Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner

Transkript

1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och dess Stödresurser i Blekinge BUFUS i Blekinge, delstudie 1 Skrift BKC 215:3 Matilda Ahl Karin Chamoun Peter Anderberg

2 Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och dess Stödresurser i Blekinge BUFUS i Blekinge, delstudie Författare och Blekinge kompetenscentrum Skrift: Matilda Ahl, Karin Chamoun och Peter Anderberg KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen. BESTÄLLNING: TRYCK: Tryckeriet, Landstinget Blekinge, Karlskrona 1:a tryckningen Printed in Sweden 215 Skrift BKC 215:3 ISBN: (tryck) ISBN: (pdf)

3 Contents SAMMANFATTNING... 5 BAKGRUND... 9 SYFTE METOD Målgrupp Datainsamling Dataanalys Hantering av personuppgifter och redovisning av data RESULTAT Resultatsammanfattning Sysselsättning och upplevelse av sysselsättning Ekonomiska förutsättningar i vardagen Boendesituation och önskad boendesituation Upplevelse av hälsotillstånd, vårdkontakter och inställning till nyhetslarm Upplevelse av kontakter med och information från assistansanordnare Upplevelse av hur den personliga assistansen genomförs praktiskt Upplevelse av inflytande, delaktighet och trygghet beträffande att leva med personlig assistans... 2 Användande av hjälpmedel och vardagsteknik som stöd i vardagen Fritidsaktiviter och tillgänglighet Engagemang i samhällsfrågor och deltagande i val samt upplevelse av bemötande i samhället Tillfredställelse i livet och med den personliga assistansen Resultatet i diagram och tabeller Bakgrundsvariabler Sysselsättning och upplevelse av sysselsättning Ekonomiska förutsättningar i vardagen Boendesituation och önskad boendesituation Upplevelse av hälsotillstånd, vårdkontakter och inställning till nyhetslarm Upplevelse av kontakter med och information från assistans anordnare Upplevelse av inflytande, delaktighet och trygghet beträffande att leva med personlig assistans... 7 Användande av hjälpmedel och vardagsteknik som stöd i vardagen Fritidsaktiviter och tillgänglighet... 79

4 Engagemang i samhällsfrågor och deltagande i val samt upplevelse av bemötande i samhället Tillfredställelse i livet och med den personliga assistansen Bakgrundsvariabler kring vem som besvarat enkäten Öppna svar från respondenterna Bilagor... 14

5 Sammanfattning Den här rapporten presenterar resultatet av en enkätundersökning riktad till samtliga personer i Blekinge län som är berättigade till och använder sig av personlig assistans samt är myndiga. Syftet var att undersöka hur mänskliga stödresurser påverkar levnadsförhållanden för människor med funktionsnedsättningar i Blekinge samt kartlägga upplevd livskvalitet, livstillfredsställelse, livsvillkor samt hur den personliga assistansen upplevs och fungerar för brukare i Blekinge län. Enkätundersökningen har genomförts under som ett forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström kommun och Blekinge Landsting, Blekinge Kompetenscentrum, som är ansvariga för undersökningen. Undersökningen är en uppföljning av den brukarundersökning som genomfördes av FoU, Blekinge kompetenscentrum 21. Enkäten har arbetats igenom av forskare inom området. Brukarmedverkan har skett genom Intresseföreningen för assistansberättigade (IfA), samt av verksamhetschefer och utvecklare i Blekinges kommuner. Enkäten har skickats ut per post till 227 personer. Av dessa var 215 möjliga respondenter och av dem har 121 personer besvarat enkäten, vilket är en svarsfrekvens på 56 %. Det är 58 kvinnor och 58 män samt 5 personer som inte har uppgett som har besvarat enkäten. Det fanns tre sätt att besvara enkäten: 1) Via pappersenkäten som fylldes i och sedan skickades tillbaka i ett frankerat svarskuvert. 2) Webb-baserat via en hemsida i informationsbrevet fanns det en länk till enkäten på internet. 3) Det tredje alternativet att svara på enkäten var att med hjälp av personligt stöd att fylla i enkäten, via telefon eller ett personligt möte (på en plats vald av informanten). De som har besvarat enkäten bor i länets 5 kommuner och de fördelar sig på följande sätt: det är 35 personer i Karlskrona, 24 personer i Karlshamn, 18 personer i Olofström samt 17 personer i Ronneby och 13 personer i Sölvesborg. Respondenterna har mellan 2-4 assistanstimmar per vecka, med ett medianvärde på 76 timmar. Det är 48 respondenter som har svarat att de fyllt i enkäten själv. Det är 5 personer som svarar att de har fyllt i enkäten tillsammans med någon annan, och 23 personer där någon annan har fyllt i enkätsvaren åt respondenten. Resultatet presenterar svaren i samma ordning som frågorna ställdes i enkäten. Följande indelning har gjorts i resultatet: Bakgrundsvariabler Sysselsättning och upplevelse av sysselsättning Ekonomiska förutsättningar i vardagen Boendesituation och önskad boendesituation Upplevelse av hälsotillstånd, vårdkontakter och inställning till nyhetslarm Upplevelse av kontakter med och information från assistansanordnare Upplevelse av hur den personliga assistansen genomförs praktiskt 5

6 Upplevelse av inflytande, delaktighet och trygghet beträffande att leva med personlig assistans Användande av hjälpmedel och vardagsteknik som stöd i vardagen Fritidsaktiviter och tillgänglighet Engagemang i samhällsfrågor och deltagande i val samt upplevelse av bemötande i samhället. Tillfredställelse i livet och med den personliga assistansen Bakgrundsvariabler kring vem som besvarata enkäten Det övervägande antalet respondenter är helt eller i stort sett nöjda med sin assistansanordnare(17 respondenter) och majoriteten (75 respondenter) har inte bytt assistansanordnare. De som har bytt assistansanordnare är oftast i åldern år. Man kan notera att sysselsättningsgraden är låg. Det är endast 41 respondenter som uppger att de arbetar eller studerar. Flertalet av dessa har en sysselsättning inom daglig verksamhet, några få har anställning med lönebidrag, praktikplats eller arbetar på den öppna arbetsmarknaden. De flesta som har sysselsättning trivs med denna. När det gäller ekonomiska förutsättningar har de flesta (92 respondenter) inte haft problem med sin privatekonomi. De som har haft svårigheter har oftast haft det vid flera tillfällen. Boendesituationen varierar mellan att bo själv (48 respondenter), bo med make/maka/sambo (36), och att bo med sina föräldrar (21). Men det är fler som önskar bo själva (84 respondenter). Respondenterna bedömer i de flesta fall sin hälsa som någorlunda eller gott. Den vanligaste orsaken som uppgavs för att inte uppsöka läkare berodde på man ville vänta ett tag, följt av att inte känna till någon bra läkare. De orsaker som rapporteras för att inte gå till tandläkaren är att inte ha råd, man ville vänta ett tag och att man är rädd för att gå dit. Anledningarna som uppgavs för att inte uppsöka psykolog är att inte ha råd, lång väntetid, rädd för att gå och att inte känna till någon bra psykolog. Respondenterna är övervägande nöjda med sin personliga assistans. Det är en övervägande del, (91 respondenter), som upplever att deras assistansanordnare har den kompentens som krävs för att ge en bra assistans. Det är 5 respondenter som upplever att handläggaren har tillräcklig kunskap om deras funktionsnedsättning och hur de påverkas av den, men lika många som inte tycker att handläggaren har tillräcklig kunskap. De flesta svarar att de har så många timmar som de behöver (62 respondenter) men det är 37 som upplever att de inte får de timmar som de behöver. Det är 14 respondenter som har varierande behov, där antalet timmar inte justeras efter behovet. Det är 4 respondenter som svarar att de dagligen behöver extra stöd utöver sin personliga assistans för att få vardagen att gå ihop. Det är vanligt att en anhörig är anställd som personlig assistans. De flesta respondenterna har valt sina assistenter själv. Det övervägande antalet,( 111) känner sig trygga med sina ordinarie assistenter, men 2 respondenter känner sig inte trygga. Man kan konstatera ett visst orosmoment 6

7 när det gäller upplevelsen av att få en vikarie. Det är 5 respondenter som tycker att det fungerar bra att få vikarie men det är 29 respondenter som inte upplever att det fungerar bra när det behövs en vikarie för ordinarie personal. Respondenterna har olika förutsättningar för att vara delaktiga och självbestämmande i sin personliga assistans. Det är 111 respondenter som upplever att deras personliga assistenter respekterar deras önskemål helt eller delvis men ett fåtal upplever inte alls att hens önskemål blir respekterade. De flesta upplever att de kan bestämma när och av vem de ska få hjälp med personlig omvårdnad men några få som inte upplever att de kan bestämma detta. Det är 85 respondenter som litar på att de kommer att få ha kvar sitt stöd av personlig assistans i framtiden men 2 som inte litar på det. Tekniska hjälpmedel för förflyttning används av en stor del av respondenterna samt hjälpmedel för stöd för minne, tidsuppfattning och planering. Önskemål om hjälpmedel för kommunikation, som röststyrning för PC, talskrift och skrivhjälpmedel, var uttalat. Så gott som samtliga respondenter uppger att de vet vart de ska vända sig för att få hjälpmedel. Flertalet respondenter använder internet varje dag via dator, surfplatta eller smart telefon. Flera respondenter använder funktioner i smart telefon eller surfplatta som hjälpmedel i sin vardag, t.ex. påminnelser, planering, skapa struktur och för kommunikation. De fritidsaktiviteter som flest respondenter har deltagit i är att ha gått på restaurang, pub eller kafé samt vistelse i naturen. Många har också varit på teater, konsert, museum el. likn. de senaste 12 månaderna. Men det är färre som har deltagit i någon form av idrott eller motionsaktivitet. Flera skulle vilja delta i fritidsaktiviteter av olika slag men avstår p.g.a. bristande tillgänglighet När det gäller engagemang i samhällsfrågor har 37 av respondenterna uppgett att de har skrivit på en namninsamling och 22 som försökt påverka någon politisk fråga. Ett fåtal har deltagit i en demonstration. Flertalet (7) respondenter uppger att de deltog i valet riksdagsvalet 21. I EU-parlamentsvalet 29 var det 37 respondenter som svarar att de deltog. Det är 68 som planerar att delta i riksdagsvalet 214 och det är 42 respondenter som planerar att delta i EU-parlamentsvalet 214. Det är flera respondenter (27) som upplever att de har blivit olämpligt bemötta på grund av sin funktionsnedsättning på restaurang, vårdcentral, sjukhus, affärer, konsert, färdtjänst och/eller buss och tåg och ett par av respondenterna har uppgett att de blivit olämpligt bemötta p.g.a. kön/etnicitet/ålder. Flertalet upplever sig ha blivit bra bemötta. Respondenterna har även svarat på hur tillfreds de är med följande aspekter; livet i allmänhet, fritidssituation, yrkessituation, ekonomi, sexualliv, äktenskap, familjeliv och kontakter med vänner och bekanta. Flertalet är tillfreds med familjelivet och kontakter med vänner och bekanta med livet i allmänhet, ekonomi och fritid medan nästan lika många upplever sitt sexualliv, fritid, yrkessituation och äktenskap som otillfredsställande. Rapporten är omfattande och berör många områden som är betydelsefulla för den enskilda individen, för fortsatta diskussioner och för utvecklingsarbetet inom kvalitet och värdegrunder. 7

8 Man kan se den som en katalog där läsaren utifrån sin egen frågeställning kan gå in under respektive rubrik och närmare studera diagram, kommentarer eller öppna svar från respondenterna. Något som kan vara intressant att titta närmare på är i vilken grad en individ är, eller ges möjlighet att vara, delaktig i beslut som rör den egna livssituationen inom de många områden som har blivit belysta genom enkäten: den låga sysselsättningsgraden, önskan om en annan boendeform, upplevelsen av handläggningen, behovet av hjälpmedel för att kunna kommunicera, tillgänglighet till att utöva fritidsaktiviteter m.m. Länk till hela rapporten: 8

9 Bakgrund Det finns många faktorer som påverkar och styr tillgänglighet och livsvillkor, möjliggör delaktighet, ger förbättrad livskvalitet och livstillfredsställelse för personer som är beroende av stödresurser i vardagen. Två brukarundersökningar som genomfördes i Blekinge (Anderberg & Chamoun, 29;21) visade på behovet av att samla in relevant och strukturerad information om brukarnas uppfattning och upplevelser av de stödsystem som man använder sig av. Dessa studier ledde fram till förändringar av rutiner inom handikappomsorgen i Blekinges fem kommuner. De visade också på behovet av mer forskning inom området. Inte minst mot bakgrund av de förändringar som gjorts genom förändrad tillämpning av lagstiftning (LSS) och de internationella åtaganden som Sverige gjort genom ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Studien syftar till att synliggöra brukarperspektiv på stödsystemens användbarhet. Av stor vikt är också att forskningen ska kunna stödja ett systematiskt och fortlöpande utvecklingsarbete och kvalitetssäkring i kommun- och landstingsverksamheter (FoU arbete). Länets kommuner har lagkrav (LSS 6 ) på sig att utvärdera och följa upp sin verksamhet. Politik Regeringen beskriver funktionshinderpolitiken som sektorsövergripande. Det betyder att insatserna och ansvaret för att nå de funktionshinderspolitiska målen vilar på respektive samhällsområde, till exempel arbetsmarknadspolitiken eller utbildningspolitiken. Politiken ska bidra till att skapa och upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna. I juni 211 fattade regeringen beslut om en femårig strategi för funktionshinderspolitiken. (En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken ). Strategin utgår bland annat från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Syftet med strategin är att visa politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur resultaten ska följas upp de kommande fem åren (Regeringen ) Lagar LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Den som får insatser enligt LSS ska erbjudas att få en individuell plan med beslutade och planerade insatser. Planen ska upprättas tillsammans med den enskilde och ska utgå från hans eller hennes önskemål. Planen kan omfatta flera insatser från en eller flera huvudmän. Kommunen har ett särskilt ansvar att samordna de insatser som tas upp i planen (Socialstyrelsen , Sverige (1994)). Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter och funktionshinder har speciellt uppmärksammats under senare delen av 2-talet. Sverige är en av de stater som ratificerat (anslutit sig till) konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter är juridiskt bindande för de länder som har valt att ratificera dem. Konventionens syfte är att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Konventionen som fokuserar på icke-diskriminering listar nödvändiga åtgärder för att personer 9

10 med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (Regeringen , Socialdepartementet 28). Myndigheter Myndigheten för delaktighet bildades 1 maj 214 av Handisam och delar av Hjälpmedelsinstitutet. Myndigheten för delaktighet arbetar för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället. Flera av regeringsuppdragen som drevs tidigare av före detta Handisam respektive Hjälpmedelsinstitutet, har nu tagits över av Myndigheten för delaktighet (Myndigheten för delaktighet, ) Den senaste lägesrapporten från Handisam, Hur är läget 213?, beskriver att det behövs särskilda insatser inom utbildning, arbetsmarknad och tillgänglighet för att det ska kunna ske förbättringar i vardagen för personer med funktionsnedsättning. Myndigheter, kommuner och landsting har ett särskilt ansvar att se till att målen för funktionshinderspolitiken uppnås och att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning efterlevs (Handisam 213). Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 214 och övertog då de uppgifter som de avvecklade myndigheterna Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut tidigare ansvarade för. Även större delen av Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan, liksom ansvaret för miljö- och folkhälsorapporteringen, har överförts till Folkhälsomyndigheten (Folkhälsomyndigheten (1) ). FHI redovisade rapporter om hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning, samt onödig ohälsa hos personer med funktionsnedsättning (Arnhof, Y. 28., Statens folkhälsoinstitut 212). I det systematiska folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå sker uppföljning av genomförda insatser. En jämlik hälsa är ett prioriterat politiskt mål. Särskilt fokus ligger därför på hälsans fördelning vad gäller faktorer såsom exempelvis kön, socioekonomi, funktionsnedsättning och ålder (Statens folkhälsoinstitut ) Organisationer Handikappförbunden är en samlande aktör med ett helhetsperspektiv på samhället och agerar aktivt för att belysa levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning och åstadkomma samhällsförändringar som inkluderar alla människor. Ett stort antal funktionshindersförbund har slutit sig samman för att agera som en samlad kraft (Handisam ). Intresseföreningen för assistansberättigade, IfA, är en intresseorganisation för personer med behov av personlig assistans. IfAs ändamål är bl.a. att arbeta för- och utveckla rättigheten till personlig assistans för personer med funktionsnedsättning, arbeta intressepolitiskt och ge stöd till enskilda brukare (IfA ). Forskning Området är relativt sparsamt beforskat de senaste åren. De områden som har belysts är bland annat anhörigas och assistenters upplevelser av personlig assistans. Studier visar att anhöriga är tacksamma för den personliga assistansen när det fungerar bra men att det skapar mycket oro när det är problem med den personliga assistansen. Det är svårt att behålla sitt privatliv när man lever med personlig assistans men den ses ändå som en viktig stödresurs som ger värdighet och bidrar till empowerment (Ahlstrom & Wadensten, 211; Egard, 211). Vidare har etiska frågeställningar 1

11 kring autonomi, integritet och inflytande beskrivits, återkommande är frågorna kring privatliv och balansen mellan att uppleva den personliga assistansen som en stödresurs och eller ett intrång i ens liv (Bahner, 212; Laragy et al. 211). Personlig assistans bidrar till en känsla av självbestämmande som är av central betydelse för individen och ger större autonomi, inflytande och delaktighet (Ahlström & Wadensten 29; Wadensten B, Ahlström G 29). Systemens hållbarhet har kartlagts (Askheim, Andersen, Guldvik & Johansen, 213) och användarnas upplevelser av systemen (Anderberg, 27). Det övergripande nationella målet för det svenska folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområdena grupperar hälsans centrala bestämningsfaktorer, det vill säga de livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. De bestämningsfaktorer som följs är av olika slag: vissa ligger nära individen och rör levnadsvanor, andra ligger längre bort och handlar om livsvillkor (Sverige 213). Källa: G. Dahlgren och M. Whitehead (1993). 11

12 Syfte Studien kommer att undersöka hur mänskliga stödresurser påverkar levnadsförhållanden för människor med funktionsnedsättningar i Blekinge. Några faktorer som behandlas är tillgänglighet, delaktighet, livskvalitet, livstillfredsställelse och livsvillkor. Metod En enkätstudie har genomförts för att kartlägga upplevd livskvalitet, livstillfredsställelse, livsvillkor och hur den personliga assistansen upplevs och fungerar för brukare i Blekinge län. Studien har genomförts som ett forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström kommun och Blekinge Landsting, Blekinge Kompetenscentrum, som är ansvariga för undersökningen. Enkäten har arbetats igenom av forskare inom området. Brukarmedverkan har skett genom Intresseföreningen för assistansberättigade (IfA), samt av verksamhetschefer och utvecklare i Blekinges kommuner. Detta arbete har gjorts för att skapa relevans och förankring i den kontext där resultaten av enkäten ska användas. Frågorna i enkäten berör hur brukare av personlig assistans upplever sin personliga assistans, livskvalitet livstillfredsställelse, livsvillkor och sin vardag. Se bilaga 1. Målgrupp Enkäten har skickats ut till total populationen i Blekinge län, som är berättigade och använder sig av personlig assistans och som är myndiga. Valet att ta med hela populationen motiveras med forskningsuppdraget, samtliga fem kommuner i Blekinge har efterfrågat undersökningen. Datainsamling Enkäten skickades med post till alla deltagare, en papperskopia och ett informationsbrev, utifrån de adresslistor kommunerna i länet tillhandahållit. Det fanns tre sätt att besvara enkäten: 4) Via pappersenkäten som fylldes i och sedan skickades tillbaka i ett frankerat svarskuvert. 5) Webb-baserat via en hemsida i informationsbrevet fanns det en länk till enkäten på internet. 6) Det tredje alternativet att svara på enkäten var att med hjälp av personligt stöd att fylla i enkäten, via telefon eller ett personligt möte (på en plats vald av informanten). Informanterna fick information om villkoren för deltagandet i studien via informationsbrevet som följde med enkäten. Det var information om anonymitet, frivilligt deltagande, rätten att avbryta och hur data kommer att publiceras. I de fall det förekom god man eller annan legal företrädare skickades enkäten och informationsbrevet till dem. Därmed är den som är legal företrädare informerad. Av informationsbrevet framgick det att brukaren i första hand ska fylla i enkäten själv utan att ta hjälp av sin personliga assistent för att svara på frågorna och fylla i enkäten. Enkäten har skickats ut till 227 personer, det var 9 kuvert som kom i retur med okänd adressat, 1 enkät hade gått ut till en underårig och två personer hade inte längre personlig assistans. Det har skickats ut påminnelsebrev i två omgångar för enkäten, två veckor efter första utskicket och sedan 8 veckor efter andra utskicket. I utskick ett och två fanns det personliga inloggningsuppgifter till varje enskild person med i informationsbrevet. Det tredje utskicket 12

