Åtagande-/kvalitetsplan 2014/2015

Transkript

1 Åtagande-/kvalitetsplan 2014/2015 Malmö stad ÅTAGANDE-/KVALITETSPLAN med lägesbedömning Dokumentation av skolans utvecklingsområden/särskilda åtaganden inför läsåret 2014/15, skickas senast 1/9 till Skola: Segevångsskolan Rektor:Ingalill Åkesson Anvisning; 1. Lägesbedömning, analys och kommentar; Inled arbetet med att kortfattat beskriva var skolan befinner sig. Utgå från den kvalitetsrapport som upprättats för läsåret 2013/2014 samt skolans aktuella resultat resultatsammanställningar/analysunderlag. 2. Val av utvecklingsområden/särskilda åtaganden; Utifrån ovanstående analys välj minst två utvecklingsområden/särskilda åtaganden, förutom förvaltningens två gemensamma utvecklingsområden (som är obligatoriska). De skolformer som finns på skolan (grundskola, grundsärskola, förskoleklass samt fritidshem) måste ingå i vardera minst ett utvecklingsområde/särskilt åtagande som skolan själv väljer. Vilka skolformer som avses markeras i kryssrutor under respektive särskilt åtagande. Skolans valda utvecklingsområden/särskilda åtaganden kategoriseras under något eller några av de nationella målområdena; Kunskaper Normer och värden Elevers ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Rektors ansvar Grundskoleförvaltningens kommungemensamma utvecklingsområden Grundskoleförvaltningen har beslutat om två gemensamma utvecklingsområden som ska genomsyra hela förvaltningens arbete och omfatta såväl förvaltningsövergripande stödavdelningar som varje enskild skolenhet. I åtagande- /kvalitetsplanerna för läsåret 2014/2015 är det därför obligatoriskt att beskriva åtaganden och aktiviteter inom dessa områden. Det gäller samtliga verksamheter (grundskola, grundsärskola och förskoleklass samt fritidshem). Grundskoleförvaltningens gemensamma utvecklingsområden är: Språkutveckling Elevers arbetsmiljö

