BUFUS Blekinge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUFUS Blekinge 2013-2014"

Transkript

1 BUFUS Blekinge Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och dess Stödresurser i Blekinge Peter Anderberg, Karin Chamoun och Matilda Ahl

2 Innehåll Vetenskaplig frågeställning...3 Områdesöversikt...3 Forskning...5 Projektbeskrivning...7 Betydelse...9 Tidigare erfarenheter av metoder...9 Hantering av personuppgifter och data Etiska överväganden Tidsplan för datainsamlingen: Referenslista

3 VETENSKAPLIG FRÅGESTÄLLNING Studien har som syfte att kartlägga och beforska levnadsförhållanden för människor med funktionsnedsättningar i Blekinge. Studien kommer att undersöka hur stödresurser, tekniska och mänskliga, kan öka tillgänglighet och möjliggöra delaktighet och ge förbättrad livskvalitet, livstillfredsställelse och livsvillkor. Studien innefattar två delar där den första delen vänder sig till personer som använder personlig assistans som stöd. Två brukarundersökningar som genomfördes i Blekinge (Anderberg & Chamoun, 2009;2010) visade på behovet av att samla in relevant och strukturerad information om brukarnas uppfattning och upplevelser av de stödsystem som man använder sig av. Dessa studier ledde fram till förändringar av rutiner inom handikappomsorgen i Blekinges fem kommuner. De visade också på behovet av mer forskning inom området, inte minst mot bakgrund av de förändringar som gjorts genom förändrad tillämpning av lagstiftning (LSS) och de internationella åtaganden som Sverige gjort genom ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Den andra delen i studien behandlar hur teknikutvecklingen kan utgöra ett stödsystem för människor med funktionsnedsättningar genom att använda ny mobil teknik som smarta telefoner och surfplattor som verktyg för både nytta och nöje både på jobbet och privat. Det har tidigare inte varit självklart att använda smarta telefoner i arbetet inom vård och omsorg. Detta kan bero på olika faktorer som t.ex. sekretessregler, teknikovana, bristande teknikstöd och även det faktum att det tar tid att implementera nya behandlingsmetoder och verktyg i vardagsarbetet. De människor som möter vård/omsorg som patienter/brukare är däremot ofta vana vid att använda olika former av ny teknik. Nya samarbeten och kunskaper behöver utvecklas och införlivas i vård och omsorg för att inte begränsa de möjligheter som tekniken erbjuder på området. Denna delstudie kommer att lägga grunden för en kommande brukarundersökning inom området. Den första delen av studien kommer att bidra till att öka kunskapen inom området personlig assistans som stödresurs utifrån ett brukarperspektiv på stödsystemens användbarhet. Den andra delen av studien rör användning av ny mobilteknik som stödresurs i vardagen för personer med funktionsnedsättning samt hur professionerna (främst arbetsterapeuter och stödpersonal i kommunerna) kan svara upp mot detta behov av stöd. OMRÅDESÖVERSIKT Det finns många faktorer som påverkar och styr tillgänglighet och livsvillkor, som möjliggör delaktighet, ger förbättrad livskvalitet och livstillfredsställelse för personer som är beroende av stödresurser i vardagen. Regeringen beskriver funktionshinderpolitiken som sektorsövergripande. Det betyder att insatserna och ansvaret för att nå de funktionshinderspolitiska målen vilar på respektive samhällsområde, till exempel arbetsmarknadspolitiken eller utbildningspolitiken. Politiken ska bidra till att skapa och upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna. I juni 2011 fattade regeringen beslut om en femårig strategi för funktionshinderspolitiken. (En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken ). Strategin utgår bland annat från FN:s 3

