BUFUS Blekinge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUFUS Blekinge 2013-2014"

Transkript

1 BUFUS Blekinge Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och dess Stödresurser i Blekinge Peter Anderberg, Karin Chamoun och Matilda Ahl

2 Innehåll Vetenskaplig frågeställning...3 Områdesöversikt...3 Forskning...5 Projektbeskrivning...7 Betydelse...9 Tidigare erfarenheter av metoder...9 Hantering av personuppgifter och data Etiska överväganden Tidsplan för datainsamlingen: Referenslista

3 VETENSKAPLIG FRÅGESTÄLLNING Studien har som syfte att kartlägga och beforska levnadsförhållanden för människor med funktionsnedsättningar i Blekinge. Studien kommer att undersöka hur stödresurser, tekniska och mänskliga, kan öka tillgänglighet och möjliggöra delaktighet och ge förbättrad livskvalitet, livstillfredsställelse och livsvillkor. Studien innefattar två delar där den första delen vänder sig till personer som använder personlig assistans som stöd. Två brukarundersökningar som genomfördes i Blekinge (Anderberg & Chamoun, 2009;2010) visade på behovet av att samla in relevant och strukturerad information om brukarnas uppfattning och upplevelser av de stödsystem som man använder sig av. Dessa studier ledde fram till förändringar av rutiner inom handikappomsorgen i Blekinges fem kommuner. De visade också på behovet av mer forskning inom området, inte minst mot bakgrund av de förändringar som gjorts genom förändrad tillämpning av lagstiftning (LSS) och de internationella åtaganden som Sverige gjort genom ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Den andra delen i studien behandlar hur teknikutvecklingen kan utgöra ett stödsystem för människor med funktionsnedsättningar genom att använda ny mobil teknik som smarta telefoner och surfplattor som verktyg för både nytta och nöje både på jobbet och privat. Det har tidigare inte varit självklart att använda smarta telefoner i arbetet inom vård och omsorg. Detta kan bero på olika faktorer som t.ex. sekretessregler, teknikovana, bristande teknikstöd och även det faktum att det tar tid att implementera nya behandlingsmetoder och verktyg i vardagsarbetet. De människor som möter vård/omsorg som patienter/brukare är däremot ofta vana vid att använda olika former av ny teknik. Nya samarbeten och kunskaper behöver utvecklas och införlivas i vård och omsorg för att inte begränsa de möjligheter som tekniken erbjuder på området. Denna delstudie kommer att lägga grunden för en kommande brukarundersökning inom området. Den första delen av studien kommer att bidra till att öka kunskapen inom området personlig assistans som stödresurs utifrån ett brukarperspektiv på stödsystemens användbarhet. Den andra delen av studien rör användning av ny mobilteknik som stödresurs i vardagen för personer med funktionsnedsättning samt hur professionerna (främst arbetsterapeuter och stödpersonal i kommunerna) kan svara upp mot detta behov av stöd. OMRÅDESÖVERSIKT Det finns många faktorer som påverkar och styr tillgänglighet och livsvillkor, som möjliggör delaktighet, ger förbättrad livskvalitet och livstillfredsställelse för personer som är beroende av stödresurser i vardagen. Regeringen beskriver funktionshinderpolitiken som sektorsövergripande. Det betyder att insatserna och ansvaret för att nå de funktionshinderspolitiska målen vilar på respektive samhällsområde, till exempel arbetsmarknadspolitiken eller utbildningspolitiken. Politiken ska bidra till att skapa och upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna. I juni 2011 fattade regeringen beslut om en femårig strategi för funktionshinderspolitiken. (En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken ). Strategin utgår bland annat från FN:s 3