13 ändrades till en adress som kortats ner med hjälp av google shortener, utan inloggningsuppgifter för att förenkla för deltagarna. Det fanns 215 möjliga respondenter och av dem har 121 besvarat enkäten vilket är en svarsfrekvens på 56 %. Det är 58 män och 58 kvinnor samt 5 personer som ej angett kön som har besvarat enkäten. Dataanalys De enkäter som har lämnats in på annat sätt än via det webbaserade formuläret har förts in i webprogrammet och data har tagits från web programmet. Det är möjligt att dela upp data per kön, ålder, kommun för att skapa korstabeller som redovisas i resultatet. De öppna svarsalternativen har sammanfattats och redovisas avkodade, all data redovisas avidentifierad. Hantering av personuppgifter och redovisning av data Personuppgifter har hanterats enligt PUL, de dataregister som har upprättas med namn, adress, telefonnummer och i förekommande fall personnummer har registreras hos Landstinget Blekinges personuppgiftsombud och papperskopior förvaras omärkta och inlåsta. Materialet kommer att redovisas helt avidentifierat, men det kommer att framgå i rapporten att det är i Blekinge Län som informanterna bor och viss data kommer att redovisas per kommun. Det kommer dock att säkerställas att inga personer går att identifiera i materialet på grund av den statistiska redovisningen. Resultat Resultatet presenterar svaren som lämnats in, de redovisas i samma ordning som frågorna ställdes i enkäten. Följande indelning har gjorts i resultatet: Bakgrundsvariabler Sysselsättning och upplevelse av sysselsättning Ekonomiska förutsättningar i vardagen Boendesituation och önskad boendesituation Upplevelse av hälsotillstånd, vårdkontakter och inställning till nyhetslarm Upplevelse av kontakter med och information från assistansanordnare Upplevelse av hur den personliga assistansen genomförs praktiskt Upplevelse av inflytande, delaktighet och trygghet beträffande att leva med personlig assistans Användande av hjälpmedel och vardagsteknik som stöd i vardagen Fritidsaktiviter och tillgänglighet Engagemang i samhällsfrågor och deltagande i val samt upplevelse av bemötande i samhället. Tillfredställelse i livet och med den personliga assistansen Bakgrundsvariabler kring vem som besvarata enkäten 13

14 En resultatsammanfattning presenterar resultatet under varje rubrik och efter en kort inledande text finner läsaren en sidhänvisning till den del av resultatet som består av diagram och tabeller. I den del som består av diagram och tabeller återkommer det en kursiv text under varje diagram, som beskriver frågan som redovisas i diagrammet. Sedan följer en beskrivning av data och de svar som diagrammet innehåller. De flesta av frågorna redovisas på fler nivåer med ett diagram som beskriver samtliga som har svarat på frågan i Blekinge län, ett diagram som visar män och kvinnors svar samt hur svaren fördelas på länets fem kommuner och i ålderskategorier. Resultatet redovisas i form av deskriptiv statistik och rådata för att ge en överblick. Materialet kommer att analyseras statistiskt i andra publikationer. De svar som respondenterna har angett är mer att betrakta som kvalitativ data. Det är värdefullt då det visar hur de som besvarat enkäten upplever sin vardag, livsvillkor och levnadsvanor. De procentsatser som visas i resultatet är alltid andelen i procent av alla som har svarat på enkäten. Resultatsammanfattning Nedan följer en sammanfattning av resultatet, vid varje rubrik finner läsaren en sidhänvisning till den del av resultatet som består av diagram och tabeller där mer detaljerad information finns tillgänglig kring varje fråga i enkäten. Bakgrundsvariabler som kön, ålder och i vilken kommun respondenterna bor beskrivs. Det redovisas även basfakta om assistansen, funktionsnedsättningen och vad respondenterna får assistans med. (Läs mer på sidan 21 och framåt.) Presentation av de som svarat Av de 215 möjliga respondenterna har 121 besvarat enkäten vilket är en svarsfrekvens på 56 %. Det är 58 män och 58 kvinnor samt 5 personer som ej angett kön som har besvarat enkäten. De som har besvarat enkäten bor i länets 5 kommuner och de fördelar sig på följande sätt, det är 35 personer i Karlskrona, 24 personer i Karlshamn, 18 personer i Olofström, 17 personer i Ronneby och 13 personer i Sölvesborg. Respondenterna har mellan 4-4 assistanstimmar per vecka, med ett medianvärde på 76 timmar. Det är 48 respondenter som har svarat att de fyllt i enkäten själv. Det är 5 personer svarar att de har fyllt i enkäten tillsammans med någon annan, och 23 personer där någon annan har fyllt i enkätsvaren åt respondenten. (Läs mer på sidan 81 och framåt.) Assistansanordnare och nöjdhet De flesta av respondenterna har antingen kommunen, (57 personer) som assistansanordnare eller en privat anordnare, (48 personer). Det förekommer att respondenterna är med i ett brukarkooperativ, att de själva är arbetsgivare eller att de har en annan service organisation. Det är 17 respondenter som är helt eller i stort sett är nöjda med och känner tilltro till sin assistansanordnare, men det är 5 av respondenterna som är missnöjda. Respondenternas svar fördelar sig på samma sätt som för länet även när de delas upp på kön, ålder och kommun. 14

15 Det är en majoritetet av respondenterna, (75 personer) som inte har bytt assistansanordnare. Det är 35 som har bytt en gång och 13 personer som bytt flera gånger. Det är något fler personer som bytt assistansanordnare i ålderskategorin år. Funktionsnedsättning Det är hälften av respondenterna som haft sin funktionsnedsättning sedan födseln/barndomen och det är hälften som lever med sin funktionsnedsättning sedan 18 års-ålder eller senare i livet. Fördelningen gäller även när svaren fördelas på kön och kommun. I de två yngre ålderskategorierna, år och 3-39 år, uppger många av respondenterna att de haft sitt funktionshinder sedan födseln/barndomen. I ålderskategorin 4-49 år är svaren jämt fördelade mellan svarsalternativen. I de tre äldre ålderskategorierna (5-59 år, 6-65 år och 66 år eller äldre) är det en stor andel som uppger att de haft sin funktionsnedsättning sedan 18-årsålder eller senare i livet. De funktionsnedsättningar som flest respondenter rapporterar in via enkäten är i första hand rörelsehinder, följt av talsvårigheter, hjärnskada efter skada eller sjukdom och utvecklingsstörning. Det är några som rapporterar att de har synnedsättning även med glasögon eller andra hjälpmedel. Vad får man assistans med Mellan av de respondenter som har svarat på enkäten får assistans med personlig hygien, måltider, på- och avklädning, förflyttning inomhus och förflyttning utomhus. Flera av respondenterna (mellan personer) svarar att de får assistans med att träffa släkt och vänner, gå på stan, andra fritidsintressen och familjeliv. Det är vanligt, (mellan 5-67 personer) att få assistans med aktiviteter som reparationer, tvätta bil och klippa gräs samt sköta privatekonomi. Det finns mellan 1-9 personer som har uppgett att de inte har assistans för följande aktiviteter men de önskar att de hade haft det: arbeta, studera, leka, kommunicera med andra, bilkörning, att någon alltid ska finnas till hands, bevakande tillsyn, livsuppehållande åtgärder, annat som förutsätter ingående kunskaper om mig, reparationer, hushållssysslor, att göra inköp, sköta privatekonomi, förflyttning utomhus och inomhus samt måltider, att träffa släkt och vänner, gå på stan, andra fritidsintressen och familjeliv. Sysselsättning och upplevelse av sysselsättning Följande avsnitt beskriver vilken sysselsättning respondenterna har. Vad de önskar för sysselsättning och om de är nöjda med sin nuvarande sysselsättning. (Läs mer på sidan 28 och framåt.) Sysselsättningsgraden i gruppen som har svarat på enkäten är låg, det är mer än hälften som inte har en sysselsättning. Det är 75 respondenter som inte har någon sysselsättning och 41 som uppger att de antingen arbetar eller studerar. Det är tydligt att syselsättningsgraden sjunker ju äldre respondenterna blir och av de 75 som uppger att de inte arbetar är det 51 respondenter som är 5 år och äldre. 15

16 Det är vanligast att personer i års- åldern studerar. Det förekommer att personer i de andra ålderkategorierna studerar men endast ett fåtal. De personer som har en sysselsättning har oftast en daglig verksamhet, 27 personer, följt av mellan 3-6 personer som har anställning med lönebidrag, praktikplats eller arbetar på den öppna arbetsmarkanden. Typen av sysselsättning och anställningsform ser lika ut för män och kvinnor och följer fördelningen för Blekinge län. I Karlshamn och Karlskrona finns det respondenter som lönerarbetar på den öppna arbets marknaden. Anställning med lönebidrag förekommer i Karlskrona, Karlshamn och Olofström. Praktikplats har respondenter i Ronneby, Karlshamn och Olofström. Trivsel med daglig aktivitet Det är 35 av 5 personer som har sysselsättning, arbete eller studier, som uppger att de alltid eller nästan alltid trivs med sin aktivitet. Både män och kvinnor svarar till övervägande del att de alltid eller nästan alltid trivs på sitt arbete eller med sina studier. Det är bara kvinnor som svarat att de aldrig trivs eller att de inte vet om de trivs på sitt arbete eller sina studier. Önskad aktivitet De respondenter som inte har någon aktivitet dagtid svarar att i första hand att de inte vill ha någon aktivitet följt av de öppna svaren på frågan där några önskade aktiviteter var vill arbeta ideellt, något med datorn hemifrån, dag folkhögskola, olika former av fritidssysselsättning i form av fysisk aktivitet som promenader, simning. Det är några personer som önskar komma in på den öppna arbetsmarknaden, följt av daglig verksamhet, att ha en praktikplats och arbete med lönebidrag. Ekonomiska förutsättningar i vardagen Följande avsnitt i resultatet beskriver deltagarnas ekonomiska situation. Det görs utifrån om de klarar av att betala för de utgifter de har (mat, hyra och räkningar) och om de har möjlighet att på en veckas tid skaffa fram 15kr. (Läs mer på sidan 35 och framåt.) Det är 92 respondenter som inte har haft några problem med sin privatekonomi. De som har haft svårigheter med sin privatekonomi oftare har haft problem vid flera tillfällen (21 personer), än vid ett tillfälle (7 personer). Det är 66 personer som kan få fram en summa på 15kr på en vecka, och resterande 5 personer som inte kan det. I Karlshamn, Sölvesborg och Olofström är det fler respondenter som svarat ja, att det går att få fram 15 kr på en vecka än nej det går inte. I Karlskrona och Ronneby är det fler respondenter som svarat nej på frågan, om det är möjligt att skaffa fram 15 kr på en vecka än ja det går. Boendesituation och önskad boendesituation I följande avsnitt i resultatet presenteras respondenternas boendesituation, samt hur de önskar bo. Det redovisas också vad man har tillgång till i sin bostad som kök/kokvrå, dusch, telefon, dator och mobiltelefon. (Läs mer på sidan 38 och framåt.) Det vanligaste svaret är att bo själv, (48 personer), följt av med make/maka/sambo, (36 personer), och att bo med sina föräldrar (21 personer). Det fanns även öppna svar till denna 16

17 fråga. Svaren som gavs var, hyr ett anpassat hus, boendeanpassning, bor i samma hus som föräldrar men i egen lägenhet, bor med föräldrar på helger. I Karlskrona, Ronneby och Sölvesborg är det vanligast att bo själv, och i Olofström och Karlshamn är det vanligast att bo med make/maka/sambo. I ålderskategorin år är det vanligt att bo med föräldrar och från 5 års-ålder och uppåt i åren är det vanligast att bo med make/maka/sambo. I ålderskategorierna 3-39 år och 4-49 år är det flest personer som bor själv. Önskat boende När respondenterna svarar på hur de önskar att de bodde är det 84 personer som uppger att de vill bo själv, följt av att bo med föräldrar med personlig assistans. Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var, jag tror X vill bo lite hemma och lite på boende, gruppboende med personlig assistans om det går (två liknande kommentarer), bo med make och personlig assistans, föräldrarna hyr extra lägenhet där jag bor för avlastning med assistenter. Det vanligaste svar som respondenterna uppger i alla ålderskategorier är att vilja bo själv med personlig assistans. I åldersgruppen18-29 år, är det flest respondenter som svarat att bo hos föräldrar med personlig assistans. I sin bostad har de flesta respondenter tillgång till kök eller kokvrå, bad och dusch, telefon, mobiltelefon, TV och dator. Det är några som inte har tillgång till telefon, mobiltelefon, TV och dator. En saknar tillgång till bad och dusch i sin bostad. Några önskar sig mobiltelefon och dator. Upplevelse av hälsotillstånd, vårdkontakter och inställning till nyhetslarm Nedan följer en redovisning av resultatet som beskriver hur respondenterna bedömer sitt hälsotillstånd och upplevelser av kontakter med vården. Det kommer också att beskrivas hur respondenterna ställer sig till olika typer av samhällsinformation och nyhetslarm. (Läs mer på sidan 42 och framåt.) Det är flest som bedömer sin hälsa som någorlunda, följt av gott hälsotillstånd. Därefter kommer de personer som uppger att de upplever sig ha ett dåligt hälsotillstånd. Det är några som bedömer sitt hälsotillstånd som mycket gott och det är några som bedömer det som mycket dåligt. Svaren från respondenterna uppdelat på män och kvinnor fördelar sig på samma sätt som resultatet för länet. Det vanligaste svarsalternativet är att respondenterna anser att deras hälsa är någorlunda i alla kommuner utom i Olofström där det är vanligast att ange sitt hälsoläge som mycket gott. I alla ålderskategorier utom 3-39år är det vanligaste svaret att bedöma sitt hälsotillstånd som någorlunda. I åldern 3-39år är det istället mycket gott som är det vanligaste svaret. Vårdkontakter Det är mellan av respondenterna som svarat nej på frågan om de avstått från att söka tandläkare, läkare och/eller psykolog. Det vanligaste svaret när respondenterna har avstått från att söka vård är att träffa läkare följt av tandläkare och psykolog. Den vanligaste orsaken som uppgavs till att inte uppsöka läkare är att man ville vänta ett tag, följt av att inte känna till någon bra. De orsaker som rapporteras för att inte gå till tandläkaren är att inte ha råd, följt av att man ville vänta ett tag och att man är rädd för att gå dit. 17

18 Anledningarna som uppgavs för att inte uppsöka psykolog är att inte ha råd, lång väntetid, rädd för att gå och att inte känna till någon bra (en person per svarsalternativ). En stor del av de som svarat har inte upplevt några brister i tillgänglighet hos tandläkare (84 personer), läkare (88 personer), eller psykolog (55 personer). Men det är några respondenter som har upplevt brister i tillgänglighet: 16 hos tandläkare, 8 hos läkare och 2 personer hos psykolog. Inställning till nyhetslarm Respondenterna har fått frågan om hur de reagerar på nyhetslarm som: man får cancer av chips eller uppmaningar om att källsortera sopor, att cykla istället för att ta bilen på korta sträckor eller om märkning på mat och produkter som KRAV och Fair Trade. De vanligaste svaren på frågan är de två svarsalternativen: att det känns viktigt och att man vill försöka göra vad man kan utifrån sina förutsättningar eller att man inte bryr sig speciellt mycket om den här typen av nyhetslarm. De vanligaste svaren på hur respondenterna reagerar på nya uppmaningar om fysisk aktivitet, till exempel det är farligt att sitta stilla, uppmaningar om att man ska ta cykeln istället för bilen samt brister i socialt ansvarstagande hos företag, till exempel farliga arbetsförhållanden, långa arbetspass och låga löner, är att bli frustrerad för att man upplever att man inte kan göra något åt problemet. På svarsalternativet jag blir stressad och upplever visst obehag är det vanligaste svaren på områdena nya uppmaningar om fysisk aktivitet, till exempel det är farligt att sitta stilla och alarmrapporter om ett visst livsmedel till exempel man får cancer av chips. Upplevelse av kontakter med och information från assistansanordnare Avsnittet beskriver respondenternas upplevelse av hur assistansanordnaren uppfyller sin roll. Det är frågor kring bemötande, kompetens, redovisning av information och om respondenterna upplever att de har insyn i ekonomin för sin assistans. (Läs mer på sidan 46 och framåt.) Upplevelse av assistansanordnares kompentens, redovisning av ekonomin, inflytande och påverkan samt informationsflöde Det är en övervägande del, (91 personer), som upplever att deras assistansanordnare har den kompentens som krävs för att ge en bra assistans och det är 8 personer som inte upplever det. Det är 57 personer som anser att ekonomin för assistansen redovisas på ett tydligt sätt och det är 37 personer som inte anser att ekonomin redovisas tillräckligt tydligt. (Jämför nedan under rubrik Information om ekonomi ). Det är 82 respondenter som anser att assistansanordnaren har inflytande och möjlighet att påverka sin assistans, det är 13 respondenter som inte anser det. Det är 76 respondenter som svarar att de anser att assistansanordnaren ger tillräckligt med information om saker respondenten har undrat över, det är 2 respondenter som inte upplever det. Det är vanligt att få hjälp med sin ansökan/omprövning hos försäkringskassan och de tre vanligaste svaren är att få hjälp av en god man/ förmyndare (38 personer), följt av en familjemedlem (36 personer) eller assistansanordnare/brukarkooperativ (27 personer). 18

19 Upplevelse av handläggarens kompetens Det är 5 respondenter som upplever att handläggaren har tillräcklig kunskap om deras funktionsnedsättning och hur de påverkas av den, det är 49 respondenter som upplever motsatsen och har svarat nej på frågan. Det är 18 respondenter som svarar att de inte vet, de har inte varit i kontakt med handläggaren. I Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg har svaren fördelat sig lika mellan svarsalternativen ja och nej. I Ronneby är det fler som svara nej och i Olofström är det fler som svarar ja. I de yngre åldersgrupperna är det mer vanligt att respondenterna uppger att de upplever brister i handläggarens kompetens. I åldersgruppen 4-49 år är det nästan dubbelt så många som är nöjda än som är missnöjda med sin handläggares kompentens. Information om ekonomi Det har varit av intresse att undersöka informanternas upplevelse av informationsflödet kring ekonomin för den enskilda individens personliga assistans. Det ställdes därför en mer nyanserad fråga med fyra svarsalternativ. Det är 73 personer som svarar att de får information eller god information och det är 39 personer som uppger att de får nästan ingen eller ingen information alls om ekonomin för den personliga assistansen. Upplevelse av hur den personliga assistansen genomförs praktiskt I den här delen av texten beskrivs om respondenterna upplever att de får de timmar assistans som de behöver, om de är fördelade på det sätt som de önskar. Här beskrivs också vem som är assistent, och om man behöver extra stöd från någon eller köper tjänster från ett företag för att vardagen ska gå ihop. (Läs mer på sidan 53 och framåt.) Antal timmar med assistans och fördelningen av dessa Det är 62 respondenter som svarar att de har så många timmar som de behöver och det är 37 respondenter som upplever att de inte får de timmar som de behöver. Det är 14 respondenter som har varierande behov, där antalet timmar inte justeras efter behovet. Det vanligaste svarsalternativet respondenterna uppger i Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström är ja, att de får det antal timmar assistans de behöver. I Ronneby är det lika många som är svarar ja som svarar nej. Det är hälften så många eller något fler respondenter som uppgett att de inte får de antal timmar de behöver jämfört med de som svarat ja, i alla kommuner förutom i Ronneby. Det är en majoritet av respondenterna 88 personer som upplever att timmarna med personlig assistans är fördelade utifrån deras behov och det är 19 personer som har svarat inte upplever det. Det vanligaste svaret på frågan om respondenterna får hjälp av två eller flera respondenter samtidigt är nej jag behöver inte det, följt av de som svarar att de har dubbel bemanning. Det är några respondenter som svarar nej, men jag skulle behöva det. Behov av extra stöd från anhöriga, eller inköp av tjänster från företag för att vardagen ska gå ihop Det är 4 respondenter som svarar att de dagligen behöver extra stöd för att få vardagen att gå ihop utöver sin personliga assistans. Det är 19 respondenter som är beroende av hjälp någon gång per vecka, 7 behöver hjälp någon gång per månad och 22 respondenter behöver hjälp mer sällan än så. Det är 31 respondenter som svarar att de inte behöver hjälp från anhöriga för att få 19