4 konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Syftet med strategin är att visa politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur resultaten ska följas upp de kommande fem åren (Regeringen ) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Den som får insatser enligt LSS ska erbjudas att få en individuell plan med beslutade och planerade insatser. Planen ska upprättas tillsammans med den enskilde och ska utgå från hans eller hennes önskemål. Planen kan omfatta flera insatser från en eller flera huvudmän. Kommunen har ett särskilt ansvar att samordna de insatser som tas upp i planen (Socialstyrelsen , Sverige (1994)). Handisam är en myndighet som har i uppdrag att samordna och följa upp arbetet inom funktionshinderspolitiken. Handisam arbetar även för att genomförandet av den nationella funktionshinderspolitiken sker strategiskt och effektivt. Arbetet styrs av de mål och strategier för funktionshinderspolitiken som riksdagen slagit fast, Handisam är en stabsmyndighet som rapporterar direkt till regeringen (Handisam ). Den senaste lägesrapporten från Handisam, Hur är läget 2013?, beskriver att det behövs särskilda insatser inom utbildning, arbetsmarknad och tillgänglighet för att det ska kunna ske förbättringar i vardagen för personer med funktionsnedsättning. Myndigheter, kommuner och landsting har ett särskilt ansvar att se till att målen för funktionshinderspolitiken uppnås och att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning efterlevs (Handisam 2013). Mänskliga rättigheter och funktionshinder har speciellt uppmärksammats under senare delen av 2000-talet. Sverige är en av de stater som ratificerat (anslutit sig till) konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter är juridiskt bindande för de länder som har valt att ratificera dem. Konventionens syfte är att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Konventionen som fokuserar på icke-diskriminering listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (Regeringen , Socialdepartementet 2008). Statens folkhälsoinstitut är en myndighet under socialdepartementet, med regeringens uppdrag att vara nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier, att följa upp och utvärdera folkhälsopolitiken, samt att utöva tillsyn inom alkohol- och tobaksområdena. FHI redovisar rapporter om hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning, och onödig ohälsa hos personer med funktionsnedsättning (Arnhof, Y , Statens folkhälsoinstitut 2012). I det systematiska folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå sker uppföljning av genomförda insatser. En jämlik hälsa är ett prioriterat politiskt mål. Särskilt fokus ligger därför på hälsans fördelning vad gäller faktorer såsom exempelvis kön, socioekonomi, funktionsnedsättning och ålder (Statens folkhälsoinstitut ) Handikappförbunden är en samlande aktör med ett helhetsperspektiv på samhället och agerar aktivt för att belysa levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning och åstadkomma 4

5 samhällsförändringar som inkluderar alla människor. Ett stort antal funktionshindersförbund som slutit samman för att agera som en samlad kraft (Handisam ). Intresseföreningen för assistansberättigade, IfA, är en intresseorganisation för personer med behov av personlig assistans. IfAs ändamål är bl.a. att arbeta för- och utveckla rättigheten till personlig assistans för personer med funktionsnedsättning, arbetar intressepolitiskt och ger stöd till enskilda brukare (IfA ). FORSKNING Området är relativt sparsamt beforskat de senaste åren. De områden som har belysts är bland annat anhörigas och assistenters upplevelser av personlig assistans. Studier visar att anhöriga är tacksamma för den personliga assistansen när det fungerar bra och att det skapar mycket oro när det är problem med den personliga assistansen. Det är svårt att behålla sitt privatliv när man lever med personlig assistans men den ses ändå som en viktig stödresurs och ger värdighet och bidrar till empowerment (Ahlstrom & Wadensten, 2011; Egard, 2011). Vidare har etiska frågeställningar kring autonomi, integritet och inflytande beskrivits, återkommande är frågorna kring privatliv och balansen mellan att uppleva den personliga assistansen som en stödresurs och eller ett intrång i ens liv (Bahner, 2012; Laragy et al. 2011). Personlig assistans bidrar till en känsla av självbestämmande är av central betydelse för individen och ger större autonomi, inflytande och delaktighet (Ahlström & Wadensten 2009; Wadensten B, Ahlström G 2009). Systemens hållbarhet har kartlagts (Askheim, Andersen, Guldvik & Johansen, 2013) och användarnas upplevelser av systemen (Anderberg, 2007). Ny mobil teknik har blivit en betydelsefull stödresurs speciellt för människor med kognitiva funktionsnedsättningar och därmed också för deras anhöriga som en innovativ möjlighet till olika former av stöd i vardagen. Intresset för datorbaserade hjälpmedel ökar för människor med kognitiva problem (Lindqvist & Borell 2010). Kunskaper om ny teknik behöver utvecklas och integreras i rehabiliterings- och habiliteringsarbetet för att i samarbete med den som har en funktionsnedsättning utveckla och anpassa den teknik som behövs (Aftel, Freeman, Lynn & Mercer, Roos, 2011). Den miljö en människa lever och verkar i kan begränsa eller möjliggöra aktiviteter beroende på det individuella behovet och förmågan. De verktyg eller föremål en människa behöver använda i sin vardag för att utföra aktiviteter ingår därför i miljöaspekten (Kielhofner, 2012). Flera studier på området beskriver hur personer som använt smarta telefoner som kognitivt stöd upplevde ökad självständighet samt att de återfick kontroll över sitt liv. Detta ökade även möjligheterna att utföra aktiviteter de inte vågat tidigare (Hammel, 2003, Lindqvist, 2012, Roos, 2011, Wennberg & Kjellberg, 2010). En studie som genomförts i Sverige visade att personer med kognitiv funktionsnedsättning som blev introducerade till att använda informations- och kommunikations teknologi (datorer) blev mer aktiva och tog fler egna beslut och kommunicerade dem (Näslund & Gardelli, 2013). Att ta steget att använda mobil teknik inom hälso- och sjukvård innebär att det krävs ett nytt sätt att tänka och ny kunskap för professioner speciellt inom rehabilitering, habilitering, handikappomsorg samt för sjukvårdens IT enheter (Roos, 2011). Att implementera nya metoder i en verksamhet innebär även att det tar tid och energi för medarbetare i olika verksamheter för att ta till sig kunskap, skapa rutiner och ta reda på eller formulera nya policies (Nilsen, 2010). 5

