Kommunikation är en genomgripande process 7/2/2012. Hvordan kommuniserer skoleledere? Att kommunicera

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kommunikation är en genomgripande process 7/2/2012. Hvordan kommuniserer skoleledere? Att kommunicera"

Filip Pålsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Kvalitet - en social konstruktion eller ett rationellt styrningssystem? Hvordan kommuniserer skoleledere? Skolelederdagene Verdier og visjoner Oslo 25/ Helene Ärlestig Umeå universitet Ingen styrning har förutsättningar att fungera om inte ledning och ledarskap kan se till att den gör det. Ledarskapsforskning må vara spretig och mångdimensionell med detta är en punkt där alla forskare är överens. Klarar inte ledningen av att sköta sitt uppdrag kan en verksamhet i längden inte fungera När ledningen ser till att verksamhetens mål och dess processer följs upp, granskas och utvärderas använder den det kanske allra starkaste och bästa styrmedel den har till sitt förfogande. (SOU 2004:116) Att kommunicera För information För beslut För bekräftelse och återkoppling För delaktighet För utveckling Kommunikation är en genomgripande process Kommunikation - som ett verktyg/ en färdighet Kommunikation - som ett organisatoriskt system Kommunikation - som språk VEM VAD HUR 1

2 Trovärdighet och makt Maktspråk, Makt över information, makt över agendan, makt över personers utveckling framtid Tillit och trovärdighet bygger på att anförtro någon annan makt Institutionell tillit Individuell tillit Ledarens tillit till medarbetarna Yrkesspråk (Colnerud & Granström 2002) Ett gemensamt språk pekar på och förstärker ett visst sätt att tala om verkligheten och betingar därmed också ett visst sätt att se på verkligheten Vardagsspråk Metaspråk Etos, Logos, Patos Syfte Hur påverkar organisatoriska faktorer som struktur och kultur kommunikationen mellan rektorer och lärare? Hur reflekterar och påverkar kommunikationen mellan rektorer och lärare deras arbete mot de nationella målen? Finns det och isåfall vilka skillnader finns det i kommunikationsprocessen om man jämför framgångsrika och mindre framgångsrika skolor? Definition av framgång Framgångsrika skolor lyckas bättre i att ge elever en bra kunskapsutveckling i relation till skolans förväntade resultat. Framgång är relativ och beroende av skolans struktur, kultur, elevernas socioekonomiska bakgrund samt rektorers lärares och elevers värderingar och erfarenhet. (Leithwood & Day 2007) Framgång måste alltid definieras för att kunna bestämmas 2

3 Grades in year Cumulative number of schools [1] retrived Figur 3 Meritranking of grades in year 9, Schools with less than 10 students are not shown in the figure. n= is the meritvalue for the first quertaile while is the meritvalue for the third quartile [1]. 335 schools have an avarege below 196,6 and 333 has an avarage above 217,8. Meritvärden och antal godkända Percentage Pass 120 Grades 202,1 Percenatge 97, Grades 201,9 Percenatge 54, Grades Helene.arlestig@pedag.umu.se Samband sociala mål - kunskapsmål Fokus på sociala mål Ja Nej Fokus på kunskap Ja Nej Information Tillgång Prioritering Bekräftelse/ Feedback Social Professionell Tolkning/ organisationsförståelse Mål, visioner, riktlinjer Vardagsaktiviteter Helene Ärlestig 3

4 Slutsatser Kommunikation i skolorna handlar till största delen om information och kortsiktiga frågor, vilket innebär att kommunikationen inte har en positivt påverkan på skolans resultat på längre sikt Rektorer överskattar sin förmåga att kommunicera kring de pedagogiska frågorna I många skolor finns en omedvetenhet om hur kommunikation och organisation påverkar aktiviteter och resultat Slutsatser forts. Många lärare pratar inte om sin roll i relation till undervisning och lärande med rektor. Lärarna efterfrågar klassrumsbesök och professionell feedback. I de framgångsrika skolor var olika åsikter en tillgång Kommunikationen är ojämnt fördelad och ofta lärarinitierad helene.arlestig@pedag.umu.se Slutsatser forts. Rektorerna på de framgångsrika skolorna kommunicerade i större utsträckning kring det nationella uppdraget, resultat och skolutveckling. De gjorde fler klassrumsbesök och gav mer feedback Rektorerna i de övriga grupperna lät lärarna arbeta i fred i klassrummet Kommunikation bör användas som en multi-dimensionell process som innehåller information, bekräftelse, feedback och tolkning Skillnaderna beror mer på hur rektor leder ett kommunikativt system än på rektors individuella förmåga Struktur Typ av möte, deltagare En till en En till flera En till många Frekvens och Omfång Kanaler Kroppsspråk och möblering Syfte och innehåll 4

5 Kommunikations kulturer Informationskultur Beslutskultur Förhandlingskultur Debattkultur Dialogkultur Utvecklingskultur Harmoni/omsorgskultur Tystnadskultur Forskning visar att ledare ofta överskattar sin förmåga att kommunicera Som rektor behöver du arbeta med Förväntningar Struktur Kultur Process/teknik Ett gemensamt yrkesspråk Rätt innehåll Vilket förutsätter kunskap och systematik Lycka till och Tack för mig. 5

Relevanta dokument

Kommunikation både speglar och påverkar verksamheten i skolan och bidrar på så sätt till skolans resultat. I Helene Ärlestigs avhandling analyseras

Kommunikation både speglar och påverkar verksamheten i skolan och bidrar på så sätt till skolans resultat. I Helene Ärlestigs avhandling analyseras Umeå universitet Vår huvudtanke är att rektors ledarskap i skolan är centralt för att forma skolans struktur och kultur på ett sätt som stöder skolans måluppfyllelse av både kunskapsmål och sociala mål.