MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande Göteborg Energi Nät AB:s ansökan om linjekoncession för 130-kV markförlagda kabelförband på sträckan Brantingsmotet Brunnsbomotet, Göteborgs stad, Västra Götalands län

2 Sammanfattning Trafikverket planerar, som en del i västsvenska paketet, att bygga om och bredda väg E6.21 Lundbyleden. Detta medför att Göteborg Energi Nät AB:s (GENABs) befintliga 130-kV kabelförband på del av sträckan längs väg E6.21 Lundbyleden hamnar under ny vägbana, vilket inte är önskvärt från varken GENAB eller Trafikverkets sida och därför ansöks om koncession för ny linje för kabelförbandet. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar GENAB:s planerade nya linje för 130-kV kabelförband längs väg E6.21 Lundbyleden, delen Brantingsmotet Brunnsbomotet, Göteborg stad, Västra Götalands län. Denna MKB utreder och bedömer den påverkan och de konsekvenser som den nya linjen får för människors hälsa och miljön. Ett skriftligt samråd har genomomförts för kabelförbandets sträckning och samrådsredogörelse, med GENAB:s bemötande, återfinns i bilaga B7. Länsstyrelsen har beslutat att det nya kabelförbandet inte medför betydande miljöpåverkan. Föreslagen ny linje förläggs på del av sträckan mellan den befintliga transformatorstationen K3 Ramberget och den befintliga mottagarstationen K9 Backa i Göteborgs Stad, Västra Götalands län. I föreslagen ledningssträckning markförläggs kabelförband i ett område mellan Lundbyleden och Kville bangård. Naturmiljön utgörs i huvudsak av klippta gräsytor, små dungar samt träd och buskage av varierande täthet. För korsning av väg E6.21 och Bohusbanan används tekniken styrd borrning och därefter ansluts kabelförbandet till befintligt nät vid Brunnsbomotet. Den planerade ledningssträckan blir ca 1,1 km. Under anläggningstiden kan viss störning förekomma, d v s buller och transporter, för omgivningen. Denna bedöms ge liten påverkan på infrastruktur, landskapsbild, natur- och kulturvärden samt boendemiljö och friluftsliv. Störningen består främst av ljud i form av buller samt utsläpp till luften från maskiner och fordon som används i anläggningsarbetet. I anläggningsskedet kommer vegetation röjas på en ca 9 m bred korridor, vilket kommer medföra viss påverkan på naturvärden som bedöms som små och tillfälliga. I driftskedet hålls ett 4 m brett utrymme, direkt ovan kablarna, fritt från högväxande vegetation. I driftskedet uppstår magnetiska fält runt kablarna, fältets styrka avtar snabbt med avståndet. Närmaste bebyggelse ligger ca 40 m från föreslaget läge för kabelförbandet och därmed kan ingen risk antas avseende exponering av magnetfält. Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna av projektet i sin helhet bedöms medföra liten påverkan på människors hälsa och miljön. ii

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... ii 1 Inledning Bakgrund Syfte Omfattning Gällande tillstånd Gällande lagstiftning... 2 Prövningsprocess och tillstånd Planförhållanden Allmänna hänsynsregler... 3 Kunskapskravet... 3 Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik... 3 Produktvalsprincipen... 3 Hushållnings- och kretsloppsprincipen... 3 Lokaliseringsprincipen Göteborg Energi Nät AB:s miljöarbete Översiktlig beskrivning av område och ledningsstråk Landskap och områdesbeskrivning Beskrivning av alternativa stråk... 5 Förordad ledningssträckning, alternativ A... 5 Alternativa ledningsträckningar Nollalternativ Val av sträckning Samrådsredogörelse Genomfört samråd Inkomna yttranden Länsstyrelsens beslut Beskrivning av huvudalternativet Ledningens utförande... 8 Arbetsmetoder Landskapsbild Naturvård Riksintressen och Natura 2000-område Naturvärden Kulturmiljö Forn- och kulturhistoriska lämningar

4 4.5 Friluftsliv Bebyggelse Infrastruktur Geoteknik Leråkersmotet Kvillemotet Brunnsbomotet Geohydrologi Mark- och vattenanvändning Markundersökningar Analys av jordprover Analys av grundvattenprover Risker Naturresurser Konsekvensbedömning Bedömningsgrunder Landskapsbild Naturvård Natura 2000 och riksintressen för natur och friluftsliv Naturvärden Kulturmiljö Friluftsliv Bebyggelse Mark- och vattenanvändning Jämförelse med nollalternativet Sammanfattande bedömning Omgivningseffekter Elektromagnetiska fält Allmänt Risk för magnetfältsexponering Gränsvärden och rekommendationer Naturresurser Material för kablar och kabelskyddsrör Fastighetsförteckning Referenser

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Trafikverket planerar, som en del i västsvenska paketet, att bygga om väg E6.21 Lundbyleden, delen Brantingsmotet Ringömotet, i Göteborgs stad. Genom det planerade vägområdet går idag Göteborg Energi Nät AB:s (GENAB:s) befintliga 130 kv-kabelförband. Kabelförbandet kommer i och med ombyggnaden att på stora delar av sträckan hamna under ny vägbana och därmed bli otillgängliga i allt för stor utsträckning. För att undvika detta ansöks om nytt läge med nätkoncession för en ny linje. Kabelförbandet kommer att förläggas i mark och förbandets totala längd blir ca 1,1 km, se föreslagen ledningssträckning på koncessionskarta i bilaga B1. Figur 1 nedan anger vilken del av Göteborg som berörs av projektet. AKTUELLT PROJEKT Figur 1. Aktuellt område för projektet ligger inom inringat område. 1.2 Syfte Syftet med projektet är att lägga om befintligt kabelförband i nytt läge för att ge plats åt Trafikverkets vägområde för utbyggnad av Lundbyleden (väg E6.21) samt göra kabelförbandet tillgängligt för underhåll. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) är att identifiera och beskriva de konsekvenser som planerad verksamhet kan medföra, dels på människor, växter, djur, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö och på hushållning med material, råvaror och energi samt möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1