6 Studien kommer att undersöka hur stödresurser, tekniska och mänskliga påverkar levnadsförhållanden för människor med funktionsnedsättningar i Blekinge. Länets kommuner har lagkrav (LSS 6 ) på sig att utvärdera och följa upp sin verksamhet. Det övergripande nationella målet för det svenska folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområdena grupperar hälsans centrala bestämningsfaktorer, det vill säga de livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. De bestämningsfaktorer som följs är av olika slag: vissa ligger nära individen och rör levnadsvanor, andra ligger längre bort och handlar om livsvillkor (Sverige 2013). Källa: G. Dahlgren och M. Whitehead (1993). 6

7 PROJEKTBESKRIVNING Delstudie 1 En enkätstudie kommer att genomföras för att kartlägga upplevd livskvalitet, livstillfredsställelse, livsvillkor och hur den personliga assistansen upplevs och fungerar för brukare i Blekinge län. Studien genomförs som ett forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström kommun och Blekinge Landsting, Blekinge Kompetenscentrum, som är ansvariga för undersökningen. Enkäten har arbetats igenom av forskare inom området, brukarmedverkan genom Intresseföreningen för assistansberättigade (IfA), samt av verksamhetschefer och utvecklare i Blekinges kommuner. Detta arbete görs för att skapa relevans och förankring i den kontext där resultaten av enkäten ska användas. Frågorna i enkäten berör hur brukare av personlig assistans upplever sin personliga assistans, livskvalitet livstillfredsställelse, livsvillkor och sin vardag, se bilaga 1. Enkäten är sammansatt av frågor som behandlar områden som finns med i följande enkäter: Blekinge kompetenscentrum rapport 2010:1. Brukarundersökning Upplevd kvalité inom personlig assistans i Blekinge. Socialstyrelsen (2010) Alltjämt ojämlikhälsa för vissa personer med funktionsnedsättning. Socialförsäkringsrapport 2011:18. Statlig personlig assistans resultat från undersökning av gruppen assistansberättigade. The Life satisfaction questionnaire LiSAT9, finns med i sin helhet. Enkäten kommer att skickas ut till total populationen i Blekinge län, som är berättigade och använder sig av personlig assistans. Urvalet att ta hela populationen motiveras med forskningsuppdraget, alla kommuner i Blekinge har efterfrågat undersökningen. Enkäten och informationsbrev kommer att skickas med post som en papperskopia, se bilaga 2. Det kommer att finnas fler sätt att besvara enkäten pappersenkäten, som skickas tillbaka med det frankerade svarskuvertet. webbaserat via en hemsida, med i informationsbrevet följer ett personligt id. personligt stöd att fylla i enkäten, via telefon eller ett personligt möte (på en plats vald av informanten). Av informationsbrevet kommer det att framgå att brukaren inte bör ta hjälp av sin personliga assistent för att svara på frågorna och fylla i enkäten. Påminnelsebrev kommer att gå ut 14 dagar efter att enkäten skickats ut till de som inte svarat. Den sista frågan i enkäten är en förfrågan om att få information om och inbjudan till deltagande i kommande intervjustudie. Data från enkäten kommer att vara statistisk, med några kvalitativa inslag från öppna svarsalternativ. De enkäter som lämnas in på annat sätt än det webbaserade formuläret kommer att föras in i web-programmet och data kommer sen att importeras därifrån till Excel/SPSS för statistiks analys. De öppna svarsalternativen kommer att sammanfattas och redovisas avkodade, all data kommer att redovisas avidentifierad i rapporter och vetenskapliga artiklar. Delstudie 2 Fokusgruppsintervjuer kommer i denna studie ge en fördjupning, med fokus på de områden som utifrån svaren från enkäten är intressanta att lägga fokus på. 7

