Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 23 maj 2017

Transkript

1 Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 23 maj 2017

2 Ärende 1

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Jesper Kyrk Avdelningschef Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd jesper.kyrk@upplands-bro.se Datum Vår beteckning SN 17/0002 Socialnämnden Delårsrapport och helårsprognos per den 30 april 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner delårsrapport och helårsprognos per den 30 april 2017 och översänder densamma till kommunstyrelsen. Sammanfattning Delårsrapporten visar ett totalt underskott för socialnämnden på 896 tkr och ett underskott för ekonomiskt bistånd på 258 tkr. Helårsprognosen visar ett underskott om tkr för Socialnämnden och en budget i balans för ekonomiskt bistånd. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 15 maj Barnperspektiv Socialkontoret konstaterar att denna rapport inte står i strid med barnets bästa. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor 1. Delårsbokslut 1, 2017 Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

4 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) SN Beslut sänds till Kommunstyrelsen

5 Verksamhetsrapport april 2017 Socialnämnden Tertial

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Vinjett Ansvarsområde och organisation Viktiga händelser under året Ekonomi Årets resultat Ekonomisk analys Driftsprojekt och engångssatsningar Kommentarer driftsprojekt och engångssatsningar Sociala investeringsfonden Kommentarer sociala investeringsfonden Investeringsredovisning Kommentarer investeringsredovisning Socialnämnden, Verksamhetsrapport april (11)

7 1 Inledning 1.1 Vinjett Dagverksamheten för äldre med demens är i drift efter flytten till Kvistaberg. Implementering av nytt planeringssystem inom utförarverksamheterna är under genomförande. Sedan årsskiftet finns en integrationsgrupp organiserad under vuxenenheten under arbetsledning av en samordnare. Arbetet med Socialnämndens strategi för brukarmedverkan har påbörjats i syfte att ta tillvara brukarnas kunskaper. 1.2 Ansvarsområde och organisation Socialnämnden ansvarar för omsorg av äldre samt personer med funktionsnedsättning, att barn och familjer får det stöd och den hjälp som regleras i den samlade lagstiftningen. Nämnden ansvarar även för ekonomiskt bistånd, insatser för personer med missbruksproblematik, boendestöd och sysselsättning till personer med psykiska funktionsnedsättning samt kommunens flyktingmottagande. Inom äldreomsorgens särskilda boenden och inom gruppboenden ansvarar nämnden för hälso- och sjukvårdsinsatser, upp till sjuksköterskenivå. Socialkontorets tre myndighetsenheter handlägger ärenden enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Utföraravdelningen bedriver verksamhet som hemtjänst, äldreboenden, gruppboenden, personlig assistens, stöd för barn och unga, missbrukare samt socialpsykiatriskt stöd. Avdelningen för kvalitet och verksamhetsstöd ansvarar för utvecklings- och kvalitetsfrågor, och hanterar bland annat övergripande administration samt samordning av Nämndens budget. 1.3 Viktiga händelser under året Myndighetsenheterna På myndighetsforum har samtliga medarbetare inom myndighetsenheterna fått information om kommunens policy gällande mutor och bestickning samt om hot och våld. Myndighetsenheternas checklistor har reviderats gällande hot och våld samt riskbedömningsblanketter. Facklig företrädare demonstrerade hur KIA fungerar och varför den ska användas. Från och med januari 2017 finns möjligheter för medarbetare att jobba på distans när så är möjligt. Samtliga har skrivit under en förbindelse kring de förutsättningar som gäller för detta. Vuxenenhet För att förbättra arbetet för brukarna och för att göra enheten till en attraktiv arbetsplats pågår sedan slutet av 2016 ett intensivt utvecklingsarbete. Utvecklingsarbetet består av flera delar och har som mål - en stabil verksamhet där tydlighet, delaktighet, kompetens och gott samarbete genomsyrar arbetet med medborgarnas bästa i fokus. Aktiviteter: Utbildning för alla i enheten i lagstiftning, utbildningen omfattar cirka 80 timmar och påbörjades i mars och kommer att avslutas i oktober. Workshops har genomförts vid flera tillfällen för att planera aktiviteter och lära nytt Grupparbetet pågår där alla deltar, arbetena påbörjades i mars och pågår kontinuerligt. Tre aktuella ämnen f n är brukarmedverkan, statistik och Socialnämnden, Verksamhetsrapport april (11)

8 introduktion för nyanställda. Vuxenenhetens ledning har en ständigt pågående diskussion om hur arbetet ska utvecklas framåt. Mottagningsgruppen har genomfört en nystart med tre tjänster. Syftet är ett ha ett enhetligt och professionellt mottagande av alla nya brukare, att ha en kontinuitet och därmed rättssäkert och ett gott bemötande samt tillgänglighet. Sedan årsskiftet finns en integrationsgrupp inom enheten som leds av en samordnare och består av tre socialsekreterare och fyra integrationsstödjare. Samarbetet med Härnevimottagningen fungerar bra och en dag om våld i nära relationer genomfördes i april tillsammans med nordvästkommunerna socialtjänster. Barn- och ungdomsenheten Enhetens utredningsmaterialet Min utredning lanserades i mars. Ett samarbete är inlett med FoU-nordväst, där planen är att tillsammans göra en studie om Min utredning för att följa upp barnets delaktighet i enhetens utredningar. Arbetet kommer att pågå under hösten 2017 och hela Under hösten 2016 och våren 2017 har en fokusgrupp arbetat för att utveckla både barn och ungdomsenhetens och öppenvårdens arbete med ungdomar i kommunen. Fokusgruppen har tittat på både förebyggande insatser och vad som händer efter att man blivit aktuell inom socialtjänsten. Arbetet förväntas mynna ut i ett förslag om förändringar som ska öka möjligheten att arbeta med ungdomar på ett förebyggande sätt både på kort och lång sikt. Enheten har också startat ett arbete för att öka ungdomars delaktighet i enhetens arbete. Tanken är att anpassa informationen i utredningsmaterialet "Min utredning" till ungdomar och se över möjligheten att digitalisera materialet. Biståndsenhet - äldre och funktionsnedsatta Enheten följer tidplanen för implementeringen av utredningsmetoden individens behov i centrum (IBIC), som ska användas i samtliga utredningar med hjälp av extern stöd. IBIC stärker individens och anhörigas delaktighet i utredning, planering och genomförandet av insatser samt i uppföljning av beslutade insatser. Modellen har ett tydligt fokus för att stärka individens möjlighet till inflytande, samt att samhällsstödet utgår ifrån de aktuella individuella behoven. IBIC utgår från individens egna resurser (kapacitet) för genomförande av uppgifter och handlingar och förmåga till delaktighet i sin livsföring. Samverkan har skett med Arbetsmarknadsenheten inför planering av nya deltagare på daglig verksamhet. Enheten ingår numera i Plansam, en samverkan kring personer med samsjuklighet, psykiatri och missbruk. Från årsskiftet hanteras fakturahantering och ersättningsavstämning på ett nytt sätt vad gäller hemtjänst LOV. Enheten har nu behörighet till Phoniro där avstämningen sker. Detta för att säkerställa korrekt fakturering. Utföraravdelningen Det nya planeringssystemet Time Care Multi Access implementeras och arbetet med avancerad resursplanering genomförs i organisationen. Kungsgården, Rosa- och Gula villan är pilot för det nya arbetssättet. Det nya arbetssättet ska leda till bättre planering och kontinuitet i verksamheten samt öka medarbetarens påverkan över sin arbetstid. Socialnämnden, Verksamhetsrapport april (11)

9 Socialpsykiatrin Metodutveckling pågår inom socialpsykiatrin i arbetssätt inom ramen för Socialnämndens arbete med att inrätta ett stödboende för berörd målgrupp. Syftet är bland annat att kunna erbjuda brukare som varit placerade utanför kommunen och som flyttar hem ett boende med förstärkt boendestöd. Stöd- och behandlingsenheten Ungdomsmottagningen har utökat sin tillgänglighet, både avseende mottagning och mer flexibla telefontider. Utifrån kommande sänkningar i ersättningsnivån från Migrationsverket som träder i kraft 1 juli 2017, genomförs ett omställningsarbete på HVB Lane då verksamheten ställs om från hem för vård eller boende (HVB) till Stödboende. Hemtjänsten- egen regi Inom hemtjänsten och servicehusen har en organisationsjustering skett, vilket lett till att verksamheten delats upp i mindre grupper och att fyra enhetsledare är tillsatta. Life care mobil-hemtjänst ersätter Mobipen för tidsregistrering och dokumentation. Norrgården, Allégården Inom våra särskilda boenden för äldre så sker en satsning på måltidsmiljön. På Norrgården har kockarna ändrat sitt schema vilket har inneburit en förbättring av matens kvalitet. Kungsgården Kungsgården har genomfört satsningar på aktivitetsansvarig med uppdrag att stärka aktiviteterna och måltidssituationen för de boende. Förebyggande enheten I och med flytten av dagverksamheten från Solrosen i Norrgårdens lokaler, till Kvistaberg omorganiserades verksamheten till förebyggande enheten. Träffpunktsverksamhetens aktiviteter har fortsatt att utvecklas och exempel på aktiviteter är promenadgrupp, teknikgrupp, bingo, dans och gymnastik, PUB-kvällar, underhållning. En höjdpunkt för de äldre i promenadgruppen har varit besök av terapihunden Nelly. Förebyggande verksamhet utvecklas nu även i Bro. LSS-enheten Gruppbostäderna Gula villan och Rosa villan renoveras och byggs ut för att tillskapa ytterligare två boendeplatser. Byggnationen av nya gruppbostaden Parkvägen har påbörjats. Kvalitet - och verksamhetsstöd Avdelningen har påbörjat aktiviteter enligt den strategi för brukarmedverkan som tagits fram. Bland annat kommer fokusgrupper genomföras. Arbetet med att efterleva den digitaliseringsstrategi som Nämnden fastslog i januari i år fortsätter enligt plan. Detta innefattar bland annat digitalisering av handlingar till Socialnämndens arbetsutskott samt infogande av dokument till verksamhetssystemen i individärenden inom Nämndens verksamheter. Avdelningen leder flertalet kontorsövergripande projekt. Bland annat implementering Socialnämnden, Verksamhetsrapport april (11)

10 av planeringsverktyget Time care inom utförarverksamheterna samt implementeringen av Life care mobil hemtjänst som innebär att tidregistrering och arbetsscheman genomförs via mobiltelefon av hemtjänstpersonalen. Projektet att införa ett stödboende inom Socialpsykiatrin har påbörjats. En översyn av lokalerna på Torget 4 har påbörjats för att bland annat möjliggöra för de boende i trygghetsboendet och servicehuset i Kungsängen att få permanent tillgång till ett gemensamt vardagsrum. Socialnämnden, Verksamhetsrapport april (11)

11 2 Ekonomi 2.1 Årets resultat Driftredovisning Driftredovisning Budget Redovisat Budgetavvikelse Avvikelse (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Netto Ekonomiskt Bistånd 7 009,2 133, ,9 124,6-249, Summa Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Budget Redovisat Budgetavvikelse Avvikelse (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Netto Myndighetsenhete rna , Utföraravdelninge n , Kvalitet- och verksamhetsstöd , Summa Helårprognos Helårsprognos Budget 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse 2017 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Ekonomiskt Bistånd Summa Ekonomiskt bistånd Helårsprognos Budget 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse 2017 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Myndighetesenhet erna Socialnämnden, Verksamhetsrapport april (11)

12 Helårsprognos Budget 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse 2017 Utföraravdelninge n Kvalitet- och verksamhetsstöd Summa Socialnämnd Ekonomisk analys Socialnämnden visar ett negativt resultat på 0,9 mnkr vilket motsvarar 1%. Ekonomiskt bistånd visar ett negativt resultat på 0,3 Mnkr motsvarande 4%. Ekonomiskt bistånd visar ett negativt resultat på 0,3 mnkr. Den nnegativa avvikelsen beror företrädesvis på kostnader för AME. På helår prognostiseras ekonomiskt bistånd enligt budget. Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd har minskat, fler personer kommer ut i egen försörjning. Arbetet med förändrade rutiner inom enheten för samt samarbete med arbetsmarknadsenheten har pågått kontinuerligt. Myndighetsenheterna visar ett positivt resultat på 1,2 mnkr. Övergripande administration avviker positivt med 0,3 Mkr och beror på lägre personalkostnader orsakat av senarelagd anställning av administratör. Vuxenenheten Antalet externa placeringar vuxna har varit låg och visar därmed en positiv avvikelse med 0,9 mnkr. Nyttjande av kommunens egen öppenvård har resulterat i att behandling kan utföras i ökat omfattning på hemmaplan. Konsultpersonal medför en negativ avvikelse med 0,9 mnkr. Barn- och ungdomsenheten Visar ett positivt resultat med 0,4 mnkr. Det positiva resultatet beror på minskat antal placeringar 0,9 mnkr.konsultpersonal medför en negativ avvikelse med 0,5 mnkr. Biståndsenheten - äldre och funktionshonder Äldreomsorgen avviker negativt med 2,6 mnkr på grund av antalet dygn på externa korttidsplaceringar överskrider budget samt höga volymer inom hemtjänst LOV och serviceboenden. Omsorg för personer med funktionshinder samt SoL under 65 år avviker positivt med 2,9 mnkr. Planerade placeringar av barnboenden har senarelagts och ger därmed en positiv avvikelse med 1,7 mnkr. Minskade volymer för extern korttidstillsyn ger en positiv avvikelse med 0,9 mnkr. Helårsprognosen för myndighetsenheterna sammantaget beräknas avvika negativt med 1,5 mnkr där vuxenenheten prognostiserar en negativ avvikelse med 0,5 mnkr orsakade av höga personalkostnader. Inom biståndsenheten prognostiseras totalt en negativ avvikelse med 1 mnkr. Bistånd äldre beräknas avvika negativt med 5 mnkr på grund av Socialnämnden, Verksamhetsrapport april (11)

13 fortsatt högt antal dygn inom externa korttidsplaceringar, höga volymer företrädesvis inom servicehusboenden samt höga personalkostnader. Inom omsorg för personer med funktionsnedsättning samt SoL under 65 år beräknas prognosen avvika postivit med 4 mnkr främst beroende på senarelagda placeringar på barnboenden samt ett minskat antal externa placeringar på daglig verksamhet. Barn- och ungdomsenheten prognostiseras enligt budget. Utföraravdelningen visar ett negativt resultat på 3,1 Mnkr. Socialpsykiatrin avviker negativt mot budget med 0,4 mnkr och beror på minskade volymer samt höga personalkostnader. Ett aktivt arbete pågår med schemajusteringar samt att utveckla ett stödboende med förstärkt boendestöd inom befintlig ram. Helårsprognosen beräknas enligt budget. Stöd- och behandlingsenheten visar ett negativ resultat med 0,3 mnkr orsakat av högre personalkostnader. På helåret beräknas verksamheten enligt budget. Hemtjänst LOV, serviceboenden samt hemtjänst natt visar ett negativt resultat på 2,3 Mnkr som orsakas av för höga personalkostnader till följd av minskade volymer. Ett aktivt omställningsarbete pågår av samtliga verksamheter. På helår prognostiseras verksamheterna enligt budget. Äldreboenden, hälso- och sjukvårdsinsatser, dagverksamheten samt tekniska hjälpmedel avviker positivt med 0,6 mnkr främst beroende på låga kostnader för bemanning av sjuksköterskor. Prognosen visar enligt budget. LSS-enheten Personlig assistans visar ett resultat enligt budget. På helår prognostiseras en negativ avvikelse med 0,5 mnkr. Kostnaden för att bedriva personlig assistans överstiger ersättningen från Försäkringskassan. Uppräkningen av schablonbeloppet för 2017 uppgick till cirka 1%. Prognosen kan snabbt ändras utifrån förändringar i brukares beslut eller om antalet brukare förändras. Utredning av verksamheten pågår. Gruppbostäderna avviker positivt med 0,1 mnkr. Prognosen beräknas enligt budget. Kvalitet- och verksamhetsstöd visar ett positivt resultat på 1,0 mnkr. Administrationen avviker positivt med 0,8 mnkr beroende på lägre konsultkostnader samt en försenad anställning av kvalitetsutvecklare. Integrationen avviker positivt med 0,2 mnkr. Intäkterna för ensamkommande barn har minskat och anpassning av verksamheten pågår. Socialnämnden, Verksamhetsrapport april (11)

14 2.3 Driftsprojekt och engångssatsningar 2.4 Kommentarer driftsprojekt och engångssatsningar 2.5 Sociala investeringsfonden 2.6 Kommentarer sociala investeringsfonden 2.7 Investeringsredovisning Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 2016 Prognos 2017 Budget 2017 Kvar av budget 2017 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Inventarier Utföraravdelningen Dagverksamheten Möbler Gruppbostäder Möbler, inventarier Hemtjänst Elcyklar Hemtjänst Möbler, inventarier Norrgården Ny gruppbostad Summa Kommentarer investeringsredovisning År 2017 har en investeringsbudget på tkr fastställts av Socialnämnden. I prognosen kommer nya gruppbostaden Parkvägen att starta upp först under 2018 vilket ger en lägre prognos mot budget med 250 tkr. Dagverksamheten 300 tkr Komplettering av inredning på dagverksamheten med anledning av det växande antalet deltagare. Möbler Gruppbostäder enligt LSS 375 tkr Upprustning av Gula villan samt Rosa villan, Lejondals gruppboende. Möbler och inventarier till ny gruppbostad med beräknad inflyttning i slutet av Möbler, inventarier samt cyklar Hemtjänst 200 tkr Upprustning av lokaler samt succesivt utbyte av cyklar till el cyklar. Möbler, inventarier Norrgården 700 tkr Socialnämnden, Verksamhetsrapport april (11)

15 Vid färdigställande av de sex nya demensplatserna prognostiseras 700 tkr till inredning. Ny gruppbostad enligt LSS (Parkvägen) 50 tkr Avser förprojekteringskostnader. Projektet kommer att följa med till år 2018 då de största investeringarna kommer att ske. Socialnämnden, Verksamhetsrapport april (11)

16 Ärende 2

17 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Lena Bergström Utredare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd lena.bergstrom@upplands-bro.se Datum Vår beteckning SN 17/0009 Statistikuppföljning första kvartalet 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner rapporten. Sammanfattning Rapporten visar siffror som har tagits fram för att beskriva den aktuella situationen i verksamheten. Dessa siffror har omvandlats till grafer. Dessa grafer har beskrivits och kommenteras. Detta är en redovisning för att socialnämnden ska få en bild av de förändringar som sker i verksamheten. Inom försörjningsstöd har antal hushåll som får försörjningsstöd stabiliseras på 240 hushåll per månad. Antal bidragstagare i procent av befolkningen har ökat under 2016 i förhållande till våra jämförelsekommuner. Detsamma gäller andelen barn som ingår i ett hushåll med försörjningsstöd. Av de klienter som har blivit självförsörjande har de flesta blivit självförsörjande genom arbete. Inom barn och unga har de flesta av de ärenden som avslutats orsaken att målet med vården har varit uppfylld. Inom missbruksvården har antalet placeringar fortsatt att minska. Antalet sociala lägenheter har ökat. Det beror framförallt på att de nyanlända som kommer till kommunen får social bostad. Inom äldrevården ligger antalet insatser i stort sett på samma nivå. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 20 april 2017 Barnperspektiv Detta ärende berör inte barnen. UBK1005, v2.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

18 Upplands-Bro kommun Datum 2 (2) Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Bitr. socialchef Bilagor 1. Statistikuppföljning kvartal 1, 2017 Beslut sänds till Akt

19 Statistikuppföljning kvartal Dnr: SN 17/0009 Lena.bergstrom@upplands-bro.se

20 Statistikuppföljning kvartal Inledning Innehåll 1 Inledning Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd Avslutsorsaker Barn- och ungdomsenheten Avslutsorsaker Missbruk och annan vuxenvård Avslutsorsaker Äldre- och funktionsnedsatta Insatser enligt SoL Trygghetslarm

21 Statistikuppföljning kvartal Inledning 1 Inledning Denna kvalitetsuppföljning avser kvalitet i individ- och familjeomsorgen och äldreomsorgen. Rapporten bygger på uppgifter som lämnas till SCB (Statistiska Central Byrån) och Socialstyrelsen. Uppgifterna i denna rapport avser första kvartalet Denna uppföljning är en del i kvalitetsarbetet och ger information om de områden som behöver utvecklas och ligga till grund för en handlingsplan för utökad kvalitet i vårt arbete. Uppgifter i denna redovisning bygger på siffor ur vårt verksamhetssystem, Procapita. En förutsättning för att sifforna ska vara riktiga är att handläggare öppnar och avslutar utredningar och insatser vid rätt tidpunkt och att de i övrigt handlägger de förändringar som sker i insatserna på ett korrekt sätt. Verksamhetssystemen för individ- och familjeomsorgen och för äldreomsorgen är upplagda på olika sätt och vilka uppgifter som kan tas ur systemen varierar mellan systemen. Uppgifter om ekonomiskt bistånd i förhållande till våra jämförelsekommuner redovisas i denna uppföljning till och med december Det är de siffror som finns tillgängliga hos SCB. Från och med 1 januari 2016 registrerar individ och familjeomsorgen avslutsorsaker. Det innebär att då en insats avslutas kodas orsaken till avslut. Detta finns redovisat i rapporten. I denna rapport finns redovisning av våra trygghetslarm. 3

22 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg 2 Individ- och familjeomsorg 2.1 Ekonomiskt bistånd 2400 Avseende månad, utbetalt belopp i tkr Avseende månad, utbetalt belopp i tkr Beskrivning: Diagrammet visar hur mycket ekonomiskt bistånd som har utbetalats per månad i tusentals kronor under första kvartalet 2017, som jämförelse finns även diagram för utbetalningar Kommentar: Utbetalning av ekonomiskt bistånd har ökat under Antalet nyanlända har ökat i kommunen och det har påverkat utbetalningen av 4

23 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg ekonomiskt bistånd. Under 2017 har utbetalning av ekonomiskt bistånd minskat. 260 Antal hushåll Antal hushåll Beskrivning: Diagrammet visar hur många hushåll som har fått ekonomiskt bistånd. Kommentar: Antalet hushåll som har fått ekonomiskt bistånd har ökat under hösten De nyanlända som kommer till vår kommun är ofta berättigade till försörjningsstöd innan de har etableringsersättning. Det kan vara en 5

24 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg förklaring till att antal hushåll har ökat under hösten Antal hushåll har legat i stort sett på samma nivå under första kvartalet Utbetalt belopp kr per hushåll Utbetalt belopp kr per hushåll 2017 Beskrivning: Diagrammet visar hur mycket som har utbetalats per hushåll. Kommentar: Kostnaden för utbetalt belopp per hushåll varierar mycket i jämförelse mellan månaderna. I ekonomiskt bistånd ingår kostnader för tillfälliga boenden. Denna kostnad gör att det kan bli en hög summa per hushåll. Om det finns hushåll med många barn får de ett stort genomslag på dessa siffror. Januari Februari Mars Summa % Försörjningsstöd exkl tillf boende ,49 6

25 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg Tillfälligt boende/kvinnojour ,05 Elskulder ,05 Hyresskulder ,54 Hälsovård, medicin ,80 Tandvård ,52 Annat ,55 Totalt ,00 Beskrivning: Detta visar hur mycket i tusentals kronor och procent som har utbetalts till olika ändamål inom ekonomiskt bistånd. De tillfälliga boenden som vi har i kommunen är kvinnojour och liknade. Kommentar: Under första kvartalet har det utbetalats 6,3 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd. 83,49 % har gått till försörjningsstöd. 12,05 % har gått till tillfälligt boende. Vi kommer att ändra så att alla tillfälliga boenden får ett separat beslut. Det kommer att göra att vi får bättre överblick över hur många klienter som bor i tillfälliga boenden Antal utredningar ekonomiskt bistånd 2016 Påbörjade Pågående Avslutade 7

26 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg Antal utredningar ekonomiskt bistånd 2017 Påbörjade Pågående Avslutade Beskrivning: Antal pågående, påbörjade och avslutade utredningar som avser ekonomiskt bistånd. Kommentar: Antal utredningar har legat på i stort sett samma nivå under 2016 och under första kvartalet Antal insatser ekonomiskt bistånd Påbörjade Pågående Avslutade 0 Antal insatser ekonomiskt bistånd Påbörjade Pågående Avslutade 0 8

27 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg Beskrivning: Antal pågående, påbörjade och avslutade insatser som avser ekonomiskt bistånd. Kommentar: Antal pågående insatser har under året stabiliserat på en nivå drygt 250 insatser Antal insatser AME 2016 Påbörjade Pågående Avslutade Antal insatser AME 2017 Påbörjade Pågående Avslutade Beskrivning: Antal beslutade insatser från ekonomiskt bistånd hos arbetsmarknadsenheten. De arbetssökande som söker ekonomiskt bistånd ska ha kontakt med AME för utredning av sin arbetsförmåga. Kommentar: Antal insatser på AME har stabiliserats under hösten på drygt 50 insatser. Det finns en liten ökning av insatser på AME under mars

28 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg Kronor Utbetalt per månad och hushåll Järfälla Nynäshamn Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro 5000 Beskrivning: Denna graf visar utbetalt belopp per månad och hushåll. De jämförelsekommuner som vi har tagit fram grundar sig på de kommuner som mest liknar oss när det gäller andel av befolkningen som har försörjningsstöd samt kostnad per invånare. Vi har valt kommuner i Stockholm län. Jämförelser med dessa kommuner har tagits fram sedan Jämförelsekommuner är Järfälla, Nynäshamn, Sigtuna och Sundbyberg. Dessa siffror finns till och med december Kommentar: Siffrorna varierar mycket. Vår kommun ligger i nivå med våra jämförelsekommuner. Sigtuna kommun har inte lämnat uppgifter till SCB för juni och juli och Nynäshamn har inte lämnat uppgifter för december. % Andel bidragstagare i % av befolkningen ,50% 2,40% Järfälla 2,30% 2,20% 2,10% Nynäshamn 2,00% 1,90% 1,80% Sigtuna 1,70% 1,60% 1,50% 1,40% Sundbyberg 1,30% 1,20% 1,10% Upplands- 1,00% Bro Beskrivning: Denna graf avser antal bidragstagare i % av befolkningen i varje kommun under Jämförelsekommuner är, som i den tidigare grafen, Järfälla, Nynäshamn, Sigtuna och Sundbyberg. Kommentar: För vår kommun har andelen i procent stigit under andra halvåret Vi behöver analysera för att se vad det beror på att andelen bidragstagare har ökat. Sigtuna kommun har inte lämnat uppgifter till SCB för juni och juli, Nynäshamn har inte lämnat uppgifter för december. 10

29 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg % Andel barn under 18 år i % av befolkningen ,00% Järfälla 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% Nynäshamn Sigtuna Sundbyberg Upplands- Bro Beskrivning: Denna graf visar andelen barn som lever i en familj som uppbär försörjningsstöd i procent av de barn som finns i befolkningen. Jämförelsekommuner är, som i den tidigare grafen, Järfälla, Nynäshamn, Sigtuna och Sundbyberg. Kommentar: Vår kommun ligger lägre än jämförelsekommunerna men under årets sista månader har det ökat så att vi nu är i nivå med övriga kommuner. Ökningen under hösten kan bero på de nyanlända som har kommit till kommunen och att de ensamstående nyanlända har fått hit sina familjer. Sigtuna kommun har inte lämnat uppgifter till SCB för juni och juli, Nynäshamn har inte svarat i december Avslutsorsaker Avslutsorsaker finns för försörjningsstöd. Målet med detta är att vi ska se varför vi avslutar våra insatser. I det första steget går det att välja på självförsörjande, tillfälligt bistånd och övrigt. Dessa är sedan indelade i ytterligare val Avslutsorsaker ekonomiskt bistånd 0 Självförsörjande Tillfälligt bistånd Orsak övrigt 11

30 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg Beskrivning: Denna graf visar avslut av ekonomiskt bistånd beroende på självförsörjande, tillfälligt bistånd och orsak övrigt. Tillfälligt bistånd kan vara tillfällig matnorm. Kommentar: 236 insatser med ekonomiskt bistånd har avslutats under 2016 och 68 under första kvartalet Totalt har 304 insatser av ekonomiskt bistånd avslutats. Av dem har 166 kodats som övrigt och 120 som självförsörjande. Självförsörjande Arbetsbefrämjande insatser Beskrivning: De avslutade insatser som har kodats som självförsörjande finns uppdelade i vilken typ av självförsörjning som klienten har gått till. Kommentarer: Av de 120 insatser som har kodats som självförsörjande har 53 personer gått till arbete och 28 har gått till ersättning från försäkringskassan. 25 personer har fått sin försörjning via etableringsersättning. 120 Pension Tillfälligt normöverskott Studier Etableringsersättning Ersättning från FK Arbetslöshetsförsäkring Arbete Annan inkomst Orsak övrigt Avliden Ej avhörd Flykting överförd till ek. bistånd Flyttat från kommunen Kriminalvård, behandling, m.m Beskrivning: Den avslutsorsak som kodats som orsak övrigt finns nedbrutet i undergrupper. Kommentar: Av de 166 avslut av insats ekonomiskt bistånd har 37 flyttat från kommunen. 105 avslut har kodats som ej avhörd. 12

31 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg 2.2 Barn- och ungdomsenheten Utredningar BoU 2016 Påbörjade Pågående Avslutade Pågående utredningar BoU 2017 BoU 0-12 år BoU år BoU 0-20 år Påbörjande utredningar BoU 2017 BoU 0-12 år BoU år BoU 0-20 år 13

32 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg Avslutade utredningar BoU BoU 0-12 år BoU år BoU 0-20 år Beskrivning: Denna tabell visar antal utredningar hos barn- och ungdomsenheten. Den visar de som är pågående, de som har påbörjats och de som har avslutats. Under 2017 kommer vi att redovisa utredning som avser barn 0 12 år och ungdom år. Dessa diagram är uppdelade på pågående, påbörjade och avslutade utredningar fördelat på åldersgruppen och en stapel för totalt antal utredningar. Kommentar: Antal pågående utredningar har sjunkit under Under 2017 har antal pågående utredningar legat på cirka 120 utredningar Antal placeringar BoU 2016 BoU familjehem.plac Put/asyl familjehem.plac BoU HVB Put/asyl HVB Antal placeringar BoU 2017 BoU familjehem.plac BoU HVB Put/asyl familjehem.plac Put/asyl HVB 14

33 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg Beskrivning: Antal placeringar i familjehem och Hem för Vård eller Boende (HVB). Vi särredovisar de barn och ungdomar som bor i familjehem och HVBhem som är ensamkommande flyktingbarn. Förutom de ensamkommande som är placerade i familjehem och HVB-hem finns 12 platser för ungdomar på vårt eget boende för ensamkommande, Lane. Kommentar: Antalet familjehemsplacerade barn och ungdomar har sjunkit under årets 3 första månader. Antalet ungdomar som är placerade på HVB-hem ligger under årets 3 första månader på högst 1 ungdom Antal öppenvårdsinsatser 2016 BoU kontaktfamilj BoU kontaktperson Öppenvård fam.beh Antal öppenvårdsinsatser BoU 2017 BoU kontaktfamilj/person Öppenvård fam.beh Beskrivning: Denna graf beskriver antal pågående öppenvårdsinsatser avseende öppenvård i egen regi, kontaktperson och kontaktfamilj. För 2017 har vi lagt ihop kontaktperson och kontaktfamilj. Kommentar: Antal insatser i vår öppenvård har minskat något under 2016 men ökat under årets 3 första månader Avslutsorsaker Avslutsorsaker finns för insatser inom barn och ungdomsenheten från 1 januari De utgår från om målet med insatsen är uppfylld. 15