20 vardagen att gå runt.. Det vanligaste svaret som 41 respondenter uppger är att mamma hjälper, det är 32 som svarar pappa och 26 respondenter uppger att de får hjälp av make/maka/sambo. De flesta, (16 respondenter) köper inte tjänster från ett företag för att få vardagen att gå ihop, men det är 1 personer som gör det. När svaren från respondenterna fördelas över kön följer män och kvinnors svar, svaren för länet. Det förekommer i alla ålderkategorierna att respondenterna köper tjänster förutom i ålderskategorin år som inte köper några tjänster för att få vardagen att gå ihop. Då svaren fördelas per kommun visar det sig att det sig att 1-4 personer i alla kommuner utom Olofström köper tjänster för att få vardagen att gå ihop. Anhörig som personliga assistent Det är vanligt att en anhörig är anställd som personliga assistent. De fem svarsalternativ som flest respondenter uppgav är, mamma (32 personer), annan familjemedlem/släkting (29 personer), utomstående assistenter (28 personer), make/maka/sambo (27 personer) och 25 personer har pappa som personlig assistent. Upplevelse av inflytande, delaktighet och trygghet beträffande att leva med personlig assistans Nedan beskrivs respondenternas upplevelse av att leva med personlig assistans när det kommer till att kunna styra den egna vardagen och känna sig trygg i situationen med personlig assistans. Om det finns möjlighet att påveraka vem som ska arbeta som personlig assistent, av vem och när stödinsatserna ska genomföras. Det redovisas även om respondenten får tydlig och tillräcklig information kring att det kommer vikarier när ordinarie personal har förhinder. (Läs mer på sidan 65 och framåt.) Det är 65 respondenter som har valt sina alla sina assistenter själv följt av 41 respondenter som har valt de flesta eller några personliga assistenterna själv. Det är 13 respondenter som inte har valt sina personliga assitstenter själva. De flesta,( 111 personer), av de som svarat känner sig trygga med sina ordinarie assistenter, men 2 respondenter känner sig inte trygga med sina ordinarie assistenter. Vikarier Upplevelserna kring hur det fungerar när det ska komma en vikarie är olika. Det är 5 respondenter som håller med om det fungerar bra att få vikarie och det är 29 respondenter som inte upplever att det fungerar bra när det behövs en vikarie för ordinarie personal. Det är 27 personer som upplever det som neutralt att få en vikarie, det är ingen skillnad mot ordinarie assistans. När det gäller upplevd trygghet med vikarier är det 58 personer som känner sig trygga och 2 respondenter som inte känner sig trygga med de vikarier som kommer och 23 är neutrala till frågan. På påståendet om att respondenten får tydlig och tillräckligt med information när det kommer vikarie är det 65 respondenter som håller med, följt av 24 respondenter som upplever informationen som att den varken är tydlig eller brister och det är 1 respondenter som inte upplever informationen som tydlig och tillräcklig. 2

21 Självbestämande och delaktighet Respondenterna har olika förutsättningar för att vara delaktiga och självbestämande i sin personliga assistans och det framgår av att det på några frågor är mellan 7-12 respondenter som har angett att frågan inte är aktuell för dem. Det är 111 respondenter som upplever att deras personliga assistenter respekterar deras önskemål helt eller delvis, 1 upplever inte alls att hens önskemål blir respekterade och 3 respondenter uppger att frågan inte är aktuell för dem. En majoritet (12 personer) upplever att de själva kan bestämma när de ska få hjälp med personlig omvårdnad t.ex. duscha, toalett besök och att borsta tänderna. Det är 3 respondenter som inte upplever att de bestämmer när de ska få hjälpmed personlig omvårdnad och 9 personer som uppger att det inte är aktuellt för dem. På påståendet jag bestämmer själv vem som ska hjälpa mig med personligaomvårdnad är det 9 respondenter som uppger att det stämmer helt eller stämmer delvis. Det är 9 som inte upplever att de kan bestämma vem som ska ge assistans vid personlig omvårdnad och 12 respondenter uppger att frågan inte är aktuell för dem. De flesta av respondenterna (91 personer) har varit med helt eller delvis planerat sitt stöd, det är 7 som inte har varit med och planerat och 1 respondenter som uppger att det inte är aktuellt för dem att vara med och planera sitt stöd. På påståendet jag litar på att min personliga assistans kommer när vi har bestämt är det 16 respondenter som helt eller delvis instämmer och 7 respondenter anser inte att frågan är aktuell för dem. Det är 85 personer som instämmer i påståendet jag litar på att mitt stöd kommer vara kvar i framtiden och det är 2 personer som inte instämmer alls i påståendet. Användande av hjälpmedel och vardagsteknik som stöd i vardagen I det här stycket presenteras vilka hjälpmedel respondenterna? använder och vilka de skulle vilja ha samt om de vet var de ska vända sig för att ansöka om hjälpmedel. Det beskrivs också vilken vardagsteknik som används och till vad den används. (Läs mer på sidan 68 och framåt.) Hjälpmedel Det är 1 respondenter som uppger att de vänder sig av hjälpmedel för förflyttning andra hjälpmedel som många använder är stöd för minne och för tidsuppfattning och planering. Det är 43 respondenter som svarar att de inte saknar något hjälpmedel. Men det finns önskemål om hjälpmedel och det är i första hand hjälpmedel för kommunikation. Det fanns öppna svarsalternativ på den här frågan och de visar att det är flera som skulle vilja ha stöd för att kommunicera som röststyrning till PC, talskrift, skrivhjälpmedel, talsyntes samt olika former av hjälpmedel för förflyttning. Det är 111 personer som uppger att de vet vart de ska vända sig för att få hjälpmedel och det är 5 personer som inte vet vart de ska vända sig. Det är 3 respondenter som uppger att frågan inte är aktuell för dem. När frågan delas upp på män och kvinnor, kommunvis och åldersindelat följer de svaren som uppges i varje kategori svaren för länet. Användning av internet och vardagsteknik Det är 8 personer som har svarat att de använder internet varje dag eller någon gång. De aktiviteter som görs varje dag via internet är att lyssna på musik eller radio, följt av att vara aktiv 21

22 på sociala nätverk och läsa tidnigen. Aktiviteter som respondenterna gör någon gång är t.ex. slå upp ord och fakta, titta på TV, titta på Youtube, fildelning, sköta bankaffärer, söka produktinformation, e-handla, söka information om hälsa, tillgänglighet, funktionshinder, resmål och personlig assistans. Respondenterna använder sig av surfplatta eller smart telefon för att använda appar, spela spel, mejla, hålla kontakt med vänner och familj, delta i sociala medier och söka information. Det är flera respondenter som använder sig av vardagsteknik som smart telefon eller surfplatta som hjälpmedel i sin vardag för att komma ihåg saker, hålla koll på tider, planera, skapa struktur och kommunikation. Fritidsaktiviter och tillgänglighet I den här delen beskrivs vilka fritidsaktiviteter respondenterna har ägnat sig åt och vilka som har valts bort på grund av bristande tillgänglighet. De aktiviteter som finns med som alternativ i frågan är: gå på bio, gå på restaurang, pub eller kafé, besöka ett bibliotek, gå på teater, konsert, museum, gå på ett idrottsevenemang, idrotta eller motionera inomhus, idrotta eller motionera utomhus, besöka en affär eller ett köpcentrum. Det beskrivs även vilken typ av transportmedel som används för att ta sig till och från aktiviteterna. (Läs mer på sidan 73 och framåt.) De fritidsaktiviteter som flest respondenter har deltagit i är att ha gått på restaurang, pub eller kafé för nöjes skull (95 personer) följt av att ha vistats i naturen för att få en naturupplevelse (83 personer) och det är 57 respondenter som svarar att de har varit på teater, konsert, museum eller liknande kulturevenemang de senaste 12 månaderna. De fritidsaktiviteter där det är fler som inte har deltagit än de som har deltagit är att ha idrottat eller motionerat i någon inomhus- eller utomhusanläggning. Det är även fler personer som svarar att de inte har varit bortresta på semester i Sverige eller utomlands under minst en veckas tid än de som har varit bortresta på semester. Det finns personer som skulle vilja delta i aktiviteter men avstår p.g.a. bristande tillgänglighetet, det gäller samtliga aktiviteter. Det vanligaste svaret är att avstå ifrån att gå på restaurang, pub eller kafé, följt av gå på teater, konsert och museum och besöka en affär eller köpcentrum. Respondenterna som tar sig ut på stan för att göra något spontant, fika eller gå på bio tar sig oftast dit med bil och med personlig assitstent som kör (62 personer), följt av färdtjänst (46 personer) och med bil vän eller anhörig som kör (27 personer). Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var permobil med assistent, handikappanpassad moppe, elrullstol samt då åker jag färdtjänst, går ej att göra något spontant använder annars färdtjänst, promenad med rullstol och assistans, promenad. Engagemang i samhällsfrågor och deltagande i val samt upplevelse av bemötande i samhället I det här avsnittet beskrivs om respondenterna har deltagit i riksdagsval och EU-parlamentensval eller engagerat sig i någon intressefråga genom att aktivt ta ställning. Även upplevelse av bemötande både i offentlig och privat sektor i samhället. (Läs mer på sidan 77 och framåt.) 22

23 Under de senaste 5 åren är det 37 av respondenterna har skrivit på en namninsamling, följt av 22 respondenter som försökt påverka någon politisk fråga. Det är 9 respondenter som har deltagit i en demonstration för att stödja eller protestera mot något. På frågan för vilka områden som respondenterna hade engagerat sig fanns följande alternativ att välja på: funktionshinderfrågor, miljöfrågor, hållbarutveckling, hjälporganisationer, politik och religion. Det område som flest respondenter svarar att de engagerar sig i är funktionshinderfrågor, följt av miljöfrågor, hjälporganisationer som Röda korset och politik. Det är 7 respondenter som uppger att de deltog i valet riksdagsvalet 21. I EU-parlamentsvalet 29 var det 37 respondenter som svarar att de deltog. Det är 68 som planerar att delta i riksdagsvalet 214 och det är 42 respondenter som planerar att delta i EU-parlamentsvalet 214. Olämpligt bemötande De som besvarat enkäten har fått frågan om de blivit olämpligt bemötta på grund av sin funktionsnedsättning: kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning på följande ställen: restaurang, vårdcentral, sjukhus, affärer, konsert, färdtjänst och/eller buss och tåg. De respondenter, mellan 12 och 27 personer, som upplever att de blivit bemötta på ett olämpligt sätt upplever att de har blivit det p.g.a. sin funktionsnedsättning på samtliga ställen. Det är mellan 1-2 personer som har svarat att de upplever att de blivit bemötta på ett olämpligt sätt pga. kön etnicitet och ålder på vårdcentral, sjukhus, restaurang och färdtjänst. Det vanligaste svaret som respondenterna anger är nej, de har blivit bra bemötta på samtliga svarsalternativ. Tillfredställelse i livet och med den personliga assistansen I följande avsnitt beskrivs upplevelsen av hur tillfredställande levnadssituationen är och nöjdhet med den personliga assistansen. (Läs mer på sidan 79 och framåt.) Tillfredställelse med levnadssituation Respondenterna har svarat på hur tillfreds de är med följande aspekter; livet i allmänhet, fritidssituation, yrkessituation, ekonomi, sexualliv, äktenskap, familjeliv och kontakter med vänner och bekanta. Aspekterna har rankats på en skala från mycket otillfredsställande till mycket tillfredställande, med en skala på sex steg. De aspekter som respondenterna anger som mest tillfredställande är familjelivet (35 personer), kontakter med vänner och bekanta (28 personer) och livet i allmänhet (16 personer). De aspekter som respondenterna personer, uppger som mycket otillfredsställande är mitt sexualliv (51 personer) följt av mitt äktenskap (36 personer) och 27 respondenter svarar att deras yrkessituation är mycket otillfredsställande. Om resultatet delas upp i de som upplever aspekterna som tillfredställande och inte tillfredsställande förändras bilden något litet. Det är 88 respondenter som svarar att de är tillfreds med kontakter med vänner och bekanta, 75 är tillfreds med livet i allmänhet, 66 är tillfreds med sin ekonomi och 57 respondenter är nöjda med sin fritidssituation. Det är 67 respondenter som uppger att deras sexualliv är otillfredsställande, 5 uppger fritidssituation, 48 respondenter svarar yrkessituation och 44 personer uppger att deras äktenskap är otillfredsställande. 23

24 Nöjdhet med personlig assistans Följande påstående presenterade i enkäten: jag är nöjd med min personliga assistans i sin helhet, min personliga assistans uppfyller mina förväntningar föreställ dig en assistans som är perfekt i alla avseenden samt hur nära eller långt ifrån en perfekt assistans är du idag? Påståendena rankas på en femgradig skala, från mycket nöjd/nära till mycket missnöjd/långt bort. På svarsalternativet jag är nöjd med min personliga assistans i sin helhet är det 68 respondenter som anger mycket nöjd, 33 som svarar nöjd följt av 1 som svarar medel. Det är 4 respondenter som är missnöjda och en är mycket missnöjd. (Det är 111 nöjda och 5 missnöjda respondenter.) Det är 6 respondenter som är mycket nöjda hur den personliga assistansen uppfyller deras förväntningar, 33 är nöjda, 14 svarar medel och 6 respondenter svarar missnöjd. (Det är 17 nöjda och 6 missnöjda respondenter.) När det kommer till att respondenten ska föreställa sig en perfekt personlig assitans svarar 36 att deras personliga assistans är mycket nära perfekt, 48 svarar att det är nära följt av 5 som svarar långt bort och 1 respondent uppger att den perfekta assistansen är mycket långt bort. Resultatet i diagram och tabeller Bakgrundsvariabler Denna del av resultatet beskriver bakgrundsvariabler som kön, ålder och i vilken kommun respondenterna bor. Det redovisas även basfakta om assistansen, funktionsnedsättningen och vad respondenterna får stöd och hjälp med. Fråga 1 och 3) Män och kvinnor som svarat på enkäten, kommunvis och 3) Män och kvinnor, kommunvis(n 121, n116) Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Kvinna Man Summa Diagrammet visar fördelningen av respondenter i Blekinge läns kommuner och hur fördelningen är mellan män och kvinnor i respektive kommun. I Karlskrona och Olofström är det fler respondenter som är män än kvinnor. I Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg är det fler respondenter som är kvinnor än män. Det är totalt 58 män och 58 kvinnor samt 5 personer som ej angett kön som har besvarat enkäten. 24

25 Fråga 2) Män och kvinnor, åldersfördelat 2) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n116) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldra Kvinna Man Diagrammet visar fördelningen av respondenter i sex ålderskategorier samt hur fördelningen är mellan män och kvinnor är i respektive åldergrupp. Det är i åldersgrupperna 18-29år och 4-49 år fler män än kvinnor. I åldersgrupperna 3-39år och 5-59år är det fler kvinnor än män. I de två äldre kategorierna 6-65år och 66 och äldre, är det nästan lika många män som kvinnor. Fråga 4) Vad har du för assistansanordnare idag? 6 4) Samtliga som svarat på frågan (N121, n116) 5 Kommunen 4 Brukarkooperativ 3 Privat anordnare 2 Jag själv är arbetsgivare 1 Annan serviceorganisation Huvudsaklig anordnare Diagrammet visar fördelningen av vilka aktörer som respondenterna har valt för som assistansanordnare. De två vanligaste alternativen är kommunen 57 (47 %), eller en privat anordnare 48 (4 %). Fråga 5) Antal timmar med personlig assistans De 13 personer som har svarat på frågan har mellan 4-4 timmar per vecka, med ett medianvärde på 76 timmar. 25

26 Fråga 6) Är du nöjd med och känner tilltro till din assistansanordnare? 1 5 6) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n 112) Ja Ja, i stort sett. Nej Diagrammet visar att fördelningen i nöjdhet med tilltro till den assistansanordnare som respondenten valt. Det är 75 (62 %) av respondenterna som uppger att de är nöjda och känner tilltro till sin assistansanordnare, följt av 32 personer (26,5 %) som svara ja, i stort sett nöjd (totalt 17 personer, 88,5 % som är nöjda) och det är 5 personer (4 %) av respondenterna är missnöjda. De respondenter som inte är nöjda bor i Karlskrona och Karlshamn, och de återfinns i ålderskategorierna 3-39år två respondenter och 4-49år tre respondenter. Respondenternas svar fördelar sig på samma sätt som för länet även när de delas upp på kön, ålder och kommunvis. Fråga 7) Har du bytt assistansanordnare? ) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n12) Ja, en gång Ja, flera gånger Nej Diagrammet visar att fördelningen mellan respondenter som har eller inte har bytt assistansanordnare. Det är 72 (6 %) av respondenterna som inte har bytt assistansanordnare, det är 35 (29 %) som har bytt en gång och 13 (11 %) stycken som bytt flera gånger. Respondenternas svar fördelar sig på samma sätt som för länet även när de delas upp på kön, ålder och kommunvis. Det är något fler personer som bytt assistans anordnare i ålderskategorin år. 26

27 Fråga 8) Hur länge har du haft din funktionsnedsättning? ) Samtliga som svarat på frågan (N121, n119) Sedan födseln/barndomen Sedan 18-årsålder eller senare Diagrammet visar att fördelningen över hur länge respondenterna har levt med sin funktionsnedsättning. Det är 59 (49 %) av respondenterna som har haft funktionsnedsättning sedan födseln/barndomen och det är 54 (45 %) som lever med sin funktionsnedsättning sedan 18- årsålder eller senare. Svaren från respondenterna fördelar sig som för länet även när de fördelas över män och kvinnor, kön och kommunvis däremot ser fördelningen i ålderskategorier annorlunda ut. 8) Åldersindelat (N121, n119) 3 2 Sedan födseln/barndomen 1 Sedan 18-årsålder eller senare år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldre Diagrammet visar fördelningen av hur länge respondenterna har levt med funktionsnedsättning fördelat på ålderskategorier. I ålderskategorieran 18-29år och 3-39år är det en stor andel som uppger att de haft sitt funktionshinder sedan födseln/barndomen. I ålderskategorin 4-49år är svaren jämt fördelade mellan svarsalternativen. I ålderskategorierna 5-59år, 6-65 och 66 eller äldre är det en stor andel som uppger att de haft funktionsnedsättning sedan 18-årsålder eller senare i livet. Fråga 9) Vad får du assistans med? Fråga 9 innehåller många alternativ och har därför delats upp på 5 stapeldiagram nedan. Det är samtliga svar på frågan som redovisas. 27