4 konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Syftet med strategin är att visa politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur resultaten ska följas upp de kommande fem åren (Regeringen ) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Den som får insatser enligt LSS ska erbjudas att få en individuell plan med beslutade och planerade insatser. Planen ska upprättas tillsammans med den enskilde och ska utgå från hans eller hennes önskemål. Planen kan omfatta flera insatser från en eller flera huvudmän. Kommunen har ett särskilt ansvar att samordna de insatser som tas upp i planen (Socialstyrelsen , Sverige (1994)). Handisam är en myndighet som har i uppdrag att samordna och följa upp arbetet inom funktionshinderspolitiken. Handisam arbetar även för att genomförandet av den nationella funktionshinderspolitiken sker strategiskt och effektivt. Arbetet styrs av de mål och strategier för funktionshinderspolitiken som riksdagen slagit fast, Handisam är en stabsmyndighet som rapporterar direkt till regeringen (Handisam ). Den senaste lägesrapporten från Handisam, Hur är läget 2013?, beskriver att det behövs särskilda insatser inom utbildning, arbetsmarknad och tillgänglighet för att det ska kunna ske förbättringar i vardagen för personer med funktionsnedsättning. Myndigheter, kommuner och landsting har ett särskilt ansvar att se till att målen för funktionshinderspolitiken uppnås och att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning efterlevs (Handisam 2013). Mänskliga rättigheter och funktionshinder har speciellt uppmärksammats under senare delen av 2000-talet. Sverige är en av de stater som ratificerat (anslutit sig till) konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter är juridiskt bindande för de länder som har valt att ratificera dem. Konventionens syfte är att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Konventionen som fokuserar på icke-diskriminering listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (Regeringen , Socialdepartementet 2008). Statens folkhälsoinstitut är en myndighet under socialdepartementet, med regeringens uppdrag att vara nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier, att följa upp och utvärdera folkhälsopolitiken, samt att utöva tillsyn inom alkohol- och tobaksområdena. FHI redovisar rapporter om hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning, och onödig ohälsa hos personer med funktionsnedsättning (Arnhof, Y , Statens folkhälsoinstitut 2012). I det systematiska folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå sker uppföljning av genomförda insatser. En jämlik hälsa är ett prioriterat politiskt mål. Särskilt fokus ligger därför på hälsans fördelning vad gäller faktorer såsom exempelvis kön, socioekonomi, funktionsnedsättning och ålder (Statens folkhälsoinstitut ) Handikappförbunden är en samlande aktör med ett helhetsperspektiv på samhället och agerar aktivt för att belysa levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning och åstadkomma 4

5 samhällsförändringar som inkluderar alla människor. Ett stort antal funktionshindersförbund som slutit samman för att agera som en samlad kraft (Handisam ). Intresseföreningen för assistansberättigade, IfA, är en intresseorganisation för personer med behov av personlig assistans. IfAs ändamål är bl.a. att arbeta för- och utveckla rättigheten till personlig assistans för personer med funktionsnedsättning, arbetar intressepolitiskt och ger stöd till enskilda brukare (IfA ). FORSKNING Området är relativt sparsamt beforskat de senaste åren. De områden som har belysts är bland annat anhörigas och assistenters upplevelser av personlig assistans. Studier visar att anhöriga är tacksamma för den personliga assistansen när det fungerar bra och att det skapar mycket oro när det är problem med den personliga assistansen. Det är svårt att behålla sitt privatliv när man lever med personlig assistans men den ses ändå som en viktig stödresurs och ger värdighet och bidrar till empowerment (Ahlstrom & Wadensten, 2011; Egard, 2011). Vidare har etiska frågeställningar kring autonomi, integritet och inflytande beskrivits, återkommande är frågorna kring privatliv och balansen mellan att uppleva den personliga assistansen som en stödresurs och eller ett intrång i ens liv (Bahner, 2012; Laragy et al. 2011). Personlig assistans bidrar till en känsla av självbestämmande är av central betydelse för individen och ger större autonomi, inflytande och delaktighet (Ahlström & Wadensten 2009; Wadensten B, Ahlström G 2009). Systemens hållbarhet har kartlagts (Askheim, Andersen, Guldvik & Johansen, 2013) och användarnas upplevelser av systemen (Anderberg, 2007). Ny mobil teknik har blivit en betydelsefull stödresurs speciellt för människor med kognitiva funktionsnedsättningar och därmed också för deras anhöriga som en innovativ möjlighet till olika former av stöd i vardagen. Intresset för datorbaserade hjälpmedel ökar för människor med kognitiva problem (Lindqvist & Borell 2010). Kunskaper om ny teknik behöver utvecklas och integreras i rehabiliterings- och habiliteringsarbetet för att i samarbete med den som har en funktionsnedsättning utveckla och anpassa den teknik som behövs (Aftel, Freeman, Lynn & Mercer, Roos, 2011). Den miljö en människa lever och verkar i kan begränsa eller möjliggöra aktiviteter beroende på det individuella behovet och förmågan. De verktyg eller föremål en människa behöver använda i sin vardag för att utföra aktiviteter ingår därför i miljöaspekten (Kielhofner, 2012). Flera studier på området beskriver hur personer som använt smarta telefoner som kognitivt stöd upplevde ökad självständighet samt att de återfick kontroll över sitt liv. Detta ökade även möjligheterna att utföra aktiviteter de inte vågat tidigare (Hammel, 2003, Lindqvist, 2012, Roos, 2011, Wennberg & Kjellberg, 2010). En studie som genomförts i Sverige visade att personer med kognitiv funktionsnedsättning som blev introducerade till att använda informations- och kommunikations teknologi (datorer) blev mer aktiva och tog fler egna beslut och kommunicerade dem (Näslund & Gardelli, 2013). Att ta steget att använda mobil teknik inom hälso- och sjukvård innebär att det krävs ett nytt sätt att tänka och ny kunskap för professioner speciellt inom rehabilitering, habilitering, handikappomsorg samt för sjukvårdens IT enheter (Roos, 2011). Att implementera nya metoder i en verksamhet innebär även att det tar tid och energi för medarbetare i olika verksamheter för att ta till sig kunskap, skapa rutiner och ta reda på eller formulera nya policies (Nilsen, 2010). 5