34 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg Avslutsorsaker BoU BoU Målet med vården uppfyllt BoU Målet med vården icke uppfyllt BoU Målet med vården delvis uppfyllt Beskrivning: Denna graf beskriver hur många av de avslutade insatserna som målen har uppfyllts, delvis uppfyllts eller icke uppfyllts. Kommentar: Av de 124 insatser som har avslutats under 2016 och första kvartalet 2017 har 78 avslutats då målet med insatsen har uppfyllts. Insatserna har varit verkningsfulla för 55 % av familjerna. Målet med vården uppfylld Enligt klient Enligt klient/socialkontoret Enligt socialkontoret Enligt ungdom Beskrivning: Denna graf visar vem som har bedömt att målet med vården har uppfyllts. Kommentar: Av de 78 insatser som har avslutats med att vården har uppfyllts har 48 insatser avslutats då både klienten och socialkontoret har varit överens om att målet med vården har uppfyllts. Barn och ungdomsenheten har arbetat aktivt för att öka delaktigheten och vara transparanta med de familjer som har insatser. 16

35 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg 2.3 Missbruk och annan vuxenvård Antal utredningar vuxen 2016 Påbörjade Pågående Avslutade Antal utredningar vuxen 2017 Påbörjade Pågående Avslutade Beskrivning: Detta avser utredningar avseende vuxna. Det är ansökan som avser missbruksvård eller våld i nära relation. Kommentar: Antal pågående utredningar har varierat under 2016 och minskat under de 3 första månaderna

36 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg Antal placeringar Vuxna HVB Vuxna LVM Antal placeringar Vuxna HVB Vuxna LVM Beskrivning: Detta beskriver antal placeringar av missbrukare enligt Socialtjänstlagen (SoL) och enligt Lagen om Vård av Missbrukare (LVM). Kommentar: Materialet omfattar få personer. Antal placeringar enligt SoL har minskat under De placerade har fått öppenvård i kommunen eller andra insatser på hemmaplan. Antal placeringar med stöd av LVM har varierat mellan 4 och 0 under Under årets 3 första månader varierar antalet placeringar enligt SoL mellan 3 och 1. Antalet placeringar enligt LVM varierar mellan 1 och 0. 18

37 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg Antal boende sociala lägenheter BoU boende Vuxna boende Antal boende i sociala lägenheter BoU boende Vuxna boende Beskrivning: Detta beskriver antal boende i sociala lägenheter uppdelat på vuxna och ungdomar. Kommentar: Antal vuxna boende i sociala lägenheter har ökat under Det beror på att de nyanlända som kommer till kommunen får socialbostad. Antal ungdomar har minskat under Under årets 3 första månader har antal boende i sociala lägenheter legat konstant. 19

38 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg Vuxna öppenvård internt Vuxna öppenvård internt Beskrivning: Antal insatser som avser öppenvård för vuxna i egen regi. Kommentar: Under året har antalet insatser i vår egen öppenvård varierat men ligger på samma nivå vid året början och vid årets slut Avslutsorsaker Avslutsorsaker finns för insatser missbruksvården från 1 januari De utgår från om målet med insatsen är uppfylld. Missbruk Målet med vården uppfyllt Målet med vården icke uppfyllt Målet med vården delvis uppfyllt Övergår till annan insats 20

39 Statistikuppföljning kvartal Individ- och familjeomsorg Beskrivning: Denna graf beskriver hur många av de avslutade insatserna där målen har uppfyllts, delvis uppfyllts eller icke uppfyllts. Kommentar: Av de 97 insatser som har avslutats under 2016 och första kvartalet 2017 har 38 avslutats då målet med insatsen har uppfyllts. Målet med vården uppfyllt Enligt klient Enligt klient/socialkontoret Enligt socialkontoret Beskrivning: Denna graf visar vem som har bedömt att målet med vården har uppfyllts. Kommentar: Av de 38 insatser som har avslutats med att vården har uppfyllts har 22 insatser avslutats då både klienten och socialkontoret har varit överens om att målet med vården har uppfyllts. 21

40 Statistikuppföljning kvartal Äldre- och funktionsnedsatta 3 Äldre- och funktionsnedsatta 3.1 Insatser enligt SoL Antal brukare med hemtjänst 2016 Hemtjänst i ordinärt boende, äldre Hemtjänst i ordinärt boende, yngre Antal brukare med hemtjänst 2017 Hemtjänst i ordinärt boende, äldre Hemtjänst i ordinärt boende, yngre Beskrivning: Denna graf beskriver antal brukare som har hemtjänst i ordinärt boende för äldre och yngre. Kommentar: Antalet brukare med hemtjänst i ordinärt boende för äldre har ökat något under 2016 för att sjunka något under Avseende yngre brukare med hemtjänst ligger antal brukare med hemtjänst i stort sett stabilt. Det finns ett fel i vår statistik som gör att ovanstående siffror inte stämmer med andra siffor i verksamhetssystemet som avser hemtjänst. Antal brukare som har hemtjänst är i det system som vi redovisar är 382 och i praktiken är det 533 brukare. Det är en differens på 142. Till nästa statistikuppföljning kommer vi att ta reda på vad det är som gör att vi får olika siffror på antal brukare med hemtjänst. 22

41 Statistikuppföljning kvartal Äldre- och funktionsnedsatta Utförd tid inom hemtjänsten Egen regi Privat regi Totalt 0 Utförd tid inom hemtjänsten Egen regi Privat regi Totalt Beskrivning: Detta beskriver utförd tid inom hemtjänsten uppdelad i egen regi och privat regi. Kommentarer: Utförd tid inom hemtjänsten har ökat från timmar i januari 2016 till timmar i december I januari 2017 var det utförda timmar inom hemtjänsten och i mars 2017 var det timmar. 23

42 Statistikuppföljning kvartal Äldre- och funktionsnedsatta Särskilt boende Särskilt boende, äldre Särskilt boende, yngre Korttidsboende, äldre Särskilt boende Särskilt boende, äldre Särskilt boende, yngre Korttidsboende, äldre Beskrivning: Denna graf beskriver insatser på våra särskilda boenden uppdelade i äldre och yngre och korttidsboende. Kommentarer: Dessa siffror har sjunkit under 2016 för att stiga något under första kvartalet Vi har 118 platser för heldygnsomsorg och 43 platser i servicelägenheter Matdistribution och trygghetslarm, antal 2016 Matdistribution, äldre Trygghetslarm, äldre Trygghetslarm, yngre 24

43 Statistikuppföljning kvartal Äldre- och funktionsnedsatta Matdistribution och trygghetslarm, antal Matdistribution, äldre Trygghetslarm, äldre Trygghetslarm, yngre Beskrivning: Detta beskriver antal insatser med trygghetslarm och matdistribution. Kommentar: Antal insatser med trygghetslarm har ökat under december 2016 för att stabilisera sig under första kvartalet Cirka 60 personer har trygghetslarm som enda insats. Antal brukare med matdistribution har ökat under december till att ligga på samma nivå som i början av 2016 för att stabilisera sig under första kvartalet Övrigt bistånd enl SoL, antal 2016 Dagverksamhet, äldre Dagverksamhet, yngre Boendestöd, yngre Kontaktfamilj eller kontaktperson, yngre Övrigt bistånd enl SoL, antal Dagverksamhet, äldre Dagverksamhet, yngre Boendestöd, yngre Kontaktfamilj eller kontaktperson, yngre 25

44 Statistikuppföljning kvartal Äldre- och funktionsnedsatta Beskrivning: Detta beskriver antal insatser som avser dagverksamhet, boendestöd, och kontaktfamilj/kontaktperson. Dagverksamhet yngre är de som har sysselsättning. Kommentar: Dessa typer av bistånd ligger i stort sett på samma nivå under 2016 och första kvartalet Trygghetslarm Nedan följer en sammanställning av den statistik som vi får om våra trygghetslarm. Det är mellan och larm per månad vilket blir 63 till 87 larm per dag. Av dessa ringer larmcentralen ut 947 till till den utförare som brukaren har valt. Det betyder att knappt häften av de larm som kommer till larmcentralen rings ut till utföraren. Vi hade i mars brukare som har trygghetslarm Antal mobiliserade larm Antal inom uppsatt tid Antal utom uppsatt tid Antal mobiliserade larm Antal inom uppsatt tid Antal utom uppsatt tid Beskrivning: Antal larm som har besvarats inom utsatt tid under året. Vi har i kommunen bestämt att utförarna ska besvara larm inom 30 minuter. 26

45 Statistikuppföljning kvartal Äldre- och funktionsnedsatta Kommentar: Antalet larm som besvaras inom 30 minuter har ökat i förhållande till de larm som inte besvaras inom 30 minuter. Socialkontoret har arbetat med utförarna för att de ska registrera på rätt sätt och det har gett resultat genom att det är färre felregistreringar. Larmorsaker Personal på larmcentralen noterar vad som är orsaken till varje larm Det finns 29 olika larmorsaker och vi har fört samman för att få en mer överskådlig bild. Under begreppet akut finns larmorsakerna; akut, andningsbesvär, EP-larm och ramlat. Under begreppet behov av hjälp finns larmorsakerna; toalett, uppstigning, läggning och väntar på hemtjänst. Under begreppet olika typer av larm finns larmorsakerna; dörr larm, fall larm, larmmatta, rörelselarm, röstlarm och sänglarm. Under begreppet installation finns larmorsakerna; installation, provlarm och service. Under begreppet uppfattar ej finns larmorsakerna; uppfattar ej och utan talkontakt. Upprepat larm innefattar endast denna larmorsak. Ej svar innefattar endast denna larmorsak. Under begreppet diverse finns larmorsakerna; diverse, ej utringt, manuell post, okänd larmtyp och samtal. Personal på plats innefattar endast denna larmorsak Urval av larmorsaker 2016 Akut Behov av hjälp Uppfattar ej Upprepat larm Urval av larmorsaker 2017 Akut Behov av hjälp Uppfattar ej Upprepat larm 27

46 Statistikuppföljning kvartal Äldre- och funktionsnedsatta Beskrivning: Ett urval av larmorsaker per månad under Kommentar: Under augusti till november 2016 är de upprepade larmen många fler än i början av året. Under hösten har det varit 2 brukare som har larmat många gånger. 1 av dessa brukare har under 1 månad larmat nästan gånger. Båda brukarna har fått erbjudande om att flytta till ett särskilt boende men de vill inte ansöka om särskilt boende. Under årets 3 första månader har antalet upprepade larm minskat och är på den nivå som det var i början av

47 Ärende 3

48 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Jesper Kyrk Avdelningschef Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 17/0090 Socialnämnden Införande av lagen om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende för äldre Förslag till beslut Socialnämnden föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att Upplands-Bro kommun inför lagen om valfrihet (LOV) inom särskilt boende för äldre. Sammanfattning Inom äldreomsorgen ökar behovet av särskilda äldreboendeplatser med dygnet runt omsorg. För att möta volymökningar och behov av särskilt boende inom de närmaste åren och för att öka den enskildes delaktighet, föreslås att Upplands-Bro kommun inför LOV inom särskilt boende. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 25 april UBK1005, v2.0, Ärendet År 2015 var cirka 16 % av befolkningen 65 år och äldre vilket innebar personer. Prognosen visar att andelen äldre kommer att ligga på ungefär samma nivå under planperioden fram till år 2025 då cirka 15 % av befolkningen är 65 år eller äldre vilket enligt prognosen innebär personer. En ökning med personer jämfört med Befolkningsutvecklingen visar även att andelen 80 år och äldre ökar på sikt. Mellan åren 2016 till 2025 sker enligt befolkningsprognosen en ökning från 826 personer till Socialnämnden har under de senaste åren aktivt arbetat med att öka den enskildes delaktighet och påverkan av beslutade insatser och dess utformning infördes LOV inom bland annat hemtjänstutförande. För att möta kommande volymökningar inom äldreomsorgen och ökade behov av särskilt boende behövs fler boendeplatser. I dagsläget finns en kö till permanenta boendeplatser. Under hösten 2017 öppnas ytterligare sex nya boendeplatser på Norrgården men då behovet är större än så behöver ytterligare boendeplatser tillgängliggöras under Att införa LOV inom särskilt boende ger kommunen tillgång till ytterligare boendeplatser samtidigt som det ökar den enskildes delaktighet. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

49 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) SN Begränsningar De boenden som idag drivs i egen regi föreslås fortsatt drivas med anslagsfinansiering. Projektorganisation och framtagande av förfrågningsunderlag Till projektorganisationen för införandet föreslås en styrgrupp som leds av socialchef samt en projektgrupp som leds av en extern projektledare för framtagande av förfrågningsunderlag för beslut i socialnämnden samt framtagande av implementeringsplan. Krav på utförarna En väsentlig del av införandet av LOV är att ställa krav på utförarna. Kravställandet bör utformas så att så många aspekter som möjligt tas i beaktande. Kraven gäller bland annat kvalitet, uppföljning, utbildningsnivå hos de anställda. Ett grundläggande krav som självfallet måste vara tillgodosett för att kunna bli utförare är att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning. Socialkontoret har identifierat ett antal områden som särskilt måste beaktas i det fortsatta arbetet. Förfrågningsunderlag I förfrågningsunderlaget måste kommunen ange vilka krav som utföraren måste uppfylla för att kunna ingå avtal med kommunen. Den ekonomiska ersättning som utföraren får för utförd tjänst måste också framgå av förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlaget ska innehålla allt som reglerar det avtal som utföraren skriver med kommunen, exempelvis regler för uppföljning och kontaktuppgifter. Viktigt att tänka på är att förfrågningsunderlaget är den huvudsakliga kontaktytan mellan utföraren och kommunen innan avtal skrivs, vilket ytterligare ökar trycket på tydlighet. Uppföljning och kvalitet Lagstiftningen sätter inte några hinder för kommuner att ställa särskilda krav på kvalitet, så länge kraven är i nivå med de nationella kraven i gällande lagstiftning. Enligt socialtjänstlagen ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet och för utförda tjänster ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Dessutom ska verksamhetens kvalitet systematiskt och fortlöpande utvecklas och granskas. De regler som gäller för Upplands-Bro kommun idag ska också gälla externa utförare. Barnperspektiv Socialkontoret bedömer att beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa.

50 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) SN Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Beslut sänds till Kommunstyrelsen

51 Ärende 4

52 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 17/0086 Socialnämnden Om och tillbyggnad av Norrgårdens avdelning Solrosen Förslag till beslut 1. Socialnämnden beslutar att genomföra byggprojektet om- och tillbyggnad av Norrgårdens avdelning Solrosen med sex vård- och omsorgsplatser. 2. Socialnämnden uppdrar till Upplands-Bro hus AB att genomföra byggprojektet, om- och tillbyggnad av Norrgårdens avdelning Solrosen med 6 vård- och omsorgsplatser. Sammanfattning Den demografiska utvecklingen med fler äldre medborgare i Upplands-Bro är tydlig. Befolkningsprognosen visar på att andelen invånare som är 80 år eller äldre, kommer att öka och att dessa ställer ökade krav på en utbyggd äldreomsorg. Under 2016 flyttade den förebyggande enheten ifrån sina lokaler på Solrosen vid Norrgårdens vård och omsorgsboende till Kvistaberg. För att möta den ökande målgruppen äldre äldre i kommunen så behöver avdelning Solrosen vid Norrgårdens äldreboende byggas om till sex stycken vård- och omsorgsplatser. Socialkontoret föreslår att Socialnämnden uppdrar till Upplands-Bro hus AB att genomföra byggprojektet, om- och tillbyggand av Norrgårdens avdelning Solrosen med sex platser vård- och omsorgsplatser. UBK1005, v2.0, Beslutsunderlag Socialnämndens tjänsteskrivelse den 1 maj Bilaga 1 - Förfrågningsunderlag- Upplands-Bro kommun Solgården avd. Solrosen Om- och tillbyggnad A-sidan arkitektkontor ab den 28 februari Bilaga 2 planritning Bilaga 3- kostnadskalkyl Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

53 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) SN 17/0086 Ärendet Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre medborgare i Upplands-Bro är tydlig. Befolkningsprognosen visar på att andelen invånare som är 80 år eller äldre, kommer att öka. Mellan åren 2015 och 2020 sker det en ökning från 800 till 1427 individer. Detta är en ökning på 627 individer och dessa kommer att ställa ökade krav på en utbyggd äldreomsorg i kommunen. Under 2016 flyttade den förebyggande enheten ifrån sina lokaler på Solrosen vid Norrgårdens vård och omsorgsboende till Kvistaberg. För att möta den ökande målgruppen äldre äldre i kommunen så behöver avdelning Solrosen vid Norrgårdens äldreboende byggas om till sex vård- och omsorgsplatser. Norrgårdens äldreboende utökas således ifrån 42 platser till 48 platser. Enligt bilagd kostnadskalkyl så kan lokalen inrymma 6 stycken lägenheter med en snittarea på 33, 5 m2 per lägenhet. Hyran blir kr per månad per lägenhet för hyresgästen. Socialkontoret föreslår därför att Socialnämnden uppdrar till Upplands-Bro hus AB att genomföra byggprojektet, om- och tillbyggand av Norrgårdens avdelning Solrosen med sex platser vård- och omsorgsplatser. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet och verksamhetsstöd Bilagor 1. Bilaga 1 - Förfrågningsunderlag- Upplands-Bro kommun Solgården avd. Solrosen Om- och tillbyggnad, A-sidan arkitektkontor ab den 28 februari Bilaga 2 planritning 3. Bilaga 3- kostnadskalkyl

54 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) SN 17/0086 Beslut sänds till Upplands-Bro kommunfastigheter AB Akt

55 Upplands-Bro kommun Solgården avd. Solrosen Om- och tillbyggnad 11.2 RUMSBESKRIVNING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Stockholm a-sidan arkitektkontor ab Olof palmes plats 8, Uppsala Tel Upprättad av: PB/JA

56 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1001 ENTRÉ KORRIDOR PERSONAL WC WC/D I BOENDERUM BOENDERUM INKL. HALL SKÖLJRUM ELCENTRAL SAMVARORUM FÖRRÅD 9 FLÄKTRUM (KÄLLARPLAN) 10

57 11.2 RUMSBESKRIVNING Sid 1 (11) A-sidan arkitektkontor AB Olof Palmes plats 8, Uppsala Tel Projektnamn Om- och tillbyggnad Solgården avd. Solrosen Proj nr C Handläggare: PB Status Fastighetsbeteckning Datum FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Härnevi 1:72, Upplands Bro kommun AMA-kod Måln.beh. Kulör Rev 1001 ENTRÉ Rivning av bärande väggar enl. K-handling övrig rivning enl. rambeskrivning G Plastmatta typ 1 MFK.1 Forbo Eternal wood Ingjutn.ram + skrapmatta Jaguar 20 mm enl. A-ritning NSB.4 Grå S Träsockel+laminat+list enl. A-detalj NSM.212 Lackad ek, ekmönstrad laminat Formica K7603 UN V Gipsskiva målas KBC NCS S 0502-Y T Ommålas LCS NCS S 0500-N Ö Hörnskydd av trä avslutas med fasning mot vägg 1 m öfg. NSM.215 Lackad ek Handledare enl A-ritning med ök 900 mm öfg NSK.322 Lackad ek Ø 40mm med inbockade ändar/rostfria fästen. Armbågskontakt enl dörruppställning h=c850 mm öfg.

58 11.2 RUMSBESKRIVNING Sid 2 (11) A-sidan arkitektkontor AB Olof Palmes plats 8, Uppsala Tel Projektnamn Om- och tillbyggnad Solgården avd. Solrosen Proj nr C Handläggare: PB Status Fastighetsbeteckning Datum FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Härnevi 1:72, Upplands Bro kommun AMA-kod Måln.beh. Kulör Rev 1002 KORRIDOR Rivning av bärande väggar enl. K-handling övrig rivning enl. rambeskrivning G Plastmatta typ 1 MFK.1 Forbo Eternal wood S Träsockel+laminat+list enl. A-detalj NSM.212 Lackad ek, ekmönstrad laminat Formica K7603 UN V Gipsskiva målas KBC NCS S 0502-Y Befintlig vägg ommålas LCS NCS S 0502-Y T Ommålas LCS NCS S 0500-N Ö Hörnskydd av trä avslutas med fasning mot vägg 1 m öfg. NSM.215 Lackad ek Handledare enl A-ritning med ök 900 mm öfg. NSK.322 Lackad ek Ø 40mm med inbockade ändar/rostfria fästen. Ljusschakt invändigt LCS NCS S 0500-N

59 11.2 RUMSBESKRIVNING Sid 3 (11) A-sidan arkitektkontor AB Olof Palmes plats 8, Uppsala Tel Projektnamn Om- och tillbyggnad Solgården avd. Solrosen Proj nr C Handläggare: PB Status Fastighetsbeteckning Datum FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Härnevi 1:72, Upplands Bro kommun AMA-kod Måln.beh. Kulör Rev 1003 PERSONAL WC Rivning av bärande väggar enl. K-handling övrig rivning enl. rambeskrivning G Plastmatta typ 1 VT MFK.21 Forbo Surestep (dune) S Uppvikt plastmatta MFK.21 Forbo Surestep (dune) V Ommålas LCS NCS S 2010-Y10R Kakel VA bakom tvättställ ner till sockel, 4x7 skift MBE.221 Höganäs Harmony 147x147x5,5 H20100K (vitt blankt) T Ommålas LCS NCS S 0500-N Ö WC-utrustning enl. VVS-ritning

60 11.2 RUMSBESKRIVNING Sid 4 (11) A-sidan arkitektkontor AB Olof Palmes plats 8, Uppsala Tel Projektnamn Om- och tillbyggnad Solgården avd. Solrosen Proj nr C Handläggare: PB Status Fastighetsbeteckning Datum FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Härnevi 1:72, Upplands Bro kommun AMA-kod Måln.beh. Kulör Rev 1007 WC/D I BOENDERUM Gäller även rum 1007, 1008, 1011, 1015, 1016, 1019 Rivning av bärande väggar enl. K-handling övrig rivning enl. rambeskrivning G Stegsäker plastmatta VT MFK.21 Forbo Surestep (dune) S Uppvikt plastmatta MFK.21 Forbo Surestep (dune) V Helkaklas Kakel VT MBE.222 Höganäs Harmony 147x147x5,5 (På nisch bakom wc-stol H20407M (havsblå matt)) Övriga väggar H20101M (varmvit matt) T Akustiktak enl A-ritning NSF Ö Inredning/utrustning enl A-ritning

61 11.2 RUMSBESKRIVNING Sid 5 (11) A-sidan arkitektkontor AB Olof Palmes plats 8, Uppsala Tel Projektnamn Om- och tillbyggnad Solgården avd. Solrosen Proj nr C Handläggare: PB Status Fastighetsbeteckning Datum FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Härnevi 1:72, Upplands Bro kommun AMA-kod Måln.beh. Kulör Rev 1006 BOENDERUM INKL. HALL Gäller även rum 1009, 1012, 1014, 1017, 1018 Rivning av bärande väggar enl. K-handling övrig rivning enl. rambeskrivning G Plastmatta MFK.1 Forbo Eternal wood S Träsockel NSM.212 Lackad ek V Gipsskiva målas KBC NCS S 0502-Y på alla väggar Befintlig vägg ommålas LCS utom den bakom säng + motstående till den som målas i NCS S 2010-Y10R Kakel VA vid pentry MBE.221 Höganäs Harmony H10100M Vitt matt 97x197x7, liggande T Ommålas LCS NCS S 0500-N Ö Pentry enl A-ritning XB Höj. o sänkbar hatt- och skohylla 6M Garderob 600x2100 Linneskåp 400x2100 XBA XBA XBA Taklyft enl detalj A-ritning Hörnskydd av trä NSM.215 Lackad ek Väggbeslag för gardinfästen typ H1 fr Byggbeslag XBA

62 11.2 RUMSBESKRIVNING Sid 6 (11) A-sidan arkitektkontor AB Olof Palmes plats 8, Uppsala Tel Projektnamn Om- och tillbyggnad Solgården avd. Solrosen Proj nr C Handläggare: PB Status Fastighetsbeteckning Datum FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Härnevi 1:72, Upplands Bro kommun AMA-kod Måln.beh. Kulör Rev 1004 SKÖLJRUM Rivning av bärande väggar enl. K-handling övrig rivning enl. rambeskrivning G Stegsäker plastmatta VT MFK.21 Forbo Surestep (dune) S Uppvikt plastmatta MFK.21 Forbo Surestep (dune) V Ommålas VA LCS NCS S 0500-N (vit) Kakel VA enl ritning MBE.221 Höganäs Harmony 147x147 H20100K (vitt blankt) T Ommålas LCS NCS S 0500-N Ö Inredning enl A-ritning

63 11.2 RUMSBESKRIVNING Sid 7 (11) A-sidan arkitektkontor AB Olof Palmes plats 8, Uppsala Tel Projektnamn Om- och tillbyggnad Solgården avd. Solrosen Proj nr C Handläggare: PB Status Fastighetsbeteckning Datum FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Härnevi 1:72, Upplands Bro kommun AMA-kod Måln.beh. Kulör Rev 1020 ELCENTRAL Rivning av bärande väggar enl. K-handling övrig rivning enl. rambeskrivning G Plastmatta MFK.1 Forbo Eternal wood S - V Gipsskiva målas KBC NCS S 0500-N, standardvit T Ommålas LCS NCS S 0500-N Ö

64 11.2 RUMSBESKRIVNING Sid 8 (11) A-sidan arkitektkontor AB Olof Palmes plats 8, Uppsala Tel Projektnamn Om- och tillbyggnad Solgården avd. Solrosen Proj nr C Handläggare: PB Status Fastighetsbeteckning Datum FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Härnevi 1:72, Upplands Bro kommun AMA-kod Måln.beh. Kulör Rev 1013 SAMVARORUM Rivning av bärande väggar enl. K-handling övrig rivning enl. rambeskrivning G Plastmatta typ 1 MFK.1 Forbo Eternal wood Mönsterläggning med 500 mm fris runt rummets väggar och "gerade" hörn. (Hörslinga ska fräsas ner i golvspånskiva under plastmattan enl elhandling.) S Träsockel+laminat+list enl. A-detalj NSM.212 Lackad ek, ekmönstrad laminat Formica K7603 UN V Befintlig vägg ommålas LCS NCS S 1010-Y30R T Ommålas LCS NCS S 0500-N Ö Infälld fönsterbänk av natursten NSC.721 Carraramarmor (matt) Väggbeslag för gardinfästen typ H1 fr Byggbeslag vid fönster, fönsterdörrar och glaspartier XBA

65 11.2 RUMSBESKRIVNING Sid 9 (11) A-sidan arkitektkontor AB Olof Palmes plats 8, Uppsala Tel Projektnamn Om- och tillbyggnad Solgården avd. Solrosen Proj nr C Handläggare: PB Status Fastighetsbeteckning Datum FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Härnevi 1:72, Upplands Bro kommun AMA-kod Måln.beh. Kulör Rev 1010 FÖRRÅD Rivning av bärande väggar enl. K-handling övrig rivning enl. rambeskrivning G Plastmatta MFK.1 Forbo Eternal wood S Träsockel NSM.212 Lackad eklaserad furu V Gipsskiva målas KBC NCS S 0500-N T Målas LCS NCS S 0500-N Ö Hyllinredning enl. A-ritning.

66 11.2 RUMSBESKRIVNING Sid 10 (11) A-sidan arkitektkontor AB Olof Palmes plats 8, Uppsala Tel Projektnamn Om- och tillbyggnad Solgården avd. Solrosen Proj nr C Handläggare: PB Status Fastighetsbeteckning Datum FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Härnevi 1:72, Upplands Bro kommun AMA-kod Måln.beh. Kulör Rev FLÄKTRUM (KÄLLARPLAN) Rivning av bärande väggar enl. K-handling övrig rivning enl. rambeskrivning G Dambinds LCS S - V Målas LCS NCS S 0500-N T Målas LCS NCS S 0500-N Ö

67

68 Ärende 5

69 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 17/0078 Socialnämnden Remissyttrande- rekommendation från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner Socialkontorets tjänsteskrivelse som sitt svar på remissen att anta rekommendationen om arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre från SKL. 2. Socialnämnden föreslår att Kommunstyrelsen antar rekommendationen. Sammanfattning För att stödja kommunernas arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre så har SKL tagit fram en rekommendation om hur kommunerna kan arbeta för att uppnå regeringens mål. I rekommendationen så anger SKL fyra viktiga områden som är förutsättningar för att uppnå målen. Områdena är koll på läget, planera utifrån individens behov, ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter samt ledarskap. Socialkontoret konstaterar att Socialnämnden redan uppfyller de arbetsätt som SKL föreslår i sin rekommendation förutom inom området koll på läget. Detta område kan säkerställas genom att följa upp denna punkt på nämndens årliga kvalitetsuppföljningar inom särskilda boenden (SÄBO). UBK1005, v2.0, Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 24 april 2017 Bilaga 1- Meddelande från styrelsen - Kvalitet i särskilt boende den 20 januari 2017 Bilaga 2 - KVALITET I SÄRSKILT BOENDE, Rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre den 15 december 2016 Ärendet Socialstyrelsen har under en lång tid utrett förslag på hur verksamheterna skall säkra bemanningen nattetid på särskilt boende. Socialstyrelsen presenterade sitt Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

70 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (4) SN 17/0078 slutgiltiga förslag på bemanningsförseskrifter för särskilt boende för äldre till regeringen. Regeringen valde dock att avslå Socialstyrelsens förslag och valde istället att förtydliga den redan befintliga Socialtjänstförordningen (2001:937, 2 kap 3 ). I förordningen så framgår det bland annat att den enskildes behov ska vara styrande och att personal ska finnas tillgänglig dygnet runt. För att stödja kommunernas arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre så har SKL, i en dialog med kommuner, Föreningen Sveriges socialchefer, FAMNA och Vårdföretagarna, tagit fram en rekommendation om hur kommunerna ska arbeta för att uppnå Regeringens mål. I rekommendationen så anger SKL fyra viktiga områden som en förutsättning för att uppnå målen. Områdena är följande: Koll på läget Planera utifrån individens behov Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter Ledarskap Socialkontorets bedömning I detta avsnitt kommenterar Socialkontoret hur Socialnämnden arbetar eller bör arbeta för att uppnå områdena som ingår i rekommendationen. Koll på läget Området innebär att socialtjänsten ska göra individuella bedömningar kring enskildas behov av omsorg och tillsyn på natten. Resultatet ska sedan vägas samman med de förutsättningar som finns i förhållande till lokaler och teknik på respektive särskilt boende samt att ledningen ska ha koll på hur arbetet på natten bedrivs. Socialkontoret bedömer att detta område bör ingå som en punkt på socialkontorets årliga kvalitetsuppföljningar. Genom att systematiskt följa upp denna punkt på kvalitetsuppföljningarna så ökar medvetenheten om verksamheternas arbete både hos den egna ledningen samt hos Socialnämnden. Planera utifrån individens behov Inom detta område så ska verksamheterna säkerställa att respektive individs behov av omsorg och tillsyn nattetid tillgodoses. Enligt SKL så framkommer det mycket sällan i den enskildes genomförandeplan hur den äldre vill ha sin omsorg och tillsyn på natten. Socialkontoret arbetar med IBIC (en vidareutveckling utav ÄBIC) för att stärka individens delaktighet i planeringen utifrån dennes behov. Även de behov som finns under natten. IBIC utgår från individens behov, resurser, mål och resultat

71 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (4) SN 17/0078 inom olika livsområden i det dagliga livet och med ett systematiskt arbetssätt så beskrivs nuläge, mål och resultat med strukturerad dokumentation. Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter SKL uppmanar kommunerna att ta fram en övergripande strategi som på ett tydligt sätt visar hur digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara. Den 19 januari antog Socialnämnden digitaliseringsstrategi för socialkontoret. Digitaliseringsstrategin innehåller mål och handlingsplan med aktiviteter för arbetet med digitalisering inom kontoret. Strategin syftar till att ge Socialkontoret ett underlag för att arbeta med digitalisering i verksamheten. Socialkontoret anser att verksamheterna bör göra verksamhetsnära, lokala, handlingsplaner utifrån denna strategi. Handlingsplanerna ska stötta verksamheterna i sitt dagliga arbete med digitalisering. Ledarskap SKL anser att ledarskapet inom särskilt boende för äldre behöver stärkas. Detta för att kunna bedriva ett förändringsarbete med att identifiera och införa nya arbetssätt på SÄBO tillsammans med ökad teknikanvändning. Kommunerna bör även säkerställa att det finns tillgång till arbetsledning nattetid. Socialkontoret bedriver ett aktivt arbete med teknikanvändning inom SÄBO och deltar i DigIT. DigIT är ett samverkansprojekt kring digital kompetensutveckling för medarbetare inom äldreomsorg och funktionshinderomsorg inklusive socialpsykiatri. Vidare så har kontorets verksamheter tillgång till arbetsledning nattetid genom Socialkontorets chefsberedskap. Socialkontoret konstaterar att Socialnämnden redan uppfyller de arbetsätt som SKL föreslår i sin rekommendation förutom inom området koll på läget. Detta område kan säkerställas genom att följa upp denna punkt på nämndens årliga kvalitetsuppföljningar inom SÄBO. Socialkontoret föreslår således att Socialnämnden godkänner Socialkontorets tjänsteskrivelse som sitt svar på remissen att anta rekommendationen från SKL samt att nämnden föreslår Kommunstyrelsen att anta rekommendationen. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv.