6 1.3 Omfattning Projektet och denna MKB omfattar en flyttning av ett av ett 130-kV kabelförband på sträckan Brantingsmotet Brunnsbomotet i Göteborg stad, Västra Götalands län. Den nya ledningssträckan planeras från Brantingsmotet i väst till Brunnsbomotet i öst. Kablarna kommer i två lägen att skarvas till befintligt nät, se koncessionskarta i bilaga B1. Geografiskt har MKB avgränsats till att omfatta lokala risker, inom ca 50 m, avseende t ex buller och magnetfält. Övriga risker som t ex klimatpåverkan ses i ett större perspektiv. 1.4 Gällande tillstånd GENAB innehar områdeskoncession för markförlagda kablar för spänningar upp till 50 kv och för luftledningar upp till 20 kv inom större delen av Göteborgs kommun. För anläggningar med högre spänningar söks linjekoncession och bolaget innehar i nuläget ca 20 stycken linjekoncessioner. Områdeskoncessionen har anl nr 446 ER. 1.5 Gällande lagstiftning Enligt ellagen (1997:857) krävs tillstånd, nätkoncession, för att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar. Vid ansökan om nätkoncession för linje är det främst ellagen (1997:857), elförordningen (2013:208) samt miljöbalken (1998:808) som är tillämpliga. Ansökan behandlas av Energimarknadsinspektionen (EI). Om koncessionen beviljas kan ansökan om ledningsrätt lämnas in till Lantmäterimyndigheten för att trygga rätten till marken även om fastigheten byter ägare. Ledningsrätten gäller obegränsad tid. Denna MKB gällande ansökan av nätkoncession för linje upprättas enligt Miljöbalken 6 kap. och Ellagen (1997:857) 2 kap. 8a. Prövningsprocess och tillstånd GENAB kommer att ansöka om nätkoncession för linje för planerade 130-kV kabelförband. GENAB har för avsikt att ansöka om ledningsrätt samt teckna markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare för att säkra rätten att anlägga och behålla kabeln på annans fastighet. 1.6 Planförhållanden Göteborg stad har en gällande översiktsplan som antogs i februari kV kabelförbandet förläggs huvudsakligen inom detaljplanerat område. Den föreslagna ledningsträckningen bedöms vara förenlig med gällande detaljplaner: SPL/F3650, SPL/F2963, SPL/F

7 1.7 Allmänna hänsynsregler Miljöbalkens andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. När tillstånd enligt miljöbalken prövas är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av miljöbalkens andra kapitel iakttas. Nedan följer en genomgång av de allmänna hänsynsreglerna samt hur GENAB anser sig uppfylla dem i detta projekt. Kunskapskravet GENAB har kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar och vilken miljöpåverkan detta antas medföra. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik Bästa möjliga teknik används för att minska miljöpåverkan i området. Det innebär framförallt fokus på förläggningsteknik samt åtgärder för att minska risker med magnetfältexponering. Även materialval görs med beaktande av försiktighetsprincipen. Produktvalsprincipen Val av ledarmaterial och ledarisolering kommer göras med hänsyn till material som inte visat sig skadliga för människa eller miljö. Som ledarmaterial finns två alternativ, koppar eller aluminium för grövre ledare, som i detta fall, väljs aluminium. För kabelisolering används polyetenplast. Hushållnings- och kretsloppsprincipen En markförlagd kabel kräver mycket lite underhåll och kan därför anses vara ett bra sätt att hushålla med råvaror och energi. Det material som används återvinningsbart. Lokaliseringsprincipen Två alternativa ledningssträckningar har studerats för ny 130 kv linje. Den valda placeringen strider inte mot andra intressen. 1.8 Göteborg Energi Nät AB:s miljöarbete GENAB arbetar aktivt med att reducera verksamhetens påverkan på miljön och som stöd för detta har GENAB ett ledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001:2004. I verksamhetsanvisningen för företaget framgår följande: "Göteborg Energi är Göteborgs energibolag och vi tar vårt ansvar för att utveckla ett hållbart Göteborgssamhälle. Vi erbjuder produkter, tjänster och energilösningar inom el, värme, kyla, gas och datakommunikation på affärsmässiga grunder och i enlighet med våra kunders behov. Med lyhörda, engagerade och kompetenta medarbetare arbetar vi systematiskt med att ständigt förbättra vår verksamhet. Vi strävar efter att göra mer än lagen 3

8 kräver och vara föregångare i vårt sätt att arbeta och leda verksamheten. Detta leder till mätbara förbättringar inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Vi är en koncern där samhällsnytta och hänsyn till miljön präglar vår affär. Vi arbetar aktivt för att öka andelen förnybar energi och använda naturresurser med försiktighet. Vi arbetar för att minska vår egen och våra kunders klimatpåverkan och effektivisera energianvändningen. I vår verksamhet minskar vi användningen av farliga ämnen och förebygger uppkomst och spridning av föroreningar. 4

9 2 Översiktlig beskrivning av område och ledningsstråk 2.1 Landskap och områdesbeskrivning Område för planerad ledningssträckning ligger mellan Lundbyledens på- och avfarter, Kvillebangård och Bohusbanan. Naturmiljön utgörs i huvudsak av klippta gräsytor, små dungar samt träd och buskage av varierande täthet, se figur 2. Området sträcker sig mellan Brantingsmotet i väst och Brunnsbomotet i öst, begränsas i norr av Lundbyleden och i söder av Kville bangård. Områdena i norr och söder är främst att betrakta som verksamhetsområden för bil- och tågtrafik. Genom området sträcker sig Bohusbanan, järnvägen passerar från bangården och leds på bro över Lundbyleden. Nordost om området ligger Brunnsbo med ett antal bostadshus centrerade kring ett lokalt torg. Figur 2. Vy från befintlig GC-bana mot Kvillebangård. 2.2 Beskrivning av alternativa stråk Förordad ledningssträckning, alternativ A Ny linje utgår från befintligt läge vid Brantingsmotet, kabelförband skarvas här ihop med befintligt nät och förläggs därefter under gräsmark med riktning österut längs Kville bangård. Ett avstånd på ca 8 m hålls från bangården, detta för att minska risken för inducerade strömmar eller spänningssättningar mellan medföljande jordlina och järnvägsspåret. När linjen är i lämpligt läge söder om planerad plats för anslutning till befintligt nät byter den riktning och går med styrd borrning mot nordost. Styrd borrning korsar under väg E6.21 och Bohusbanan. Kabeln ansluter till befintligt nät strax söder om Brunnsbo. Förordad ledningssträckning, alternativ A, kommer korsa ledningar och kablar som tillhör GENAB, Trafikverket, Trafikkontoret, Skanova samt Kretslopp och 5

