemötande med fokus på individens möjlighet att själv välja Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

17 Kommentar Myndighetsenheterna har under året arbetet med att öka tillgängligheten gentemot kommunmedborgarna samt implementerat och anpassat de reviderade värdighetsgarantierna. Brukarundersökningar genomfördes under september månad 216. Utföraravdelningen har genomfört aktiviteter som stöd för att den enskilde själv ska kunna välja hur beviljade insatser ska utformas i enlighet med värdighetsgarantierna. Inom beroende och familjebehandling finns i dag möjlighet att erbjuda ett flertal manualbaserade metoder. Samverkan mellan socialpsykiatrin och Härnevimottagningen har utvecklats för att bredda målgruppen. Brukarens önskemål står i fokus när hemtjänsten planerar sina insatser. Inom särskilt boende har rätten att byta kontaktperson tydligt lyfts fram i det informationsmaterial som finns i verksamheterna. Inom LSS-enheten har 216 varit ett år med fokus på brukardelaktighet och brukarmedverkan. Brukargrupper har deltagit i rekrytering av medarbetare samt vid utformningen av ny gruppbostad. Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Andelen procent som upplever ett gott bemötande ska öka. Delvis uppnått Kommentar För 215 blev svarsfrekvensen för låg inom Individ och familjeomsrogen för att en siffra ska vara mätbar. Inom omsorgen för personer med funktionshinder har upplevelsen av gott bemötande ökat från föregående år. Nämndmål: Öka den enskildes delaktighet i utredning och genomförande av beslutade insatser. Kommentar Berörda myndighetsenheter har under året arbetat med att upprätta allt fler samordnade individuella planer (SIP). Biståndsenheten har utbildat samtlig personal i arbetet med att ta fram en SIP och brukare informeras alltid om möjligheten att upprätta en SIP. Barn- och ungdomsenheten har implementerat en handlingsplan för barns delaktighet, denna har resulterat i att fler samtal med barn sker nu än tidigare. En grupp medarbetare på enheten har utvecklat ett utredningsmaterial som är anpassat för barn, bland annat boken "Min utredning och kontakt med socialtjänsten", för att öka delaktigheten. Vuxenenheten har arbetat med att utveckla tydliga genomförandeplaner och uppdrag. Utföraravdelningen har arbetat med att utveckla kontaktmannaskapet, vilket är grunden för att säkerställa att beviljade insatser utformas utifrån den enskildes önskemål. Genomförandeplaner upprättas senast 14 dagar efter inflytt på särskilda boenden och gruppbostäder. Planerna upprättas i samråd med brukaren och närstående bjuds in. Översättning av informationsmaterial på ett flertalet språk har genomförts för att stärka brukarmedverkan och delaktighet. Brukardelaktighet och brukarmedverkan är ett tydligt inslag i LSS-enhetens verksamhet. Tre enhetsledare har under hösten gått en högskoleutbildning kopplat till Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

18 evidensbaserat för att öka brukarmedverkan och brukardelaktighet. Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Den enskildes delaktighet ska öka. Delvis uppnått Kommentar För låg svarsfrekvens inom IFO för att ge svar. Inom omsorgen av personer med funktionshinder har den upplevda delaktigheten ökat sedan föregående år. Antalet samordnad individuella planer (SIP) ska öka i jämförelse med föregående år. Uppnått Nämndmål: Nämnden ska utveckla den dagliga verksamheten för att tillgodose samtliga brukares behov. Kommentar Solrosens dagverksamhet för äldre med demensdiagnos har under året flyttats till Kvistaberg enligt beslut. I och med denna flytt så kan verksamheten kan ta emot fler brukare samt utöka sitt utbud av aktiviteter. Arbetsmarknadsenheten (AME) ansvarar för daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning och har under året omorganiserats tillsammans med övriga verksamheter inom AME, till kommunledningskontoret. Samverkan mellan socialkontorets myndighetsenheter och daglig verksamhet sker fortsatt med fokus att tillgodose brukarnas behov. Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Utbudet av Socialnämnens dagliga verksamhet ska öka. Uppnått Nämndmål: Införa ett anhörigråd Kommentar Ett reglemente för ett anhörigråd antogs av Socialnämnden under 216. Uppstart för anhörigrådet genomfördes den 3 oktober 216. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

19 Övergripande mål: 2.2 En kommun i arbete och företagande En minskad arbetslöshet är en central och kommunövergripande fråga. Arbetstillfällen ska skapas genom att samordna våra insatser och våga tänka nytt. Ett växande näringsliv är en avgörande förutsättning för tillväxt. Engagemanget för de näringspolitiska frågorna i kommunen ska tas tillvara och utvecklas. Nämndmål: Stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv med särskilt fokus på den enskildes möjlighet att bli självförsörjande. Kommentar Arbetet med att involvera en förtroendeläkare i ärenden rörande ekonomiskt bistånd har ännu inte kommit igång då förtroendeläkaren inte kunde åtra sig några nya ärenden under året. Samverkan med Arbetsmarknadsenheten har intensifierats under året. Arbetet med att få till en fungerande vårdkedja på hemmaplan har intensifierats i och med en tät samverkan med Härnevimottagningen. Gällande våld i nära relationer så har två affischeringskampanjer genomförts under 216 för att uppmärksamma problemet och ge information om var drabbade kan vända sig för att få hjälp. Ett samarbete mellan LSS-enheten och daglig verksamhet inom Arbetsmarknadsenheten har utvecklas för att hitta bra arbetsplatser och sysselsättning som är anpassad efter individens behov. Härnevimottagningen arbetar nu enligt de nya nationella riktlinjerna för missbruksvård, för att möta klientens behov. Barn och ungdomsenheten har under året arbetat med att följa upp placerade barn -och ungdomars skolgång. En lösningsfokuserad metod har implementerats som fokuserar på barn -och ungdomars egna resurser. Samarbetet med Härnevimottagningen och MiniMaria har stärkts och är under utveckling för ungdomar med missbruksbeteende. Placerade barns skolgång följs upp och metodstödet Signs of Safety används för att ta fram resurserna hos barnen. Ett projekt, "Fokus ungdom" startades upp i oktober där enhetsledare, samordnare, chefer, utredare och socialsekreterare deltar med syfte utveckla kontorets arbete med ungdomar som är i riskzon. Projektet kommer att pågå till och med april 217. Antalet hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd har ökat under årets andra hälft. Ökningen av andelen nyanlända är en bidragande orsak till detta då de bland annat beviljas boende som en insats i form av social lägenhet. Integrationsstödjarnas insatser för nyanlända ska underlätta för den enskilde att bli självförsörjande. Det förstärkta stödet till barn -och unga och deras föräldrar som bland annat erbjuds genom Bryggan, och inom Solängens verksamheter, bidrar till att stärka vuxna i sin föräldratroll och ett aktivt arbete med de unga för att minska den psykiska ohälsan. Detta sker genom direkt stöd till den enskilde och genom föräldrautbildningar och annan gruppverksamhet. Inom samtliga enheter är ett aktivt arbete med genomförandeplaner ett viktigt inslag för att öka den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

20 Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Andel personer som är beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen ska minska under perioden. Ej uppnått Kommentar Andelen pesoner som är beroende av fösörjningsstöd har ökat något under perioden men är trots det relativt lågt i jämföelse med jämförelsekommuner. Andel barn och ungdomar som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd ska minska. Ej uppnått Kommentar Andelen ungdomar som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd har ökat något under året men ligger fortfarande lägst i jämförelse med jämförelsekommuner. Ökningen förklaras sannolikt med ökad andel nyanlända under året. Övergripande mål: 2.3 Vara en attraktiv arbetsgivare Upplands-Bro kommuns arbetsplatser genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt samt en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat, professionellt arbete och medarbetare som trivs. Arbetsmiljön och arbetssättet på kommunens arbetsplatser ska anpassas utifrån medarbetarnas behov genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet. Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas. Nämndmål: Arbetsmiljön och arbetssättet på kommunens arbetsplatser ska anpassas utifrån medarbetarnas behov genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete Kommentar Samtliga medarbetare i Socialnämndens verksamheter har arbetsplatsträffar (APT) en gång per månad. Myndighetsenheterna har en regelbunden handledning samt ärendedragningar enskilt samt i grupp. Den årliga psykosociala arbetsmiljöenkäten följs upp av samtliga verksamheter och analys och åtgärdsplaner upprättas. Samtliga medarbetare har regelbundna medarbetarsamtal. Myndighetsenheterna har tagit fram en lokalt anpassad introduktionschecklista för nyanställda och konsulter med en tydlig ansvarsfördelning mellan enhetschef, samordnare och mentor. Även en lokalt anpassad checklista för avslut av tjänst är framtagen. Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Årlig revidering av SAM (Systematiska arbetsmiljöarbetet) Uppnått Nämndmål: Skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

21 Kommentar Inom Socialnämnden pågår ett aktivt arbete med att skapa goda förutsättningar för att återgå i arbete efter en sjukskrivning. Arbetet sker i samverkan med personalavdelningen och företagshälsovården. Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Vid sjukfrånvaro längre än 14 dagar ska rehabiliteringsutredning upprättas Uppnått Nämndmål: Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas Kommentar Genom stimulansmedel har nämnden haft möjlighet att kunna förstärka bemanningen, både inom äldreomsorgen samt inom barn- och ungdomsenheten. En översyn av heltidslösningar i verksamheten pågår samt möjligheterna att arbeta över avdelningsgränserna. En förbättrad version av planeringssystemet Time care är under implementering och arbetet sker i projektform. Målsättning med implementeringsprojektet är att underlätta heltidsanställningar. Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Andelen heltidsanställd personal ska öka. Uppnått Nämndmål: Nämnden ska ha en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Kommentar Socialkontoret fortsätter det löpande arbetet med att främja en god fysiskt och psykosocial arbetsmiljö. Under hösten kommer Prevents nya checklista för organisatorisk och social arbetsmiljö att användas inom vissa vissa enheter. Samtliga verksamheter följer upp samt analyserar och upprättar handlingsplaner utifrån den årliga medarbetarenkäten. Inom utföraravdelningen har olika åtgärder planerats och utförts utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet, såsom schemaförändringar och justering av bemanningsgrad utifrån verksamhetens och medarbetares behov. Enhetschef och enhetsledare/samordnare har deltagit i seminarium om organisatorisk och social arbetsmiljö som anordnats av personalstaben och enhetschefer. Resultatet av genomförd medarbetarundersökning påvisade ett högre nöjd medarbetar index (MNI) än föregående år. Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