72 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 4 (4) SN 17/0078 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet och verksamhetsstöd Bilagor Bilaga- Meddelande från styrelsen - Kvalitet i särskilt boende den 20 januari 2017 Bilaga 2 - KVALITET I SÄRSKILT BOENDE, Rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre den 15 december 2016 Beslut sänds till Kommunstyrelsen Akt

73 MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR X Vårt ärendenr: 17/ Kommunstyrelserna Meddelande från styrelsen - Kvalitet i särskilt boende Ärendenr: 16/04652 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vid sammanträde den 20 januari 2017 beslutat att rekommendera Sveriges 290 kommuner att fatta beslut att anta rekommendationen i syfte att stärka utveckling och kvalitet på särskilda boenden för äldre nattetid. att i en skrivelse informera kommunerna om rekommendationen Sammanfattning För att stärka kvaliteten på omsorgen nattetid på särskilda boenden för äldre har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i dialog med kommuner, Föreningen Sveriges socialchefer, FAMNA och Vårdföretagarna tagit fram denna rekommendation. Bakgrunden är att regeringen våren 2016 avslog Socialstyrelsens förslag till bemanningsföreskrifter för särskilt boende för äldre. Istället för bemanningsföreskrifterna valde regeringen att förtydliga Socialtjänstförordningen (2001:937, 2 kap 3 ). Där framgår det att den enskildes behov ska vara styrande och att personal ska finnas tillgänglig dygnet runt. För att stödja kommunernas arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre har SKL tagit fram denna rekommendation där de områden anges som kräver ett särskilt fokus i förnyelse- och förbättringsarbetet. Rekommendationen till kommunerna i syfte att stärka och utveckla kvalitén omfattar följande punkter. 1. Koll på läget 2. Planera utifrån individens behov 3. Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se, Org nr: ,

74 09/ 4. Ledarskap SKL kommer under 2017 att ge stöd till landets kommuner avseende tillämpningen av rekommendationen. Följande stödinsatser planeras: Identifiera, dokumentera och sprida goda exempel Länsgemensamma dialoger Workshops Webbsändningar riktade till baspersonalen och chefer. Ta fram underlag för upphandling av välfärdsteknik Rekommendationen redovisas i bilaga 1. Sveriges Kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande

75 PM Vårt dnr: 16/ (12) Vård och Omsorg Greger Bengtsson KVALITET I SÄRSKILT BOENDE Rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre Agneta Ivåker Greger Bengtsson Åsa Furén-Thulin Sektionen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) December 2016 Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

76 Vårt dnr: 16/ (12) Innehållsförteckning Rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre... 1 Inledning... 3 En värdig vård för de äldsta... 3 Rekommendationen ett verktyg för kvalitetsarbete... 3 Syfte, mål och målgrupp... 3 Implementering i dialog med kommuner och andra intressenter... 4 Ansvarsfördelning och gällande rätt... 4 Ansvarsfördelning och kvalitet... 4 Lagrum särskilda boenden... 4 Ändring av socialtjänstförordningen Utgångspunkter... 6 Vikten av individuell behovsbedömning... 6 Boendemiljön... 7 Bemanning... 7 Digitalisering och nya arbetssätt... 7 Digitalisering en strategisk fråga för hela kommunen... 8 Natten påverkas av dagens aktiviteter... 9 Chefen och ledarskapets betydelse... 9 Rekommendation Koll på läget Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter Ledarskap Implementering... 12

77 Vårt dnr: 16/ (12) Inledning En värdig vård för de äldsta Vi står idag inför en befolkning som blir allt äldre och antalet personer i stort behov av vård och omsorg kommer att öka kraftigt. Att åldras behöver inte i sig betyda funktionsnedsättning, en 75 åring idag har bättre funktionsförmåga än för 30 år sedan, men samhället måste ändå rusta för att en större andel av befolkningen är mycket gamla personer. En betydande del av dessa äldre behöver bo på särskilt boende. De utgör några av samhällets mest sköra och behövande individer. Att säkerställa en god, värdig och för individen anpassad vård och omsorg för dem tillhör därmed en av samhällets allra viktigaste uppgifter. Medarbetarna på landets äldreboenden är den enskilt viktigaste faktorn för att kunna ge en god kvalité för de äldre. Det är därför viktigt att medarbetarnas kunskap och drivkraft tas tillvara i arbetet med att förbättra omsorg och tillsyn nattetid för särskilda boenden. Rekommendationen ett verktyg för kvalitetsarbete För att stärka kvaliteten på omsorgen nattetid på särskilda boenden för äldre har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i dialog med kommuner, Föreningen Sveriges socialchefer, FAMNA och Vårdföretagarna tagit fram denna rekommendation. Bakgrunden är att regeringen våren 2016 avslog Socialstyrelsens förslag till bemanningsföreskrifter för särskilt boende för äldre. Socialstyrelsens uppdrag med föreskrifterna var att säkerställa en trygg och individanpassad omsorg samt försäkra sig om att det på särskilda boenden för äldre skulle finnas personal dygnet runt som utan dröjsmål kunde hjälpa de äldre. Istället för bemanningsföreskrifterna valde regeringen att förtydliga Socialtjänstförordningen (2001:937, 2 kap 3 ). Där framgår det att den enskildes behov ska vara styrande och att personal ska finnas tillgänglig dygnet runt. För att ytterligare stötta kommunernas arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre har SKL tagit fram denna rekommendation där de områden anges som kräver ett särskilt fokus i förnyelse- och förbättringsarbetet. Syfte, mål och målgrupp Målgrupp för rekommendationen är kommunerna i rollen som uppdragsgivare och arbetsgivare samt alternativa utförare i tillämpliga delar. De områden som

78 Vårt dnr: 16/ (12) uppmärksammas är digitalisering, arbetsmetoder och bemanning. SKL noterar särskilt att det finns en viktig utvecklingspotential vad gäller välfärdsteknik. Implementering i dialog med kommuner och andra intressenter Några av framgångsfaktorerna för rekommendationen är att den bygger på en förståelse för de förutsättningar som finns i landets kommuner. I arbetet med rekommendationen har SKL därför fört en dialog med socialchefer, äldreboendechefer och undersköterskor. Sammantaget har ett 60-tal kommuner medverkat. Dessutom har dialog förts med brukarorganisationer, fackliga organisationer och regionala representanter. För att göra rekommendationen till verklighet krävs ett gediget förankringsarbete. Här kommer SKL att medverka till spridning av rekommendationen i dialog med kommunerna. Ansvarsfördelning och gällande rätt Ansvarsfördelning och kvalitet Varje kommun ska ha en fungerande socialtjänst med ansvar för bland annat äldreomsorgsfrågor. Kommunen och dess ledning har det yttersta ansvaret för att äldre i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Inom varje kommun är det socialnämnden som har ansvaret för verksamhet riktad till behövande oavsett utförare. Det framgår av socialtjänstlagen att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För att uppnå god kvalitet krävs rättssäkerhet, den enskildes medinflytande och insyn, respekt för den enskildes integritet och ett professionellt bemötande. Den enskilde ska känna sig trygg i mötet med socialtjänsten och det stöd han eller hon får. För att uppnå god kvalitet behöver verksamheten använda sig av ett genomtänkt arbetssätt. Det förutsätter att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet samt får ett bra stöd och rätt förutsättningar att utföra ett arbete av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Syftet med ledningssystemet är att uppnå god kvalitet inom vård och omsorg genom att verksamheterna uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar, föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystemet ska användas för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas (SOSFS 2011:9) Lagrum särskilda boenden Det lagrum som reglerar socialtjänsten och äldreomsorgens särskilda boenden är de grundläggande bestämmelserna om integritet, självbestämmande och god kvalitet. De återfinns i 1 kap. 1, 3 kap. 3, 4 kap. 1 samt 5 kap. 5 socialtjänstlagen

79 Vårt dnr: 16/ (12) (2001:453). Bestämmelserna i 5 kap. 4 samma lag om att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att de får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) har också betydelse. Socialstyrelsen föreskrift om dokumentation (SOSFS 2014:5) gäller även särskilda boenden för äldre. Ändring av socialtjänstförordningen 2016 Socialtjänstförordningen är sedan den 15 april 2016 förändrad. I förordningen har regeringen förtydligat kommunernas ansvar kring bemanningen nattetid i särskilt boende för äldre. Ändringen av socialtjänstförordningen (2001:937) lyder enligt följande: I en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) ska det, utifrån den enskildes aktuella behov, finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. I kommentarerna framkommer att syftet med lydelsen utifrån den enskildes aktuella behov är att tydliggöra att utgångspunkten för det föreslagna tillägget är den enskildes medicinska och sociala behov. Vidare skriver man i kommentarerna att: Kravet på tillgång till personal villkoras med andra ord utifrån den enskildes förutsättningar samt behov av stöd och hjälp. Socialnämnden kan till exempel placera äldre i en så kallad servicelägenhet med trygghetslarm. Vidare förtydligas att de äldre som placeras i exempelvis demensboenden och behöver dygnet runt vård ska tillförsäkras detta. Finns behov av närvarande personal på boendet ska det finnas. Socialnämnden kan fortsatt anpassa tillgången till personal i förhållande till de äldres olika behov i ett boende, där en enskild person kan vara i behov av mer stöd och hjälp än en annan. Genom att utgå från den enskildes behov, undviks en reglering som innebär att alla de särskilda boendena på ett generellt och preciserat vis ska ha tillgång till personal dygnet runt med en viss personalstyrka. Tillägget av begreppet aktuella ger socialnämnden ett incitament att göra en kontinuerlig anpassning av stöd och hjälp utifrån den enskildes behov. Av detta följer att personalen ska uppmärksamma den äldres behov av stöd och hjälp samt vid behov förändra tillgången till personal.

80 Vårt dnr: 16/ (12) Förordningen reglerar inte på vilket sätt personal kan uppmärksamma att en boende har behov av hjälp och därför kan den som bedriver ett särskilt boende själv bedöma på vilket sätt tekniskt stöd kan vara lämpligt. Det är viktigt att tekniskt stöd används på ett sådant sätt att det inte är till nackdel för den enskilde. Vad säger Inspektionen för vård och omsorg (IVO)? Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tagit fram ett bedömningsstöd för tillsyn vid särskilt boende för äldre. Det bedömningsstöd som IVO idag använder är inte fullt ut anpassat till ändringen i socialtjänstförordningen som rör särskilt boende. Det bedömningsstödet är nu under omarbetning och kommer, som SKL uppfattar det, inte vara i konflikt med dessa rekommendationer Bedömningen betonar individualisering och de faktorer IVO lyfter fram är att det ska finnas tillräckligt med personal för planerade och oplanerade insatser. IVO bedömer att personalbehovet även påverkas av: Lokalernas utformning Individens behov Låsta dörrar (begränsningsåtgärder) Tekniska lösningar Samtycke Integritet Utgångspunkter I denna rekommendation gör SKL en sammanvägd analys och bedömning utifrån lagstiftning, IVO: s bedömningsstöd vid tillsyn samt de iakttagelser som gjorts vid kommunbesök och de samtal som genomförts med företrädare, brukarorganisationer och medarbetare. Vikten av individuell behovsbedömning Den individuella behovsbedömningen är grunden för hur vården och omsorgen planeras och genomförs. Bedömning av behov kan göras av biståndshandläggare, enhetschef, ett team bestående av flera yrkeskategorier, och av baspersonal i aktuella situationer. Bemanning efter behov ansvarar enhetschefen för, men ytterst fördelar socialnämnden och kommunstyrelsen resurserna. De 60 kommuner som SKL haft kontakt med inom ramen för arbetet med rekommendationen har olika lösningar för individuella överenskommelser.

81 Vårt dnr: 16/ (12) Arbetssätten utgår från individens behov och påverkas även av tillgång till välfärdsteknik. Vid nedsatt beslutsförmåga/funktionsnedsättning blir frågan komplex och kräver en genomarbetad metodik där anhöriga är en viktig aktör Tillsyn nattetid innebär också risk för att störa nattsömnen och skapa oro. Socialtjänstlagens intentioner är att individen så långt som möjligt ska få behålla sin integritet och självständighet. Det är därför viktigt att göra individuella överenskommelser kring omsorg och tillsyn nattetid med de som kan ge sitt samtycke, samt hitta metoder för att utröna hur de med begränsade möjligheter till samtycke kan medverka till planeringen av tillsynen. Boendemiljön Lokalernas utformning kan stärka eller minska möjligheterna till överblick över situationen för de boende. Det påverkar vården och omsorgen nattetid då bemanningen är lägre i förhållande till dagen. Bristande lokaliteter kan kompenseras genom användning av tekniska hjälpmedel och/eller förstärkt bemanning. Vid ny- och ombyggnation är det av stor vikt att hänsyn tas till möjligheter till god överblick. Bemanning Socialtjänstförordningen anger att personal utan dröjsmål ska uppmärksamma behov av hjälp och ge hjälp till äldre på särskilt boende. Att uppmärksamma behov utan dröjsmål kan, som framgår i socialtjänstförordningen, göras med såväl teknik som utökad bemanning. När behov av stöd och hjälp har uppmärksammats ska det tillgodoses. Hur och hur snabbt detta ska ske måste utgå från den enskildes behov av stöd och hjälp. Bemanningen nattetid bör därför vara anpassad för att så effektivt och flexibelt som möjligt möta detta behov, exempelvis genom ett anpassningsbart schema. Det är en viktig förutsättning för att få en både kostnadseffektiv och kvalitativ verksamhet. Andra viktiga faktorer att ta hänsyn till vid bemanning är möjligheten för personalen att arbeta heltid, och ge medarbetarna sådana förutsättningar att de klarar att arbeta utifrån de äldres aktuella behov, vilka kan skifta över tid. Det kan betyda att personal ska kunna ställa om och arbeta på flera olika arbetsplatser i relation till det aktuella vård- och omsorgsbehov som finns. Digitalisering och nya arbetssätt Digitaliseringen medger helt nya möjligheter att förändra arbetssätt och i större utsträckning ta vara på den äldres egna förmågor och förutsättningar. Inte minst kan digitala lösningar användas på särskilda boenden för att öka trygghet, självständighet och digital delaktighet. Exempel på detta är digitala trygghetslarm, sensorer för att uppmärksamma behov, nattkameror och olika former av kommunikationshjälpmedel. En viktig fråga är hur arbetssätt och metoder kan möjliggöra att även personer med nedsatt

82 Vårt dnr: 16/ (12) beslutsförmåga får del av välfärdsteknik. De positiva effekter som kan uppnås med välfärdsteknik måste komma även denna grupp till del. Flera kommuner har utvecklat användningen av välfärdsteknikens möjligheter men det finns ett behov av att öka takten för att ge nya möjligheter att tillgodose människors behov av individuella lösningar. Samtidigt som digitaliseringen ger stora möjligheter ställs stora krav på att kommunen tänker igenom användandet bland annat utifrån följande faktorer: Gällande lagstiftning, föreskrifter och praxis, exempelvis personuppgiftslagen (PUL), bestämmelser om dokumentation enligt SOSFS 2014:15 och Datainspektionens krav. Informationssäkerhet Samtycke och beslutsförmåga Integritet Infrastruktur Upphandling Drift, förvaltning och support Kvalitetssäkring Delaktighet hos brukare och anhöriga Medarbetares förutsättningar, arbetsförhållanden och digital kompetens Information, kommunikation och utbildning Jämlikhet och jämställdhet Digitalisering en strategisk fråga för hela kommunen Frågor om digitalisering kan inte endast hanteras separat inom en kommuns olika verksamhetsområden utan behöver i stor grad samordnas. Det finns framför allt ett behov för kommunen att kraftsamla kring kommungemensamma grundläggande förutsättningar som underlättar verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Det handlar bland annat om att på en övergripande kommunnivå ta ansvar för ledning och styrning kring gemensam infrastruktur i form av bredband. I dagsläget är det exempelvis många särskilda boenden som helt saknar den nödvändiga tekniska infrastrukturen som behövs för att digitaliseringens möjligheter ska kunna realiseras. Därutöver finns även mycket att vinna på en ökad samverkan mellan kommuner inte minst vad gäller områden som infrastruktur, juridik, upphandling, standarder för informationssäkerhet och arkitekturprinciper för en sammanhållen digital offentlig förvaltning. SKL:s styrelse beslutade i november 2016 om en Handlingsplan för gemensamma förutsättningar för digital utveckling i kommuner och landsting som ger stöd i detta arbete.

83 Vårt dnr: 16/ (12) Natten påverkas av dagens aktiviteter Hur natten blir påverkas av dagens aktiviteter och vice versa. God mat, ett meningsfullt socialt innehåll och möjlighet till utevistelse med fysisk aktivitet under dagen bidrar till en god nattsömn. En god nattsömn ger å andra sidan ork till dagens aktiviteter och kan minska behov av sömn dagtid. Här krävs en helhetssyn och gemensam planering anpassat utifrån den enskildes behov och önskemål. Det är inte givet att en lösning fungerar för alla. I många kommuner är det rutin att personalen tittar till den äldre ett par gånger nattetid för att säkerställa att hen sover och att inget oväntat inträffat. Men att någon tittar in nattetid kan även vara störande. En ostörd miljö utan onödiga besök, medverkar till en bättre nattsömn och kan minska behov av medicinering. Nattsömnen påverkas positivt av evidensbaserade arbetssätt. Optimal medicinsk behandling vid hjärtsvikt, diabetes och smärta är exempel på viktiga insatser. Läkemedelsgenomgångar där individuell justering av personens hela läkemedelsbehandling görs bidrar till bästa möjliga hälsa och leder dessutom till en låg användning av sömnmedel och lugnande medel. Systematiskt arbete när personen har beteendemässiga och psykiska symptom vid demens bidrar också till minskad oro och bättre nattsömn. Andra viktiga områden att beakta är att undvika lång nattfasta och säkerhetsställa god munhygien. Chefen och ledarskapets betydelse Särskilda boenden är en verksamhet som ställer stora krav på ledarskapet. Verksamheten omsätter betydande ekonomiska värden och bedrivs dygnet runt. Att leda verksamheten handlar både om att ge en god omvårdnad till personer som behöver omfattande vård och omsorg och att leda flera personalkategorier utifrån olika lagrum och kulturer. Verksamheten måste också kunna attrahera och behålla medarbetare samtidigt som man förnyar arbetssätt, inför välfärdsteknik och möter en ny generation av äldre med ökade krav på individualiserad hjälp. Ett närvarande och kompentent ledarskap är en nyckelfråga för att klara av omställningen. En utmaning är att natten präglas av självständigt arbete, ofta utan just närvarande ledarskap. Nattpersonal har av naturliga skäl inte möjlighet att träffa sin chef lika ofta som dagpersonalen. Kommunerna uppger att det finns ett behov av att planeringen och genomförandet av nattens arbete blir än mer transparent. Schemaläggning har stor betydelse för möjligheten att bemanna efter behov. Om detta ska kunna bli verklighet behöver nattpersonalens situation och schemaläggning belysas och adresseras.

84 Vårt dnr: 16/ (12) Rekommendation SKL rekommenderar kommunerna att stärka och utveckla kvalitén enligt följande fyra nedanstående punkter. Koll på läget Socialtjänsten behöver göra individuella bedömningar kring enskilda behov av omsorg och tillsyn på natten. Resultatet måste vägas samman med de förutsättningar som finns i förhållande till lokaler och teknik på respektive särskilt boende. Ledningen behöver i större utsträckning ta reda på hur personalen bedriver arbetet under natten. Detta kan ske genom kontinuerlig dialog och möten med medarbetare. Planera utifrån individens behov Verksamheten behöver säkerställa att respektive individs behov av omsorg och tillsyn nattetid tillgodoses. Det är idag ovanligt att de individuella behoven finns uppmärksammade i genomförandeplaner eller att det finns enskilda överenskommelser hur den äldre vill ha sin omsorg och tillsyn på natten. En planering behöver genomföras med den äldre och den äldres anhöriga vad gäller omsorgsinsatser och tillsyn. Planeringen dokumenteras i genomförandeplanen och behöver följas upp kontinuerligt. Av erfarenhet vet vi att äldres behov förändras både vad gäller sjukdomar och oro Vid planeringen bör särskilt uppmärksammas på vilket sätt välfärdsteknik kan användas för tillsyn och trygghet. När verksamheten utvecklat rutiner för att försäkra sig om en större kunskap kring de individuella behoven måste hänsyn också tas till att behovet skiftar över tid. Det kräver också arbetssätt med en flexibel bemanning och schemaläggning. Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter Socialtjänstförordningen ger utrymme för kommunerna att själva välja hur individens behov ska kunna tillgodoses, och hur digitala lösningar kan vara en del av det. Digitala lösningar ska tillgodose den enskildes integritet, behov av trygghet och samtidigt möjliggöra att personal nyttjas på bästa sätt.

85 Vårt dnr: 16/ (12) Kommunen bör utarbeta en övergripande strategi som på ett tydligt sätt visar hur digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara. Strategin behöver exempelvis omfatta områden som infrastruktur, informationssäkerhet, juridik, finansiering, standardisering och former för samverkan med andra kommuner. Strategin bör beslutas av kommunstyrelsen och kan exempelvis innehålla: Politisk viljeinriktning Värdegrunder och förhållningssätt för arbetet Handlingsplan med konkreta åtgärder för att den politiska viljeinriktningen ska nås Fastställda mål på olika nivåer och i olika verksamheter i organisationen Hur strategin förhåller sig till alternativa utförare Hur samverkan med andra kommuner, alternativa utförare, leverantörer och invånare ska etableras För att öka takten i införandet av nya arbetssätt i äldreomsorgen behöver strategin kompletteras med mer verksamhetsnära handlingsplaner som stöttar verksamheten i valet av bästa möjliga lösning i förhållande till arbetsmetoder, arbetsmiljö samt brukarnas förmågor och behov av medbestämmande, självständighet och trygghet. För att framgångsrikt kunna utveckla och införa nya arbetssätt behövs även kompetensutvecklande insatser för alla berörda medarbetare. Det behövs även för att användningen av digitala lösningar ska ligga i linje med tillsynsmyndigheternas krav samt för att det ska bli en fråga för kommunens högsta ledning att ta hänsyn till i kommande verksamhets- och budgetplanering. Rätt använd ger digitala lösningar möjligheter för att utveckla verksamhetens kvalitet samtidigt som det ökande behoven hos en åldrande befolkning bättre kan tillgodoses. Ledarskap Ledarskapet inom särskilt boende för äldre behöver stärkas för att förändringsarbetet med att identifiera och införa nya arbetssätt tillsammans med ökad teknikanvändning ska kunna genomföras. Det handlar då inte enbart om den närmaste chefen på äldreboendet utan även om att förvaltningsledningen tar ett aktivt ansvar för förbättrings- och kvalitetsarbetet. Kommunerna bör också säkerställa att det finns tillgång till arbetsledning nattetid. En nyckelfråga är flexibilitet i bemanning för att kunna möta äldres behov som förändras över tid. Kommunledningen behöver stödja, medverka och följa utvecklingsarbetet då förväntat ökad teknikanvändning påverkar rutiner, organisering och arbetskultur.

86 Vårt dnr: 16/ (12) Implementering SKL kommer under 2017 att ge stöd till landets kommuner avseende tillämpningen av rekommendationen. Följande stödinsatser planeras: Identifiera, dokumentera och sprida goda exempel Länsgemensamma dialoger Workshops Webbsändningar riktade till baspersonalen och chefer. Ta fram underlag för upphandling av välfärdsteknik

87 Ärende 6

88 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Socialkontoret Lena Bergström Utredare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd lena.bergstrom@upplands-bro.se Datum Vår beteckning SN 17/0056 Revidering av riktlinjer för våld i nära relation Förslag till beslut Socialnämnden godkänner revidering av riktlinjerna för våld i nära relation. Sammanfattning Revidering av riktlinjerna sker en gång per år. Förändringarna är markerade med röd text. De förändringar som har skett är förtydligade av de gällande riktlinjerna. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 31 mars 2017 Barnperspektiv Att revidera riktlinjer för våld i nära relation är viktigt ur ett barnperspektiv så att det finns en aktuell styrning av hur vi ska arbeta med våld i nära relation. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Bitr. socialchef Bilagor 1. Riktlinjer för våld i nära relation UBK1005, v2.0, Beslut sänds till Akt Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

89 Riktlinjer för våld i nära relation Dnr: SN 17/0056 Lena.bergstrom@upplands-bro.se

90 Riktlinjer för våld i nära relation INLEDNING Innehåll 1 INLEDNING Syfte OMVÄRLDSANALYS Bakgrund Definition Socialtjänstens ansvar KOMMUNENS ARBETE FÖR ATT MOTVERKA VÅLD I NÄRA RELATIONER MÅL FÖRDJUPNING Skyddade personuppgifter Ansökan om skyddade personuppgifter Sekretessmarkering Kvarskrivning Fingerade personuppgifter Barnen Hedersrelaterat våld Personer med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar Missbruk Äldre HBTQ Våldsutövaren ANDRA MYNDIGHETERS ANSVAR Hälso-, sjuk och tandvården Åklagarkammaren Polismyndigheten BOSAM (Brottsoffersamordningen BO-samordning)

91 Riktlinjer för våld i nära relation INLEDNING 1 INLEDNING Dessa riktlinjer är Upplands-Bro kommuns socialkontors grundläggande utgångspunkt för hur personer som utsätts för våld i nära relationer ska bemötas av kommunens anställda och hur handläggningen skall bedrivas. Enligt föreskrift SOSFS 2014:4 3 kap. Socialnämndens planering Mål och ansvarsfördelning 1 Socialnämnden ska fastställa mål för arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld samt beskriva när och hur målen ska uppnås. 2 Socialnämnden ska fastställa var i verksamheten ansvaret ligger för att utreda, fatta beslut i och följa upp ärenden som gäller våldsutsatta eller barn som bevittnat våld. Rutiner 4 Socialnämnden ska fastställa rutiner för hur information som har kommit till nämndens kännedom ska föras vidare till den del av verksamheten som enligt 2 har utredningsansvaret när det har uppmärksammatsatt ett barn kan vara våldsutsatt eller kan ha bevittnat våld. 5 Socialnämnden ska vidare fastställa rutiner för hur skyddade personuppgifter ska hanteras. 6 Socialnämnden ska även fastställa rutiner för hur barn ska tas om hand och stödjas av personal med adekvat kompetens om en förälder har avlidit till följd av våld. Kartläggning och analys 7 Socialnämnden ska analysera om utbudet av insatser och andra sociala tjänster som erbjuds våldsutsatta och barn som har bevittnat våld svarar mot behoven i kommunen. I kommunen ska det finnas både förebyggande verksamhet och strukturerad samverkan när det gäller våld i nära relationer. Det gäller både mellan verksamheter inom kommunen som socialtjänst, förskola och skola som med kvinnojouren och andra myndigheter. Kvinnofridslagstiftningen använder sig av begreppet kvinnovåld alternativt våld mot kvinnor. Upplands Bro kommun har valt att i detta dokument använda begreppet våld i nära relation. Ambitionen är att riktlinjerna ska gälla alla män och kvinnor som blir utsatta för våld i en nära relation. Socialtjänstens arbete ska ha följande inriktning Stärka, ta vara på och utveckla den våldsutsattes egna resurser. Ge information och motivera våldsutövaren så att denne tar ansvar för och förändrar sitt våldsbeteende. 3

92 Riktlinjer för våld i nära relation INLEDNING Att alltid inleda utredning när socialtjänsten får kännedom om att ett barn upplevt våld i nära relation. 1.1 Syfte Riktlinjerna för utsatta i Upplands-Bro kommun syftar till: att säkerställa att de utsatta som söker hjälp får ett professionellt bemötande och det stöd de har behov av oavsett vilken verksamhet de vänder sig till. att främja metod- och kompetensutveckling för personal som i sitt arbete kan komma i kontakt med våldsutsatta personer. att utveckla de verksamheter som möter våldsutsatta samt utveckla samverkan mellan dessa. att riktlinjerna ska ge vägledning och konkret stöd i arbetet med personer utsatta för våld i nära relationer. Riktlinjerna kräver ständig omprövning och revidering utifrån ny kunskap och lagändringar. Kommunen har en samverkansgrupp med representanter från kommunen, polisen och kvinnojouren Anna. 4

93 Riktlinjer för våld i nära relation OMVÄRLDSANALYS 2 OMVÄRLDSANALYS 2.1 Bakgrund Enligt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor är varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i psykisk, fysisk eller sexuell skada eller lidande för kvinnor samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande oacceptabel, vare sig det sker i offentligt rum eller i det privata livet. FN:s deklaration tilldelar medlemsstaterna ett stort ansvar för att motverka våldet mot kvinnor. Med tillämpliga medel och utan dröjsmål bör staterna arbeta för att våldet mot kvinnor skall upphöra. Alla människor är fria och har lika värde. 2.2 Definition Socialkontoret utgår från FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor. Utifrån denna definition så beskriver Socialstyrelsen följande former av partners våld mot kvinnor som nedan: Fysiskt våld - kan innefatta sparkar, slag, kniv, bett, strypning, kvävning, örfilar och att partner bränner. Psykiskt våld - består av olika systematiska verbala angrepp; kränkningar, nedsättande och förnedrande ord och hot. Sexuellt våld - fysiskt våld inriktat mot könsorganen eller påtvingade sexuella handlingar. Materiellt våld - partner förstör och slår sönder inredning, personliga tillbehörigheter som dagbok, brev med mera. Ekonomiskt våld - partnern kontrollerar familjens ekonomi och den utsattes pengar. Hedersrelaterat våld - uppstår och utövas i en mänsklig kontext som kännetecknas av att flickors och kvinnors handlingar ses av kollektivet som en symbol för hela släktens heder och trovärdighet. Försummelse - kan gälla äldre och personer med funktionsnedsättning, exempelvis medvetet felaktig medicinering, utsatt för bristande hygien, lämna utan tillsyn, försvåra istället för att underlätta. 2.3 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstens ansvar regleras framför allt i Socialtjänstlagen (SoL). Enligt 5 kap 11 SoL bör socialnämnden verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får hjälp och stöd. Våldutsatta kvinnors behov ska särskilt tillvaratas. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd de behöver. Så snart något kommer till socialkontorets kännedom som kan innebära att en insats eller åtgärd behövs till stöd för barnet ska en utredning inledas enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen. 5