2 2 (15) 1. Lägesbedömning, analys och kommentar Diskutera och analysera skolans övergripande resultatbild utifrån den kvalitetsrapport som upprättats för läsåret 2013/2014 samt skolans aktuella resultatsammanställningar/analysunderlag. Lyft fram resultat som avviker från det förväntade i någon riktning. Kommentera kortfattat. Ett av Segevångsskolans prioriterade mål är högre måluppfyllelse, det är också ett av Malmö stads prioriterade områden. Eleverna som gick ut år sex på Segevångsskolan läsår 13/14 hade en måluppfyllelse på 78,8 %. Läsåret 12/13 hade år sex en måluppfyllelse på 65,2 %. Inräknat i måluppfyllelsen för år sex 13/14 är tre elever som varit inskrivna i kommunikationsklass med grav språkstörning, varje elev utgör ca 3 %. Omräknat ger detta en måluppfyllse på ungefär 87 % bland de elever som varit inskrivna i den vanliga klassen. Det har också skett en ökning gällande meritvärdet med 10 poäng mellan läsår 12/13 och läsår 13/14. Detta är ett positivt resultat och visar på att det strategiska arbete som vi utför fungerar och att vi har tydligt kunskapsfokus. Procentuellt har flickor högre meritvärde och högre måluppfyllelse i alla klasser förutom i år två. I hela riket visar samma siffror att flickor har högre meritvärde och högre måluppfyllelse i alla årskurser. Dessa siffror matchar också andelen åtgärdsprogram i de olika grupperna. Utifrån elever som inte uppnår kunskapskraven har vi samma procentuella fördelning gällande åtgärdsprogram, detta tyder på att vi har en god överblick över våra elever och sedermera också synliggör elevernas svårigheter vilka dokumenteras i åtgärdsprogram. Vid analys av resultaten på de nationella proven i år 6, alla ämnen, ser vi en likvärdig bedömning mellan resultatet på de nationella proven och de betyg som har getts. Detta tyder på att lärarna har en god pedagogisk förmåga att bedöma eleverna. Arbetet med Lgr 11 i kombination med formativ bedömning och matriser har gett goda resultat. Det enda ämne som vi ser en marginell skillnad är NO, här har eleverna haft något lägre resultat på de nationella proven än vad betygen visar. Detta har vi sett beror på att eleverna har en god kunskap i NO, däremot har de vid de nationella proven missuppfattat några av frågorna pga av de inte har tillräckligt utvecklade läs- och skrivstrategier. Eleverna har goda kunskaper i NO, men bristen har legat i tolkningen av frågan. Detta är någonting som vi bär med oss och kommer att ha som utvecklingsmål under läsåret 14/15. När man läser statistik över Segevångsskolan är det viktigt att ha med i beräkningen att det inte är så många elever i varje årskurs. Vi har konstaterat att måluppfyllelsen på skolan stadigt ökat. För att nå dit behövs också att vi skapar en miljö där eleverna trivs. I vår egen trivselenkät, som alla elever svara på, visar det på en ökning av elevernas trivsel. År 2012 var det 74 % positiva och VT %. Överlag ser vi en positiv utveckling när vi studerar Grundskolenäten 2013 och vår egen trivselenkät. Fler och fler elever säger att de får vara med att ha inflytande på sin skola, lektioner mm. Vi ska möta alla elever på deras nivå och även här upplever fler elever att de får den hjälp de behöver. Detta är ett resultat av det goda arbete som sker i elevhälsoteamet och ute bland pedagogerna och övrig personal. Det som fortfarande är mer negativt är studiero precis som i övriga Malmö. Eleverna känner sig trygga på skolan men de känner inte att de får den studiero de behöver. Vi kommer att ta ett övergripande grepp över rastverksamheten som vi ser har en negativ inverkan på klasrumssituationen. Bra pedagogiska raster med rastvärdar och en rastpedagog ger mer harmoniska barn. Detta kommer vi ha som utvecklingsmål 14/15. I medarbetarenkäten lyste det verkligen fram hur bra vi är på att arbeta med genus och jämnställdhet. Dock fanns det vissa saker som var mer negativt som stressnivån bland personalen. På skolan kommer vi att arbeta med en matris för att klargöra roller och arbetsuppgifter i personalgrupp och arbetslag. Vi ska diskutera med personalen hur vi ska få en öppen, tydlig och tillförlitlig kommunikation. Vi har redan lagt