22 Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Nöjd medarbetarindex (NMI) ska öka för socialkontoret. Uppnått Nämndmål: Arbetsplatserna ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar. Kommentar Medarbetarsamtal, uppföljningssamtal och lönesamtal genomförs för varje enskild medarbetare. Ett arbete pågår att förtydliga varje enskild funktion inom Socialkontoret med fokus på ansvar och mål. I syfte att skapa delaktighet för den enskilde medarbetaren arbetar verksamheterna på olika sätt för att gemensamt ta fram aktiviteter som ska leda till att socialnämndens mål uppfylls. Detta följs upp regelbundet på arbetsplatsträffar, planeringsdagar och i enskilda medarbetarsamtal. Inom samtliga enheter finns ett aktivt arbete där medarbetare deltar i Kvalitetsråd för att följa upp avvikelser, klagomål och synpunkter. Detta med fokus på verksamhetsutveckling och för att skapa förutsättningar för förutsägbarhet och förståelse. Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Nöjd medarbetarindex (NMI) ska öka för socialkontoret. Uppnått Övergripande mål: 2.4 Vi lyfter skolan Utbildning är nyckeln till framtidens jobb, konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och människors frihet att forma sina egna liv. Övergripande mål: 2.5 Bättre äldreomsorg Vi förtydligar vad äldre och närstående kan förvänta sig av kommunens äldreomsorg. Det handlar inte om vad som görs utan också hur, när och på vilket sätt tjänsterna ska utföras enligt värdighetsgarantin. Nämndmål: Utveckla det förebyggande arbetet för äldre. Kommentar Den förebyggande enheten har bedrivit ett utvecklingsarbete under året som även kommer att fortgå under 217. I samband med utvecklingsarbetet har bland annat följande genomförts; enhetens kontor har flyttat från Torget 6 till Torget 4 i syfte att skapa en mer levande plats för alla äldre i kommunen vid servicehuset och trygghetsboendet. En översyn av lokalerna vid Torget 4 har påbörjats och en informationsskärm har installerats och en informationshörna är under upprättande. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

23 För en ökad fysisk aktivitet för äldre har en en promenadgrupp startats och planeringen för en hälsostig har påbörjats. Regelbundna föreläsningar erbjuds och en teknikgrupp där äldre kan lära sig att använda surfplattor är i utvecklingsfasen. Personalgruppen deltog vid årets gerontologidag så att personalen är uppdaterad inom området och om vad som gäller ny forskning och rön inom äldreforskningen. För att driva utvecklingen i samverkan med föreningslivet har en workshop och regelbundna möten genomförs med representanter från pensionärsföreningarna. Avseende en växande andel demenssjuka inleds ett intensivt samarbete mellan volontärverksamheten och demensgrupperna, med hjälp av exempelvis utbildning och studiebesök. Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Andelen aktiviteter/verksamheter för äldre ska öka. Uppnått Nämndmål: En trygg ålderdom med en känsla av sammanhang (KASAM). Kommentar Personalens tjänstgöringsgrad har ökat inom äldreomsorgen vilket innebär att brukare i större utsträckning kan erbjudas individuella aktiviteter. Inom kommunens särskilda boenden är aktiviteter ett stående inslag i verksamheterna och att erbjuda utomhusvistelser ska vara en självklarhet. Aktiviteterna ska bygga på de enskildas egna vilja och önskemål. Brukarna på Solrosens dagverksamhet har deltagit i kommunens "Konstrunda ". Ungdomar inom ramen för Ung omsorg besöker nämndens äldreboenden på helger för att ge brukarna en "guldkant" i tillvaron. Biståndsenheten har tillsammans med utförare inom särskilt boende under våren 216 sett över rutinen för in/utflytt på särskilt boende. I biståndsenhetens utredningar ingår alltid frågor som rör trygghet. Känsla av trygghet är ett livsområde som finns med i bedömningsinstrument som används i utredningar. Enhetens handläggare uppmärksammar enskildas unika situation genom bland annat hembesök, tydliggör information till brukare både muntligt och skriftligt samt lämnar "hembesöksmapp" med individuellt anpassad skriftlig information. Enheten har deltagit vid olika forum för information till anhöriga och brukare i syfte att stödja dem som vårdar eller stödjer en närstående med tidiga insatser och dialog. Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Andelen brukare som är nöjd/ganska nöjda inom hemtjänsten ska öka. Andel brukare som upplever trygghet när deras beviljade insatser (hemtjänst och särskilt boende) utförs ska öka jämfört med föregående år. Uppnått Uppnått Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

24 Nämndmål: Öka den enskildes delaktighet och påverkansmöjlighet i utformandet av beslutade insatser. Kommentar Utföraravdelningen har under året arbetat med att utveckla innehållet i den enskildes genomförandeplan så att det speglar den enskildes önskemål. I det dagliga arbetet är personalen lyhörd för att lyssna in den enskilde i dennes önskan. Det ska tydligt framgå att den enskilde har varit med i utformningen av insatserna. I det dagliga arbetet så är personalen lyhörd för att fånga upp den enskildes önskemål om hur dagen ska vara. I de verksamheter där en levnadsberättelse används som ett aktivt redskap, så är den till hjälp för att fånga upp intressen och viktiga upplevelser i livet. Detta ligger sedan till grund för att skapa individuellt anpassade insatser och aktiviteter. Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Andel brukare med hemtjänst som är nöjda med sitt inflytande över hur och när insatser utförs ska öka jämfört med föregående år. Andel brukare i särskilt boende som är nöjda med sitt inflytande över hur och när insatser utförs ska öka jämfört med föregående år. Delvis uppnått Uppnått Övergripande mål: 2.6 Ett växande kultur- och fritidsutbud I vår kommun ska alla invånare ha möjlighet till en stimulerande fritid, oavsett ålder, intressen och ekonomi. Kommuninvånare och besökare från regionen ska kunna finna ett utbud av möjligheter till återhämtning, rekreation, förkovran och nischad handel. Nämndmål: Utökat kultur och fritidsutbud för Socialnämndens målgrupper. Övergripande mål: 2.7 En kommun som växer Vi är kommunen som ger plats. Fler ska kunna hitta ett hem i Upplands-Bro. Vi ställer om till ett långsiktigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Upplands-Bro. Nämndmål: Nämnden ska erbjuda kvalitetssäkrad öppenvård. Det är särskilt viktigt med situationsanpassade lösningar utifrån behov och kvalitet. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år 216 2(29)

25 Kommentar Härnevimottagningen har under året genomfört ett omställningsarbete till att implementera evidensbaserade behandlingsmetoder i verksamheten. Nyrekryteringar har gjorts och en samordnare har bland annat anställts. Vuxenenheten har arbetat med att göra tydligare beställningar till mottagningsgruppen med tydligare och mer mätbara målsättningar för den enskilde. Samverkan mellan vuxenenheten och Härnevimottagningen har intensifierats. Implementeringen av reviderade BBIC inom barn- och ungdomsenheten har inneburit att de mål som nu sätts upp är tydligare och i högre grad mätbara. Enheten följer upp alla insatser. Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Andelen evidensbaserade och strukturerade behandlingsinsatser inom kommunens egen öppenvård ska öka. Antalet insatser till Socialnämndens öppenvård ska öka. Uppnått Ej uppnått Kommentar Nyttjandet av den interna öppenvården inom missbruksområdet har varit konstant under året.inom barn- och ungdom har nyttjandet minskat något. Nämndmål: Nämnden ska vara proaktiv inom området E-hälsa. Kommentar Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd har under året tagit fram en strategi inom området E-hälsa som antagits av Socialnämnden. Avdelningen håller i ett kontorsövergripande projekt för att driva E-hälsoarbetet. Avdelningen följer upp och analyserar inkomna trygghetslarm till hemtjänsten i dialog med biståndsenheten. Digital nattillsyn via kamera har prövats under året och kommer att kunna erbjudas under 217. Ett övergripande digitaliseringsprojekt är under framtagande, där E-hälsa är en del och E-tjänster är den andra. Ansökan om att bli familjehem, kontaktperson eller kontaktfamilj kan nu göras på kommunens hemsida. Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Utbudet av tekniska tjänster/hjälpmedel i ordinärt boende ska öka. Antalet administrativa E-tjänster inom socialkontorets verksamheter ska öka. Uppnått Uppnått Kommentar Hanteringen av matlådor inom hemtjänsten har digitaliserats under året. Planerade för införandet av E-tjänster inom Socialnämndens verksamheter har påbörjats under året. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

26 Övergripande mål: 2.8 En grön kommun i utveckling Vi stärker vår gröna profil och vårt klimatarbete genom ökad dialog med medborgarna. Nämndmål: Nämnden ska minska sin negativa miljöpåverkan. Kommentar Myndighetsenheterna använder videkonferenser/möten så långt som det är möjligt. Samåkning sker och oftast används buss och tåg. Miljöbilar finns för tjänsteärenden. Inom Utföraravdelningen pågår ett arbete med att utöka sorteringen av sopor samt att se över och effektivisera transporter med bil. Antalet elcycklar har utökats inom hemtjänsten. Ett avtal har tecknats med Ragnsells för att hantera stickande och skärande avfall. Det saknas i dag fungerade utrymmen på Norrgården för källsortering. Övergripande mål: 2.9 En kommun med god ekonomi och uppföljning Kommunen har en ekonomi i balans, varje verksamhet håller sin budget varje år. Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Mellan nämnderna får justeringar ske av redovisningstekniska skäl under året. Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras.. Nämndmål: Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Kommentar Inför budgetarbetet 217 har en översyn av taxor och avgifter inom Socialnämndens verksamheter genomförts. Nämndmål: Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Kommentar Det ekonomiska läget med helårsprognos, redovisas vid varje Socialnämnd. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

27 Nämndmål: Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv Kommentar Socialkontorets och samtliga verksamheters ekonomi, följs upp månatligen i dialog med ekonomicontrollern. Prognosen redovisas vid varje Socialnämnd. En översyn av biståndsenhetens arbete och processer genomförs med hjälp ut av en en extern konsult. Nämndmål: Kommunens verksamheter och dess ekonomiska budgetförutsättningar ska genomlysas. Kommentar Extern konsult har genomfört en genomlysning av Socialnämndens ekonomiska budgetförutsättningar. Indikatorer Utfall 216 Utfall 215 Analysrapport Uppnått 2.1 Nämndens bedömning av måluppfyllelse Socialnämnden har nått samtliga mål för 216 förutom målen; Nämnden ska öka kvaliteten och rättsäkerheten för den enskilde och Stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv med särskilt fokus på den enskildes möjlighet att bli självförsörjande. Dessa två mål har delvis uppfyllts. Nämnden har de senaste åren arbetet aktivt med att införliva ett systematiskt kvalitetsarbete och för att stärka rättsäkerheten mot enskild. Hög personalomsättning inom Bistånds -och Vuxenenheten har dock delvis påverkat kvalliten på handläggningen. Samverkan har under året intensifierats mellan Vuxenenheten och Arbetsmarknadsenheten och projektet åter i arbete har lett till att flertalet klienter blivit självförsörjande. Antalet hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd har dock ökat vilket till stor del beror på ett ökat antal nyanlända. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