28 1 9) Vad får du assistans med? (N121, n12) 8 6 Ja, regelbundet Ja, ibland 4 Nej, men skulle önska 2 Inte aktuellt för mig att arbeta att studera att leka kommunicera med andra bilkörning Diagrammet visar fördelningen över vad respondenterna får hjälp med och hur frekvent stödet är med alternativen ja regelbundet, ja ibland, nej men skulle önska och inte aktuellt för mig. På de områden som beskrivs, att arbeta, att studera, att leka, kommunicera med andra och bilkörning, är det många som svarat alternativet inte är aktuellt för mig. Det är flera respondenter som uppger att de regelbundet får hjälp med att kommunicera med andra, 45 personer, och/eller bilkörning 57 personer. Det är några respondenter som svarat att de behöver assistans för att arbeta, 24 personer, studera 12 personer och för att leka, 18 personer. Det finns några respondenter (mellan 2-7 personer)som svarat att de önskar att de fick assistans med att arbeta, studera, leka, kommunicera med andra och med bilkörning. 1 9)Vad får du assistans med? (N121,n12) Ja, regelbundet Ja, ibland 2 Nej, men skulle önska medicinering, slemsugning, lägga om sår med mera livsuppehållande åtgärder att någon alltid finns tillhandana bevakande tillsyn annat som förutsätter ingående kunskap om mig Inte aktuellt för mig Diagrammet visar fördelningen över vad respondenterna får hjälp med och hur frekvent stödet är med alternativen ja regelbundet, ja ibland, nej men skulle önska och inte aktuellt för mig. Det är ett stor antal som uppger att de behöver regelbundet stöd eller stöd ibland för medicinering, (89 personer), att någon finns tillhanda, (79 personer), bevakande tillsyn, (58 personer), samt annat som förutsätter ingående kunskap om mig 65 respondenter. Det svarsalternativ som flest ansåg inte var aktuellt för dem var livsuppehållande åtgärder, (69 personer). Det finns mellan 1-6 respondenter som önskar att någon alltid ska finnas till handa, 28

29 bevakande tillsyn, livsuppehållande åtgärder och/eller annat som förutsätter ingående kunskaper om mig ) Vad får du assistans med? (N121,n12) 8 6 Ja, regelbundet Ja, ibland 4 Nej, men skulle önska 2 Inte aktuellt för mig hushållssysslor, städning, tvätt med mera reperationer, tvätta bil, klippa gräsmattan, måla om hus med mera att göra inköp eller uträtta ärenden, till exempel post eller bank sköta privatekonomi Diagrammet visar fördelningen över vad respondenterna får hjälp med och hur frekvent stödet är med alternativen ja regelbundet, ja biland, nej men skulle önska och inte aktuellt för mig. Två alternativ är mycket vanligt att få assistans med och det är hushållssysslor som städning och tvätt, (13 personer), och att göra inköp eller uträtta ärenden, (96 personer). För aktiviteter som reparationer, tvätta bil och klippa gräs samt sköta privatekonomi är svaren fördelade mellan alternativen att få stöd regelbundet eller ibland, (mellan 5-67 personer), och svarsalternativet inte aktuellt för mig som uppges av respondenter. Några av respondenterna, (mellan 1-9 personer) svarar att de önskar att de skulle få hjälp med reparationer, hushållssysslor, att göra inköp och/eller sin privatekonomi. 9)Vad får du assistans med? (N121, n12) Ja, regelbundet 6 Ja, ibland 4 Nej, men skulle önska 2 Inte aktuellt för mig personlig hygien måltider på- och avklädning förflyttning inomhus förflyttning utomhus Diagrammet visar fördelningen över vad respondenterna får hjälp med och hur frekvent stödet är med alternativen ja regelbundet, ja biland, nej men skulle önska och inte aktuellt för mig. Alternativen personlig hygien, måltider, på- och avklädning, förflyttning inomhus och förflyttning utomhus är det en stor del av respondenterna (mellan personer) som får assistans med 29

30 oftast regelbundet, några respondenter får hjälp ibland. Förflyttning inomhus är det alternativ som har flest respondenter uppger som att det inte är aktuellt för mig, (23 personer). De områden respondenterna (mellan 1-2 personer)svarar att de inte har hjälp men skulle vilja ha är förflyttning utomhus och inomhus samt måltider. 9) Vad får du assistans med? (N121, n12) att träffa släkt o vänner att gå på stan, fika, shoppa andra fritidsintressen familjeliv Ja, regelbundet Ja, ibland Nej, men skulle önska Inte aktuellt för mig Diagrammet visar fördelningen över vad respondenterna får hjälp med och hur frekvent stödet är med alternativen ja regelbundet, ja biland, nej men skulle önska och inte aktuellt för mig. De flesta av respondenterna (mellan personer) svarar att de får assistans med att träffa släkt och vänner, gå på stan, andra fritidsintressen och familjeliv. Det är ett fåtal, (3-4 personer), som önskar sig assistans för de här aktiviteterna. Några respondenter anser att det inte är aktuellt för dem att få stöd med aktiviteterna som redovisas, framförallt alternativet familjeliv. De vanligaste vardagsaktiviteterna som minst 7 % av respondenterna anger att de får assistans med: personlig hygien 93 % gå på stan och shoppa 76 % måltider 78 % inköp och ärenden 79 % av och påklädning 81 % hushållssysslor 85 % förflyttning utomhus (inomhus 58 %) 83 % andra fritidsintressen 7 % 3

31 Fråga 1) Har du någon av följande funktionsnedsättningar? 1) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n119) Psykisk funktionsnedsättning Talsvårigheter Hörselnedsättning Synnedsättning ADHD / DAMP Hjärnskada efter skada eller sjukdom Autism eller autismliknande Ja, stor nedsättning Ja, liten nedsättning Nej tillstånd Utvecklingsstörning Rörelsehinder Diagrammet beskriver hur olika funktionsnedsättningar är fördelade hos respondenterna. Rörelsehinder är mest vanligt förekommande svaret. En stor nedsättning (92 personer, 76 %), liten nedsättning, 15 personer, (12 %). Det är 44 respondenter (36 %) som uppger att de har talsvårigheter med stor nedsättning, och 22 respondenter (16 %) med liten nedsättning. Det är 37 respondenter (3 %) som rapporterar att de har stor nedsättning på grund av hjärnskada efter skada eller sjukdom, följt av utvecklingsstörning, 28 personer (23 %) svarar att de har stor nedsättning. Respondenterna svarar att de har synnedsättning, även med glasögon eller andra hjälpmedel, det är 2 respondenter (16 %) som uppger stor synnedsättning, och 3 respondenter (25 %) liten synnedsättning. Sysselsättning och upplevelse av sysselsättning Följande avsnitt i resultatet beskriver vilken sysselsättning respondenterna har. Vad de önskar för sysselsättning och om de är nöjda med sin nuvarande sysselsättning. Fråga 11) Arbetar eller studerar du i nuläget? ) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n119) Ja, arbetar Ja, studerar Ja, arbetar och studerar Nej Diagrammet och tabellen visar fördelningen mellan respondenters sysselsättning, arbete, studier, arbete och studier eller ingen aktivetet. 31

32 Det är vanligast att inte ha en sysselsättning, (61 %), följt av att arbeta, (27 %), studera och till sist att arbeta och studera. Diagrammet visar fördelningen mellan män och kvinnors sysselsättning, om de arbetar, studerar eller inte har någon sysselsättning. Det är 16 % av männen som svarat att de arbetar och 1 % av kvinnorna och för studier är det 6 % av männen och,8 % av kvinnorna som studerar. Det är något fler kvinnor,(34 %), som inte har någon sysselsättning än män (25 %). 11) Kommunvis (N121, n114) Olofström Sölvesborg Karlshamn Ronneby Karlskrona Nej Ja, arbetar och studerar Ja, studerar Ja, arbetar Diagrammet visar att fördelningen mellan respondenternas sysselsättning och Blekinge läns fem kommuner. Det är 15 % som svarat att de arbetar eller studerar i Karlskrona, i övriga kommuner ligger det mellan 2-6 % som svarar att de arbetar eller studerar. De som svarat nej på om de arbetar eller studerar i nuläget ligger mellan 11-14% i alla kommuner utom Sölvesborg där 6 % har svarat nej ) Åldersindelat (N121, n 119) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldra Ja, arbetar Ja, studerar Ja, arbetar och studerar Nej Diagrammet visar att fördelningen mellan respondenters sysselsättning och i de olika åldersgrupperna. 32

33 Det är flest respondenter som svarat att de arbetar i åldersgrupperna 18-29år (8 %), 3-39år (7 %) och 4-49år (9 %). Studier är vanligast i gruppen år (6 %) svarsalternativet förekommer även i åldersgrupperna 4-49år (,8 %) och 5-59år (,8 %). Det är få som arbetar eller studerar i åldersgruppen 5-59, de flesta har svarat att de inte har en sysselsättning. I ålderskategorierna 6-65 år och 66 och äldre är det ingen som arbetar eller studerar. Fråga 12) Om du arbetar, vilken sorts arbete har du just nu? 12) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n46) Jag lönearbetar på den öppna marknaden Jag arbetar inom daglig verksamhet (dagcenter, dagverksamhet) Jag arbetar på Samhall eller annat skyddat arbete Jag har anställning med lönebidrag Jag har praktikplats Annan Diagrammet beskriver vilken arbets- och anställningsform som de arbetande respondenterna har. Det är flest personer svarat att de arbetar inom daglig verksamhet 27 respondenter (22 %). Sedan är det relativit jämt fördelat mellan den öppna arbetsmarknaden 3 respondenter (2,5 %), anställning med lönebidrag 6 respondenter (5 %) och att ha en praktikplats 3 (2,5 %). Det fanns även öppna svar till denna fråga. Det är 6 % som valt alternativet annat. Svaren som gavs var anställning utan lönebidrag, egen sysselsättning, arbetar ideellt (3 svar), avtalspension. (Antal som ej svarat på frågan 75 personer, 62 %). 12) Män och kvinnor(n121, n38) Kvinna Man (1) Jag lönearbetar på den öppna marknaden (2) Jag arbetar inom daglig verksamhet (dagcenter, dagverksamhet) (3) Jag arbetar på Samhall eller annat skyddat arbete (4) Jag har anställning med lönebidrag (5) Jag har praktikplats Diagrammet beskriver fördelningen av arbets- och anställningsformer som respondenterna har, uppdelat på män och kvinnor. 33

34 Typen av sysselsättning och anställningsform ser lika ut för män och kvinnor och följer fördelningen för Blekinge län. Det är flest som arbetar inom daglig verksamhet, sedan är det jämt fördelat mellan den öppna arbetsmarknaden, anställning med lönebidrag och att ha en praktikplats. 12) Kommunvs (N121, n37) 8 Jag lönearbetar på den öppna marknaden 6 Jag arbetar inom daglig verksamhet (dagcenter, dagverksamhet) 4 Jag arbetar på samhall eller annat skyddat arbete 2 Jag har anställning med lönebidrag Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Jag har praktikplats Diagrammet beskriver fördelningen av arbets- och anställningsformer som respondenterna har uppdelat på de fem kommunerna i Blekinge län. Det är flest respondenter i samtliga kommuner som svarat daglig verksamhet som sysselsättning. I Karlshamn och Karlskrona det finns respondenter som lönerarbetar på den öppna marknaden. Anställning med lönebidrag förekommer i Karlskrona, Karlshamn och Olofström. Praktikplats har respondenter i Ronneby, Karlshamn och Olofström ) Åldersindelat (N121, n46) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldre Jag lönearbetar på den öppna marknaden Jag arbetar inom daglig verksamhet (dagcenter, dagverksamhet) Jag arbetar på Samhall eller annat skyddat arbete Jag har anställning med lönebidrag Jag har praktikplats Diagrammet beskriver fördelningen av arbets- och anställningsformer som respondenterna har uppdelat på ålderskategorier. Daglig verksamhet är det vanligast svaret i ålderskategorin år (4 %), 3-39år (9 %), och 4-49 år (5 %). Daglig verksamhet förekommer även i kategorierna 5-59år (2,5 %) och 6-65år (,8 %). Anställning med lönebidrag förekommer i ålderskategorierna 18-29år, 3-39år och 4-49år. Praktikplats är det respondenter i ålderskategorierna 18-29år och 4-49år som har. 34

35 Fråga 13) Trivs du med vad du gör på arbetet eller dina studier? 2 13) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n5) 1 Ja, alltid Ja, nästan alltid Ja, ibland Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Diagrammet beskriver trivsel med vad man gör på arbete eller sina studier. En majoritet av respondenterna har svarat att de trivs alltid, (18 personer (15 %), eller nästan alltid, (17 personer (14 %) på arbetet eller sina studier följt av ja bland 1 personer (8 %). Det är en respondent som har svarat nej aldrig, på frågan om de trivs med vad de gör på arbetet eller sina studier ) Män och kvinnor (N=121, n5) Ja, alltid Ja, nästan alltid Ja, ibland Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Vet inte Kvinna Man Diagrammet beskriver trivsel med vad man gör på arbete eller sina studier, uppdelat på kvinnor och män. Både män och kvinnor svarar till övervägande del att de alltid eller nästan alltid trivs på sitt arbete eller med sina studier. Det är bara kvinnor som svarat att de aldrig trivs eller att de inte vet om de trivs på sitt arbete eller sina studier. Det är fler män än kvinnor som svarat på frågan ) Kommunvis (N121, n5) Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström (1) a, alltid (2) Ja, nästan alltid (3) Ja, ibland (4) ej, nästan aldrig (5)Nej, aldrig (6) et inte Diagrammet beskriver trivsel med vad man gör på arbete eller sina studier, uppdelat på Blekinge läns kommuner. Det vanligaste svaret är att respondenterna trivs alltid eller nästan alltid i alla kommuner utom i Ronneby där det vanligaste svaret är att man trivs ibland#, följt av att respondenterna alltid eller nästan alltid trivs med sin sysselsättning. I Karlskrona finns en respondent som inte trivs med sin sysselsättning, i övriga kommuner har ingen respondent svarat att de inte trivs, däremot så används svarsalternativet, vet inte. 35

36 ) Åldersindelat (N121, n5) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldre Ja, alltid Ja, nästan alltid Ja, ibland Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Vet inte Diagrammet beskriver trivsel med vad man gör på arbete eller sina studier, uppdelat på ålderkategorier. Det vanligaste svaret i ålderskategorierna 18-29år, 3-39år och 4-49år är att nästan alltid trivas följt av att alltid trivas med sin sysselsättning, tredje vanligaste svaret är att trivas ibland. I åldersgruppen 5-59 är svaren antingen att alltid trivas eller att trivas ibland. I åldersgruppen 6-65år trivs respondenterna med sin sysselsättning. Fråga 14) Om du inte har en aktivitet dagtid, är det någon av följande aktiviteter du skulle vilja göra? 14) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n71) Annan Nej, jag vill inte ha någon aktivitet Ja, studera Ja, ha en praktikplats Ja, arbeta med lönebidrag Ja, arbeta på Samhall eller annat skyddat arbete Ja, arbeta inom daglig verksamhet (dagcentraler, dagverksamhet) Ja, lönearbeta på den öppna arbetsmarknaden Diagrammet beskriver önskemål på aktivitet dagtid om respondenten i nuläget inte har en aktivitet. Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var pensionär, kan ej arbeta, vill arbeta ideellt, något med datorn hemifrån, dag folkhögskola, klarar inte något behöver träningshjälp samt olika former av fritidssysselsättning i form av fysisk aktivitet som promenader, simning. Det är flest respondenter som har uppgett att de inte vill ha någon aktivitet, (34 personer), följt de öppna svarsalternativen som beskrivits ovan. Respondenterna rapporterar att de önskar komma in på den öppna arbetsmarknaden, (11 personer), och daglig verksamhet i första hand, (9 personer), och sedan att ha en praktikplats, (2 personer), eller arbete med lönebidrag, (1 person). 36

37 14) Män och kvinnor (N:121 n71) Nej, jag vill inte ha någon aktivitet Ja, studera Ja, ha en praktikplats Ja, arbeta med lönebidrag Ja, arbeta på Samhall eller annat skyddat arbete Ja, arbeta inom daglig verksamhet (dagcentral ) Ja, lönearbeta på den öppna arbetsmarknaden Man Kvinna Diagrammet beskriver önskemål på aktivitet dagtid om respondenten i nuläget inte har en aktivitet uppdelat på män och kvinnor. Det vanligaste svarsalternativet är att inte vilja ha någon aktivitet, 11 män och 23 kvinnor har svarat detta. Sedan följer alternativen att respondenterna vill ut på den öppna arbetsmarknaden och arbeta inom daglig verksamhet med 4-5 respondenter som anger dessa alternativ både för män och kvinnor. En kvinna vill arbeta med lönebidrag och två män vill ha praktikplats. (Det är fler kvinnor än män som har svarat på frågan). 14) Kommunvis (N121, n 71) (7) Nej, jag vill inte ha någon aktivitet (6) Ja, studera (5) Ja, ha en praktikplats (4) Ja, arbeta med lönebidrag (3) Ja, arbeta på Samhall eller annat skyddat arbete (2) Ja, arbeta inom daglig verksamhet (dagcentraler, dagverksamhet) Olofström Sölvesborg Karlshamn Ronneby Karlskrona (1) Ja, lönearbeta på den öppna arbetsmarknaden Diagrammet beskriver önskemål på aktivitet dagtid om respondenten i nuläget inte har en aktivitet uppdelat på Blekinge läns fem kommuner. Det vanligaste svarsalternativet är att inte ha någon aktivitet för samtliga kommuner, följt av att arbeta på den öppna arbetsmarknaden och inom daglig verksamhet. Några respondenter som bor i Karlskrona har svarat att arbeta med lönebidrag och ha praktikplats. De önskemålen återfinns ej i de andra kommunerna i länet. 37

38 14) Åldersindelat (N121, n71) Nej, jag vill inte ha någon aktivitet Ja, studera Ja, ha en praktikplats Ja, arbeta med lönebidrag Ja, arbeta på Samhall eller annat skyddat arbete Ja, arbeta inom daglig verksamhet (dagcentraler, dagverksamhet) 66 eller äldre 6-65 år 5-59 år 4-49 år 3-39år år Ja, lönearbeta på den öppna arbetsmarknaden Diagrammet beskriver önskemål på aktivitet dagtid om respondenten i nuläget inte har en aktivitet uppdelat på ålderkategorier. Fördelningen av respondenternas svar följer de tidigare resultaten. Det är flest respondenter som har uppgett att de inte vill ha någon aktivitet, i alla åldersgrupper. Respondenterna uppger att de önskar komma in på den öppna arbetsmarknaden och arbeta inom daglig verksamhet i alla ålderskategorier utom 66år och äldre. I ålderskategorin år är det några respondenter som har svarat att de önskar en praktikplats eller arbete med lönebidrag. Ekonomiska förutsättningar i vardagen Följande avsnitt i resultatet beskriver respondenters ekonomiska situation. Det görs utifrån om de klarar av att betala för de utgifter de har (mat, hyra och räkningar) och om de har möjlighet att på en veckas tid skaffa fram 15kr. Fråga15) Har du under de senaste 12 månaderna hänt att du har haft svårigheter med att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar? 1 15) Samtliga som har svarat (N121, n12) 5 Nej Ja, vid ett tillfälle Ja, vid flera tillfällen Diagrammet beskriver om respondenterna under det senaste året har haft svårheter med att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar. 38

39 Det är 92 (76 %) respondenter som inte har haft några problem med sin privatekonomi. De som har haft svårigheter med sin privatekonomi oftare har haft problem vid flera tillfällen, 21 personer (17 %) än vid ett tillfälle, 7 personer (6 %) ) Män och kvinnor (N121, n116) (1) Nej (2) Ja, vid ett tillfälle (3) Ja, vid flera tillfällen Kvinna Man Diagrammet beskriver om respondenterna under det senaste året har haft svårheter med att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar fördelat på män och kvinnor. Det är 31 % av kvinnorna och 41 % av männen som inte har problem att klara sin privatekonomi. De män som har problem att klara sin privatekonomi har haft det vid upprepade tillfällen de senaste 12 månaderna 8 personer (7 %). Svaren från kvinnor fördelar sig mellan alternativen på följande sätt ja, vid ett tillfälle, 7 personer (6 %), och ja, vid flera tillfällen, 13 personer (11 %) ) Kommunvis (N121, n114) Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström (1)Nej (2) Ja, vid ett tillfälle (3) Ja, vid flera tillfällen Diagrammet beskriver om respondenterna under det senaste året har haft svårheter med att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar fördelat på de fem kommunerna i Blekinge län. Respondenternas svar följer länet. Det är vanligaste svaret är att inte ha några problem med ekonomin. De som har problem med ekonomin vid upprepade tillfällen i återfinns i alla kommuner. I alla kommuner utom i Olofström finns det några respondenter som har haft problem med privatekonomin vid ett tillfälle. 39

