Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner

Transkript

1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och dess Stödresurser i Blekinge BUFUS i Blekinge, delstudie 2a, ny mobil teknik Rapport BKC 2015:6 Karin Chamoun Peter Anderberg 1

2 Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och dess Stödresurser i Blekinge BUFUS i Blekinge, delstudie 2a ny mobil teknik 2015 Författare och Blekinge kompetenscentrum FÖRFATTARE: Karin Chamoun och Peter Anderberg KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen. BESTÄLLNING: TRYCK: Tryckeriet, Landstinget Blekinge, Karlskrona 1:a tryckningen Printed in Sweden 2015 Rapport BKC 2015:6 ISBN: ISBN:

3 Innehåll SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 7 SYFTE... 9 METOD... 9 Datainsamling... 9 Inledande enkätundersökning Utlåning av mobil teknik Uppföljande enkätundersökning Deltagande observation och individuella intervjuer Etiska aspekter Urval Dataanalys RESULTAT Redovisning av enkätfrågor, enkätsvar samt kommentarer Några slutkommentarer i den uppföljande enkäten RESULTATDISKUSSION REFERENSER

4 SAMMANFATTNING Blekinge Kompetenscentrum (BKC), FoU-område funktionshinder, har under 2014 genomfört flera undersökningar inom forskningsstudien BUFUS (Brukarundersökning av funktionshinder och funktionsnedsättning och dess stödresurser i Blekinge). Syftet med studien är att göra en omfattande kartläggning och forskning kring levnadsförhållanden för människor med funktionsnedsättningar i Blekinge. Inom BUFUS undersöks både hur mänskliga (LSS), respektive tekniska (smarta telefoner och surfplattor) stödresurser kan öka och möjliggöra delaktighet och ge förbättrad livskvalitet. I den här delrapporten, BUFUS delstudie 2a, redovisas studien om tekniska stödresurser. Syftet med delstudien var att kartlägga och undersöka användning av ny mobil teknik som stödresurs vid behandling och träning för personer med en funktionsnedsättning som innebär svårigheter med kommunikation och/eller kognition samt hur berörda professioner kan svara upp mot detta behov av stöd. Avsikten har även varit att bidra till att öka kunskapen om användning av ny mobil teknik på detta område. Studien har genomförts inom habiliteringskliniken, arbetsterapiavdelningen på rehabiliteringskliniken och Karlskrona rehabcenter i Landstinget Blekinge samt inom daglig verksamhet i handikappomsorgen i länets samtliga kommuner. Målgruppen inom Landstinget Blekinge representerades av arbetsterapeuter, kuratorer, sjukgymnaster samt logopeder. Inom kommunernas dagliga verksamhet bestod målgruppen av undersköterskor samt stödpersonal med olika former av yrkesbakgrunder. I rapporten redovisade i kategorin andra yrken, t.ex. arbetshandledare, gruppledare eller aktivitetsledare. Undersköterskor och andra yrken representerade den största gruppen respondenter. En inledande enkätundersökning genomfördes för att skapa en uppfattning om hur och till vad dessa professioner använde ny mobil teknik som stödresurs för människor med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar. Totalt 233 enkäter skickades ut till medarbetare inom ovan nämnda verksamheter varav 130 besvarades. Därefter lånade FoU-avdelningen ut smarta telefoner och surfplattor till de verksamheter som var målgrupp för enkäten och som var intresserade. Flera av verksamheterna hade redan egna surfplattor. Efter några månader genomfördes en uppföljande enkätundersökning, med samma målgrupp, för att se hur användningen hade utvecklats. Även vid uppföljningen skickades totalt 233 enkäter ut varav 86 enkäter besvarades. Enkätundersökningarna kompletterades med intervjuer av medarbetare samt deltagande observationer i berörda verksamheter. Detta redovisas i en egen rapport: BUFUS delstudie 2b. Användning och användare Drygt hälften (58 %) av respondenterna använder mobil teknik för behandling/träning av patienter/brukare. Det innebär en viss ökning jämfört med den inledande enkätundersökningen då det var 46 % av respondenterna som använde mobil teknik som stödresurs för patienter/brukare. Ökningen kan dels bero på att fler har haft tillgång till mobil teknik vid uppföljningen men även på att de som besvarat den uppföljande enkäten har varit de som är mer intresserade av området. 4

5 De vanligaste funktionsnedsättningarna hos dem som har använt mobil teknik som stödresurs uppgavs i båda enkäterna vara hjärnskada, följt av fysisk och psykisk funktionsnedsättning. Det var främst påminnelsefunktionen för att passa tider och sköta aktiviteter i vardagen, individuella träningsinstruktioner och kameran som användes, men även program för stresshantering. Så gott som samtliga respondenter bedömde att de brukare/patienter som provat att använda mobil teknik som stödresurs hade mycket god nytta, god nytta eller ganska god nytta av de funktioner som de hade använt och de bedömde att så gott som alla brukare/patienter, av dem som hade provat, var positiva till användningen. Teknik och förutsättningar Ungefär hälften av respondenterna uppgav att de hade behövt teknisk support. Vid den första enkäten uppgav 59 % av respondenterna att de hade behövt teknisk support mycket ofta, ganska ofta eller ibland jämfört med 40 % vid den andra enkäten. Alla verksamheter hade inte trådlöst bredband eller hade problem med internetuppkopplingen. Vissa hade svårt att installera den smarta telefonen eller surfplattan. Tekniken kunde låsa sig m.m. De olika tekniska problemen skapade en hel del frustration och resulterade bl.a. i att en verksamhet valde att återlämna den mobila teknik som de hade lånat. Knappt hälften (42 %) av respondenterna upplevde att de hade kunskap om att använda smart telefon eller surfplatta vid behandling/träning vid den första enkäten. Vid den andra var det 58 %. Övriga upplevde att de inte hade tillräcklig kunskap eller inte alls kunskap om hur de skulle använda den mobila tekniken. Ett stort antal respondenter kommenterade att de upplevde ett stort behov av utbildning på området även om de hade svarat att de hade mycket god, tillräckligt god eller ganska god kunskap. Man kan dra slutsatsen att mobil teknik är ett område som utvecklas snabbt vilket gör att det finns ett ständigt behov av att utveckla sin kunskap. Vid den uppföljande enkäten var det 42 % som uppgav att de inte hade tillräcklig eller inte alls hade kunskap på området. I båda enkäterna uppgav så gott som alla respondenter (93 resp. 89 %) av dem som hade besvarat frågan att de ansåg att smarta telefoner och/eller surfplattor borde finnas tillgängliga som stödresurs för personer med kommunikativa och/eller kognitiva funktionsnedsättningar i de verksamheter där de arbetade. På frågan Tycker du att ni i er verksamhet generellt sett använder er av smarta telefoner och/eller surfplattor då detta kan vara en stödresurs för patienter/brukare? svarade i den första enkäten 13 % av de respondenter som hade besvarat frågan att de ansåg att de gjorde detta, 43 % svarade ja men att de skulle behöva använda det i större utsträckning och 38 % svarade nej men att de skulle vilja använda det i högre utsträckning. Endast 6 % svarade att de inte ansåg att det var relevant för deras verksamhet. I den uppföljande enkäten var motsvarande siffror 16 %, 44 %, 26 % samt 14 %. I den uppföljande enkäten är det något fler som är negativa. Möjligen kan det bero på att man provat att använda mobil teknik som stödresurs men att det inte har fungerat så bra. Summering För att summera respondenternas upplevelser kan sägas att de upplevde svårigheter med att få tid att utveckla sina kunskaper om hur de kan använda ny mobil teknik som stödresurs för patienter/brukare. De var ofta beroende av att kunna koppla upp tekniken till sin privata dator hemma, vilket då skedde på fritiden, för att göra uppdateringar. De upplevde en brist 5