28 3 Ekonomi 3.1 Årets resultat Driftredovisning Socialnämnden Budget 216 Redovisat 216 Avvikelse 216 Avvikelse 215 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Netto Myndighetsenhete rna Utföraravdelning Kvalitets- och verksamhetsstöd Summa Socialnämnd Ekonomiskt bistånd Budget 216 Redovisat 216 Avvikelse 216 Avvikelse 215 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Netto Ekonomiskt biständ Summa Ekonomisk analys Socialnämnden visar ett positivt resultat för 216 på 1,7 mnkr vilket motsvarar 1%. Ekonomiskt bistånd visar ett positivt resultat på 5,6 Mnkr motsvarande 22%. Myndighetsenheterna visar ett negativ resultat på 14,5 mnkr. Administration avviker positivt med 1,4 Mkr och beror på lägre personalkostnader. Kostnaden för externa placeringar vuxna har minskat under året och visar en positiv avvikelse med,8 mnkr. Nyttjande av kommunens egen öppenvård har resulterat i att behandling kan utföras på hemmaplan och placering på HVB-hem har minskat. Hög personalomsättning har resulterat i höga personalkostnader vilket ger en negativ avvikelse med 1,7 mnkr. Barn och ungdomsenheten avviker positivt jämfört med budget, 5 mnkr. Nyttjande av befintliga familjehem har minskat antal placeringar på HVB-hem och konsulentstödda familjehem samt lägre personalkostnader på grund av vakanser och statliga stimulansmedel. Äldreomsorgen avviker negativt med 11,7 mnkr främst på grund av ökade volymer inom hemtjänsten. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

29 Omsorg för personer med funktionshinder samt SoL under 65 år: avviker totalt negativt med 7,7 mnkr. Antalet placeringar 2,5 mnkr, personlig assistans 3,6 mnkr samt högre personalkostnader på grund av inhyrd personal 1,6 mnkr. Åtgärder inom omsorg för personer med funktionshinder och äldreomsorg pågår. Enheten har upprättat en handlingsplan med bl a en översyn av insatser på hemmaplan istället för placeringar när så är möjligt. Enheten har även sett över nuvarande hantering av fakturor inom hemtjänst LOV och arbetat fram en ny modell som startar årsskiftet 216/217. Utföraravdelningen visar ett negativt resultat på 5,4 Mnkr. Personlig assistans avviker negativt med 3,2 mnkr. Kostnaden för att bedriva personlig assistans överstiger ersättningen från Försäkringskassan. Utredning av verksamheten kommer att genomföras 217. Socialpsykiatrin avviker negativt mot budget med 1,5 mnkr och beror på minskade volymer samt höga personalkostnader. Gruppbostäderna avviker negativt med 1,2 mnkr på grund av uppstart av ny servicebostad samt utökat behov av personal. Hemtjänst LOV samt serviceboenden visar ett negativt resultat på,2 Mkr. Äldreboenden, hälso- och sjukvårdsinsatser samt tekniska hjälpmedel avviker positivt med,4 mnkr. Administration avviker positivt med 1,2 mnkr. Kvalitet- och verksamhetsstöd visar ett positivt resultat på 21,6 mnkr. Administrationen avviker positivt med,3 mnkr och beror på lägre konsultkostnader. Integrationen avviker positivt med 21,3 mnkr och beror på lägre placeringskostnader samt ersättning för tomma avtalade asylplatser för ensamkommande barn. Ekonomiskt bistånd visar ett positivt resultat på 5,6 mnkr. Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd har minskat, fler personer kommer ut i egen försörjning. Arbetet med förändrade rutiner inom enheten för samt samarbete med arbetsmarknadsenheten har pågått under året. 3.3 Driftsprojekt och engångssatsningar (tkr) Budget Redovis at Avvikel se Projekt, aktivitet Kostnader för flyktingsituationen Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

30 3.4 Kommentarer driftsprojekt och engångssatsningar Kostnader för flyktingsituationen I samband med att kommunen har anvisats 73 nyanlända under 216 har fyra integrationsstödjare projektanställts under året i syfte att hjälpa till med integrering av nyanlända i samhället. Kostnader för personal- och boende har ökat i samband med mottagandet. 3.5 Sociala investeringsfonden Projekt Projekt start Projekt slut Budget hela projekte t Redovis at tom 216 Progno s för projekte t Prognosa vvikelse (tkr) År-mån År-mån Netto Netto Netto Netto Sociala investeringsfonden Summa Kommentarer sociala investeringsfonden Projektet Unga vuxna Upplands-Bro kommun har drivit ett 2-årigt samverkansprojekt mellan Utbildningskontoret och Socialkontoret som berör unga vuxna mellan år som inte arbetar eller studerar. Projektet har finansierats av kommunens sociala investeringsfond och upphörde i december 216. Socialkontoret och Utbildningskontoret har bedömt att projektet ska permanentas eftersom det har uppvisat goda resultat och bör fortsätta utvecklas som en reguljär verksamhet inom Arbetsmarknadsenheten. Projektet första steget Första Steget är ett projekt med medel från sociala investeringsfonden och som ursprungligen drevs av Utbildningskontoret och Socialkontoret gemensamt under 215. Sedan 1 april 216 tillhör Vuxenskolan Kommunledningskontoret och projektet drivs således i dagsläget av Socialkontoret och Kommunledningskontoret. Första Stegets målgrupp är SFI-studerande som har försörjningsstöd och som ej deltar i någon annan aktivitet än de femton timmars SFI-undervisning i veckan som erbjuds. I den utvärdering som genomfördes av Först Steget under 216 så framkom det att den målgrupp som anges i projektbeskrivningen är för smal. Merparten av de SFIstuderande som har försörjningsstöd har redan en annan meningsfull aktivitet utöver SFI. Då de ordinarie SFI-grupperna har en ökande målgrupp så anser Kommunledningskontoret och Socialkontoret, att individer som har gått länge inom ordinarie SFI ska ges möjlighet att delta i Första Steget för att utvecklas. Socialnämnden föreslog till Kommunstyrelsen under hösten 216 att förlänga Första Stegets projekttid ett år till och med den 21 december 217. En förlängd projekttid föreslås då projektet drog i gång i augusti 215, cirka 8 månader senare än vad som avsågs i projektplanen. Tidigare beslutade medel kommer att täcka den förlänga projekttiden och nya medel behöver ej äskas. Socialkontoret har haft kostnader på Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

31 114 tkr under 216 och dessa består utav personalkostnader inom ekonomiskt bistånd, Vuxenenheten. Preventionsprojektet Utbildningsnämnden deltar tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden och Socialnämnden i ett projekt, Preventionsprojektet, som är finansierat av sociala investeringsfonden. Preventionsprojektet syftar till att göra en översyn av hur det förebyggande arbetet ska samordnas. Projektet är kontorsövergripande och leds av en styrgrupp bestående av kontorschefer från Social-, Utbildning- och Kultur-och fritidskontoret. En person har anställts som projektledare och arbetade heltid från maj till och med november. Under december arbetade en projektledare på halvtid. I mars 216 genomfördes en livsstilsundersökning, Stockholmsenkäten, i samtliga årskurs 9 och årskurs 2 i kommunen, i Stockholms stad samt 21 andra kommuner i Stockholms län. Projektledaren har sammanställt dessa resultat och presenterat dem vid ett flertal nämndsammanträden samt på olika möten med berörda tjänstemän och föräldrar. En kartläggning av verksamheter och samarbetsforum som arbetar med preventionsfrågor som berör barn och ungdomar har påbörjats. Ett diskussionsunderlag om aktiviteter för förebyggande rådet har tagits fram. Eftersom projektet påbörjades i maj 216 är det för tidigare att beskriva nyttan av projektet. 3.7 God ekonomisk hushållning Socialkontoret bedömer att en god ekonomisk hushållning sammantaget uppnåtts under året för Socialnämndens verksamheter. Biståndsenheten genomgår förändringar av sitt arbetssätt genom att arbeta utifrån Individens behov i centrum (IBIC) i ärenden med uppstart hösten 215. Under året har kostnader för externa placeringar av barn och ungdomar sjunkit, och arbetet för att erbjuda kvalitativa hemmaplanslösningar i form av öppenvård fortsätter. Mottagandet av ensamkommande har till stor del hanterats genom placeringar i familjehem vilket inneburit lägre kostnader jämfört med placeringar på HVB-hem. Personlig assistans har ökat i kostnader och utredning/analys ska påbörjas 217. Behovet av antalet LSS-bostäder har ökat under 216 och en ny servicebostad har öppnat under hösten och under 217 planeras en ny gruppbostad. Ekonomiskt bistånd har en god ekonomisk hushållning genom ett utvecklat samarbete med Arbetsmarknadsenheten och nya rutiner har medfört en kostnadsminskning under Investeringsredovisning Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 215 Redovisat 216 Budget 216 Kvar av budget 216 Ombudgete ras till 217 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Netto Inventarier Kvalitets- och verksamhetsstöd Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

32 Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 215 Redovisat 216 Budget 216 Kvar av budget 216 Ombudgete ras till 217 Inventarier Utföraravdelningen Digital skärm (Playipp) Möbler till Allégården och Norrgården Möbler Vinterträdgård Allégården Medicinskåp gruppbostäder Möbler gruppbostäder Parkvägen (nytt gruppboende enl LSS) Sängar Norrgården Stolar boendet Kungsgården Norrgården mötesrum Summa Kommentarer investeringsredovisning Digital skärm Inköp av digital skärm till Torget 4/servicehuset, klar. Möbler till Allégården och Norrgården Möbler och serveringsvagnar, klar. Möbler vinterträdgård Allégården Inredning av vinterträdgården, klar Medicinskåp gruppbostäder Medicinskåp för patientsäker förvaring av läkemedel i brukares lägenheter, klar. Möbler Gruppboende Möbler till Svartviken gruppboende och serviceboendet Stigen samt mindre del till Furuhällsvägen. Projektet kommer att finnas kvar till början av 217 då de sista möblerna investeras. Parkvägen (nytt gruppboende enligt LSS) Avser förprojekteringskostnader, inventarier mm. Projektet kommer att följa med till år 218 då de största investeringarna kommer att ske av möbler och övriga inventarier. Sängar Norrgården Klar Stolar boendet Kungsgården Klar Norrgården mötesrum Inredning av mötesrum, klar. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