40 2 15) Åldersindelat (N121, n12) Nej Ja, vid ett tillfälle Ja, vid flera tillfällen år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldre Diagrammet beskriver om respondenterna under det senaste året har haft svårheter med att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar fördelat på ålderskategorier. Det är vanligaste svaret är att inte ha några problem med ekonomin, i alla ålderskategorier. De som har problem med ekonomin vid upprepade tillfällen återfinns i alla ålderskategorier. I alla ålderskategorier utom i 4-49år och 66år eller äldre finns det några respondenter som har haft problem med privatekonomin vid ett tillfälle. Fråga 16) Om du hamnar i en situation där du skulle behöva skaffa fram 15 kr på en vecka, skulle du klara det? ) Samtliga som har svarat (N121, n116) Ja Nej Diagrammet beskriver om respondenterna på en vecka kan skaffa fram 15 kr. Det är 66 personer, (54 %)av respondenterna som kan få fram en summa på 15kr, och resterande 5 (41 %) av respondenterna kan det inte Ja 16) Män och kvinnor (N121 n116) Nej Kvinna Man Diagrammet beskriver om respondenterna på en vecka kan skaffa fram 15 kr fördelat på män och kvinnor. 4

41 Det är jämt fördelat mellan män och kvinnor i båda grupperna, de som svarat att de kan skaffa 15kr och de som säjer att de inte kan det ) Kommunvis (N121, n 114) Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Ja Nej Diagrammet beskriver om respondenterna på en vecka kan skaffa fram 15 kr, svaren är fördelade på de fem kommunerna i länet. I Karlshamn, Sölvesborg och Olofström är det fler respondenter som svarat ja, att det går att få fram 15 kr på en vecka än nej det går inte. I Karlskrona och Ronneby är det fler respondenter som svarat nej på frågan, om det är möjligt att skaffa fram 15 kr på en vecka än ja det går ) Åldersindelat (N121, n116) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldra Ja Nej Ja Nej Diagrammet beskriver om respondenterna på en vecka kan skaffa fram 15 kr, svaren är fördelade på ålderskategorier. Det är flest respondenter som uppger att de har problem att få fram 15 kr på en vecka i ålderskategorin 18-29år, (13 %), minst problem rapporterar de i åldersgruppen 66 år eller äldre, (2,5 %). Det är i tre grupper, 4-49år, 5-59år och 66år eller äldre, där respondenterna som uppger att de har möjlighet att skaffa pengarna är fler än de som inte kan. I övriga åldersgrupper, 3-39år och 6-65år, är det jämt fördelat mellan de som kan och inte kan skaffa fram pengarna. Boendesituation och önskad boendesituation I följande avsnitt i resultatet presenteras respondenternas boendesituation, samt hur de önskar bo. Det redovisas också vad man har tillgång till i sin bostad som kök/kokvrå, dusch, telefon, dator och mobiltelefon. 41

42 Fråga 17) Vad stämmer bäst in på din boendesituation? 17) Samtliga som har svarat (N121, n115) Bor själv (inte bostad med särskild service / särskilt anpassad bostad för vuxna (LSS)) Bor med föräldrar Bor med make/maka/sambo Bor med mitt/mina barn Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna (LSS) Annan Diagrammet beskriver boendesituationen för respondenterna. Det är vanligaste svaret är att bo själv, 48 personer (4 %), eller med make/maka/sambo, 36 personer (3 %), följt av att bo med sina föräldrar. 21 personer (17 %). Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var: hyr ett anpassat hus, bostadsanpassning, bor i samma hus som föräldrar men i egen lägenhet, bor med föräldrar på helger, samt har personlig assistans dygnet runt. 17) Boendesituation (N121, n116) (1) Bor själv (inte bostad med särskild service/särskilt anpassad bostad för vuxna (LSS)) (2) Bor med föräldrar (3) Bor med make/maka/sambo 1 8 (4) Bor med mitt/mina barn Kvinna Man (5) Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna (LSS) Diagrammet beskriver boendesituationen för respondenterna fördelat på män och kvinnor. Det vanligaste svaret är att bo själv, 23 (19 %) män och 23 (19 %) kvinnor. Det är 2 (16,5 %) av kvinnorna och 15 (12 %) av männen som bor med maka/make/sambo. Det är 13 (11 %) av männen som bor med sina föräldrar och 7 (6 %) av kvinnorna. Det är 6 (5 %) av männen och 2 (2 %) av kvinnorna som bor i bostad med särskild servis (LSS). Det är 1 (,8 %) man och 2 (2 %) kvinnor som bor tillsammans med sina barn. 42

43 17) Kommunvis (N121, n114) (1) Bor själv (inte bostad med särskild service/ särskilt anpassad bostad för vuxna (LSS)) (2) Bor med föräldrar Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström (3) Bor med make/maka/sambo (4) Bor med mitt/mina barn (5) Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna (LSS) Diagrammet beskriver boendesituationen för respondenterna fördelat på Blekinge läns fem kommuner. De tre vanligaste boendeformerna är att bo själv, att bo med make/maka/sambo eller bo med föräldrar. Det vanligaste svaret att bo själv i följande kommuner i Karlskrona är det 15 personer, i Ronneby är det 1 personer och i Sölvesborg är det 7 personer som uppger att de bor själv. Det vanligaste svaret att bo med make/maka/sambo i följande kommuner, i Olofström är det 8 personer och Karlshamn är det 12 personer. 17) Ålder (N121, n115) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldre Bor själv (inte bostad med särskild service / särskilt anpassad bostad för vuxna (LSS)) Bor med föräldrar Bor med make/maka/sambo Bor med mitt/mina barn Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna (LSS) Diagrammet beskriver boendesituationen för respondenterna fördelat på ålderskategorier. I åldern år är det vanligast att bo med föräldrar, (13 %), följt av att bo själv, (6 %). För ålderskategorierna 5-59år, (7 %), 6-65år, (7 %), och 66år eller äldre, (11 %), är det vanligaste svaret att bo med make/maka/sambo. Det är mellan 3-5 % av respondenterna som svarar detta, följt av att bo själv i ålderskategorierna 5-59år, 6-65år, och 66år eller äldre. Det är 8 % i åldersgruppen 3-39år och 5 % i gruppen 4-49år som svarar att bo själv i egen bostad. Sedan delar sig svaren jämt för ålderskategorierna 3-39år och 4-49år mellan att bo med föräldrar, make/maka/sambo och bo med barn och att bo i bostad med särskild service (LSS). 43

44 Fråga 18) Hur vill du helst bo? 18) Samtliga som har svarat (N121, n17) Eget boende med personlig assistans Hos föräldrar med personlig assistans Gruppboende Särskilt boende Sjukvårdsinrättning Annat Diagrammet visar hur respondenterna helst skulle vilja bo. Det är flest respondenter som uppger att de vill bo själv, 84 personer (7 %), följt av med föräldrar med personlig assistans, 12 personer (1 %). Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var: jag tror X vill bo lite hemma och lite på boende, som jag gör, gruppboende med personlig assistans om det går, (två liknande kommentarer), bo med make och personlig assistans, föräldrarna hyr extra lägenhet där jag bor för avlastning med assistenter. 18) Män och kvinnor (N121, n116) 5 4 Eget boende med personlig assistans 3 Hos föräldrar med personlig assistans 2 Gruppboende 1 Kvinna Man Särskilt boende Sjukvårdsinrättning Diagrammet visar hur respondenterna helst skulle vilja bo, fördelat på män och kvinnor. Svaren som män och kvinnor har angett har fördelat sig är väldigt lika, det är flest som vill bo själv följt av att bo med föräldrar. Det är några män som önskar att bo på gruppboende eller särskilt boende ) Kommunvis (N121, n 114) Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström (1) Eget boende med personlig assistans (2) Hos föräldrar med personlig assistans (3)Gruppboende (4)Särskilt boende (5)Sjukvårdsinrättning 44

45 Diagrammet visar hur respondenterna helst skulle vilja bo, fördelat på de fem kommunerna i Blekinge län. Det är en majoritet av alla respondenter i alla kommuner som vill bo själv med personlig assistans. Det är 18 % i Karlskrona, 12 % i Ronneby och 16,5 % i Karlshamn, 9 % i Sölvesborg samt 11 % i Olofström som uppger att de vill bo själv med personlig assistans. Det är några som uppger att de vill bo hos sina föräldrar i alla kommuner utom Sölvesborg där respondenterna önskar plats på särskilt boende ) Åldersindelat (N121, n17) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldre Eget boende med personlig assistans Hos föräldrar med personlig assistans Gruppboende Särskilt boende Sjukvårdsinrättning Diagrammet visar hur respondenterna helst skulle vilja bo, fördelat på ålderskategorier. Det vanligaste svar som respondenterna uppger i alla ålderskategorier är att vilja bo själv med personlig assistans. I åldersgrupperna år, 3-39 år och 4-49 år har några respondenter svarat att bo hos föräldrar med personlig assistans (1-7 personer uppger det). I gruppen år finns även önskemål från 1 person om att bo på gruppboende, i åldersgruppen 66 år eller äldre anger 1 person särskilt boende som ett önskvärt alternativ för boende. Fråga 19) Vad har du tillgång till i din bostad? Förklarande text till frågan: Om du bor i studentbostad, i gruppboende eller på annat sätt delar gemensamma utrymmen med personer utanför ditt hushåll ska du utgå från hur det är i din del av bostaden. Om du bor med föräldrar/familj ska du utgå från hur det är i bostaden som helhet. 45

46 19) Samtliga som har svarat (N121, n11) Kök eller Bad eller Mobiltelefon kokvrå? Telefon? TV? Dator? dusch? Ja Nej Nej, men skulle vilja ha. 1 3 Vet inte 1 1 Ja Nej Nej, men skulle vilja ha. Vet inte Diagrammet beskriver vad respondenterna har tillgång till i sin bostad. De respondenter som svarat på frågan svarar att de har tillgång till kök eller kokvrå (83 %), de flesta har tillgång till bad och dusch (81 %), telefon (72 %), mobiltelefon (69 %), TV (82 %) och dator (68 %). Det är några som inte har tillgång till telefon (7 %), mobiltelefon (7 %), TV (2 %) och dator (7 %). En saknar tillgång till bad och dusch i sin bostad. Några önskar sig mobiltelefon (,8 %) och dator (2,5 %). Upplevelse av hälsotillstånd, vårdkontakter och inställning till nyhetslarm Nedan följer en redovisning av resultatet som beskriver hur respondenterna bedömer sitt hälsotillstånd och upplevelser av kontakter med vården. Det kommer också att beskrivas hur respondenterna ställer sig till olika typer av samhällsinformation och nyhetslarm. Fråga 2) Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 6 2) Samtliga som har svarat (N121, n118) 4 2 Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Diagrammet beskriver hur respondenterna bedömer sitt allmänna hälsotillstånd. Det är flest som bedömer sin hälsa som någorlunda, 49 personer (4,5 %), följt av gott hälsotillstånd, 24 personer (2 %), följt av 2 personer (16,5%) som uppger att de upplever sig ha ett dåligt hälsotillstånd. Det är några som bedömer sitt hälsotillstånd som mycket gott, 14 46

47 personer (12 %), och det är 7 personer (6 %) som bedömer det som mycket dåligt. Svaren från respondenterna uppdelat på män och kvinnor fördelar sig på samma sätt som resultatet för länet ) Kommunvis (N121, n 114) Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Vet inte Diagrammet och tabellen beskriver hur respondenterna bedömer sitt allmänna hälsotillstånd fördelat på de fem kommunerna i Blekinge län, i siffror och i procent. Det finns i Ronneby och Olofström inga respondenter som rankar sin hälsa som mycket dålig, det förekommer i den övriga kommunerna. Det vanligaste svarsalternativet är att respondenterna anser att deras hälsa är någorlunda i alla kommuner utom i Olofström där det är vanligast at ange sitt hälsoläge som mycket gott ) Åldersindelat (N121, n118) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldre Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Diagrammet beskriver hur respondenterna bedömer sitt allmänna hälsotillstånd fördelat på ålderskategorier. I alla kategorier utom 3-39år är det vanligaste svaret att bedöma sitt hälsotillstånd som någorlunda. I åldern 3-39år är det istället mycket gott som är det vanligaste svaret. I ålderskategorierna 18-29år och 4-49år är det vanligt att ranka sitt hälsotillstånd som gott. Svarsalternativet mycket dåligt återfinns i alla ålderskategorier utom i 18-29år. 47

48 Fråga 21) Har du under de senaste 12 månaderna avstått från att söka vård hos 21) Samtliga som har svarat (N 121, n112) Tandläkare Läkare Psykolog Ja Nej Vet ej Diagrammet visar om respondenterna har avstått från att söka vård hos tandläkare, läkare och psykolog under de senaste 12 månaderna. Det är 92 (76 %) av respondenterna som svarat nej på frågan om de avstått från att söka tandläkare, det är 85 (7 %) för läkare och det är 89 (73 %) för psykolog. Det vanligaste svaret när respondenterna har avstått från att söka vård är att träffa läkare, (21 personer (17 %), följt av tandläkare, 15 personer (12 %), och psykolog, 6 personer (5 %). Fråga 22) Om du avstått från att söka vård vad var orsaken? 22) Samtliga som har svarat (N121, n14) kände inte till någon bra ville vänta ett tag rädd för att gå dit för långt att resa hade inte tid för lång väntetid hade inte råd psykolog läkare tandläkare Diagrammet visar svar på frågan varför respondenterna har avstått från att söka vård hos tandläkare, läkare och psykolog under de senaste 12 månaderna. Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var ej rullstolsanpassad, blir inte trodd, vägrade gå dit, ingen ville hjälpa oss, går dit vid behov (4 liknande svar), behövde inte (2 liknande svar), fick ej tag på läkare, omständigt, tandläkarskräck, svårt att träffa neurolog, väntar på tandläkartid, sjuk, en anhörig får tider som måste passas samtidigt som båda är sjuka, dåligt bemötande, kan ej göra mig förstådd. Den vanligaste orsaken som uppgavs till att inte uppsöka läkare är att man ville vänta ett tag, 9 personer (7 %), följt av att inte känna till någon bra, 6 personer (5 %). Det är 4 personer, (3 %) som anser att det är för lång väntetid och 4 personer, (3 %), som är rädda för att gå till läkaren. Den faktor som flest respondenter anger för att inte gå till tandläkaren är att inte ha råd, 7 personer (6 %), följt av ville vänta ett tag, 4 personer (3 %), och rädd för att gå dit, 4 personer (3 %). 48

49 Anledningarna som uppgavs för att inte uppsöka psykolog är att inte ha råd, lång väntetid, rädd för att gå och att inte känna till någon bra, en person (,8 %) per svarsalternativ. Fråga 23) Har du under de senaste 12 mån upplevt bristande tillgänglighet hos Förklarande text till frågan: Med bristande tillgänglighet menar vi till exempel trång entré, trappor, avsaknad av hörselslinga, allergiframkallande växter. 23) Samtliga som har svarat (N121, n14) Tandläkare Läkare Psykolog Ja Nej Vet ej Diagrammet beskriver om respondenterna har upplevt bristande fysisk tillgänglighet hos tandläkare, läkare och psykolog. En stor del av de som svarat har inte upplevt några brister i tillgänglighet hos tandläkare, 84 personer, (69 %), läkare, 88 personer (72 %), eller psykolog, 55 personer(45,5 %). Men några har upplevt brister i tillgänglighet hos tandläkare, 16 personer (13 %), läkare, (8 personer (7 %), och psykolog, 2 personer (2 %). Respondenterna uppger svaret, vet ej, på frågan om bristande tillgänglighet hos tandläkare, 2 personer (2 % ), läkare, 1 person (,8 %) och psykolog, 25 personer (21 %) 49

50 Fråga 24) Hur reagerar du när det kommer ) Samtliga som svarat (N121, n12) alarmrapporter om ett visst livsmedel till exempel "man får cancer av chips" 5 nya uppmaningar om fysisk aktivitet, till exempel "det är farligt att sitta stilla" 4 märkningar på mat i affären som nyckelhålsmärkt 3 märkningar på mat i affären som fairtrade, KRAV, svanmärkt uppmaningar om att man ska cykla eller gå 2 istället för att ta bilen för miljön och sin hälsa 1 uppmaningar om att man ska värna om miljön och t.ex. källsortera sina sopor Jag blir stressad Jag blir frustrerad Jag bryr mig inte så Jag blir intresserad rapporter om att företag inte tar sitt sociala ansvar när det tillverkar produkter i och upplever visst för att jag upplever mycket om och tycker det andra länder, tex farliga obehag att jag inte kan göra larmrapporter av känns viktigt att jag arbetsförhållanden, långa arbetspass och något åt "problemet" den här typen gör vad jag kan utifrån mina förutsättningar för låg lön. Diagrammet beskriver hur och om respondenter reagerar på nyhetslarm, märkning på mat och produkter som KRAV och Fair Trade, hälsolarm som man får cancer av chips samt uppmaningar som cykla istället för att ta bilen på korta sträckor. De vanligaste svaren på frågan är: att det känns viktigt och att man vill försöka göra vad man kan utifrån sina förutsättningar eller att man inte bryr sig speciellt mycket om den här typen av larmrapporter, det gäller för samtliga svarsalternativ. På svarsalternativet att bli frustrerad för att man upplever att man inte kan göra något åt problemet är de vanligaste angivna svaren nya uppmaningar om fysisk aktivitet, till exempel det är farligt att sitta stilla, uppmaningar om att man ska ta cykeln istället för bilen samt brister i socialt ansvarstagande hos företag, till exempel farliga arbetsförhållanden, långa arbetspass och låga löner. 5

51 På svarsalternativet jag blir stressad och upplever visst obehag är det vanligaste svaren på områdena nya uppmaningar om fysisk aktivitet, till exempel det är farligt att sitta stilla och alarmrapporter om ett visst livsmedel till exempel man får cancer av chips. Upplevelse av kontakter med och information från assistans anordnare Avsnittet beskriver respondenternas upplevelse av hur assistansanordnaren uppfyller sin roll. Det är frågor kring bemötande, kompetens, redovisning av information och om respondenterna upplever att de har insyn i ekonomin för sin assistans. Fråga 25) Här kommer några påstående om din personliga assistansanordnare, upplever du att din anordnare har den kompetens om dina behov som krävs för en bra assistans 25) Samtliga som har svarat (N121, n114) redovisar på ett tydligt sätt vad dina pengar går till, ekonomisk redovisning ger dig inflytande och möjlighet att påverka din assistans ger dig tillräckligt med information om de saker du själv undrar över Ja Nej Diagrammet visar om respondenterna upplever att deras assistansanordnare har den kompentens som krävs för att anordna en bra assistans, redovisar ekonomin för assistansen, ger respondenten inflytande och möjlighet att påverka sin assistans, ger tillräckligt med information om saker respondenten har undrat över. Det är 91 respondenter (75 %) som uppger svaret ja att man upplever att ens assistansanordnare har den kompentens som krävs för en bra assistans, det är 8 personer (7 %) som svarar nej. Det är 57 respondenter (47 %) som svarar att de anser att ekonomin för assistansen redovisas på ett tydligt sätt och det är 37 personer (31 %) som svarar nej. Det är 82 respondenter (68 %) som svarar ja assistansanordnaren ger respondenten inflytande och möjlighet att påverka sin assistans, det är 13 respondenter (11 %) som svarar nej. Det är 76 respondenter (63 %) som svarar att de anser att assistansanordnaren ger tillräckligt med information om saker respondenten har undrat över, det är 2 respondenter (16,5 %) som svarar nej. 51

