Att arbeta smartare istället för snabbare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att arbeta smartare istället för snabbare"

Transkript

1 Att arbeta smartare istället för snabbare Projektledare: Louice Johansson, Avdelningschef ÖNH-avd 61/mottagning NU-sjukvården, NÄL Trollhättan CVU Rapportserie 2006: 20

2 Sammanfattning Vårdavdelningen och mottagningen på öron-, näs-, och halskliniken (ÖNH), Norra Älvsborgs länssjukhus (NÄL) har genomgått organisatoriska förändringar. Tidigare har det varit två enheter med många gemensamma patienter och arbetsuppgifter. Det har inte funnits något större samarbete mellan enheterna. Varje enhet har var för sig försökt utnyttja sina resurser på bästa sätt. De två enheterna har gått samman, under en avdelningschef, med syfte att utveckla och förbättra sambanden, samarbetet och arbetssättet mellan enheterna. Målet med projektet har varit att skapa en helhetssyn på den gemensamma enheten. Gränserna mellan avdelningen och mottagningen skulle suddas ut och det skulle skapas en vi-känsla med ett gemensamt ansvar för verksamheten. Målet var också att uppnå en bra samverkan. Vi ville få en säker organisation så att inte ansvar byggdes på enskilda individer. Dessutom ville vi uppnå en bättre arbetsmiljö dvs. minskad stress hos personalen samt en ökad arbetstillfredsställelse. Vi önskade även uppnå en ökad kvalitet för våra patienter genom förbättrad läkarkontinuitet. Helhetssyn på verksamheten har skapats genom en kartläggning av verksamhetens fem stora patientflöden. Arbetssättet har varit kund- och processorienterat. All personal har involverats och indelats i arbetsgrupper. Grupperna har indelats tvärprofessionellt där läkare, sjuksköterskor och undersköterskor har ingått. Patientflöden har kartlagts enligt följande; Elektiv vård avdelning 61. Elektiv vård ÖNH-mottagningen. Jourfall och SDA- (Same-Day-Admission) inskrivning på mottagningen. Jourfall och SDA / Elektiv inskrivning på avdelningen. Onkologisk vårdkedja på mottagningen och avdelningen. Utifrån kartläggningarna har en analys gjorts för att identifiera problemområden. De har därefter prioriterats utifrån angelägenhetsgrad och riskanalyser har utförts. I förbättringsarbetet använde vi oss utav PDSA-cykeln (Plan-Do-Study-Act). Två viktiga förbättringsområden kan nämnas; rondsystemet på vårdavdelningen och nya inskrivningsrutiner av patienter för planerad vård. Majoriteten av inskrivningarna sker numera på mottagningen. Operatören utför både in- och utskrivningar av sina egna patienter. Förväntade effekter är bl a kortare vårdtid, förbättrad läkarkontiniuitet, väl förberedda patienter i ett optimalt skick, bättre utnyttjande operationssalar pga. färre sena strykningar och effektivisering av inskrivningsrutiner. Resultat och effekter har vi redan kunnat avläsa. Samarbetet mellan enheterna har utökats och personal roterar mellan avdelning och mottagning. Projektet har resulterat i en öppnare dialog och vi har uppnått en ökad förståelse mellan personalgrupperna. Personalen har fått en mer strukturerad och lärande arbetsmetod vid förändringsarbete. Vi har iakttagit kortare medelvårdtid, minskad patientbeläggning, högre patientomsättning och bättre läkarkontinuitet. Ändrade provsvarsrutiner på mottagningen har lett till bl a minskade telefonsamtal till sjuksköterskan. Processkartläggningen och projektarbetet har givit oss en bra kunskap om vår verksamhet och patientflöden. Vi har fått ett bra underlag för att kunna fortsätta med verksamhetsutveckling och kvalitetsförbättring.

3 Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund 1 Syfte/Mål 1 Frågeställningar 1 Metod 2 Resultat 2 Har projektet eller delar av det, övergått i ordinarie verksamhet? 5 Hur går vi vidare? 6 Spridning av erfarenhet och resultat 6 Diskussion 6