6 Studien kommer att undersöka hur stödresurser, tekniska och mänskliga påverkar levnadsförhållanden för människor med funktionsnedsättningar i Blekinge. Länets kommuner har lagkrav (LSS 6 ) på sig att utvärdera och följa upp sin verksamhet. Det övergripande nationella målet för det svenska folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområdena grupperar hälsans centrala bestämningsfaktorer, det vill säga de livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. De bestämningsfaktorer som följs är av olika slag: vissa ligger nära individen och rör levnadsvanor, andra ligger längre bort och handlar om livsvillkor (Sverige 2013). Källa: G. Dahlgren och M. Whitehead (1993). 6

7 PROJEKTBESKRIVNING Delstudie 1 En enkätstudie kommer att genomföras för att kartlägga upplevd livskvalitet, livstillfredsställelse, livsvillkor och hur den personliga assistansen upplevs och fungerar för brukare i Blekinge län. Studien genomförs som ett forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström kommun och Blekinge Landsting, Blekinge Kompetenscentrum, som är ansvariga för undersökningen. Enkäten har arbetats igenom av forskare inom området, brukarmedverkan genom Intresseföreningen för assistansberättigade (IfA), samt av verksamhetschefer och utvecklare i Blekinges kommuner. Detta arbete görs för att skapa relevans och förankring i den kontext där resultaten av enkäten ska användas. Frågorna i enkäten berör hur brukare av personlig assistans upplever sin personliga assistans, livskvalitet livstillfredsställelse, livsvillkor och sin vardag, se bilaga 1. Enkäten är sammansatt av frågor som behandlar områden som finns med i följande enkäter: Blekinge kompetenscentrum rapport 2010:1. Brukarundersökning Upplevd kvalité inom personlig assistans i Blekinge. Socialstyrelsen (2010) Alltjämt ojämlikhälsa för vissa personer med funktionsnedsättning. Socialförsäkringsrapport 2011:18. Statlig personlig assistans resultat från undersökning av gruppen assistansberättigade. The Life satisfaction questionnaire LiSAT9, finns med i sin helhet. Enkäten kommer att skickas ut till total populationen i Blekinge län, som är berättigade och använder sig av personlig assistans. Urvalet att ta hela populationen motiveras med forskningsuppdraget, alla kommuner i Blekinge har efterfrågat undersökningen. Enkäten och informationsbrev kommer att skickas med post som en papperskopia, se bilaga 2. Det kommer att finnas fler sätt att besvara enkäten pappersenkäten, som skickas tillbaka med det frankerade svarskuvertet. webbaserat via en hemsida, med i informationsbrevet följer ett personligt id. personligt stöd att fylla i enkäten, via telefon eller ett personligt möte (på en plats vald av informanten). Av informationsbrevet kommer det att framgå att brukaren inte bör ta hjälp av sin personliga assistent för att svara på frågorna och fylla i enkäten. Påminnelsebrev kommer att gå ut 14 dagar efter att enkäten skickats ut till de som inte svarat. Den sista frågan i enkäten är en förfrågan om att få information om och inbjudan till deltagande i kommande intervjustudie. Data från enkäten kommer att vara statistisk, med några kvalitativa inslag från öppna svarsalternativ. De enkäter som lämnas in på annat sätt än det webbaserade formuläret kommer att föras in i web-programmet och data kommer sen att importeras därifrån till Excel/SPSS för statistiks analys. De öppna svarsalternativen kommer att sammanfattas och redovisas avkodade, all data kommer att redovisas avidentifierad i rapporter och vetenskapliga artiklar. Delstudie 2 Fokusgruppsintervjuer kommer i denna studie ge en fördjupning, med fokus på de områden som utifrån svaren från enkäten är intressanta att lägga fokus på. 7