52 Fråga 26) Vid det senaste ansökningstillfället/ omprövningen, hjälpte någon dig att ansöka om assistansersättning hos försäkringskassan? 26) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n117) Nej, jag ansökte själv En familjemedlem En god man/förmyndare 2 En assistansanordnare eller brukarkooperativ 15 Kommunen 1 Hälso - och sjukvården eller 5 habiliteringscenter Annan Diagrammet beskriver om någon hjälpt till vid den senaste ansökningen om assistans ersättning hos försäkringskassan. Det är vanligt att få hjälp med sin ansökan. De tre vanligaste svaren är att få hjälp av en god man/ förmyndare, 38 personer (31 %), en familjemedlem, (36 personer (3 %), eller assistansanordnare/brukarkooperativ, 27 personer (22 %). Det är 21 respondenter (17 %) som ansöker själv, och det är 18 respondenter (15 %) som får hjälp av kommunen. Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var personlig assistent (7 svar), jurist (3svar), fackligt engagerade personer (2 svar), har ej ansökt pga. för få timmar PA ) Män och kvinnor(n121, n117) Nej, jag ansökte själv 2 En familjemedlem 15 En god man/förmyndare 1 En assistansanordnare eller brukarkooperativ Kommunen 5 Hälso - och sjukvården eller habiliteringscentret Kvinna Man Annan Diagrammet beskriver om någon hjälpt till vid den senaste ansökningen om assistans ersättning hos försäkringskassan fördelat på män och kvinnor. 52

53 De vanligaste svaren som uppges på vem som hjälper till med ansökan är olika för män och kvinnor. Män får hjälp av god man/förmyndare, 21 män (17 %), eller familjemedlem 21 män (17 %), och näst vanligaste svaret är att få hjälp av assistansanordnare/brukarkooperativ, 12 män (1 %). Kvinnor får hjälp av god man/förmyndare, 16 kvinnor (13 %), följt av assistansanordnare, 14 kvinnor (12 %) och familjemedlem, 13 kvinnor (11 %). Det är 12 (1 %) av kvinnorna och 4 (3 %) av männen som uppger att de får hjälp av någon annan är de angivna alternativen. Se de öppna svaren i första diagrammet för frågan ) Kommunvis (N121, n114) Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Nej, jag ansökte själv En familjemedlem En god man/ förmyndare En assistansanordnare eller brukarkooperativ Kommunen Hälso - och sjukvården eller habiliteringscenter Nej ansökte själv En familjemedlem En god man/ förmyndare En assistans anordnare eller brukar kooperativ Kommunen Hälso- och sjukvården eller habilitering. Karlskrona 6 % 8 % 12 % 7 % 2,5 %,8 % Ronneby 3 % 5 % 5 % 3 % 2 % % Karlshamn 5 % 7 % 2 % 3 % 4 %,8 % Sölvesborg %,8 % 6 % 3 % 2,5 % 2 % Olofström 2 % 7 % 5 % 2,5 % 3 %,8 % Diagrammet och tabellen beskriver om någon hjälpt till vid den senaste ansökningen om assistans ersättning hos försäkringskassan fördelat på Blekinge läns fem kommuner. I Karlskrona och Sölvesborg är det vanligaste svaret att en god man/förmyndare stödjer respondenterna. I Karlshamn och Olofström är det vanligaste svaret att en familjemedlem hjälper en. I Ronneby visar respondenternas svar att det är det lika vanligt att få hjälp av god man/förmyndare som av familjemedlem. 53

54 ) Åldersindelat (N121, n117) Nej, jag ansökte själv En familjemedlem 8 En god man/ förmyndare år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldre En assistansanordnare eller brukarkooperativ Kommunen Hälso - och sjukvården eller habiliteringscenter Nej ansökte själv En familjemedlem En god man/ förmyndare En assistans anordnare eller brukar kooperativ Kommunen Hälso- och sjukvården eller habilitering år 2 % 11 % 9 % 7 % 2,5 %,8 % 3-39år 2,5 % 4,5 % 7 %,8 % 2 % 2 % 4-49år 6 % 2,5 % 5 % 6 % 2 %,8 % 5-59år 4 % 2 % 4 % 4 %,8 % % 6-65år,8 % 4 % 2,5 % 4 % 3 % % 66år eller 2,5 % 6 % 2 %,8 % 5 %,8 % äldre Diagrammet och tabellen beskriver om någon hjälpt till vid den senaste ansökningen om assistans ersättning hos försäkringskassan fördelat på ålderskategorier. Det är vanligast svaren i ålderskategorierna 18-29år och 66 år eller äldre är att få hjälp av en familjemedlem. God man/förmyndare och assistansanordnare/brukarkooperativ är det flera som uppger att de får hjälp av i åldersgrupperna 18-29år, 4-49år, 5-59år och 6-65år. I åldersgruppen 3-39 år är god man/förmyndare och familjemedlem det vanligaste svaren följt av att man ansökte själv. Det är i åldersgruppen 4-49år flest personer som uppger att de ansöker själva och i ålderskategorin 66-äldre uppger flera personer att de får hjälp av kommunen. 54

55 Fråga 27) Vid den senaste ansökningen/omprövningen hade din handläggare tillräcklig kunskap om din funktionsnedsättning och hur den påverkade dig? 27) Samtliga som svarat på frågan (N121, n117)) Ja Nej Vet inte, har inte varit i kontakt med handläggaren Diagrammet beskriver om respondenten upplever att handläggaren har tillräcklig kunskap om funktionsnedsättningen och hur den påverkar respondenten. Det är 5 (41 %) av respondenter som upplever att handläggaren har tillräcklig kunskap om respondentens funktionsnedsättning och hur den påverkar respondenten, det är 49 (4,5 %) av respondenterna som upplever motsatsen och har svarat nej på frågan. Det är 18 (15) % som svarar att de inte vet, de har inte varit i kontakt med handläggaren. Svaren från respondenterna uppdelat på män och kvinnor fördelar sig på samma sätt som resultatet för länet ) Kommunvis (N121, n117) Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Ja Nej Vet inte, har inte varit i kontakt med handläggaren Diagrammet beskriver om respondenten upplever att handläggaren har tillräcklig kunskap om funktionsnedsättningen och hur den påverkar respondenten fördelat på de fem kommunerna i Blekinge län. De svar respondenterna i Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg har svaren fördelat sig lika mellan svarsalternativen ja och nej. I Ronneby är det fler som svara nej än ja och i Olofström är det fler som svarar ja än nej. Det är mellan 2-4 % som inte har kontakt varit i kontakt med sin handläggare i länets fem kommuner. 55

56 ) Åldersindelat (N121, n117) Ja Nej år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldre Vet inte, har inte varit i kontakt med handläggaren Diagrammet beskriver om respondenten upplever att handläggaren har tillräcklig kunskap om funktionsnedsättningen och hur den påverkar respondenten fördelat på ålderskategorier. I åldergrupperna år och 3-39 år är det fler personer som svarat nej än ja. I åldergruppgen 4-49 år är det fler som svarar ja än som svarar nej. De svar som åldergruppen 6-65 år uppgav visade att det är fler som svarar ja än som svarar nej. I åldersgrupperna 5-59 år och 66 år eller äldre är det lika många som säjer ja som säjer nej. Fråga 28) Får du information om hur ekonomin ser ut för din assistans? 28) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n112) Ja, jag får god information Ja, jag får information Nej, jag får nästan ingen information Nej, ingen information Antal som ej svarat Diagrammet beskriver upplevelsen av att få information om hur ekonomin ser ut för den personliga assistansen. Det vanligaste svarsalternativet är att få information, 37 personer (31 %) följt av de 36 personer (3 %) som av upplever att de får god information. Det är 16 personer (13 %) som svarar nej jag får nästan ingen information och 23 personer (19 %) som säjer att de inte får någon information alls. 3 28) Män och kvinnor (N121, n 112) 2 1 Ja, jag får god information Ja, jag får information Nej, jag får nästan ingen information Nej, ingen information Kvinna Man Diagrammet beskriver upplevelsen av att få information om hur ekonomin ser ut för den personliga assistansen, fördelat på män och kvinnor. 56

57 Det är 14 (12 %) kvinnor som upplever att de får god information, 21 (17 %) får information och 6 kvinnor (5 %) svarar nej jag får nästan ingen information och 9 (7 %) svarar att de inte får någon information alls. Det är 21 (17 %) män som upplever att de får god information, 15 (12 %) får information och 9 män (7 %) svarar nej jag får nästan ingen information och 12 (1 %) säjer att de inte får någon information alls. 28) Kommunvis (N121, n112) Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Ja, jag får god information Ja, jag får information Nej, jag får nästan ingen information Nej, ingen information Ja, god information Ja, information Nej, nästan ingen information Nej, ingen information Karlskrona 11 % 1 % 2,5 % 7 % Ronneby 3 % 7 % 2,5 %,8 % Karlshamn 5 % 5 % 4 % 5 % Sölvesborg 2,5 % 2,5 % 2 % 2 % Olofström 5 % 5 % 2,5 % 2 % Diagrammet och tabellen beskriver upplevelsen av att få information om hur ekonomin ser ut för den personliga assistansen, fördelat på Blekinge läns fem kommuner. I Karlshamn och Ronneby är de vanligaste svaren som anges att få information och att få god information. I Karlshamn och Olofström är svaren jämt fördelade över alla svarsalternativ. I Sölvesborg svarar respondenterna antingen att de får god information och information eller att nej de får ingen information ) Ålderindelat (N121,n112) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldra Ja, jag får god information Ja, jag får information Nej, jag får nästan ingen information Nej, ingen information Diagrammet beskriver upplevelsen av att få information om hur ekonomin ser ut för den personliga assistansen, fördelat på de olika ålderskategorierna. 57

58 I åldersgrupperna år och 5-59 år är det vanligast angivna svaret att få god information. I åldersgrupperna 3-39 år och 4-49 år och i åldergruppen 66 år eller äldre är det vanligast att svara ja, jag får information. I åldersgruppen 6-65 år är svaren jämt fördelade mellan svarsalternativen. Upplevelse av hur den personliga assistansen genomförs praktiskt I den här delen av resultatet beskrivs om respondenterna upplever att de får de timmar assistans som de behöver, om de är fördelade på det sätt som de önskar. Här beskrivs också vem som är assistent, och om man behöver extra stöd från någon eller köper tjänster från ett företag för att vardagen ska gå ihop. Fråga 29) Upplever du att du har det antal timmar personlig assistans som du behöver? 7 29) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n113) 6 Ja 5 4 Nej, jag får färre timmar än jag behöver. 3 Nej, jag får fler timmar än jag behöver. 2 Nej, mina behov är varierande, ibland 1 behöver jag mer, ibland mindre Diagrammet beskriver om respondenterna upplever att de har de antal timmar med personlig assistans som de behöver. Det är 62 (51 %) respondenter som svarar att de har så många timmar som de behöver, 37 (31 %) respondenter som upplever att de inte får de timmar som de behöver. Det är 14 (12 %) respondenter som har varierande behov, där antalet timmar inte justeras efter behovet ) Män och kvinnor (N121, n 113) Ja Nej, jag får färre timmar än Nej, jag får fler timmar än jag Nej, mina behov är jag behöver. behöver. varierande, ibland behöver jag mer, ibland mindre Kvinna Man Diagrammet beskriver om respondenterna upplever att de har de antal timmar med personlig assistans som de behöver fördelat på män och kvinnor. 58

59 Det är 3 (25 %) kvinnor och 28 (23 %) män som upplever att de får de timmar de behöver med assistans. Det är 15 (12 %) kvinnor och 21 (17 %) män som upplever att de inte får så många timmar med assistans som de behöver. Det är 6 % av både män och kvinnor som svarar att de har varierande behov och att tiden inte justeras efter behovet ) Kommunvis (N121, n 114) Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Ja Nej, jag får färre timmar än jag behöver. Nej, jag får fler timmar än jag behöver. Nej, mina behov är varierande, ibland behöver jag mer, ibland mindre Diagrammet beskriver om respondenterna upplever att de har de antal timmar med personlig assistans som de behöver fördelat på Blekinge läns fem kommuner. Det vanligaste svarsalternativet respondenterna uppger i Karlskrona, 21 personer (17 %), i Karlshamn 11 personer (9 %), i Sölvesborg 7 personer (6 %) och Olofström 11 personer (9 %) är ja, att de får det antal timmar assistans de behöver. Det är hälften så många eller något fler respondenter som uppgett att de inte får de antal timmar de behöver jämfört med de som svarat ja, i varje kommun förutom i Ronneby. I Ronneby är det lika många som är svarar ja som svarar nej. Det är mellan 1-5 respondenter uppger svarsalternativet nej mina behov är varierande i alla kommuner ) Åldersindelat (N121, n113) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldra Ja Nej, jag får färre timmar än jag behöver. Nej, jag får fler timmar än jag behöver. Nej, mina behov är varierande, ibland behöver jag mer, ibland mindre Diagrammet beskriver om respondenterna upplever att de har de antal timmar med personlig assistans som de behöver fördelat på ålderkategorier. Det är vanligast att respondenterna svarar ja, i åldersgrupperna år är det 15 respondenter (12 %), i gruppen 3-39 år är det 7 (6 %), i gruppen 4-49 år är det 15 (12 %) och i åldergruppen 6-65 år är det 8 respondenter (6,5 %). I dessa åldersgrupper är det mellan 3-8 personer som 59

60 svarar nej jag får färre timmar än jag behöver, svaren är fördelade så att det är nästan hälften så många som svarar nej jämfört med ja. I åldergruppen 5-59 år är det 9 personer (7,5 %) som svarar nej jag får färre timmar än jag behöver och det är 7 personer (6 %) som uppger svaret ja jag får de timmar jag behöver. I åldergruppen 66 år eller äldre är det 8 personer som svarar ja och 8 personer som svarar nej (6,5 %). Det är mellan 1-4 respondenter uppger svarsalternativet nej, mina behov är varierande i alla åldersgrupper. Fråga 3) Upplever du att timmarna med personlig assistans är fördelade utifrån dina behov? 3) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n113) Ja Nej Diagrammet beskriver om respondenterna upplever att timmarna med personlig assistans är fördelade utifrån deras behov. Det är 88 personer (73 %) som svarat ja och 19 personer som har svarat nej (16 %) ) Män och kvinnor (N121, n113) Kvinna Man Ja Nej Vet inte Diagrammet beskriver om respondenterna upplever att timmarna med personlig assistans är fördelade utifrån deras behov uppdelat på män och kvinnor. Svaren som män och kvinnor har uppgett är fördelade på liknande sätt som för länet. Det är 38 kvinnor (31 %) som svarar ja och 11 (9 %) som svarar nej. Det är 45 män (37 %) som svarat ja och 8 (6,5 %) som svarat nej. 6

61 ) Kommunvis (N121, n113) Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Ja Nej Diagrammet beskriver om respondenterna upplever att timmarna med personlig assistans är fördelade utifrån deras behov fördelat över länets fem kommuner. Det vanligaste svaret som uppges av respondenter i alla kommuner är ja, tiden med assistans är fördelat utifrån respondenternas behov. I Olofström, Sölvesborg och Ronneby är det 1-2 personer som svarat nej tiden är inte fördelad efter mina behov. I Karlskrona är det 4 personer och i Karlshamn är det 8 personer som svarar nej. 3) Åldersindelat (N121, n113) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldre Ja Nej Diagrammet beskriver om respondenterna upplever att timmarna med personlig assistans är fördelade utifrån deras behov uppdelat på ålderskategorier. Det vanligaste svaret som uppges av respondenter i alla ålderskategorier är ja, tiden med assistans är fördelad utifrån respondenternas behov. Svaret nej förekommer i alla ålderskategorier. I ålderkategorin 5-59 år är det 7 personer (6 %) som svarar nej. Det är den ålderskategori där flest respondenter har svarat nej. Fråga 31) Får du hjälp av två eller flera personliga assistenter samtidigt? 31) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n115) Ja, ibland Ja, ofta Ja, dygnet runt Nej, jag behöver inte det Nej, men jag skulle behöva det Diagrammet beskriver om respondenterna får hjälp av två eller flera respondenter samtidigt. 61

62 Det vanligaste svaret på frågan är nej, jag behöver inte det, det är 54 personer (44,5 %) som uppger det. Följt av 42 personer (35 %) som svarar ja ibland och 11 personer (9 %) som svarar ja ofta. Det är 1 respondent som svarar ja dygnet runt. Det är 7 respondenter (6 %) som svarar nej, men jag skulle behöva det. 31) Män och kvinnor (N121, n116) Ja, ibland Ja, ofta Ja, dygnet runt Nej, jag behöver inte det Nej, men jag skulle behöva det Kvinna Man Diagrammet beskriver om respondenterna får hjälp av två eller flera respondenter samtidigt fördelat på män och kvinnor. Svaren som män och kvinnor har uppgett är fördelade på liknande sätt som för länet. Det vanligaste svaren som både män, 25 (21 %) och kvinnor, 26 (21,5 %) uppger är nej, jag behöver inte det. Det är 23 män (19 %) och 17 kvinnor (14 %) som får hjälp ibland. Det är 4 män (3 %) och 7 kvinnor (6 %) som ofta får hjälp av två eller flera assistenter samtidigt. Det är 2 kvinnor (2 %) och 5 män (4 %) som svarat nej men jag skulle behöva det. 2 31) Kommunvis (N121, n 114) Ja, ibland Ja, ofta Ja, dygnet runt Nej, jag behöver inte det Nej, men jag skulle behöva det Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Diagrammet beskriver om respondenterna får hjälp av två eller flera respondenter samtidigt fördelat på de fem kommunerna i Blekinge län. I Karlskrona är det 19 personer (16 %), i Karlshamn 16 personer (13 %) och i Olofström 8 personer (6,5 %) som uppger det vanligaste svaret nej jag behöver inte det. I Sölvesborg är det flest respondenter som har uppgett svarsalternativet ja ibland. I Ronneby är det lika många som svarat nej jag behöver inte det, 7 personer (6 %) och ja ibland, 7 personer (6 %). Svarsalternativet nej men jag skulle behöva det uppges i alla kommuner av 1-3 respondenter i alla kommuner. 62

63 31) Åldersindelat (N121, n115) Ja, ibland Ja, ofta Ja, dygnet runt Nej, jag behöver inte det Nej, men jag skulle behöva det år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldra Diagrammet beskriver om respondenterna får hjälp av två eller flera respondenter samtidigt fördelat på ålderskategorierna. I ålder kategorierna år, 3-39 år är det vanligaste svaret som anges ja, ibland. I ålderskategorierna 4-49 år, 5-59 år, 6-65 år och 66 år eller äldre är det svar som anges av flest respondenter nej, jag behöver inte det. Det är endast i dessa ålderkategorier som mellan 1-3 respondenter per kategori anger nej, men jag skulle behöva det. Fråga 32) Är du beroende av stöd från anhöriga, ej personliga assistenter, för att vardagen ska fungera? 32) Samtliga som har svarat (N121, n12) Ja, dagligen Ja, någon eller några Ja, någon eller några Ja, men mer sällan Nej Vet inte gånger per vecka gånger per månad Diagrammet beskriver om respondenterna är beroende av anhöriga som inte är personliga assistenter för att vardagen ska fungera. Det vanligaste svaret respondenterna anger är ja, dagligen, 4 personer (33 %), det är 31 personer (25,5 %) som svarar nej de behöver inte hjälp från anhöriga för att få vardagen att gå runt. Det är 19 personer (16 %) som är beroende av hjälp någon gång per vecka, 7 (6 %) personer behöver hjälp någon gång per månad och 22 personer (18 %) behöver hjälp mer sällan än så. 63