6 på support, både teknisk och vad gäller vilka funktioner och program som är användbara för den individuella patienten/brukaren samt behovet av att supporten finns tillgänglig ganska omgående när behovet uppstår. Samtliga respondenter påtalade behovet av att det finns tillgängligt och välfungerande trådlöst nätverk i verksamheterna vilket inte alltid är fallet. Trots att många respondenter upplevde att de inte hade tillräcklig kunskap ansåg de att ny mobil teknik ska finnas tillgänglig i verksamheterna och att de skulle behöva använda det mer än de gör för att patienter/brukare ska kunna få det stöd i sin vardag som de behöver. 6

7 BAKGRUND FoU-område funktionshinder, Blekinge Kompetenscentrum (BKC), Landstinget Blekinge har under 2014 genomfört en bred undersökning Brukarundersökning av funktionshinder och funktionsnedsättning och dess stödresurser i Blekinge (BUFUS). Syftet var att kartlägga och beforska levnadsförhållanden för människor med funktionsnedsättningar i Blekinge. Studien har undersökt hur stödresurser, mänskliga (LSS), och tekniska (smarta telefoner och surfplattor) kan öka och möjliggöra delaktighet och ge förbättrad livskvalitet. Studien är en uppföljning av två brukarundersökningar: Brukarundersökning Upplevd kvalitet inom LSS insatser daglig verksamhet och särskilt boende samt Brukarundersökning 2010 Upplevd kvalitet in om personlig assistans (Anderberg & Chamoun 2009, 2010). Forskningsstudien BUFUS stödjer det fortlöpande och systematiska utvecklings- och kvalitetssäkringsarbetet i FoU-avtalet mellan Landstinget Blekinge och Blekinges fem kommuner. I BUFUS delstudie 1 redovisas undersökningen av mänskliga stödresurser (LSS). BUFUS delstudie 2a och 2b behandlar hur ny mobil teknik som smarta telefoner och surfplattor kan utgöra ett stödsystem för människor med funktionsnedsättningar som innebär svårigheter med kommunikation och kognition. Delstudie 2a redovisar resultatet av en inledande samt en uppföljande enkätundersökning på området tekniska stödresurser. Delstudie 2b, redovisar professioners, stödpersonals och brukares/patienters erfarenheter och upplevelser av att använda mobil teknik som stödresurs. I den här rapporten redovisas delstudie 2a inom BUFUS och behandlar hur ny mobil teknik som smarta telefoner och surfplattor kan utgöra ett stödsystem för människor med funktionsnedsättningar som innebär svårigheter med kommunikation och kognition. Studien har genomförts inom habiliteringskliniken, arbetsterapiavdelningen på rehabiliteringskliniken och Karlskrona rehabcenter i Landstinget Blekinge samt inom daglig verksamhet i handikappomsorgen i länets samtliga kommuner. Avsikten har varit att bidra till att öka kunskapen om användning av ny mobil teknik som stödresurs i vardagen för personer med funktionsnedsättning. Men dessutom var syftet att undersöka hur professionerna, främst arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder samt stödpersonal inom boende och daglig verksamhet, kan svara upp mot behovet av stöd för kommunikation och kognition. Studien syftar även till att lägga grunden för en kommande brukarundersökning inom området. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, (LSS) 1993:387 5, säger att varje landsting och kommun ska svara för att jämlikhet, levnadsvillkor och delaktighet för människor med funktionsnedsättning främjas. FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning säger att tillgången till hjälpmedel som bidrar till att människor med funktionsnedsättning blir mer oberoende i sitt dagliga liv och kan utöva sina medborgerliga rättigheter ska garanteras. Smarta telefoner och surfplattor ingår vanligtvis inte i ett hjälpmedelssortiment. Borg, Larsson och Östergren, 2011 menar därför i sin studie att de personer som har behov av mobil teknik som hjälpmedel för kommunikation och/eller kognition diskrimineras, såvida detta hjälpmedel inte kan tillhandahållas till en för brukaren rimlig kostnad. FNs konvention gäller både nationellt och internationellt men innebär stora svårigheter för framförallt länder med svag ekonomi. En icke diskriminerande syn på FNs konvention skulle kunna möjliggöra implementering och utvärdering av policys som tillförsäkrar jämlik tillgång till moderna hjälpmedel som kan öka en människas delaktighet som medborgare. Forskningen konstaterar att kunskaper om ny teknik behöver utvecklas och integreras i rehabiliterings- och habiliteringsarbetet för att i samarbete med den som har en funktionsnedsättning 7

8 utveckla och anpassa den teknik som behövs (Aftel, Freeman, Lynn & Mercer, Roos, 2011). Det är inte självklart att använda smarta telefoner och surfplattor i arbetet inom hälsa, vård och omsorg. Det kan uppstå hinder beroende på olika faktorer som t.ex. sekretessregler, teknikovana eller bristande teknikstöd i organisationen. Implementering av nya behandlingsmetoder och rutiner i vardagsarbetet tar också tid och energi. Medarbetare behöver ta till sig kunskap, skapa rutiner och ta reda på eller formulera nya policys (Nilsen, 2010). Att ta steget att använda mobil teknik inom hälsooch sjukvård innebär att det krävs ett nytt sätt att tänka och ny kunskap för professioner, speciellt inom rehabilitering, habilitering, handikappomsorg samt för sjukvårdens och kommunernas ITenheter (Roos, 2011). En studie av De Joode et. al. (2012) visar att om en implementering av användning av mobil teknik ska lyckas inom klinisk praktik beror på vilka förväntningar, önskemål och attityder som finns hos alla inblandade parter. I det här fallet professioner som arbetade med kognitiv rehabilitering samt potentiella användare. Det beror även på vilka kunskaper dessa grupper har och hur mycket support de behöver. Det visade sig att få av de professionella hade använt mobil teknik som behandling av kognitiva problem oavsett om de var vana vid att använda tekniken för egen del eller inte. När de tillfrågades om de tyckte att mobil teknik skulle vara standard att användas inom rehabilitering svarade alla tillfrågade att de var positiva till detta. De flesta ansåg också att mobil teknik hörde till det moderna livet och därför skulle ingå i behandlingen på en rehabiliteringsklinik samt att det kunde öka patienternas självständighet. De som var mest positiva var de som hade erfarenhet av mobil teknik för egen del. Teknikproblem, beroende på bristande teknikstöd i organisationen, kan uppta orimligt mycket tid för behandlare och stödpersonal när de ska integrera ny teknik i träning/behandling av en brukare/patient. Lindqvist (2012) visar i sina resultat att det är av stor vikt att personen med en funktionsnedsättning kan känna sig trygg och kunna lita på att tekniken fungerar. Författaren poängterar att om användandet ska bli hållbart krävs att en stödperson finns med som coach och support tills användaren känner kontroll över den funktion som kan ge det stöd som behövs. Detta förutsätter att behandlare/stödpersonal har haft möjligheter att själva vara säkra på tekniken innan den introduceras för den potentiella användaren. För att uppnå en hållbarhet i användandet är det också viktigt att beakta att människor med intellektuella funktionshinder har egna individuella önskemål och behov och ska ha möjlighet att fatta beslut efter sin individuella förmåga (Devi, 2013). Ett hjälpmedel kan vara användbart i behandlarens eller stödpersonens ögon men det avgörande är att individen själv upplever användbarheten. Brukarens egna mål i sin vardagskontext på längre sikt avgör hjälpmedlets användbarhet för en specifik individ (Lindqvist, Larsson, Borell. 2013). Ny mobil teknik förknippas oftast med ökad tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Men den kan också skapa en social exkludering beroende på användarens sociala, kulturella och ekonomiska situation (Foley & Ferri 2012). Författarna menar att det finns behov av att omdesigna tekniken och hitta alternativa användningsmöjligheter för att göra den tillgänglig för alla och inte endast för vissa människor med specifika förmågor och förutsättningar. Vi bör tänka på tekniken som ett globalt, tillgängligt och inkluderande koncept, teknik för människor. Intresset för datorbaserade hjälpmedel ökar för människor med kognitiva funktionsnedsättningar och deras närstående (Lindqvist & Borell 2010). Ny mobil teknik har blivit betydelsefullt som en innovativ möjlighet till olika former av stöd i vardagen. Flera studier på området beskriver hur personer som använt smarta telefoner som kognitivt stöd upplevde ökad självständighet samt att de återfick kontroll över sitt liv. Detta ökade även möjligheterna att utföra aktiviteter de inte vågat tidigare (Hammel, 2003, Lindqvist, 2012, Roos, 2011, Wennberg & Kjellberg, 2010). En studie visade att personer med kognitiv funktionsnedsättning som blev introducerade i att använda informations- och kommunikationsteknologi blev mer aktiva och tog fler egna beslut och även kommunicerade dessa 8