8 Urvalet är ett selekterat urval, där alla i totalpopulationen, delstudie 1, blir tillfrågade om de vill bli kontaktade för att få inbjudan till fokusgruppintervjuer, som behandlar några utvalda viktiga teman från enkäten. De teman/frågor som kommer att tas upp i fokusgrupperna är tagna från enkätens frågeområden hur brukare av personlig assistans upplever sin personliga assistans, livskvalitet livstillfredsställelse, livsvillkor och sin vardag. Provintervjuer kommer att genomföras och samarbetet med IFA kommer att fortgå via respons på de teman som väljs från enkäten. Insamlade datas karaktär är kvalitativ. De personer som genomför och leder fokusgrupperna har erfarenhet av att genomföra fokusgrupper. Genomförande av fokusgruppsintervjuerna: De som tackar ja till information om gruppintervju får en inbjudan med information och inbjudan hemskickad med post, se bilaga 3. Fokusgruppernas tema kommer att baseras på 2-4 teman som utmärker sig i enkätsvaren. Intervjuer på 60-max 120 min. Vi beräknar att genomföra 5-10 fokusgruppsintervjuer med 6-8 personer per grupp. Gruppintervjuerna kommer att genomföras i neutral miljö i Landstinget Blekinges lokaler i följande orter, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg, Olofström. Fokusgrupperna kommer att spelas och transkriberas, analyseras med innehållsanalys och resultatet redovisas avidentifierat med deskriptivt data. Delstudie 3 Enkätstudie där frågorna berör inom vilka områden mobil ny teknik kan användas av personal inom rehabilitering och habilitering i Landstinget Blekinge samt handikappomsorgen i länets kommuner, som stödresurs vid behandling och träning för personer med funktionsnedsättning. Enkäten är sammansatt av frågor som behandlar områden som finns med i Eva Lindqvists avhandling: Assistive technology as cognitive support in everyday life for persons with dementia or stroke (2012), se bilaga 4. Enkäten kommer att testas via en mindre pilotstudie. Urvalet är ett selekterat urval av landstingspersonal inom rehabilitering och habilitering, anställda av Landstinget Blekinge samt inom handikappomsorgen i länets kommuner. Inbjudan att delta i enkäten kommer att skickas ut till avdelningschefer inom habilitering och rehabiliteringsklinikerna i Landstinget Blekinge, samt handikappomsorgen i länet. Avdelningscheferna vidarebefordrar sedan inbjudan till berörd personal som har provat att arbeta med ny teknik som verktyg (stödresurs). Enkäten skickas sedan ut i en länk via mail direkt till deltagande personal. Med enkäten följer ett informationsbrev med ett personligt id för inloggning, se bilaga5. Påminnelsebrev kommer att gå ut 14 dagar efter att enkäten skickats ut till de som inte svarat. Den sista frågan i enkäten är en förfrågan om deltagande i kommande intervjustudie. Enkäterna lämnas in via webprogrammet och data kommer sen att importeras därifrån till Excel/SPSS för statistisk analys. De öppna svarsalternativen kommer att sammanfattas och redovisas avkodade, all data kommer att redovisas avidentifierad i rapporter och vetenskapliga artiklar. Delstudie 4 Fokusgruppintervjuer kommer i denna studie ge en fördjupning, de teman/frågor som kommer att tas upp i fokusgrupperna grundar sig på hur ny teknik kan användas som stödresurs vid behandling och träning för personer med funktionsnedsättning. 8