94 Riktlinjer för våld i nära relation KOMMUNENS ARBETE FÖR ATT MOTVERKA VÅLD I NÄRA RELATIONER 3 KOMMUNENS ARBETE FÖR ATT MOTVERKA VÅLD I NÄRA RELATIONER Samarbete sker med kvinnojouren Anna som finns i kommunen. Samarbetet sker genom gemensamma möten. Kvinnojouren Anna har gruppverksamhet för kvinnor som har blivit utsatta för våld. Personal på socialkontoret ska under året gå utbildning i kortfrågor enligt Freda. Några av personalen på vuxenenheten har gått utbildning i riskanalys utifrån Freda. Freda är en standardiserad bedömningsmetod för våld i nära relationer. Personal på socialkontoret ska gå webb-utbildningen Våld mot kvinnor och våld i nära relation som har tagit fram i samarbete mellan socialstyrelsen, länsstyrelsen och NCK (Nationellt Centrum för Kvinnofrid). Föreläsningar för all personal inom socialkontoret inom området våld i nära relation ska ske regelbundet. Partner som utövar våld mot sin partner erbjuds behandling genom familjevåldsteamet Nordväst. 2 personal från socialkontorets öppenvård går KIBB-utbildning. Ytterligare 2 personal går utbildningen under Det är en kognitiv integrerad behandling vid barnmisshandel. Hela familjen behandlas i öppenvård. 3.1 MÅL Långsiktiga mål Socialtjänstens arbete med våld i nära relationer ska vara väl känt inom socialkontoret och i kommunen. Öka kunskapen om våldsutsatta och deras situation hos socialkontorets personal samt på vilket sätt en orosanmälan ska göras. Genom ökad kunskap upptäcka fler kvinnor och män som är utsatta för våld i nära relation. Fortlöpande kompetensutveckling ska ges till alla medarbetare. Riktlinjerna ska revideras varje år. Skapa rutiner i samarbetet med utbildningskontoret för att snabbare kunna identifiera våldsutsatta. Socialkontoret ska upprätta en plan för kompetensutveckling som omfattar en grundkompetens för all personal inom socialtjänsten. Utveckla insatser för den som misshandlar via familjevåldsteamet. Utveckla den interna och externa samverkan för våld i nära relation. Målen skall leda till: En ökad grundkunskap om våld i nära relation. 6

95 Riktlinjer för våld i nära relation KOMMUNENS ARBETE FÖR ATT MOTVERKA VÅLD I NÄRA RELATIONER Lättare att identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld i ett tidigare skede. Att få kontakt med fler som har utsatts för våld så att de som utsatts kan få den hjälp de har rätt till. Förbättrat bemötande av våldsutsatta. Förbättrat stöd till barn som har bevittnat våld. Förbättrad samverkan mellan andra myndigheter och socialtjänsten. Ökad kunskap om var utsatta kan få stöd och hjälp. Ge berörda personer skydd och praktisk hjälp i ett akut skede samt i ett längre perspektiv erbjuda stöd för att kunna förändra sin och i förekommande fall sina barns situation. 7

96 Riktlinjer för våld i nära relation FÖRDJUPNING 4 FÖRDJUPNING 4.1 Skyddade personuppgifter Skyddade personuppgifter är ett samlingsnamn på de tre skyddsåtgärderna sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Fullständig information finns på skatteverkets hemsida Ansökan om skyddade personuppgifter Sekretessmarkering begärs hos det skattekontor i kvinnans/mannens region som handlägger ärenden om skydd av personuppgifter. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla: personnummer, namn, adress och anledningen till att personuppgifterna ska sekretessmarkeras. Skäl ska styrkas genom intyg från t.ex. socialtjänsten, polisen, genom kopior av domar och beslut om besöksförbud Sekretessmarkering I de fall skattekontoret på förhand kan bedöma att utlämnande av uppgifter om en person kan förorsaka personförföljelse eller annan skada kan en s.k. markering för särskild sekretessprövning ( sekretessmarkering ) sättas för personen i folkbokföringsdatabasen. Markeringen skall fungera som en varningssignal så att en noggrann prövning görs innan några uppgifter om personen lämnas ut. En sekretessmarkering innebär inte någon absolut sekretess Kvarskrivning Ett annat sätt att skydda personuppgifter i folkbokföringen är att medge en person vid flyttning att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten i högst tre år. Kravet för en person att få bli kvarskriven är att han av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Omständigheterna ska i princip motsvara de som gäller för meddelande av besöksförbud. Fördelen med kvarskrivning är att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringsregistret och därmed inte heller sprids till aviseringsmottagarna. Den gamla adressen tas bort och personen registreras som på kommunen skriven. Skattekontorets adress anges som en särskild postadress. All post går då till skattekontoret som har den faktiska adressen manuellt förvarad och kan vidarebefordra posten Fingerade personuppgifter Vid särskilt allvarliga hot kan en person medges att använda annan identitet. Beslut om detta meddelas av Stockholms tingsrätt efter ansökan hos Rikspolisstyrelsen (RPS). 8

97 Riktlinjer för våld i nära relation FÖRDJUPNING 4.2 Barnen Kvinnan kan ha mycket svårt att i en akut egen kris se barnens behov. Det är dock mycket angeläget att omgående aktualisera barnens situation och bedöma åtgärdsbehovet. Barn som i hemmet bevittnat våld mot mamman/pappan har alltid behov av stöd. Barn och ungdomsenheten ska alltid kontaktas när det finns barn i familjen för en omedelbar bedömning kring barnets situation här och nu, eventuellt behov av akut skydd och stöd. När det finns barn i familjen är det viktigt att ta reda på om båda föräldrarna eller endast den ena är vårdnadshavare. Barn som växer upp i våldets närhet kan uppvisa en rad symtom. Hur de påverkas är beroende av ålder och personliga egenskaper samt i vilken grad de har tillgång till skyddande faktorer i omgivningen: tillgång till andra trygga vuxna och en upplevelse av mening i tillvaron. När det gäller barn som bevittnat våld förekommer det också långsiktig påverkan på personligheten. Brist på tillit till andra människor och en pessimistisk syn när det gäller förmågan att påverka sin egen livssituation. Föräldern kan få stöd och hjälp i sitt förhållningssätt gentemot barnen och barnen i sin tur kan få hjälp med att bearbeta sina upplevelser. Kontakten med socialtjänsten innebär ett erbjudande om hjälp. Socialtjänstens utredning och insatser ska syfta till att stärka förälderns egna resurser att skydda barnen och sig själv. När socialtjänsten misstänker eller får reda på att ett barn utsatts för fysiskt eller sexuellt våld, görs alltid en skyddsbedömning huruvida barnet är skyddat från att uppleva fortsatt våld eller inte. Vid behov kan barnet placeras utanför hemmet. Vid behov kan Barnahus kontaktas för råd och stöd. Barn påverkas av våldet i familjen även om de inte direkt bevittnar våldet. De lever i ett förhöjt spänningstillstånd som kan innebära att de är på sin vakt, iakttar och anpassar sig. De kan förneka, blockera eller osynliggöra smärtsamma upplevelser. Det viktigaste stödet för barnen är gott föräldrastöd. Grundläggande är att föräldrarna förstår barnets utsatthet och behov av hjälp. Några viktiga punkter är: Att barnen ges möjlighet att uttrycka vad de tänker och känner kring det som de varit med om. Att barnen får hjälp att förstå att våldet inte är deras fel. Att barnen får lära sig att våld inte är acceptabelt, att det finns alternativa handlingssätt. Lagstiftningen i Sverige förbjuder barnaga. Men den direkta eller indirekta våldsrisk som barn utsätts för i familjer där mamman eller pappan misshandlas har ofta negligerats. Kvinnor är ofta rädda för att deras barn ska tas ifrån dem. Detta är något som männen ofta hotar med. Det är dock viktigt att skapa förtroende hos mamman 9

98 Riktlinjer för våld i nära relation FÖRDJUPNING om att utredningen syftar till att förbättra situationen för både barnen och henne själv. I utredningen, som ska fokusera på barnens situation, är det självklart viktigt att lyssna till barnens inställning utan att de försätts i svåra valsituationer eller pressas på synpunkter. Familjerätten för Järfälla och Upplands Bro kommuner finns i Jakobsberg. Familjerätten handlägger frågor om vårdnad och umgänge för barn. Om en vårdnadshavare vill söka enskild vårdnad om barnen ska vårdnadshavaren vända sig till tingsrätten. 4 3 Hedersrelaterat våld Hedersrelaterat våld och förtryck kan se ut på många olika sätt utifrån kultur och religion men utmärkande är att det planerat, kollektivt och att hederstänkande har en avgörande roll. Förtrycket sker i patriarkala system och handlar till största del om kontroll av flickors och kvinnors sexualitet, där handlingar ses som symboler för släktens heder. Det händer att sönerna i familjerna får i uppdrag att kontrollera sina systrar. Även de blir utsatta för hedersrelaterat våld då de får i uppdrag av sin familj att agera på ett sätt som de inte själva vill. Våldet kan ta sig många olika uttryck såväl psykiskt som fysiskt, sexuellt, socialt eller ekonomiskt. En ung persons uppbrott från sin familj kan innebära allvarliga risker för henne eller honom. Det är viktigt att höra den unges uppfattning och beskrivning av sin situation. Det är också viktigt att uppmärksamma behovet av både skydd och stöd. Stöd kan vara centralt även efter en placering i ett så kallat skyddat boende. Socialtjänsten kan ta kontakt med Origo för att resonera hur vi ska hantera en situation som kan vara hedersrelaterat våld. 4 4 Personer med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar Vissa typer av funktionsnedsättningar innebär ett omfattande beroende av närstående och omgivningen för daglig vård och omsorg, vilket medför en särskild sårbarhet för våld i nära relationer. Olika typer av funktionsnedsättningar medför olika typer av sårbaret för våld. Personer med vissa psykiska funktionsnedsättningar kan ha svårt att bli trodda när de berättar. Det kan också vara så att de inte förstår att de blir utsatta för våld. Fysiska funktionsnedsättningar kan innebära svårare att värja sig från våld. Att ha en funktionsnedsättning kan också innebära att man löper större risk att utsättas för medveten felmedicinering, annan omsorgssvikt eller försummelse. 4.5 Missbruk Utsattheten hos missbrukande kvinnor är stor och skammen tillsammans med skuldkänslor sitter djupt. Trovärdigheten och statusen hos dessa kvinnor är låg, vilket leder till att hon sällan söker hjälp eller anmäler övergrepp. Kvinnan stannar också hos sin partner eftersom det är den personen som ofta förser 10

99 Riktlinjer för våld i nära relation FÖRDJUPNING kvinnan med det som hon behöver i form av alkohol, droger och tak över huvudet. Hos kvinnan kan missbruket ibland vara ett sätt att bearbeta traumat efter övergreppet/en. Dessa kvinnor får ofta hjälp för sitt missbruk men inte det stöd som de behöver för sin utsatthet som en kvinna som utsätts för våld. Kvinnor med missbruksproblem är också väldigt utsatta då de behöver akut skydd, eftersom kvinnojourerna inte har möjlighet att erbjuda dem plats då de har drogfria boenden. De har också oftast barn boenden på jourerna. Det finns kvinnojour för kvinnor med missbruksproblematik. 4.6 Äldre Riskerna för våld kan öka om den ena parten drabbas av kognitiva funktionsnedsättningar. Förändringar i samband med pensionering kan också rubba parets invanda mönster. Med åldern kan den fysiska förmågan bli nedsatt. Det innebär svårigheter att snabbt komma undan eller försvara sig. Faktorer som svagt socialt nätverk, beroendeställning till gärningsmannen, starka skam- och skuldkänslor påverkar anmälningsbenägenheten. Det är viktigt att vi är uppmärksamma när det gäller denna grupp. De kan ha ett beroendeförhållande till både partner/familj och eventuella vårdare. 4.7 HBTQ Våld förekommer också i samkönade relationer och följer då i princip samma mönster som i heterosexuella relationer. Rädslan för att bli avslöjad av sin partner som homosexuell, bisexuell, transperson eller queer om partnern inte redan berättat om det för sin omgivning kan göra våldet ännu svårare att hantera. Det kan finnas skamkänslor inför att leva med våld och förtryck och risken att skada bilden av homosexuella i ett samhälle där det redan finns fördomar om denna grupp. Brist på kunskap i samhället kan också bidra till större utsatthet. Till exempel kanske inte sjukvårdspersonal misstänker våld om någon söker vård i sällskap med sin partner av samma kön. Det kan också handla om att homosexuella inte är välkomna, eller inte känner sig välkomna, till hjälpinstanser för heterosexuella kvinnor eller män. 4.8 Våldsutövaren Den utsatta avgör själv om partnern får kontaktas såvida inte en utredning inleds kring gemensamma barn. Partnern kan vara i stort behov av stöd och ska då erbjudas tid hos en handläggare för eventuella frågor kring situationen. Låt partnern känna att han/hon kan få stöd och att handläggaren är beredd att lyssna, utan att fördöma honom/henne. Att samtala med partnern om misshandeln kan vara ett sätt att påtala att det är han/hon som är ytterst ansvarig för våldet. Respektive enhet ansvarar för att informera partnern om var ifrån han/hon kan få fortsatt stöd. 11

100 Riktlinjer för våld i nära relation ANDRA MYNDIGHETERS ANSVAR 5 ANDRA MYNDIGHETERS ANSVAR 5.1 Hälso-, sjuk och tandvården Sjukvårdens ansvar styrs främst av hälso- och sjukvårdslagen, som i sin portalparagraf har samma helhetssyn som SoL. Det finns även bestämmelser kring att förebygga ohälsa och om skyldighet att verka för att förebygga sjukdom eller skada. För att uppnå dessa mål betonas vikten av att beakta psykosociala faktorer och ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet. Det är sjukvårdens ansvar att dokumentera skador och skriva underlag för rättsintyg. Södersjukhuset har akutmottagning för våldtagna kvinnor. Se vidare länk: Åklagarkammaren Våld mot kvinnor och barn samt våldtäkt faller under allmänt åtal. Åklagaren ansvarar för förundersökningen och bedömer om det finns skäl att väcka åtal. Åklagaren beslutar också om anhållande, häktningsframställan till domstol och om besöksförbud. 5.3 Polismyndigheten Polisen är skyldig att lämna information om olika stöd och skyddsinsatser. Polisen arbetar även med hot och riskbedömningar, samt gör konsekvensanalyser utifrån ett barnperspektiv. Polisens uppgift är att hjälpa, förebygga och förhindra brott. Men också att utreda brott som begåtts. 5.4 BOSAM (Brottsoffersamordningen BO-samordning) BOSAM arbetar med stöd, skydd och hjälp till brottsdrabbade. Med brottsdrabbad menar vi målsägande, vittnen, anhöriga, gärningsmän. Enligt förundersökningskungörelsens 13 (FUK 13 ) förmedlar de kontakt med stödorganisationer till de som önskat det vid anmälansupptagning. Genom en hotbildsfråga får de kännedom om de ärenden där brottsdrabbad kan behöva ytterligare åtgärder. Brottsofferhandläggare gör strukturerade riskanalyser för att se över vilken hotbild och vilka åtgärder som kan behöva vidtas. Socialtjänsten har möjlighet att få del av de riskanalyser som BOSAM gör. Syfte med BOSAMs arbete är att säkra rättsprocessen, så att den brottsdrabbade orkar genomföra förundersökning och ev. rättegång. Avlasta brottsutredaren. Att förebygga fortsatt viktimisering. Arbetet sker i samarbete med andra myndigheter och frivilligorganisationer. 12

101 Ärende 7

102 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Socialkontoret Lena Bergström Utredare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd lena.bergstrom@upplands-bro.se Datum Vår beteckning SN 17/0057 Revidering av riktlinjer för missbruk Förslag till beslut Socialnämnden godkänner revidering av riktlinjer för missbruk. Sammanfattning Revidering av riktlinjer sker varje år. Den text som är reviderad är markerad med röd text. Revideringen är ett förtydligande av missbruk som är att hänföra till psykisk ohälsa där landstinget har huvudansvaret. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 31 mars 2017 Barnperspektiv För att barnen i familjer med missbruksproblematik ska bli uppmärksammade är det viktigt att det finns uppdaterade och väl kända riktlinjer. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Bitr. socialchef UBK1005, v2.0, Bilagor 1. Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Beslut sänds till Akt Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

103 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Dnr SN 17/0057

104 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Inledning Innehåll 1 Inledning Utgångspunkter- Vad säger forskningen Lagstiftning Socialtjänstlagen(SoL) Lagen om vård av missbrukare i vissa fall - LVM Utgångspunkter för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem Metoder Klientbedömningsinstrument Klassificering av missbruk Missbruk och beroende enligt DSM Beroende enligt ICD Bemötande Kommunerna, landstinget och missbrukarvården i Stockholms län en gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård Handläggning Dokumentation Förhandsbedömning Utredning Kartläggning och bedömning Val av insatser Vårdkedjor, samarbete Överklagande Planer för genomförande och uppföljning av insatser Arbetsplan Genomförandeplan, hur det ska göras Samordnad individuell plan Vårdplan Målgrupper Personer med samsjuklighet (svår psykisk funktions- nedsättning och missbruk) Lagstiftning Gruppen personer med samsjuklighet Ansvarsfördelning Särskild kompetens Utredning - Identifiering av problematiken Insatser Personer med samsjuklighet inom LVM-vård respektive LPT-vård Missbrukande unga vuxna (18-24) Läkemedelsmissbrukare Personer med substitutionsbehandling Hemlösa personer med missbruks- och beroendeproblem Definition Tillfälligt boende Kvinnor med missbruks- och beroendeproblem Barn till personer med missbruks- och beroendeproblem samt anhöriga Umgänge mellan barn och föräldrar

105 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Inledning 5.8 Spelmissbrukare Insatser Öppenvård Kontaktperson/-familj Rehabilitering i boendekedja Placering i HVB eller familjehem Utgångspunkter Placering i HVB Placering i familjehem för vuxna Övriga insatser Insatser i samverkan med kriminalvården Kontraktsvård Bedömning av motivation och vårdbehov samt val av vårdgivare Kostnadsansvar Placering enligt 11 kap 3 Fängelselagen, vårdvistelse Förutsättningar för vård enligt 11 kap 3 Fängelselagen, vårdvistelse Utrednings- och planeringsansvar Kostnadsansvar Yttranden Anvisningar för handläggning av yttrande i körkortsfrågor Lagstiftning Transportstyrelsens uppgift Socialnämndens yttrande Yttrande i samband med överlämnande till annan vård Yttrande i samband med åtalsprövning Socialnämndens skyldigheter enligt Smittskyddslagen Förkortningar Addiction Severity Index, (bedömningsinstrument) Brottsbalken Hem för vård eller boende Hälso- och sjukvårdslagen Lag om psykiatrisk tvångsvård Lag om rättspsykiatrisk vård Lag om vård av missbrukare Lag om vård av unga Offentlighets- och sekretesslagen Socialtjänstlagen Statens institutionsstyrelse ASI BrB HVB HSL LPT LRV LVM LVU OSL SoL SiS 3

106 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Inledning 1 Inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att personer med missbruks- och beroendeproblem får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunens yttersta ansvar omfattar dock inte de insatser som åligger annan huvudman. I Upplands-Bro kommun ansvarar Socialnämnden för de uppgifter som enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) åligger socialnämnden. Enligt den ansvars- och kostnadsfördelning som gäller inom Upplands-Bro kommun är socialkontoret ansvariga för vård- och behandlingsarbetet i samtliga missbruksärenden. Landstinget har ansvar för akutvård, avgiftning (abstinensbehandling, psykiatrisk- och somatisk utredning samt motivationsarbete) och för vård av missbrukare som kräver psykiatrisk behandling. Spelmissbruk ingår inte i socialtjänstlagen vilket innebär att det är landstinget som har ansvar för rehabilitering av spelmissbrukare. Insatserna som erbjuds ska utgå ifrån den enskildes individuella behov och utformas och genomföras i samråd med honom/henne. Följande riktlinjer utgår från gällande lagstiftning, aktuell forskning och policydokumentet som Socialstyrelsens handbok; Handläggning och dokumentation kom Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård från Socialstyrelsen. Denna skrift behandlar hur kommun och landsting ska arbeta inom missbruks- och beroendevården. Riktlinjerna reviderades under Utgångspunkter - Vad säger forskningen Insatserna ska vara av god kvalitet och bygga på kunskap och beprövad erfarenhet. För att utveckla det vardagliga klientarbetet är det bl.a. viktigt att enskilda verksamheter kontinuerligt dokumenterar sitt arbete utifrån vilka klienter man möter, vilka insatser som görs och om och på vilket sätt klienternas situation förbättras under och efter att vården avslutats. Detta är nödvändigt för att man ska kunna kritiskt granska och reflektera över det egna arbetet, för att utveckla det och för att kunna föra en professionell dialog med kollegor och andra praktiker. 4

107 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Lagstiftning 2 Lagstiftning Socialtjänstens arbete med vuxna missbrukare regleras i Socialtjänstlagen, kompletterad med en tvångslagstiftning, Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, (LVM). Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) innehåller bestämmelser om stöd och service för personer med fysiska och psykiska funktionshinder och kan även omfatta personer som till följd av missbruk har ett funktionshinder och omfattande hjälpbehov. Därutöver gäller den ansvars- och kompetensfördelning som redovisas i följande riktlinjer. 2.1 Socialtjänstlagen(SoL) Enligt 3 kap 7 SoL ska socialnämnden arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden ska genom information till myndigheter, grupper och enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns. Enligt 5 kap 9 SoL ska socialnämnden aktivt sörja för att den enskilde missbrukare får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden ska i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att arbetsplanen fullföljs. Enligt 5 kap 1 SoL ska socialnämnden aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopingmedel. Bestämmelserna innebär att nämnden är skyldig att på olika sätt vidta åtgärder för att motverka missbruk. Nämnden ska arbeta aktivt med olika insatser på detta område. Arbetet ska bestå av generella insatser såsom information, förebyggande verksamheter och insatser på individnivå. Med missbruk avses enligt SoL missbruk av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Detta innebär att socialnämnden inte har skyldighet att arbeta för att förebygga spelmissbruk eller att tillhandahålla behandling för spelmissbruk. Detsamma gäller för andra typer av beroendeproblematik såsom sexmissbruk, matmissbruk, shoppingmissbruk etc. 2.2 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall - LVM Enligt 2 LVM ska vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med honom/henne enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Under vissa förutsättningar som är angivna i LVM ska dock vård beredas missbrukaren oberoende av hans eget samtycke. Tvångsvården ska enligt 3 LVM syfta till att motivera missbrukaren till att frivilligt medverka till fortsatt behandling och till att ta emot stöd för att komma ifrån missbruket. Det innebär både ett kortsiktigt mål, att motivera till 5

108 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Lagstiftning frivillig vård och ett långsiktigt mål, att komma ifrån missbruket. Ett annat viktigt mål som anges i lagens förarbeten är att bryta en destruktiv utveckling. För att vård med stöd av LVM ska komma till stånd måste såväl generalindikationen som någon av specialindikationerna i 4 LVM vara tillämpliga. Generalindikationen innebär att missbrukaren till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk och att vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på annat sätt. Specialindikationerna innebär att missbrukaren till följd av missbruket: utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående 6

109 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Utgångspunkter för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem 3 Utgångspunkter för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem Utgångspunkterna för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem ska i första hand bygga på socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. 3.1 Metoder Socialkontorets arbete ska i första hand bygga på evidensbaserade metoder och praktik. Evidensbaserad praktik kan beskrivas som en process i flera steg och integrerar tre kunskapskällor: den för tillfället aktuella vetenskapliga kunskapen brukarens erfarenhet och önskemål den professionelles erfarenhet och förmågor Processen utmynnar i ett beslut där målet är att utfallet ska bli de bästa möjliga för klienterna. Beslutssituationen kan på flera sätt vara unik. Därför krävs att beslutsfattaren inom det sociala arbetet gör en varsam sammanvägning av innehållet i alla tre källor. Förutsättningen för en lyckad sammanvägning är det praktiska omdöme som de professionella socialarbetarna och beslutsfattarna utvecklat på grundval av erfarenheter och vetenskaplig skolning. 3.2 Klientbedömningsinstrument ASI-intervjun (Addiction Severity Index) är den standardiserade bedömningsmetod för utredning och uppföljning som ska användas. Den kan också användas som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsarbetet inom socialkontoret. Instrumentet kan användas för vuxna personer med missbruks- eller missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år. En samtalsteknik som har god evidens är MI (Motivational Interviewing). MI är orienterad mot att stödja patientens reflexion kring sina motiv för vissa beteendemönster. 3.3 Klassificering av missbruk Missbruk och beroende enligt DSM-5 I DSM-5 har man tre diagnoser: alkoholbrukssyndrom (eng: alcohol use disorder). Det kännetecknas av tvångsmässigt drickande, kontrollförlust, oförmåga att avstå eller att skära ner konsumtionen och ökad alkoholtolerans. 7

110 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Utgångspunkter för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem alkoholintoxikation (eng: alcohol intoxication) alkoholabstinens (eng: alcohol withdrawal) När alkohol används vanemässigt för att tillfredsställa ett begär eller "sug" efter alkohol, eller för att motverka psykiskt illabefinnande, talar man om psykologiskt beroende, och om fysiskt beroende när drickandet syftar till att motverka eller dämpa abstinenssymtom ("återställarbehov"). Med alkoholmissbruk (eng: alcohol abuse) menas att bruket av alkohol är så omfattande att det leder till en funktionsnedsättning som riskerar att medföra psykiska, kroppsliga och/eller sociala komplikationer, abstinenssymtom som i svårare fall leder till förvirring, hallucinationer och delirium tremens, tillstånd som i DSM-5 alkoholintoxikation (eng: alcohol intoxication) i betydelsen alkoholpåverkan, berusning Beroende enligt ICD Stark längtan efter drogen. 2. Svårighet att kontrollera intaget. 3. Fortsatt användning trots skadliga effekter. 4. Prioritering av droganvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser. 5. Ökad tolerans. 6. Fysiska abstinenssymtom. För beroende enligt ICD-10 krävs att minst tre av de sex kriterierna ska vara uppfyllda i princip vid en given tidpunkt. Det bör dock noteras att kriterierna 1, 2, 3 och 4 framstår som långsiktiga fenomen och inte engångsföreteelser, medan kriterium 5 är ett gradvist ökande fenomen där drogens farmakologiska verkningar avgör vilken tidsrymd som kan vara aktuell (år för alkohol, veckor för heroin, etc.) och att kriterium 6 bör ha hänt vid mer än ett tillfälle, det vill säga att individen återkommande har drabbats av abstinenssymtom. 3.4 Bemötande Ett professionellt bemötande kännetecknas av förmågan att visa respekt, ödmjukhet och empati samt att kunna skapa och upprätthålla en förtroendefull relation med den enskilde. I ärenden som rör vuxna med missbruksproblem är ett bra bemötande av grundläggande betydelse. Klientens självkänsla och tilltro till sig själv och andra kan vara påverkad av den situation klienten befinner sig i och det är viktigt att bemötas med respekt, förståelse och empati, för att övervinna den bristande tilltron till den egna förmågan och till omgivningen. Det är också viktigt att klientens delaktighet och inflytande i ärendet säkerställs. Ett annat viktigt yrkesetiskt krav är att vara medveten om gränserna för den egna kompetensen och att kunna bedöma när det finns behov av annan kompetens. Det är viktigt att samarbeta med andra kompetenser. 8

111 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Utgångspunkter för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem 3.5 Kommunerna, landstinget och missbrukarvården i Stockholms län en gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård Ett gemensamt policydokument för Stockholms läns landstings och Stockholms läns kommuners missbrukar- och specialiserade beroendevård finns sedan 1998, senast reviderad Policyn ligger till grund för både övergripande och lokal samverkan och för lokala överenskommelser mellan länets kommuner och sjukvårdsområden. Utgångspunkten är att primärvården, allmänpsykiatrin, den specialiserade beroendevården och socialtjänsten har som gemensam uppgift att förebygga och behandla drog- och alkoholmissbruk. Målet för vårdinsatserna är att så långt möjligt skapa förutsättningar för klienten att återställa sina somatiska, psykiska och sociala funktionsförmågor. Detta förutsätter en tydlighet ifråga om mål, ansvarsförhållanden och ansvarsgränser utifrån gällande lagstiftning och en gemensam planering av vård- och behandlingsinsatserna. Avsikten är att samla psykosocial, psykiatrisk och medicinsk kompetens under samma tak i syfte att förenkla samarbetet mellan vårdgivarna och effektivisera insatserna för den enskilde klienten. I policydokumentet delas personer med missbruk in i sex grupper: Socialt utslagna missbrukare med svåra komplikationer Socialt utslagna missbrukare i behov av psykosocial rehabilitering Missbrukare utan tidigare erfarenhet av socialt integrerat vuxenliv Missbrukare med allvarliga psykiska problem Missbrukare med bibehållen social förankring Dolda högkonsumenter I policydokumentet betonas vikten av samverkan mellan olika huvudmän i arbetet med personer med missbruks- och beroendeproblem. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd som de behöver inte omfattar insatser som åligger annan huvudman, t.ex. landstinget. I dokumenten framhålls även att frivilligorganisationernas kompetens och erfarenheter ska tas tillvara och ses som en viktig länk i en bra missbrukar- och beroendevård. Det finns en lokal överenskommelse mellan kommunen och landstinget om arbete med missbrukare med samsjuklighet dvs. de som har både en psykisk ohälsa och en beroendeproblematik. 9

112 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Handläggning 4 Handläggning 4.1 Dokumentation I 11 kap 5 SoL fastställs att handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras. Dokumentationen ska ange beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Detta innebär att såväl den som fattar beslut om insatser som den som utför dem har skyldighet att dokumentera. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet och beskrivningen av den enskildes förhållanden ska präglas av saklighet och objektivitet. Dokumentationen ska innehålla de uppgifter som behövs för att kunna fatta beslut, varken mer eller mindre. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar som förs och om andra dokument som rör honom/henne. Om personen i fråga anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Dokumentationen har olika syften. Den är av avgörande betydelse för att den biståndssökande ska kunna få insyn i ärende som gäller myndighetsutövning. Dokumentationen ska vara så utformad att den möjliggör en korrekt bedömning och utgör en tillräcklig grund för beslut. För att en biståndssökande ska ha möjlighet att begära rättelse och överklaga ett beslut är det extra viktigt att alla förehavanden mellan honom/henne och socialtjänsten har dokumenterats i nödvändig utsträckning. Det ska alltid dokumenteras om den enskilde har barn och hur barnen påverkas av den enskildes missbruk. Det är viktigt att göra en konsekvensanalys för hur den vuxnes missbruk påverkar barnen. Det är också viktigt att dokumentera den enskildes inställning till de insatser som ges av socialtjänsten. Dokumentationen ska också kunna användas för tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring, statistik och för forskning. För att enskilda klientinsatser ska kunna följas upp krävs att arbetet dokumenteras systematiskt. Det finns inga tydliga riktlinjer i lagstiftningen vad gäller systematisk klientdokumentation. Uppgifter om kön, ålder, födelseland, familj och umgänge, boende, fysisk- och psykisk hälsa, arbete och försörjning, alkohol- och narkotikaanvändning samt kriminalitet bör dock ingå. 4.2 Förhandsbedömning En förhandsbedömning syftar till att avgöra om utredning skall inledas eller inte. Förhandsbedömningar inom socialtjänsten kan endast bli aktuella i sådana frågor där socialnämnden avgör om ett formellt ärende skall öppnas eller inte. Förhandsbedömning kan inte bli aktuellt vid ansökan om bistånd eller begäran om yttrande från domstol. En inkommen skriftlig anmälan tillförs personakt om sådan finnes eller bör upprättas. En muntlig anmälan nedtecknas och behandlas i övrigt som en 10