9 (Näslund & Gardelli, 2013). Resultatet från en annan studie beskriver att personer med intellektuella funktionshinder tycker att de har ökat sin delaktighet i dagliga aktiviteter med hjälp av ett bärbart kognitivt hjälpmedel. De flesta upplevde ökade möjligheter i sitt dagliga liv och en översikt över de aktiviteter de skulle utföra. De hade inte utfört fler aktiviteter men kunde utföra sina aktiviteter mer självständigt och hade exempelvis kunnat påbörja en aktivitet självständigt och även organisera sina dag- och veckoaktiviteter (Wennberg & Kjellberg, 2010). SYFTE Syftet med studien är att kartlägga och undersöka användning av ny mobil teknik som stödresurs vid behandling och träning för personer med en funktionsnedsättning som innebär svårigheter med kommunikation och/eller kognition samt hur berörda professioner kan svara upp mot detta behov av stöd. METOD Den här delstudien inom BUFUS har en kvalitativ ansats men både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts för datainsamlingen. Fokus ligger på brukares och berörda professioners upplevelser och erfarenheter av att använda ny mobil teknik som stödresurs. Datainsamling Delstudien består av två separata enkätundersökningar. Den första enkätundersökningen var avsedd att skapa en inledning och den andra utgjorde en uppföljning för att undersöka om och hur användningen av ny mobil teknik hade utvecklats inom berörda verksamheter. Frågorna var inriktade på de områden där ny mobil teknik som smarta telefoner och surfplattor kan användas som stödresurs vid behandling och träning för personer med funktionsnedsättning. För att komplettera de båda enkätundersökningarna har deltagande observationer och intervjuer genomförts i daglig verksamhet inom handikappomsorgen i två kommuner samt inom rehab både i slutenvård och i primärvård. Denna komplettering redovisas i en egen rapport: BUFUS del 2b. Gemensamt för de båda enkäterna är att de delvis är sammansatta av frågor som behandlar områden som finns med i Eva Lindqvists avhandling: Assistive technology as cognitive support in everyday life for persons with dementia or stroke (2012). Delvis består de av frågeställningar som berör mer lokala förutsättningar inom Landsting och kommuner i Blekinge. Båda enkäterna har först testats via mindre pilotstudier. En digital enkätmall användes för att skapa enkäterna. Information om studien och enkätundersökningen skickades via mail till avdelningschefer inom habilitering och rehabiliteringsklinikerna i Landstinget Blekinge, samt till enhetschefer för handikappomsorgens dagliga verksamheter i länets fem kommuner. Enkätundersökningen har riktats till samtliga medarbetare inom handikappomsorgens dagliga verksamhet i länets fem kommuner och till samtliga arbetsterapeuter och logopeder anställda inom habiliteringskliniken, arbetsterapeuter och terapibiträden anställda på arbetsterapiavdelningen på rehabiliteringskliniken samt primärvårdens arbetsterapeuter, sjukgymnaster och kuratorer anställda på 9

10 Karlskrona rehabcenter inom Landstinget Blekinge. Totalt 233 medarbetare tillhörde målgruppen för enkäterna. Det fanns behov av att använda olika metoder för att skicka ut enkäterna beroende på olika förutsättningar i de berörda verksamheterna. En länk till enkäten skickades via mail direkt till deltagande medarbetare inom Landstinget Blekinge eftersom samtliga utvalda respondenter inom landstinget Blekinge har tillgång till individuella mailadresser och datorer. Till medarbetarna inom daglig verksamhet i kommunerna skickades enkäten som papperskopia i ett kuvert med bifogat svarskuvert eftersom många saknar individuella mailadresser knutna till arbetet. Med mailet, respektive papperskopian av enkäten, följde ett informationsbrev där länken till enkäten fanns angiven. Det var därmed möjligt att besvara enkäten antingen digitalt eller på papper för samtliga respondenter. En påminnelseenkät skickades ut några dagar efter sista svarsdatum enligt samma metod som vid första utskicket. De besvarade pappersenkäterna fördes in i det webbprogram där enkäten skapades. De enkäter som hade besvarats via länken fördes in i samma webbprogram i och med att svaret skickades in. Därefter fördes inkommen data in i en excelfil där diagram skapades. Inledande enkätundersökning Den första enkätundersökningen genomfördes i syfte att skapa en inledning till studien av om, hur och varför mobil teknik i ett nuläge används som stödresurs inom utvalda verksamheter i Landstinget Blekinge samt handikappomsorgen i Blekinges fem kommuner. Utlåning av mobil teknik För att öka möjligheten för målgruppen att prova hur mobil teknik kan användas som stödresurs för personer med funktionsnedsättningar inom området för kommunikation och kognition erbjöds de verksamheter som hade deltagit i den inledande enkätundersökningen för att låna smarta telefoner och surfplattor via FoU, BKC, Landstinget Blekinge. Berörda avdelningschefer inom Landstinget Blekinge samt enhetschefer för daglig verksamhet i länets kommuner kontaktades och informerades om möjligheten att låna mobil teknik. Utlåningen skedde efter att den inledande enkätundersökningen hade avslutats och då i takt med att önskemål kom in till den som genomförde studien. Ett avtal hade formulerats av den som genomförde delstudien. De som var ansvariga för respektive verksamhet skrev på avtalet vid utlåningen. Lånetiden avtalades för 3 månader i taget och en muntlig avstämning har genomförts efter varje tremånadersperiod. De medarbetare som arbetade i verksamheterna som lånade mobil teknik, informerades om att lånet innebar att de skulle delta i en omfattande forskningsstudie, Brukarundersökning av funktionshinder och funktionsnedsättning och dess stödresurser i Blekinge (BUFUS). De informerades även om syftet med den del i forskningsstudien som de skulle delta i. Det var under lånetiden möjligt att byta ut den mobila teknik man hade lånat, för att t.ex. prova en annan modell, i mån av tillgängliga smarta telefoner/surfplattor. Samtliga verksamheter hade möjlighet att meddela önskemål om antal surfplattor respektive smarta telefoner man ville låna samt vilka modeller man ville prova. Samtliga verksamheter fick låna det antal man hade önskemål om men det var inte möjligt att tillgodose samtliga önskemål om modell. De modeller av smarta telefoner som lånades ut var iphone5, iphone 4, Samsung Galaxy S3, Sony XperiaV, Sony Xperia Zultra, HTC Desire C. De surfplattor som lånades ut var ipad Air och Samsung. De flesta verksamheterna hade önskemål om att låna iphone och ipad. Ett SIM-kort för internetanvändning samt kontantkortsladdning på 10