33 Av investeringsbudgeten för 216 återstår 269 tkr varav 175 tkr kommer att föras över till 217 fördelat på dagverksamheten Kvistaberg där ombyggnationen försenades och 75 tkr till Östervägens gruppboende. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse år (29)

34 Ärende 2

35 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 16/184 Socialnämnden Brukarundersökning inom funktionshinderområdet 216 Förslag till beslut Socialnämnden har tagit del av informationen som används i det kontinuerliga systematiska utvecklingsarbetet. Sammanfattning Under hösten 216 genomförde Socialkontoret en brukarundersökning inom kommunens funktionshinderområde tillsammans med Sveriges kommuner och Landsting och RKA. Enheterna som deltog var daglig verksamhet enligt LSS och grupp och servicebostad enligt LSS. Socialkontoret valde även att på eget initiativ genomföra denna undersökning inom personlig assistans. Brukarundersökningen genomfördes under perioden 1 oktober- 31 oktober 216 och bestod utav 8 frågor. Totalt så delades 98 enkäter ut till boende och brukare. 64 enkäter kom tillbaka med svar. Detta ger en total svarsfrekvens på 65 procent. Resultatet i undersökningen ska användas till verksamhetsutveckling inom kommunen. Resultatet kommer även att publiceras i Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada samt som kompletterande mått i Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK i januari 217. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 18 januari 217 Bilaga- brukarundersökning inom funktionshinderområdet 216 UBK15, v2., Ärendet Under hösten 216 genomförde Socialkontoret en brukarundersökning inom kommunens funktionshinderområde tillsammans med Sveriges kommuner och Landsting och RKA. Enheterna som deltog var daglig verksamhet enligt LSS och grupp och servicebostad enligt LSS. Resultatet i undersökningen ska användas till verksamhetsutveckling inom kommunen. Resultatet kommer även att publiceras i Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada samt som kompletterande mått i Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK i januari 217. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

36 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (4) SN 16/184 Socialkontoret valde att på eget initiativ även genomföra denna undersökning inom personlig assistans. Enhetens resultat redovisas då endast internt. Brukarundersökningen genomfördes under perioden 1 oktober- 31 oktober 216 och bestod utav 8 frågor. Frågorna var samma för alla områden. Samordnarna på enheterna hade möjlighet att välja mellan digitala enkäter, som fylldes i som webbenkät eller pappersenkäter till sina brukare/boende. Samtliga enheter valde pappersenkäter. Totalt så delades 98 enkäter ut till boende och brukare. 64 enkäter kom tillbaka med svar. Detta ger en total svarsfrekvens på 65 procent. Resultat brukarundersökning inom funktionshinderområdet 216 Sammanfattningsvis så visar denna brukarundersökning på höga andelar nöjda brukare/boende inom samtliga enheter. Den fråga som har lägst andel nöjda brukare är Fråga 1 som avser det upplevda självbestämmandet hos brukarna eller hos de boende. De boende inom grupp- och servicebostad enligt LSS har den högsta andelen av upplevd självbestämmande på 84 procent. Daglig verksamhet (DV) har 73 procent och personlig assistans 67 procent. De boende har dock även den högsta andelen som upplever att de ej får bestämma om saker som är viktiga för dem hemma, 8 procent. Samtliga brukare inom personlig assistans anser att de får den hjälp de behöver i sin dagliga livsföring. Inom DV är 91 procent nöjda och inom bostäder så är 78 procent nöjda med den hjälp som erbjuds dem. Det finns en liten del missnöjda brukare inom DV avseende den hjälp de erbjuds, 3 procent. Resultatet visar dock på att 97 procent av brukarna inom DV anser att deras personal bryr sig om dem, vilket är högst utav de tre verksamheterna. Det finns ett visst missnöje inom personlig assistans, 11 procent, och de boende inom LSS, 9 procent, att deras personal bara bryr sig om dem ibland. Det finns även ett större missnöje avseende frågan om Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar där 19 procent inom DV, 22 procent inom assistans och 13 procent inom boendena anser att det är bara är några utav personalen som pratar med dem så att de förstår, inte alla. Gällande den upplevda tryggheten med sin personal så är denna högst inom assistansen, 89 procent. De bägge andra verksamheterna har likadant resultat, 83 procent upplever att de känner sig trygg med all sin personal medan 17 procent känner sig trygg med några av dem. En ganska stor andel av de svarande, 27 procent inom DV, 11 procent inom assistans och 21 procent inom boendena, känner sig rädda ibland. Till och med 4 procent inom boendena känner sig ofta rädda för något hemma. Fråga 7 avser om brukaren/ de boende trivs på sin dagliga verksamhet eller om den trivs hemma (frågan inom personlig assistans är formad på ett annat sätt). En lika stor andel, 87 procent, trivs inom bägge verksamheterna. Medan DV

37 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (4) SN 16/184 saknar svarande som inte trivs så har gruppbostäder en andel på 4 procent som ej trivs hemma. Inom personlig assistans så är 89 procent av brukarna nöjda med hur deras assistans är utformad. 11 procent är nöjda med den ibland. I jämförelsen mellan Upplands-Bro kommuns resultat inom daglig verksamhet med Sigtuna och Sundbyberg går det att se att Upplands-Bro har högst andel utav brukare, 9 procent, som anser att de får den hjälp de behöver i sin dagliga verksamhet. Upplands-Bro har även högst andel brukare som anser att personalen bryr sig om dem, 97 procent. Kommunen har lägst andel brukare som anser att personalen pratar med dem så att de förstår, om de får bestämma om saker som är viktiga för dem, om de känner sig trygg med personalen samt om de är rädda för något på sin dagliga verksamhet. Sigtuna har högst andel brukare som trivs på sin dagliga verksamhet, 92 procent, medan både Sundbyberg och Upplands-Bro har en andel på 87 procent utav brukarna som trivs. Inom gruppbostäder så har Upplands-Bro högst andel nöjda boende inom nästan samtliga områden. 78 procent av de boende anser att de får den hjälp som de behöver hemma. 94 procent upplever att personalen bryr sig om dem i Upplands-Bro, 87 procent av de boende i Sundbyberg upplever detta samt 79 procent i Sigtuna. Upplands-Bro kommun har även högst andel boende som anser att personalen pratar med dem så att de förstår vad den menar medan i Sigtuna så håller endast 43 procent med i detta påstående. 78 procent av de boende känner sin trygga hemma, men det är ändå 16 procent på gruppbostäderna inom Upplands-Bro som är rädda för något hemma. Samtliga boende i Sundbyberg trivs på sitt gruppboende medan andelen är 89 procent i Upplands-Bro och 86 procent i Sigtuna. Barnperspektiv I de verksamheter inom funktionshinderområdet som har barn och unga i sin verksamhet och som har deltagit i brukarundersökningen, så ökar barn och ungdomars möjlighet till delaktighet och inflytande på funktionshinderområdet i Upplands-Bro. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor 1 Bilaga- brukarundersökning inom funktionshinderområdet 216 den 29 november 216

38 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 4 (4) SN 16/184 Beslut sänds till Enhetschefer Gruppbostäder/Personlig assistans och Arbetsmarknadsenheten Akt

39 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Avser brukare inom grupp och servicebostad enligt LSS, personlig assistans och daglig verksamhet enligt LSS

40 Upplands-Bro i hjärtat av Mälardalen är en av Storstockholms naturskönaste kommuner med 13 mil stränder och en skärgård med 5 öar. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Här kan du kombinera tryggt boende med en aktiv fritid. Allt finns på armlängds avstånd. [Klicka och skriv rapportyp] Text: [Klicka här och skriv], Upplands-Bro kommun Layout: [Klicka här och skriv], Upplands-Bro kommun Original/layout: [Klicka här och skriv] Tryck: [Klicka här och skriv] Omslagsbild: [Klicka här och skriv] Fotografer [Klicka här och skriv] kommun@upplands-bro.se

41 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Innehåll Innehåll 1 Inledning Genomförande Enkät Svarsfrekvens Redovisning av resultat Grupp och servicebostad enligt LSS Personlig assistans Daglig verksamhet enligt LSS Sammanställning resultat nordvästkommunerna Daglig verksamhet Gruppbostad enligt LSS Sammanfattning

42

43 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Inledning 1 Inledning Under hösten 216 genomförde Socialkontoret en brukarundersökning inom kommunens funktionshinderområde tillsammans med Sveriges kommuner och Landsting och RKA. Enheterna som deltog inom kommunen var daglig verksamhet enligt LSS och grupp och servicebostad enligt LSS. Resultatet i undersökningen ska användas till att utveckla verksamheten internt inom kommunen. Resultatet kommer även att publiceras i Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada samt som kompletterande mått i Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK i januari 217. Kommunen valde på eget initiativ att även genomföra brukarundersökningen inom personlig assistans. Enhetens resultat redovisas då endast intern samt i denna rapport. 1.1 Genomförande Brukarundersökningen genomfördes under perioden 1 oktober- 31 oktober 216. Inom daglig verksamhet enligt LSS deltog enheterna Bro/Bergvik, Torget 4 och Vävnadsvägen. Fokusgruppen deltog ej. Inom gruppbostäder och servicebostad enligt LSS deltog samtliga boenden, det vill säga Furuhäll, Gula villan, Rosa villan, Kamrervägen, Skytten, Svartviken och Östervägen. Ett boende hade dock inga inskickade svar utan redovisas som bortfall i svarsfrekvensen. Samordnarna på respektive enhet gjorde valet mellan digitala enkäter, som fylldes i som webbenkät, eller pappersenkäter till sina brukare/boende. Samtliga enheter valde pappersenkäter. Pappersenkäten fanns med endast text eller med både text och bildstöd. Samtliga brukare/boende valde enkäter med text och bildstöd, så kallade pictogram. Då själva rapporteringen till SKL var via ett webbverktyg, Pict-o-Stat, så fyllde ansvarig kontaktperson hos kommunen, en kvalitetsutvecklare, i de insamlade enkätsvaren i webbverktyget via webblänkar. Undersökningen inom personlig assistans genomfördes på eget initiativ av Socialkontoret. Pappersenkäter delades ut till kommunens brukare inom detta område. Resultatet redovisas endast internt inom verksamheten. 1.2 Enkät Brukarna och de boende blev tilldelade olika enkäter beroende på vilken enhet de tillhörde. Frågorna var dock likartade för samtliga områden. De tillfrågade hade möjligheten att tacka nej till att medverka i enkäten. De ingår då som bortfall i svarsfrekvensen. Enkäten bestod utav 8 frågor som var likartade för alla områden, varav fråga 1 var en bakgrundsfråga avseende kön. Brukarundersökningens frågor omfattade tre kvalitetsområden; självbestämmande, trygghet och bemötande. Det fanns även en 5