3 3 (15) ett schema med möjlighet till olika möten och det finns luft i schemat till olika arbetsuppgifter. Vi är på väg mot en skola med hög måluppfyllelse och likvärdighet. Som grundläggande tes på vår skola tror vi att alla vill göra rätt om de kan. Därför ger vi alla elever strategier för att klara av sin inlärning. 2. Skolans valda utvecklingsområden/särskilda åtaganden Utifrån ovanstående lägesbedömning och analys skriver du in de områden som skolan identifierat som sina utvecklingsområden. Skolan väljer minst två utvecklingsområden/särskilda åtaganden, förutom förvaltningens två obligatoriska utvecklingsområden. De skolformer som finns på skolan (grundskola, grundsärskola, förskoleklass samt fritidshem) måste ingå i vardera minst ett utvecklingsområde/särskilt åtagande som skolan själv väljer. Du markerar i kryssrutan efter respektive åtagande vilka skolformer som avses. Till varje utvecklingsområde/särskilt åtagande beskriver du de aktiviteter som skolan planerar att genomföra. Flera aktiviteter kan kopplas till ett utvecklingsområde/särskilt åtagande. Utvecklingsområde/Särskilt åtagande 1 Vilket målområde kategoriseras utvecklingsområdet/särskilda åtagandet under? (Se områdena i anvisningarna, överst i detta dokument) Bedömning och betyg Utvecklingsområde/särskilt åtagande: Vad avses? Precisera: Eleverna utvecklar sin förmåga att själva bedöma sina resultat i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna (Lgr 11) Eleverna utvecklar ett allt större ansvar för sina studier (Lgr 11) Anledning/orsak till att skolan valt detta utvecklingsområde/särskilda åtagande: Varför tänker ni göra just detta? Vi har sett i Grundskolenkäten och trivselenkäten att medbestämmande rätten har ökat och eleverna uttrycker att de får vara med och bestämma vad man ska göra på undervisningen. Det vi har att utveckla är den kontinuerliga dialogen mellan pedagog och elev, var eleven kunskapsmässigt befinner sig och hur eleven ska gå vidare för att öka sin måluppfyllelse. Målbild/förväntat framtida tillstånd: Vad vill ni ha uppnått när ni genomfört åtagandet? För vem/vilka? Pedagogerna har kompetens och säkerhet i att använda sig av formativ bedömning som ett verktyg i undervisningen. Pedagogerna kan bygga upp en ämnesövergripande undervisning utifrån ett formativt tankesätt. Eleverna har utvecklat en förmåga att själva bedöma och reflektera över sitt lärande. Elevens lärande ska var synligt för både läraren och eleven, och läraren ska se effekten av sin undervisning. Avser; Grundskola Grundsärskola Förskoleklass Fritidshem Kryssa i den grå rutan/rutorna ovan genom att först dubbelklicka på rätt ruta/rutor och därefter under Standardvärde ändra från Ej markerad till Markerad. Ange sedan OK

4 4 (15) Utvecklingsområde/Särskilt åtagande 1 Aktivitet 1 Workshops för alla undervisande pedagoger och inläsning och diskussion kring boken Bedömning för lärande i årskurs F-5. Under hösten kommer det att vara ett antal workshops kring formativ bedömning. Pedagogerna har teorierna och nu ska de gå ut och göra det i praktiken. Återkoppling kommer att ske i de pedagogiska forumen under ledning av nyckelpersonerna. Vi kommer alltså varva terori/praktik. Att få in de tre frågorna; Vad kan eleven? Vad är målet? Hur ska eleven gör för att komma vidare mot målet? som ett natuligt inslag i det vardagliga arbete för att på så sätt synliggöra lärandeprocesserna för såväl pedagoger som elever. Alla pedagoger och elever Att eleverna förväntar sig dialoger kring sitt lärande och utveckling och att eleverna får redskap för att kunna se sin egen kunskaputveckling. Vilket leder till att eleverna tar större ansvar för sina studier. Nyckelpersoner, förstelärarna och alla undervisande pedagoger Grundskoleenkäten Trivselenkäten Utvärdering Observationer Kollegiala diskussioner När ska aktiviteten börja? När ska aktiviteten avslutas? Utvecklingsområde/Särskilt åtagande 2

5 5 (15) Vilket målområde kategoriseras utvecklingsområdet/särskilda åtagandet under? (Se områdena i anvisningarna, överst i detta dokument) Kunskaper Utvecklingsområde/särskilt åtagande: Vad avses? Precisera: MÅL Eleverna är väl förtrogna med den grundläggande taluppfattningen inom relevant talområde. (beroende på ålder) Eleverna är väl förtrogna med arbetsgången vid problemlösning inom ramen för matematik. Anledning/orsak till att skolan valt detta utvecklingsområde/särskilda åtagande: Varför tänker ni göra just detta? Vi har, vid analyser och sammanställningar av screeningar, nationella prov och andra bedömningsinstrument inom matematiken, sett att flera elever uppvisar bristande kunskaper inom delområdet taluppfattning och problemlösning. Vid test med ALP (analys av problemlösning i matematik) har vi sett att eleverna har ett avsevärt högre resultat om enbart siffror presenteras än om talet innefattar text fastän det är samma räkneoperation som genomförs. Målbild/förväntat framtida tillstånd: Vad vill ni ha uppnått när ni genomfört åtagandet? För vem/vilka? Eleverna har goda strategier vid problemlösningsuppgifter i matematik och vara väl förtrogna med arbetsgången kring detta matematiska moment. Eleverna har goda strategier vad det gäller den grundläggande taluppfattningen inom den grundläggande aritmetiken. Undervisande pedagog skapar ett engagerande klassrumsklimat med ett varierande arbetssätt utifrån de metoder som skolan arbetar efter inom ramen för matematik. Ex mattehuset, laborativt material, IT som verktyg. Avser; Grundskola Grundsärskola Förskoleklass Fritidshem Kryssa i den grå rutan/rutorna ovan genom att först dubbelklicka på rätt ruta/rutor och därefter under Standardvärde ändra från Ej markerad till Markerad. Ange sedan OK Utvecklingsområde/Särskilt åtagande 2 Aktivitet 1