11 1GB med ett års giltighet följde med lånet. Totalt 16 surfplattor och 14 smarta telefoner lånades ut under tiden för BUFUS. Uppföljande enkätundersökning Den andra enkäten genomfördes 7-18 månader efter att verksamheterna hade lånat smarta telefoner och surfplattor för att prova hur de kunde användas för behandling och träning. Lånetiden för mobil teknik har varierat mellan olika verksamheter beroende på vilket datum de påbörjade lånet av smart telefon och/eller surfplatta i förhållande till det datum som den uppföljande enkätundersökningen påbörjades. Syftet med den uppföljande enkäten var att undersöka om och hur användningen hade utvecklats under den tid verksamheterna bl.a. genom utlåningen hade haft möjlighet att använda smarta telefoner och/eller surfplattor. De som lånat mobil teknik längst var arbetsterapiavdelningarna på BLS i Karlskrona och Karlshamn eftersom de hade möjlighet att låna smarta telefoner inom ett EUprojekt Framtidens lärande redan innan föreliggande studie påbörjades. Vissa dagliga verksamheter inom handikappomsorgen hade redan surfplattor i syfte att användas för brukare med svårigheter med kommunikation och kognition. Hur länge dessa hade varit i bruk är inte känt. Deltagande observation och individuella intervjuer Enkätundersökningen har kompletterats med deltagande observationer i dagliga verksamheter inom handikappomsorgen i länet samt intervjuer med medarbetare i handikappomsorgen, på arbetsterapiavdelningen på Blekingesjukhuset, samt på Karlskrona rehabcenter, primärvården Blekinge. Detta redovisas i rapporten BUFUS delstudie 2b mobil teknik. Etiska aspekter Etikansökan för studien är godkänd av etikprövningsnämnden i Lund. De öppna svarsalternativen har sammanfattats och redovisas avkodade i rapporten. Personuppgifter hanteras enligt PUL och papperskopior förvaras omärkta och inlåsta. Materialet redovisas helt avidentifierat, men det framgår i rapporten att det är i Blekinge Län som informanterna arbetar. Länet är litet och det är möjligt att medarbetare inom olika verksamheter kan uppleva sig utsatta och känna igen sig i citat och resultat. Det säkerställs att inga medarbetare eller patienter/brukare går att identifiera i materialet. Urval Urvalet är ett selekterat urval av medarbetare inom Landstingets rehabiliterings och habiliteringskliniker, samt medarbetare inom daglig verksamhet, handikappomsorgen i länets fem kommuner. Dataanalys Enkäterna har dels besvarats via en digital enkät dels i papperskopia beroende på medarbetarnas tillgång till dator i sin verksamhet. De enkäter som har besvarats på papperskopia har lagts in manuellt i webenkäten av den person som har genomfört studien. Data från den digitala enkäten har 11

12 sedan hämtats till excel för att göra en deskriptiv analys. Kommentarer i enkäterna har analyserats, kategoriserats och sammanställts för redovisning under rubriken Resultat. RESULTAT Nedan redovisas och jämförs resultaten av den inledande enkätundersökningen och den uppföljande enkätundersökningen med ett urval av diagram. Beskrivande text till diagrammen redovisas samt kommentarer till enkätfrågorna i de fall denna möjlighet har getts för att kompletterat enkätfrågorna. Sist redovisas de resultat som samlats in under deltagande observationer och intervjuer. Inledande enkätundersökning Totalt 233 enkäter har skickats ut via mail med länk till den digitala enkäten samt i pappersformat via post. Det är 106 kvinnor och 14 män som besvarat enkäten, 4 personer har inte uppgett kön (totalt 124 besvarade enkäter). Det var 97 personer som arbetade inom daglig verksamhet, 14 personer arbetade på arbetsterapiavdelningen på Blekingesjukhuset, 7 personer arbetade på Karlskrona rehabcenter (primärvården) 2 personer arbetade inom habiliteringen. 4 personer som inte har besvarat frågan. Uppföljande enkätundersökning Liksom vid den första enkätundersökningen skickades totalt 233 enkäter ut via mail med länk till en digital enkät och via post i pappersformat. Av dessa besvarades 86 enkäter. Av de 86 personer som har besvarat enkäten är 75 kvinnor och 9 män. Av dessa var är det 2 personer som inte uppgett kön. Det var 63 respondenter som arbetade inom daglig verksamhet, 10 arbetade på arbetsterapiavdelningen, Blekingesjukhuset, 8 arbetade på Karlskrona rehabcenter (primärvården), 3 inom boende inom handikappomsorgen samt 2 inom hemtjänst. Bortfallsanalys Vid stickprovskontroll via telefon om varför man inte har besvarat den inledande enkäten uppgavs tidsbrist eller att man inte tyckte att det var adekvat för de arbetsuppgifter eller för de funktionsnedsättningar som patienter/brukare inom verksamheten hade att använda ny mobil teknik. I andra fall berodde det på att brukarna arbetade utomhus eller på olika företag vilket utgjorde hinder för individuell introduktion i användningen. För den uppföljande enkäten gäller samma svar. Några tycker också att de redan har besvarat enkäten vid den inledande enkätundersökningen. 12

13 Redovisning av enkätfrågor, enkätsvar samt kommentarer Vilket yrke har du? Frågan ställdes för att ha möjlighet att framledes undersöka om det fanns skillnader i användningen av ny mobil teknik som stödresurs beroende på vilken profession en person har. 100 Vilket yrke har du? 80 % Inledning (N124 n 122) Uppföljning (N86 n 57) Andra yrken innefattar t.ex. gruppledare, arbetshandledare, aktivitetsledare. 12 Yrkesutbildning och kommun (N 86 n 57) Vårdbiträde Undersköterska Sjuksköterska Arbetsterapeut Sjukgymnast Logoped 0 Anställd i Landstinget Blekinge Anställd i Karlskrona kommun Anställd i Ronneby kommun Anställd i Karlshamns kommun Anställd i Sölvesborgs kommun Anställd i Olofströms kommun Inom Landstinget Blekinge är det arbetsterapeuter och sjukgymnaster som har besvarat enkäten. I kommunerna är det främst undersköterskor, men även några vårdbiträden och några arbetsterapeuter. 13