8 Urvalet är ett selekterat urval, där alla i totalpopulationen, delstudie 1, blir tillfrågade om de vill bli kontaktade för att få inbjudan till fokusgruppintervjuer, som behandlar några utvalda viktiga teman från enkäten. De teman/frågor som kommer att tas upp i fokusgrupperna är tagna från enkätens frågeområden hur brukare av personlig assistans upplever sin personliga assistans, livskvalitet livstillfredsställelse, livsvillkor och sin vardag. Provintervjuer kommer att genomföras och samarbetet med IFA kommer att fortgå via respons på de teman som väljs från enkäten. Insamlade datas karaktär är kvalitativ. De personer som genomför och leder fokusgrupperna har erfarenhet av att genomföra fokusgrupper. Genomförande av fokusgruppsintervjuerna: De som tackar ja till information om gruppintervju får en inbjudan med information och inbjudan hemskickad med post, se bilaga 3. Fokusgruppernas tema kommer att baseras på 2-4 teman som utmärker sig i enkätsvaren. Intervjuer på 60-max 120 min. Vi beräknar att genomföra 5-10 fokusgruppsintervjuer med 6-8 personer per grupp. Gruppintervjuerna kommer att genomföras i neutral miljö i Landstinget Blekinges lokaler i följande orter, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg, Olofström. Fokusgrupperna kommer att spelas och transkriberas, analyseras med innehållsanalys och resultatet redovisas avidentifierat med deskriptivt data. Delstudie 3 Enkätstudie där frågorna berör inom vilka områden mobil ny teknik kan användas av personal inom rehabilitering och habilitering i Landstinget Blekinge samt handikappomsorgen i länets kommuner, som stödresurs vid behandling och träning för personer med funktionsnedsättning. Enkäten är sammansatt av frågor som behandlar områden som finns med i Eva Lindqvists avhandling: Assistive technology as cognitive support in everyday life for persons with dementia or stroke (2012), se bilaga 4. Enkäten kommer att testas via en mindre pilotstudie. Urvalet är ett selekterat urval av landstingspersonal inom rehabilitering och habilitering, anställda av Landstinget Blekinge samt inom handikappomsorgen i länets kommuner. Inbjudan att delta i enkäten kommer att skickas ut till avdelningschefer inom habilitering och rehabiliteringsklinikerna i Landstinget Blekinge, samt handikappomsorgen i länet. Avdelningscheferna vidarebefordrar sedan inbjudan till berörd personal som har provat att arbeta med ny teknik som verktyg (stödresurs). Enkäten skickas sedan ut i en länk via mail direkt till deltagande personal. Med enkäten följer ett informationsbrev med ett personligt id för inloggning, se bilaga5. Påminnelsebrev kommer att gå ut 14 dagar efter att enkäten skickats ut till de som inte svarat. Den sista frågan i enkäten är en förfrågan om deltagande i kommande intervjustudie. Enkäterna lämnas in via webprogrammet och data kommer sen att importeras därifrån till Excel/SPSS för statistisk analys. De öppna svarsalternativen kommer att sammanfattas och redovisas avkodade, all data kommer att redovisas avidentifierad i rapporter och vetenskapliga artiklar. Delstudie 4 Fokusgruppintervjuer kommer i denna studie ge en fördjupning, de teman/frågor som kommer att tas upp i fokusgrupperna grundar sig på hur ny teknik kan användas som stödresurs vid behandling och träning för personer med funktionsnedsättning. 8