10 vatten. I samrådsredogörelsen, bilaga B7, framgår yttranden på föreslagen sträckning samt hur GENAB bemöter dessa. Det nya läget medför ingen konflikt med andra ledningsägare men driftsättningstillstånd skall inhämtas från Elsäkerhetsverket efter samråd med Trafikkontoret och Skanova avseende förhöjda markpotentialer vid jordfel i kabelförbandet som omfattas av ansökan. Figur 3. Översiktsbild av område. [bild hämtad från Google Maps, ] Alternativa ledningsträckningar En alternativ ledningssträckning har studerats, alternativ B. Alternativ B innebär att kabelns byggs på norrsidan om ny väg E6.21 delen Brantingsmotet Ringömotet. Se Karta över sökt sträckning. 2.3 Nollalternativ Nollalternativet beskriver de konsekvenser som blir om projektet inte kommer utföras. Ett nollalternativ i detta projekt innebär att befintligt 130-kV kabelförband inte flyttas. Om kabeln inte flyttas kommer den på stora delar av sträckan Brantingsmotet Brunnsbomotet ligga under ny väg samt inom planerat vägområde. En jämförelse med nollalternativet finns nedan i avsnitt Val av sträckning Både alternativ A och B innebär styrd borrning under väg- och järnväg samt korsning med övriga befintliga ledningar. Idag bygger Göteborg stad ut Backaplan på norrsidan om väg E6.21 Lundbyleden. För att undvika risken att kabeln kommer påverka eller påverkas av denna byggnation har alternativ B utgått. 6

11 3 Samrådsredogörelse 3.1 Genomfört samråd Den 1 juni 2015 sändes en inbjudan om samråd ut, tillsammans med en samrådshandling med information om projektet och tillhörande kartbilagor, till: - Länsstyrelsen i Västra Götaland - Trafikverket - Göteborg stad Fastighetskontoret Park och Natur Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Kretslopp och vatten - Göteborg Energi Göteborg Energi AB, GAS Göteborg Energi Gothnet AB Göteborg Energi AB, Energi, Fjärrvärme Göteborg Energi AB, Energi, Fjärrkyla - Skanova - Vattenfall Eldistribution AB - Fortum Distribution - Miljöförvaltningen - Räddningstjänsten - Statens geotekniska institut - SDN Norra Hisingen - Göteborgs stadsmuseum - Elsäkerhetsverket Det finns inga privat ägda fastigheter som berörs. Samrådsunderlag, se bilaga B5 till Miljökonsekvensbeskrivningen. 3.2 Inkomna yttranden Inkomna yttranden redovisas i bilaga B8 och Samrådsredogörelse bifogas i bilaga B7 till Miljökonsekvensbeskrivningen. 3.3 Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen har beslutat att ny linje inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. För Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan se bilaga B9. 7

12 4 Beskrivning av huvudalternativet 4.1 Ledningens utförande Kabeln kommer på hela sträckan att byggas som markkabel med enkelt kabelförband och tre triangelplacerade fasledare. Kablarna som används är plastisolerade med ledare av aluminium och skärm av koppar, se konstruktion nedan. Figur 4. Konstruktion för varje enfaskabel. I schaktet placeras även en jordlina av koppar, två högspänningskablar (10- kv), en styrkabel, ett tomrör och en opto-kabel. Principskiss över kabelgravens utformning nedan i figur 5. Figur 5. Principskiss av kabelgravens utformning (observera att bilden inte är skalenlig). 8

13 Arbetsmetoder De arbetsmetoder som kommer att användas vid markförläggningen av kabeln är schaktning och styrd borrning Schaktning Vid schaktning grävs en kabelgrav vari kablarna förläggs. Schaktbredden kommer variera något, men kommer vara ca 1,0 m i botten, se principskiss figur Styrd borrning Styrd borrning är aktuellt för kabeln vid passage under väg och järnväg. Metoden är schaktfri och påverkar inte den känsliga passagen eftersom kablarna läggs i kabelskyddsrör som förlagt i mark genom styrd borrning. Metoden innebär att man arbetar från markytan och styr borren med hjälp av elektronik, styrsked och jetspolning. Borr dras sedan tillbaka genom borrhålet tillsammans med kabelskyddsrör för kablarna. Figur 6. Exempelbild för styrd borrning. ( [ ]) I anläggningsskedet krävs ett ca 9 m brett arbetsområde. I driftskedet kommer ett ca 4 meter brett utrymme att hållas fritt från högväxande vegetation, vars rotsystem kan skada kablarna. Figur 7. Exempelbild arbetsområdet. 9

14 4.2 Landskapsbild Område för planerad ledningssträckning präglas i hög grad av infrastruktur i form av trafikintensiv väg och järnväg. Se även avsnitt 2.1 Landskap och områdesbeskrivning. Den korridor som utpekas för det markförlagda 130-kV kabelförbandet kan främst ses som ett område mellan Lundbyledens på- och avfarter, Kvillebangård och Bohusbanan. Naturmiljön utgörs i huvudsak av klippta gräsytor, små dungar samt träd och buskage av varierande täthet. 4.3 Naturvård Riksintressen och Natura 2000-område Det aktuella området, som koncession söks inom, omfattas inte av riksintresse för naturvården eller ett Natura 2000-område. Närmast belägna Natura 2000-område samt riksintresse för naturvård är Säveån, närmast belägna riksintresse för friluftsliv är Delsjöområdet. Se placering av riksintressen och Natura 2000-områden i förhållande till område för ny linje i figur 8. AKTUELLT AKTUELLT PROJEKT PROJEKT Figur 8. Grönt område = riksintresse för naturvård, blått område = riksintresse för friluftsliv och blått streckat = Natura 2000 område. Karta hämtad från Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur [ ]. Naturvärden Naturvärden inom området för ny ledningssträckning inventerades 2014 av Tyréns AB och Calluna AB. Rapporten återfinns i bilaga B12. Inventeringen delar in området i delområden, de delområden som berör föredragen ledningssträckning, enligt alternativ B, är D G. 10