14 100 Använder Du mobil teknik som stödresurs patienter/brukare? 80 % Inledning (124 n 123) Uppföljning (N86 n 84) 20 0 Ja Nej Andelen som har använt mobil teknik som stödresurs har ökat vid den uppföljande undersökningen. Om Du inte alls har använt en smart telefon/surfplatta som stödresurs för patienter/brukare, vad var den huvudsakliga orsaken? Hälften av de 57 personer som har besvarat frågan i den inledande enkäten uppger att de inte har haft tillgång till mobil teknik i sin verksamhet. En fjärdedel har svarat att det inte finns behov av att använda mobil teknik och några har svarat att de inte har provat än. Enstaka personer har svarat att det är arbetsterapeuten som ansvarar för mobil teknik, man har det inte på sitt schema, brukare kan klara användningen själva eller att det inte finns tillgång till internet i verksamheten. I den inledande enkäten uppger många respondenter även tidsbrist som hinder för att använda ny mobil teknik. Man säger att verksamheten är alltför pressad för att man ska hinna med att introducera smart telefon/surfplatta som stödresurs. Stödpersonalen har svårt att hitta tid för att söka information om bra program eller anpassningar och att installera dessa i den teknik man har tänkt använda för behandling/träning. I den uppföljande enkäten svarar en tredjedel av de 38 att de inte har haft tillgång till mobil teknik och lika stor del har svarat att det inte har funnits något behov. Några har svarat att de inte har kunskap om hur den mobila tekniken kan användas som stöd för kommunikation eller kognition och några att de inte har haft tid. Enstaka respondenter säger att patient/brukare inte ville använda mobil teknik och att internetuppkopplingen inte har fungerat. Även i den uppföljande enkäten påpekas att möjlighet att sätta av tid behövs för att sätta sig in i användningen av surfplattor och smarta telefoner och för att göra individuella anpassningar för brukare/patienter. Kommentarerna till frågan i den uppföljande enkäten visar ett något mer nyanserat behov respektive brister. Respondenterna har identifierat en kunskapsbrist hos sig själva och att vissa patienter/brukare inte vill använda mobil teknik. De beskriver att internetuppkopplingen inte har fungerat istället för att det inte finns internet i verksamheten. 14

15 100 Har det smarta telefonen/surfplattan som använts som stödresurs varit: 80 % Inledning (N124 n 76) Uppföljning ( N86 n 54) Flera svar per respondent var möjliga. De som svarat att de har lånat smart telefon/surfplatta via FoU består av arbetsterapeuter på BLS som har lånat smarta telefoner i ett tidigare projekt. Det är ungefär lika stor del som har svarat att det är patientens/brukarens mobila teknik som används och behandlarens privata, som i den inledande enkäten. Däremot är det en något högre procent som har uppgett att de har lånat via FoU, Blekinge kompetenscentrum, men lägre procent som har använt verksamhetens egen. Det var 14 smarta telefoner och 16 surfplattor som lånades ut via FoU, BKC. Enhetschefer för daglig verksamhet respektive avdelningschef inom Landstinget Blekinge var de som tog emot den mobila tekniken och vidarebefordrade dessa till behandlare/stödpersonal. Dessa kände därför inte alltid till om den teknik de använde var verksamhetens egen eller lånad. 100 Vilken/vilka funktionsnedsättning(ar) har de personer haft som har provat att använda smarta telefoner/surfplattor som stödresurs? 80 % Inledning (N124 n 68) Uppföljning (N86 n 52) Flera svar per respondent var möjliga. Diagrammet visar framförallt en ökning av patienter/brukare med hjärnskada men färre respondenter har använt det för patienter/brukare med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. 15

16 I den inledande enkätundersökningen kommenterades att brukare/patient som har svårigheter med finmotorik har haft problem med att träffa rätt på skärmen. Andra kommentarer uttryckte att det kunde bli för mycket samtidig information på skärmen och att brukare/patient tryckte på all information utan att kunna välja. Informationen går snabbt och det är lätt att trycka fel. Stödpersonal gjorde bedömningen att surfplattan ibland användes för mycket. Det var svårt för vissa personer att begränsa användandet och det blev en låsning hos brukaren och svårt för personalen att avbryta användandet utan konflikt. Det uppstod också situationer där barn som skulle träna med hjälp av pedagogiska appar stängde dessa och istället letade efter spel eller helt enkelt stängde av och gick sin väg. I vissa fall gjorde behandlare/stödpersonal bedömningen att det hade varit möjligt att använda funktioner i ny mobil teknik som stödresurs för en brukare/patient men att brist på motivation och sjukdomsinsikt kunde utgöra ett hinder. I den uppföljande enkäten påpekades åter att brukare/patient inte har kunnat begränsa sitt användande, av speciellt surfplattan. Brukaren blev aggressiv och besatt av ipaden och lät inte någon annan använda den. Det var även svårt att ändra användningsområden när någon hade vant sig vid att använda ett område, t.ex. ett specifikt spel. Citat: När surfplattor används som lek och barnpassning för små barn med psykiska funktionsnedsättningar, vilket gör det svårt att introducera surfplattor med andra syften. Man gav också exempel på att det kunde vara svårt att hitta en bra arbetsställning/sittställning för brukare med olika fysiska funktionsnedsättningar. Vilka funktioner i den smarta telefonen/surfplattan använder du som stödresurs för patienter/brukare? (N 124 n 88) Informationssökning(surfning) 9 22 Kamera/video Appar för kalenderfunktion 4 9 Sms/Telefonfunktion 8 15 Avslappning Registrering av hälsotillstånd/motion/fysisk aktivitet och sömn ibland Ja ofta Stöd mängd och antalsuppfattning 2 9 Minnes/tidsfunktion/timer/påminnelser Individuella instruktioner/träningsprogram/organisatio Inledande enkät. Flera svar per respondent var möjliga

17 I den inledande enkäten lyftes behovet av ekonomi för att kunna köpa appar. Brukare/patienter har sällan god ekonomi. Det uppstod därför problem när inte verksamheten hade möjlighet att köpa en app för att brukare/patient skulle kunna prova om den svarade mot det individuella behovet innan personen själv eventuellt kunde köpa den till sin egen smarta telefon/surfplatta. (N 86 n 50) Informationssökning (surfning) 9 24 Kamera/video Appar för kalenderfunktion 4 10 Sms/Telefonfunktionen/mail 9 15 Avslappning Registrering av hälsotillstånd/motion/fysisk aktivitet/sömn Ibland Ja ofta Stöd för mängd och antalsuppfattning 8 5 Minnes/tidsfunktion/timer/påminnelser Individuella instruktioner/träningsprogram/organisatio Enkät för uppföljning. Flera svar per respondent var möjliga Frågan gav liknande resultat i båda enkäterna. Även i den uppföljande enkäten påtalas behovet av att det finns ekonomi för inköp av mobil teknik och möjlighet för verksamheter att köpa appar. En verksamhet löste problemet med att kontera appar som användes för behandling/träning av patienter/brukare som förbrukningsartiklar. 17