64 3 32) Män och kvinnor (N121, n 116) 2 1 Ja, dagligen Ja, någon eller några gånger per vecka Ja, någon eller några gånger per månad Ja, men mer sällan Nej Kvinna Man Diagrammet beskriver om respondenterna är beroende av anhöriga som inte är personliga assistenter för att vardagen ska fungera fördelat på män och kvinnor. Svaren som män och kvinnor har angett följer svaren för länet. Det är 17 (14 %) män och 22 (18 %) kvinnor som svarar ja, dagligen. Det är 17 män (14 %) och 12 (1 %) kvinnor som svarar nej ) Kommunvis (N121, 114) Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Ja, dagligen Ja, någon eller några gånger per vecka Ja, någon eller några gånger per månad Ja, men mer sällan Nej Diagrammet beskriver om respondenterna är beroende av anhöriga som inte är personliga assistenter för att vardagen ska fungera fördelat på länets fem kommuner. I Karlskrona är det lika vanligt att respondenterna svarar ja, dagligen som nej på frågan om de är beroende av att få hjälp för att vardagen ska gå ihop. I Olofström, Karlshamn och Ronneby är det vanligaste svaret ja dagligen. I Sölvesborg är nej det är det vanligaste svaret respondenterna har angivit ) Ålderindelat (N121, n12) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldre Ja, dagligen Ja, någon eller några gånger per vecka Ja, någon eller några gånger per månad Ja, men mer sällan Nej Diagrammet beskriver om respondenterna är beroende av anhöriga som inte är personliga assistenter för att vardagen ska fungera fördelat på ålderskategorier. 64

65 I ålderskategorierna år, 4-49 år, 5-59 år och 6-65 år är det vanligaste svarsalternativet ja, dagligen. I ålder kategorin 3-39 år är nej det vanligaste svaret som respondenterna anger, 6 personer (5 %). Fråga 33) Vem är det som hjälper dig i så fall? Samtliga som har svarat på frågan (N121, n99) Diagrammet beskriver vem som hjälper respondenterna om de är beroende av hjälp från anhörig för att få vardagen att gå ihop, se fråga 32. Det vanligaste svaret som 41 respondenter (34 %) uppger är att mamma hjälper, det är 32 personer (26 %) som svarar att det är pappa och 26 personer (21,5%) uppger att de får hjälp av make/maka/sambo. Det fanns även öppna svar till denna fråga, 13 personer (11 %). Svaren som gavs var mor- och farföräldrar, makes son, syster, bror, svärdotter, granne, god vän, vänner, f.d. make, syskonbarn, gamla arbetskamrater ) Män och kvinnor (N121, n116) Kvinna Man Diagrammet beskriver vem som hjälper respondenterna om de är beroende av hjälp från anhörig för att få vardagen att gå ihop, fördelat på män och kvinnor. Svaren som män och kvinnor uppger följer fördelningen i länet. Det mest frekventa svaret från män och kvinnor är att mamma hjälper, både för män och kvinnor, följt av pappa och sedan make/maka/sambo. 65

66 ) Kommunvis (N121, n 114) Make/maka/sambo Dotter Son Mamma Pappa Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström ) Kommunvis (N121, n114) Syster Bror Svärdotter Svärson Granne eller god vän Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Diagrammen beskriver vem som hjälper respondenterna om de är beroende av hjälp från anhörig för att få vardagen att gå ihop, fördelat på länets fem kommuner. Det vanligaste svaret i Karlskrona, Ronneby och är att få hjälp av mamma. I Sölvesborg är det make/maka/sambo. I Karlshamn och Sölvesborg och är det lika vanligt att en förälder hjälper som make/maka/sambo. I Olofström är det uppger respondenterna i första hand att få hjälp av make/maka/sambo och sedan är det föräldrar utan skillnad för mamma eller pappa. 2 33) Åldersindelat (N121, n99) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldra Make/maka/sambo Dotter Son Mamma Pappa 66

67 ) Åldersindelat (N121, n99) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldra Syster Bror Svärdotter Svärson Granne eller god vän Diagrammen beskriver vem som hjälper respondenterna om de är beroende av hjälp från anhörig för att få vardagen att gå ihop, fördelat på ålderkategorier. I åldersgrupperna år, 3-39 år och 4-49 år är det vanligaste svaret att mamma hjälper till, följt av pappa. I åldergruppen 5-59 år är det vanligaste svaret att make/maka/sambo. I åldergruppen 6-65 år är det flest respondenter som uppger att de får hjälp av sin son. I åldergruppen 66 år eller äldre är det vanligaste svaret respondenterna uppger att make/maka/sambo hjälper till för att få vardagen att gå ihop. Fråga 34) Har du några närstående som arbetar som personliga assistenter och som får lön för att arbeta åt dig? (Flera svarsalternativ kunde anges på frågan) ) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n 96) Mamma Pappa 25 Make/maka/sambo 2 15 Dotter 1 God vän 5 Diagrammet beskriver om respondenterna har en närstående som personlig assistent. Son Annan familjemedlem/släkting Utomstående assistenter Någon annan De fem svarsalternativ som flest respondenter uppgav är, mamma, 32 personer (26 %), annan familjemedlem/släkting, 29 personer (24 %), utomstående assistenter, 28 personer (23 %), make/maka/sambo, 27 personer (22 %) och 25 personer (21 %) har pappa som personlig assistent. 67

68 ) Män och kvinnor (N121, n116) Kvinna Man Diagrammet beskriver om respondenterna har en närstående som personlig assistent uppdelat på män och kvinnor. Det är 12 kvinnor (1 %) och 19 (16 %) män som svarar att de har mamma som assistent, 1 kvinnor (8 %) och 13 (11 %) män har pappa som assistent. Make/maka sambo är det 15 kvinnor (12 %) som uppger att de har som assistent och 12 män (1 %). Det är 19 män (16 %)som svarar att de har annan familjemedlem som personlig assistent och 1 (8 %)kvinnor. Det är 18 kvinnor (15 %) som uppger att de har utomstående assistenter och 1 män (8 %) ) Kommunvis (N121, n114) Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Diagrammet beskriver om respondenterna har en närstående som personlig assistent uppdelat på de fem kommunerna i länet. Svaren som respondenterna anger skiljer sig något åt i de olika kommunerna. I Karlskrona är det vanligaste svaret att mamma är assistent, följt av pappa och utomstående assistenter. I Ronneby är det vanligaste svaret utomstående assistenter följt av annan familjemedlem och sedan mamma och make/maka/sambo. I Karlshamn är make/maka/sambo det mest frekventa svaret följt av 68

69 mamma, annan familjemedlem och utomstående assistenter. I Sölvesborg är det lika vanligt att ange make/maka/sambo som utomstående assistent följt av annan familjemedlem. I Olofström är det vanligaste svaret annan familjemedlem följt av mamma och make/maka/sambo. 34) Ålderindelat (N121, n96) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldra Mamma Pappa Make/maka/sambo Dotter Son Annan familjemedlem/släkting God vän Utomstående assistenter Diagrammet beskriver om respondenterna har en närstående som personlig assistent uppdelat på ålderkategorier. I ålderkategorin år är det vanligast att mamma 19 (16 %) och pappa 15 (12 %) är assistenter följt av annan familjemedlem 1 (8 %). I ålderkategorin 3-39år är det vanligaste svaret att ha utomstående assistenter 8 (6,5 %) följt av annan familjemedlem 6 (5 %) och mamma 5 (4 %). I åldergruppen 4-49 år är det svar som anges av flest respondenter annan familjemedlem 8 (6,5 %) följt av mamma 6 (5 %) och utomstående assistenter 5 (4 %). I ålderkategorin 5-59 är det vanligaste svaret make/maka/sambo 6 (5 %) följt av utomstående assistenter 4 (3 %) följt av de andra alternativen. I ålderkategorin 6-65 år är det flest respondenter som angett son 6 (5 %) följt av utomstående assistentern och make/maka/sambo 5 (4 %). I ålderkategorin 66 år eller äldre är det 13 (11 %) av respondenterna som anger make/make/sambo, följt av dotter 4 (3 %) och son och utomstående assistenter 1 (,8 %). Fråga 35) Köper du (eller någon anhörig) tjänster av något företag (t ex städhjälp) för att din vardag ska gå ihop? ) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n117) Ja Nej Diagrammet beskriver om respondenterna köper tjänster av något företag för att vardagen ska gå ihop. 69

70 Det är 16 personer (87,5 %)som svarar nej och 1 personer som svarar ja (8 %). När svaren från respondenterna fördelas över kön följer män och kvinnors svar, svaren för länet. Det förekommer i alla ålderkategorierna att respondenterna köper tjänster mellan 1-3 (,8-2,5 %) förutom i ålderskategorin år som inte köper några tjänster för att få vardagen att gå ihop. Då svaren fördelas per kommun visar det sig att det sig att 1-4 personer (,8-3 %) av respondenterna i alla kommuner utom Olofström köper tjänster för att få vardagen att gå ihop. Upplevelse av inflytande, delaktighet och trygghet beträffande att leva med personlig assistans Nedan beskrivs respondenternas upplevelse av att leva med personlig assitans när det kommer till att kunna styra den egna vardagen och känna sig trygg i situationen med personlig assistans. Om det finns möjlighet att påveraka vem som ska arbeta som personlig assistent, av vem och när stödinsatserna ska genomföras. Det redovisas även om informanten får tydlig och tillräcklig information kring att det kommer vikarier, när ordinarie personal har förhinder. Fråga 36) Hur ställer du dig till följande påstående om personlig assistans och trygghet? 36) Samtliga som har svart på frågan (N 121, n 12) Jag känner mig trygg med ordinarie assistenter Jag tycker det fungerar bra att få vikarie när min ordinarie personal är sjuk Jag känner mig trygg med de vikarier som kommer när mina ordinarie assistenter inte kan jobba Jag får tydlig och tillräcklig information om att det kommer en vikarie när mina ordinarie assistenter inte kan komma. håller helt med håller med varken/eller håller inte med håller inte med alls Diagrammet beskriver respondenternas ställningstagande till om de känner sig trygga med sin assistans, om det fungerar bra att få vikarie, om de känner sig trygga med vikarien, om de får tydlig och tillräcklig information om att det kommer en vikarie när ordinarie assistenter inte kan komma. 7

71 Det är vanligaste svaret är håller helt med, (7 %) eller håller med, (21,5 %)påståendet om att känna sig trygg med ordinarie assistenter, (2 %) svarar att de inte håller med. På påståendet om det fungerar bra att få vikarie har respondenterna svarat mer jämt fördelat på fler alternativ: håller med helt (2 %), håller med (21,5 %) varken/eller (22 %) och (16,5 %) håller inte med och (7,5 %) som inte håller med alls. När påståendet gällde upplevd trygghet med vikarier fördelar sig på liknande sätt som ovan håller med helt (2 1%), håller med (27 %), varken/eller (19 %) och (11 %) håller inte med och (6 %) som inte håller med alls. På påståendet om att respondenten får tydlig och tillräcklig med information när det kommer vikarie har svaren fördelat sig på följande sätt: håller med helt (25.5 %), håller med (28 %) varken/eller (2 %) och (5 %) håller inte med och (3 %) som inte håller med alls. Fråga 37) Här kommer ett antal påståenden om stödet du får från samhället. Hur väl stämmer dessa påståenden med dina åsikter? 37) Samtliga som har svarat på frågan (N 121, n12) 1 Mina personliga assistenter respekterar mina önskemål Jag bestämmer själv när jag ska få hjälp med personlig omvårdnad (t ex duscha, toalettbesök, borsta tänderna) Jag bestämmer själv vem som ska hjälpa mig med personlig omvårdnad (t ex duscha, toalettbesök, borstatänderna) Stämmer Helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Vet inte Frågan är inte aktuell för mig Jag har varit med och planerat mitt stöd Jag litar på att min personliga assistans kommer när vi har bestämt Jag litar på att mitt stöd kommer att finnas kvar i framtiden Diagrammet beskriver respondenternas ställningstagande till om de upplever det stöd de får från samhället: mina personliga assistenter respekterar mina önskemål, jag bestämmer själv när jag ska få hjälp med personlig omvårdnad, jag bestämmer själv vem som ska hjälpa mig med personlig omvårdnad, jag har varit med och planerat mitt stöd, jag litar på att min personliga assistans kommer när vi har bestämt, jag litar på att mitt stöd kommer vara kvar i framtiden. 71

72 Det är vanligast att svara stämmer helt att mina personliga assistenter respekterar mina önskemål (7 %), följt av stämmer delvis (21,5 %), och instämmer inte (,8 %). Det är flest respondenter som uppger stämmer helt att jag bestämmer själv när jag ska få hjälp med personlig omvårdnad (66 %), följt av (18 %) stämmer delvis och (2,5 %) stämmer inte alls. På påståendet jag bestämmer själv vem som ska hjälpa mig med personligaomvårdnad är det vanligaste svaret stämmer helt (49 %), följt av stämmer delvis (25,5 %) och stämmer inte alls (7,5 %). Det är 1 % som anger att frågan inte är aktuell för dem. Det är vanligast att svara stämmer helt (49 %) följt av stämmer delvis (26,5 %) och stämmer inte alls (6 %) på påståendet jag har varit med och planerat mitt stöd. Det var 8 % som svarade att frågan inte var aktuellt för dem. På påståendet jag litar på att min personliga assistans kommer när vi har bestämt är det flest respondenter som uppger stämmer helt (73,5 %) följt av stämmer delvis (14 %) och 6 % som inte anser att frågan är aktuell för dem. Det vanligaste svaret på påståendet jag litar på att mitt stöd kommer vara kvar i framtiden är: stämmer helt (54,5 %) följt av stämmer inte alls (16,5 %) och stämmer delvis (16 %). Fråga 38) Har du valt dina personliga assistenter själv? 1 38) Samtliga som har svart på frågan (N121, n 119) 5 Ja, alla Ja, de flesta Ja, några Nej Diagrammet beskriver om respondenterna har valt sina personliga assistenter själv. Det vanligaste svaret är att respondenterna har valt alla sina assistenter själv 65 personer (54 %), följt av de flesta 3 personer (25 %), nej 13 personer (11 %)och ja några 11 personer (9 %) ) Män och kvinnor (N121, n119) Ja, alla Ja, de flesta Ja, några Nej (1)Kvinna (2)Man Diagrammet beskriver om respondenterna har valt sina personliga assistenter själv fördelat på män och kvinnor. Svaren som män och kvinnor uppger följer svaren för länet. 72

73 2 38) Kommunvis (N121, n114) 1 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Ja, alla Ja, de flesta Ja, några Diagrammet beskriver om respondenterna har valt sina personliga assistenter själv fördelat på de fem kommunerna i Blekinge län. I Karlskrona och Olofström fördelar svaren sig lika, det är vanligast att respondenterna har valt alla assistenter, följt av ja de flesta och ja några. I Karlshamn är det 19 personer och i Sölvesborg är det 11 respondenter som uppger att de valt alla sina personliga assistenter, de andra svarsalternativen ligger mellan -2 personer. I Ronneby är det vanligaste svaret ja de flesta, följt av ja alla och sedan ja några. Nej ) Åldersindelat (N121, n119) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldra Ja, alla Ja, de flesta Ja, några Nej Diagrammet beskriver om respondenterna har valt sina personliga assistenter själv fördelat på ålderskategorier. Det mest angivna svaret i alla ålderkategorier är att respondenterna har valt alla assistenter själva. Sedan fördelar sig svaren för de andra svarskategorierna i alla åldergrupper utom 6-65 år där respondenterna har svarat ja alla och ja de flesta och inte svarat på de andra svarsalternativen. 73

74 Användande av hjälpmedel och vardagsteknik som stöd i vardagen I det här stycket presenteras respondenternas svar kring vilka hjälpmedel de använder och vilka de skulle vilja ha samt om de vet var de ska vända sig för att ansöka om hjälpmedel. Det beskrivs också vilken vardagsteknik som används och till vad den används. Fråga 39) Använder du något hjälpmedel? (flera svar kan markeras) 39) Samtliga som svarat på frågan (N121, n119) Ja annat, beskriv Nej Ja, hjälpmedel för kommunikation Ja, hjälpmedel för minne, tid, planering, struktur eller liknande Ja, hjälpmedel för lyft (lift, taklyft, portabel lyft) Ja, hjälpmedel för förflyttning (t ex rullstol, rollator, käpp) Ja, synhjälpmedel Ja, hörselhjälpmedel (t ex hörapparat) Diagrammet beskriver om respondenterna använder något hjälpmedel Det svar som flest av respondenterna uppger är hjälpmedel för förflyttning 1 (83,5 %) följt av hjälpmedel för lyft 53 (44 %) och hjälpmedel för minne, tid och planering 3 (35 %). Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var toa-dusch stol, gåbord, el rullstol, trapphiss, anpassad bil (3svar), hjälpmedel för träning, stå-bräda och motionscykel, permobil utomhus, ortoser, sängbord, specialmadrass, duschstol, förhöjningar samt bestick, bostadsanpassning, hiss, moppe, schema dag + veckoschema, färdtjänst, P-tillstånd, elrullstol, turner, tillsyn, PA tolkar vad jag vill, dator skriva, trapphiss inne och ute, färdtjänst, inkontinents hjälp, sängvändare. 39) Män och kvinnor (N121, n116) Nej Ja, hjälpmedel för kommunikation Ja, hjälpmedel för minne, tid, planering, struktur eller Ja, hjälpmedel för lyft (lift, taklyft, portabel lyft) Ja, hjälpmedel för förflyttning (t ex rullstol, rollator, käpp) Man Kvinna Ja, synhjälpmedel Ja, hörselhjälpmedel (t ex hörapparat) Diagrammet beskriver om respondenterna använder något hjälpmedel

75 De svar som män och kvinnor uppger på frågan följer svaren för länet. Det vanligaste svaret är hjälpmedel för förflyttning följt av hjälpmedel för lyft och hjälpmedel för minne, tid och planering. 39) Kommunvis (N121, n114) Nej Ja, hjälpmedel för kommunikation Ja, hjälpmedel för minne, tid, planering, struktur eller Ja, hjälpmedel för lyft (lift, taklyft, portabel lyft) Ja, hjälpmedel för förflyttning (t ex rullstol, rollator, Ja, synhjälpmedel Ja, hörselhjälpmedel (t ex hörapparat) Olofström Sölvesborg Karlshamn Ronneby Karlskrona Diagrammet beskriver om respondenterna använder något hjälpmedel uppdelat på länets fem kommuner. De svar som uppger på frågan följer svaren för länet. Det vanligaste svaret är hjälpmedel för förflyttning följt av hjälpmedel för lyft och hjälpmedel för minne, tid och planering. 39) Åldersindelat (N121, n119) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldra Diagrammet beskriver om respondenterna använder något hjälpmedel uppdelat på ålderskategorier. De svar som anges i de olika ålderskategorierna på frågan följer svaren för länet. Det vanligaste svaret är hjälpmedel för förflyttning följt av hjälpmedel för lyft och hjälpmedel för minne, tid och planering. 75

76 Fråga 4) Finns det någon sorts hjälpmedel du skulle behöva men som du inte har idag? 4) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n94) Ja annat, beskriv Vet inte Nej Ja, hjälpmedel för kommunikation Ja, hjälpmedel för minne, tid, planering, struktur eller liknande Ja, hjälpmedel för lyft (lift, taklyft, portabel lyft) Ja, hjälpmedel för förflyttning (t ex rullstol, rollator, käpp) Ja, synhjälpmedel Ja, hörselhjälpmedel (t ex hörapparat) Diagrammet beskriver om respondenterna saknar något hjälpmedel som de inte har nuläget. Det är 43 (35,5 %) av respondenterna som svarar nej, de saknar inte något hjälpmedel. Följt av respondenterna som saknar hjälpmedel för kommunikation, 16 (13 %), och ja annat, 14 (11,5 %) som var ett öppet svarsalternativ. De öppna svar som gavs var ett enkelt sätt att lyssna på musik, omgivningskontroll, upplysning om hjälpmedel m.m., fungerande röststyrning till pc:n, "talskrift"(4 svar), bättre kommunikationshjälpmedel, telefon där man kan höja ljudet, dagliga köksredskap, skrivhjälpmedel, lift till och från toabesök, en extra rullstol, mer timmar för dubbelassistans, uttagbart bilsäte, hjälpmedel till att bada ute i havet, talsyntes, moped med uppladdningsbart batteri, permobil. När frågan delas upp på män och kvinnor, kommunvis och åldersindelat följer de svaren som uppges i varje kategori svaren för länet. Fråga 41) Vet du vart du ska vända dig om du behöver hjälpmedel? (N121, n119) 41) Samtliga som svarat på frågan (N121, n119) Ja Nej Frågan är inte aktuell för mig Diagrammet beskriver om respondenterna vet vart de ska vända sig om de behöver hjälpmedel. Det är 111 respondenter (92 %) som uppger att de vet vart de ska vända sig, det är 5 respondenter (2,5 %) som inte vet vart de ska vända sig och 3 respondenter uppger att frågan inte är aktuell för dem. 76