6 6 (15) Vi kommer att implementera arbetet med Mattehuset i de lägre årskurserna, F-2. Som ett komplement till den övriga matematikundervisningen. Eleverna kommer att bli bekanta med ett laborativt material som används för att från grunden bygga upp sin taluppfattning genom en klar och tydlig struktur. Detta kommer pedagogerna att arbeta med under en-två matematikpass i veckan som ett komplement till den övriga matematikundervisningen. Detta är en aktivitet som hela gruppen arbetar med tillsammans. Det är en pedagogstyrd aktivitet. Elever och pedagoger i F-2. Eleverna är väl förtrogna med den grundläggande taluppfattningen inom relevant talområde. (beroende på ålder) Pedagogerna och förstelärare Bogumila Djurberg. Genom ett formativt arbete med matriser och tydliga Lpp grundade i Lgr 11. Screening genom olika material så som Diagnosmaterialet Diamant och ALP. Regelbunden uppföljning och dokumentation i arbetslaget kring elevernas utveckling. Regelbunden uppföljning av försteläraren kring hur undervisande pedagog genomför sin matematikundervisning utifrån givet material

7 7 (15) Utvecklingsområde/Särskilt åtagande 2 Aktivitet 2 Att använda sig av tydliggörande laborativt material vid introducering av nya moment inom matematiken. Att på ett varierat sätt arbeta med laborativt material vid introducerandet av nya moment för att vid nyinlärning använda sig av flera olika sinnen vilket gynnar flera av våra elever. Detta kan innefatta moment så som att mäta på gården, matematik i skogen, bygga addition, störst minst med hjälp av skor m.m. Elever och pedagoger i årskurserna F-6 Eleverna ska uppvisa en nyfikenhet och ett framåtsyftande engagemang för sin egen kunskapsutveckling inom matematik. Eleverna ska ha en större förståelse för matematiska begrepp. Eleverna ska ha fler verktyg att använda vid problemlösning. Alla pedagoger i F-6 och försteläraren Bogumila Djurberg Analyser av LPP Analyser av matriser Observationer i klassrummen Analyser av Nationella prov och betyg Grundskoleförvaltningens gemensamma utvecklingsområde 1

8 8 (15) Vilket område; Gemensamt utvecklingsområde; Språkutveckling Utvecklingsområde/särskilt åtagande: Vad avses? Precisera: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Kriterier: Eleverna äger lässtrategierna på ett sätt så att de kan plocka fram dem och använda dem, när de möter olika texter. Eleverna kan göra kopplingar mellan olika texter, sig själv och texten, samt texten och omvärlden. Eleverna kan uttrycka och formulera egna tankar och åsikter skriftligt. Varför tänker ni göra just detta? Vi har under några år sett att måluppfyllelsen har ökat, men vid de Nationella proven har vi sett att eleverna missuppfattat några av frågorna pga. av de inte har tillräckligt utvecklat de läs- och skrivstrategier som behövs för att förstå frågorna på t ex NO-proven. Eleverna har goda kunskaper i NO, men bristen har legat i tolkningen av frågan. Läsningen har varit ytlig och inte relaterats tillräckligt till elevens begreppsförmåga. Detta har lett till att elever inte kunnat tillgodogöra sig innehållet i texter i tillräckligt hög grad. Målbild/förväntat framtida tillstånd: Vad vill ni ha uppnått när ni genomfört åtagandet? För vem/vilka? Eleverna har fått tillgång till ett rikt språk, äger språket, vilket är en rättvise- och demokratifråga, då att ha ett väl fungerande språk är en förutsättning för att kunna ta del av det samhälle vi lever i. Eleverna kan, i både i tal och skrift, uttrycka och tolka ämnets begrepp, centrala tankegångar, känslor som ämnet väcker, fakta och åsikter. Eleverna blir medvetna läsare som använder sig av strategier automatiserat när de läser och lyssnar på texter Dessutom vill vi att eleverna har utvecklat sin metakognitiva förmåga så att de kan ta mer och mer ansvar för sitt eget lärande. Alla elever har mött en undervisning, där pedagogerna integrerar språk och innehåll, för att eleverna på så sätt har fått utveckla sin begreppsförståelse. Avser; Grundskola Grundsärskola Förskoleklass X Fritidshem Kryssa i den grå rutan/rutorna ovan genom att först dubbelklicka på rätt ruta/rutor och därefter under Standardvärde ändra från Ej markerad till Markerad. Ange sedan OK. Grundskoleförvaltningens gemensamma utvecklingsområde Språkutveckling Aktivitet 1 Implementera lässtrategier och arbeta metodiskt efter forskningsmodellen Reciprocal teaching (RT) med all personal på skola och fritidshem för att sedan arbeta med dessa modeller i undervisningen och på eftermiddagar på fritidshem.

9 9 (15) Reciprocal undervisning (Palincsar & Brown) utgår från ett undervisningsprogram som går ut på att hjälpa svaga läsare att använda strategier som goda läsare använder automatiskt. De fyra huvudstrategierna är: 1. eleverna ska förutspå handlingen/ställa hypoteser 2. eleverna ska ställa egna frågor om texten 3. eleverna ska klargöra otydligheter 4. eleverna ska sammanfatta texten Med hjälp av de figurer som lanseras i En läsande klass spågumman, detektiven, reportern, cowboyen, konstnären, blir eleverna förtrogna med arbetssättet att tänka strategiskt när man läser. Så småningom ska de klara av att tänka självständigt utan att använda figurer, d.v.s. automatiserad strategisk förståelse vid läsning. Alla elever och pedagoger. Eleverna blir mer strategiska läsare som vet vilka redskap de kan använda när de läser texter. Eleverna ska kunna ta till sig texter på ett djupare plan och veta hur de ska uttrycka sig när de samtalar om texter. Eleverna kan göra kopplingar mellan olika texter, sig själv och texten, samt omvärlden och texten. Eleverna kan göra jämförelser och se sammanhang. Pedagoger, språkutvecklare och förstelärare Ingela Hansson Vi kommer att följa upp genom kollegialt lärande på pedagogiska forum och pedagogiska diskussioner; Analyser av LPP Observationer i klassrummen Analyser av Nationella prov och betyg Läsförståelsetest Regelbunden uppföljning av försteläraren kring hur undervisande pedagog genomför sin undervisning kring lässtrategier Grundskoleförvaltningens gemensamma utvecklingsområde Språkutveckling Aktivitet 2

10 10 (15) Ha en studiecirkel med alla pedagoger på skolan med boken Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund. Studiecirkeln med utgångspunkt från Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse ska fördjupa personalens förståelse kring läsförståelse så att de fyra strategierna får en djupare förståelse och att den får en bredd och ett djup. Utan denna fördjupning finns det risk att arbetet med de fyra strategierna blir en isolerad färdighetsträning. Alla pedagoger. Pedagoger har fått redskap för hur de ska fortsätta arbeta med elevernas läsförståelse. Pedagoger, Språkutvecklare och förstelärare Ingela Hansson Vi kommer att följa upp genom kollegialt lärande på pedagogiska forum och pedagogiska diskussioner; Analyser av LPP Observationer i klassrummen Utvärdering vt 2015 Inläsning av bok startar under ht Grundskoleförvaltningens gemensamma utvecklingsområde Språkutveckling Aktivitet 3 Alla pedagoger kommer att utbildas i genrepedagogik.

11 11 (15) På de Pedagogiska forumen kommer vi fortsätta fördjupa oss i genrepedagogik (B. Johansson och A. Sandell Ring) med fokus på cirkelmodellen. Språkutvecklare Norr Christina Hultén leder denna utbildning som nu pågått fyra terminer. Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk. Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. Innehållet kommer att utgå från de önskemål arbetslagen har gett uttryck för i sina utvärderingar. Det stöd man generellt önskar är en fortsatt fördjupning, både teoretiskt och praktiskt, inom de olika strategiområden som; lässtrategier, skrivstrategier och strategier i stöttning. Även fortsatt implementeringsarbete med cirkelmodellen. Pedagoger och övrig personal på skolan Genom att pedagoger använder sig av cirkelmodellen i planeringsstadiet av arbetsområdet, säkerställs att eleverna får möjlighet att bygga upp kunskap tillsammans, att modellera och konstruera texter tillsammans och skapa modeller för vald genre, konstruera gemensam text och slutligen självständigt skriva en egen text. Detta ger eleven trygghet när den själv ska skriva texter i olika genrer. Christina Hultén på PI/språkutvecklare Norr är fortbildare under hösten, språkutvecklare och pedagoger Utvärdering ht 2014 görs av Språkutvecklare Christina Hultén Genom kollegiala samtal och pedagogiska diskussioner Nationella prov och omdöme/betyg Grundskoleförvaltningens gemensamma utvecklingsområde Språkutveckling Aktivitet 4

12 12 (15) Undervisning ska organiseras och genomföras så att eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Samtliga ämnen ska inordna sig under ett gemensamt tema En dag i ett liv och utifrån kursplan och samtliga ämnens centrala innehåll ska temat löpa övergripande i all undervisning under höstterminen. Pedagoger ska tillsammans planera och organisera undervisningen så att alla elever får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Rektor ger möjlighet i schema för att pedagogerna tillsammans med andra pedagoger kontinuerligt planerar, följer upp och anpassar undervisningen så att den i så stor utsträckning gynnar varje elevs kunskapsutveckling. Att lärarna fått ett verktyg att kunna arbeta parallellt med språkutveckling (lässtrategier/genrepedagogik) och ämnesundervisning. Eleverna har utvecklat en förståelse hur saker hänger ihop med varandra. Att pedagogerna aktivt arbetar utifrån Lgr 11 för att tillsammans skapa en helhet för eleverna. Camilla Ohlsson på Kristianstads Högskola och Christina Hultén på PI är bollplank och handledare för pedagogerna vid uppstart och genom processen men att arbeta tematiskt och övergripande. Pedagogerna är ansvariga för att den ämnesövergripande undervisningen sker med eleverna. Genom pedagogiska samtal på pedagogiska forum. Genom kollegialt lärande Genom att analysera nationella prov och betyg