9 Urvalet är ett selekterat urval, där de som deltagit i delstudie 3 blir tillfrågade om de vill bli kontaktade för att få inbjudan, se bilaga 6, till fokusgruppintervjuer, som behandlar några utvalda viktiga teman från enkäten. Fokusgrupperna kommer att behandla 2-4 teman kring hur mobil ny teknik kan användas som stödresurs vid behandling och träning för personer med funktionsnedsättning. Informationsbrev kommer att skickas ut, via mail, till de som har tackat ja till att bli kontaktade via enkäten. Intervjuerna kommer att ta 60-max 120 min. Vi beräknar att genomföra 4-6, fokusgruppsintervjuer med 6-8 personer per grupp. Intervjuerna kommer att genomföras i Landstinget Blekinges lokaler i Karlshamn och Karlskrona. De personer som genomför fokusgrupperna har erfarenhet av att genomföra fokusgrupper. Fokusgrupperna kommer att spelas in. Fokusgrupperna kommer att transkriberas, analyseras med innehållsanalys och resultatet redovisas avidentifierat med deskriptivt data. BETYDELSE Denna studie kommer att bidra till att öka kunskapen om hur stödresurser, tekniska och mänskliga, kan öka och möjliggöra delaktighet och ge förbättrad livskvalitet, livstillfredsställelse och livsvillkor för människor med funktionsnedsättningar i Blekinge. Specifikt kommer studien att beröra befintliga och möjliga stödsystem inom personlig assistans och ehälsa. Studien syftar till att synliggöra brukarperspektiv på stödsystemens användbarhet. Av stor vikt är också att forskningen ska kunna stödja ett systematiskt och fortlöpande utvecklingsarbete och kvalitetssäkring i kommun- och landstingsverksamheter. Delstudie 1 kunskapsvinsten är att via svaren från enkäten få en övergripande bild av hur brukare av stödresursen personlig assistans upplever sin livskvalitet livstillfredsställelse, livsvillkor och sin vardag. Delstudie 2 kunskapsvinsten är att via svaren från fokusgrupperna få en fördjupad bild av hur brukare av stödresursen personlig assistans upplever vissa områden av sin livskvalitet livstillfredsställelse, livsvillkor och sin vardag. Delstudie 3 kunskapsvinsten är att via svaren från och enkäter få en bild av, inom vilka områden mobil ny teknik kan användas av personal inom rehabilitering och habilitering i Landstinget Blekinge samt handikappomsorgen i länet, som stödresurs vid behandling och träning för personer med funktionsnedsättning. Delstudie 4 kunskapsvinsten är att via svaren från fokusgrupperna få en fördjupad bild av, inom vilka områden mobil ny teknik kan användas som stödresurs. Studien kommer att ge kunskapsvinster om hur personlig assistans och ny mobil teknik kan komplettera varandra som stödsystem och stödresurs med förbättrad livskvalitet livstillfredsställelse och livsvillkor i sin vardag som mål. TIDIGARE ERFARENHETER AV METODER Karin Chamoun och Matilda Ahl som kommer att genomföra datainsamlingen har erfarenhet av att genomföra, analysera och redovisa data från de metoder som kommer att användas. 9

10 HANTERING AV PERSONUPPGIFTER OCH DATA Personuppgifter hanteras enligt PUL, de dataregister som upprättas med namn, adress, telefonnummer och i förekommande fall personnummer kommer att registreras hos Landstinget Blekinges personuppgiftsombud och papperskopior förvaras omärkta och inlåsta. Det inspelade bandmaterialet kommer vid transkribering av intervjuerna erhålla en kod. Bandmaterialet och de kodade transkriberingarna kommer sedan att förvaras åtskilda och inlåsta. Alla datorfiler kommer att hållas inlåsta på BKC, Landstinget Blekinge och kodningen, ljudfiler samt transkriberad text kommer att förvaras separat från varandra. Ingen, förutom behöriga personer kommer att ha tillgång till enkäter, intervjuerna eller utskrifterna och all hantering kommer att ske i enlighet med personuppgiftslagen. Vid publicering kommer materialet att vara avidentifierat, det kommer inte vara möjligt att identifiera någon av forskningspersonerna. Delstudie 1 Materialet kommer att redovisas helt avidentifierat, men det kommer att framgå i rapporten att det är i Blekinge Län som informanterna bor och viss data kommer att redovisas per kommun. Det kommer dock att säkerställas att inga personer går att identifiera i materialet på grund av den statistiska redovisningen. Delstudie 2 Materialet kommer att redovisas helt avidentifierat, men det kommer att framgå i rapporten att det är i Blekinge Län som informanterna bor och viss data kommer att redovisas per kommun. Det kommer dock att säkerställas att inga personer går att identifiera i materialet. Delstudie 3 och 4 Materialet kommer att redovisas helt avidentifierat, men det kommer att framgå i rapporten att det är i Blekinge Län som informanterna arbetar. Det kommer dock att säkerställas att inga personer går att identifiera i materialet. All data kommer att sammanställas och redovisas avkodat, och endast att redovisas på en sådan nivå att inga personer kan identifieras. ETISKA ÖVERVÄGANDEN Bedömningen är att risken är liten att deltagarna ska uppleva obehag vid eller efter ifyllande av enkäten, nyttan av kunskapsvinsten kan anses vara större än risken för obehag informanterna. I ett större perspektiv kan studien och de personer som berörs av den utan att vara deltagare i den, påverkas genom att utpekas eller få hjälp och stöd via informationen som framkommer i resultatet. Delstudie 1 och 2 kan bidra till att personliga assistenter i Blekinge Län kan få hjälp och stöd av resultat som redovisas men det finns även risk för att utpekas som grupp via delstudierna. Delstudie 3 och 4: deltagandet i studien kan ge informanterna och övrig personal i Landstinget Blekinge och länets kommuner stöd och hjälp samt ökade kunskaper men det finns även risk för att synliggöra okunskap vilket kan orsaka obehag. 10