15 Figur 9. Översiktsbild av inventerat område. (Bild hämtad från Naturinventering Lundbyleden, Thyréns/Calluna, ) Den information som beskrivs nedan är i huvudsak hämtat från den naturvärdesinventering vid Lundbyleden som utfördes år I rapporten bedöms naturvärdena antingen som lågt värde eller en naturvärdesklass: Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde Naturvärdesklass 4 Visst naturvärde (används ibland) Ledningssträckningen och anläggningsarbetena kommer i huvudsak att beröra områden av naturvärdesklass 4, det vill säga områden med visst naturvärde. Dessa områden har, i egenskap av att de utgör grönstråk i stadsmiljö, en viss biologisk funktion för det lokala djur- och växtlivet. De biologiska värdena i dessa områden är främst kopplade till förekomsten av buskage och rikblommiga områden Generellt biotopskydd Inga biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet påträffades under inventeringen. Nedan ges en sammanfattad beskrivning av delområdena D - G Delområde D Inom delområdet noterades de rödlistade arterna ask och skogsalm samt kärringtand som är en indikator på värdefulla vägkanter. Fynden av ask och skogsalm är form av sly eller väldigt unga träd. Delområde D bedöms ha naturvärdesklass 4 visst naturvärde. Med motiveringen: artvärdet är obetydligt, värdet i biotopen ligger i variationen och mängden av blommande buskar. 11

16 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING GÄLLANDE KONCESSIONSANSÖKAN FÖR LINJE AV 130-KV MARKFÖRLAGD Delområde E Inom delområdet noterades naturvårdsarterna kärringtand och renfana som indikerar värdefulla vägkanter. Fjärilsarterna luktgräsfjäril, ängssmygare och rov/kålfjäril noterades under inventeringen. Delområde E bedöms ha naturvärdesklass 4 visst naturvärde. Med motiveringen: artvärdet är obetydligt, värdet i biotopen ligger i rikblommighet och täta snår samt öppna, varma, vindskyddade ytor Delområde F Inom delområdet noterades den rödlistade arten pimpelros, detta fynd är sannolikt en förvildad trädgårdsvariant och inte den vildväxande arten. Indikatorerna äkta johannesört, renfana, nyponros och kärringtand noterades som indikerar värdefulla vägkanter. Fjärilsarterna luktgräsfjäril och rov/kålfjäril noterades under inventeringen. Delområde F bedöms ha naturvärdesklass 4 visst naturvärde. Med motiveringen: artvärdet är obetydligt, värdet i biotopen ligger i rikblommighet och täta snår samt öppna, varma, vindskyddade ytor Delområde G Inom delområdet noterades inga naturvärdesarter under inventeringen. Delområde G bedöms som övrigt område. Med motiveringen: art- och biotopvärdet är obetydligt. Figur 10. Till vänster delområde E, till höger delområde F. [Foto: Naturvärdesinventering Lundbyleden 2014] Figur 11. Till vänster delområde G, till höger delområde D. [Foto: Naturvärdesinventering Lundbyleden 2014] 12

17 Fåglar Alla i Sverige naturligt förekommande fågelarter omfattas av Artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Enligt den naturvärdesinventering vid Lundbyleden som utfördes år 2014 har i Art Databanken ett antal fåglar noterats i eller i närheten av området. Bland annat svarthätta, rödstjärt, grönfink, kärrsångare och ladusvala, gråtrut (rödlistad) och silltrut (rödlistad) Insekter Enligt naturvärdesinventeringen ligger de flesta fynd av insekter från Artportalen inte direkt inom inventerat område. På Kvillebangård har olika insekter som korgsandbi, smygstekellik glasvinge (rödlistad), bivarg och allmän taggmätare noterats. 4.4 Kulturmiljö Inga objekt av höga kulturvärden har noterats i ledningssträckningen via sök i Riksantikvarieämbetets sökfunktion Fornsök. Om det i samband med arbetets genomförande påträffas någon lämning som kan antas vara fast fornlämning ska arbetet avbrytas och fyndet anmälas till Länsstyrelsen. Forn- och kulturhistoriska lämningar De närmsta påträffade lämningarna finns redovisade i tabell 1 nedan samt på karta i figur 12. Tabell 1. Forn- och kulturhistoriska lämningar. RAÄ Avstånd från Antikvarisk bedömning Lämningstyp planerad kabel (m) Backa 74:1 160 Övrig kulturhistorisk Vägmärke lämning Backa 28:1 170 Uppgift om* Stenkrets Backa 75:1 210 Övrig kulturhistorisk Fyndplats lämning Backa 4:1 370 Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämningsliknande lämning Backa 3:1 460 Övrig kulturhistorisk Hög lämning Backa 43:1 460 Övrig kulturhistorisk lämning Fyndplats *Används om lämningen endast är känd via tidigare uppteckning eller muntlig källa, men har inte återfunnits eller eftersökts 13

18 RAÄ Backa 75:1 RAÄ Backa 28:1 RAÄ Backa 4:1 RAÄ Backa 3:1 RAÄ Backa 43:1 RAÄ Backa 74:1 Figur 12. Översiktskarta från Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. [ ] 4.5 Friluftsliv Område för ny linje kan betraktas som ett relativt svåråtkomligt område för friluftsliv mellan stora vägar och järnväg. Kabelförbandet markförläggs på hela sträckan och området är inte av riksintresse för friluftsliv. 4.6 Bebyggelse Med begreppet bebyggelse avses byggnader där människor vistas under längre tid exempelvis permanenta bostäder, fritidsbostäder, industribyggnader och kontorslokaler. Avståndet mellan den planerade markförlagda ledningen och närmsta bostadsbyggnad vid Brunnsbo är ca 40 m. För boende i Brunnsbo kan eventuellt viss störning ske under byggnationstiden i form av buller och avgaser från arbetsmaskiner. Detta är dock endast under en begränsad period. Kabelsförbandet kommer att alstra magnetiska fält. För mer information om magnetiska fält, se avsnitt 6.1. Noteras kan att kabeln inte kommer förläggas närmare bebyggelse än den redan ligger idag, se karta, bilaga B1. Det planerade kabelstråket sträcker sig till största delen genom ett område utan bostadsbebyggelse och inga bostäder utsätts för höjda magnetfälts nivåer jämfört med nollalternativet. Infrastruktur Infrastruktur och trafik kommer mycket begränsat att påverkas under byggtiden, detta är främst då maskiner och fordon transporterar sig på eller i närheten av vägområde. Korsning med väg E6.21 Lundbyleden och Bohusbanan kommer att utföras med styrd borrning och kommer då inte att påverka framkomligheten i trafiken. 14