44 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Inledning mer övergripande och sammanfattande fråga avseende brukarens upplevelse om trivsel. Enkäten fanns endast tillgänglig på svenska och kommunerna kunde ej lägga till någon egen fråga då enkäten fanns i webbverktyget Pict-o-Stat. 1.3 Svarsfrekvens Inom grupp och servicebostad enligt LSS så lämnades 45 enkäter ut till de boende. 24 enkäter kom in med svar vilket ger en svarsfrekvens på 53 procent. Inom personlig assistans så delades 2 enkäter ut och 9 stycken svar kom tillbaka. Detta ger en svarsfrekvens på 45 procent. På daglig verksamhet enligt LSS så delades 33 enkäter ut till verksamhetens brukare. 31 enkäter kom tillbaka med svar vilket ger en svarsfrekvens på 94 procent. En verksamhet deltog ej. Totalt inom brukarundersökningen så delades 98 enkäter ut till de boende och brukare och 64 enkäter kom tillbaka med svar. Detta ger en total svarsfrekvens på 65 procent. 1.4 Redovisning av resultat Denna bilaga innehåller en sammanställning utav resultatet av samtliga enheters enkätsvar inom brukarundersökning inom funktionshinderområdet. Områdena grupp-och servicebostad enligt LSS, personlig assistans och daglig verksamhet redovisas för sig. Respektive enhet har dock fått ta del av sitt egna resultat för att kunna hitta enhetsspecifika förbättringsområden och förslag till åtgärder i sitt verksamhetsutvecklingsarbete. Slutligen så sker en jämförelse utav kommunens resultat med nordvästkommunerna Sundbyberg och Sigtuna. 6

45 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Grupp och servicebostad enligt LSS 2 Grupp och servicebostad enligt LSS 45 stycken utdelade enkäter 24 stycken inlämnade svar Svarsfrekvens 53 procent Avser svar ifrån boende på Furuhäll, Gula Villan, Rosa villan, Kamrervägen Svartviken och Östervägen. Boendet Skytten hade inga svarande Fråga 1 Får du bestämma om saker som är viktiga för dig hemma? Ja Ibland Nej Kommentar: 24 boende svarade på denna fråga. Merparten utav dessa, 2 stycken eller 84 procent, anser att de får bestämma över saker som är viktiga för dem hemma. 2 stycken tycker att de får bestämma ibland medan 2 stycken tycker att de inte får bestämma hemma om saker som är viktiga för dem. Fråga 2 1 Får du den hjälp du vill ha hemma? Ja Ibland Nej 7

46 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Grupp och servicebostad enligt LSS Kommentar: 78 procent, eller 18 stycken av de svarande, tycker att de får den hjälp som de vill ha hemma på sitt boende. 5 av de boende tycker dock att de bara får bestämma ibland, vilket är 22 procent av de 23 svarande. Fråga 3 Bryr sig personalen om dig? Ja Ibland Nej Kommentar: 91 procent av de svarande, eller 21 stycken, tycker att deras personal bryr sig om dem. 2 av de svarande tycker dock att personalen bara bryr sig om dem ibland. Fråga 4 Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Alla Några Ingen Kommentar: 23 boende svarade på denna fråga. 2 stycken av dessa, 87 procent, upplever att personalen pratar med dem så att de förstår vad de menar. 3 stycken upplever att några av deras personal pratar så att de förstår. 8

47 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Grupp och servicebostad enligt LSS Fråga 5 Känner du dig trygg med personalen? Alla Några Ingen Kommentar: 4 stycken boende, 17 procent, känner sig trygga med några utav sin personal men inte alla. Merparten utav de svarande 19 stycken eller 83 procent känner sig dock trygg med samtlig personal på sitt boende. Fråga 6 1 Är du rädd för något hemma? Aldrig Ibland Ofta 4 Kommentar:24 stycken svarade på denna fråga. 1 utav dessa känner sig ofta rädd för något hemma, 4 procent. 5 stycken, 21 procent, känner ibland att de är rädda för något på sitt boende medan 18 stycken eller 75 procent aldrig är rädda. 9

48 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Grupp och servicebostad enligt LSS Fråga 7 Trivs du hemma? Ja Ibland Nej 4 Kommentar: Utav de som svarade på denna fråga så trivs 87 procent, 2 stycken, hemma på sitt boende. 1 trivs ibland medan 2 inte trivs alls. Fråga 8 Är du kvinna eller man? Kvinna Man Annat 4 Kommentar: 7 procent av de svarande är män, vilket är 16 stycken. 6 stycken är kvinnor, vilket är 26 procent. En boende har uppgett annat/vill ej svara. 1

49 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Personlig assistans 3 Personlig assistans 2 stycken utdelade enkäter 9 stycken inlämnade svar Svarsfrekvens 45 procent Fråga 1 Får du bestämma om saker som är viktiga för dig i din dagliga livsföring? Ja Ibland Nej Kommentar: 9 stycken svarade på denna fråga. 6 stycken anser att de får bestämma över saker som är viktiga för dem i sin dagliga livsföring, vilket är 67 procent. 3 stycken, eller 33 procent, anser att de får bestämma ibland. Fråga 2 1 Får du den hjälp du behöver i din dagliga livsföring? Ja Ibland Nej 11

50 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Personlig assistans Kommentar: Samtliga svarande upplever att de får den hjälp de behöver i sin dagliga livsföring. Fråga 3 Bryr sig personalen om dig? Ja Ibland Nej Kommentar: 89 procent upplever att deras personal bryr sig om dem. En svarande upplever att dennes personal bryr sig ibland. Fråga 4 Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Alla Några Ingen Kommentar: 7 stycken av de 9 svarande, 78 procent, anser att personalen pratar med dem så att de förstår. 2 stycken, eller 22 procent, anser att några av deras personal pratar så att de förstår vad de menar. 12

51 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Personlig assistans Fråga 5 Känner du dig trygg med personalen? Alla Några Ingen Kommentar: 89 procent, 8 av de 9 svarande, känner sig trygga med samtliga utav den personal som arbetar med dem. 1 svarande känner sig trygg med några av personalen. Fråga 6 Känner du dig trygg i ditt dagliga liv? Aldrig Ibland Ofta Kommentar: 1 svarande känner sig ibland trygg i sitt dagliga liv. Reseterande 8, 89 procent, känner sig ofta trygga. 13

52 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Personlig assistans Fråga 7 Är du nöjd med hur din personliga assistans är utformad? Ja Ibland Nej Kommentar: 89 procent av de svarande är nöjda med hur deras personliga assistans är utformad. 1 svarande är ibland nöjd med hur den är utformad. Fråga 8 Är du kvinna eller man? Kommentar: Inget resultat på denna fråga på grund av färre än 5 svarande per kategori. 14

53 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Daglig verksamhet enligt LSS 4 Daglig verksamhet enligt LSS 33 stycken utdelade enkäter 31 stycken inlämnade svar Svarsfrekvens 94 procent Avser svar ifrån brukare inom de dagliga verksamheterna Bro/Bergvik, Torget 4 och Vävnadsvägen. Fokusgruppen deltog ej. Fråga 1 Får du bestämma om saker som är viktiga för dig i din dagliga verksamhet? Ja Ibland Nej Kommentar: 3 stycken brukare svarade på denna fråga. 22 stycken, 73 procent, upplever att de får bestämma om saker som är viktiga för dem i sina dagliga verksamheter. 8 stycken, 27 procent, upplever att de får bestämma ibland. Fråga 2 Får du den hjälp du vill ha i din dagliga verksamhet? Ja Ibland Nej Kommentar: 29 stycken eller 9 procent utav brukarna anser att de får den 15

54 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Daglig verksamhet enligt LSS hjälp de vill ha på sin dagliga verksamhet. 2 brukare tycker att de får den hjälp de behöver ibland medan 1 brukare tycker att den ej får den hjälp den vill ha på sin dagliga verksamhet. Fråga Bryr sig personalen om dig? 3 Kommentar: 3 stycken brukare, 97 procent, upplever att deras personal på sin dagliga verksamhet bryr sig om dem. 1 svarande upplever att dennes personal bryr sig ibland. Fråga 4 Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Alla Några Ingen Kommentar: 19 procent, eller 6 svarande, anser att några utav personalen pratar med dem så att de förstår vad de menar. Resterande 25 brukare, 81 procent, anser att samtliga i personalen på deras dagliga verksamhet pratar med dem så att de förstår. 16

55 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Daglig verksamhet enligt LSS Fråga 5 Känner du dig trygg med personalen? Alla Några Ingen Kommentar: 25 stycken av de svarande känner sig trygga med samtliga i sin personalgrupp. 5 stycken känner sig trygga med några utav personalen på sin dagliga verksamhet men inte alla. Fråga 6 Är du rädd för något på din dagliga verksamhet? Aldrig Ibland Ofta Kommentar: 27 procent, eller 8 stycken svarande av 3, är ibland rädda för något på deras dagliga verksamhet. 22 svarande, 73 procent, är aldrig rädda för något. Ingen svarande är ofta rädd på sin dagliga verksamhet. 17

56 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Daglig verksamhet enligt LSS Fråga 7 Trivs du på din dagliga verksamhet? Ja Ibland Nej Kommentar: 87 procent, 27 utav 31 svarande, trivs på sin dagliga verksamhet. 13 procent, 4 utav 31 svarande, trivs ibland. Fråga 8 Är du kvinna eller man? Kvinna Man Annat Kommentar: Det är en relativ jämn fördelning mellan könen som har besvarat denna brukarundersökning. 14 stycken är kvinnor och 16 stycken är män. Ingen har fyllt i alternativet annat/vill ej uppge men en deltagare har ej besvarat denna fråga. 18