11 Delstudie 1 Med enkäten skickas ett informationsbrev ut, på enkäten står också samma information. Informanten har två tillfällen att läsa informationen om studien, oavsett vilket sätt man väljer att svara på enkäten får man information om anonymitet, frivilligt deltagande, rätten att avbryta och hur data kommer att publiceras. I de fall det förekommer god man eller annan legal företrädare kommer enkäten och informationsbrevet att skickas till dem. Därmed är den som är legal företrädare informerad. Delstudie 2 I enkäten finns en fråga om eventuellt deltagande i fokusgrupper under hösten, och vi kommer endast att kontakta de som tackar ja via enkäten. De som tackat ja blir inbjudna via ett brev som innehåller information om konfidentialitet, anonymitet, frivilligt deltagande, rätten att avbryta och hur data kommer att publiceras. Fokusgruppintervjun kommer att starta med information om studien och reglerna för fokusgruppintervjun, samt det informerade samtycket. Delstudie 3 Med enkäten mailas ett informationsbrev ut, på enkäten står också samma information. Informanten har två tillfällen att läsa informationen om studien och om anonymitet, frivilligt deltagande, rätten att avbryta och hur data kommer att publiceras. Delstudie 4 I enkäten finns en fråga om eventuellt deltagande i fokusgrupper under hösten, och vi kommer endast att kontakta de som tackar ja via enkäten. De som tackat ja blir inbjudna via ett brev som innehåller information om konfidentialitet, anonymitet, frivilligt deltagande, rätten att avbryta och hur data kommer att publiceras. Fokusgruppintervjun kommer att starta med information om studien och reglerna för fokusgruppintervjun, samt det informerade samtycket. TIDSPLAN FÖR DATAINSAMLINGEN: Delstudie 1 enkätutskick i oktober och sammanställs och redovisas i januari. Delstudie 2 inbjudan att delta i fokusgrupp går ut i november och genomförs i december, sammanställs och redovisas i maj. Delstudie 3 enkätutskick kommer att ske oktober 2013 redovisas i januari. Delstudie 4 Fokusgruppsintervjuer 2013, inbjudan att delta i fokusgrupp går ut i november och genomförs i december, sammanställs och redovisas i maj. 11