9 Urvalet är ett selekterat urval, där de som deltagit i delstudie 3 blir tillfrågade om de vill bli kontaktade för att få inbjudan, se bilaga 6, till fokusgruppintervjuer, som behandlar några utvalda viktiga teman från enkäten. Fokusgrupperna kommer att behandla 2-4 teman kring hur mobil ny teknik kan användas som stödresurs vid behandling och träning för personer med funktionsnedsättning. Informationsbrev kommer att skickas ut, via mail, till de som har tackat ja till att bli kontaktade via enkäten. Intervjuerna kommer att ta 60-max 120 min. Vi beräknar att genomföra 4-6, fokusgruppsintervjuer med 6-8 personer per grupp. Intervjuerna kommer att genomföras i Landstinget Blekinges lokaler i Karlshamn och Karlskrona. De personer som genomför fokusgrupperna har erfarenhet av att genomföra fokusgrupper. Fokusgrupperna kommer att spelas in. Fokusgrupperna kommer att transkriberas, analyseras med innehållsanalys och resultatet redovisas avidentifierat med deskriptivt data. BETYDELSE Denna studie kommer att bidra till att öka kunskapen om hur stödresurser, tekniska och mänskliga, kan öka och möjliggöra delaktighet och ge förbättrad livskvalitet, livstillfredsställelse och livsvillkor för människor med funktionsnedsättningar i Blekinge. Specifikt kommer studien att beröra befintliga och möjliga stödsystem inom personlig assistans och ehälsa. Studien syftar till att synliggöra brukarperspektiv på stödsystemens användbarhet. Av stor vikt är också att forskningen ska kunna stödja ett systematiskt och fortlöpande utvecklingsarbete och kvalitetssäkring i kommun- och landstingsverksamheter. Delstudie 1 kunskapsvinsten är att via svaren från enkäten få en övergripande bild av hur brukare av stödresursen personlig assistans upplever sin livskvalitet livstillfredsställelse, livsvillkor och sin vardag. Delstudie 2 kunskapsvinsten är att via svaren från fokusgrupperna få en fördjupad bild av hur brukare av stödresursen personlig assistans upplever vissa områden av sin livskvalitet livstillfredsställelse, livsvillkor och sin vardag. Delstudie 3 kunskapsvinsten är att via svaren från och enkäter få en bild av, inom vilka områden mobil ny teknik kan användas av personal inom rehabilitering och habilitering i Landstinget Blekinge samt handikappomsorgen i länet, som stödresurs vid behandling och träning för personer med funktionsnedsättning. Delstudie 4 kunskapsvinsten är att via svaren från fokusgrupperna få en fördjupad bild av, inom vilka områden mobil ny teknik kan användas som stödresurs. Studien kommer att ge kunskapsvinster om hur personlig assistans och ny mobil teknik kan komplettera varandra som stödsystem och stödresurs med förbättrad livskvalitet livstillfredsställelse och livsvillkor i sin vardag som mål. TIDIGARE ERFARENHETER AV METODER Karin Chamoun och Matilda Ahl som kommer att genomföra datainsamlingen har erfarenhet av att genomföra, analysera och redovisa data från de metoder som kommer att användas. 9

10 HANTERING AV PERSONUPPGIFTER OCH DATA Personuppgifter hanteras enligt PUL, de dataregister som upprättas med namn, adress, telefonnummer och i förekommande fall personnummer kommer att registreras hos Landstinget Blekinges personuppgiftsombud och papperskopior förvaras omärkta och inlåsta. Det inspelade bandmaterialet kommer vid transkribering av intervjuerna erhålla en kod. Bandmaterialet och de kodade transkriberingarna kommer sedan att förvaras åtskilda och inlåsta. Alla datorfiler kommer att hållas inlåsta på BKC, Landstinget Blekinge och kodningen, ljudfiler samt transkriberad text kommer att förvaras separat från varandra. Ingen, förutom behöriga personer kommer att ha tillgång till enkäter, intervjuerna eller utskrifterna och all hantering kommer att ske i enlighet med personuppgiftslagen. Vid publicering kommer materialet att vara avidentifierat, det kommer inte vara möjligt att identifiera någon av forskningspersonerna. Delstudie 1 Materialet kommer att redovisas helt avidentifierat, men det kommer att framgå i rapporten att det är i Blekinge Län som informanterna bor och viss data kommer att redovisas per kommun. Det kommer dock att säkerställas att inga personer går att identifiera i materialet på grund av den statistiska redovisningen. Delstudie 2 Materialet kommer att redovisas helt avidentifierat, men det kommer att framgå i rapporten att det är i Blekinge Län som informanterna bor och viss data kommer att redovisas per kommun. Det kommer dock att säkerställas att inga personer går att identifiera i materialet. Delstudie 3 och 4 Materialet kommer att redovisas helt avidentifierat, men det kommer att framgå i rapporten att det är i Blekinge Län som informanterna arbetar. Det kommer dock att säkerställas att inga personer går att identifiera i materialet. All data kommer att sammanställas och redovisas avkodat, och endast att redovisas på en sådan nivå att inga personer kan identifieras. ETISKA ÖVERVÄGANDEN Bedömningen är att risken är liten att deltagarna ska uppleva obehag vid eller efter ifyllande av enkäten, nyttan av kunskapsvinsten kan anses vara större än risken för obehag informanterna. I ett större perspektiv kan studien och de personer som berörs av den utan att vara deltagare i den, påverkas genom att utpekas eller få hjälp och stöd via informationen som framkommer i resultatet. Delstudie 1 och 2 kan bidra till att personliga assistenter i Blekinge Län kan få hjälp och stöd av resultat som redovisas men det finns även risk för att utpekas som grupp via delstudierna. Delstudie 3 och 4: deltagandet i studien kan ge informanterna och övrig personal i Landstinget Blekinge och länets kommuner stöd och hjälp samt ökade kunskaper men det finns även risk för att synliggöra okunskap vilket kan orsaka obehag. 10