19 4.7 Geoteknik Leråkersmotet Markytans nivå i området för ny linje ligger på ca +3. Ytligt består jorden av fyllnadsmassor vars mäktighet uppgår till cirka 3,5 m. Fyllnadsmassornas sammansättning varierar och består bland annat av mulljord, sand, grus och lera. Under fyllnadsmassorna återfinns naturligt avsatt lera ner till cirka 70 m djup där tidigare utförda undersökningar visar på berg. Lerans uppmätta naturliga vattenkvot varierar mellan cirka 70 och 100 % och uppmätt konflytgräns varierar mellan cirka 70 och 85 %. Kvillemotet Markytan vid Kvillemotet, i läge för ny linje, varierar mellan cirka +2 och +3. Jorden består ytligt av fyllnadsmaterial av varierande sammansättning och fyllnadsmaterialets mäktighet varierar mellan ca 2,5 och 3,5 m. Fyllnadsmaterialen består huvudsakligen av sand, silt och lera. Under fyllnadsmaterialet finns lera till stort djup (över 50 m), bergets nivå har inte bestämts. Lokalt har leran utbildats till torrskorpa. Uppmätt naturlig vattenkvot och konflytgräns för lerans övre skikt varierar mellan cirka 60 och 100 % respektive cirka 55 och 90 %. Figur 13. Översiktsbild av område. [bild hämtad från Google Maps, ] Brunnsbomotet I området söder om Norgevägen varierar markytans nivå mellan cirka 0 och +2. Jorden består av upp till cirka 2 m fyllnadsmassor ovan lera. Lerans mäktighet uppgår närmast Norgevägen till mellan cirka 2 och 3 m ovan ett lager friktionsjord på berg. Friktionsjordens mäktighet varierar mellan cirka 3 och 10 m. Lerans naturliga vattenkvot och konflytgräns varierar mellan cirka 20 och 60 % respektive cirka 30 och 60 %. 15

20 Under befintlig järnvägsbank förväntas ingen eller mycket lite lera påträffas och jorden förväntas bestå av fyllnadsmassor ovan friktionsjord. Bergnivån vid planerad passage ligger mellan cirka -5 och -10. Ledningen förutsätts installeras med styrd borrning. Norr om Bohusbanan är förhållandena av liknande karaktär som för passagen under Bohusbanan. Markytans nivå, mellan Bohusbanan och Lundbyleden, ligger på cirka +7 och bergytan ligger på mellan cirka nivå +1 och +2. Här förutsätts att ledningen installeras genom styrd borrning. Norr om Lundbyleden ökar jorddjupen något och marknivån ligger här omkring +8. Ytligt består jorden av fyllnadsmassor vars mäktighet uppgår till cirka 2 m. Under fyllnadsmassorna återfinns lera ner till nivå cirka -3 i läget för anslutning mot befintligt system. Ledningen förväntas installeras genom styrd borrning. Geohydrologi Grundvattentrycknivån i undre magasin har observerats i ett grundvattenrör i SV delen av planerad ledning, och varierar mellan ca +1 till +2 (RH2000). Grundvattennivåer i övre magasin (fyllnadsmassor på lera) är längst i SV, 1-4 meter under markytan (mumy), och mellan ca 0-1,5 mumy där planerad ledning går längs Kville bangård. Vid Brunnsbomotet har nivåer mellan ca 2-4 mumy observerats. I SV delen är grundvattenströmningsriktningen i övre magasinet sydvästlig, och vid Kville bangård strömmar vattnet norrut. Vid Brunnsbomotet är strömningsriktningen sydvästlig från högre liggande terräng mot Lundbyleden. Ledningsdragningen bedöms endast påverka det övre magasinet, vilket huvudsakligen består av fyllnadsmassor. 4.8 Mark- och vattenanvändning Vattenområde berörs inte och kabelförbandens läge i området medför ingen konflikt med gällande detaljplaner. Nu planerad flyttning minskar risk för konflikter med trafiklederna och detta är av stor betydelse då kablarna är mycket viktiga för stadens elförsörjning. Markundersökningar Miljötekniska markundersökningar (jord- och grundvattenprover) har inom ramen för den väg- och järnvägsplan Trafikverket planerar för väg E6.21 Lundbyleden genomförts av ÅF Infrastruktur AB under våren och försommaren Undersökningarna är av översiktlig karaktär 1 och mäter halter av organiska ämnen, metaller och övrigt. Av de provtagningspunkter som tagits bedöms 14 stycken ligga inom område för ny linje. 1 innebär att det inte kan uteslutas att massor av annan karaktär kan påträffas inom området 16

21 Figur 14. Lägen för provtagningspunkter, inringade punkter bedöms ligga i linje med ny ledningssträckning. Grön = analyserade halter i jord < KM, gul = analyserade halter i jord > KM men < MKM, röd = analyserade halter i jord > MKM. Analys av jordprover Resultaten från jordproverna har utvärderats och jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade områden samt värden från Naturvårdsverkets handbok 2010:1. Sammanfattat visar analysen för provtagningspunkter i ny linje att: 8 av punkterna uppvisar halter lägre än KM 2 1 av punkterna uppvisar halter över MKM 3 gällande organiska ämnen 6 av punkterna uppvisar halter för metaller över KM men lägre än MKM 12 av punkterna uppvisar halter över MÄRR 4 Metallhalter i analyserade jordprover är generellt låga till måttliga. GENAB bedömer att fyllnadsmassorna, där kabelförbandet skall förläggas, kan vara lämpliga för återfyllnad då halter enbart överstiger generella riktvärdet för MKM i en punkt. För genomförande beslutar Miljöförvaltningen hur fyllnadsmassor skall hanteras. Sannolikt är det Trafikverket och dennes anlitade entreprenör som utför markarbetet samt förläggning av kabelförbanden och då åligger det dem att kontakta Miljöförvaltningen avseende föroreningar i mark och vatten samt hantering av detta. Analys av grundvattenprover Resultat för grundvattenprover har jämförts med Miljöförvaltningen i Göteborgs Stads riktvärden för utsläpp till recipient och dagvatten samt SGU:s 2 Naturvårdsverkets klassning mindre känslig markanvändning, MKM 3 Naturvårdsverkets känslig markanvändning, KM 4 Mindre Än Ringa Risk (MÄRR), nivåerna hämtade från Naturvårdsverkets handbok 2010:1, Återanvändning av avfall i anläggningsändamål. 17