12 REFERENSLISTA Aftel, L., Freeman, M., Lynn, J., & Mercer, W. (2011). App Support: Mobile Software Applications for Individuals With Cognitive and Behavioral Challenges. AOTA, June20, Ahlström, G. & Wadensten, B., Ethical values in personal assistance: narratives of people with disabilities.nursing Ethics 2009 Nov;16(6): Ahlstrom, G. & Wadensten, B. Family members' experiences of personal assistance given to a relative with disabilities. Health social care community 2011 Nov;19(6): Anderberg, P. (2006). FACE: disabled people, technology and Internet. Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, Lund. Anderberg, P. & Chamoun, K. (2010). Brukarundersökning 2009: upplevd kvalité inom LSS insatser daglig verksamhet och särskilt boende i Blekinge. Karlskrona: Blekinge kompetenscentrum. Anderberg, P. & Chamoun, K. (2010). Brukarundersökning 2010: upplevd kvalité inom personlig assistans i Blekinge. Karlskrona: Blekinge kompetenscentrum. Askheim, O.P., Andersen, J., Guldvik, I. & Vegard, J. Personal assistance: what happens to the arrangement when the number of users increases and new user groups are included. Disability and society. 2013, 28(3): Arnhof, Y. (2008). Onödig ohälsa: hälsoläget för personer med funktionsnedsättning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Bahner J, Legal Rights or Simply Wishes? The Struggle for Sexual Recognition of People with Physical Disabilities Using Personal Assistance in Sweden. Sexuality and Disability 2012, sept 30(3): Bruhn M-L., Holmkvist, H., Narberg, S., Zander, L. (2011). Smartphones & appar som kognitivt stöd. Stockholm Hjälpmedelsinstitutet. Egard, H (2011). Personlig assistans i praktiken: beredskap, initiativ och vänskaplighet. Diss. Lund : Lunds universitet, 2011 Hammel, J. Technology and the environment: supportive resource or barrier for people with developmental disabilities? The nursing clinics of North America 38(2003)

13 Handisam (2013). Hur är läget 2013?: uppföljning av funktionshinderspolitiken. Johanneshov: Handisam. Handisam Handisam-gor/ IfA Kielhofner, G. (2012). Model of Human Occupation: Teori ochtillämpning. Lund: Studentlitteratur AB. Laragy C, Fisher K, Cederlund E, Campell-McLean C, Support as a complement, intrusion and right- evidence from ageing and disability support service users in Sweden and Australia. Skandinavian journal of caring sciences 2011 Dec;25(4): Lindqvist, E., & Borell, L. The match between experienced difficulties in everyday activities after stroke and assistive technology for cognitive support. Technology and Disability 22 (2010) Lindqvist, E. (2012). Assistive Technology as cognitive support in everyday life: for persons with dementia or stroke. Karolinska institutet, Stockholm. Nilsen, P. (2010). Implementering: teori och tillämpning inom hälso- & sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB. Näslund & GardelliI know, I can, I will try : youths and adults with intellectual disabilities in Sweden using information and communication technology in their everyday life. Disability and Society, 28(1), 2013, pp.28-40). Roos, M. (2011). Smartphone i vardagen. Elektronisk version Hämtad Stockholm Hjälpmedelsinstitutet Regerigen Försäkringskassan (2011). SocialförsäkringsrapportStatlig personlig assistans resultat från undersökning av gruppen assistansberättigade 2011:18. Stockholm: Försäkringskassan. Statens folkhälsoinstitut (2012). Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut Sverige (1994). Lagtext L & LA samt tillägg i lagen. Stockholm: Riksförb. för social och mental hälsa (RSMH). Sverige. Socialstyrelsen (2010). Alltjämt ojämlikt: levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Socialstyrelsen. 13

14 Sverige. Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut (2013). Folkhälsan i Sverige: årsrapport Stockholm: Socialstyrelsen. Sverige. Socialdepartementet (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Socialdepartementet, Regeringskansliet. Wadensten B, Ahlström G. The struggle for dignity by people with severe functional disabilities. Nursing Ethics Jul;16(4): Wennberg, B. & Kjellberg A. (2010). Participation When Using Cognitive Assistive Devices from the Perspective of People with Intellectual Disabilities. Occupational Therapy Int. 17, 2010:

Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner

Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och

Läs mer

Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och dess Stödresurser i Blekinge BUFUS i Blekinge, delstudie 1

Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och dess Stödresurser i Blekinge BUFUS i Blekinge, delstudie 1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och

Läs mer

Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner

Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Blekinge kompetenscentrum

Blekinge kompetenscentrum Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report of Sweden)

Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report of Sweden) Stockholm 2014-11-01 Till Committee on the Rights of the Child Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Det handlar om mänskliga rättigheter Fakta i korthet De nationella målen för

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting Vad händer i omvärlden? Ylva Branting EU EU:s definition av sällsynta sjukdomar Kodning och klassificering Omfattar fem gånger så många individer. Europeisk förteckning Standards av hjälpmedel hygienhjälpmedel

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Delaktighet, inflytande och medbestämmande