13 13 (15) Du kan lägga till fler aktiviteter genom att kopiera rutorna ovan. Grundskoleförvaltnings gemensamma utvecklingsområde 2 Vilket område; Gemensamt utvecklingsområde; Elevers arbetsmiljö Utvecklingsområde/särskilt åtagande; Vad avses? Precisera: Mål: Alla elever finner studiero i skolan, i förskoleklassen och på fritidshemmet. Kriterier: Aktiva raster med en strukturerad verksamhet. Att alla klassrum har en stimulerande och harmonisk inlärningsmiljö. Lektioner kommer igång och avslutas i tid Ljudnivån enligt lärare och elever förbättras successivt med hänsyn till aktivitet Varför tänker ni göra just detta? I Grundskoleenkäten 2013 framgår att eleverna fortfarande lyfter att de inte får den studiero de behöver i skolan. I Segevångsskolans trivselenkät 13/14 framkom att det fortfarande upplevs otryggt på raster, att det är för få rastvärdar ute och att det lätt uppstår konflikter som sedan fortsätter under lektionen. Som ett led i arbetet med kunskapsfokus krävs det att det är en god arbetsmiljö på alla plan för eleverna. Har eleverna inte en god arbetsmiljö kan detta avspegla sig i de resultat som eleven sedermera levererar under lektionstid. Målbild/förväntat framtida tillstånd: Vad vill ni ha uppnått när ni genomfört åtagandet? För vem/vilka? Eleverna finner studiero i skola, i förskoleklass och på fritidshemmet. Eleverna finner sig trygga och hittar någon aktivitet som passar på rasterna. Avser; Grundskola Grundsärskola Förskoleklass Fritidshem Kryssa i den grå rutan/rutorna ovan genom att först dubbelklicka på rätt ruta/rutor och därefter under Standardvärde ändra från Ej markerad till Markerad. Ange sedan OK. Grundskoleförvaltningens gemensamma utvecklingsområde Elevers arbetsmiljö Aktivitet 1

14 14 (15) Införande av rastpedagog och rastpatrull. Vi kommer att ha en rastpedagog som har huvudansvaret för planering och utförandet av aktiviterna. Aktiviteter som kommer att planeras är veckans lek, denna lek är framförallt framtagen för den korta förmiddagsrasten. Varje dag kommer det också finnas en huvudaktivitet som rastpedagogen har ansvaret för att utföra. Vi kommer också att tillsätta en rastpatrull, denna patrull består av elever på skolan som är delaktiga i aktiviteterna men också som ett språkrör mellan rastpedagogen och övriga elever. De kan också stötta upp vid aktiviteter. Detta för att öka delaktigheten från eleverna och de äldre eleverna kan också få möjlighet att träna sig i ledarskap. All personal och alla elever på Segevångsskolan. Alla elever känner sig trygga och hittar någon aktivitet som passar dem på rasterna. Eleverna tar den goda stämningen på rasterna med sig in i klassrummet. All personal, Förstelärare Johnny Hansson och rastpedagog Utvärdera genom grundskoleenkäten Skolans trivselenkät Husmodellen Grundskoleförvaltningens gemensamma utvecklingsarbete Elevers arbetsmiljö Aktivitet 2 CPS

15 15 (15) CPS- Collaborate Problem Solving är en metod som bygger på att elever gör rätt om de kan och om eleven hamnar i någon svårighet (socialt) är det vår skyldighet att inte titta isolerat på händelsen utan vilken faktor är det som gör att detta hände. Vilken färdighet är det som har gjort att eleven har handlat på ett visst sätt, vilken färdighet behöver eleven träna? Det är psykologen Ross Green som är utvecklare av denna metod. Vi på Segevångsskolan arbetar efter denna modell, det är en modell som ständigt behöver upprepas och fördjupas. All personal. Strukturerade raster ska avspegla sig i ett lugnare klassrumsklimat. Detta leder till ökad studiero. Att alla personal är engagerade och uppvisar ett gott bemötande gentemot alla elever. Förstelärare Johnny Hansson med stöd av CPS- handledare som finns på skolan. (Bogumila Djurberg, Per-Olof Andersson samt Maria Börjesson) samt alla pedagoger Grundskoleenkäten Skolans egen trivselenkät Husmodellen som vi gör i samband med revidering av likabehandlingsplanen Du kan lägga till fler aktiviteter genom att kopiera rutorna ovan.