11 Delstudie 1 Med enkäten skickas ett informationsbrev ut, på enkäten står också samma information. Informanten har två tillfällen att läsa informationen om studien, oavsett vilket sätt man väljer att svara på enkäten får man information om anonymitet, frivilligt deltagande, rätten att avbryta och hur data kommer att publiceras. I de fall det förekommer god man eller annan legal företrädare kommer enkäten och informationsbrevet att skickas till dem. Därmed är den som är legal företrädare informerad. Delstudie 2 I enkäten finns en fråga om eventuellt deltagande i fokusgrupper under hösten, och vi kommer endast att kontakta de som tackar ja via enkäten. De som tackat ja blir inbjudna via ett brev som innehåller information om konfidentialitet, anonymitet, frivilligt deltagande, rätten att avbryta och hur data kommer att publiceras. Fokusgruppintervjun kommer att starta med information om studien och reglerna för fokusgruppintervjun, samt det informerade samtycket. Delstudie 3 Med enkäten mailas ett informationsbrev ut, på enkäten står också samma information. Informanten har två tillfällen att läsa informationen om studien och om anonymitet, frivilligt deltagande, rätten att avbryta och hur data kommer att publiceras. Delstudie 4 I enkäten finns en fråga om eventuellt deltagande i fokusgrupper under hösten, och vi kommer endast att kontakta de som tackar ja via enkäten. De som tackat ja blir inbjudna via ett brev som innehåller information om konfidentialitet, anonymitet, frivilligt deltagande, rätten att avbryta och hur data kommer att publiceras. Fokusgruppintervjun kommer att starta med information om studien och reglerna för fokusgruppintervjun, samt det informerade samtycket. TIDSPLAN FÖR DATAINSAMLINGEN: Delstudie 1 enkätutskick i oktober och sammanställs och redovisas i januari. Delstudie 2 inbjudan att delta i fokusgrupp går ut i november och genomförs i december, sammanställs och redovisas i maj. Delstudie 3 enkätutskick kommer att ske oktober 2013 redovisas i januari. Delstudie 4 Fokusgruppsintervjuer 2013, inbjudan att delta i fokusgrupp går ut i november och genomförs i december, sammanställs och redovisas i maj. 11