Delaktighet, inflytande och medbestämmande Delaktighet, inflytande och medbestämmande Vad ska jag prata om? Vad är delaktighet Varför delaktighet, inflytande och medbestämmande? Brukarinflytande Pict-O-Stat två exempel Delaktighet Delaktighet uppstår

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

Tänk till, gör rätt! Strategi för tillgänglighetsarbete i Umeå kommun

Tänk till, gör rätt! Strategi för tillgänglighetsarbete i Umeå kommun Tänk till, gör rätt! Strategi för tillgänglighetsarbete i Umeå kommun Innehåll Inledande ord 3 Tillgänglighet är ditt ansvar 4 Syfte med strategin 5 Ord och betydelser 6 Vad säger lagen? 8 Bättre tillgänglighet

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Ett Hylte för alla HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM. Ett program för att ge alla invånare lika förutsättningar

Ett Hylte för alla HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM. Ett program för att ge alla invånare lika förutsättningar Ett Hylte för alla HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM Ett program för att ge alla invånare lika förutsättningar Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-17 Reviderad 2013-11-28 Bakgrund Hylte kommun har sedan 2001

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

IfA-godkännande OP Assistans 2014

IfA-godkännande OP Assistans 2014 IfA-godkännande OP Assistans 24 Q. Får du stöd med att fylla i enkäten? Frågorna i enkäten vänder sig till dig som assistansberättigad. Om du behöver någon annans stöd för att svara på dem så svarar du

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning FredrikOttosson Certifieradkommunal revisor Mars2015 stans

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning FredrikOttosson Certifieradkommunal revisor Mars2015 stans www.pwc.se Revisionsrapport FredrikOttosson Certifieradkommunal revisor Mars2015 av insyn utförd assi- Granskning kommunens vid privat personlig stans Karlshamns kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Socialpolitik Fakta i korthet

Socialpolitik Fakta i korthet Jag har haft personlig assistent i nästan 17 år. Under de 17 åren har mina två barn kunnat växa upp hemma med sin mamma, inte hälsat på mig på ett boende, som säkert hade varit fallet utan LSS-insatser.

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Frågan är inte alldeles lätt att besvara. Det är dåligt med internationella jämförelser.

Frågan är inte alldeles lätt att besvara. Det är dåligt med internationella jämförelser. 1 Anförande av Bengt Westerberg, socialminister i Sverige 1991-1994, på konferens om Svensk funktionshinderpolitik bäst i världen? på Hanaholmen, Helsingfors, 2015-09-10 Är Sverige bäst i världen när det

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Syfte: Arbetet med tillgänglighet har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla människor är lika mycket

Läs mer

Upplevd kvalitet av personlig assistans

Upplevd kvalitet av personlig assistans Vår beteckning Avdelningen för analys och prognos 9303-2014 Heléne von Granitz, 010-1169141 helene.von.granitz@forsakringskassan.se 1 (28) Upplevd kvalitet av personlig assistans En litteraturöversikt

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Uppföljning av Program för delaktighet

Uppföljning av Program för delaktighet Uppföljning av Program för delaktighet FO:s årsrapport 2014 Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms stad riitta-leena.karlsson@stockholm.se 08 508 25 610 The Capital of Scandinavia Sveriges

Läs mer

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna:

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna: Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 1. Förstå uppdraget utifrån beslut. 1.1 Känna till basala behov. 1.2 Identifiera brukarens behov utifrån givna förutsättningar. 1.3 Identifiera

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Etiska överväganden i ST-projekt

Etiska överväganden i ST-projekt Etiska överväganden i ST-projekt Ulf Görman Etik Lunds universitet & Högskolan i Jönköping Vetenskaplig sekreterare Regionala etikprövningsnämnden i Lund Syftet med denna föreläsning Kursdeltagaren skall

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare Forskningsetikprövning varför och hur? World Medical Association Declaration of Helsinki Recommendations guiding physicians in biomedical research involving human subjects. 18th WMA General Assembly, Helsinki,

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Känd och erkänd Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Uppdraget Handikappförbunden gav Peter Brusén, AnnCharlotte Carlberg och Thomas Hammarberg i uppdrag att belysa den betydelse funktionshindersrörelsen

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter Vårt diarienr: Sundbyberg 2010-05-25 10-018 Till: Hans Ytterberg Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Implementering av FaR från ord till handling

Implementering av FaR från ord till handling Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade

Läs mer