Information till berörda fastighetsägare gällande Gemensamhetsanläggning för Vattenväg inom Fåglarö från Arbetsgruppen för underhåll av Vattenvägar

Transkript

1 Stockholm Information till berörda fastighetsägare gällande Gemensamhetsanläggning för Vattenväg inom Fåglarö från Arbetsgruppen för underhåll av Vattenvägar Kopia till Lantmäteriet och berörda myndigheter. Uppdaterad information efter att fastighetsägarna till Fåglarö 1:134 tydliggjort till Lantmäteriet att deponering av muddermassor på Fåglarö 1:134 inte är aktuellt, förklaring nedan under rubriken Deponering av muddermassor från underhållsmuddringen. Bakgrund och uppdrag för arbetsgruppen Efter mötet hos Lantmäteriet 30/5 har den utökade arbetsgruppen fått i uppgift att justera ansökan till Lantmäteriet (LM). Den inskickade ansökan hade en del otydligheter och LM ansåg att ansökan behövde modifieras för att säkerställa volymen muddermassor och detaljera val av deponeringsplatser från underhållsmuddringen. Vidare fick arbetsgruppen i uppgift av FFTF medlemmar att efter att en modifierad ansökan tagits fram, informera berörda fastighetsägare inom Fåglarö. De frågor som arbetsgruppen har arbetat med på uppdrag av LM är följande: 1. Vart skall muddermassor deponeras och hur mycket muddermassor kommer att det att bli? 2. Vilka dimensioner skall vattenvägen ha (bredd och djup)? 3. Hur skall vattenvägen dras? 4. Offerter för underhållsmuddring 5. Information till berörda fastighetsägare Vid mötet hos LM framkom det att för att LM skall kunna fatta beslut om att bilda Gemensamhetsanläggning för Vattenväg måste mängden muddermassor understiga 1000 ton. Tidigt framkom att dragning och dimensioner är avgörande för hur mycket muddermassor det blir. För att få ett underlag utfördes lodning och en avancerad beräkningsmodell skapades. Med hjälp av beräkningsmodellen simulerades olika dragningar och olika dimensioner. I början undersöktes även möjligheten att utöka den befintliga vattenvägen med sundet mellan Stora Långholmen och Fladdörren. Detta var dock inte genomförbart med begränsningen ton. Tidigare genomförda muddringar av befintlig Vattenväg Nedan redovisas några av de muddringar som är protokollförda inom FFTF och som utförts sedan fastigheterna avstyckades på 60-talet. Alla protokoll på dessa muddringar är skickade till LM och berörda myndigheter.

2 1966 Södra sundet mot Södra fladen - AB jordförvaltning muddrade vid avstyckningen av fastigheterna Svinsundet FFTF ärende men enskilda fastighetsägare runt fladerna muddrade Sundet mellan Fladdörren och Mörholmen, Sundet mellan Ladholmen och Stora Långholmen, Svinsundet FFTF ärende men enskilda fastighetsägare runt fladerna muddrade Försök att återigen underhållsmuddra samtliga områden som muddrats tidigare men kom inte framåt, pga. t.ex. finansieringsmodell, förvaltningsform - FFTF ärende men enskilda fastighetsägare runt fladerna ville muddra Nytt initiativ att återigen underhållsmuddra samtliga områden som muddrats tidigare Denna gång att avgränsa deltagande och finansiering till berörda fastighetsägare i fladerna mha Lantmäteriförrättning. Detta efter beslut av FFTF stämma om att underhållsmuddring inte är ett ärende för FFTF och då har enskilda medlemmar runt fladerna ansökt om lantmäteriförrättning för att isolera underhållsmuddring, kostnader och finansieringsmodell till berörda fastighetsägare som har nytta av åtgärden. Vattenvägens dimensioner och sträckning Arbetsgruppen har beslutat att vattenvägens sträckning skall följa den befintliga vattenvägens sträckning "Genom Södra inloppet till södra fladen vidare genom Södra fladen via Svinsundet via Inra fladen och Östra fladen genom sundet mellan Fladdörren och Mörholmen". Den redan befintliga vattenvägen har använts för transport till och från fastigheterna sedan fastigheterna avstyckades av på 60-talet. I alla dessa områden har det också muddrats tidigare vid olika tillfällen så det är underhållsmuddring som detta initiativ handlar om samt få en långsiktigt hållbar vattenväg samt en fungerande finansieringsmodell. Arbetsgruppen kom fram till att dimensionerna på Vattenvägen maximalt skall vara meter, dvs 8 meter bredd i ytan och 4 meter bredd i botten, med ett djup på 2 meter vilket ger 45 graders vinkel på sidorna. På vissa ställen kan berg begränsa dimensionerna. I dagsläget är ingen pålning eller andra åtgärder aktuella utan att Vattenvägen kommer att ha samma utseende som idag men något bredare/djupare för att t.ex. förhindra vasstillväxt. För att vidmakthålla befintlig vattenväg kom arbetsgruppen fram till att följande underhållsmuddringar behöver göras för att uppfylla syftet med Vattenvägen och Gemensamhetsanläggningen. Sundet mellan Fladdörren och Mörholmen, muddringslängd 98 meter Sundet mellan Ladholmen och Stora Långholmen, 67 meter Svinsundet, 114 meter Södra sundet mot Södra fladen, 112 meter En positiv bieffekt av underhållsmuddringen är att vattenkvaliteten inom fladerna bedöms bli avsevärt bättre då vattengenomströmningen och syresättningen ökar. Det positiva resultatet visade muddringen som utfördes 1978.

3 Deponering av muddermassor från underhållsmuddringen Arbetsgruppen vill vara så försiktiga som möjligt och göra så lite ingrepp i naturen som möjligt och därför har arbetsgruppen aktivt försökt hitta enskilda fastighetsägare som vill ta emot muddermassor för deponering. När det gäller deponering av muddermassor diskuterade arbetsgruppen lämpliga platser där kostnaden var lägst för att transportera och lägga upp muddermassorna. Arbetet utfördes innan arbetsgruppen kontaktade tänkta entreprenörer. Muddermassorna kommer jämnas ut av entreprenören och när massorna torkat (efter ca 1 år) kommer Samfällighetsföreningen jordslå och så deponeringsområdena och skapa naturlig ängsmark/gräsmark som på ett positivt sätt gagnar flora och fauna samt återställer områdena så att det i största möjliga mån inte märks för de boende på Fåglarö. Den beräknade mängden muddermassor för underhållsmuddringen av Vattenvägen enligt tidigare beskrivning blir 969 ton torra muddermassor (TS). I sammanhanget använder LM begreppet torrsubstans (TS). Det innebär att vikten beräknas när muddermassorna har torkat. Deponering av muddermassor sker i första hand på enskilda fastigheter. Det har resulterat i att arbetsgruppen har fått följande fastighetsägare som kan ta emot muddermassor: Fåglarö 1:22, 1:28, 1:29, 1:33 och 1:58 se bild 1. Arbetsgruppen är glada och tacksamma att dessa fastighetsägare är villiga att ta emot muddermassor och arbetsgruppen vill rikta ett stort tack till de nämnda fastighetsägarna! Fastighetsägarna för Fåglarö 1:134 har sedan detta informationsmaterial skickades ut påpekat till Lantmäteriet att de felaktigt utpekats som enskild fastighet för deponering av muddermassor efter underhållsmuddringen. Bakgrund: Vid möte på Lantmäteriet där representant för Fåglarö 1:134 och representant för arbetsgruppen deltog diskuterades deponering av muddermassor från underhållsmuddringen. På det mötet uppfattade förrättningslantmätaren och arbetsgruppens representant att fastighetsägarna till Fåglarö 1:134 fortsatt ville ta emot muddermassor. Lantmäteriet och Arbetsgruppen arbetade sedan vidare efter det mötet och planerade deponering av muddermassor efter underhållsmuddringen med de förutsättningarna. Förrättningslantmätarens kommentar: Jag beklagar att denna situation uppstått och jag får ta på mig att jag har missförstått eller misstolkat vad som sades vid mitt möte med Elgeryd och Hermansson 10 februari. Elgeryd och jag uppfattade ett JA från Hermansson om en framtida deponering men det är möjligt att han ville förankra det först hos Petra Sjöstedt. Vi fick som jag minns det ingen återkoppling senare. Vid sammanträdet 30 maj pratade Sjöstedt med mig efteråt och sa då att man inte

4 ville vara med i en blivande gemensamhetsanläggning. Jag minns inte att ett nej till deponering då framfördes. Hur som helst så får jag se det som om att det skett ett missförstånd från min sida och att Sjöstedts mailkonversation får tolkas som att en deponering där inte kan bli aktuell. Jag kommer därför att ta bort den fastigheten från min anmälan till länsstyrelsen som en tänkbar plats. Arbetsgruppens kommentar: Arbetsgruppen beklagar att denna situation har uppstått och ber så mycket om ursäkt till fastighetsägarna för Fåglarö 1:134 för olägenheten. Arbetsgruppen tar naturligtvis bort Fåglarö 1:134 som deponeringsplats för muddermassor från underhållsmuddringen i det vidare arbetet. Givet de förändrade förutsättningarna och för att kunna hantera muddermassorna i Södra fladen på ett kostnadseffektivt sätt så har en ny fastighetsägare anmält intresse att ta emot muddermassor från underhållsmuddringen. Om det är fler fastighetsägare som är intresserade att ta emot muddermassor för utfyllnad, anläggande av gräsmatta, avlopp eller liknande så kontakta gärna någon i arbetsgruppen snarast. Arbetsgruppen har även undersökt vart, på de av FFTFs styrelse tidigare godkända områden på FFTFs mark (Fåglarö 1:135), det går att deponera muddermassor på och där det finns tillräckligt djup så entreprenörerna kan komma till för att lasta av. Arbetsgruppen ihop med entreprenörerna kom fram till att två av de platser som FFTF styrelse tidigare godkänt och som använts för deponering vid tidigare muddringar är lämpliga att använda även denna gång. Deponering av muddermassor från underhållsmuddringen kommer att deponeras på följande områden på Fåglarö 1:135, se bild 2. Längst in i Krafshålet På Stora Långholmen på båda sidor om bron över Svinsundet Dessa områden har också använts för deponering vid tidigare muddringar och arbetsgruppen anser att det är de områden som bedöms påverka natur, djurliv och människor minst då de inte är några naturliga platser att vistas på samt ett de bedöms skapa minst olägenhet för fastighetsägare inom FFTF. Dessa två platser på Fåglarö 1:135 ihop med privata fastighetsägare räcker för de massor som beräknas uppstå från underhållsmuddringen. Exempel på volym muddermassor från underhållsmuddring För att få en bild av hur mycket muddermassor som det beräknats bli vid underhållsmuddringen så är 969 ton torra massor ett område som t.ex. är drygt kvadratmeter som är fyllt med cirka 50 cm muddermassor, dvs en yta av cirka 44x44 meter.

5 En normaltomt på Fåglarö är cirka kvm eller större så det är en mindre del av en normaltomt i yta som behövs för att deponera muddermassor på. Bild 1 Bild 2 Beräknade kostnader för Vattenvägen Arbetsgruppen har kontaktat två olika entreprenörer för att få en uppfattning om kostnaden för att genomföra underhållsmuddringen. Arbetsgruppen genomförde visningar på plats med

6 båda entreprenörerna, vart det skulle underhållsmuddras och vart man kan deponera muddringsmassor enligt ovan. Detta resulterade i två stycken offerter mellan runt kr till runt kr inklusive moms som är i samma storlek som de tidigare offerter som använts som underlag till kostnadspresentation tidigare. Då deponering av muddermassor på Fåglarö 1:134 inte är aktuellt och offerterna är baserade på det underlaget kommer sannolikt kostnaden öka något för Samfällighetsföreningen för att köra muddermassor från Södra fladen till Östra fladen. Arbetsgruppen har inte undersökt varför offerterna skiljer sig åt trots att båda entreprenörens fått samma förutsättningar och visning på plats. Det blir dock en uppgift vid en skarp upphandling av Samfällighetsföreningen Summering Vattenvägens sträckning skall följa den befintliga vattenvägens sträckning sedan 1960-talet "Genom Södra inloppet till södra fladen vidare genom Södra fladen via Svinsundet via Inra fladen och Östra fladen genom sundet mellan Fladdörren och Mörholmen". Dimensionerna på Vattenvägen där muddring genomförs blir maximalt meter, dvs 8 meter bredd i ytan och 4 meter bredd i botten, med ett djup på 2 meter vilket ger 45 graders vinkel på sidorna. På vissa ställen kan berg begränsa dimensionerna. Deponering av muddermassor sker på enskilda fastigheter samt vid två av de platser som FFTF styrelse tidigare godkänt och som använts för deponering vid tidigare muddringar. Kommande steg 1. Den modifierade ansökan skickas till LM och berörda myndigheter. 2. FFTFs medlemmar kommer att bli informerade av Arbetsgruppen om vart på Fåglarö 1:135 som deponering av muddermassor kommer att ske. 3. LM kallar berörda fastighetsägare till förrättningssammanträde. 4. LM behandlar ärendet och meddelar beslut.

7 Utdrag ur tidigare information om Vattenväg inom Fåglarö från För att få en uppfattning hur våra fastighetspriser påverkas av hur vi underhåller våra vattenvägar, genomströmning av friskt vatten och farbarhet med båt har jag haft en dialog med en fastighetsmäklare som verkar i vårt område för att få ett expertutlåtande. Redan nu påverkas fastighetspriserna i området, läs Fåglarö med omkringliggande öar, negativt av skarvkolonin enligt mäklaren. Kanske runt minus 10%. I lika grad skulle våra fastighetspriser påverkas i olika grad av vilka val vi som förening gör gällande underhåll av vattenvägar, se tabell nedan. Exempel på fastighetsprisernas påverkan med/utan underhåll av vattenvägar: Södra fladen Nuvarande värde, exempel Utan vattenunderhåll minus 20-30%, ex 25% Med vattenunderhåll, Plus 10-20%, ex 15% (sjötomter) Östra fladen (sjötomter) Utanför fladerna Utan vattenunderhåll minus 10% för området Med vattenunderhåll, Plus 10% för området (sjötomter) Övriga tomter Frågor & Svar gällande Gemensamhetsanläggning för Vattenväg Varför en Gemensamhetsanläggning? Frågan om underhållsmuddring har drivits vid olika tidpunkter sedan fastigheterna avstyckades och det inte är alla medlemmar i FFTF som är beroende av framkomlighet i fladerna så avgränsas frågan om underhållsmuddring till de fastighetsägare som är berörda. De berörda fastighetsägarna finansierar det som behöver genomföras. Alla fastigheter som har behov av framkomlighet i fladerna är inte medlemmar i FFTF och då är Gemensamhetsanläggning den bästa formen för att tillvarata alla berörda fastighetsägarnas långsiktiga behov. Vad är en Gemensamhetsanläggning? Ett definierat område med ett visst syfte och en beskrivning som sedan gäller för det definierade området och den deltagande fastigheten för framtiden oavsett fastighetsägare.

8 Hur förvaltas en Gemensamhetsanläggning Via en Samfällighetsförening där berörda fastigheter är medlemmar. Vilka fastigheter är berörda? Alla fastigheter som har sjötomter i fladerna eller fastigheter som har bryggor i fladerna. Dvs de fastigheter som har behov av farbara vattenvägar. Kommer olika fastigheter ha olika andelstal beroende på hur berörd man är? Det kommer Lantmäteriet bestämma med sannolikt samma andelstal. Kan jag som definierats som berörd fastighetsägare välja att inte vara med i Gemensamhetsanläggningen/Samfällighetsföreningen? Nej, Lantmäteriet som myndighet beslutar vilka som ska vara med i gemensamhetsanläggningen/samfällighetsföreningen baserat på de behov som finns. Kommer jag som är berörd fastighetsägare behöva betala något och i så fall hur mycket? Ja, indikationen är en kostnad i storleksordning med en båtplats på helårsbasis på fastlandet < 5.000kr/år. Dvs samma kostnad som många betalar idag för att kunna åka till/från sin fastighet på Fåglarö. Mer detaljerade kostnader redovisas vid upphandling av underhållsmuddring. Kommer en Gemensamhetsanläggning/Samfällighetsförening innebära administration, t.ex. styrelse och årsmöten? Det kommer finnas två styrelser och två årsmöten ( FFTF och Samfällighetsföreningen för förvaltning av Gemensamhetsanläggningen ) där ens olika intressen tas till vara. Hur kommer kostnaderna för underhållsarbetet, underhållsmuddring eller annat, finansieras? Kostnaderna fördelas mellan ingående fastigheter och samfällighetsföreningen kan bestämma om lån ska tas för samfällighetens räkning så att kostnaderna delas upp under längre tid eller om kostnaderna ska betalas direkt. Kommer det synas några spår av underhållet av vattenvägen? Målsättningen är att underhållet av vattenvägarna i så liten utsträckning som möjligt skall vara synligt ovan vattenytan. Kommer vattenvägen vara utmärkt på kartor och sjökort? Nej. Kommer vattenvägen vara utmärkt med skyltning? Nej. Kommer det bli ökad båttrafik genom fladerna? Sannolikt inte då det är samma gamla vattenväg med den båttrafik som finns idag.