57 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Sammanställning resultat nordvästkommunerna 5 Sammanställning resultat nordvästkommunerna Utav nordvästkommunerna så var det Upplands-Bro, Sundbyberg och Sigtuna som valde att vara med i brukarundersökningen inom funktionshinderområdet 216. I denna sammaställning redovisas en jämförelse mellan dessa tre kommuners resultat. 5.1 Daglig verksamhet Fråga 1 Får du bestämma om saker som är viktiga för dig i din dagliga verksamhet? Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro 73 Kommentar: Störst andel brukare som anser att de får bestämma om saker som är viktiga för dem i sin dagliga verksamhet går att finna i Sundbyberg på 84 procent tätt följt av Sigtuna på 83 procent. I Upplands-Bro kommun är andelen 73 procent. Fråga 2 1 Får du den hjälp du vill ha i din dagliga verksamhet? Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro 19

58 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Sammanställning resultat nordvästkommunerna Kommentar: 9 procent av brukarna inom daglig verksamhet i Upplands-Bro kommun upplever att de får den hjälp de behöver, vilket är den högsta andelen utav nordvästkommunerna. Andelen i Sigtuna är 89 procent och Sundbyberg 84 procent. Fråga 3 Bryr sig personalen om dig? Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro Kommentar: Upplands-Bro kommun har högst andel brukare, 97 procent, som upplever att deras personal inom den dagliga verksamheten bryr sig om dem. Lägst andel brukare går att finna i Sundbyberg på 84 procent, det vill säga att det är 16 procent utav brukarna i Sundbyberg som upplever att deras personal inte bryr sig om dem. Fråga 4 Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro 81 Kommentar: 87 procent av brukarna i Sundbyberg anser att deras personal pratar med dem så att de förstår. 86 procent av brukarna instämmer i detta påstående i Sigtuna och 81 procent i Upplands-Bro kommun. 2

59 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Sammanställning resultat nordvästkommunerna Fråga 5 Känner du dig trygg med personalen? Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro Kommentar: Utav nordvästkommunerna så är brukarna i Sigtuna i störst utsträckning trygga med sin personal, 89 procent. 84 procent av brukarna i Sundbyberg är trygg med sin personal och 83 procent i Upplands-Bro. Fråga 6 Är du rädd för något på din dagliga verksamhet? Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro Kommentar: Resultatet på denna fråga ska utläsas så att 87 procent av brukarna i Sundbyberg aldrig är rädda för något på sin dagliga verksamhet medan 13 procent är rädda ibland eller ofta. Således har Upplands-Bro kommun högst andel brukarna som är rädda, 27 procent. 21

60 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Sammanställning resultat nordvästkommunerna Fråga 7 Trivs du på din dagliga verksamhet? Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro Kommentar: Brukarna i Sigtuna är de som trivs bäst på din dagliga verksamhet i nordvästkommunerna, 92 procent. Både i Sundbyberg och i Upplands-Bro trivs 87 procent av brukarna. 22

61 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Sammanställning resultat nordvästkommunerna 5.2 Gruppbostad enligt LSS I Upplands-Bro så deltog 6 gruppbostäder och en servicebostad i brukarundersökningen 216. Då servicebostaden tillhör samma enhet som gruppbostäder och hade för få svar för att särredovisas så ingår denna i resultatredovisningen under rubrik 2 i denna bilaga. Eftersom gruppbostäder och servicebostäders resultat särredovisas i SKL publicering utav resultatet så kan nedanstående resultat för Upplands-Bro kommun differera ifrån det som går att finna under rubrik 2. Fråga 1 Får du bestämma om saker som är viktiga för dig hemma? Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro Kommentar: Samtliga boende i Sundbyberg anser att de får bestämma över saker som är viktiga för dem i sina gruppbostäder. Andelen är 84 procent i Upplands-Bro och 67 procent i Sigtuna. Fråga 2 1 Får du den hjälp du vill ha hemma? Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro Kommentar: Högst andel boende som anser att de får den hjälp som de behöver hemma går att finna i Upplands-Bro kommun, 78 procent. Lägst andel 23

62 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Sammanställning resultat nordvästkommunerna har Sigtuna på 67 procent. Fråga 3 1 Bryr sig personalen om dig? Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro Kommentar: 94 procent av de boende i Upplands-Bro kommun anser att deras personal bryr sig om dem. Sundbyberg har 87 procent som instämmer i detta påstående och Sigtuna 79 procent. Fråga 4 Pratar personalen med dig så att du förstår vad den menar? Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro Kommentar: Upplands-Bro kommun har högst andel boende, 83 procent, som upplever att deras personal pratar med dem så att de förstår. Endast 43 procent av de boende i Sigtuna upplever att deras personal pratar så att de förstår. 24

63 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Sammanställning resultat nordvästkommunerna Fråga 5 Känner du dig trygg med personalen? Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro Kommentar: 78 procent av de boende i Upplands-Bro kommun känner sig trygga med sin personal, således är 22 procent av de boende sällan eller aldrig trygga. I Sundbyberg så är 4 procent av de boende sällan eller aldrig trygga och i Sigtuna är 57 procent trygga respektive 43 procent sällan eller aldrig trygga. Fråga 6 Är du rädd för något hemma? Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro Kommentar: Hälften av de boende i Sigtuna är rädda för någonting hemma. 29 procent är rädda i Sundbyberg och 16 procent i Upplands-Bro. 25

64 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Sammanställning resultat nordvästkommunerna Fråga 7 1 Trivs du hemma? Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro Kommentar: Samtliga boende inom gruppbostäder i Sundbyberg trivs hemma. Andelen i Upplands-Bro är 89 procent och i Sigtuna 86 procent. 26

65 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Sammanfattning 6 Sammanfattning Inledningsvis så visar denna brukarundersökning på höga andelar nöjda brukare/boende inom samtliga enheter. Den fråga som har lägst andel nöjda brukare är Fråga 1 som avser det upplevda självbestämmandet hos brukarna eller hos de boende. De boende inom grupp- och servicebostad enligt LSS har den högsta andelen av upplevd självbestämmande på 84 procent. Daglig verksamhet (DV) har 73 procent och personlig assistans 67 procent. De boende har även den högsta andelen som upplever att de ej får bestämma om saker som är viktiga för dem hemma, 8 procent. Samtliga brukare inom personlig assistans anser att de får den hjälp de behöver i sin dagliga livsföring. Inom DV är 91 procent nöjda och inom bostäder så är 78 procent nöjda med den hjälp som erbjuds dem. Det finns en liten del missnöjda brukare inom DV avseende den hjälp de erbjuds, 3 procent. Resultatet visar dock på att 97 procent av brukarna inom DV anser att deras personal bryr sig om dem, vilket är högst utav de tre verksamheterna. Det finns ett visst missnöje inom personlig assistans, 11 procent, och hos de boende inom LSS, 9 procent, att deras personal bara bryr sig om dem ibland. Det finns även ett större missnöje avseende frågan om Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar där 19 procent inom DV, 22 procent inom assistans och 13 procent inom boendena anser att det är några utav personalen som pratar med dem så att de förstår, inte alla. Gällande den upplevda tryggheten med sin personal så är denna högst inom assistansen, 89 procent. De bägge andra verksamheterna har likadant resultat, 83 procent upplever att de känner sig trygg med all sin personal medan 17 procent känner sig trygg med några. En ganska stor andel av de svarande, 27 procent inom DV, 11 procent inom assistans och 21 procent inom boendena, känner sig rädda ibland. Till och med 4 procent inom boendena känner sig ofta rädda för något hemma. Fråga 7 avser om brukaren/ de boende trivs på sin dagliga verksamhet/hemma (frågan inom personlig assistans är formad på ett annat sätt). En lika stor andel, 87 procent, trivs inom bägge verksamheterna. Medan. DV saknar svarande som inte trivs så har gruppbostäder en andel på 4 procent som ej trivs hemma. Inom personlig assistans så är 89 procent av brukarna nöjda med hur deras assistans är utformad. 11 procent är nöjda med den ibland. I jämförelsen mellan Upplands-Bro kommuns resultat inom daglig verksamhet med Sigtuna och Sundbyberg går det att se att Upplands-Bro har högst andel utav brukare, 9 procent, som anser att de får den hjälp de behöver i sin dagliga verksamhet. Upplands-Bro har även högst andel brukare som anser att personalen bryr sig om dem, 97 procent. Kommunen har lägst andel brukare som anser att personalen pratar med dem så att de förstår, om de får bestämma om saker som är viktiga för dem, om de känner sig trygg med personalen samt om de är rädda för något på sin dagliga verksamhet. Sigtuna har högst andel brukare som trivs på sin dagliga verksamhet, 92 procent, medan både 27

66 Brukarundersökning inom funktionshinderområdet Sammanfattning Sundbyberg och Upplands-Bro har en andel på 87 procent utav brukarna som trivs. Inom gruppbostäder så har Upplands-Bro högst andel nöjda boende inom nästan samtliga områden. 78 procent av de boende anser att de får den hjälp som de behöver hemma. 94 procent upplever att personalen bryr sig om dem i Upplands-Bro där 87 procent av boende i Sundbyberg upplever detta samt 79 procent i Sigtuna. Upplands-Bro kommun har även högst andel boende som anser att personalen pratar med dem så att de förstår vad den menar medan i Sigtuna så håller endast 43 procent med i detta påstående. 78 procent av de boende känner sin trygga hemma, men det är ändå 16 procent på gruppbostäderna inom Upplands-Bro som är rädda för något hemma. Samtliga boende i Sundbyberg trivs på sitt gruppboende medan andelen är 89 procent i Upplands-Bro och 86 procent i Sigtuna. 28

67 Ärende 3

68 UBK15, v2., TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 16/183 Socialnämnden Brukarundersökning IFO 216 Förslag till beslut Socialnämnden har tagit del av informationen som används i det kontinuerliga systematiska utvecklingsarbetet. Sammanfattning Under hösten 216 genomförde Socialkontoret en brukarundersökning inom kommunens individ- och familjeomsorg (myndighetsutövning) tillsammans med Sveriges kommuner och Landsting och RKA. Enheterna som deltog var barn- och ungdomsvård, missbruks- och beroendevård och ekonomiskt bistånd. Brukarundersökningen genomfördes mellan den 1 september- 14 oktober. Enkäten bestod utav 8 frågor som var samma för alla områden, varav fråga 1 var en bakgrundsfråga avseende kön. Enkäten fanns tillgänglig på språken svenska, finska, engelska, dari, arabiska, pashto, somaliska och tigrinja. Totalt så delades det ut 73 enkäter inom IFO och 58 enkäter med svar lämnades in. Detta ger en svarsfrekvens på 79 procent. Resultatet av brukarundersökningen ska användas till verksamhetsutveckling, publiceras i Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada samt som kompletterande mått i Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK i januari 217 Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 24 januari 217 Bilaga- Brukarundersökning IFO 216 den 18 november 216 Ärendet Under hösten 216 genomförde Socialkontoret en brukarundersökning inom kommunens individ- och familjeomsorg (myndighetsutövning) tillsammans med Sveriges kommuner och Landsting och RKA. Enheterna som deltog var barn- och ungdomsvård, missbruks- och beroendevård och ekonomiskt bistånd. Resultatet i undersökningen används till att utveckla verksamheten. Resultatet kommer även att publiceras i Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada samt som kompletterande mått i Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK i januari 217. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