18 100 Vilken huvudsaklig nytta bedömer du att pat/brukaren har haft av de funktioner i den smarta telefonen/surfplattan som de har provat? % Mkt god nytta God nytta Ganska Inte så god nytta god nytta Ingen nytta alls 6 9 Kan ej bedöma Inledning (124 n 63) Uppföljning (N86 n 53) I den inledande enkäten lämnades få kommentarer om nyttan för brukare/patient. Någon påpekade, citat: Smarta telefoner skulle kunna användas som en stödfunktion för bättre livskvalitet så man kan lära sig andra saker än bara för att komma ihåg ifall detta är livslångt. I den uppföljande enkäten kommenterade många respondenter nyttan för brukare/patienter att använda ny mobil teknik som stödresurs. Smarta telefoner användes framförallt av personer med hjärnskada eller utmattningssyndrom för påminnelser att passa tider och aktiviteter, planering för att få struktur på dagen och som stöd för träningsrutiner och för träningsinstruktioner. Appar för avkoppling och vila, t.ex. musikapp användes av de som hade problem med ångest och stress. Man tog foton på skrivna komihåg- lappar för att ha med sig när man handlade eller talade in ett meddelande till sig själv när man var ute och gick. Vissa tränade uthållighet och använde olika funktioner under rehabilitering inför arbetsåtergång och för att komma igång med att göra något när man hade problem med initiativförmågan. Andra övade på att förbättra sociala förmågor för att hålla kontakt med familj och vänner. Man använde appar för att träna stavning, läsa, räkna och för minnesträning. I några dagliga verksamheter användes plattan av stödpersonal och brukare gemensamt för att öka brukarnas delaktighet i genomförandeplaner och uppföljningar av planerade insatser. Användningsområden för mobil teknik kommenterades mer nyanserats i den uppföljande enkäten. Fler respondenter visade engagemang och gav mer detaljerad information om patienter/brukares nytta av funktionerna i smarta telefoner/surfplattor. 18

19 100 Vilken respons har du i huvudsak fått av pat/brukare vid användning av den smarta telefonen/surfplattan? % Mkt positiv Ganska positiv 11 4 Varken eller Ganska negativ Helt negativ, vill inte använda Inledning (124 n 65) Uppföljning (N86 n 49) Inledande enkät. Det övervägande antalet respondenter uppger att brukare/patienter är positiva till användandet av smarta telefoner/surfplatta. Enkät för uppföljning. Vid den uppföljande enkäten bedöms brukare/patienter vara så gott som helt positiva. Endast 2 av respondenterna uppger att brukare/patient varken är positiv eller negativ samt 1 uppger att brukare/patient är helt negativ. Responsen från brukare/patient kan bero på stödpersonalens attityd och kunskap men även på i vilket syfte den smarta telefonen eller surfplattan är tänkt att användas. Det kan vara en gemensam överenskommelse mellan stödpersonal och patient/brukare, ett önskemål från patient/brukare eller enbart stödpersonalens förslag. Den kulturella kontext som stödpersonal respektive patient/brukare befinner sig i har också stor betydelse. 19

20 100 Har Du behov av teknisk support vid användning av den smarta telefonen/smurfplattan som stödresurs i mötet med pat/brukare? 80 % Inledning (N 124 n76) Uppföljning (N86 n52) Mkt ofta Ganska ofta Ibland Har ej behövt teknisk support I den inledande enkäten kommenterades att det inte fanns tillgång till internet på vissa arbetsplatser. Några respondenter hade svårigheter att starta smart telefon/surfplatta eller att få appar att fungera och andra påtalade vikten av att tekniken fungerar från början. En respondent kunde inte få kontakt med internet, det uppstod för många tekniska problem och man gav upp. En annan respondent uppgav att leverantören av en app har haft problem som påverkat driften och det tog tid att förstå appen. En annan råkade ut för att plattan låste sig då uppdateringar av stora appar behövdes eftersom säkerhetsuppdateringar saknades. Användbarheten för patienter/brukare minskade när det var mycket reklam i apparna som störde koncentrationen och vilseledde brukare/patient i var man skulle trycka för att komma vidare. Touchfunktionerna är känsliga och det blev fel när man tryckte för hårt på tangenterna eller skärmen. Även layout på appar utgjorde ett hinder. Citat: ipad-rutan är för liten, svårt att se. Liten text och symboler för brukare med synnedsättning och mindre bra motorik. Någon respondent hade erfarenhet av att brukare/patient ofta hade för mycket på sin smarta telefon och behövde hjälp med att rensa och hitta de smarta funktionerna. Behovet av support till behandlare/stödpersonal uttrycktes starkt av flera respondenter. Man behövde hjälp att hitta bra appar, stöd i användandet rent allmänt och citat: kunna få hjälp med teknikstrul, men hade inte tillgång till detta. I den uppföljande enkäten uttrycktes mer definierade behov av teknikstöd. Man ville ha internettillgänglighet och Wifi i alla rum i verksamheterna. Man behövde möjlighet att ladda ner itunes för att göra uppdateringar vilket man inte har i alla verksamheter i nuläget. Man ville ha mer hjälp av arbetsterapeut och tillgång till konsultation och avsatt tid för personer som kunde ge support. Man upplevde osäkerhet och oro för att något kunde orsaka fel i programmen som användes. Citat: Någon behöver ha tid att hjälpa till när det krånglar, En person per vårdinrättning som har ansvar och intresse att vara uppdaterad på området, Information och utprovning från vårdkontakter direkt till patienten, Det behöver finnas teknisk support att vända sig till om problem uppstår, Måste ha mycket stöd om vi ska använda det. Om brukare/patient saknade stöd av närstående vid användandet uppgavs detta som ett hinder för ett hållbart användande. 20

21 100 Tycker du att du har tillräcklig kunskap vad gäller vilka appar/funktioner i en smart telefon/surfplatta som kan fungera som stödresurs vid möte med patienter/brukare? 80 % Mkt god kunskap Tillräckligt Ganska god god kunskap kunskap Inte tillräckligt god kunskap 12 9 Ingen kunskap alls Inledning (N 124 n 99) Uppföljning (N86 n 64) Inledande enkät: De flesta respondenter uppger att de inte har tillräcklig eller inte alls har kunskap. Enkät för uppföljning: Flertalet respondenter anser sig ha tillräckligt god eller ganska god kunskap. I den inledande enkäten kommenterade många respondenter att de upplevde att de själva som behandlare eller stödpersonal hade för lite erfarenhet och kunskap om hur ny mobil teknik kan användas i arbetet med patienter/brukare och att det var svårt att hitta rätt nivå till brukare/patient. Man upplevde en kunskapströskel och oro för att orsaka något tekniskt fel. De påpekade också att det var svårt att veta vilka appar som kunde vara till nytta för en specifik individ. Respondenterna såg att vissa brukare/patienter hade svårt att lära sig hur den mobila teknik som de skulle prova fungerade och att de som hade egen smart telefon eller surfplatta hade för lite kunskap om hur de skulle använda sin egen teknik. De flesta kommentarerna uttrycker behov av information, introduktion och utbildning för behandlare/stödpersonal. Exempel på kommentarer, citat: Mer kunskap/utbildade i ipadens funktioner, Mer kunskap för att kunna hjälpa på rätt sätt, Genomgång och utbildning för oss personal, Utbildning, inspiration workshops med kollegor som hunnit längre, Någon måste hålla i upplägg och skapa struktur och träningsuppgifter, någon behöver rensa i röran och ha tid för utveckling och utvärdering. Kunskapen hos respondenterna hade ökat vid den uppföljande enkätundersökningen. Färre svarade att de inte hade tillräcklig kunskap respektive inte alls kunskap. Men även i den uppföljande enkäten då fler hade haft möjlighet att använda smarta telefoner/surfplattor, antingen via lån från FoU, Blekinge kompetenscentrum eller då verksamheten hade köpt egna surfplattor, uttrycktes behovet av utbildning till både personal och framförallt brukare i daglig verksamhet tydligt. Citat: Mer utbildning och info till både personal och brukare, Viktigt med nätverk för att få tips och utbyta kunskap/erfarenheter kring användning av telefoner/surfplattor och appar, både för brukare, förskrivare och omvårdnadspersonal. Möjlighet att kunna förskriva samt bra lösningar för internet t.ex. kostnad och täckning, Mer kunskap hos arbetsterapeuter även hos boendepersonal för att kunna väcka intresse hos brukarna. Kan inte boendepersonalen tekniken så tröttnar brukarna om de inte får hjälp snabbt. 21

22 100 Vilken är din inställning till att använd smart telefon/surfplatta som stödresurs för patienter/brukare? 80 % Mkt positiv Ganska positiv Neutral 3 Ganska negativ Helt negativ Inledning (124 n 104) Uppföljning (N86 n 83) Den övervägande delen respondenter är mycket eller ganska positiva (84 %). Ingen är helt negativ men 3 % är ganska negativa i den inledande enkäten. Den uppföljande enkäten visar en större andel (55 %) av respondenterna som svarar att de är mycket positiva till att använda smart telefon eller surfplatta vid träning/behandling än i den inledande enkäten (49 %). Ingen är ganska eller helt negativ. Ökningen av procentandelen som är positiva kan dels bero på att man har fått en större vana vid att använda smart telefon eller surfplatta eller på att det är de respondenter som är intresserade av området som har besvarat den uppföljande enkäten Tycker Du att smart telefon/surfplatta ska finnas tillgnglig i Din verksamhet som stöd föt patienter/brukare med svårigheter med kommunikation/kognition % Ja, absolut ja, kanske Nej, absolut inte Kan ej bedöma Inledning (N 124 n 114) Uppföljning (N 86 n 80) Diagrammet visar ingen nämnvärd skillnad jämfört med den inledande enkäten. Det kan tolkas som att det finns en stark medvetenhet om den utveckling som pågår på området för mobil teknik och att det finns användbara funktioner för personer med kommunikativa eller kognitiva svårigheter men att förutsättningarna inte alltid finns samt kommentarer om tillgång till internet och utbildningsbehovet. 22

23 100 Tycker Du att ni i er verksamhet generellt sett använder er av smarta elefoner/surfplattor då detta kan vara en stödresurs för patienter/brukare? % Inledning (124 n 90) Uppföljning (N86 n 77) 0 Ja, absolut ja, skulle behöva använda den i högre utsträckning Nej, skulle vilja använda i högre utsträckning Nej, inte relevant att använda i vår verksamet Den uppföljande enkäten visar en ökning (14 % jämfört med 6 %) av respondenter som har svarat att det inte är relevant att använda smarta telefoner/surfplattor i verksamheten jämfört med den inledande enkäten. Det kan finnas flera möjliga tolkningar av det här resultatet. Fler respondenter kan ha hunnit prova att använda mobil teknik vid den uppföljande enkäten och funnit att det inte fungerade som förväntat eller att det har funnits tekniska hinder som man inte kände till tidigare. Det kan också ha kommit till nya respondenter som inte svarade på den inledande enkäten. Det går inte att i den här undersökningen få fram de faktiska orsakerna till den ökade negativa bedömningen. Några slutkommentarer i den uppföljande enkäten Smart telefon skulle kunna användas som en stödfunktion för bättre livskvalitet så man kan lära sig andra saker i livet än att "komma ihåg" ifall detta är ett livslångt handikapp så hade man kunnat öppna upp livet inom andra områden. Livet är större än ett komihåg. Vi (logopeder) har redan surfplattor som förskrivningsbart hjälpmedel via hjälpmedelscenter, men inte tillräckligt många. Vi har också tillgång till flera surfplattor och en mobil i verksamheten. Det är bara vissa yrkesgrupper som använder dessa i mötet med patienterna och andra kommer aldrig igång, trots att de vill. Det kan vara en generations- och intressefråga. Som logoped är surfplattor och smarta telefoner ett förskrivningsbart kommunikationshjälpmedel i dag och i vissa fall vid behov av struktur. Vad gäller att det ska vara ett förskrivningsbart hjälpmedel generellt är jag tveksam till. Ett datorbaserat hjälpmedel kan inte kompensera för svårigheter som personen i dag inte kan klara av med ett lågteknologiskt hjälpmedel. Vi måste själva som personal vara duktiga på området om vi ska kunna motivera våra patienter att använda dessa verktyg och investera i att köpa dem. Jag tror att många av våra patienter skulle kunna ha nytta av att lära sig använda mobil teknik. Men frågan är om det behöver vara som förskrivet hjälpmedel eller om det inte räcker att man kan lära patienterna använda dem. Många har ju egna telefoner idag. 23

24 Mycket bra att vi får låna smart telefon och surfplatta. För att öka sin kunskap behöver man dock ha en egen. Stor kostnad för mig - jag tycker att vi skulle få en egen att använda så länge vi använder den i jobbet - tänker främst på surfplattan. Verksamheten är för pressad idag för att detta skall hinnas med. Jag har dock en uppfattning om att många av mina patienter redan använder en del smarta appar för att klara av sin vardag. De flesta har god teknisk uppdatering. De gånger vi har diskuterat telefon eller surfplatta har de varit väl insatta. Det kan kanske med tiden bli lättare att använda smart telefon/surfplatta när de blir vanligare hos patienterna. Då finns det en förförståelse hos patienterna och det kanske bara behövs små förändringar i användandet. RESULTATDISKUSSION Den här studien är en övergripande kartläggning av hur medarbetare inom rehabilitering, habilitering och handikappomsorg bedömer och upplever att funktioner som finns i ny mobil teknik som smarta telefoner och surfplattor är användbara som stödresurs för patienter/brukare som har kognitiva och/eller kommunikativa svårigheter. Det gjordes ingen bedömning av hur förutsättningarna såg ut för att de berörda verksamheterna skulle kunna använda smarta telefoner och surfplattor före studien respektive utlåningen av smarta telefoner och surfplattor. Det var intresset för att prova hur de skulle kunna användas, som stöd för patienter/brukare med svårigheter med kommunikation- och/eller kognitionsförmåga, som styrde. Några restriktioner eller önskemål om hur tekniken skulle användas gavs inte heller vid utlåningen. Intentionen var att öka tillgängligheten till mobil teknik och att de medarbetare som inte redan hade kunskap om hur smarta telefoner och surfplattor kunde fungera som stödresurs skulle få möjlighet att bekanta sig med tekniken och de funktioner som skulle kunna vara användbara i sammanhanget. Några verksamheter hade köpt in och använde egna surfplattor både före och under genomförandet av studien vilket gör att det inte finns en tydlig gräns mellan före och efter intentionen. Därför kan man inte av resultatet av den här rapporten dra någon slutsats om utlåningen av surfplattor medförde en ökning av användandet eller ej. I likhet med De Joode s et.al. (2012) studie visar den här studien att det stora flertalet respondenter är positiva till att använda smarta telefoner eller surfplattor vid behandling/träning. Samt att det övervägande antalet berörda medarbetare, trots varierande grad av kunskap och behov av support, anser att mobil teknik bör finnas i verksamheten för att kunna användas för behandling/träning. Intressant är att detta gäller även om respondenten har uppgett att de saknar tillräcklig kunskap om att använda mobil teknik som stödresurs. Resultaten av den uppföljande enkäten visar överlag inte några större skillnader jämfört med den inledande enkäten. Utlåningen av surfplattor medförde en viss ökning av användandet. Flera verksamheter använde redan surfplattor vid tiden för den inledande enkätundersökningen. De användes till samma funktionsnedsättningar i båda enkätundersökningarna och även samma funktioner i den smarta telefonen eller surfplattan användes som stödresurs för patienter/brukare. Behovet av teknisk support upplevdes i lägre grad i den uppföljande enkäten. Det kan eventuellt bero på att användandet hade pågått en längre tid och man hade under den tiden lärt sig mer och mer. Men det kan också bero på att de som besvarade den uppföljande enkäten var de som var mer intresserade och därför hade mer kunskap. 24