77 När frågan delas upp på män och kvinnor, kommunvis och åldersindelat följer de svaren som uppges i varje kategori svaren för länet. Fråga 42) Om du använder internet vad använder du det till? (Om du inte använder Internet kan du hoppa över frågan) 42) Samtliga som svarat på frågan (N121, n 81) Varje dag Någon gång 42) Samtliga som har svarat på frågan (N 121, n81 ) Varje dag Någon gång Diagrammen beskriver de respondenter som använder sig av internet och vad de gör när de är online. De aktiviteter som flest respondenter uppger att de gör varje dag på internet är att lyssna på musik eller radio, 37 (3,5 %), följt av att vara aktiv på sociala nätverk, 36 (3 %), och läsa tidnigen, 3 (25 %). Aktiviteter som slå upp ord och fakta, titta på TV, titta på Youtube, 77

78 fildelning, sköta bankaffärer, söka produktinformation, köpa/betala varor och tjänster e-handla, söka information om hälsa, tillgänglighet, funktionshinder, resmål och personlig assistans är aktiviteter som mellan 25 och 4 respondenter gör någon gång. Fråga 43) Om du använder surfplatta eller smart telefon, vad använder du den då till? ) Samtliga som har svarat (N121, n75) 5 Ja Nej Diagrammet beskriver om respondenterna använder sig av surfplatta eller smart telefon, och vad den då används till. Det är mellan 27 och 37 respondenter (22-3,5 %) som uppger att de använder surfplatta eller smart telefon för att använda appar, spela spel, mejla, hålla kontakt med vänner och familj, delta i sociala medier och söka information. Det är 1 personer (8 %) som svarar ja och 27 personer (22 %) som svara nej på alternativet intresseföreningar t.ex. för din funktionsnedsättning. Nej svaren ligger annars mellan 6 och 16 personer (5-13 %) på alla svarsalternativ. 78

79 Fråga 44) Använder du vardagsteknik som smart telefon eller surfplatta som hjälpmedel i din vardag? 4 44) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n 74) 3 2 Ja Nej 1 Har ej tillgång till detta påminnelser hålla koll på tider planering struktur i vardagen kommunikation Diagrammet beskriver om respondenterna använder sig av vardagsteknik som smart telefon eller surfplatta som hjälpmedel i sin vardag för att komma ihåg saker, hålla koll på tider, planera, skapa struktur och kommunikation. De vanligaste svaren på vad respondenterna använder smart telefon och surfplatta är kommunikation, 3 (25 %), påminnelser, 29 (24 %) hålla koll på tider, 27 (22 %) och planering, 27 (22 %). De vanligaste svaren på vad respondenterna inte använder smart telefon och surfplatta till är struktur i vardagen, 27 (22 %) följt av planering, 21 (17 %) och hålla koll på tider, 2 (16,5 %). Det är mellan 25 och 26 personer (2,5-21,5 %) som har svarat har ej tillgång till detta, på alla svarsalternativen. Fritidsaktiviter och tillgänglighet I den här delen beskrivs vilka fritidsaktiviterer respondenterna har ägnat sig åt och vilka som har valts bort på grund av bristande tillgänglighet. Det beskrivs även vilken typ av transportmedel som användas för att ta sig till och från aktiviteterna. 79

80 Fråga 45) Har du under de senaste tolv månaderna? 45) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n117) idrottat eller motionerat utomhus? varit på teater, konsert, museum eller liknande gå på restaurang, pub eller kafé för nöjes skull? varit bortrest på semester i Sverige eller utomlands under varit bortrest på semester i Sverige eller utomlands under minst en veckas tid? gå på bio gå på restaurang, pub eller kafé för nöjes skull? gå på bibliotek på din fritid? varit på teater, konsert, museum eller liknande vistats i kulturevenema naturen för att ng? (räkna inte få en bio, naturupplevels fotbollsmatche e? r,barnens teater i idrottat eller motionerat utomhus? idrottat eller motionerat i någon inomhusanlägg ning? Nej Ja Diagrammet beskriver om respondenterna de senaste 12 månaderna har deltagit i för typ av aktiviteter på sin fritid. De aktiviteter där flest respondenter svarat ja på frågan om de har gått på restaurang, pub eller kafé för nöjes skull, 95 (78,5 %), följt av att ha vistats i naturen för att få en naturupplevelse, 83 personer (68,5 %) och det är 57 personer (47 %) svarar att de har varit på teater, konsert, museum eller liknande kulturevenemang de senaste 12 månaderna. De aktiviteter där flest respondenter svarar nej på frågan om de har att de har idrottat eller motionerat i någon inomhusanläggning är 4 personer (33 %) följt av att de inte har idrottat eller motionerat utomhus, 83 (68,5 %). Respondenterna svarar att de inte har varit bortresta på semester i Sverige eller utomlands under minst en veckas tid, 71 personer (59 %). 8

81 Axis Title Fråga 46) Är det någon aktivitet som du skulle vilja göra oftare men som avstår ifrån på grund av bristande tillgänglighet? Gå på bio 46) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n11) Gå på restauran g, pub eller kafé Besöka ett bibliotek Gå på teater, konsert, museum Gå på ett idrottseve nemang Idrotta Idrotta Besöka en eller motioner a inomhus eller motioner a utomhus affär eller ett köpcentru m Ja Nej Vet inte Diagrammet beskriver om respondenterna skulle vilja göra någon aktivitet men avstår p.g.a. bristande tillgänglighet. Svaren på frågan visar att respondenterna avstår från aktiviteter p.g.a. bristande tillgänglighet, det gäller samtliga aktiviteter. Diagrammet beskriver hur respondenterna tar sig ner på stan och fika eller gå på bio. Det svarsalternativ som anges av flest respondenter är med bil personlig assistent som kör, 62 personer (51 %), följt av färdtjänst 46 personer (38 %) och med bil vän eller anhörig som kör, 27 personer (22 %). Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var permobil med assistent, handikappanpassad moppe, elrullstol och då åker jag färdtjänst, går ej att göra något spontant använder annars färdtjänst (3 svar), promenad med rullstol och assistans (8 svar), promenad. Män och kvinnors svar följer svaren för länet. De aktiviteter som enligt svaren är vanligast att inte avstå ifrån är att besöka biblioteket 86 personer (71 %) följt av att idrotta eller motionera inomhus 79 personer (65 %) och gå på bio 76 personer/ att idrotta utomhus 76 personer (63 %). 81

82 Fråga 47) Om du vill göra något spontant till exempel åka ner på stan och fika eller gå på bio, hur reser du dit då? 47) Samtliga som har svara på frågan (N121, n118) med buss med tåg med båt med färdtjänst med bil, kör själv med bil personlig assistent som kör med bil vän eller anhörig som kör Annat sätt Diagrammet beskriver hur respondenterna tar sig ner på stan och fika eller gå på bio. Det svarsalternativ som anges av flest respondenter är med bil personlig assistent som kör 62 personer (51 %), följt av färdtjänst 46 personer (38 %) och med bil vän eller anhörig som kör 27 personer (22 %). Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var permobil med assistent, handikappanpassad moppe, elrullstol och då åker jag färdtjänst, går ej att göra något spontant använder annars färdtjänst (3 svar), promenad med rullstol och assistans (8 svar), samt promenad. Män och kvinnors svar följer svaren för länet. 47) Kommunvis (N121, n114) Olofström Sölvesborg Karlshamn Ronneby Karlskrona Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström med bil vän eller anhörig som kör med bil personlig assistent som kör med bil, kör själv med färdtjänst med båt med tåg 1 1 med buss Diagrammet beskriver hur respondenterna tar sig ner på stan och fikar eller gå på bio uppdelat på länets fem kommuner. 82

83 I Olofström, Sölvesborg, Karlshamn och Ronneby är det vanligast att svara att man åker bil med personlig assistent som kör. I Karlshamn är det sedan svarsalternativet bil med vän eller anhörig som kör följt av färdtjänst som flest respondenter uppger. I Olofström, Sölvesborg och Ronneby är det färdtjänst följt av bil som vän eller anhörig kör. I Karlskrona anger respondenterna i första hand färdtjänst, följt av med bil personlig assistent som kör och buss som transportmedel. 47) Åldersindelat (N121, n118) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldra med buss med tåg med båt med färdtjänst med bil, kör själv med bil personlig assistent som kör med bil vän eller anhörig som kör Diagrammet beskriver hur respondenterna tar sig ner på stan och fika eller gå på bio uppdelat på ålderskategorier. I alla ålderskategorier utom 5-59år är det vanligaste svaret som respondenterna uppger med bil personlig assistent som kör följt av färdtjänst. I kategorin 5-59 år är det vanligaste svaret som anges att resa med färdtjänst följt av med bil och vän eller anhörig som kör Engagemang i samhällsfrågor och deltagande i val samt upplevelse av bemötande i samhället. I det här avsnittet beskrivs om respondenterna har deltagit i riksdagsval och EU-parlamentensval eller engagerat sig i någon intressefråga genom att aktivt ta ställning. Även upplevelse av bemötande både i offentlig och privat sektor i samhället. Fråga 48) Har du de senaste 5 åren 1 48) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n115) skrivit på en namninsamling för att deltagit i en demonstration för att försökt påverka någon lokal eller stödja eller protestera mot något stödja eller protestera mot något samhällspolitisk fråga på något annat sätt? Ja Nej Vet inte Vill inte svara Diagrammet beskriver om respondenterna har skrivit på en namninsamling, deltagit i demonstration och/eller försökt påverka någon politisk fråga. 83

84 Det är 37 respondenter, (3,5 %) som uppger att de har skrivit på en namninsamling och det är 67 (55,5 %) som inte har gjort det. Det är 9 respondenter, (7,5 %) som svarar att de deltagit i en demonstration och det är 93 (77 %) som uppger att de inte hade deltagit i en demonstration. Det är 22 respondenter (18 %) som svarar att det har försökt påverka någon politisk fråga och det är 78 (64,5 %) som inte har det. Fråga 49) Av de gånger du har engagerat dig, hur ofta har det gällt frågor om? 49) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n83) Alltid Nästan alltid Ibland Nästan aldrig Aldrig Funktionshinder Miljöfrågor Hållbarutveckling Hjälporganisationer t.ex. Röda korset Politik Religion Diagrammet beskriver vilken typ av frågor (funktionshinder, miljö, hållbarutveckling, hjälporganisationer, politik, religion) som engagerat respondenterna, om de engagerat sig, se fråga 48. Det är flest respondenter som svarar aldrig, att de inte engagerar sig i någon av dessa frågor. Det område som flest respondenter svarar att de engagerar sig i är funktionshinder frågor, följt av miljöfrågor och hjälporganisationer som Röda korset och politik. Fråga 5, 51) Har du och kommer du delta i riksdagsval och EUparlamentsval? 8 6 5,51) Samtliga som svarat på frågan (N121, n114) 4 Ja 2 Nej riksdagsvalet 21? valet till EU-parlamentet 29? till riksdagen 214? till EU-parlamentet 214? Diagrammet beskriver om respondenterna har och kommer att delta i riksdagsval och EU-parlamentsval? 84

85 I riksdagsvalet 21 uppger 7 (58 %) av respondenterna att de deltog i valet och 38 (31,5 %) att de avstod, i EU-parlamentsvalet 29 var det 37 (3,5 %) som svarar att de deltog och 64 (53 %) som ej deltog. Det är 68 (56 %) av de svarande som planerar att delta i riksdagsvalet 214 och 28 (23 %) planerar att avstå. Det är 42 (35 %) respondentera som planerar att delta i EUparlamentsvalet 214 och 41 (34 %) som planerar att avstå från att rösta. 52) Har du på grund av funktionsnedsättning, kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning, blivit bemött med på ett olämpligt sätt på något av följande ställen? 52) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n121) ja, på resturanger och fik ja, i kontakter med vårdcentral ja, i kontakten med sjukhus och 35 specialistvård ja, affärer och shoppingcenter ja, konserter- och teaterföreställningar ja, färdtjänst ja, kollektivt resande t.e.x buss,tåg och båt Diagrammet beskriver om respondenterna har blivit bemötta på ett olämpligt sätt pga. funktionsnedsättning, kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning på följande ställen, restaurang, vårdcentral, sjukhus, affärer, konsert, färdtjänst och/eller buss och tåg. Det vanligaste svaret som respondenterna anger är nej, de har blivit bra bemötta på samtliga svarsalternativ. De respondenter som upplever att de blivit bemötta, mellan 12 och 27 personer, på ett olämpligt sätt upplever att de har blivit det pga. sin funktionsnedsättning på samtliga ställen. Det är mellan 1-2 personer som har svarat att de upplever att de blivit bemötta på ett olämpligt sätt pga. kön etnicitet och ålder på vårdcentral, sjukhus, restaurang och färdtjänst. Tillfredställelse i livet och med den personliga assistansen I följande avsnitt beskrivs upplevelsen av hur tillfredställande levnadssituationen är och nöjdhet med den personliga assistansen. 85

86 53) Hur tillfredställande är dessa aspekter i ditt liv? (N121, n114) 53) Samtliga som svarat på frågan (N121, n 114) Mycket Ganska Ganska Mycket otillfreställan Otillfredställa otillfredställa tillfredställan Tillfredställa tillfredställan nde nde nde de de de Livet är i allmänhet för mig Min fritidssituation Min yrkessituation Min ekonomi är Mitt sexualliv är Mitt äktenskap/samliv är Mitt familjeliv är Mina kontakter med vänner och bekanta är Diagrammet beskriver hur tillfredställande följande aspekter är för respondenten; livet i allmänhet, fritidssituation, yrkessituation, ekonomi, sexualliv, äktenskap, familjeliv och mina kontakter med vänner och bekanta. Aspekterna har rankats på en skala från mycket otillfredsställande till mycket tillfredställande, med en skala på sex steg. De aspekter som respondenterna anger som mest tillfredställande är mitt familjeliv, (35 personer), kontakter med vänner och bekanta, (28 personer) och livet i allmänhet, (16 personer). De aspekter som respondenterna personer, uppger som mycket otillfredsställande är mitt sexualliv 51 personer följt av mitt äktenskap, (36 personer) och 27 respondenter svarar att deras yrkessituation är mycket otillfredsställande. Om resultatet delas upp i de som upplever aspekterna som tillfredställande och inte tillfredsställande förändras bilden något litet. Det är 88 respondenter som svarar att de är tillfreds med kontakter med vänner och bekanta, 75 är tillfreds med livet i allmänhet, 66 respondenter är tillfreds med sin ekonomi och 57 är nöjda med sin fritidssituation. Det är 67 respondenter som uppger att deras sexualliv är otillfredsställande, 5 uppger fritidssituation, 48 svarar yrkessituation och 44 respondenter uppger att deras äktenskap är otillfredsställande. 86

87 54) Hur ställer du dig till följande påstående om din personliga assistans? 54) Hur ställer du dig till följande påstående om din personliga assistans? (N121, n116) Jag är nöjd med min personliga assistans i helhet Min personliga assistans uppfyller mina förväntningar Föreställ dig en assistans som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån en perfekt assistans har du idag? mycket nöjd/nära nöjd/nära medel missnöjd/långt bort mycket missnöjd/ långt bort Diagrammet beskriver hur respondenterna ställer sig till följande påståenden; jag är nöjd med min personliga assistans i sin helhet, min personliga assistans uppfyller mina förväntningar, föreställ dig en assistans som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån en perfekt assistans är du idag? Påståendena rankas på en femgradigskala, från mycket nöjd/nära till mycket missnöjd/långt bort. På svarsalternativet jag är nöjd med min personliga assistans i sin helhet är det 68 respondenter som anger mycket nöjd, 33 som svarar nöjd följt av 1 som svarar medel och 4 respondenter är missnöjda och en är mycket missnöjd. Det är 6 respondenter som är mycket nöjda hur den personliga assistansen uppfyller deras förväntningar, 33 är nöjda, 14 svarar medel och 6 respondenter svarar missnöjd. När det kommer till att respondenten ska föreställa sig en perfekt personlig assitans svarar 36 att deras personliga assistans är mycket nära perfekt, 48 svarar att det är nära följt av 5 som varar långt bort och 1 respondent uppger att den perfekta assistansen är mycket långt bort. 87

88 Bakgrundsvariabler kring vem som besvarat enkäten Nedanstående text beskriver vem som besvarat enkäten och vilken relation respondenten och de personer som hjälpt till att fylla i enkäten eller har besvarat enkäten åt respondenten har. 55) Vem har svarat på frågorna i enkäten? 6 55) Samtliga personer som svarat på frågan (N121, n121) 4 2 Jag själv Jag själv tillsammans med någon annan Någon annan Diagrammet beskriver vem som har svarat på enkäten, om det är respondenten, respondenten tillsammans med någon annan eller någon annan. Det är 5 respondenter svarar att de har fyllt i enkäten tillsammans med någon annan, följt av 48 som har svarat att de fyllt i enkäten själv och 23 respondenter där någon annan har fyllt i enkätsvaren åt respondenten. 55) Män och kvinnor(n121, n121) Jag själv Jag själv tillsammans med någon annan Någon annan Kvinna Man Diagrammet beskriver vem som har svarat på enkäten, om det är respondenten, respondenten tillsammans med någon annan eller någon annan, fördelat på män och kvinnor. Det är 25 kvinnor och 21 män som uppger att de svarat på enkäten själva. Det är 2 kvinnor och 28 män som har fått hjälp av någon att fylla i enkäten och det är 13 kvinnor och 9 män där någon annan har svarat åt personen ) Kommunvis (N121,n121) Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Jag själv Jag själv tillsammans med någon annan Någon annan 88

89 Diagrammet beskriver vem som har svarat på enkäten, om det är respondenten, respondenten tillsammans med någon annan eller någon annan, fördelat på de fem kommunerna i länet. Det är 46 respondenter som svarat helt själva, 48 som svarat tillsammans med någon annan och 2 som har haft hjälp av någon annan. I Karlshamn och Karlskrona är det vanligaste svaret att respondenten själv har fyllt i enkäten följt av jag själv tillsammans med någon annan och någon annan. I Ronneby är det lika många som har fyllt i själv som har fyllt i tillsammans med någon annan och att någon annan har besvarat frågorna i enkäten. I Sölvesborg är det vanligaste svaret att fylla i enkäten tillsammans med någon följt av någon annan och jag själv. I Olofström är det uppger respondenterna i första hand, jag själv tillsammans med någon annan, sedan jag själv följt av att någon annan svarat på enkäten åt respondenten ) Åldersindelat (N121, n121) år 3-39år 4-49 år 5-59 år 6-65 år 66 eller äldra Jag själv Jag själv tillsammans med någon annan Någon annan Diagrammet beskriver vem som har svarat på enkäten, om det är respondenten, respondenten tillsammans med någon annan eller någon annan, fördelat på ålderskategorier. I åldersgrupperna 4-49 år, 5-59 år, 6-65 år och 66 år och äldre är det vanligaste svaret att respondenterna fyllt enkäten själv, följt av jag tillsammans med någon och att någon annan besvarat enkäten. I åldergruppen år är det vanligast att någon annan har svarat, följt av jag tillsammans med någon och jag själv. I åldergruppen 3-39 år är det mest frekventa svaret jag tillsammans med någon annan, följt av någon annan och jag själv. 56) Den här frågan riktar sig till dig som fyllt i enkäten som ombud eller tillsammans med den som enkäten riktar sig till. Vilken relation har du till den som enkäten gäller? (N121, n121) ) Samtliga som svarat på frågan (N121, n73) Diagrammet beskriver vem som har hjälpt till att fylla i enkäten eller som besvarat enkäten som ombud. 89