22 bedömningsgrunder för grundvatten. Sammanfattat visar analysen för provtagningspunkter inom område för ny linje att: uppmätta metallhalter i ofiltrerade prov överskrider Miljöförvaltningens riktvärden uppmätta metallhalter i filtrerade prov underskrider Miljöförvaltningens riktvärden generellt inga halter över laboratoriets rapporteringsgränser gällande organiska ämnen Lösta metallhalter (filtrerat prov) varierar mellan mycket låga, låga och måttliga, enligt SGU:s tillståndsklassning. Risker En översiktlig riskbedömning har identifierat tre aktuella skyddsobjekt för spridning och exponering av förorenade ämnen markmiljö människor som vistas inom området naturresurser (yt- och grundvatten) De föroreningar som påvisats i halter över tillämpade riktvärden inom projektområdet är metaller och PAH. Det är ämnen som till mycket hög grad är bundna till partiklar och riskerna med dessa föroreningar är därmed huvudsakligen begränsade till spridning av och exponering för jordpartiklar Markmiljö Vid markarbeten kan spridning av förorenade jordpartiklar ske via i grundvattnet eller ledningsgravar, genom transport av förorenat damm eller övrig partikeltransport. Sammantaget bedöms emellertid den eventuella föroreningsspridning som följer av ny ledningssträckning som liten Människor Människor som vistas inom projektområdet skulle potentiellt sett kunna exponeras för föroreningar i marken på tre sätt Via hudkontakt Via inandning av förorenat damm Via intag av jord Under arbetets genomförande är området inte tillgängligt för allmänhet då det är avspärrat och i övrigt begränsas vistelse i huvudsak till transporter. Därför är exponeringsrisker mycket låga Spridning av föroreningar Spridning av föroreningar skulle kunna ske till närliggande ytvattenförekomster. Potentiella spridningsvägar är via grundvatten eller ledningsgravar. Vid markarbeten i förorenade områden kan föroreningar mobiliseras och gå i lösning i grundvattnet. 18

23 Med bakgrunden att inga betydande halter av lättlösliga ämnen eller ämnen förekommande i fri fas har påträffats samtidigt som eventuell föroreningsspridning i högsta grad är relaterad till spridning av partiklar bedöms spridningen via grundvatten till ytvattenförekomster bli mycket begränsad. Till detta tillkommer att avstånden till närmsta ytvatten, Göta Älv och Kvillebäcken, är så pass stora att spridningen begränsas ytterligare. 4.9 Naturresurser För att producera kablarna och skyddsrör åtgår 25 ton aluminium, 1,5 ton koppar samt 35 ton polyetenplast. Då kablarna i huvudsak läggs i rör används ca 300 ton grus för kringfyllning. För resterande återfyllning kan sannolikt befintliga jordmassor på plats användas. Till största delen används dieselolja som bränsle, för grävmaskiner och tunga fordon. Se punkt 6.2 nedan för bedömning av miljöpåverkan. 5 Konsekvensbedömning 5.1 Bedömningsgrunder Bedömning av kabelns konsekvenser och effekt för miljö och människors hälsa beskrivs utifrån bedömningsgrunderna i tabell 2 nedan. En bedömning följer sedan för projektets påverkan och konsekvenser på miljön. Tabell 2. Bedömningsgrunder. Positiva konsekvenser Obefintliga konsekvenser Ringa konsekvenser Måttliga konsekvenser Omfattande konsekvenser Förbättrade förutsättningar för värden gällande miljö och/eller människors hälsa. Marginell påverkan på värden för miljö och/eller människors hälsa. Liten påverkan på värden för miljö och/eller människors hälsa. Begränsad påverkan på värden för miljö och/eller människors hälsa. Betydande påverkan på värden för miljö och/eller människors hälsa. Påverkan av bestående karaktär. 5.2 Landskapsbild Markkablarnas påverkan på landskapsbilden bedöms huvudsakligen vara begränsad till byggnationstiden. I anläggningsskedet kommer ett ca 9 m brett arbetsområde röjas från träd och buskar. I driftskedet kommer synintrycket av den markförlagda kabeln enbart att uppmärksammas av lägre vegetation på en ca 4 meter bred yta direkt ovan kabelförbandet. Landskapsbild och synintrycket av den markförlagda kabeln bedöms som ringa vid byggnation och obefintlig i driftskedet. 19

24 5.3 Naturvård I området finns inga skyddade områden som t ex Natura En naturinventering har utförts som rekommenderar följande: För att projektet inte ska bidra till minskad grönyta och försämrad ekologisk funktion i stadsmiljön bör återplantering ske och mängden grönyta efter ombyggnationen bör inte ha minskat. När man återplanterar buskar och träd bör man prioritera blommande och bärande buskar som till exempel slån, rönn och hagtorn. Nu skall vägarna byggas om och då kommer området att gestaltas enligt nedanstående illustration som hämtats från Trafikverkets hemsida. Läge för kabelförbandet enligt röd linje. Streckad röd linje visar var styrd borrning utförs. 20