9 Är underhållsmuddring den enda metoden för underhåll av vattenvägen? Då underhållet är vattenvägarna är kraftigt eftersatt så är underhållsmuddring det enda initiala alternativet. Därefter behöver kontinuerligt underhåll behövs i form av till exempel vassklippning, rensning etc. Vart kommer muddermassorna deponeras? På enskilda fastigheter som har accepterat att ta emot muddermassor samt på vissa av de av FFTF styrelse godkända deponeringsplatserna, se bilder ovan. Kommer vattnet vara grumligt efter underhållsmuddringen? Ibland blir vattnet grumligt efter underhållsmuddring och därför försöker man lägga underhållsmuddringen på hösten/vintern så att vattnet har klarnat till efterkommande sommar. I vissa fall kan länsar läggas ut för att inte sprida grumligheten utanför underhållsområdet. Hur stora båtar kommer kunna komma in efter underhållsmuddringen? Båtar i storleksordningen normal transportbåt med kabin och utombordsmotor/drev samt grundgående fastkölade båtar typ snipa. Dvs de båtar som fastighetsägarna har idag för transport till från fastigheterna. Varför söker Lantmäteriet tillstånd för underhållsmuddring hos olika myndigheter och inte de sökande fastighetsägarna? Förrättningslantmätaren har fått i uppdrag av de sökande fastighetsägarna att på deras vägnar ansöka om och erhålla de olika tillstånd som behövs för att etablera Gemensamhetsanläggningen. När Samfällighetsföreningen är bildad tar den över alla åtaganden och framtida ansökningar av tillstånd. Frågor gällande FFTF medlemmar eller i relation till FFTF Vad kommer en Gemensamhetsanläggning innebära för FFTF? FFTF är sannolikt berörd fastighetsägare genom ägandet av Fåglarö 1:135 och kommer då vara medlem i Samfällighetsföreningen som förvaltar Gemensamhetsanläggningen. Vilken relation har FFTF till Samfällighetsföreningen? Om FFTF är berörd fastighetsägare så har FFTF en röst på Samfällighetsföreningens stämma precis som andra fastighetsägare som är medlemmar i Samfällighetsföreningen. Är FFTF inblandade i ansökan om Lantmäteriförrättning? Nej, detta är ett privat initiativ av 16 fastighetsägare, utanför FFTF. FFTF är sannolikt berörd fastighetsägare och viss deponering av muddermassor kommer att ske på FFTF fastighet (1:135) efter beslut i FFTF styrelse med stöd av stadgarna, 3, 7 och ordningsbestämmelser 8d. Kommer något ägande att överföras från FFTF fastighet Fåglarö 1:135 och enskilda fastigheter till Gemensamhetsanläggningen/Samfällighetsföreningen? Nej, FFTF och enskilda fastighetsägare äger all mark/vatten som idag.

10 Kommer någon privatisering av FFTF fastighet Fåglarö 1:135 ske av medlemmarna i Samfällighetsföreningen? Nej. Ingen privatisering av mark/vatten kommer ske. Allemansrätten gäller. Vad betalar FFTF idag för underhåll av vattenvägar? FFTF betalar idag för vassklippning 1-2 gånger per år cirka kr/år. Bortforsling av klippt vass kostar cirka 6.000kr per tillfälle men detta har oftast utförs av frivilliga fastighetsägare. Kommer FFTF fortsatt att behöva underhålla vattenvägarna och vassklippa i sunden? Nej, det ansvaret och kostnader övergår till Samfällighetsföreningen för de ställen där Gemensamhetsanläggningen går, dvs den befintliga vattenvägen. Övrig mark/vatten inom Fåglarö 1:135 ansvarar FFTF för förvaltning och underhåll av som idag. Vad kommer en Gemensamhetsanläggning innebära för en fastighet som är medlem i FFTF men som inte är medlem i Samfällighetsföreningen? Den fastighetsägaren kommer att betala årsavgift som vanligt till FFTF. FFTF betalar ca 1/40 del av kostnaden för Gemensamhetsanläggningen till Samfällighetsföreningen. Dvs den fastighetsägaren betalar då 1/78 del av 1/40 del för underhåll av vattenvägar. Vad får en fastighet som är medlem i FFTF men som inte är medlem i Samfällighetsföreningen ut av en Gemensamhetsanläggning/Samfällighetsförening? En levande och trevlig vattenmiljö i fladerna med cirkulerande vatten för bad och farbarhet för båtturer samt en bättre värderad fastighet, se värdering från tidigare information Vad bedöms kostnaden för FFTF till Samfällighetsföreningen att bli? Troligen en kostnad i storleksordning med vassklippningen som FFTF betalar årligen idag, dvs under 5.000kr/år. Med vänlig hälsning Arbetsgruppen för underhåll av Vattenvägar Katarina Rosell Thomas Ronnhammar Julia Lindholm Peter Lagerstedt Åsa Keane Peter Höög Stefan Elgeryd Göran Cottin