69 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) SN 16/183 Brukarundersökningen genomfördes mellan den 1 september- 14 oktober. Enkäten delades ut till klienter som besökte kommunens Individ- och familjeomsorg (IFO) under denna period. Klienter hade möjlighet att tacka nej till att delta. Enkäten bestod utav 8 frågor som var samma för alla områden, varav fråga 1 var en bakgrundsfråga avseende kön. Enkäten fanns tillgänglig på språken svenska, finska, engelska, dari, arabiska, pashto, somaliska och tigrinja. Totalt så delades det ut 73 enkäter inom IFO och 58 enkäter med svar lämnades in. Detta ger en svarsfrekvens på 79 procent inom IFO. Resultat Brukarundersökning IFO 216 Sammanfattningsvis så visar resultat i brukarundersökningen på att det var en jämn fördelning mellan könen på de som svarat, 27 stycken kvinnor och 29 stycken män. Störst andel av de som svarat, 4 procent, har varit i kontakt med socialtjänsten i kommunen mer än 1 år. Näst störst andel, 29 procent, hade sitt första besök den dag de fyllde i enkäten. Resterande 31 procent har haft kontakt mellan 3 månader till 1 år. Resultatet i brukarundersökningen visar på att de kvinnor som svarat, överlag är mer positivt inställda i sin inställning till kommunens socialtjänst och sin relation till denna än vad männen är. Detta går att utläsa på samtliga frågor. Kommunen har lägst andel nöjda klienter på frågorna om klienterna upplever att de kan påverka vilken typ av hjälp de får av socialtjänsten (53 procent) samt dem som anser att deras situation har förändrats sedan de fick kontakt med socialtjänsten (57 procent). Högst andel nöjda klienter går att finna på frågan om socialsekreteraren frågar efter deras synpunkter på hur deras situation skulle kunna förändras, där 83 procent anser att socialsekreterarna frågar efter deras synpunkter. Vidare så är 69 procent av de svarande nöjda med det stöd som de får från socialtjänsten i Upplands-Bro kommun och således är 31 procent missnöjda. Vid en jämförelse av Upplands-Bro kommuns resultat och resterande nordvästkommuner så har kommunen lägst andel nöjda klienter på nästintill samtliga frågor i undersökningen. Det vill säga avseende hur lätt eller svårt det är att få kontakt med sin socialsekreterare, om klientens situation har förändrats sedan de fick kontakt med socialtjänsten, hur mycket klienten har kunnat påverka vilken typ av hjälp de har fått, hur lätt eller svårt det är att förstå den information som de får utav socialsekreteraren, hur stor förståelse socialsekreteraren visar för deras situation samt överlag hur nöjda de är med helheten av socialtjänsten i kommunen. Barnperspektiv Då ungdomar 13-2 år samt ensamkommande deltog i brukarundersökningen IFO 216 så bidrar undersökningen till en ökad möjlighet till delaktighet och inflytande för denna målgrupp.

70 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) SN 16/183 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor 1 Brukarundersökning IFO 216 den 18 november 216 Beslut sänds till Enhetschef vuxenenheten och enhetschef barn och unga Akt

71 Brukarundersökning IFO 216 Avser socialkontorets myndighetsutövning inom barn -och ungdomsvård, missbruks- och beroendevård samt försörjningsstöd

72 Brukarundersökning IFO 216 Inledning Innehåll 1 Inledning Genomförande Enkät Svarsfrekvens Redovisning av resultat Resultat IFO, Myndighetutövning Sammanställning nordvästkommunerna Sammanfattning

73 Brukarundersökning IFO 216 Inledning 1 Inledning Under hösten 216 genomförde Socialkontoret en brukarundersökning inom kommunens individ- och familjeomsorg (myndighetsutövning) tillsammans med Sveriges kommuner och Landsting och RKA. Enheterna som deltog var barn- och ungdomsvård, missbruks- och beroendevård och ekonomiskt bistånd. Resultatet i undersökningen ska användas till verksamhetsutveckling, publiceras i Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada samt som kompletterande mått i Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK i januari Genomförande Undersökningen genomfördes till en början mellan den 1 september- 3 september 216 men förlängdes med 2 veckor till den 14 oktober för att få in fler svar. Enkäten delades ut till klienter som besökte kommunens myndighetsavdelning IFO under denna period. Socialsekreterarna inom barn- och ungdomsenheten delade själva ut enkäterna till sina klienter medan Kundcenter skötte detta förfarande åt vuxenenheten, det vill säga till klienter som besökte försörjningsstöd och missbruks- och beroendevården. Klienterna fick frågan om de ville delta i undersökningen och samtliga hade rätt att tacka ja eller nej. Statistik fördes på utdelade samt inlämnade enkäter och utgör svarsfrekvensen på brukarundersökningen. 1.2 Enkät Enkäten bestod utav 8 frågor som var samma för alla områden, varav fråga 1 var en bakgrundsfråga avseende kön. Brukarundersökningens frågor omfattade fem kvalitetsområden; information, delaktighet, bemötande, förändring och tillgänglighet. Klienterna blev tilldelade olikfärgade enkäter beroende på vilken enhet de besökte. Områdena var uppdelade i vårdnadshavare, ungdom 13-2 (exklusive ensamkommande), ensamkommande, missbruk -och beroendevård samt försörjningsstöd. Enkäten fanns tillgänglig att få på språken svenska, finska, engelska, dari, arabiska, pashto, somaliska och tigrinja. Kommunen valde att lägga till en fråga till enkäten, Fråga 1b, Ungefär hur länge har du haft kontakt med socialtjänsten i kommunen?. Samtliga nordvästkommuner lade till denna fråga för att erhålla möjligheten att göra en korrelation mellan svaren och hur länge individerna har varit i kontakt med socialtjänsten. Fråga 1 b fanns bara med på enkäterna som var på svenska. 1.3 Svarsfrekvens Inom barn och unga - vårdnadshavare, så delades 33 enkäter ut och 28 av dessa blev besvarade, detta ger en svarsfrekvens på 85 procent. 8 enkäter delades ut till ungdomar mellan 13-2 år. 7 av dessa blev besvarade vilket ger en 3

74 Brukarundersökning IFO 216 Inledning svarsfrekvens på 88 procent. 5 ensamkommande fick en enkät och samtliga utav dessa besvarade denna vilket är ger en svarsfrekvens på 1 procent. Inom vuxenenheten så delades 11 enkäter ut till klienter inom missbruks- och beroendevården och 7 av dessa kom tillbaka med svar. Detta ger en svarsfrekvens på 64 procent. Slutligen så delades det ut 16 stycken enkäter inom försörjningsstöd. 11 av dessa lämnades in och ger en svarsfrekvens på 69 procent. Totalt så delades det ut 73 enkäter inom IFO och 58 enkäter med svar lämnades in. Detta ger en svarsfrekvens på 79 procent. 1.4 Redovisning av resultat SKL har valt en annan redovisning av resultatet 216 jämfört med tidigare år. Respektive fråga redovisas numera i antal positiva svar samt totalt antal svar (minus dem som svarat vet ej). I antal positiva svar räknas till exempel svaren för svarsalternativen mycket lätt och ganska lätt vilket anses vara positiva i sin karaktär. Negativa svar som ganska svårt och mycket svårt redovisas ej. När en klient har svarat vet ej så räknas detta svar bort helt ifrån svarsstatistiken. Denna bilaga innehåller en sammanställning utav resultatet av samtliga enheters enkätsvar inom socialtjänstens myndighetsutövning. Respektive enhet har dock fått ta del av sitt egna resultat för att kunna hitta enhetsspecifika förbättringsområden och förslag till åtgärder i sitt verksamhetsutvecklingsarbete. Brukarundersökningens totala resultat har även redovisats på kommunens hemsida, detta för att återkoppla resultatet till de klienter som har besvarat enkäten. En återkoppling leder till en ökad känsla utav delaktighet och inflytande. 4

75 Brukarundersökning IFO 216 Resultat IFO, Myndighetutövning 2 Resultat IFO, Myndighetutövning 73 utdelade enkäter 58 besvarade enkäter Svarsfrekvens 79 procent Fråga Bakgrundsfråga Kvinnor Män Kommentar: Totalt svarade 56 individer på denna fråga. Det var en jämn fördelning mellan könen på de svarande, 27 stycken kvinnor och 29 stycken män. Fråga 1b Ungefär hur länge har du haft kontakt med socialtjänsten i kommunen? Andel positiva svar i % Första besöket var idag 19 8 Upp till 3 mån 3-6 mån 7-12 mån Mer än 1 år 4 4 Kommentar: Utav de som svarade så har störst andel varit i kontakt med kommunen i mer än ett år, 21 stycken eller 4 procent. Näst störst grupp är de 5

76 Brukarundersökning IFO 216 Resultat IFO, Myndighetutövning som hade sitt första besök den dagen som de fyllde i enkäten, 15 stycken eller 29 procent. 1 stycken eller 19 procent har varit i kontakt med kommunens socialtjänst upp till 3 månader medan 4 stycken, 8 procent, har haft kontakt i 3-6 månader. Slutligen så är det minst klienter, 2 stycken eller 4 procent, som har haft en kontakt i 7-12 månader. Fråga Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med socialsekreteraren (till exempel via telefon, sms eller e-post)? Andel positiva svar i % Kommentar: 74 procent av de svarande anser att det är lätt att komma i kontakt med sin socialsekreterare. Inom respektive kategori så tycker 9 procent av kvinnorna, 19 av 21, att det är lätt att få kontakt med sin socialsekreterare medan 61 procent av männen, 14 av 23, har samma åsikt. Fråga Totalt Kvinnor Män Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren? Andel positiva svar i % 76 8 Totalt Kvinnor Män Kommentar: Totalt så är det 42 positiva svar på denna fråga, 76 procent. Utav dessa 42 svar så anser 2 kvinnor och 21 män att det är lätt att förstå den information som de får utav sin socialsekreterare. 75 6

77 Brukarundersökning IFO 216 Resultat IFO, Myndighetutövning Fråga Kommentar: 22 stycken av kvinnorna, 92 procent, och 18 stycken av männen, 65 procent, anser att deras socialsekreterare visar förståelse för deras situation. Detta ger ett positivt totalsvar på 73 %. Fråga 5 Hur stor förståelse visar socialsekreteraren för din situation? Andel positiva svar i % Totalt Kvinnor Män Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situation skulle kunna förändras? Andel positiva svar i % Totalt Kvinnor Män Kommentar: En större andel kvinnor, 22 stycken eller 85 procent, upplever att deras socialsekreterare frågar efter deras synpunkter än vad männen gör, vilka är 15 stycken eller 79 procent. 7

78 Brukarundersökning IFO 216 Resultat IFO, Myndighetutövning Fråga 6 Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? Andel positiva svar i % Totalt Kvinnor Män Kommentar: Ungefär hälften av de svarande, 53 procent, tycker att de har kunnat påverka vilken typ av hjälp de får av socialtjänsten. Utav de som gav positiva svar på denna fråga så var 16 stycken kvinnor och 8 stycken män. Fråga 7 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du får från socialtjänsten i kommunen? Andel positiva svar i % Totalt Kvinnor Män Kommentar: Totalt så svarade 48 stycken på denna fråga och 33 stycken utav dessa var nöjda med det stöd som de får av socialtjänsten i kommunen, 69 procent. 2 stycken var kvinnor och 13 stycken var män. 8

79 Brukarundersökning IFO 216 Resultat IFO, Myndighetutövning Fråga 8 Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten i kommunen? Andel positiva svar i % Totalt Kvinnor Män Kommentar: 57 procent av de svarande anser att deras situation har förändrats sedan de fick kontakt med socialtjänsten i kommunen. De kvinnor som svarade, 74 procent, var mer positivt inställda än de män som svarade, 42 procent. 9

80 Brukarundersökning IFO 216 Sammanställning nordvästkommunerna 3 Sammanställning nordvästkommunerna Nedan följer en sammanställning och jämförelse utav nordvästkommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Upplands Väsby samt Upplands-Bros resultat i brukarundersökningen IFO 216. Fråga 1 Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med socialsekreteraren (till exempel via telefon, sms eller e-post)? Andel positiva svar i % Kommentar: Järfälla har högst andel klienter, 89 procent, som anser att det är lätt att komma i kontakt med sin socialsekreterare. Sollentuna har näst högst på 88 procent och Sigtuna 86 procent. Upplands-Bro kommun har en andel på 74 procent, vilket är lägst utav nordvästkommunerna. Fråga 2 Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten i kommunen? Andel positiva svar i % Kommentar: 57 procent av klienterna i Upplands-Bro kommun anser att deras situation har förändrats till det bättre sedan de fick kontakt med socialtjänsten i kommunen. Detta är lägst andel utav nordvästkommunerna. Högst andel som anser att deras situation har förbättrats går att finna i Sigtuna, 85 procent. 1

81 Brukarundersökning IFO 216 Sammanställning nordvästkommunerna Fråga 3 Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situation skulle kunna förändras? Andel positiva svar i % Kommentar: 93 procent av klienterna i Sundbyberg upplever att deras socialsekreterare frågar efter deras synpunkter på hur deras situation skulle kunna förändrats. Denna andel är högst. Lägst andel går att finna i Solna, där 8 procent upplever att hänsyn tas till deras synpunkter, tätt följt av Ekerö, 81 procent samt Upplands-Väsby och Upplands-Bro, 83 procent. Fråga 4 Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen? Andel positiva svar i % Kommentar: Upplands-Väsby och Upplands-Bro kommun har lägst andel klienter som anser att de kan påverka den hjälp de får utav socialtjänsten, 53 procent. Högst andel som anser att de kan påverka går att finna i Sundbyberg, 77 procent, tätt följt av Ekerö, 76 procent. 11

82 Brukarundersökning IFO 216 Sammanställning nordvästkommunerna Fråga 5 Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren? Andel positiva svar i % Kommentar: 91 procent av klienterna i Ekerö anser att den information som de får utav sin socialsekreterare är lätt att förstå, vilket är den högsta andelen utav nordvästkommunerna. Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna samt Sundbyberg ligger alla i spannet 9-87 procent. Upplands-Bro kommun har lägst andel på 76 procent. Fråga 6 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du får från socialtjänsten i kommunen? Andel positiva svar i % Kommentar: Sigtuna är den kommun som har högst andel klienter, 89 procent, som är nöjda med det stöd som deras kommun ger dem. Upplands-Bro har i sin tur lägst andel nöjda klienter, 69 procent. Således är 31 procent av klienterna i Upplands-Bro missnöjda med det stöd som kommunen erbjuder. 12

83 Brukarundersökning IFO 216 Sammanställning nordvästkommunerna Fråga 7 Hur stor förståelse visar socialsekreteraren för din situation? Andel positiva svar i % Kommentar: Andelen klienter som upplever att deras socialsekreterare visar förståelse för deras situation är lägst i Upplands-Bro kommun, 73 procent. Högst andel har Sigtuna, 88 procent, samt Järfälla, Sollentuna och Sundbyberg som alla har en andel på 87 procent. 13

84 Brukarundersökning IFO 216 Sammanfattning 4 Sammanfattning 56 individer svarade på brukarundersökningen IFO 216. Det var en jämn fördelning mellan könen på de som svarat, 27 stycken kvinnor och 29 stycken män. Störst andel av de som svarat, 4 procent, har varit i kontakt med socialtjänsten i kommunen mer än 1 år. Näst störst andel, 29 procent, hade sitt första besök den dag de fyllde i enkäten. Denna bakgrundfaktor är viktig att ta i beaktande när svaren analyseras. En individ som har besökt socialtjänsten i mer än 1 år kan sitta på helt andra upplevelser och tankar en den som precis har haft sitt första möte med sin socialsekreterare. Resterande 31 procent har haft kontakt mellan 3 månader till 1 år. Brukarundersökningen visar på att kommunen har lägst andel nöjda klienter på frågorna Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen, 53 procent, och Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten i kommunen, 57 procent. Vilken information som går ut till klienten är av väldigt stor vikt då denne kan få andra förväntningar på kommunens socialtjänst än den som är möjlig att erbjuda. Vidare så är 69 procent av de svarande nöjda med det stöd som de får från socialtjänsten i Upplands-Bro kommun. Således är 31 procent missnöjda med socialtjänsten. Högst andel nöjda klienter finns inom frågan Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situation skulle kunna förändras. 83 procent anser att socialsekreterarna frågar efter deras synpunkter. En fråga efter klientens synpunkt på hur dennes situation skulle kunna förändras är en enkel åtgärd för att öka klientens upplevelse av delaktighet och även en åtgärd för att öka brukarinflytandet inom socialtjänsten. Resultatet visar vidare på att de kvinnor som svarat överlag är mer positivt inställda till kommunens socialtjänst än männen, detta går att utläsa på samtliga frågor. Störst differens på svaren mellan könen går att finna inom frågorna Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du får av socialtjänsten i kommunen där 73 procent av kvinnorna respektive 36 procent av männen anser att de kan påverka samt Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten i kommunen där 74 procent av kvinnorna och 42 procent av männen tycker att deras situation har blivit bättre. Mest konsensus finns inom frågorna Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen du får av socialsekreteraren, 8 procent av kvinnorna samt 75 procent av männen tycker att det är lätt att komma i kontakt, samt Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situation skulle kunna förändras där 85 procent av kvinnorna och 79 procent av männen tycker att deras socialsekreterare frågar efter deras synpunkter. Vid en jämförelse av Upplands-Bro kommuns resultat och resterande nordvästkommuner så har kommunen lägst andel nöjda klienter på nästintill 14

85 Brukarundersökning IFO 216 Sammanfattning samtliga frågor i undersökningen. Det vill säga avseende hur lätt eller svårt det är att få kontakt med sin socialsekreterare, om klientens situation har förändrats sedan de fick kontakt med socialtjänsten, hur mycket klienten har kunnat påverka vilken typ av hjälp de har fått, hur lätt eller svårt det är att förstå den information som de får utav socialsekreteraren, hur stor förståelse socialsekreteraren visar för deras situation samt överlag hur nöjda de är med helheten av socialtjänsten i kommunen. Störst andel klienter som är nöjda med det stöd som socialtjänsten erbjuder har Sigtuna, 89 procent. Överlag så har nordvästkommunerna ett liknande resultat där Solna, Upplands-Väsby och Upplands-Bro kommun visar på lite sämre resultat jämfört med de resterande 5 kommunerna. 15

86 Ärende 4

87 UBK15, v2., TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Lena Bergström Utredare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd lena.bergstrom@upplands-bro.se Datum Vår beteckning SN 16/84 Statistikuppföljning 216 Förslag till beslut Godkänna rapporten Sammanfattning Rapporten visar siffror som har tagits fram för att beskriva den aktuella situationen i verksamheten. Dessa siffror har omvandlats till grafer. Dessa grafer har beskrivits och kommenteras. Detta är en redovisning för att socialnämnden ska få en bild av de förändringar som sker i verksamheten under året. Inom försörjningsstöd har utbetalt belopp och antal hushåll ökat under året. Antal insatser ligger i stort sett på samma nivå. Av de klienter som har blivit självförsörjande har de flesta blivit självförsörjande genom arbete. Inom barn och unga har insatserna kontaktperson och kontaktfamilj sjunkit under året. De flesta av de ärenden som har avslutats under året har som orsak att målet med vården har varit uppfylld. Inom missbruksvården har antalet placeringar fortsatt att minska. Antalet sociala lägenheter har ökat. Det beror på att de nyanlända som kommer till kommunen får socialbostad. Inom äldrevården har antalet utförda timmar inom hemtjänsten ökat kraftigt. Hemtjänsten i egen regi har ökat mer än den privata hemtjänsten. Antal insatser inom LSS har ökat mellan 215 och 216. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 2 januari 217 Barnperspektiv Detta ärende berör inte barnen. Socialkontoret Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

88 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) SN 16/84 Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Bitr. socialchef Bilagor 1. Statistikuppföljning 216 Beslut sänds till Diariet

89 Statistikuppföljning Diarienummer SN 16/84