12 REFERENSLISTA Aftel, L., Freeman, M., Lynn, J., & Mercer, W. (2011). App Support: Mobile Software Applications for Individuals With Cognitive and Behavioral Challenges. AOTA, June20, Ahlström, G. & Wadensten, B., Ethical values in personal assistance: narratives of people with disabilities.nursing Ethics 2009 Nov;16(6): Ahlstrom, G. & Wadensten, B. Family members' experiences of personal assistance given to a relative with disabilities. Health social care community 2011 Nov;19(6): Anderberg, P. (2006). FACE: disabled people, technology and Internet. Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, Lund. Anderberg, P. & Chamoun, K. (2010). Brukarundersökning 2009: upplevd kvalité inom LSS insatser daglig verksamhet och särskilt boende i Blekinge. Karlskrona: Blekinge kompetenscentrum. Anderberg, P. & Chamoun, K. (2010). Brukarundersökning 2010: upplevd kvalité inom personlig assistans i Blekinge. Karlskrona: Blekinge kompetenscentrum. Askheim, O.P., Andersen, J., Guldvik, I. & Vegard, J. Personal assistance: what happens to the arrangement when the number of users increases and new user groups are included. Disability and society. 2013, 28(3): Arnhof, Y. (2008). Onödig ohälsa: hälsoläget för personer med funktionsnedsättning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Bahner J, Legal Rights or Simply Wishes? The Struggle for Sexual Recognition of People with Physical Disabilities Using Personal Assistance in Sweden. Sexuality and Disability 2012, sept 30(3): Bruhn M-L., Holmkvist, H., Narberg, S., Zander, L. (2011). Smartphones & appar som kognitivt stöd. Stockholm Hjälpmedelsinstitutet. Egard, H (2011). Personlig assistans i praktiken: beredskap, initiativ och vänskaplighet. Diss. Lund : Lunds universitet, 2011 Hammel, J. Technology and the environment: supportive resource or barrier for people with developmental disabilities? The nursing clinics of North America 38(2003)

13 Handisam (2013). Hur är läget 2013?: uppföljning av funktionshinderspolitiken. Johanneshov: Handisam. Handisam Handisam-gor/ IfA Kielhofner, G. (2012). Model of Human Occupation: Teori ochtillämpning. Lund: Studentlitteratur AB. Laragy C, Fisher K, Cederlund E, Campell-McLean C, Support as a complement, intrusion and right- evidence from ageing and disability support service users in Sweden and Australia. Skandinavian journal of caring sciences 2011 Dec;25(4): Lindqvist, E., & Borell, L. The match between experienced difficulties in everyday activities after stroke and assistive technology for cognitive support. Technology and Disability 22 (2010) Lindqvist, E. (2012). Assistive Technology as cognitive support in everyday life: for persons with dementia or stroke. Karolinska institutet, Stockholm. Nilsen, P. (2010). Implementering: teori och tillämpning inom hälso- & sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB. Näslund & GardelliI know, I can, I will try : youths and adults with intellectual disabilities in Sweden using information and communication technology in their everyday life. Disability and Society, 28(1), 2013, pp.28-40). Roos, M. (2011). Smartphone i vardagen. Elektronisk version Hämtad Stockholm Hjälpmedelsinstitutet Regerigen Försäkringskassan (2011). SocialförsäkringsrapportStatlig personlig assistans resultat från undersökning av gruppen assistansberättigade 2011:18. Stockholm: Försäkringskassan. Statens folkhälsoinstitut (2012). Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut Sverige (1994). Lagtext L & LA samt tillägg i lagen. Stockholm: Riksförb. för social och mental hälsa (RSMH). Sverige. Socialstyrelsen (2010). Alltjämt ojämlikt: levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Socialstyrelsen. 13

14 Sverige. Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut (2013). Folkhälsan i Sverige: årsrapport Stockholm: Socialstyrelsen. Sverige. Socialdepartementet (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Socialdepartementet, Regeringskansliet. Wadensten B, Ahlström G. The struggle for dignity by people with severe functional disabilities. Nursing Ethics Jul;16(4): Wennberg, B. & Kjellberg A. (2010). Participation When Using Cognitive Assistive Devices from the Perspective of People with Intellectual Disabilities. Occupational Therapy Int. 17, 2010:

Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner

Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och

Läs mer

Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och dess Stödresurser i Blekinge BUFUS i Blekinge, delstudie 1

Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och dess Stödresurser i Blekinge BUFUS i Blekinge, delstudie 1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och

Läs mer

Hur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå. NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea

Hur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå. NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea Hur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea Funktionshinderpolitiken Socialdepartementet samordnar Ansvarigt statsråd Barn- och

Läs mer

Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner

Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

FNs konvention om mänskliga. funktionsnedsättning. Ulrika Gani

FNs konvention om mänskliga. funktionsnedsättning. Ulrika Gani FNs konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ulrika Gani ulrika.gani@mfd.se www.mfd.se Myndigheten för delaktighet Bildades 1 maj 2014 och är en sammanslagning av Handisam