25 När man studerar diagrammen bör man beakta att det var fler personer som besvarade den inledande enkäten än den uppföljande enkäten och det går därför inte att göra en korrekt jämförelse mellan resultaten utan att göra en statistisk beräkning. När det gäller hur respektive profession använder och upplever användandet av smarta telefoner eller surfplattor går det inte att redovisa ett tillförlitligt resultat i den här rapporten. Det finns behov av att granska materialet ytterligare för en sådan redovisning. Det som framkommer tydligt i kommentarer, deltagande observationer och intervjuer är: Tillgång: allt fler människor har tillgång till smart telefon och/eller surfplatta. Möjligheter: det finns stora möjligheter till ökad självständighet om patienter/brukare kan använda funktioner i smart telefon eller surfplatta som stödjer det individuella behovet. Tidsperspektivet: svårigheter att sätta av tid för professioners och stödpersonals kompetensutveckling för att kunna använda ny mobil teknik som stödresurs för patienter/brukare. Kunskaps- och supportbehov: stödpersonal behöver utbildning samt ha tillgång till support för att utveckla användningen av ny mobil teknik för behandling/träning. Risken är annars att det inte används eller att användningen stannar vid att spela spel som pausaktivitet. Patienter/brukare behöver tillgång till kontinuerligt stöd och support om användandet ska bli hållbart. Ekonomiska förutsättningar: budget för att betala abonnemang och ladda ner appar behöver finnas i verksamheterna för att medarbetarna själva ska kunna lära sig att använda dessa och för att demonstrera apparna för patienter/brukare. Patienter/brukare behöver ha ekonomisk möjlighet att själva kunna betala abonnemang och appar som medför en kostnad. Wifi: det finns behov av wifi och tillförlitlig uppkoppling inom alla verksamheter inom hälsa, vård och omsorg men är inte verklighet idag. Ovanstående punkter är något som de olika organisationerna och verksamheterna inom hälsa, vård och omsorg aktivt behöver besluta om åtgärder för om det ska fungera och utvecklas. Behovet av teknisk support var väntat men resurser för att kunna tillhandahålla detta fanns inte inom studien. Resultatet av bristen på teknisk support fick därför bli en del av studien och dokumenterades succesivt i daganteckningarna som redovisas nedan. Implementering av nya metoder sker inte per automatik även om många medarbetare är intresserade och ser möjligheter och fördelar. Nilsen (2012) tar upp att en lyckad implementering medför att medarbetarna behöver tid för att utveckla kunskap och förändra sitt arbetssätt eller sina arbetsmetoder. Studien visar att medarbetarna upplever att de bl.a. behöver mer kunskap, tid för att utveckla kunskap samt tillgång till mobil teknik och wifi i verksamheterna. Det är tydligt, som Roos (2011) skriver, att det för att ta steget och använda mobil teknik inom hälso- och sjukvård krävs ett nytt sätt att tänka och ny kunskap för professioner, speciellt inom rehabilitering, habilitering, handikappomsorg samt för sjukvårdens och kommunernas IT- enheter. De människor som t.ex. efter en förvärvad hjärnskada möter hälsa, vård och omsorg som patienter/brukare kan sedan tidigare vara vana vid att använda olika former av ny mobil teknik både i yrkeslivet och privat. Både dessa och personer med en medfödd funktionsnedsättning behöver få kontinuerlig handledning och support. Det har under studiens gång blivit allt tydligare att behovet av kontinuerligt individuellt stöd i användandet inte nog kan poängteras, vilket även Lindqvist, Larsson, Borell tar upp i sin studie. Detta förutsätter att behandlare/stödpersonal har haft möjligheter att tillägna sig den kunskap som 25

26 behövs innan tekniken introduceras för den potentiella användaren. De behöver också ha kunskap om hur de tillsammans med patient/brukare kan utveckla och anpassa denna stödresurs för det individuella behovet och uppnå användbarheten i en individs kontext (Lindqvist, Larsson, Borell. 2013, Devi, 2013). Man kan säga att det finns ett positivt och ett negativt utvecklingsperspektiv. Det positiva perspektivet är att kunskapen och användandet troligtvis kommer att mogna under ett antal år framöver. Det mer negativa perspektivet är att det inte handlar om en mognad utan om att de gamla inarbetade strukturerna inom hälsa, vård och omsorg är alltför fasta. Det mest troliga är att vissa verksamheter utvecklar kunskaper och användande av mobil teknik som stödresurs och vissa inte alls, eller i mindre utsträckning. 26

27 REFERENSER Aftel, L., Freeman, M., Lynn, J., & Mercer, W. (2011). App Support: Mobile Software Applications for Individuals With Cognitive and Behavioral Challenges. AOTA, June20, Anderberg, P. & Chamoun, K. (2010). Brukarundersökning 2009: upplevd kvalité inom LSS insatser daglig verksamhet och särskilt boende i Blekinge. Karlskrona: Blekinge kompetenscentrum. Anderberg, P. & Chamoun, K. (2010). Brukarundersökning 2010: upplevd kvalité inom personlig assistans i Blekinge. Karlskrona: Blekinge kompetenscentrum. Borg, J. Larsson, S. Östergren P-O. (2011). The right to assistive technology: for whom, for what, and by whom? Lunds universitet. Publicerad online De Joode, E.A., et al. (2012). Use of assistive technology in cognitive rehabilitation: Exploratory studies of the opinions and expectations of healthcare professionals and potential users. Brain injury, September 2012; 26(10): Devi, N. (2013). Supported decision-making and personal autonomy for persones with intellectual disabilities. Journal of law, medicine & ethics Foley, A. & Ferri, B. (2012). Technology for people, not disabilities: ensuring access and inclusion. Journal of research in Special Educational Needs, FN:s standardregler. Hämtad Hammel, J. Technology and the environment: supportive resource or barrier for people with developmental disabilities? The nursing clinics of North America 38(2003) Lindqvist, E. Larsson, T, Borell, L. (2013). Usability and usefulness in assistive technology for cognitive support in respect to user goals. Assistive Technology Research Series, volume 33, doi: / , Karolinska institutet, Stockholm. Lindqvist, E., & Borell, L. The match between experienced difficulties in everyday activities after stroke and assistive technology for cognitive support. Technology and Disability 22 (2010) Lindqvist, E. (2012). Assistive Technology as cognitive support in everyday life: for persons with dementia or stroke. Karolinska institutet, Stockholm Nilsen, P. (2010). Implementering: teori och tillämpning inom hälso- & sjukvård. 27

28 Lund: Studentlitteratur AB. Näslund & Gardelli. I know I can, I will try : youths and adults with intellectual disabilities in Sweden using information and communication technology in their everyday life. Disability and Society, 28(1), 2013, pp.28-40). Roos, M. (2011). Smartphone i vardagen. Elektronisk version Stockholm Hjälpmedelsinstitutet. Hämtad Socialstyrelsen, SFS 1993: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hämtad Wennberg, B. & Kjellberg A. (2010). Participation When Using Cognitive Assistive Devices from the Perspective of People with Intellectual Disabilities. Occupational Therapy Int. 17, 2010:

29 29