113 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Handläggning skriftlig anmälan. I annat fall diarieförs anmälan eller tillförs diarieförd kronologisk pärm. Om det inkommer en anmälan från hälso- och sjukvården enligt 7 LVM är utrymmet för att underlåta att inleda en utredning tämligen litet, av denna anledning bör förhandsbedömningen inte dra ut på tiden. Även om en sådan anmälan avser problem som inte är akuta eller motsvarande uppgifter kommer till socialnämndens kännedom bör förhandsbedömningen ändå endast i undantagsfall överstiga en vecka. 4.3 Utredning Utredningar inom socialtjänsten utförs med stöd av 11 kap 1 SoL eller 7 LVM. I 11 kap 1 SoL anges att socialnämnden utan dröjsmål ska inleda utredning när något kommit till nämndens kännedom genom ansökan eller på annat sätt och som kan föranleda någon åtgärd från nämnden. Syftet med utredningen är att få fram ett allsidigt underlag för att avslå/bevilja en ansökan eller att vidta åtgärder. En utredning enligt 11 kap 1 SoL kan inte genomföras mot den enskildes vilja och han/hon ska informeras om att en utredning inletts. Enligt 11 kap 4 SoL är nämnden skyldig att slutföra utredning om vård av missbrukare och fatta beslut i ärendet även om klienten bytt vistelsekommun under utredningstiden. Detta gäller dock inte om den nya kommunen samtycker till att ta över utredningen i ärendet. Utredningens omfattning kan variera beroende på klientens behov och vilken typ av insats som efterfrågas. Utgångspunkten är att klienten så långt det är möjligt ska ges möjlighet att medverka i och utöva inflytande över planering av vård- och stödinsatserna. Utredningen ska vara tillräckligt omfattande för att kunna ge tillfredsställande underlag för beslut, men inte vara mer genomgripande än vad som är nödvändigt för utredningens syfte. Det är utredarens ansvar att bevaka att samtalen hålls på rätt nivå. Utredningstiden ska vara högst 3 månader. Vid missbruk för åldersgruppen är Lagen om vård av unga (LVU) tillämplig. Det är viktigt att i dessa ärenden ha ett samarbete med barn- och ungdomsenheten. Vid arbete med missbrukare som har barn är det viktigt att informera barn- och ungdomsenheten. Det är viktigt för barnen att föräldern kan få den hjälp han/hon behöver för att barnet inte ska behöva leva med en missbrukande förälder. Varje utredning enligt 11 kap 1 SoL ska leda fram till ett beslut. Detta beslut kan antingen innebära att ärendet avslutas utan åtgärd, att beslut om insats fattas eller att beslut om att lämna yttrande till annan myndighet fattas, t.ex. yttrande i körkortsfrågor eller rättens begäran om yttrande om överlämnande till annan vård (31 kap 2 BrB). 11

114 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Handläggning 4.4 Kartläggning och bedömning En utredning består av kartläggning, bedömning och förslag till individuellt anpassade insatser. Utredning sker genom ASI (Addiction Severity Index). Drogfrihetsstöd kan påbörjas under kartläggnings- och bedömningsfasen. Insatser av stödjande karaktär kan användas oberoende av klientens medicinska, sociala eller psykiska tillstånd. De områden som bör ingå i kartläggningen är: Bakgrund Nätverk (familjesituation, barn, umgänge) Barnperspektiv, hur påverkas barnen av den enskildes missbruk Skola/ utbildning Arbetslivserfarenhet Bostad Ekonomi Psykisk och fysisk hälsa Missbruk Kriminalitet Relationsvåld Klientens syn på sin situation Tidigare behandling och erfarenheter samt resultat av dessa insatser Den information som ligger till grund för kartläggningen kan inhämtas direkt från klienten och från eventuell tidigare dokumentation, via samtal, strukturerade intervjuer och frågeformulär. Efter tillåtelse från klienten kan även information hämtas från anhöriga, övrigt nätverk samt från samverkanspartners. Av de olika strukturerade instrument för kartläggning och uppföljning som finns så ska i första hand ASI användas. Som komplement till ASI-intervju kan kontroll av kemiska markörer (t.ex. urinprover och blodprover) användas. Kartläggningen och den efterföljande bedömningen kräver olika kunskap. En samlad bedömning bör i möjligaste mån ske i samverkan mellan personal med social och medicinsk kompetens. När det framkommer tecken på att klienten har psykiska svårigheter av sådan omfattning att de tydligt påverkar kontakten och behandlingsplaneringen måste samverkan ske med personer med psykologisk/psykiatrisk kompetens. För att undvika överdiagnostisering bör kartläggning och bedömning av psykiska symtom ske först då klienten är fri från abstinenssymtomen. Kartläggning och bedömning leder fram till val av för klienten individuellt anpassade insatser. Flera insatser måste oftast länkas samman i en långsiktig planering där varje insats ger ett begränsat resultat. Sammanfattningsvis bör en kvalificerad vårdbehovsbedömning ta fasta på följande faktorer: Klientens sociala situation och sociala resurser Missbrukets svårighetsgrad 12

115 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Handläggning Eventuell förekomst och grad av psykisk funktionsnedsättning Behov av struktur och aktiv vägledning Grad av motivation och beredskap för förändring 4.5 Val av insatser Missbruk är ett komplext fenomen. De klienter som kommer i kontakt med socialtjänsten är en heterogen grupp. Det måste finnas en mångfald av insatser om kan erbjudas den enskilde. Den enskildes behov ska vara vägledande för valet och omfattningen av insatser. Valet av insats ska se i samråd med klienten. Oavsett valet av insatser fattas beslut enligt 4 kap 1 SoL. 4.6 Vårdkedjor, samarbete Lagen anger att vården måste planeras och att socialtjänsten noga ska följa vården, vilket betyder att insatserna inte ska ses som isolerade åtgärder utan som delar i en längre vårdkedja. Enligt förarbeten till socialtjänstlagen bör planmässighet och långsiktighet, vårdkedjetänkandet, vara en viktig utgångspunkt för de insatser som socialtjänsten erbjuder personer med missbruks- och beroendeproblem. En annan viktig utgångspunkt är att i arbetet med den enskilde i möjligaste mån verka för att han/hon kan fungera i sin befintliga miljö, stärka relationer som är möjliga och upprätta kontinuitet i arbetet. För att detta ska fungera krävs att handläggarna vid socialtjänsten samverkar med företrädare för andra organisationer och vårdgivare såsom vård- och behandlingsinstitutioner, landstingets psykiatri och beroendevård, kriminalvården, försäkringskassan, frivilliga organisationer m.fl. i syfte att erbjuda klienten bästa möjliga vård. 4.7 Överklagande En sökande ska alltid underrättas om sin möjlighet att överklaga de beslut som är överklagningsbara genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt 4 kap 1 SoL kan överklagas. Beslutet ska överklagas skriftligt. I skrivelsen anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. Den sökande vänder sig till den handläggare som fattat beslutet för att få hjälp. Det är den sökande själv eller hans/hennes ombud som står för innehållet och som undertecknar överklagandet. Överklagandet sänds till den delegat som fattat beslutet och ska ha inkommit till nämnden inom tre veckor från den dag sökanden fick del av beslutet (23 Förvaltningslagen). Handläggaren ska vara behjälplig, om klienten har behov av det, med att skriva det som klienten vill framföra i sin överklagan. Om den sökande anser att han begärt bistånd och fått avslag utan att något beslut fattas, hanteras detta på samma sätt som ett vanligt överklagande. Det är alltid förvaltningsrätten som prövar beslutets överklagbarhet och klagandens besvärsrätt. För överklagan i mål som gäller SoL krävs prövningstillstånd i kammarrätten och högsta förvaltningsrätten. Överklagande i mål om LVU och LVM kräver 13

116 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Handläggning inte prövningstillstånd i kammarrätten men prövningstillstånd krävs i högsta förvaltningsrätten. 4.8 Planer för genomförande och uppföljning av insatser Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom/henne. Brukarinflytandet ska betonas, vilket innebär att det är viktigt att klienten ifråga ges möjlighet att framföra sina synpunkter på innehållet i erhållna insatser. För att kunna verkställa beslut om stöd, vård och behandling måste besluten vila på underlag som garanterar den enskildes rättssäkerhet. Före varje beslut ska en individuell plan upprättas oavsett vilket lagrum som åberopas eller vilken insats som är aktuell. Planen tydliggör syftet med insatsen och är en förutsättning för uppföljning och värdering av resultat. I planen kan även ansvarsfördelningen mellan olika enheter inom socialkontoret och andra samarbetspartners klargöras. Det finns flera typer av planer som har olika ändamål. De begrepp som används är arbetsplan, genomförandeplan, samordnad individuell plan och vårdplan Arbetsplan En arbetsplan är en övergripande plan som syftar till att få till stånd ett målinriktat arbete. Arbetsplanen ska innehålla mål och delmål. Den används dels som en överenskommelse mellan klienten och utredaren om hur ett visst problem ska lösas och dels för att ge utföraren de övergripande målsättningarna med insatsen. Arbetsplanen ska också användas vid uppföljning/utvärdering av insatsen. En arbetsplan ska alltid finnas när en utredning leder till beslut om insats. Arbetsplanen skrivs på ett eget dokument. Uppföljning av arbetsplanen sker var tredje månad Genomförandeplan, hur det ska göras Det ska finnas en individuell genomförandeplan för varje person som har en biståndsbedömd insats. Utföraren ansvarar för genomförandeplanen. Genomförandeplanen är en detaljerad plan över en behandlingsåtgärd ska utföras. Planen ska utformas utifrån klientens enskilda behov och upprättas i samråd mellan handläggaren och honom/henne. Den ska skrivas under av klient och handläggare. Genomförandeplanen utgår från arbetsplanen. Ansvarig handläggare och klienten ska utarbeta genomförandeplanen. Genomförandeplanen ska innehålla mål avseende någon eller några av nedanstående punkter: Missbrukssituation Fysisk och psykisk hälsa Kriminalitet Boende Sysselsättning Försörjning Kontakt med anhöriga 14

117 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Handläggning Fritid Planen ska innehålla konkreta kort- och långsiktiga mål som bedöms vara möjliga att uppnå för den enskilde och som ska följas upp regelbundet. Det ska klart framgå av planen när och på vilket sätt den ska följas upp. Det är viktigt att under hela behandlingen kontinuerligt utvärdera hur långt man nått avseende dessa mål och vid behov revidera dem eller komplettera med nya mål. Efter avslutad behandling görs en slutavstämning och därefter eventuella planerade uppföljningar Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan (SIP) används när kommun och landsting arbetar med samma klient. Övriga myndigheter kan vara med vid utformandet av SIP. Det är den som ser behov av SIP som tar upp med klienten om den vill ha en SIP. Det är viktigt att SIP är klientens plan. Det är bara kommun och landsting som kan kalla till en SIP, övriga myndigheter kan påtala att en klient vill ha en SIP och kommun eller landsting sammankallar Vårdplan Begreppet vårdplan kan likställas med arbetsplan och används inom missbrukarvården t.ex. i samverkan med Statens institutionsstyrelse (SiS) i samband med ansökan om vård enligt LVM och i samverkan med landstinget, t.ex. vid läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende. 15

118 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Målgrupper 5 Målgrupper 5.1 Personer med samsjuklighet (svår psykisk funktionsnedsättning och missbruk) Lagstiftning Insatserna för personer med samsjuklighet regleras främst i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). De kan också omfattas av åtgärder enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Vissa personer kan vara i behov av insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Gruppen personer med samsjuklighet Personer med samsjuklighet är en av samhällets mest utsatta grupper. Att samtidigt ha en psykisk funktionsnedsättning och ett missbruksproblem medför ett ökat hjälpbehov och ett sämre förlopp med stor risk för utslagning och för tidig död. Dessa personer söker ofta hjälp och är vanligtvis kända inom antingen psykiatrin eller missbrukarvården däremot blir den dubbla problematiken inte alltid identifierad. Eftersom ansvaret för behandling av personer med psykiska funktionsnedsättningar och missbruk är organisatoriskt uppdelat på olika huvudmän försvåras integreringen av behandling och stöd till dessa personer. Detta ställer stora krav på samverkan mellan huvudmännen. Under senare år har antalet personer med neuropsykiatrisk diagnos ökat Ansvarsfördelning Socialtjänsten, allmänpsykiatrin och den specialiserade beroendevården har ett gemensamt ansvar för de personer som är psykiskt funktionsnedsatta och som har missbruks- och beroendeproblem. Kommunen har genom socialkontoret ansvaret för missbrukarvårdens sociala insatser och stöd till psykiskt funktionshindrade. Kommunens ansvar är att tillgodose behovet av insatser i form av boende, social omvårdnad och sysselsättning. Kommunen har även ansvar för uppsökande verksamheter. Landstinget har ansvar för avgiftning (abstinensbehandling, psykiatrisk- och somatisk utredning samt motivationsarbete) och för vård av missbrukare som kräver psykiatrisk behandling. Inom landstinget har allmänpsykiatrin huvudoch samordningsansvar för de psykiatriska insatserna till personer med samsjuklighet. Allmänpsykiatrin ska därmed svara för både kort- och långvarig psykiatrisk vård och behandling av personer med samsjuklighet i såväl öppen som sluten vård. Psykiatrin ansvarar också för att slutenvård enligt LPT lämnas då det är nödvändigt. Den specialiserade beroendevårdens uppgifter är att identifiera tyngden i beroendet och missbruket, svara för abstinensbehandling och annan behandling av 16

119 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Målgrupper missbruket i öppen eller sluten vård, specialprogram, återfallsprevention och drogkontroller. De har också ansvar för substitutionsbehandling. Socialkontoret och landstingets specialiserade beroendevård och psykiatri måste samverka lokalt utifrån en fastställd ansvarsfördelning. De lokala överenskommelserna måste dokumenteras skriftligt och förankras på olika nivåer inom respektive organisation med tydliga mandat. Syftet med samverkan är att utnyttja den samlade kompetensen optimalt. Socialkontoret har enligt 5 kap 8 SoL ansvar för att denna samverkan kommer till stånd och för att insatserna samordnas Särskild kompetens Personer med samsjuklighet och deras sammansatta vårdbehov kräver resurser, kompetens och en samverkan mellan olika personalkategorier. Såväl psykiatrisk kompetens som kunskap och erfarenhet av missbruksarbete är nödvändig för att möta dessa klienters behov. Särskild personal behöver ofta avdelas för att arbeta med gruppen. Behandlingsarbetet måste bygga på en helhetssyn och det krävs kontinuitet och långsiktighet i arbetet för att resultat ska kunna uppnås. Personer med samsjuklighet kan ha behov av en person (här kallad case manager) som har till uppgift att klarlägga klientens behov och att se till att klienten får dessa tillgodosedda i kontakten med andra instanser. Denna case manager ingår i ett team (samteamet) bestående av olika yrkesgrupper, socialsekreterare, behandlingsassistent, sjuksköterska och/ eller vårdare. Varje klient ska ha en patientansvarig läkare Utredning - Identifiering av problematiken Eftersom personer med samsjuklighet kan vara aktuella som klienter inom missbrukarvården för missbruksproblem och/eller som patienter inom psykiatrin för psykiska problem är risken att förekomst av dubbelproblem inte utreds och därmed inte behandlas. De verksamheter som möter psykiskt funktionsnedsatta respektive personer med missbruks- och beroendeproblem måste därför vara uppmärksamma på att dubbelproblematik kan föreligga. Inom socialkontorets myndighetsavdelning handläggs frågor om missbruk på vuxenenheten och frågor om socialpsykiatri på biståndsenheten. Detta kräver samarbete då de olika kompetenserna finns på olika enheter inom socialkontoret Insatser I socialstyrelsens rapport, Personer med svår psykisk störning, Psykiatriuppföljningen1999:1, anges att vårdkedjetänkandet inte är lämpligt i arbetet med personer med samsjuklighet. Istället poängteras att det behövs ett professionellt nätverksbygge och lagarbete kring klienten. En noggrann utredning ska leda fram till en gemensam vårdplanering där de olika huvudmännens ansvar klargörs. All planering ska göras i samråd med klienten och en samordnad individuell plan (SIP) utformas. Personer med samsjuklighet har behov av långvarig, ibland livslång psykiatrisk behandling och social omvårdnad. Det 17

120 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Målgrupper kan ta lång tid innan förändringar inträffar. Klientens missbruksproblem och psykiska funktionsnedsättning bör därför behandlas parallellt. Olika insatser i form av praktiskt stöd, boendestöd, sysselsättning, fritidsaktiviteter, medicinering, social färdighetsträning, återfallsprevention etc. behövs samtidigt i olika kombinationer. Omfattningen av insatserna kan variera över tid utifrån klientens individuella behov och förutsättningar Personer med samsjuklighet inom LVM-vård respektive LPT-vård Även om socialtjänsten har huvudansvaret för vård och behandling av personer med missbruks- och beroendeproblem har hälso- och sjukvården ansvar för medicinsk abstinensbehandling, behandling av akuta komplikationer och för mer långvarig vård vid t.ex. toxiska psykoser eller allvarligare psykiska tillstånd som kan följa på missbruk. Om den psykiska funktionsnedsättningen är tillräckligt svår bör behandlingsuppgiften falla inom psykiatrins ansvarsområde enligt HSL eller LPT även om det finns en kombinations-problematik med ett intensivt missbruk. Om däremot missbruket bedöms vara det primära och tvångsåtgärder nödvändiga bör LVM tillämpas i första hand. Beslut om vård enligt LVM kan fattas även om någon för kortare tid ges vård med stöd av LPT. Om psykiatrisk tvångsvård behövs under längre tid bör LVM-vården upphöra. Psykiatrisk tvångsvård får inte bedrivas på LVM-hem. Finns det behov av vård enligt både LPT och LVM är det vård enligt LPT som har företräde. 5.2 Missbrukande unga vuxna (18-24) Det är ytterst angeläget att fånga upp unga vuxna i riskzon och att utveckla riktade vård och behandlingsinsatser gentemot dessa. Arbetsmetoderna vid missbruksarbete med vuxna kan inte i alla delar överföras på arbete med yngre personer med missbruks- och beroendeproblem. Bedömningskriterierna skiljer sig åt och det krävs särskild kompetens för arbete med unga vuxna vad gäller fysiska och psykiska mognadsprocesser och hur olika droger påverkar den unge i dessa avseenden. Vad gäller beslut om åtgärder och behandlingsinsatser är snabba reaktioner och insatser av stor betydelse. Unga vuxna ska alltid erbjudas vård och behandling i syfte att uppnå fullständig habilitering. Unga vuxna med samsjuklighet bör ägnas särskild uppmärksamhet och erforderlig specialistvård påkallas vid behov. Socialkontoret har tillsammans med Maria Ungdoms mottagning, mini Maria, för unga vuxna med missbruksproblem upp till 20 års ålder. Det är mycket angeläget att socialkontorets barn- och ungdomsenheten och vuxenenheten samarbetar så att ungdomar och unga vuxna med missbruksproblem inte försvinner i övergången mellan ungdoms- och vuxenvård. För att underlätta övergången kan ungdoms- och vuxenhandläggare arbeta tillsammans med ungdomen under en övergångstid. Överlämning av ungdomar från barn- och ungdomsenheten och vuxenenheten går via samordnare. För ungdomar år är även Lagen om vård av unga (LVU) tillämplig. 18

121 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Målgrupper 5.3 Läkemedelsmissbrukare Generellt kräver läkemedelsberoende patienter på grund av långvariga abstinensbesvär nedtrappning och abstinensbehandling samt stödinsatser under lång tid. Det ställer krav på särskilda vård- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården. Enligt gällande lagstiftning har hälso- och sjukvården ansvar för medicinsk vård, behandling och rehabilitering av läkemedelsmissbrukare. Ansvaret innefattar nödvändig psykologisk och psykiatrisk behandling som är medicinskt motiverad. Socialtjänsten ansvarar för social rehabilitering. Försäkringskassan ansvarar för yrkesrehabiliterande åtgärder och arbetsgivaren för arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. 5.4 Personer med substitutionsbehandling Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende. Föreskrifterna innebär att samma regler gäller vid förskrivningen av Subutex och Metadon. Underhållsbehandling får ges till den som har fyllt 20 år och har två års dokumenterat opiatberoende. I undantagsfall får underhållsbehandling ges till den som är under 20 år, t.ex. om personen har missbrukat opiater sedan han eller hon var mycket ung och tidigare behandlingsinsatser har misslyckats. Underhållsbehandling får endast ges vid en sjukvårdsinrättning som är särskilt inrättad för beroendevård och som anmält till socialstyrelsen att den avser att erbjuda sådan vård. En vårdplan ska upprättas av ansvarig läkare i samråd med klienten och handläggaren vid socialkontoret. Socialkontoret gör en socialutredning. I vårdplanen ska anges vilka behandlingsåtgärder, medicinska kontrollundersökningar, psykosociala insatser och villkor i övrigt som ska gälla samt mål och delmål för behandlingen. Läkaren har ansvaret för att vårdplanen regelbundet följs upp och omprövas i samråd med klienten och handläggaren på socialkontoret. Underhållsbehandling får inte ges med stöd av LVM, LPT eller LRV, men vårdplanering kan inledas under tiden klienten vårdas med stöd av någon av dessa lagar. 5.5 Hemlösa personer med missbruks- och beroendeproblem Definition Enligt den definition som används vid FoU-enhetens (Forskning och Utveckling) årliga kartläggningar av missbrukare, psykiskt funktionsnedsatta och hemlösa är hemlös en person som varken har egen eller hyrd bostad och som inte bor stadigvarande inneboende utan är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller till en tillvaro som uteliggare. Till hemlösa räknas också de som 19

122 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Målgrupper bor på institution eller härbärge och som inte har någon bostad ordnad vid utskrivning Tillfälligt boende Tillfälligt boende på vandrarhem utgör en mycket temporär lösning på den hemlöse klientens situation. Arbetet måste därför inriktas på att motivera till mer långsiktiga åtgärder utifrån den enskilde klientens individuella behov och förutsättningar. Ansökan om tillfälligt boende handläggs av försörjningsstöd. 5.6 Kvinnor med missbruks- och beroendeproblem Kvinnor med missbruks- och beroendeproblem lever många gånger under svåra psykosociala omständigheter. De är i hög grad utsatta för våld eller andra övergrepp och söker ofta dölja missbruket. Kvinnor med missbruks- och beroendeproblem uppvisar såväl fysiska som psykiska sjukdomstillstånd oftare än män vilket gör det extra viktigt att samverkan sker med landstingets beroendevård och psykiatri. Kvinnors specifika behov bör beaktas vid valet av vård- och behandlingsinsatser. Kvinnor med missbruks- och beroendeproblem med barn ska särskilt uppmärksammas oavsett om kvinnorna är ensamförsörjare eller inte. Vid oro för barn ska information lämnas till barn- och ungdomsenheten. Det är angeläget att motivera gravida med missbruks- och beroendeproblem till så tidig kontakt med mödrahälsovården som möjligt. Vid Rosenlunds mödravårdsteam finns en mödravård specialiserad på kvinnor med missbruks- och beroendeproblem. Samråd mellan socialtjänsten och myndigheter inom hälsooch sjukvården kan ske oavsett kvinnans samtycke då det i 25 kap. 12 och 23 kap. 9 OSL anges att uppgifter om gravid kvinna eller närstående till henne kan lämnas mellan myndigheter om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Under graviditeten finns två huvuduppgifter, att förbereda kvinnan för föräldraskap och att åstadkomma nykterhet/drogfrihet för att förhindra att fostret tar skada. Samråd med socialkontorets barn och ungdomsenhet bör ske i ett tidigt skede för ställningstagande till ifall utredning ska inledas vid barnets födelse. 5.7 Barn till personer med missbruks- och beroendeproblem samt anhöriga Socialtjänsten måste i betydligt större utsträckning än tidigare erbjuda hjälp till anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblem. Barn till dessa utgör en särskilt utsatt grupp vars behov det är speciellt angeläget att uppmärksamma. Socialkontorets öppenvård har utvecklat kunskaper och metoder för att arbeta med öppenvårdsprogram för barn och tonåringar. Det är viktigt att anhöriga erbjuds hjälp oavsett om den anhörige missbrukaren själv genomgår missbruksbehandling eller inte. Det är således en angelägen uppgift för socialtjänsten att erbjuda stöd till såväl vuxna anhöriga som vuxna barn till personer med missbruks- och beroendeproblem. Stödet ska i första hand erbjudas inom den egna verksamheten. En anhörigs ansökan om behand- 20

123 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Målgrupper ling till följd av den anhöriges missbruk måste därför utredas på samma sätt som en ansökan om annan vård och behandling Umgänge mellan barn och föräldrar Enligt 6 kap 1 tredje stycket SoL har socialtjänsten ett ansvar för att aktivt stödja och stimulera kontakten mellan placerade barn och deras föräldrar. Detta innebär att det är angeläget att barn placerade i familjehem ges möjlighet till regelbundet umgänge med sina föräldrar. Utgångspunkten är att umgänget ska ske utifrån barnets behov, vilket förutsätter nära samarbete mellan socialkontorets vuxenenhet och den handläggare som ansvarar för barnet i familjehemmet. För personer med missbruks- och beroendeproblem, som har umgängesrätt ska socialtjänsten bistå med lämpliga insatser så att sådant umgänge kan ske under för barnet betryggande former. Föräldrarnas möjligheter att upprätthålla kontakten med barnet får inte begränsas av ekonomiska överväganden. 5.8 Spelmissbrukare I propositionen till socialtjänstlagen (prop. 2000/01:80, sid. 93) anges att behandling av spelmissbruk i vissa fall kan vara en insats som ligger inom socialtjänstens ansvarsområde. Högsta Förvaltningsrätten har dock i dom meddelad , mål nr , slagit fast att det missbruk som avses i socialtjänstlagen är missbruk av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. För att socialtjänstens långtgående ansvar när det gäller personer med missbruksproblematik ska utsträckas till områden av annan karaktär krävs en uttrycklig lagändring, oavsett om den enskildes problem kan betecknas som missbruk av något slag. Det är därmed landstingets ansvar att vårda sådana yttringar av psykisk ohälsa som kan ge upphov till olika former av beroenden och missbruk som inte avser alkohol eller drogmissbruk, t.ex. spelmissbruk, matmissbruk, shoppingmissbruk och sexmissbruk. När det gäller spelmissbruk är huvudregeln att bistånd till behandling inte ska beviljas från socialtjänsten eftersom behovet kan tillgodoses genom landstingets försorg. 21

124 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Insatser 6 Insatser 6.1 Öppenvård Öppenvård ska alltid vara första alternativet till insats, gärna i olika kombinationer. All öppenvård ska vara strukturerad och följa en genomförandeplan. För en person som inte önskar ta emot hjälp via utredning enl. 11 kap. 1 SoL, kan viss öppenvård erbjudas utan biståndsbeslut. Det kan vara högst 5 samtal. 6.2 Kontaktperson/-familj Enligt 3 kap 6 tredje stycket SoL kan socialnämnden utse en särskild person (kontaktperson) eller familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga angelägenheter om den enskilde begär eller samtycker till det. Ett beslut om tillsättande av kontaktperson ska föregås av en utredning enligt 11 kap 1 SoL av den enskildes behov av insatsen. Beslutet ska vara tidsbegränsat och följas upp regelbundet. 6.3 Rehabilitering i boendekedja Personer med missbruks-, psykiska eller andra liknande problem har ofta svårigheter att erhålla, klara och behålla ett eget boende. De flesta har hyresskulder eller andra typer av skulder. De är därför i behov av hjälp från socialtjänsten, ofta i kombination med stöd från andra vårdgivare, t.ex. beroendevården, allmänpsykiatrin och/eller andra aktörer för att klara sin situation. Upplåtelse av träningslägenhet är en form av bistånd enligt 4 kap 1 SoL. Upplåtelse av försökslägenheter är bistånd enligt 4 kap 2 SoL och kan inte överklagas genom förvaltningsbesvär. Dessa bistånd beviljas som ett led i en pågående rehabilitering och syftar till att förbereda klienten för att klara ett eget boende. 6.4 Placering i HVB eller familjehem Utgångspunkter Enligt 6 kap 1 SoL ska socialnämnden ansvara för att personer, som är i behov av vård eller boende i annat hem än det egna, kan tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Nämnden har även ansvar för att personen ifråga får god vård. Socialnämnderna i nordvästkommunerna har gemensamt tecknat ramavtal med ett antal vårdgivare. Dessa vårdgivare ska användas vid placeringar, Den socialnämnd som beslutat om placeringen har ansvar tills placeringen upphör och vården är avslutad. Nämnden svarar även för ersättningen till familjehemmet eller vårdavgiften till institutionen Placering i HVB Om utredningen visar att missbrukaren har behov av vård, behandling eller omvårdnad i slutna former eller stödboende kan personen ifråga placeras i 22

125 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Insatser HVB. Klientens individuella behov styr valet av insats. Handläggande socialsekreterare vid socialkontoret har ansvar för förberedelserna inför, kontakten under och uppföljningen av placeringen, oavsett om det omedelbara behandlingsansvaret ligger på HVB under tiden klienten vårdas där. I samband med placeringen ska en genomförandeplan göras i samarbete mellan klienten och vårdgivaren. I planen ska vårdgivarens uppdrag under vårdtiden klart framgå. En placering i HVB utgör oftast endast en del i en längre vårdkedja, varför det är viktigt att handläggaren fortsätter kontakten med klienten under hela vårdtiden och tillsammans med klienten noga planerar de insatser som behövs efter vårdtidens slut. Genomförandeplanen ska följas upp regelbundet. Beslut om placering i HVB fattas enligt 4 kap 1 SoL eller 27 LVM. Beslutet ska alltid innehålla uppgifter om för vilken tid beslutet gäller, vårdavgift per dygn och uppgifter om vilken egenavgift klienten ska betala enligt 8 kap 1 SoL. Om egenavgiften vid vård och behandling (100-kronan) ska efterges helt eller delvis enligt 9 kap 4 SoL ska detta också framgå av beslutet Placering i familjehem för vuxna Personer över 18 år med missbruksproblem, sociala eller andra problem kan komma ifråga för placering i familjehem för vuxna. Placeringen kan antingen avse vård och behandling eller boende. Vistelse i familjehem kan ersätta eller utgöra komplement till en institutionsvistelse och ingå som en del i en längre vårdkedja. Familjehemsvistelser inleds i regel med en tids provplacering. Vistelsen bör utformas utifrån klientens individuella behov för att öka förutsättningarna för återgång till en normal livsföring. Placeringen ska följas upp och utslussningen ska planeras i samarbete med klienten. Beslut om placering i familjehem för vuxna fattas enligt 4 kap 1 SoL eller 27 LVM. Beslutet ska alltid innehålla uppgifter om för vilken tid beslutet gäller, om beslutet avser vård och behandling eller boende, vårdavgift per dygn och uppgifter om vilken egenavgift klienten ska betala enligt 8 kap 1 SoL. Om egenavgiften vid vård och behandling (100-kronan) ska efterges helt eller delvis enligt 9 kap 4 SoL ska detta också framgå av beslutet. Kommunen följer Svenska Kommunförbundets rekommendationer angående regler för ersättning till familjehem. Detta innebär att familjehemsersättningen är relaterad till basbeloppet. 6.5 Övriga insatser Vissa personer med missbruks- och beroendeproblem kan till följd av psykiska funktionshinder eller annan sjukdom vara i behov av ytterligare insatser för att kunna fungera i sin vardag, t.ex. genom att socialtjänsten hanterar den enskildes privata medel, oftast pension. Behov kan också finnas av god man eller förvaltare till följd av att personen ifråga behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och sörja för sin person. 23

126 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Insatser i samverkan med kriminalvården 7 Insatser i samverkan med kriminalvården 7.1 Kontraktsvård Kontraktsvård är ett alternativ till fängelsestraff. Målgruppen är personer som normalt skulle dömas till fängelse men vars brottslighet i väsentlig grad kan relateras till missbruk av beroendeframkallande medel och som är villiga att genomgå vård och behandling enligt en särskild plan. Även andra omständligheter som fordrar vård och behandling kan utgöra grund för kontraktsvård. Frivården i det distrikt där klienten är bosatt har ansvaret för den utredning och planering som ska ligga till grund för genomförandeplanen i ett kontraktsvårdsärende. Domstolen kan förordna att frivården ska genomföra en kontraktsvårdsutredning. Initiativet till utredningen kan också komma från frivården, klienten, dennes advokat, m.fl. Frivårdsmyndigheten ska bedöma om förutsättningarna för kontraktsvård är uppfyllda och har det övergripande ansvaret för utredningen och bör i ett tidigt skede inleda samarbete med socialkontoret, eftersom socialkontoret har till uppgift att ta ställning till eventuellt kostnadsansvar efter tidpunkten för tänkt frigivning. Frivårdsmyndigheten bör samråda med socialkontoret även om den planerade vården beräknas vara avslutad inom den tid då kriminalvården har kostnadsansvaret Bedömning av motivation och vårdbehov samt val av vårdgivare Alla typer av vård och behandling kan förekomma liksom deltagande i kriminalvårdens programverksamhet. Socialkontoret bör medverka aktivt i bedömningen av klientens motivation och vårdbehov. Arbetsplan ska anpassas efter klientens behov och förutsättningar och ska skriftligen godkännas av denne. När dom avkunnats ska frivården omgående underrätta vårdgivaren och socialkontoret. Normalt bör den myndighet som har utarbetat arbetsplanen ansvara för uppföljning under behandlingstiden Kostnadsansvar Socialnämndens kostnadsansvar för vården inträder fr.o.m. dagen efter den tänkta tidpunkten för frigivning alternativt villkorlig frigivning och pågår fram till behandlingstidens slut. Socialkontoret bör lämna en skriftlig ansvarsförbindelse till kriminalvården beträffande kostnadsansvaret efter tänkt frigivning. Under den tid då kriminalvården har kostnadsansvar för den dömdes behandling beslutar frivården i alla ekonomiska frågor som rör behandlingen. I samband med en placering på behandlingshem eller i familjevård kan kriminalvården efter sedvanlig prövning bekosta hela eller del av lämplig grundutrustning avseende kläder, skor, fritidsutrustning m.m. Vid institutions- eller familjevård svarar kriminalvården även för kostnader för glasögon och tandvård. Vid öppenvårdsbehandling bekostas enbart den behandling och kontroll som följer av genomförandeplanen. Drogkontroller 24

127 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Insatser i samverkan med kriminalvården som inte ingår i vårdgivarens ordinarie verksamhet men som föreskrivits i genomförandeplanen kan betalas av kriminalvården. Om den ansvarige vårdgivaren utför drogkontrollerna ska kostnaden regleras i placeringsavtalet. I vissa fall kan kriminalvården även bekosta drogkontroller efter tänkt frigivning. Här avses kontroller som ingår i genomförandeplanen men som inte ingår i vårdgivarens ordinarie verksamhet. I samband med att kostnadsansvaret övergår till socialnämnden ska beslut om fortsatt vård enligt 4 kap 1 SoL fattas. 8 kap 1 SoL är då tillämplig och i förekommande fall betalar klienten egenavgift på samma grunder som i andra ärenden. 7.2 Placering enligt 11 kap 3 Fängelselagen, vårdvistelse Förutsättningar för vård enligt 11 kap 3 Fängelselagen, vårdvistelse Intagna i kriminalvård som exempelvis har missbruksproblem och beteendestörningar kan enligt detta lagrum erbjudas att under straffverkställigheten vistas vid t.ex. ett hem för vård eller boende eller i familjehem som erbjuder vård eller annan behandling mot problemen. Det är viktigt att hitta en lämplig balans mellan det individuella behovet och verkställighetens längd Utrednings- och planeringsansvar Kriminalvårdsmyndigheten, vid vilken den intagne är inskriven, har ansvaret för utredning och planering av en placering. Vårdbehov, behandlingsinsatser och kostnader utreds i samråd med socialkontoret där den intagne är folkbokförd (16 kap 2 andra stycket SoL). Samarbetet bör inledas i ett tidigt skede av utredningen, eftersom socialtjänsten har att ta ställning till kostnadsansvar för vård/behandling efter frigivningsdagen. En placeringsutredning kan initieras av den intagnes kontaktman i samförstånd med den intagne och den som har det övergripande klientansvaret, frivården eller socialkontoret. Den intagnes behov av vård, behandling eller andra insatser ska motsvaras av det vårdinnehåll som den tilltänkta vårdgivaren kan erbjuda Kostnadsansvar Fördelning av kostnadsansvaret ska utredas innan beslutet om placering. Kriminalvården bär kostnadsansvaret för den intagne under vistelsen från placeringsdagen till och med frigivningsdagen. Därefter övergår kostnadsansvaret i normalfallet till socialkontoret. Socialkontoret bör lämna en skriftlig ansvarsförbindelse till kriminalvården beträffande kostnadsansvaret efter tänkt frigivning innan beslut om placering tas. Kriminalvården ska ansvara för att den intagne erhåller ändamålsenlig utrustning i samband med placeringen samt fickpengar under behandlingstiden fram till frigivning under förutsättning att han saknar inkomster i form av sjukpenning, pension etc. Om placeringen ska fortsätta efter frigivningsdagen ska socialnämnden eller delegat fatta beslut om placering enligt 4 kap 1 SoL. 8 25

128 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Insatser i samverkan med kriminalvården kap 1 SoL är då tillämplig och i förekommande fall betalar klienten egenavgift på samma grunder som i andra ärenden. 26

129 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Yttranden 8 Yttranden 8.1 Anvisningar för handläggning av yttrande i körkortsfrågor Lagstiftning Frågor rörande körkort regleras i körkortslagen (1998:488) samt i körkortsförordningen (1998:980) Transportstyrelsens uppgift Transportstyrelsen handlägger ansökningar om körkortstillstånd. Enligt 3 kap. 8 körkortsförordningen får transportstyrelsen vid handläggning av en ansökan om körkortstillstånd eller förhandsbesked begära in yttrande av polismyndighet, frivårdsmyndighet eller socialnämnd. I 5 kap. 2 körkortsförordningen anges att om det finns anledning att anta att en körkortsinnehavare inte uppfyller de förutsättningar som gäller för att inneha körkort, ska transportstyrelsen skyndsamt utreda dennes lämplighet. Transportstyrelsen får förelägga körkortsinnehavaren att lämna läkarintyg som visar att han/hon uppfyller de medicinska kraven för körkortsinnehavet eller ett bevis om godkänt förarprov. Transportstyrelsen får också höra socialnämnden, polismyndigheten eller frivårdsmyndigheten om nämndens eller myndighetens yttrande har betydelse för ärendet Socialnämndens yttrande Att skriva ett körkortsyttrande innebär att genomföra en utredning enligt 11 kap 1 SoL. Ett körkortsyttrande ska innehålla en redogörelse för de omständigheter som har betydelse för att bedöma sökandens lämplighet som innehavare av körkort eller traktorkort ur nykterhets-/drogfrihetshänseende. Utredningen bör dock vara så omfattande att det finns en realistisk möjlighet att göra sig en bedömning av om personen ur nykterhets-/drogfrihetshänseende är lämplig att inneha körkort eller inte. Utredaren kan avstå från att göra en bedömning om personen bör betros med körkort eller inte t.ex. om tidigare kännedom om personen saknas. Det är ytterst transportstyrelsen som beslutar i frågan. Bestämmelser om hur länge en person med tidigare kända missbruksproblem ska ha varit nykter/drogfri för att kunna bedömas vara lämplig att inneha körkort finns inte heller. Det är dock viktigt att personen har visat en längre tids dokumenterad nykterhet/drogfrihet efter eventuell avslutad missbruksbehandling. Yttrandet bör innehålla följande uppgifter: Bakgrund och aktuell situation. Eventuell tidigare aktualitet inom socialtjänsten. 27

130 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Yttranden En redogörelse för personens eventuella tidigare missbruk. Eventuell tidigare eller pågående missbruksbehandling, Aktuella alkoholvanor (även om inte missbruk föreligger). Referenser: Två referenser bör tas. Referenserna bör vara så objektiva som möjligt och inte vara närstående/anhöriga till den som utredningen gäller. Arbetsgivare kan t.ex. vara lämpliga att vidtala. Bedömning: Om möjligt, utredarens sammanlagda bedömning om personen ifråga ur nykterhets-/drogfrihetshänseende bör eller inte bör betros med körkort. 8.2 Yttrande i samband med överlämnande till annan vård Om en missbrukare begått brott och samtidigt kan antas bli föremål för vård enligt LVM kan rätten enligt 31 kap 2 Brottsbalken (BrB) överlämna åt socialnämnden att anordna behövlig vård. Om den enskilde redan befinner sig i LVM-vård kan rätten besluta om att denna vård ska bestå och överlåta ansvaret åt den som förestår hemmet. Detta gäller endast för brott där påföljden inte är längre än ett år. Innan rätten beslutar om överlämnande ska socialnämnden eller LVM-hemmets föreståndare höras. Att skriva ett sådant yttrande innebär att genomföra en utredning enligt 11 kap 1 SoL. 8.3 Yttrande i samband med åtalsprövning I 46 LVM anges att om en missbrukare som är dömd till vård enligt LVM misstänks för brott som har begåtts innan vården påbörjades eller under vårdtiden ska åklagaren pröva om det är lämpligt att väcka åtal. En förutsättning är att påföljden för brottet inte är längre än ett år. Om det är befogat ska den som förestår vården vid det hem där den misstänkte vårdas höras i frågan. Om vården har upphört ska socialnämnden höras. Att skriva ett sådant yttrande innebär att genomföra en utredning enligt 11 kap 1 SoL. 28

131 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Socialnämndens skyldigheter enligt Smittskyddslagen 9 Socialnämndens skyldigheter enligt Smittskyddslagen På smittskyddsläkarens begäran är socialnämnden skyldig att lämna uppgifter om enskilda personer som smittats av en allmänfarlig sjukdom. När smittskyddsläkaren får veta att en person inte följer de förhållningsregler som krävs för att förhindra smittspridning ska smittskyddsläkaren utreda personens situation, behov och vilka insatser som behövs för att förebygga smittspridning (6 kap 4 Smittskyddslagen). Om smittskyddsläkaren antar att socialnämnden kan lämna uppgifter som behövs för utredningen ska smittskyddsläkaren underrätta nämnden. Underrättelsen ska innehålla uppgifter om personens identitet och de förhållningsregler som han eller hon ska följa för att förebygga smittspridning. (6 kap 11 Smittskyddslagen). Om nämnden uppmärksammar förhållanden som tyder på att personen inte följer dessa regler, har nämnden skyldighet att anmäla detta till smittskyddsläkaren (6 kap 12 Smittskyddslagen). Denna skyldighet gäller under två månader efter att nämnden har mottagit underrättelsen. 29

132 Ärende 8

133 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Jesper Kyrk Avdelningschef Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 16/0174 Socialnämnden Yttrande till revisionsrapport om migrationens effekter på kommunens verksamheter Förslag till beslut 1. Socialnämnden beslutar överlämna Socialkontorets yttrande till Kommunstyrelsen. 2. Socialnämnden beslutar om omedelbar justering. Sammanfattning På uppdrag av Upplands-Bro kommuns förtroendevalda revisorer har KPMG granskat migrationens effekter på kommunens verksamheter. Revisionen beslutade att överlämna rapporten till Kommunstyrelsen, Socialnämnden och Utbildningsnämnden för yttrande. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 24 april Ärendet På uppdrag av Upplands-Bro kommuns förtroendevalda revisorer har KPMG granskat migrationens effekter på kommunens verksamheter. Revisionen beslutade att överlämna rapporten till Kommunstyrelsen, Socialnämnden och Utbildningsnämnden för yttrande. Granskningsrapporten utgår från de specifika frågeställningarna: UBK1005, v2.0, Finns det ett fungerande prognosarbete för förskolan och grundskolan med sikte på behov av utbildningsplatser och lokaler? Har kommunen en strategi för att möta bosättningslagens krav? Har nämnderna formulerat mål och strategier för att möta det ökade behovet av välfärdstjänster och bostäder samt i förekommande fall preciserat och implementerat fullmäktiges mål och riktlinjer? Finns perspektivet med nyanlända med i kommunens plan för strategisk personalförsörjning? Hur följer de berörda verksamheterna upp och utvärderar att man är tillräckligt effektiva för att tillgodose det ökade behovet av välfärdstjänster? Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

134 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) SN 16/0174 KPMG konstaterar att kommunen bör ha tydliga mål om hur man vill arbeta med integration både långsiktigt och verksamhetsövergripande. Den politiska organisationen saknar idag tydlighet i integrationsfrågor vilket försvårar styrningen av arbetet för hela kommunen för denna typ av verksamhet. Det är dock positivt att kommunen har påbörjat ett förbättringsarbete i och med arbetet med 2017 års budget. Rapportens bedömning är att kommunen har en både kortsiktig och långsiktig strategi för att möta bosättningslagens krav. KPMG anser att kommunen saknar en uttalad målsättning att möta det ökade behovet av välfärdstjänster och bostäder men ser positivt på att Nämnderna formulerar budgetmål inom området Rapporten konstaterar att perspektivet med nyanlända saknas i kommunens plan för strategisk personalförsörjning. Slutligen konstateras i rapporten att kommunens uppföljningsarbete uppfyller kravet i 1 6 kap. kommunallagen (1991:900) vad gäller att tillgodose det ökade behovet av välfärdstjänster. I rapportmissivet rekommenderar KPMG att Socialnämnden bör införa ett särskilt perspektiv på gruppen nyanlända i Nämndens strategiska och styrande dokument. Socialkontorets synpunkter Socialkontoret har inga invändningar på genomförd granskningsrapport. Utan anser att den ger en rättvisande bild av migrationens effekter på kommunen. Socialnämnden har i budget 2017 ett uttalat integrationsmål som lyder Integrationsarbetet ska fokusera på att stötta individerna i deras etablering och integration så att de blir inkluderade och delaktiga i samhället. Socialkontoret genomförde under hösten 2016 en omorganisation av kontorets integrationsarbete genom att tillskapa en integrationsgrupp inom vuxenenheten. Integrationsgruppen består sedan i januari 2017 av tre socialsekreterare, fyra integrationssamordnare och arbetsleds av en samordnare. Integrationsgruppen samverkar med kommunens integrationssamordnare som är organiserad under kommunledningskontoret och deltar i de aktiviteter som genomförs inom ramen för dennes verksamhet. Barnperspektiv Socialkontoret bedömer att beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa.

135 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) SN 16/0174 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor 1. Bilaga- Revisionsrapport- Migrationens effekter på kommunens verksamheter 2. Bilaga- Missiv från kommunrevisonen i Upplands-Bro Beslut sänds till Kommunstyrelsen

136 ABCD Upplands-Bro kommun Migrationens effekter på kommunens verksamheter Revisionsrapport Advisory KPMG AB 8 november 2016 Antal sidor: KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

137 ABCD Upplands-Bro kommun Migrationens effekter på kommunens verksamheter Revisionsrapport Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 3 6. Ansvarig nämnd/styrelse 3 7. Metod Begrepp som används i granskningen Nyanländ person Ensamkommande barn 4 8. Projektorganisation 4 9. Prognosarbete för förskolan och grundskolan Strategi för att möta bosättningslagens krav Mål och strategier för att möta det ökade behovet av välfärdstjänster och bostäder Plan för strategisk personalförsörjning Kommunens uppföljning och utvärdering av verksamheterna KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

138 ABCD Upplands-Bro kommun Migrationens effekter på kommunens verksamheter Revisionsrapport Sammanfattning Vi har av Upplands-Bro kommuns revisorer fått i uppdrag att granska migrationens effekter på kommunens verksamheter. Sammanfattningsvis kan vi konstatera följande. Kommunen bör ha tydliga mål om hur man vill arbeta med integration både långsiktigt och verksamhetsövergripande. Den politiska organisationen saknar idag tydlighet i integrationsfrågor vilket försvårar styrningen av arbetet för hela kommunen för denna typ av verksamhet. Det är dock positivt att kommunen har påbörjat ett förbättringsarbete i och med arbetet med 2017 års budget. Finns det ett fungerande prognosarbete för förskolan och grundskolan med sikte på behov av utbildningsplatser och lokaler? Vi bedömer att det i huvudsak finns ett fungerande prognosarbete för förskolan och grundskolan med sikte på behov av utbildningsplatser och lokaler, men att nämndens egna prognoser behöver förbättras eftersom de har en tendens att spricka. Vi anser också att nämnden bör införa ett särskilt perspektiv på gruppen nyanlända och ensamkommande i nämndens strategiska och styrande dokument. Har kommunen en strategi för att möta bosättningslagens krav? Vi bedömer att kommunen har en både kortsiktig och långsiktig strategi för att möta bosättningslagens krav. Den kortsiktiga strategin har visserligen inte några gemensamma mål eller är sammanhållet dokumenterad men alla intervjuade tjänstemän och politiker har givit likalydande svar på frågorna om vad som bör göras inom det här området vilket enligt vår bedömning tyder på en lyckad samordning när det gäller bostäder till nyanlända. Har nämnderna formulerat mål och strategier för att möta det ökade behovet av välfärdstjänster och bostäder samt i förekommande fall preciserat och implementerat fullmäktiges mål och riktlinjer? Precis som i frågan om att möta bosättningslagens krav har kommunen inte heller här någon uttalad målsättning för arbetet som görs i dag. Redan i granskningen av kommunens integrationsarbete som gjordes 2013 efterlystes den här typen av mål. Den här granskningen har dock fått signaler om att detta kommer att åtgärdas i förslag till budget 2017 vilket vi anser är ett steg i rätt riktning. Finns perspektivet med nyanlända med i kommunens plan för strategisk personalförsörjning? I sin roll som arbetsgivare har kommunen möjlighet att påverka sitt rekryterings- och kompetensbehov. Att ta tillvara nyanländas kompetens på ett bra sätt och etablera snabbspår för personer som redan har en utbildning och yrkeserfarenhet kan vara ytterligare ett sätt att klara av den framtida kompetensförsörjningen. Här anser vi att kommunen har ett försprång gentemot andra 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 1

139 ABCD Upplands-Bro kommun Migrationens effekter på kommunens verksamheter Revisionsrapport arbetsgivare eftersom man är först med att kartlägga de nyanländas bakgrund och intressen samtidigt som man har resurser i språkundervisning som andra arbetsgivare oftast saknar. Trots försprånget har man inte tagit tillvara på detta i personalförsörjningsplanen. Hur följer de berörda verksamheterna upp och utvärderar att man är tillräckligt effektiva för att tillgodose det ökade behovet av välfärdstjänster? Vi bedömer att kommunens uppföljningsarbete uppfyller kravet i 1 6 kap. kommunallagen (1991:900). Därutöver visar den ekonomiska genomlysningen som gjorts av utbildningsnämnden och socialnämnden jämfört med uppgifterna i Kolada att kommunen har en lägre kostnad för verksamheterna som ryms under de nämnderna än genomsnittet för riket. Vi tolkar detta som att verksamheterna styrs kostnadseffektivt. 2. Bakgrund Vi har av Upplands-Bro kommuns revisorer fått i uppdrag att granska migrationens effekter på kommunens verksamheter Uppdraget ingår i revisionsplanen för Upplands-Bro kommuns revisorer har genom risk och väsentlighetsbedömning kommit fram till att kommunens arbete med att möta det ökade behovet av välfärdstjänster, boende samt kommunens strategiska personalförsörjning med tonvikt på nyanlända bör granskas. Integration och mångfald granskades av KPMG 2013 på uppdrag av kommunens revisorer. Den granskningen hade ett annat perspektiv än den här granskningen. Fokus var då att granska hur kommunen arbetade med integration. I korthet kom granskningen fram till bl.a. att kommunen borde ha en tydligare tanke och idé om hur man vill arbeta med integration både vid ankomst för den enskilde men också långsiktigt. Granskningen konstaterade att den politiska organisationen saknade tydlighet i integrationsfrågor vilket försvårade styrningen av arbetet för hela kommunen för denna typ av verksamhet och att det var viktigt med tydliga politiska mål och riktlinjer för integrationsarbetet. Granskningen förordade dessutom att kommunen borde överväga att ha en tydligare samverkan i integrationsfrågor på politisk nivå för de nämnder som berörs mest. 3. Syfte Syftet med granskningen är att översiktligt bedöma om kommunens verksamheter är rustade för att möta det ökade behovet av välfärdstjänster och bostäder som följer den ökade migrationen. Granskningen ska också undersöka om planen för strategisk personalförsörjning omfattar nyanlända. Vi har därför granskat verksamheterna utifrån följande frågor: Finns det ett fungerande prognosarbete för förskolan och grundskolan med sikte på behov av utbildningsplatser och lokaler? Har kommunen en strategi för att möta bosättningslagens krav? 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 2

140 ABCD Upplands-Bro kommun Migrationens effekter på kommunens verksamheter Revisionsrapport Har nämnderna formulerat mål och strategier för att möta det ökade behovet av välfärdstjänster och bostäder samt i förekommande fall preciserat och implementerat fullmäktiges mål och riktlinjer? Finns perspektivet med nyanlända med i kommunens plan för strategisk personalförsörjning? Hur följer de berörda verksamheterna upp och utvärderar att man är tillräckligt effektiva för att tillgodose det ökade behovet av välfärdstjänster? 4. Avgränsning Granskningen av nuläget är av övergripande karaktär eftersom området omfattar flera av kommunens verksamhetsområden. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om verksamheten uppfyller 1 6 kap. kommunallagen (1991:900). 6. Ansvarig nämnd/styrelse Granskningen har avsett kommunstyrelsen, utbildningsnämnden samt socialnämnden. Rapporten är saklighetsgranskad av kommundirektör Maria Johansson, socialchef Eva Folke och utbildningschef Kaj Söders vikarie, Jesper Sjögren. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av följande dokument: Strategi för kompetensförsörjning Lokalresursplan Integrationsrapport Kommunens integrationsarbete PwC Ekonomisk genomlysning Upplands-Bro kommun september 2016 Verksamhetsberättelser 2015 för kommunstyrelsen, socialnämnden samt barnoch utbildningsnämnden 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 3

141 ABCD Upplands-Bro kommun Migrationens effekter på kommunens verksamheter Revisionsrapport Intervjuer med följande tjänstemän och politiker Ordförande i kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden Kommundirektören och cheferna för utbildningskontoret och socialkontoret Socialkontorets avdelningschef för kvalitet- och verksamhetsstöd 7.1 Begrepp som används i granskningen Nyanländ person En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl till exempel kvotflykting, massflykting och tribunalvittne, men även av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn (eller bara ensamkommande) är ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan båda sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare Projektorganisation Granskningen har genomförts av Johan Malm, revisor KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 4

142 ABCD Upplands-Bro kommun Migrationens effekter på kommunens verksamheter Revisionsrapport Prognosarbete för förskolan och grundskolan Iakttagelser Enligt kommunens egen statistik så har befolkningen i genomsnitt växt med ca 400 personer om året sedan Om man räknar med barnomsorgen så är barn- och utbildningsnämnden huvudman för verksamhet för ca 5500 barn och elever varav ca 100 är nyanlända. Förvaltningen gör prognoser för elevantalet varje år men de brukar visa sig vara i underkant beroende på att befolkningsprognoserna som utgör underlag till förvaltningens prognoser är alltför försiktiga. Enligt förvaltningschefen bör prognoserna bli mer erfarenhetsbaserade och enligt honom visar erfarenheten att kommunen förtätas och att tillväxten på barn och elever sker i högre takt än prognoserna ger vid handen. Avseende förskolan så finns det inte tillräckligt med platser idag eftersom nämnden har verksamhet i tillfälliga paviljonger i både Bro och Kungsängen. Nämnden klarar lagkravet på placering inom 4 månader, men inte i närheten till där barnen bor. De flesta av kommuninnevånarnas barn i åldern 1-5 år går idag på förskola eller pedagogisk omsorg. Det finns fler förskoleplatser på hösten då sexåringar börjar förskoleklass och lämnar förskolan. Detta fylls på under året och till våren är det återigen fullt på de flesta förskolor. Grundskolan och då i synnerhet högstadiet påverkas mest av de nyanlända. Tidigare använde nämnden en skola där man samlat alla resurser för den här elevgruppen, men när de nyanlända ökade i antal så räckte inte den aktuella skolans platser till och därför har man löst platsbristen genom att sprida resurserna på alla tre högstadieskolor. Avseende antalet platser i grundskolan visar intervjun med förvaltningschefen på en skillnad mellan lokalresursplanens prognos och förvaltningschefens egen uppfattning där den senare är mer bekymrad över läget. För nyanlända och ensamkommande behövs särskild kompetens inom skolan och sådan finns det i begränsad omfattning. Det är i dagsläget svårt att hitta personer med de kompetenser som krävs. För att stärka modersmålsundervisningen har nämnden omorganiserat verksamheten så att den nu ryms inom en särskild enhet. När det gäller studiehandledning för den här elevgruppen är läget så ansträngt p.g.a. brist på kompetent personal att man överväger fjärrundervisning som en lösning. Man har även förbättrat hur eleverna får studiehandledning och placerat den före modersmålsundervisningen eftersom man har märkt att studiehandledningen påverkar resultatet i alla ämnen. Nämnden har beslutat om ett skolutvecklingsprogram men där vill man inte införa ett särskilt perspektiv på den här elevgruppen så att den pekas ut. Kommentar Vi bedömer att det i huvudsak finns ett fungerande prognosarbete för förskolan och grundskolan med sikte på behov av utbildningsplatser och lokaler, men att nämndens egna prognoser behöver förbättras eftersom de har en tendens att spricka. Vi anser också att nämnden bör införa ett särskilt perspektiv på gruppen nyanlända och ensamkommande i nämndens strategiska och styrande dokument. Även om elevgruppen är liten till totalen sett är det en grupp som har 3 Upplands-Bro kommuns budget för 2016 s KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 5

143 ABCD Upplands-Bro kommun Migrationens effekter på kommunens verksamheter Revisionsrapport särskilda rättigheter som t.ex. modersmålsundervisning vilket kräver extra resurser. Därmed anser vi att det finns en strategisk vinst med att lyfta perspektivet. För förskolan och grundskolans behov av utbildningsplatser och lokaler är det positivt att kommunen utarbetat en lokalresursplan även om det är oroande att det verkar finnas en skillnad mellan lokalresursplanens och förvaltningschefens uppfattning om prognosen för antalet skolplatser. 10. Strategi för att möta bosättningslagens krav Iakttagelser Upplands-Bro kommun har haft ett tydligt mål för befolkningstillväxten sedan och vid tidpunkten för den här granskningen har kommunen ett övergripande mål om En kommun som växer som anger att kommunen vill bygga minst nya bostäder per år. I ägardirektiven till det kommunala bostadsbolaget AB Upplands-Brohus för 2016 anges att bolaget ska påbörja byggnation av minst 200 hyresrätter. Bolaget ska också medverka till att ta fram bostäder till ensamkommande flyktingbarn och flyktingmottagande. Det ska dock betonas att inte alla bostäder är avsedda för nyanlända, men det underlättar kommunens hantering av sociala bostäder om man kan hyra dem direkt av det kommunala bolaget. I kommunstyrelsens verksamhetsberättelse från 2015 har man konstaterat att man står inför fortsatt stora utmaningar när det gäller bostäder och integrationsinsatser för nyanlända. 6 När det gäller det genomsnittliga tillskottet i antal bostäder per år per tusen invånare (färdigställda bostäder genom nyproduktion, ombyggnad och omvandling av fritidshus) ligger Upplands-Bro (6,5) högre än länssnittet på ca 4,5. Endast Sigtuna, Norrtälje, Värmdö och Sundbyberg (10) ligger högre än Upplands-Bro. 7 I det långsiktiga perspektivet avseende bostäder för den här gruppen har kommunstyrelsen gjort en inventering av byggbara tomter men det är ett problem för kommunen att den inte äger särskilt mycket mark. I stället för att fokusera på att bygga på egen mark har man valt att lägga vikt på exploateringsavtalen för att få exploatörerna att inkludera bostäder till nyanlända i sina bostadsbyggen. Kommunen har inte beslutat om någon särskild strategi för att möta bosättningslagens krav på att anordna plats för 73 nyanlända 2016 utan man arbetar febrilt för att hitta boendelösningar. Kommunen har beslutat om placering av 40 modulbostäder som ska fungera som en kortsiktig lösning. En annan lösning man använder sig av är att köpa eller hyra bostäder för ändamålet. Man tittar även på att ändra användning av kommunala lokaler från verksamhet till boende för ny- 4 Budget 2012 för Upplands-Bro kommun 5 Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse för 2015 s Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse för 2015 s Uppgiften återfinns i kommunens lokalresursplan s. 20, men är en sammanställning av uppgifter från SCB, Landstinget och Länsstyrelsen KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 6

144 ABCD Upplands-Bro kommun Migrationens effekter på kommunens verksamheter Revisionsrapport anlända beroende på om detaljplanen tillåter det och om det är lämpligt i övrigt. Av intervjuerna som genomfördes i oktober 2016 och som ligger till grund för uppgifterna i den här granskningen framgår att tjänstemännen bedömer att man kommer att klara att förse nyanlända med kortsiktiga bostäder för 2016 och Ett problem som alla kommuner som får ta emot nyanlända har är att man inte får reda på vilka grupper som kommer tillräckligt långt i förväg för att kunna planera bostäder. Det är ju avsevärda skillnader på behoven hos ensamma vuxna män och t.ex. barnfamiljer. Det försvårar planeringen av såväl bostäder som välfärdstjänster. Kommentar Kommunen har under en längre tid haft ett tydligt mål om att befolkningen ska öka vilket underlättar kommunens arbete med att långsiktigt möta bosättningslagens krav. Visserligen är bostäder till nyanlända annorlunda än det som i dag anses utgöra normalt bostadsbyggande i det avseendet att de nyanlända inte kan köpa sina bostäder, men eftersom kommunen redan tidigare har haft en organisation uppbyggd efter ett tillväxtmål är det enklare att använda redan existerande kanaler för offensiva insatser. Vi bedömer att kommunen har en både kortsiktig och långsiktig strategi för att möta bosättningslagens krav. Den kortsiktiga strategin har visserligen inte några gemensamma mål eller är sammanhållet dokumenterad men alla intervjuade tjänstemän och politiker har givit likalydande svar på frågorna om vad som bör göras inom det här området vilket enligt vår bedömning tyder på en lyckad samordning när det gäller bostäder till nyanlända. 11. Mål och strategier för att möta det ökade behovet av välfärdstjänster och bostäder Iakttagelser Fullmäktige har inte beslutat om särskilda mål eller riktlinjer specifikt för den här samhällsgruppen och vid tidpunkten för granskningen har inte heller nämnderna beslutat om särskilda mål. Kommunstyrelsen har hittills inte formulerat ett särskilt mål för nyanlända, men anger att det i budgetarbetet för 2017 finns förslag på mål och medel kopplat till integration. När det gäller bostäder anser man att den redan existerande tillväxtstrategin är tillräcklig för att tillgodose behovet. Kommunstyrelsen har utarbetat ett utkast till integrationsrapport som är tänkt att utgöra underlag till målsättningarna för det framtida integrationsarbetet. Man har konstaterat att integration kommer att bli en allt viktigare fråga utifrån kommunal ekonomi och att man måste hitta kostnadseffektiva lösningar som även är effektiva ur integrationssynpunkt. Från politiskt håll anger man att i budget för 2017 som håller på att arbetas fram kommer integration vara ett fokusområde. Politiken vill lyfta detta som särskild satsning med individuella lösningar genom kommunens redan existerande tjänster KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 7

145 ABCD Upplands-Bro kommun Migrationens effekter på kommunens verksamheter Revisionsrapport För det praktiska arbetet har kommunstyrelsen anställt en integrationssamordnare som bl.a. tillsammans med socialnämndens personal arbetar med mottagandet av de nyanlända enligt särskild mottagningsplan 8. För socialnämndens del finns inga specifika mål avseende nyanlända. Man anser att det är svårt att besluta om särskilda mål avseende nyanlända eftersom man inte vet vilka grupper som kommer till kommunen. Nämnden har beslutat att inte ha en särskild enhet för integration, istället ingår det arbetet i ordinarie verksamhet inom dels vuxenenheten, ekonomiskt bistånd och vad gäller ensamkommande inom barn- och ungdomsenheten. Samverkan görs med de andra nämnderna och styrelsen. Inom vuxenenheten, ekonomiskt bistånd är det tre socialsekreterare avdelade för att arbeta med mottagandet av de nyanlända i nära samarbete med de fyra integrationsstödjare som nämnden projektanställt för ändamålet. Av intervjuerna med politiker och tjänstemän framgår det att det finns olika syn på hur den här samhällsgruppen ska hanteras i mål och strategier. Den dominerande uppfattningen tycks vara att gruppen bör belysas av integrationsskäl medan andra anser att det ökade trycket på verksamheten är så pass litet att det bara innebär något ökade resurser och ett annat arbetssätt. Kommentar Precis som i frågan om att möta bosättningslagens krav har kommunen inte heller här någon uttalad målsättning för arbetet som görs i dag. Redan i granskningen av kommunens integrationsarbete som gjordes 2013 efterlystes den här typen av mål. Den här granskningen har dock fått signaler om att detta kommer att åtgärdas i förslag till budget 2017 vilket vi anser är ett steg i rätt riktning. 12. Plan för strategisk personalförsörjning Iakttagelser Kommunen har en central strategi för kompetensförsörjning men för att den ska kunna fungera fullt ut måste man genomföra en kompetensanalys och omvärldsanalys vilka ännu inte är färdigställda. Strategin för kompetensförsörjning går för närvarande inte in på djupet så till den grad att nyanlända tas upp som en särskild grupp. När analyserna är färdiga kan nyanlända komma att utgöra en del av planen. Även utan en färdig kompetensanalys är ansvariga tjänstemän medvetna om att kommunen redan nu har svårt att rekrytera t.ex. lärare, ingenjörer och socionomer. Det bör nämnas att det under granskningens gång framkommit flera olika projekt eller metoder som kommunen använder sig av för att hjälpa grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Även om dessa åtgärder är lovvärda är det inte vad den här granskningen avser. För granskningens del är det däremot intressant att en uppgift som ingår i integrationssamordnaren och integrationsstödjarnas arbete är att kartlägga de nyanländas bakgrund och intressen. 8 Integrationsrapport Kommunens integrationsarbete KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 8

146 ABCD Upplands-Bro kommun Migrationens effekter på kommunens verksamheter Revisionsrapport Kommentar För riket beräknas att nya medarbetare fram till 2023 behöva rekryteras till välfärdsverksamheterna i kommunsektorn. Samtidigt rapporterar Arbetsförmedlingen att det finns allt större rekryteringsproblem inom välfärdssektorn. Potentialen bland de flyktingar som i dag finns inom etableringsuppdraget är stor. Ungefär en fjärdedel av dessa cirka personer har en eftergymnasial utbildning längre än två år. Med en framgångsrik etablering kan de nyanlända utgöra ett behövligt tillskott av relativt ung arbetskraft som kan bidra till ett växande skatteunderlag och även underlätta rekrytering och kompetensförsörjning i verksamheter som idag har personalbrist. En svag etablering kommer i stället att innebära ökade kostnader för försörjning av de personer som står utanför arbetsmarknaden. I sin roll som arbetsgivare har kommunen möjlighet att påverka sitt rekryterings- och kompetensbehov. Att ta tillvara nyanländas kompetens på ett bra sätt och etablera snabbspår för personer som redan har en utbildning och yrkeserfarenhet kan vara ytterligare ett sätt att klara av den framtida kompetensförsörjningen. Här anser vi att kommunen har ett försprång gentemot andra arbetsgivare eftersom man är först med att kartlägga de nyanländas bakgrund och intressen samtidigt som man har resurser i språkundervisning som andra arbetsgivare oftast saknar. Vi anser att det är bra att det finns en central strategi för personalförsörjning i kommunen, dock är det mindre bra att innehållet i den inte är färdigställt. 13. Kommunens uppföljning och utvärdering av verksamheterna Iakttagelser Av intervjuerna framgår det att förvaltningscheferna har regelbundna uppföljningar med ordförandena i nämnderna som i sin tur följer upp verksamheten med kommunstyrelsens ordförande, allt enligt 1 6 kap. kommunallagen (1991:900). Utöver detta följer man bl.a. upp verksamheterna i verksamhetsberättelsen. Socialnämnden genomför kvalitetsuppföljningar på samtliga verksamheter varje år och de innefattar en bedömning av kvalitet, personal dokumentation mm. Detta redovisas sedan till nämnden med en medföljande åtgärdsplan. Varje kvartal redovisas verksamhetsrapporter till nämnden. En ekonomisk genomlysning av utbildningsnämnden och socialnämnden har genomförts av PwC i september och den liksom jämförelser i Kolada 10 visar att kommunen har en genomsnittligt lägre kostnad än genomsnittet för riket för verksamheterna i de två nämnderna. 9 PwC Ekonomisk genomlysning Upplands-Bro kommun september KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 9

147 ABCD Upplands-Bro kommun Migrationens effekter på kommunens verksamheter Revisionsrapport Kommentar Vi bedömer att kommunens uppföljningsarbete uppfyller kravet i 1 6 kap. kommunallagen (1991:900). Därutöver visar den ekonomiska genomlysningen som gjorts av utbildningsnämnden och socialnämnden jämfört med uppgifterna i Kolada att kommunen har en lägre kostnad för verksamheterna som ryms under de nämnderna än genomsnittet för riket. Vi tolkar detta som att verksamheterna styrs kostnadseffektivt. Även om den här granskningen är översiktlig är det vår bedömning att den höga ambitionsnivå avseende kvalitet i vård och omsorg som staten och socialstyrelsen har satt för landets socialnämnder genom lag och förordning har fått genomslag i kommunens socialnämnd och att verksamheten däri får anser vara av hög kvalitet och kostnadseffektiv. Datum som ovan KPMG AB Johan Malm Revisor 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 10

148

149 Ärende 9

150 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 16/0163 Socialnämnden Revidering av Äldreplan Förslag till beslut 1. Socialnämnden antar förslag till revidering av plan för äldreomsorgen Socialnämnden föreslår att Kommunstyrelsen antar förslag till revidering av plan för äldreomsorgen Sammanfattning Den 19 januari beslutade Socialnämnden att anta förslag på reviderad Äldreplan för beslut i Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade i sin tur den 8 mars 2017 att återremittera förslag på Äldreplan till Socialnämnden för att bemöta Moderaterna och Liberalerans fråga om nya mål. Liberalerna och Moderaternas föreslagna revidering utav mål i Äldreplanen avser Socialnämndens nämndmål för verksamhetsåret Dessa mål kan inte ändras utav Kommunstyrelsen. Socialkontoret förtydligar att dessa mål är nämndmål för år 2017 genom att lägga till stycket Målen kommer ifrån Socialnämndens nämndbudget för år 2017 i förslag till Äldreplan under avsnitt 1 Socialnämndens mål. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 25 april 2017 Kommunstyrelsens beslut 26 den 8 mars 2017 Socialnämndens beslut 11 den 19 januari 2017 Socialkontorets tjänsteskrivelse den 27 oktober 2016 Bilaga 1 - remissyttrande ifrån PRO Bro och PRO Kungsängen den 14 oktober 2016 Bilaga 2- förslag till revidering av Äldreplan UBK1005, v2.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

151 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (4) SN 16/0163 Ärendet Den 19 januari beslutade Socialnämnden att anta förslag på reviderad Äldreplan för beslut i Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade i sin tur den 8 mars att återremittera förslag på Äldreplan till Socialnämnden för att bemöta Moderaterna och Liberalerans fråga om nya mål. Målen avser: 85 % av boende på särskilt boende ska vara nöjda med maten ersätts med 100 % av boende på särskilt boende ska vara nöjda med maten Mångfald av utförare Samt bemöta vad som avses Socialnämndens målgrupper under målen. Socialkontoret bemöter dessa förslag under rubriken Socialkontorets bedömning. Arbetet med revideringen utav Äldreplan Kommunfullmäktige fastställde i december 2007, plan för äldreomsorgen Planen skulle enligt beslut följas upp och revideras vartannat år och reviderades vid två tillfällen 2010 och Vid Socialnämndens sammanträde den 29 augusti SN beslutades att inleda arbetet med att ta fram en ny plan för perioden Planen togs fram och blev gällande under Syftet med planen är att vara en strategisk plan för äldreomsorgen, som anger mål och inriktning för äldreomsorgens verksamheter samt belyser åldersutveckling, behov av bostäder samt utvecklingen av behovet av insatser inom hemtjänst. Planen skall vara en ramplan och ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunens äldreomsorg. I internbudget för Socialnämnden 2015 gavs uppdraget att revidera och komplettera Äldreplanen under nämndmålet En bättre äldreomsorg. Arbetsgrupp och remissrunda En arbetsgrupp bestående utav en representant ifrån samtliga partier i Socialnämnden har arbetat med revideringen. Ifrån tjänstemannasidan deltog socialchef, avdelningschef för kvalitet och verksamhetsstöd samt en kvalitetsutvecklare. Arbetsgruppen har träffats under 2016 och reviderat samt uppdaterat Äldreplanen utifrån det rådande utvecklingsarbete som bedrivs utav Socialnämnden inom området äldreomsorg. Planen har även uppdaterats med aktuell statistik rörande till exempel befolkningsprognos, behov av insatser samt nämndmål. De kommunala pensionärsföreningarna har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till Äldreplan Synpunkter har inkommit från PRO-föreningarna i Kungsängen respektive Bro den 14 oktober 2016.

152 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (4) SN 16/0163 PRO-föreningarna synpunkter framkommer i sin helhet i bilaga 1. Arbetsgruppen har gått igenom synpunkterna. Revidering utifrån synpunkterna har skett gällande bland annat styckena: 3.3 Samverkan. Pensionärsorganisationerna anges som ett exempel på frivilligorganisation. 6.3 Rehabilitering. Forumleringen Vad gör en människa hälsosam? har justerats till Vad gör att en människa kan bevara hälsan? Socialkontorets bedömning Förslag till Äldreplan återremitterades i Kommunstyrelsen för att bemöta Moderaterna och Liberalerans fråga om nya mål. Målen avser: 85 % av boende på särskilt boende ska vara nöjda med maten ersätts med 100 % av boende på särskilt boende ska vara nöjda med maten Mångfald av utförare Samt bemöta vad som avses Socialnämndens målgrupper under målen. Moderaterna och Liberalernas förslag på nya mål gäller de mål som finns under avsnittet 1 Socialnämndens mål. Avsnittet innehåller mål som Socialnämnden har som nämndmål för verksamhetsåret Nämndmålen kommer ifrån Socialnämndens budget för 2017 och styr verksamhetsutvecklingen för nämndens arbete under detta år. Dessa mål kan inte ändras utav Kommunstyrelsen. Socialkontoret förtydligar att målen under avsnitt 1 Socialnämndens mål gäller nämndmål för år 2017 genom att lägga till stycket Målen kommer ifrån Socialnämndens nämndbudget för år 2017 i förslag till Äldreplan på sidan 3. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd

153 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 4 (4) SN 16/0163 Bilagor 1 Lista de handlingar som ska följa med tjänsteskrivelsen här. Använd formatmallen Nummerlista. Beslut sänds till Kommunstyrelsen Akt

154 PROTOKOLLSUTDRAG 24 (31) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Revidering av Äldreplan Beslut Dnr KS 17/0051 Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärende till Socialnämnden för att bemöta Moderaterna och Liberalernas fråga om nya mål: 85% av boende på särskilt boende ska vara nöjda med maten ersätts med 100% av boende på särskilt boende ska vara nöjda med maten Mångfald av utförare Samt bemöta vad som avses Socialnämndens målgrupper under målen. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar den reviderade planen för äldreomsorgen Förslag till beslut på sammanträdet Camilla Janson (S), Rolf Nersing (S), Catharina Andersson (S), Mary Svenberg (S), Sara Ridderstedt (MP), Anna Norberg (MP), Jan Stefanson (KD), Lisa Edwards (C) föreslår Kommunstyrelsen att återremittera ärendet. Sammanfattning Vid Socialnämndens sammanträde den 29 augusti beslutdes att inleda arbetet med att ta fram en ny äldreplan för perioden Planen togs fram och blev gällande under Syftet med planen är att vara en strategisk plan för äldreomsorgen, som anger mål och inriktning för äldreomsorgens verksamheter samt belyser åldersutveckling, behov av bostäder samt utvecklingen av behovet av insatser inom hemtjänst. Planen skall vara en ramplan och ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunens äldreomsorg. I internbudget för Socialnämnden 2015 gavs uppdraget att revidera och komplettera Äldreplanen under nämndmålet En bättre äldreomsorg. En arbetsgrupp bestående utav en representant ifrån samtliga partier i Socialnämnden har under 2016 reviderat och uppdaterat Äldreplan tillsammans med tjänstemän ifrån Socialkontoret. Planen skickades ut på remissrunda till pensionärsföreningarna under hösten Socialnämnden beslutade den 19 januari 2017 ( 11) att överlämna förslaget till reviderat plan till kommunstyrelsen för vidare behandling.

155 PROTOKOLLSUTDRAG 25 (31) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Fortsättning 26 Beslutsunderlag Socialnämndens beslut den 19 januari 2017 ( 11) Reviderad äldreplan Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 14 februari 2017 Beslutet skickas till: Socialnämnden

156 PROTOKOLL 23 (27) Socialnämnden Sammanträdesdatum: Revidering av Äldreplan Dnr SN 16/0163 Beslut 1. Socialnämnden antar förslag till revidering av plan för äldreomsorgen Socialnämnden föreslår att Kommunstyrelsen antar förslag till revidering av plan för äldreomsorgen Sammanfattning Vid Socialnämndens sammanträde den 29 augusti beslutdes att inleda arbetet med att ta fram en ny äldreplan för perioden Planen togs fram och blev gällande under Syftet med planen är att vara en strategisk plan för äldreomsorgen, som anger mål och inriktning för äldreomsorgens verksamheter samt belyser åldersutveckling, behov av bostäder samt utvecklingen av behovet av insatser inom hemtjänst. Planen skall vara en ramplan och ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunens äldreomsorg. I internbudget för Socialnämnden 2015 gavs uppdraget att revidera och komplettera Äldreplanen under nämndmålet En bättre äldreomsorg. En arbetsgrupp bestående utav en representant ifrån samtliga partier i Socialnämnden har under 2016 reviderat och uppdaterat Äldreplan tillsammans med tjänstemän ifrån Socialkontoret. Planen skickades ut på remissrunda till pensionärsföreningarna under hösten Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 27 oktober 2016 Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Akt Justerandes sign Utdragsbestyrkande

157 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 16/0163 Socialnämnden Revidering av Äldreplan Förslag till beslut 1. Socialnämnden antar förslag till revidering av plan för äldreomsorgen Socialnämnden föreslår att Kommunstyrelsen antar förslag till revidering av plan för äldreomsorgen Sammanfattning Vid Socialnämndens sammanträde den 29 augusti beslutdes att inleda arbetet med att ta fram en ny äldreplan för perioden Planen togs fram och blev gällande under Syftet med planen är att vara en strategisk plan för äldreomsorgen, som anger mål och inriktning för äldreomsorgens verksamheter samt belyser åldersutveckling, behov av bostäder samt utvecklingen av behovet av insatser inom hemtjänst. Planen skall vara en ramplan och ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunens äldreomsorg. I internbudget för Socialnämnden 2015 gavs uppdraget att revidera och komplettera Äldreplanen under nämndmålet En bättre äldreomsorg. En arbetsgrupp bestående utav en representant ifrån samtliga partier i Socialnämnden har under 2016 reviderat och uppdaterat Äldreplan tillsammans med tjänstemän ifrån Socialkontoret. Planen skickades ut på remissrunda till pensionärsföreningarna under hösten Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 27 oktober 2016 Bilaga 1 - remissyttrande ifrån PRO Bro och PRO Kungsängen den 14 oktober 2016 Bilaga 2- förslag till revidering av Äldreplan UBK1005, v2.0, Ärendet Kommunfullmäktige fastställde i december 2007, plan för äldreomsorgen Planen skulle enligt beslut följas upp och revideras vartannat år och reviderades vid två tillfällen 2010 och Vid Socialnämndens sammanträde Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

158 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) SN 16/0163 den 29 augusti SN beslutades att inleda arbetet med att ta fram en ny plan för perioden Planen togs fram och blev gällande under Syftet med planen är att vara en strategisk plan för äldreomsorgen, som anger mål och inriktning för äldreomsorgens verksamheter samt belyser åldersutveckling, behov av bostäder samt utvecklingen av behovet av insatser inom hemtjänst. Planen skall vara en ramplan och ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunens äldreomsorg. I internbudget för Socialnämnden 2015 gavs uppdraget att revidera och komplettera Äldreplanen under nämndmålet En bättre äldreomsorg. En arbetsgrupp bestående utav en representant ifrån samtliga partier i Socialnämnden har arbetat med revideringen. Ifrån tjänstemannasidan deltog socialchef, avdelningschef för kvalitet och verksamhetsstöd samt en kvalitetsutvecklare. Arbetsgruppen har träffats under 2016 och reviderat samt uppdaterat Äldreplanen utifrån det rådande utvecklingsarbete som bedrivs utav Socialnämnden inom området äldreomsorg. Planen har även uppdaterats med aktuell statistik rörande till exempel befolkningsprognos, behov av insatser samt nämndmål. De kommunala pensionärsföreningarna har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till Äldreplan Synpunkter har inkommit från PRO-föreningarna i Kungsängen respektive Bro den 14 oktober PRO-föreningarna synpunkter framkommer i sin helhet i bilaga 1. Arbetsgruppen har gått igenom synpunkterna. Revidering utifrån synpunkterna har skett gällande bland annat styckena: 3.3 Samverkan. Pensionärsorganisationerna anges som ett exempel på frivilligorganisation. 6.3 Rehabilitering. Forumleringen Vad gör en människa hälsosam? har justerats till Vad gör att en människa kan bevara hälsan? Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd

159 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) SN 16/0163 Bilagor 1. Bilaga 1 - remissyttrande ifrån PRO Bro och PRO Kungsängen den 14 oktober Bilaga 2- förslag till revidering av Äldreplan Beslut sänds till Kommunstyrelsen Akt

160 1 KUNGSÄNGEN och BRO Yttrande över remiss angående revidering av Äldreplan PRO lämnar följande synpunkter på remiss angående revidering av Äldreplan Remissvaret har disponerats enligt rubrikerna i dokumentet. 1. Socialnämndens mål Det är mycket värdefullt att Socialnämnden tar fram och reviderar en äldreplan med de syften som framgår i rutan i avsnitt 1. Planperioden omspänner åren Idag har tre år har förflutit av perioden. I den reviderade planen bör det, som underlag för planering för de resterande åren, på ett tydligt sätt redovisas vad som gjorts under dessa tre år. Det är inte uppenbart för oss hur de under avsnitt 1 uppräknade målen ska förstås eller hur de hänger samman med de sammanfattande strategier för framtiden som finns i avsnitt 9. PRO avstår därför att kommentera uppräkningen av mål i avsnitt 1 (utöver att det 2016 har inrättats ett anhörigråd). 2. En plan för trygghet, rättighet och möjlighet I detta avsnitt framgår att en viktig ambition för Socialnämnden är att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt informera om socialtjänstens verksamhet i sitt uppsökande arbete. PRO Kungsängen instämmer varmt i denna ambition. Äldreplanen bör kompletteras med en beskrivning av vad Socialnämnden gjort i detta hänseende och vad som planeras för resterande tid av planperioden. 3. Övergripande I detta avsnitt redovisas i övergripande termer hur insatserna för äldre i Upplands-Bro kommun ska utvecklas. PRO instämmer i att Socialnämndens utmaning ligger i att skapa fungerande nätverk kring den äldre samt att säkerställa att det finns tillräckliga resurser för att kunna erbjuda de äldre ett värdigt liv. I detta sammanhang vill PRO lyfta fram de öppna jämförelser som Socialstyrelsen gör varje år för att landets kommuner ska kunna jämföra sig med varandra vad avser bl.a. äldreomsorgen. När det gäller hemtjänst hamnade Upplands-Bro år 2013 på plats 277 bland landets 290 kommuner. Motsvarande

161 2 rankning beträffande särskilt boende var avsevärt bättre Upplands-Bro hamnade på plats 22. Den senaste öppna jämförelsen gäller år Nu hamnade kommunen på plats 258 för hemtjänst och på plats 113 för särskilt boende. Hemtjänsten har således förbättrats en aning men plats 258 är fortfarande en dålig placering. Samtidigt har rankningen avseende särskilt boende fallit påtagligt, vilket är oroväckande. En rimlig förklaring till att kommunen hamnar så lågt ner i rankningarna är att otillräckliga resurser anslås för äldreomsorgen. För år 2014 var kostnaden per invånare för hemtjänsten I Upplands-Bro kr. Mediankostnaden för hela riket var kr. Rikets mediankostnad var alltså drygt 100 procent högre. I fråga om särskilt boende var kostnaden för Upplands-Bro kr per invånare jämfört med mediankostnaden kr för hela riket. Enligt vår mening måste kommunens anslag till äldreomsorgen öka för att säkerställa att resurserna är tillräckliga. I avsnitt 3.1 redovisas kommunens initiativ med lokala värdighetsgarantier som beslutades Som underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla brukarinflytande, bör effekter av initiativet redovisas i den reviderade äldreplanen. I avsnitt 3.2 skriver Socialnämnden att anhöriga och närstående kanske är den viktigaste resursen för de äldre och att deras insatser är ovärderliga. PRO anser att det i planen läggs alltför stor tyngd på anhörig/närståendevården. Den viktigaste resursen är inte anhöriga/närstående utan kommunen som har det fulla ansvaret för att den enskilde får den omsorg som han eller hon behöver. Vi vill betona att anhörigvård är ett komplement till den professionella vården. Vi ser en risk att skrivningarna om anhörigvårdens betydelse öppnar för att motivera minskade resurser till kommunens äldreomsorg. I texten sägs vidare att begreppet anhöriga/närstående på sikt kommer att utökas från att i första hand bestå av make/maka till att också inkludera barn till äldre samt närstående vänner. Återigen ges intryck att Socialnämndens avsikt är att övervältra en ökad del av omsorgen av de äldre på anhöriga/närstående för att kunna dra ner på kommunens insatser. Detta får inte ske. Kommunen har det fulla ansvaret för omsorg av hög kvalitet gers oavsett om det finns anhöriga/närstående eller inte. Anhörig/närståendevård ska enbart vara ett frivilligt komplement. PRO har inga invändningar i sak mot innehållet i avsnitt 3.3 Samverkan. Vi medverkar gärna i aktiviteter som syftar till att förebygga och bryta isolering. I avsnittets sista mening står det i samverkan med frivillig- och pensionärsorganisationer. Pensionärsorganisationer är också frivilliga organisationer, varför det bör stå i samverkan med frivilliga organisationer som t.ex. pensionärsorganisationer. 4. Befolkningsutveckling PRO instämmer i den statistiska bilden av hur befolkningen i Upplands-Bro kommer att förändras.

162 3 5. Stöd och hjälp i ordinärt boende PRO anser att kommunens hemtjänst behöver förstärkas. Gruppen 65 år och äldre ökar. Gruppen 80+, som har de största behoven ökar än mer. Dessutom behövs det resursförstärkningar mot bakgrund av kommunens låga rankning i de öppna jämförelserna. Det krävs rejäla resurstillskott för att säkra en kvalitet på god nivå. I utkastet till reviderad äldreplan (sid. 12) sägs att trenden de senaste åren är att fler bor kvar hemma med insatser hemtjänsten i stället för att flytta in i särskilt boende. Denna s.k. trend är inte frivilligt vald. Trenden beror i hög grad på att allt fler, trots omfattande vårdbehov, tvingats bo kvar hemma mot sin vilja, därför att det inte funnits tillgång till särskilt boende. PRO ser positivt på att kommunen på olika sätt tar tillvara modern IT-teknik. Vi uppskattar också mycket den verksamhet som kommunen initierar när det gäller personer med demenssjukdom. Socialnämnden ser ett ökat behov av korttidsplatser. Det bör anges i äldreplanen hur många fler platser som krävs och när de kan vara tillgängliga. Vidare bör det klargöras vad som avses med flexibla lösningar. PRO håller med om att trygghetsboenden och seniorboenden bör byggas under planperioden. Men samtidigt vill vi understryka att utveckling av dessa boendeformer inte får ske på bekostnad av boende i servicehus. Fortsatt avveckling av serviceboende bör stoppas. 6. Särskilt boende med heldygnsomsorg Inledningsvis (avsnitt 2) citerar det remitterade förslaget socialtjänstlagen (5 Kap. 4-6) bl.a. enligt följande: Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. En sådan boendeform är servicehus. Servicehuset i Kungsängen är under omvandling till trygghetsboende. Denna avveckling synes oss stå i motsättning till lagstadgandet att det skall finnas särskilda boendeformer för service och omvårdnad. I utkastet till reviderad äldreplan under rubriken 6.1 Servicehus står det under Under planperioden Fortsatt utveckling av trygghetsboenden. Vi anser att serviceboende är en boendeform som det finns behov av. I stället för avveckling vill vi se en utveckling. Där avveckling har skett, bör tillgång till serviceboende återställas. I framtida byggen bör kommunen se till att den äldre slipper flytta från den ena nivån till den andra. Man flyttar in i ett trygghetsboende som så småningom blir ett serviceboende. Det finns i andra kommuner lösningar så att trygghetsboende och serviceboende inryms under samma tak. Att kombinera serviceboende och trygghetsboende i samma anläggning kan också underlätta att tillgodose behov av parboende. I det remitterade förslaget nämns enbart fortsatt utveckling av trygghetsboenden under planperioden. Vi har inga invändningar mot trygghetsboenden men det ska inte ske på bekostnad av serviceboende. Det finns i dagsläget 118 permanentplatser i särskilt boende. Eftersom gruppen äldre kommer att öka framöver är det viktigt att beakta vårdbehovet i olika åldersgrupper. Socialkontoret beräknar att antalet äldre som är i behov av särskilt boende ökar markant. Mot den bakgrunden planeras att utöka de särskilda boendena med 72 platser. PRO välkomnar denna utökning, men vi anser att det inte räcker. Eftersom antalet äldre som kommer att ha behov av särskilt boende ökar snabbt och

163 4 ledtiderna för nybyggnationer är mycket långa, bör ytterligare utbyggnad av särskilda boenden planeras under planperioden. PRO välkomnar ett rehabiliterande arbetssätt inom kommunens äldreomsorg såsom det beskrivs i avsnitt 6.3 Rehabilitering, men vi saknar konkreta förslag till hur rehabiliteringen ska utvecklas under den resterande planperioden. Dessutom borde formuleringen Vad gör en människa hälsosam? justeras till Vad gör att en människa kan bevara hälsan? Vidare vore det relevant att komplettera texten med beskrivningar om hur samverkan med landstingets sjukvård kring svårt sjuka äldre ska förbättras, bl.a. mot bakgrund av träffade överenskommelser mellan Stockholms läns landsting och länets kommuner. 7. Förebyggande insatser PRO instämmer i textens inriktning. Vi är mycket positiva till att kommunen initierar olika aktiviteter som har betydelse för ett hälsosamt åldrande. När det gäller mötesplatser och aktiviteter för äldre, beskrivs i det remitterade dokumentet att kommunen vill utveckla aktivitetshus för äldre i kommunens bägge tätorter. Detta ser vi positivt på. Samtidigt vill vi betona vikten av samplanering med pensionärsorganisationerna så att det samlade utbudet blir så bra som möjligt. När det gäller den växande andelen personer med demens, bedriver kommunen redan idag bra verksamhet och det är mycket positivt att kommunen prioriterar sådana insatser. Vi anser att den uppsökande verksamhet som startade 2015 är en väsentlig insats. Det vore värdefullt att den reviderade äldreplanen kompletterades med en uppföljning av de erfarenheter som vunnits av denna. När det gäller servicetjänster för äldre är det mycket bra att det finns en fixartjänst och att man kan få hjälp med snöskottning och gräsklippning. Det är viktigt med god information om dessa tjänster. Vi instämmer i vikten av att kommunen ger bra information på finska. Det kan i en snar framtid bli angeläget att ta fram information om äldreomsorgen också för andra språkgrupper. 8. Personal Äldreplanen konstaterar att nyrekrytering av personal behövs såväl i särskilda boenden som inom hemtjänsten, eftersom antalet äldre kommer att öka under planperioden. Samtidigt ökar konkurrensen i regionen om duktig och kompetent personal. Vi instämmer i denna beskrivning. Enligt vår mening är inte enbart demografin som skapar behov av mer personal. Detta behövs också för att höja kvaliteten på äldreomsorgen i kommunen. Vi menar att huvudförklaringen till att Upplands-Bro hamnar i bottenskiktet i Socialstyrelsens öppna jämförelser av kommunal äldreomsorg är den alltför låga personaltätheten. Tillräcklig bemanning och personal med adekvat kompetens för det viktiga arbetet är de tyngsta faktorerna för god kvalitet i omsorgen. I äldreplanen bör det anges hur många som behöver nyrekryteras under planperioden för att förbättra kvaliteten på äldreomsorgen.

164 5 PRO är positiv till den hbt-certifiering som gjorts av Kungsgårdens äldreboende och utgår från att övriga äldreboenden också certifieras under planperioden. 9. Sammanfattning PRO anser att de strategier som avslutar sammanfattningen bör kompletteras med följande: Serviceboende ska finnas kvar och utvecklas. Personaltätheten måste öka genom att personal med god kompetens rekryteras för att höja kvaliteten i äldreomsorgen. 10. Uppföljning PRO välkomnar att äldreplanen följs upp och revideras vartannat år. Vi instämmer i att kvalitetsuppföljning är en viktig del av verksamheten. Enligt vår mening är det angeläget att vidareutveckla systemet för kvalitetsarbete, bl.a. genom att ta fasta på olika parametrar som ingår i de öppna jämförelser (se kommentar till avsnitt 3 ovan) som görs av Socialstyrelsen. Upplands-Bro den 14 oktober 2016 PRO Kungsängen Leif Håkansson ordförande PRO Bro Agneta Svensson ordförande

165 Äldreplan Antagen av Socialnämnden Reviderad

166 Äldreplan Socialnämndens mål Innehåll 1 Socialnämndens mål En plan för trygghet, rättighet och möjlighet Övergripande Brukarinflytande Under planperioden Anhöriga/närstående Under planperioden Samverkan Under planperioden Befolkningsutveckling Stöd och hjälp i ordinärt boende Hemtjänst Under planperioden Tekniska hjälpmedel Under planperioden Dagverksamhet Under planperioden Korttidsplatser Under planperioden Trygghetsboende, seniorboende och andra boendealternativ Särskilt boende med heldygnsomsorg Servicehus Under planperioden Äldreboende med omvårdnads- och/eller demensinriktning Under planperioden Rehabilitering Under planperioden Förebyggande insatser Samhällsplanering Mötesplatser och aktiviteter för äldre Under planperioden Uppsökande verksamhet Under planperioden Servicetjänster för äldre Fixartjänst Snöskottning och gräsklippning Information Personal Under planperioden Sammanfattning Uppföljning

167 Äldreplan Socialnämndens mål 1 Socialnämndens mål Målen kommer ifrån Socialnämndens nämndbudget för år Öka brukarmedverkan 85% av boende på särskilt boende ska vara nöjda med maten Förebyggande verksamheter för äldre i hela kommunen och med fokus på fysisk rörlighet. Sprida kunskapen om E-hälsa för äldre Erbjuda digital nattillsyn Öka det kulturella utbudet i Socialnämndens verksamheter i samarbete med Kultur- och fritidsnämnden Medverka till att det skapas mötesplatser för möten mellan äldre och ungdomar, över målgruppsgränser Verka för att tillgodose behovet av bostäder för Socialnämndens målgrupper Äldreplanen skall vara en strategisk plan för äldreomsorgen och ange mål och inriktning för äldreomsorgens verksamheter. Äldreplanen ska belysa åldersutveckling, behov av bostäder samt utvecklingen av behovet av insatser inom äldreomsorgen. Planen skall vara ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunens äldreomsorg. 3

168 Äldreplan En plan för trygghet, rättighet och möjlighet 2 En plan för trygghet, rättighet och möjlighet I socialtjänstlagens 5 kapitel 4-6 finns kommunens särskilda ansvar för äldre människor beskrivet: Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt informera om socialtjänstens verksamhet i sitt uppsökande arbete. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Kommunen ingår i förvaltningsområdet för finska och ska därför verka för att det finns tillgång till information och personal med kunskaper i finska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. Under 2014 öppnade en avdelning med finskspråkig inriktning på äldreboendet Norrgården i ett led att tillgodose behoven hos de finsktalande äldre 4

169 Äldreplan Övergripande 3 Övergripande Enligt omvärldsanalysen, När man blir gammal på riktigt en studie om de riktigt gamla i framtiden, pressrapport 11 juni 2013 från Kairos Future, vill framtidens äldre gärna uppnå en hög ålder men de vill inte bli så gamla att de inte klarar sig själva. Den äldre generationen oroar sig för att bli beroende av någon annan, inte få den vård man behöver och att förlora sin värdighet. Socialnämndens utmaning ligger i att skapa fungerande nätverk kring den äldre samt att säkerställa att det finns tillräckliga resurser för att kunna erbjuda de äldre ett värdigt liv. 3.1 Brukarinflytande Socialnämndens insatser för den enskilde ska vara av god kvalitet och ska utformas och genomföras tillsammans med denne och vid behov i samverkan med anhöriga/närstående, god man eller förvaltare. Det individuella arbetet med enskilda individer ska präglas av ett gott bemötande, stor lyhördhet och respekt för självbestämmande och personlig integritet. Med ett rehabiliterande förhållningssätt, hjälp till självhjälp, arbetar samtlig personal för att fördröja en ökad vårdtyngd. Socialnämnden antog i november 2012 lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen. Värdighetsgarantierna utgår från brukarens rätt till integritet, självbestämmande och delaktighet samt känsla av trygghet och meningsfullhet. Personalen ska ge ett gott bemötande och insatserna ska vara av god kvalitet. Värdighetsgarantierna har implementerats i det dagliga arbetet och följs upp kontinuerligt Under planperioden Om brukaren upplever att verksamheterna inte uppfyller värdighetsgarantierna ska dennes synpunkter, klagomål eller idéer skickas till Socialnämnden. Detta för att rätta till fel och förbättra servicen i kommunen. 3.2 Anhöriga/närstående Anhöriga och närstående är kanske den viktigaste resursen för de äldre. Deras insatser är ovärderliga. Det är angeläget att det finns tillgång till avlösning för att anhöriga skall orka med. Anhöriga skall alltid ses som en resurs, känna sig välkomna när de besöker sina närstående eller kommer med synpunkter. Kommunen har ett väl fungerande och utvecklat anhörigstöd. Den frivilliga anhörigvården är ett komplement till professionell omvårdnad genomförde socialkontoret en enkätundersökning hos anhöriga till äldre, långvarigt sjuka eller individer med funktionsnedsättning. Socialkontoret utvecklar det fortsatta arbetet med anhörigstöd utifrån resultatet i enkätundersökningen. Under 2016 inrättades även ett anhörigråd Under planperioden Stödet till anhöriga/närstående ska fortsätta att utvecklas. Stödet ska, så långt det är möjligt, vara individanpassat och utformas i samråd med berörda parter. 5

170 Äldreplan Övergripande De stödformer som erbjuds ska öka möjligheten för både den vårdande och den vårdade att leva självständigt med bevarad integritet och självbestämmande. Förutom de avlastningsinsatser som erbjuds i form av dagverksamhet, avlösning i hemmet, växelvård och korttidsvård, finns möjligheten att få råd och stöd via anhörigkonsulenten. Begreppet anhöriga kommer på sikt att utökas från att idag i första hand bestå av make/maka till att också inkludera barn till äldre samt närstående vänner. Socialnämnden reviderar årligen riktlinjer för stöd till anhöriga. I riktlinjerna framgår gällande lagstiftning inom stöd till anhöriga samt hur denna lagstiftning ska tillämpas. Kommunen uppmärksammar även årligen den nationella anhörigveckan i oktober månad. 3.3 Samverkan En bra samverkan mellan kommunen och landstinget, utifrån gällande och kommande lagstiftning, är nödvändig för att tillförsäkra den äldre en god vård och omsorg. Därutöver bidrar frivilligorganisationer t.ex. pensionärsorganisationer med viktiga insatser i form av stöd och stimulans till många äldre. Genom föreningsbidrag ger Socialnämnden stöd till föreningarna och deras förebyggande arbete Under planperioden Samverkan med landsting och andra samhällsorgan är viktig för utformning och utveckling av äldreomsorgen och behöver utvecklas vidare. Dels genom FOU nu, som är en självständig forsknings- och utvecklingsenhet. FoU nu ägs av Stockholms läns landsting samt de sju kommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna stad, Upplands-Bro och Upplands Väsby, och dels genom olika samverkansavtal. En strävan ska vara att öka samverkan med närliggande kommuner för ökad effektivitet och lärande. En aktiv samverkan med de olika pensionärsorganisationerna, Svenska kyrkan samt andra samfund och organisationer måste vidareutvecklas för att förebygga och bryta isolering hos äldre. Verksamheter med sociala aktiviteter kan med fördel bedrivas av, eller i samverkan med, frivillig- och pensionärsorganisationer. 6

171 Äldreplan Befolkningsutveckling 4 Befolkningsutveckling Den demografiska utvecklingen med fler äldre medborgare i Upplands-Bro är tydlig. Både antalet och andelen äldre i befolkningen ökar. År 1990 var Upplands-Bro en ovanligt ung kommun med enbart 7,5 % av kommunens befolkning 65 år och äldre, personer. Sedan dess har såväl befolkningen som andelen äldre i kommunen ökat. År 2015 var cirka 16 % av befolkningen 65 år och äldre, personer. Prognosen visar att andelen äldre kommer att ligga på ungefär samma nivå under planperioden fram till år 2025 då cirka 15 % av befolkningen är 65 år eller äldre, 5301 personer. Befolkningsprognosen visar dock på att andelen invånare som är 80 år eller äldre, kommer att öka. Mellan åren 2015 och 2020 sker det en ökning från 800 till 1427 individer. Detta är en ökning på 627 individer och dessa kommer att ställa ökade krav på en utbyggd äldreomsorg Befolkningsutveckling w En viss skillnad i befolkningsutvecklingen finns mellan områdena i kommunen. Enligt tillgänglig prognostiserad statistik ifrån SCB så ser antalet 65 år och äldre fram till 2025 ut på följande sätt: Förändring Bro och Låssa Håbo-Tibble och Håtuna Kungsängen Västra Ryd, främst Brunna

172 Äldreplan Stöd och hjälp i ordinärt boende 5 Stöd och hjälp i ordinärt boende Behov av stöd och hjälp under hela dygnet skall tillgodoses i det egna hemmet utifrån den enskildes behov och önskemål. Dagens äldre är friskare än tidigare generationers äldre och klarar sig ofta utan vård eller omsorg högt upp i åldrarna. Med stöd av hemtjänsten är det möjligt att bo kvar i ordinärt boende till dess man eventuellt behöver heldygnsomsorg. 5.1 Hemtjänst Hjälp i hemmet/hemtjänst innefattar serviceinsatser och/eller personlig omvårdnad. För många innebär det ett omfattande och kvalificerat behov av medicinsk och social omsorg, även i livets slutskede. Sedan våren 2013 har kommunen ett valfrihetssystem inom hemtjänst som innebär att brukaren själv får välja utförare av insatserna bland de utförare kommunen har godkänt. I riket hade 7,6 % av åldersgruppen 65 år eller äldre hemtjänst år Från och med 2013 så exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad ifrån denna statistik hos SCB och Socialstyrelsen. Socialkontoret arbetar med uppdraget Du ska äga din tid,. Uppdraget innebär att flexibiliteten inom äldreomsorgen ska öka med fokus på den enskildes behov samt en översyn av möjligheten av flexiblare disponering av beviljade hemtjänstinsatser Under planperioden Behovet av stöd och omsorg i ordinärt boende ökar under planperioden då åldersgruppen 65 år och äldre ökar. I maj 2016 hade 328 personer över 65 år hemtjänst vilket motsvarar cirka 8 %. (Därutöver har ytterligare 39 personer som är under 65 år insatser från hemtjänsten). Behoven av insatser från hemtjänsten kommer att öka framöver då gruppen äldre, som har de största behoven, ökar mer än tidigare. Genom att utgå från dagens servicegrad i olika åldersintervallen, och ställa det i relation till den ökade befolkningen i dessa åldrar, ser man att även servicegraden kommer att öka. Foto: Jörgen Wiklund, Scandinav bildbyrå 8

173 Äldreplan Stöd och hjälp i ordinärt boende Trenden de senaste åren är att fler bor kvar hemma med insatser från hemtjänsten istället för att flytta in i särskilt boende, även när vård- och omsorgsbehoven blir omfattande. Detta förutsätter att hemtjänsten är mångsidig, har en flexibel organisation och välutbildade medarbetare. För att kunna tillgodose de ökade kraven krävs en breddad kompetens, att arbetsformerna utvecklas och att det finns ett nära samarbete med landstinget. Möjligheten till social samvaro för de som önskar, och som inte kan eller vill nyttja de öppna verksamheterna, behöver också utvecklas. Social gemenskap är en viktig förebyggande insats. 5.2 Tekniska hjälpmedel Olika tekniska hjälpmedel innebär för många äldre en avsevärt ökad trygghetskänsla och är därför en viktig faktor för att kunna bo kvar i den egna bostaden. Under 2014 och 2015 bytte Upplands-Bro kommun ut samtliga analoga trygghetslarm mot digitala trygghetslarm. Kommunen har även infört nyckelfri hemtjänst samt digitala lås under denna tidsperiod. Nyckelfri hemtjänst bidrar till att hemtjänstpersonalen slipper nyckelhantering, vilket ger ett mer effektivit sätt att besvara trygghetslarm. Nyckelfri hemtjänst ökar även kvaliteten och tryggheten för brukaren samt ger en ger en kortare inställningstid Under planperioden Upplands-Bro kommun ska arbeta proaktivt med E-hälsa. Verksamheten skall ta del av den tekniska utvecklingen med IT-stöd som möjliggör trygghet i ordinärt boende och stöder ett kvarboende. Till exempel så erbjuds möjligheten att installera digital nattillsyn, larmmattor och dörrlarm till boende med start under Därutöver kommer kommunen beakta olika IT -och andra tekniska lösningar som kan underlätta för såväl biståndshandläggare som omsorgspersonal att ge en effektiv och kvalitetssäkrad service till brukarna, exempel på detta är mobil dokumentation för omsorgspersonal samt digitalisering av ansökningsförfarandet för den enskilde som kommer att införas under planperioden. 5.3 Dagverksamhet Dagverksamhet är en förebyggande insats och utgör tillsammans med andra förebyggande insatser en viktig del av möjligheten till kvarboende i ordinärt boende. Plats i dagverksamheten beviljas som bistånd. Kommunen har hälsooch sjukvårdsansvar inom dagverksamheterna. Den befintliga dagverksamheten stöder människor med demenssjukdomar. Upplands-Bro kommun har tillsammans med Stiftelsen Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum samt FoU nu gjort dokumentärfilmen Att leva varje dag, livet ut!. Syftet med filmen är att visa metoder som kan höja livskvaliteten hos personer med demenssjukdom och deras anhöriga. 9

174 Äldreplan Stöd och hjälp i ordinärt boende Under planperioden I dagsläget finns endast en dagverksamhet med inriktning mot personer med demenssjukdom. Verksamheten för äldre ska ses över och utvecklas för att nå en bredare målgrupp, och därmed öka möjligheterna för kvarboende i ordinärt boende. Det finns planer på att flytta dagverksamheten till Kvistaberg under planperioden. 5.4 Korttidsplatser Tillräckligt antal platser för korttidsboende är en viktig trygghet för anhöriga och fördröjer behov av permanentboende med heldygnsomsorg. Korttidsplatser används i första hand som växelvård för att avlasta anhöriga. Korttidsplatserna måste fungera på det sätt som är avsikten det vill säga korta boendetider och hög omsättning. Utifrån den prognostiserade befolkningsökningen inom gruppen 65 år och äldre så ser Socialnämnden ett ökat behov av korttidsplatser Under planperioden Flexibla lösningar ska undersökas för att skapa fler korttidsplatser utifrån behoven. 5.5 Trygghetsboende, seniorboende och andra boendealternativ Trygghetsboende och seniorboende är lägenheter som erbjuds av privata eller kommunala bostadsbolag och därmed ligger utanför Socialnämndens ansvarsområde. Det krävs inget biståndsbeslut för att flytta till ett trygghetsboende eller ett seniorboende. Servicehuset i Kungsängen är under omvandling till trygghetsboende. Vid årsskiftet 2016/2017 fanns det cirka 15 servicehuslägenheter i Kungsängen samt cirka 25 servicehuslägenheter i Bro. Socialnämnden uppmuntrar byggande av dessa boendealternativ då ett tillgängligt boende i gemenskap med andra skapar goda förutsättningar för att skjuta upp behovet av permanentboende med heldygnsomsorg. Socialnämnden uppmuntrar även skapande av andra boendealternativ som främjar trygghet och gemenskap. Ett exempel kan vara ett så kallade generationsboenden, ett Stjärnhus. Tanken med Stjärnhuset är att barnfamiljer och äldre ska kunna bo tillsammans och hjälpa varandra på olika sätt i vardagen. Boendet kan inrymma allt ifrån hälsocentral och förskola till 55 + boende -och särskilt boende för äldre. 10

175 Äldreplan Särskilt boende med heldygnsomsorg 6 Särskilt boende med heldygnsomsorg 6.1 Servicehus Servicehusens inriktning har sedan start varit att minska och fördröja vårdbehov för dem som har svårigheter att bo kvar i den egna bostaden. Lägenhet beviljas som bistånd enligt socialtjänstlagen, vilket innebär att den enskilde inte kan anmäla intresse eller ställa sig i kö för bostad i servicehusen. Hjälpbehovet tillgodoses genom hemtjänsten. Alla boende har inte behov av hemtjänstinsatser. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar t.o.m. sjuksköterskenivå samt ansvar för rehabiliteringen inom servicehusen Under planperioden Fortsatt utveckling av trygghetsboenden. 6.2 Äldreboende med omvårdnads- och/eller demensinriktning För att beviljas plats i särskilt boende med heldygnsomsorg skall den sökande ha varaktiga och omfattande behov av vård och omsorg som inte kan tillgodoses i det egna hemmet. De som främst behöver heldygnsomsorg är personer med demenssjukdom samt de med omfattande fysiska funktionsnedsättningar och multidiagnoser. Andelen med demenssjukdomar ökar med ålder men sjukdomen kan uppträda även i relativt tidig ålder. Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvården t.o.m. sjuksköterskenivå vid de särskilda boendena. Sjuksköterska finns på plats dagtid och finns därutöver att tillgå när behov föreligger. Enligt lag har kommunen även ansvar för rehabiliteringen vid de särskilda boendena, vilket arbetsterapeuter och sjukgymnaster svarar för. I dag finns fyra särskilda boenden med heldygnsomsorg i Upplands-Bro kommun. Allégården har 16 platser och Kungsgården 32 platser. I maj 2014 var utbyggnaden av 20 platser på Norrgården avslutad och boendet har idag 42 platser. Hagtorp har 36 platser, varav 8 platser är korttidsplatser. Totalt finns det 118 permanentplatser och 9 korttidsplatser i kommunen. Därtill tillkommer platserna på kommunens servicehus och de enstaka platser som köps utanför kommunen vid behov. Andelen kommuninvånare över 65 år som bor på särskilt boende ligger ungefär på samma nivå som i riket och övriga nordvästkommuner. Eftersom gruppen äldre kommer att öka framöver är det viktigt att ta hänsyn till servicegraden i de olika åldersgrupperna. Enligt socialkontorets beräkningar kommer såväl andelen som antalet äldre i behov av äldreboende att öka markant. Eftersom prognosen inte tar hänsyn till hur länge varje person bor på särskilt boende är det svårt att uppskatta exakt hur många platser kommunen behöver. Personer med en demenssjukdom bor ofta en längre tid på äldreboende medan de som bor på en omvårdnadsavdelning och är multisjuka oftast bor kortare tid. 11

176 Äldreplan Särskilt boende med heldygnsomsorg Behoven av omvårdnadsplatser respektive demensplatser varierar över tid och försvårar möjligheten till en tillförlitlig prognos. Vid årsskiftet 2016/2017 stod cirka 10 individer i kö till omvårdnadsplats eller till plats med demensinriktning Under planperioden Utbudet av platser bör vara i proportion till befolkningsstrukturen i Upplands- Bro kommun. Socialnämnden ser en ökad efterfrågan utav platser fram till år Behovet av platser kan dock bli lägre om trenden fortsätter att fler väljer att bo kvar hemma med hemtjänst trots stora och omfattande omvårdnadsbehov. En kommun av Upplands-Bros storlek måste även planera för behov av att köpa enstaka externa vårdplatser beroende på att ett fåtal personer med mycket speciella omvårdnadsbehov inte kan få sina behov tillgodosedda på ett godtagbart sätt i kommunens egna boenden. Det kan till exempel gälla äldre med psykogeriatriska behov. Det kan vara förödande för såväl andra boende och anhöriga som för den enskilde om det uppstår konfliktsituationer med inslag av hot och våld. Nämnden har som målsättning att förbättra måltiden samt måltidssituationen för de boende på kommunens äldreboenden under planperioden. 6.3 Rehabilitering Arbetsterapeuter och sjukgymnaster vid hälso- och sjukvårdsenheten i Upplands-Bro bedömer och provar ut tekniska hjälpmedel för att underlätta för den enskilde och bidra till dennes självständighet. Sjukgymnasterna bedriver funktionsbevarande rehabilitering Under planperioden Äldreomsorgens rehabiliterande arbetssätt ska fortsätta att utvecklas med fokus på det hälsoorienterade synsättet, även kallat det salutogena synsättet. Det hälsoorienterade (salutogena) synsättet ställer frågan hur det kommer sig att vissa människor kan bevara hälsan trots att de utsätts för stora påfrestningar. Man ser till friskfaktorer Vad gör att en människa kan bevara hälsan? Man anser att varje människa befinner sig på en skala mellan hälsa och ohälsa, och att man hela tiden rör sig mellan de två yttre gränserna. Med det hälsoorienterade synsättet kan även en människa med kronisk sjukdom vara mer eller mindre frisk. Fokus för vård och omsorg blir att se till resurserna och det positiva i en människas liv och arbeta utifrån dem för att uppnå en så god hälsosituation som möjligt för var och en. Vad gör en människa frisk? Enligt det salutogena synsättet är känslan av sammanhang det viktigaste. Att man känner meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i sitt liv. En människa som har en hög känsla av sammanhang har bättre möjligheter att må bra. När hon utsätts för påfrestningar har hon både viljan och verktygen för att reda upp situationen och återskapa välbefinnande. En sådan person är inte beroende av gynnsamma förutsättningar i livet utan kan i alla sammanhang arbeta för att må så bra som möjligt. 12

177 Äldreplan Särskilt boende med heldygnsomsorg Inom vård och omsorg är det viktigt att arbeta utifrån detta synsätt för att äldre människor samt personer med demenssjukdom, funktionshinder och kronisk sjukdom ska kunna leva ett så gott liv som möjligt även om de enligt sjukvårdens synsätt inte är friska. Foto: Leif Johansson, Scandinav bildbyrå 13

178 Äldreplan Förebyggande insatser 7 Förebyggande insatser 7.1 Samhällsplanering Bostadsanpassning är ett sätt att underlätta för äldre att bo kvar i sin ordinarie bostad. Tillgänglighet, kommunikationer och tillgång till service, social gemenskap, rekreation och naturupplevelser är andra faktorer av stor betydelse. Det är därför en viktig uppgift för Socialnämnden att vara aktiv i samtliga planprocesser för att bevaka äldres behov i samhällsplaneringen. 7.2 Mötesplatser och aktiviteter för äldre När allt fler äldre bor kvar i den egna bostaden ökar behovet av mötesplatser för samvaro och gemensamma aktiviteter. Upplands-Bro har en vision att kommunens förebyggande verksamhet ska erbjuda äldre i kommunen möjligheten att leva ett aktivt liv. Social isolering och ensamhet kan innebära både fysisk och psykisk ohälsa. Socialkontoret anordnade under 2015 en framtidsverkstad med tema Utveckling av förebyggande verksamheter i Upplands-Bro kommun för att ge föreningar möjlighet att påverka kommunens förebyggande verksamheter för äldre. Exempel på verksamheter som startade under 2015 är en matservering för boende i Kungsängens servicehus/trygghetsboende samt seniorbio som visas i Kulturhuset på dagtid. Under 2016 så har den förebyggande enhetens kontor flyttat från Torget 6 till Torget 4 i syfte att skapa en levande plats för alla äldre i kommunen vid servicehuset/trygghetsboendet. Det har även startat en promenadgrupp för att öka den fysiska aktiviteten hos äldre och det planeras även för en hälsostig. Den förebyggande enheten erbjuder regelbundna föreläsningar samt en teknikgrupp där äldre kan lära sig att använda surfplattor Under planperioden Lokalerna som används till mötesplats och till aktiviteter för äldre ska ses över. Det är av vikt att lokalerna utformas så att de är ändamålsenliga och tillgängliga för alla. Socialkontoret ska även möjliggöra för att fler ska kunna äta i gemenskap av andra. Andelen äldre i befolkningen ökar. Forskningen visar att det finns ett flertal livsstilsfaktorer som har betydelse för ett hälsosamt åldrande, bland annat social gemenskap, kulturell aktivitet, fysisk aktivitet och matvanor. Under planperioden ska aktiviteter så som aktivitetshus för äldre i samverkan med föreningslivet i båda tätorter, föreläsningar, matlagningskurser och aktiviteter med fokus på fysisk aktivitet startas upp och implementeras. Med tanke på en växande andel personer med demens ska även den målgruppen få en växande uppmärksamhet, fler personer med demens ska få tillgång till stödgrupperna i ett tidigt skede av sjukdomen, för att skjuta fram sjukdomsförloppet och för att förebygga psykisk ohälsa hos den anhöriga. 14

179 Äldreplan Förebyggande insatser 7.3 Uppsökande verksamhet Kommunen ska enligt socialtjänstlagen bedriva uppsökande verksamhet för att informera de äldre om de insatser kommunen kan erbjuda. Under 2015 erbjöd Upplands-Bro kommun hembesök hos samtliga invånare över 80 år som inte har några insatser sedan tidigare. Syftet med besöket var att samtala om hälsa och hur de äldre hanterar sitt vardagsliv men även att informera om hur äldreomsorgen i kommunen fungerar. Utöver detta besök så erbjuder landstingets primärvård hälsosamtal riktade till äldre för att förebygga ohälsa genom rådgivning kring kost, motion samt genom fallskadeprevention Under planperioden En plan behöver utarbetas för att kommunens uppsökande verksamhet ska bli mer systematisk. Arbetet med att informera invånare över 80 år och som inte har några insatser sedan tidigare, om kommunens äldreomsorg, sker fortlöpande under planperioden. 7.4 Servicetjänster för äldre Fixartjänst En resurs som erbjuder äldre personer hjälp med vardagliga sysslor som inte ingår i normalt bistånd inom hemtjänstens ram, t ex byta glödlampor och gardiner. Målet är att äldre personer inte skall behöva utföra sysslor som ökar risken för t ex fallolyckor Snöskottning och gräsklippning Upplands-Bro kommun erbjuder även äldre personer möjligheten att få hjälp med snöskottning och gräsklippning till självkostnadspris under dagtid på vardagar. 7.5 Information Det är viktigt att veta vilken hjälp man kan få och vart man ska vända sig. Tillgången till rätt information är en förutsättning för att äldre ska kunna fatta självständiga beslut och ta ansvar för sin livssituation. Informationen behöver förbättras och anpassas efter mottagarens behov och förutsättningar och även finnas tillgänglig på olika språk och för personer med olika funktionsnedsättning. Kommunens skyldighet att informera på finska genom att kommunen är ett finskt förvaltningsområde måste bevakas. Olika informationsväger behöver utvecklas. 15

180 Äldreplan Personal 8 Personal Nyrekrytering av personal inom äldreomsorgen behövs både inom särskilda boenden i samband med utbyggnad och inom hemtjänsten. Grundutbildningsnivån skall vara undersköterskor och vid nyrekrytering är detta ett krav. Inom äldreomsorgen finns idag personal med dubbel kulturkompetens och språkkunskaper. I stor utsträckning skall äldre med annan bakgrund ha möjlighet att få tala sitt ursprungsspråk, vilket kan vara särskilt angeläget i samband med demensproblematik. Antalet äldre kommer att öka i hela länet de närmaste åren, därav också behoven av omsorgsinsatser. Detta kommer att innebära en ökande konkurrens om duktig och kompetent personal. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt att kommunen erbjuder en god arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter och goda förutsättningar för delaktighet, inflytande och kompetensutveckling för personalen. Med de nämnda insatserna kan kommunen framgångsrikt rekrytera och behålla den omsorgspersonal vi så väl behöver i framtiden Under planperioden Samtlig personal kommer att under perioden utbilda sig och delta i implementeringen av de lokala värdighetsgarantierna utifrån den nationella värdegrunden. Dessutom har kommunen, genom yrkeshögskolan, skräddarsytt olika utbildningsprogram för omsorgspersonal. De som arbetar som samordnare inom hemtjänsten eller på äldreboenden ska till exempel få möjligheten att gå en särskild vidareutbildning för att höja sin kompetens. Utbildningen startade 2012 och ges på halvfart under två år. Specialistutbildningen är omfattande och tar bland annat upp etik, bemötande och förhållningssätt, etiska dilemman, ledarskap och medarbetarskap, arbetsmiljöansvar, ledningssystem för kvalitet, dokumentation med mera. Efter genomförd utbildning ska man kunna handleda och utbilda kollegor, och även kunna leda samtalsgrupper. Foto: GVGE, Scandinav bildbyrå 16

181 Äldreplan Personal Kartläggning av äldres behov av finsktalande personal har genomförts. Resultat kommer att analyseras och användas i den fortsatta utvecklingen av verksamheterna. Även behov av rekrytering av personal med andra språkkompetenser kommer att ses över. Under år 2012 blev Kungsgårdens äldreboende först i världen med att hbtcertifiera sig. Hbt står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Certifieringen gäller i två år och behöver därför förnyas kontinuerligt under planperioden. Kungsgården förnyade sin certifiering under Hbtcertifieringen ger både kompetenshöjning och synliggörande. Fokus ligger på hbt-frågor, men personalen får även reflektera över normer och bemötande i ett bredare perspektiv. En hbt-certifiering handlar inte om att peka ut hbtpersoner som speciella eller märkvärdiga, utan om att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser. Att genomföra en hbt-certifiering är ett strukturerat och målmedvetet sätt att arbeta för den verksamhet som vill skapa förutsättningar för att ha ett respektfullt bemötande av alla anställda och brukare, oavsett deras bakgrund. All personal på Kungsgården deltar i utbildningen för att verksamheten ska bli certifierad och bemötandefrågorna diskuteras fortlöpande på arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Under planperioden kommer även övriga äldreboenden i kommunen att få ta del av Kungsgårdens lärdomar gällande bemötande av hbt-personer. 17

182 Äldreplan Sammanfattning 9 Sammanfattning Den äldre befolkningen i Upplands-Bro ökar under planperioden både till antal och till andel. Behov av hjälp och stöd uppstår för flertalet först i 80-årsåldern och behoven ökar därefter i allmänhet med stigande ålder. Ökningen av gruppen äldre äldre kommer därför att påverka behov och efterfrågan på olika insatser inom äldreomsorgen avsevärt. Många äldre vill bo kvar i sin egen bostad och med en hemtjänst av hög kvalitet är detta möjligt. Hemtjänsten är därför grunden för kommunens äldreomsorg och en förutsättning för målet om kvarboende och trygghet. Hemtjänst ska kunna erbjudas alla tider på dygnet under årets alla dagar. En väl fungerande hemtjänst förhindrar onödiga sjukhusvistelser med eventuellt åtföljande kostnader för betalningsansvar. I många fall kan flytt till särskilt boende undvikas eller fördröjas genom hemtjänstens insatser. Hemtjänsten är en flexibel resurs som kan anpassas efter behoven utan större investeringar. För att behålla nuvarande servicenivå inom kommunens äldreomsorg krävs på sikt utbyggnad av antalet platser för särskilt boende med heldygnsomsorg. Brist på platser leder till kostnader för externa köp och kostnader för betalningsansvar för utskrivningsklara från landstingets slutenvård. Om kommunen inte själv har egna platser måste konkurrenskraftiga ramavtal med privata vårdgivare finnas att tillgå. Kommunen välkomnar att privata aktörer etablerar sig i kommunen. Vid nybyggnation ska man tänka på att par ska kunna erbjudas att bo tillsammans om de så önskar enligt kommunens parboendegaranti. Förebyggande insatser måste utvecklas för att minska framtida behov av vård och insatser, liksom stöd till anhöriga som vårdar och stöder sina närstående i hemmet. Den frivilliga anhörigvården är ett komplement till professionell omvårdnad. För anhöriga är korttidsvård/avlastning en viktig del av äldreomsorg. Goda avlastningsmöjligheter fördröjer behovet av särskilt boende. Samverkan med frivilligorganisationer och föreningar skall fortgå och utvecklas under planperioden. Innehållet i äldreomsorgen skall präglas av integritet och respekt för brukaren samt ett värdigt och empatiskt bemötande. Detta innebär behov av en utveckling av en mer individualiserad äldreomsorg. Kvalitetsuppföljning är en viktig del av verksamheten. Full insyn skall råda och möjlighet att kräva förändringar i verksamheten måste alltid finnas även då tjänster utförs av andra än kommunen. 18

183 Äldreplan Sammanfattning Strategier för framtiden 1. Planera särskilt boende med heldygnsomsorg utifrån framtida behov 2. Utveckla trygghetsboende 3. Verka för att skapande av seniorbostäder i olika upplåtelseformer 4. Utveckla stödet till anhöriga som vårdar och stödjer sina närstående så som avlösning, dagverksamheter och kompetensutveckling 5. Utveckla samarbetet med frivilligorganisationer 6. Utveckla förebyggande insatser för att minska framtida behov 7. Utveckla en mer individualiserad äldreomsorg, implementera de lokala värdighetsgarantierna 8. Utveckla kvalitetsbegreppet genom kontinuerlig utveckling av varje verksamhets ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 19

184 Äldreplan Uppföljning 10 Uppföljning Äldreplanen skall följas upp och revideras vartannat år. Handlingsplaner för de olika delarna inom äldreomsorgen skall ingå i den årliga internbudgeten. Kvalitetsuppföljning är en viktig del av verksamheten. Såväl verksamheten som brukarnas upplevelse av den följs upp systematiskt årligen enligt Socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 20