25 Natura 2000 och riksintressen för natur och friluftsliv Planerad 130-kV kabel berör inte något Natura 2000 område eller riksintresse för naturvård eller friluftsliv. Påverkan på Natura 2000 områden och riksintressen för naturvård eller friluftsliv bedöms som obefintlig i anläggningsskedet och driftskedet. Naturvärden Ledningssträckningen och anläggningsarbetena kommer som högst att beröra områden av naturvärdesklass 4, det vill säga områden med visst naturvärde. Påverkan på naturvärden bedöms som ringa i anläggningsskedet och obefintliga driftskedet. Inga biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet eller skyddade områden finns redovisade inom projektområdet. Påverkan på biotoper av generellt biotopskydd bedöms som obefintliga i anläggnings- och driftskedet. 5.4 Kulturmiljö Inga lämningar finns redovisade i ledningssträckningen. De närmsta påträffade lämningarna finns redovisade i tabell 1 samt på karta i figur 12. Planerad kabel bedöms utifrån information om kända kulturmiljöer på Riksantikvarieämbetets hemsida inte påverka några kulturmiljöer. Om det i samband med arbetets genomförande påträffas någon lämning som kan antas vara fast fornlämning ska arbetet avbrytas och fyndet anmälas till Länsstyrelsen. Påverkan på kulturmiljö bedöms som obefintlig i anläggningsskedet och driftskedet. 5.5 Friluftsliv Planerad ledningssträckning berör inte riksintresse för friluftsliv. Eftersom kabeln byggs inom ett svåråtkomligt område mellan stora vägar och järnväg bedöms konsekvenserna på friluftslivet som obefintliga under anläggningsskedet och driftskedet. 5.6 Bebyggelse Med anledning av att störningar av ljud och avgaser bara kommer att vara aktuella under en kort tid samt kabeln inte förläggs närmare befintliga bostadshus är idag så bedöms kabelns konsekvenser för boendemiljön som obefintliga under anläggningsskedet och driftskedet. 21

26 5.7 Mark- och vattenanvändning Inga utsläpp till mark och vatten sker under normala arbetsförhållanden. Krav kommer att ställas på entreprenörer att kunna hantera en eventuell olycka samt att sanering ska kunna ske vid eventuellt behov. Med hänsyn till att krav på sanering vid olycka kommer ställas på entreprenören, halterna av föroreningar i massorna är generellt låga, området är svårtillgängligt för allmänheten både under bygg- och driftskede, risken för spridning av föroreningar till mark, människor och naturresurser är låg Därför bedöms risk för påverkan som liten under byggnation och drift av anläggningen. 5.8 Jämförelse med nollalternativet Ett nollalternativ i detta projekt innebär att befintlig 130-kV kabel inte flyttas. Om kabeln inte flyttas kommer den på stora delar av sträckan Brantingsmotet Brunnsbomotet ligga under ny väg samt inom planerat vägområde. Konsekvenserna för det aktuella kabelprojektet, som röjning av vegetation, schaktning i mark samt tryckning under infrastruktur, uteblir. Nollalternativet innebär en besvärligare utbyggnad av riksintressen väg E6.21 Lundbyleden på sträckan Brantingsmotet Brunnsbomotet, detta i och med arbete i direkt närhet till befintlig 130-kV kabel. Nollalternativet innebär även sämre möjlighet för underhåll av kabelförbandet i framtiden. 5.9 Sammanfattande bedömning Sammantaget bedöms projektet i sin helhet innebära liten påverkan på människors hälsa och miljö. Det aktuella nollalternativet, att projektet inte genomförs, skulle innebära en försvårad utbyggnad av riksintresset väg E6.21 Lundbyleden. Hur stora samhällsekonomiska konsekvenser det skulle innebära har inte närmare utretts. 6 Omgivningseffekter 6.1 Elektromagnetiska fält Allmänt Kraftledningar alstrar elektromagnetiska fält (EMF) som är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dagligen förekommer magnetfält kring oss, de är starkast närmast källan men styrkan avtar snabbt med avståndet. 22

27 Elektriska fält alstras av spänning och mäts i volt/meter (V/m) och dessa avskärmas av vanliga material som exempelvis trä och metall. Magnetiska fält alstras av elektriska strömmar och mäts i tesla (T), dessa är svårare att skärma av och kan passera igenom de flesta vanliga material. EMF uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd samt strömmen i ledarna. Den aktuella 130-kV ledningen är en trefasledning och består av tre enkelledare där det i vardera ledaren går lika stora strömmar, men med olika fasläge. Om de tre ledarna i en trefasledning hade kunnat ligga i samma punkt så hade de tre ledarnas magnetfält tagit ut varandra. I en verklig ledning ligger ledarna något separerade och då uppstår ett resulterande magnetfält. Risk för magnetfältsexponering Enligt det som nämns ovan blir utbredningen av magnetfältet större om avståndet mellan ledarna är större. Detta gör att jämfört med luftledningar (som har betydligt större avstånd mellan ledarna) är kabelförläggning i mark en bättre teknik för att minska risken för magnetfältsexponering. Det aktuella 130 kv kabelförbandet kommer att utföras som markförlagd kabel med tre faser tätt ihop. Ledningssträckningen förläggs till största delen genom ett område utan bostadsbebyggelse eller friluftsliv vilket starkt begränsar allmänhetens exponering för genererade magnetfält. De magnetfält som genereras från kablarna är inte extremt höga, se jämförelse i tabell 3 nedan. Det närmaste bostadshuset ligger ca 40 m från centrumlinjen strax norr om Brunnsbomotet. Då den aktuella ledningssträckningen förläggs på ett större eller lika avstånd till befintlig bebyggelse som idag bedöms inga bostäder utsättas för höjda magnetfältsnivåer jämfört med nollalternativet. 23

28 Tabell 3. Jämförelse i styrka på magnetfält. Apparat Magnetfält µt (mikro tesla) Kommentar 130-kV 5 meter från kabel <0,2 Förutsättningar: markförlagd 10 meter från kabel < 0,1 årsmedelström 100 A kabel 1 m ovan befintlig mark Kabel förlagd 1 m under mark Hårtork 30* Genereras i närhet (0,1 m) och vid drift. Dammsugare 6* Genereras i närhet (0,1 m) och vid drift. * Värde hämtat från publikation Magnetfält och hälsorisker utgiven av strålsäkerhetsmyndigheten. Gränsvärden och rekommendationer Växlande magnetfält skapar elektriska strömmar i kroppen som, vid mycket starka fält, kan påverka kroppens nervsignaler. Det är idag klart hur starka magnetfält som krävs för att ge upphov till omedelbar påverkan, styrkan på dessa magnetfält ligger dock långt över vad som normalt finns i vår omgivning. Däremot finns osäkerhet kring barnleukemi och exponering för magnetfält från kraftledningar. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns deras allmänna råd om exponering för elektromagnetiska fält, Eftersom hälsoeffekter från magnetfält genererade av kraftledningar på lång sikt inte helt kan uteslutas har svenska myndigheter valt att rekommendera en viss försiktighet både för allmänheten och i arbetslivet. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Om det kan genomföras till rimliga kostnader (Arbetsmiljöverket m fl. 2009). GENAB ska i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 24

29 Socialstyrelsen har även i samverkan med Strålsäkerhetsmyndigheten, Elsäkerhetsverket och Boverket publicerat en uppdatering till försiktighetsprincipen. I denna sägs: Sambandet mellan exponering för elektromagnetiska fält från kraftledningar och vissa andra elinstallationer och ökad risk för leukemi hos barn har diskuterats under många år. Resultaten från genomgången tyder på att man kan se en viss ökning av leukemirisken hos befolkningsgrupper som exponeras för magnetiska fält på 0,4 µt eller mer (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder). Däremot ser man ingen riskökning under 0,4 µt. Det finns inte någon känd mekanism som skulle kunna förklara hur exponering för så svaga och lågfrekventa fält skulle kunna påverka risken för sjukdom. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. Det beror bland annat på att det saknas en biologisk förklaringsmodell för påverkan på cancerrisken. Ellagstiftningen liksom miljöbalkens regler om försiktighet är tillämpliga på den här typen av exponeringar. De innebär att risker för människors hälsa ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. (Meddelandeblad: Elektromagnetiska fält från kraftledningar, 2005) 6.2 Naturresurser Naturresurser som kommer att användas för anläggningen är: material för kablar och kabelskyddsrör jordmassor för återfyllnad bränslen för fordon och maskiner Som övrig återfyllnad av schaktet används befintliga massor. Konsekvensen för hushållning av naturresurser bedöms som små. Material för kablar och kabelskyddsrör Som ledarmaterial används aluminium. Koppar är ett alternativ som idag mest används för klenare lågspänningskablar. En nackdel med användning av aluminium är att det kräver relativt mycket energi för framställning, men det finns också ett antal fördelar: - Aluminium är ett av de vanligaste ämnena i jordskorpan och utvinns ur bauxit som innehåller 20-30% aluminium. - Aluminiumframställning orsakar, i motsats till kopparproduktion, ingen spridning av tungmetaller som kvicksilver, bly, kadmium samt arsenik. 25

30 - Mindre utsläpp av svaveldioxider då koppar ofta bryts ur sulfidmalm. Koppar betraktas som en knapp resurs och har idag ett högt pris och detta gör att man oftast väljer aluminium för grövre ledare. Ur återvinningssynpunkt är materialen likvärdiga. Produktion av ett kg aluminium, om produktionen sker i norden, medför ett koldioxidutsläpp på ca 5 kg. För kabelförbanden krävs ca 25 ton aluminium och detta medför då ett utsläpp av CO 2 på ca 125 ton. Som nämnts ovan finns en skärm i kabeln som består av koppar och för denna åtgår ca 1,5 ton koppar. Detta medför ett koldioxidutsläpp på ca 2 ton. I ovanstående aluminium- och kopparframställning har svensk el, vid produktion, antagits. För kabelisolering och mantel används polyetenplast i olika former och de kabelskyddsrör som används består också av polyetenplast. Rören väger 2,7 kg/m och totalt åtgår ca 5 km rör. Alltså totalt ca 15 ton PE-plast. Produktionen sker sannolikt i Västeuropa och produktion av 1 kg polyetenplast orsakar CO 2 -utsläpp på ca 1,5 kg. För isolering och mantel åtgår ca 5,5 kg plast per meter kabel, totalt ca 20 ton. Totalt erfordras ca 35 ton polyetenplast vilket medför ett koldioxidutsläpp på ca 45 ton. Tillverkning av kablar och rör medför då ett totalt koldioxidutsläpp på ca 170 ton. Till detta skall läggas byggnationen med schaktarbete och transporter. Att gräva en kabelschakt, i detta fall, medför ett koldioxidutsläpp på ca 8 kg/m, d v s totalt 1,1 km x 8 kg/m = 9 ton. 300 ton grus används för återfyllning. Det är inte naturgrus eller sand. Det är krossat berg och produktion av ett ton medför ett koldioxidutsläpp på ca 13 kg, d v s totalt ca 4 ton CO2. Den totala miljöbelastningen, avseende koldioxidutsläpp, kan då antas bli ca 150 ton. Den totala livslängden för förbanden antas till 40 år och då blir det årliga bidraget ca 4 ton. Denna miljöbelastning anses som liten. I ett nationellt perspektiv medför överföring av 1 kwh el från produktion till användning ett koldioxidutsläpp på ca 2-3 g och det medför en liten klimatpåverkan. 26

31 7 Fastighetsförteckning Fastigheter som berörs av koncessionsansökan framgår av tabell 4. Tabell 4. Fastighetsförteckning. FASTIGHET ÄGARE ADRESS TINGSTADSVASSEN 739:39 BACKA 866:240 BACKA 866:241 BACKA 866:246 BACKA 866:576 BACKA 766:48 Göteborgs Kommun Box Göteborg Göteborgs Kommun Box Göteborg Göteborgs Kommun Box Göteborg Göteborgs Kommun Box Göteborg Göteborgs Kommun Box 2258, Göteborg Staten Trafikverket Borlänge 27

32 8 Referenser Arbetsmiljöverket m fl. 2009, 9/Magnetfalt-och-halsorisker-low.pdf Bedömningsgrunder för grundvatten, SGU. Rapport 2013:01. Elförordningen (2013:208) Ellagen (1997:857) Google Maps, , Miljöbalken (1998:808) Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten, Göteborgs Stad, Miljö. Rapport 2013:10 (reviderad 2013). Naturinventering Lundbyleden, Thyréns/Calluna, (Bilaga B12) Naturvårdsverket, Kartverktyg Skyddad natur, Naturvårdsverkets handbok 2010:1, Återanvändning av avfall i anläggningsändamål Naturvårdsverkets rapport 5976 Plan- och bygglagen (2010:900) Riksantikvarieämbetet, sökfunktionen Fornsök, Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida: Wikstrands Maskin AB:s hemsida, Livscykelanalys för elnätet (Vattenfall, med medverkan av Svenska Kraftnät och Göteborg Energi Nät AB) 28