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,

Läs mer

Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet

Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället. Vårt uppdrag styrs av mål och strategier

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014 Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor Ett delprojekt om betydelsen av tillgängliga mötesformer, lokaler och information

Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor Ett delprojekt om betydelsen av tillgängliga mötesformer, lokaler och information Medverkan, delaktighet och inflytande på lika villkor Ett delprojekt om betydelsen av tillgängliga mötesformer, lokaler och information Skriftserie 2016:2 Hanna Egard Foto: Susanne Nilsson, C BY-SA 2.0,

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Att vara delaktig på distans

Att vara delaktig på distans Att vara delaktig på distans Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut, Dart Doktorand i vårdvetenskap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för hälsa och rehabilitering Enheten för

Läs mer

Strategi för tillgänglighet och delaktighet

Strategi för tillgänglighet och delaktighet Strategi för tillgänglighet och delaktighet Ett samhälle för alla Fastställd av kommunfullmäktige 2012-12-17 86 Inledning En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning enligt Handisam,

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Att använda Smartphones inom arbetsterapi

Att använda Smartphones inom arbetsterapi [Skriv text] Institutionen för neurologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för Arbetsterapi Examensarbete, 15hp Höstterminen 2012 Att använda Smartphones inom arbetsterapi The use of Smartphones in

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Myndigheten för delaktighets samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning

Myndigheten för delaktighets samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning Myndigheten för delaktighets samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med Bilaga 3 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Innehåll Innehåll... 2 MFD:s samlade

Läs mer

HANDIKAPPOLITISK PLAN

HANDIKAPPOLITISK PLAN HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning

Läs mer

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att individer med olika funktionsnedsättningar ska få ta del av

Läs mer

Handikappolitisk plan

Handikappolitisk plan Handikappolitisk plan Norbergs kommun Antagen av KF 2010-10-04, 102 HANDIKAPPOLITISK PLAN FÖR NORBERGS KOMMUN Grunden för den svenska jämlikhetssynen är alla människors lika värde. Den ovillkorliga rätten

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel för äldre

Kognitiva hjälpmedel för äldre inbjudan till konferens i Stockholm den 15-16 maj 2013 VÅRA TALARE Hjälpmedelsinstitutet Ingela Månsson & projektledare Blekinge kompetenscentrum, Karin Chamoun & projektledare FOU Identifiera rätt hjälpmedel

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Syfte: Arbetet med tillgänglighet har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla människor är lika mycket

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Uppföljning av Program för delaktighet

Uppföljning av Program för delaktighet Uppföljning av Program för delaktighet FO:s årsrapport 2014 Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms stad riitta-leena.karlsson@stockholm.se 08 508 25 610 The Capital of Scandinavia Sveriges

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun

Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Kommunledningsförvaltningen Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-10-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.Inledning och bakgrund...2 2.Syfte och mål...2 3.Tillvägagångssätt..

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Maria Gill Agenda Myndigheten för delaktighet Definition Olika möjligheter Förutsättningar - Vad behövs Regeringsuppdrag

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Skicka ifyllda projektbeskrivningar med epost till HFS-nätverkets sekretariat. Letter of Intent måste däremot

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder

Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder Om Socialstyrelsens uppbyggnad av ett system för uppföljning Representant för sjulänsregionen vid samverkan med Socialstyrelsen anita.nyquist@liv.se

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen bidrag till förstudier om boende för äldre Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Individuell plan enligt LSS

Individuell plan enligt LSS Individuell plan enligt LSS Blekinge län 2005 2006:1 2 Förord Individuell plan enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är ett sätt att underlätta samverkan på den enskildes

Läs mer

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting Vad händer i omvärlden? Ylva Branting EU EU:s definition av sällsynta sjukdomar Kodning och klassificering Omfattar fem gånger så många individer. Europeisk förteckning Standards av hjälpmedel hygienhjälpmedel

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Aktuellt på Myndigheten för delaktighet

Aktuellt på Myndigheten för delaktighet Aktuellt på Myndigheten för delaktighet Bildades 1:a maj 2014. Av Handisam och delar av HI. Idag 60 medarbetare. Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Blekinge kompetenscentrum

Blekinge kompetenscentrum Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag

Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) 2016-12-14 1850/16 En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle - Myndigheten för delaktighets förslag på struktur för genomförande, uppföljning

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning

Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR BASPERSONAL INOM STÖD OCH SERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer