AFFÄRSUTVECKLING KUMLA. Ett projekt finansierat av ESF- Europeiska Socialfonden. Box Kumla Besök: Köpmangatan 28

Transkript

1 AFFÄRSUTVECKLING KUMLA Ett projekt finansierat av ESF- Europeiska Socialfonden Kumla Promotion Anneli Nilsson Box Kumla Besök: Köpmangatan 28 Projektledare

2 Två intensiva och utvecklande år i Kumla projektet Affärsutveckling ESF Kumla är nu avslutat efter 2 års arbete. Det har varit en intensiv tid för alla som deltagit i de olika kurserna som anordnats. I vår ansökan till ESF skrev vi att projektet är synnerligen viktigt för att stärka och utveckla butiker och serviceföretag i centrala Kumla. Ambitionen är att företagen ska öka kvalitén i sitt arbete och öka försäljningen, detta för att företagen i sig ska få en långsiktig överlevnadsförmåga. Det ska också säkra och utveckla sysselsättningen för anställda i dessa företag. I det utvecklande arbetet ingår att skapa en säker, trygg och stimulerande arbetsplats för de anställda, samt öka dialog och medarbetaransvar. Projektet kommer att stimulera företagen till ökad tillgänglighet för funktionshindrade att arbeta och även kunna nyttja affärsutbudet som konsumenter. Dessa ovan beskrivna effekter är långsiktiga och kommer att ge bestående avtryck. Projektet har också sett att arbetsmetodiken att erbjuda centrumföretag att ingå i projektet stärker gruppens vikänsla och bidrar till långsiktiga positiva effekter för framtida samarbete. Totalt har 148 personer tillsammans deltagit i mer än timmars undervisning som vi arrangerat. Dessutom har många gått i branschspecifika utbildningar Projektledningen och Kumla Promotions styrelse hoppas att de som deltagit i kurserna kan känna igen sig i ovanstående och att ni haft glädje av den tid ni deltagit i projektet. En fortsättning som kommit ur projektet är den Handelsgrupp som bildats. Den skall ta vid och driva frågor som rör olika frågor inom Kumla. På följande sidor finns den rapport som företaget AGASPO AB gjort om vårt projekt. De har följt verksamheten under drygt ett år, tagit del av våra rapporter till ESF och även kontaktat deltagare, företag och utbildningsföretagen. Kumla Kumla Promotion

3 Utvärderingsrapport augusti 2013 Lärande utvärdering av Affärsutveckling Kumla Hussein Sabri AGASPO AB

4 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 Processutvärdering/lärande utvärdering... 3 Underlag till utvärderingen... 3 Bakgrundsbeskrivning... 3 Vad är ett projekt... 4 Målgruppen för projektet... 5 Syftet och mål med projektet... 5 Projektorganisation... 6 GENOMFÖRANDET... 6 Anpassningsinriktade och utvecklingsinriktade utbildningar... 7 Har projektet uppnått sina syften och mål?... 8 Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet... 9 Samverkan... 9 Mervärde SAMMANFATTNING...10 AGASPO AB 2

5 INLEDNING Föreliggande rapport är en utvärdering av kompetensutvecklingsprojektet Affärsutveckling Kumla. Projektet har pågått sedan augusti Det har genomförts för ca 150 anställda och ägare på 43 företag i Kumla. Projektet vilar på en kompetensanalys som genomfördes under hösten Genom att höja kompetensen hos personalen i Kumla Centrums företag syftar projektet till att göra dessa mer attraktiva för framförallt kundgruppen i Kumla. Rapporten inleds med en kort bakgrund om processutvärderingar, syftet med dem och det material rapporten vilar på. Därefter ger vi en bakgrundsbeskrivning till projektet för att sedan gå in på sådant som är av central vikt i utvärderingen. Vi avslutar rapporten med en sammanfattning som även rymmer vår helhetsbedömning av projektet. Processutvärdering/lärande utvärdering Processutvärderingar handlar ofta om att samla in material från olika aktörer och deltagare, sammanställa deras bilder av projektet och dra slutsatser som löpande eller vid behov kan bidra till en utveckling eller omstyrning av projektet. Processutvärderaren har projektmålen i fokus samtidigt som projektets väg till målen är viktig att följa för utvärderaren. ESF-rådets tanke med processutvärderingar eller lärande utvärderingar är att utvärderingarna ska bidra till strategisk påverkan. Det har bäring på lärandet i de organisationer som är direkt berörda av ett projekt och spridning av nya kunskaper och insikter till andra organisationer. Det finns en långsiktighet i detta tänkande, vilket innebär att ett projekt inte endast förväntas utföra något som sedan avslutas utan att lämna avtryck i verksamheten. Snarare förväntas projekt som får medel från ESF-rådet att bidra till bestående förändringar och utveckling av individer, organisationer och/eller verksamheter. Underlag till utvärderingen Underlaget till denna rapport utgörs av ett 20-tal intervjuer med ägare/medarbetare som har genomförts i samband med företagsbesök. Intervjuerna har rört frågor om varför de har valt att delta i projektet, hur kompetensutvecklingsinsatserna har uppfattats av de intervjuade samt hur de har upplevt att insatserna har tillvaratagits i den egna organisationen. Vi har också samlat in ett underlag genom ett utvärderings- och lärseminarium som vi genomförde med tre grupper. Seminariets fokus var på betydelsen av de nya kunskaperna och erfarenheterna för såväl individerna som företagen, samt huruvida kontakterna/erfarenhetsutbytet med andra företag hade bidragit till en ökad samverkan. Dessutom diskuterades hur kompetensutvecklingsinsatserna tillvaratas av medverkande organisationer. Dessa underlag har kompletterats med enkäter till projektledningen, styrgruppen, deltagare och utbildningsanordnare och minnesanteckningar från återkopplingsmöten. Vi har även besökt projektet vid fem tillfällen och tagit del av projektets egen dokumentation i form av lägesrapporter till ESF-rådet. Bakgrundsbeskrivning Kumla Centrum har under de senaste åren upplevt ett problem med vikande siffror i handelsstatistiken och ökande konkurrens från bl.a. Mariebergs köpcentrum. Detta har lett till nedläggning av verksamheter, ökad arbetslöshet och allmän oro hos näringsidkare för en negativ nedåtgående utveckling (Problembilden). För att stävja den negativa utvecklingen och bidra till en positiv utveckling beslöt Kumla Promotion att satsa på kompetensutveckling för handelsföretagen i centrala Kumla (Idén). Det genomfördes en förstudie som uppdagade en del brister hos centrumföretagen, bl.a. att den formella utbildningsnivån hos flertalet företag var låg, det rådde ojämställdhet i näringen (70-80% är kvinnor), flertalet företag arbetar AGASPO AB 3

6 traditionellt i den meningen att ny teknik används i låg utsträckning, många av företagen bedriver solitär verksamhet och sist men inte minst att det saknades ett gemensamt varumärke och handelsvision i Kumla. Med resultatet från förstudien skapade Kumla Promotion ett centrumutvecklingsprojekt och sökte och beviljades medel hos ESF-rådet för att finansiera det. Kumla Promotion och företagen kom överens om att utvecklingsarbetet skulle fokusera på kompetensutveckling, affärsutveckling, samverkan, ökad tillgänglighet och ny teknik. Ett antal kurser upphandlades och genomfördes (Aktiviteter). Projektet startades augusti 2011 med en mobiliseringsfas och fortsatte sedan med genomförande och avslutas i augusti Frågan är om vilka resultat projektet har nått och vilka effekter dessa resultat har lett till eller kan väntas leda till. Det återkommer vi till i vår analys, under rubriken Genomförande. Analysen har fokus på aktiviteter, resultat och effekter i relation till projektets syfte och mål. Nedan illustreras ovansagda som en s.k. projektkarta. Projektkarta Aktiviteter Resultat Idé Problem Effekt Figuren visar ett projekts normala process, dvs ett konstaterat problem väcker en idé som genom ett antal aktiviteter är tänkt att leda till ett resultat som i sin tur ger effekt på föremålet för projektet. Det kan i sammanhanget kanske vara på sin plats att beskriva huvudbegreppet i rapporten, nämligen projekt. Vad är ett projekt? Det finns många definitioner på projekt och det kan vara svårt att hitta en kortfattad och entydig definition som är giltig för alla typer av projekt. I de flesta sammanhang kan dock konstateras att ett projekt är avgränsat i tiden, har ett bestämt mål och är unikt, vanligen AGASPO AB 4

7 engagerar flera människor med olika arbetsuppgifter och ansvar, kräver en projektorganisation som står vid sidan av den ordinarie organisationen. Ett projekt syftar i regel till förändringar. Om vi stannar upp och funderar över situationen för detta projekt kan vi konstatera att det berör tre aktörer; Projektet, Kumla Promotion och medverkande företag, alla med sina egna organisationer. Utmaningen för projektet är i detta sammanhang att få aktiviteter, resultat och effekter att fortleva utan projektets organisation. Förutsättningar och utgångspunkter för projekt Följande förutsättningar som är klara vid inledningsskedet underlättar hela projektprocessen. klart definierat mål målgrupp och övriga intressenter definierade preciserade villkor, krav, förväntningar, direktiv förväntat resultat och kvalitet förstudie eller marknadsundersökning alternativt intressent- och konkurrentanalys tidplan ekonomiska utgångspunkter och budget projektorganisation; styrgrupp och projektgrupp samt projektledare projektplan praktiska frågor, t.ex. lokaler uppföljning/utvärdering Redan här kan vi konstatera att projektet Affärsutveckling Kumla uppfyllde merparten av nämnda förutsättningar. Målgruppen för projektet Målgruppen för projektet har bestått av ca 150 anställda och ägare i 43 företag, verksamma inom handel och service i centrala Kumla. 143 personer har deltagit i projektets kurser. Somliga har deltagit i flera kurser. Totalt har dessa personer varit på utbildningar ca 1000 gånger sedan januari Syfte och mål med projektet Det övergripande syftet med projektet är beskrivet ur två perspektiv. I projektansökan anges syftet enligt följande: att bidra till Kumla Centrumhandels kompetensutveckling genom att underlätta för anställda kvinnor och män att utvecklas i takt med arbetslivets krav samt skapa förutsättningar till ökad anställningsbarhet och rörlighet. Vi tolkar syftet som en kompetensutvecklingsinsats riktad mot huvudsakligen de anställda hos deltagande företag. I avstämningsrapporten efter genomförd mobiliseringsfas anges projektets övergripande mål / syfte: att vända de negativa handelssiffrorna som visats de senaste åren, m.a.o. en utveckling av företagens verksamheter i termer av ökad lönsamhet, tillväxt och höjd servicemedvetenhet. Att höja kompetensen hos anställda och företagare ökar i regel förutsättningarna för en ökad konkurrenskraft och lönsamhet hos företagen. Projektets huvudfokus är dock på den första beskrivningen av syftet, dvs kompetensutveckling av anställda. 1 Uppgifterna är hämtade från projektets ESF-rapporter. AGASPO AB 5

8 Projektets mål, enligt projektansökan, är - att implementera en hållbar modell för strategisk kompetensutveckling som stärker och utvecklar Kumlas centrumhandel idag och för framtiden. - förstärkning av de redan sysselsattas anställningar, - kunna nå så många som möjligt, - skapa ökade möjligheter till personalsamverkan mellan butiker vad gäller att koordinera bemanning vid olika efterfrågebelastningar, - bidra till tryggare anställningar och omställningsmöjligheter. Målen är inte närmare preciserade. Någon uttalad modell för strategisk kompetensutveckling har inte funnits för att tillämpas. Den metod som projektledningen i praktiken tillämpat kan dock betraktas som en modell för strategisk kompetensutveckling fastän den inte är beskriven i ord. Utöver nämnda mål har projektet åtagit sig att arbeta med samverkan, jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. Projektorganisation Huvudman och projektägare var Kumla Promotion som är en ekonomisk förening och arbetar för att stärka kommunens handel och företagsamhet samt för att öka sammanhållningen mellan företag och invånare. Kumla Promotions goda kännedom om centrumföretagen, dess erfarenhet som samordnare av olika aktiviteter och dess väl utvecklade nätverk i lokalsamhället har bidragit till att de har kunnat ta sitt projektägaransvar på ett bra sätt. Projektledningen bestod av två personer som organiserade och drev projektet med stort engagemang. En styrgrupp tillika referensgrupp bestående av företrädare för Kumla Promotion, några från de deltagande företagen och kommunen har fungerat som stöd och delvis som bollplank åt projektledningen. Projektet har också haft en mängd samverkanspartners. Dessa är Kumla kommun, Svensk handel, Handelsanställdas förbund, Arbetsförmedlingen i Kumla, Nyföretagarcentrum i Sydnärke, Företagarna, Örebro universitet och John Norlander gymnasiet. Sammantaget är vårt intryck att organisationerna har noterat de behov projektet har haft. Alla involverade tycks vara nöjda även om några som är självkritiska och hade önskat mer tid för ett större engagemang. GENOMFÖRANDET Projektet inledde sin genomförandefas januari/februari 2012 med planering och anordning av ett antal kurser. Det är företagen själva som har önskat kurserna. Både den enskildes behov av utbildning och företagets behov av kompetensutveckling har legat till grund för valet av kurs och deltagare. Följande kurser har genomförts: Engelska IT (IT från grunden, IT Steg 1 och IT Sociala medier) Kumlas Gemenskap Sälj Skyltning / butikskommunikation Bokföring / redovisning Samverkansgruppen Ledarskap / retorik Marknadsföring AGASPO AB 6

9 En del kurser var uppdelade i olika nivåer för att bäst kunna motsvara kursdeltagarnas förutsättningar och förkunskaper. Några av kurserna har haft praktiska inslag i form av omskyltning och anpassning av butiker. Kurserna har hållits i projektets egna centralt belägna lokaler vilket har underlättat för såväl deltagare som utbildningsanordnare. Kurserna har hållits i olika pass; förmiddag, eftermiddags- och kvällspass i syfte att möjliggöra deltagarnas närvaro. Flexibiliteten vid kurstillfällena har uppskattas av deltagare, då de har kunnat välja tider som passat deras arbetssituation bäst. Förutom en utbildare, som flertalet av deltagare var missnöjda med och som under projekttiden byttes ut, har kursdeltagarna i stora drag varit nöjda med de övriga utbildarna. Från projektledningens sida har man haft tillägnandet av kunskaperna i fokus, dvs de har strävat efter att deltagarna kunnat ta till sig kursinnehållet. Det har de bl.a. gjort genom att anpassa kurstakten till deltagarna och ibland genom att förlänga en aktuell kurs som konsekvens. Sammantaget kan vi konstatera att kurserna har varit väl organiserade och anpassade till målgruppens behov både vad gäller innehåll och praktiska arrangemang kring kurserna. Anpassningsinriktade och utvecklingsinriktade utbildningar Som tidigare nämndes erbjöds 11 kurser inom ramen för projektet. Vi har ovan indelat kurserna efter ämnesområden. Ett annat sätt att skilja utbildningarna åt är att kategorisera dem utifrån anpassningsinriktade eller utvecklingsinriktade. Med anpassningsinriktade avses utbildningar som syftar till att exempelvis lära sig att köra en viss maskin eller exponera varor efter ett visst mönster, med andra ord kunskaper som krävs för att kunna hantera något. Branschspecifika utbildningar, t.ex. frisörsutbildningar, tillhör ofta denna kategori. Det är i regel lätt att följa upp och mäta effekten av en sådan kompetensinsats, helt enkelt därför att det är konkret och mätbart här och nu. Utvecklingsinriktade utbildningar är istället sådana som syftar till förändring av olika slag. Den här typen av utbildningar fordrar ofta reflektion över verksamhetens nuläge och utrymme för förändring och utveckling för att kunna ge långsiktiga effekter. Ledarskapsutbildningar ingår i denna kategori. Kompetensinsatser av detta slag ger i regel effekt efter en lång tid och förutsätter ofta omorganisationer. Enkätsvaren från deltagare bekräftar beskrivningen ovan. Deltagarna anger att de i stort sett redan efter vissa kurstillfällen började implementera kunskaperna; t.ex. butikskommunikation, data eller facebooksmarknadsföring. Däremot råder det en viss oklarhet över hur satsningarna har påverkat deras syn på framtiden och deras företagande. Lärande Ett syfte med kompetenshöjande insatser är att höja kompetensnivån hos den enskilde medarbetaren, vilket möjliggör ett lärande som kan gynna såväl individen som företaget. Frågan är hur en enskild person inom ramen för ett sammanhang, t.ex. på sin arbetsplats, bäst kan höja sin kompetens och tillgodogöra sig ett lärande. Räcker det att medarbetaren genomgår en utbildning för att kompetensen per automatik ska höjas? Eller behövs det andra faktorer som skapar förutsättningar för att ny och ofta teoretisk kunskap omvandlas till färdigheter och tillämpbara kunskaper hos individen? Forskning och praktisk erfarenhet visar att det behövs en lärande miljö där den nyförvärvade kunskapen omsätts i organisationens AGASPO AB 7

10 produktionsprocess. Nedan följer en schematisk illustration av en lärprocess där de invanda arbetsmetoderna med jämna mellanrum utmanas i syfte att utveckla och förbättra processen 6- Reflektera över hur det har gått. 2- Varför arbetar vi som vi gör? 4- Förslag till nytt arbetssätt. Utveckla den nya lösningen. Illustrationen är gjord av Ellström (2010). En central fråga i projektet som rör insatsernas långsiktiga effekter är hur företagen tillvaratar den nyförvärvade kompetensen inom verksamheten. Tillvägagångssättet varierar mellan företagen; medan en del företag saknar en struktur för återkoppling och tillvaratagande av den nya kunskapen har andra företag en naturlig återkoppling och spridning av den nya kunskapen. Vårt intryck är att flertalet företag i projektet tillhör den förstnämnda kategorin. Det finns dock några företag som efter vissa kurser har tillämpat tankegången som illustreras i lärandecirkeln. Som exempel har vissa butiker efter skyltningskursen oftare omprövat sina idéer och omskyltat i butiken. Det innebär troligen att dessa har ett fördjupat lärande då de på ett naturligt intuitivt sätt tillämpar tankegångarna i modellen. Det kan i sin tur antas leda till att de nya kunskaperna integreras i verksamheten och blir en del av dess utveckling. Det förefaller dock som om flertalet företag har något att ytterligare lära i detta avseende. Som vi ser är detta en aspekt som med fördel kan betonas och beaktas i framtida projekt i syfte att förstärka de långsiktiga effekterna. Har projektet uppnått sina syften och mål? De övergripande syftena och målen i projektet är ganska svepande och saknar konkretisering. De är därmed inte direkt mätbara, delvis därför att det är svårt att peka på vilka faktorer som bidrar till vad. Insatserna från projektet utgör bara en del av företagens aktiviteter och de går i regel inte att skilja från övrigt. Kompetensutvecklingen är visserligen en viktig variabel i AGASPO AB 8

11 förstärkningen av företagens konkurrenskraft, men det behövs andra inslag för att ett företag på ett varaktigt sätt ska kunna stärka sin konkurrenskraft, öka sin lönsamhet och tillväxt. Ett gott ledarskap i termer av förmåga att motivera medarbetare och göra dem delaktiga i verksamheten, en ekonomisk medvetenhet som genomsyrar hela verksamheten och effektiva arbetsprocesser är några exempel på vad som ofta är nödvändigt för att ett företag ska kunna utmärka sig från sina konkurrenter. Mot den bakgrunden är det troligen att förvänta sig för mycket att företagen inom ramen för projektet ska ha uppnått en mätbar förstärkning av sin konkurrenskraft. I dagsläget saknas konkreta uppgifter som påvisar en ekonomisk positiv effekt av insatserna i termer av t.ex. ökad omsättning eller tillväxt. Däremot har projektet, som tidigare nämnts, uppnått målet att bidra till en kompetensutveckling hos de anställda och ägare. Det har skett på, enligt många deltagare, mycket nöjaktigt sätt. Denna måluppfyllelse ligger väl i linje med projektets huvudsyfte, nämligen kompetensutveckling av de anställda vid centrumföretagen. Beträffande ett annat mål som framförs i ansökan, nämligen en förstärkning av redan sysselsattas anställningar och en ökad anställningsbarhet till följd av kvalificerade vidareutbildningar, är det svårt att mäta. Vi kan anta att kompetensutveckling bidrar till förstärkning av redan sysselsattas anställningar. De övriga målen beskrivs nedan under sina respektive rubriker. Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet Jämställdhetsintegrering är en strategi som den svenska regeringen och EU använder för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Europarådet definierar jämställdhetsintegrering som så: Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg i processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattande. Målgruppen för projektet utgör en ojämställd grupp i den meningen att majoriteten av ägare och medarbetare på dessa företag är kvinnor. Projektet hade, liksom alla andra projekt som finansieras av ESF-rådet, att genomföra aktiviteter för att sprida kunskap om jämställdhetsfrågan bland deltagare och övriga intressenter. Projektledningens upprepade försök att inbjuda en konsult inom jämställdhet (ESF Jämt och senare Länsstyrelsen i Örebro) till ett seminarium eller workshop misslyckades, i stort sett p.g.a. avbokningar från konsulten. Istället deltog en av projektledarna i seminarier arrangerade av ESF Jämt och Länsstyrelsen i Örebro. Det bör noteras att det har saknats konkreta och mätbara mål för jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. Trots det har projektet uppnått steg 1 i ett jämställdhetsarbete tack vare den kunskapsinhämtning som ägde rum i projektet. Kunskapsinhämtning är en förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering. Beträffande tillgänglighet har projektet vid olika tillfällen använt sig av Handisams informationsmaterial. Dessutom har tillgänglighet ingått i vissa kurser. Sammantaget har projektet vidtagit de åtgärder som kan anses vara proportionella inom ramen för ett sådant projekt. Samverkan I projektansökan framhävs vikten av samverkan mellan företagen för att öka möjligheten till personalsamverkan mellan butiker vad gäller att koordinera bemanningen vid olika AGASPO AB 9

12 efterfrågebelastningar. Det framförs en viljeyttring om att deltagare och projekt redan före projektstart skulle samverka för att kunna välja rätt kursutbud. En annan kategori aktörer som ansökan berör är samverkanspartners (se projektorganisation). Syftet med att ha samverkanspartners var att ta del av deras kompetens och skapa ett långsiktigt intresse och fokus på kompetensutveckling och vidareutbildning. Vad gäller målet att genom samverkan koordinera bemanningen är det okänt för oss om så sker. Under den inledande fasen fick blivande deltagare komma till tals och välja inriktningen på kursutbudet. Ur det perspektivet är den delen av samverkansmålet uppnådd. Samverkan med samverkanspartners har dock haft ett tunnare innehåll, då de enligt enkätsvaren inte kunnat engagera sig i den mån de egentligen önskat. Den största behållningen i samverkanssammanhanget är dock den gemensamma andan företagen och personalen emellan Kumlaandan som har uppstått genom projektet. Kurstillfällena har skapat en plattform för möten mellan kursdeltagare. Före projektet förekom sällan någon samverkan mellan centrumföretagen. Projektet har bidragit till att deltagarna mötts och lärt känna varandra. En av kurserna, Kumlas Gemenskap, var i sin helhet ämnad åt samverkan mellan de olika företagen. Många av våra intervjupersoner anger att de uppskattar den öppna stämningen som uppkommit tack vare projektet. Konkret har företagen genomfört ett antal aktiviteter, som t.ex. ljusafton, julskyltning eller Adventsaktiviteter. Man har även kommit överens om gemensamma öppettider som tidigare var föremål för oenighet. Detta tycks bädda för framtida djupare samverkan företagen emellan. Mervärde Projektet har bidragit till att skapa ett mervärde utöver genomförda aktiviteter. Centrumhandelns bekymmersamma situation beror, som tidigare nämnts, dels på den externa och tuffa konkurrensen från Marieberg, dels bristande kunskaper i företagande och nytänkande bland vissa företag. Problemet kan också bero på inbyggda och infrastrukturell felplanering från t.ex. kommunens eller andra myndigheters sida. Exempel på den här typen av brister som har en negativ effekt på näringslivet kan vara felaktig trafikplanering, felaktiga resursallokeringar, avsaknad av samordning mellan olika samhällsaktörer eller politiska meningsskiljaktigheter. Projektet har kartlagt dessa problem och försökt hantera dem. Projektledningen har träffat tjänstemän och politiker i kommunen och framfört önskemål om och förslag på vissa åtgärder, vilket har mottagits väl. Som exempel på förslag var att förbättra tillsynen över torghandeln och att se över trafiken i stadskärnan. Syftet med sistnämnda var att underlätta för bilister att ta sig till centrumet. Kommunledningen har redan genomfört ett par av förslagen och lovat att i möjligaste mån arbeta sig igenom förslagslistan. Projektet har lyckats samla ihop enskilda näringsidkares synpunkter och framföra dem gemensamt. Detta skapar större kraft än om en enskild ensamt framför sin egen synpunkt. Framförda förslag har redan lett till några förändringar och kan leda till ytterligare åtgärder som i synnerhet gynnar projektdeltagarna och centrumhandeln. Detta är i så fall ett mervärde som projektet har skapat. SAMMANFATTNING Kompetensutvecklingsprojektet Affärsutveckling Kumla har pågått sedan augusti Under 2012 och våren 2013 har 11 kurser erbjudits deltagande företags anställda. Kurserna har för det mesta haft praktisk inriktning och varit anpassade till deltagarnas förutsättningar och företagens behov. Flertalet av deltagarna är nöjda med upplägget, innehållet och framförallt flexibiliteten vad gäller kurstiderna. Projektledningen har enligt vår bedömning drivit projektet på ett föredömligt sätt. Gemenskapen mellan deltagande företag har förstärkts. AGASPO AB 10

13 Flertalet företag tillämpar de kunskaper de skaffat sig under projektettiden. Det har redan bildats en Handelsgrupp som kommer att ta vid när projektet slutar. Det innebär att de har lyckats överbrygga projektet till något som fortlever efter dess avslut. Tanken är att ta tillvara resultaten från projektet och fortsätta med aktiviteter som gynnar företagen. Sammantaget är vår bedömning att projektet har förstärkt de anställdas och företagens kompetens samt att projektets aktiviteter bidragit till att stärka centrumföretagen i deras arbete att motverka den negativa trenden som uppstått bl.a. genom det hårda konkurrenstrycket från Marieberg. Töcksfors, augusti 2013 Hussein Sabri AGASPO AGASPO AB 11

14

15

16 Kumla Promotion Box 1112, Kumla Kumla Promotion Anneli Nilsson Box 1112 Projektledare Kumla Besök: Köpmangatan