4 Inledning/Bakgrund Vårdavdelningen och mottagningen på öron-, näs-, och halskliniken (ÖNH), Norra Älvsborgs länssjukhus (NÄL) har tidigare varit två enheter under var sin avdelningschef, men med många gemensamma patienter och arbetsuppgifter. Det har inte funnits något större samarbete och gränsen mellan mottagnings- och avdelningspersonal har varit tydlig. Varje enhet har var för sig försökt att utnyttja sina resurser på bästa sätt och man har inte haft ett organiserat samarbete vid belastningstoppar. Patienterna och läkarna har utgjort länken mellan enheterna då många av våra patienter besöker både avdelning och mottagning. Mottagningen erbjuder specialistvård till barn och vuxna och tar emot akutfall och tidsbokade patienter. Vårdavdelningen har 20 vårdplatser för vuxna. Den vård som bedrivs på avdelningen kan indelas i tre grupper; Planerad vård på grund av operation, behandling och utredning. Akut vård, inläggning dygnet runt. Onkologisk vård. Hösten 2003 fick vårdavdelningen och mottagningen en gemensam avdelningschef. På mottagningen konverterades en sjukskötersketjänst till sektionsledare. Vi införde gemensamma arbetsplatsträffar för personalen på mottagningen och avdelningen. Vi ville i samband med dessa förändringar gå igenom hur vi arbetar och skapa en organisation med nya arbetsformer som passar framtidens verksamhetskrav. Syfte/Mål Skapa en helhetssyn på de sammanslagna verksamheterna. Sudda ut gränserna mellan avdelning och mottagning. Skapa en vi-känsla med ett gemensamt ansvar för verksamheten. Uppnå en bra samverkan mellan avdelning & mottagning. Få en säker organisation, så inte ansvar byggs på enskilda individer. Få en bättre arbetsmiljö: minskad stress hos personalen samt ökad arbetstillfredsställelse. Ökad kvalitet för våra patienter genom förbättrad läkarkontinuitet. Frågeställningar Hur får vi arbetsgrupperna att känna samhörighet? Vad upplevs som stressframkallande faktorer? Hur skall rondarbetet organiseras? Hur skall vårdarbetet på avdelningen organiseras? När, Var, Hur görs inskrivningar av patienter som skall opereras? När, Var, Hur görs utskrivningar av patienter som har opererats? Hur kan mottagningsarbetet förbättras? Hur kan vi hjälpa varandra vid belastningstoppar? 1

5 Vilka samordningsvinster kan vi göra mellan mottagning och avdelning vad gäller förråd, personal och utbildning? Har vi rätt fördelning av våra ansvarsområden? Hur ser våra arbetsprocesser/flöden ut? Metod Avdelningschefen har varit projektansvarig och drivit projektet med stöd av verksamhetschefen. Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor har ingått i tvärprofessionella arbetsgrupper. Det har genomförts en gemensam introduktion i kund- och processorienterat arbetssätt. Vi beslöt att arbeta utifrån patientperspektivet. Därefter genomfördes en kartläggning av verksamheten. Kartläggningen har skett av fem stora patientflöden. Arbetet startade med ett tvådagars internat med stöd av handledare från CVU, Centrum för verksamhetsutveckling. Därefter har arbetsgrupperna gjort analyser, inventering av problemområden, riskbedömningar och prioriteringar efter angelägenhetsgrad av viktiga områden för att uppnå förbättringar. Tid har avsatts för gemensamma arbetsplatsträffar, utvecklingsdagar och arbetsmöten. Arbetet med projektet har schemalagts, men arbetsgrupperna har även kunnat anslå tid efter behov. Med tanke på projektets omfattning och för att få flyt i arbetet har varje grupp haft en kärntrupp. Hur mycket kärntruppen arbetat i förhållande till de övriga avgjorde varje enskild grupp. Varje grupp har haft en gruppledare som var sammankallande och länk till projektledaren. Gruppledaren var ansvarig för att projektet fortskred och var ansvarig för dokumentation, tidsplan och rapportering. Vi har arbetat enligt PDSA-cykeln (Plan, Do, Study, Act). På de gemensamma arbetsplatsträffarna där alla projektdeltagarna har ingått har arbetsgrupperna redovisat sina mätningar, resultat och förbättringsförslag. Arbetsgruppernas arbete har förankrats och beslut om förändringar har tagits. Resultat Patientflöden har kartlagts inom följande områden: Elektiv vård på avdelning 61. Elektiv vård på mottagningen. Jourfall och SDA- (Same-Day-Admission) inskrivning på mottagningen. Jourfall och SDA/Elektiv inskrivning på avdelningen. Onkologisk vårdkedja på mottagningen och avdelningen. Utifrån genomförda analyser, identifierade problemområden, riskbedömningar och prioriteringar har vi nu en dokumentation på viktiga förbättringsområden. 2

6 Processkartläggningen och projektarbetet har givit en bra helhetssyn på den sammanslagna verksamheten och på våra stora patientflöden. Vi har fått en mer strukturerad och lärande arbetsmetod vid förändringsarbete. Vi har fått ett bra underlag för att fortsätta med verksamhetsutveckling och kvalitetsförbättring. Nya rutiner har införts som effektiviserar arbetet, exempelvis provsvarshantering på mottagningen. Många patienter visste inte hur de skulle få svar, alla fick inte svar och det blev många samtal till telefonrådgivningen. Det ledde i sin tur till långa väntetider. Provsvarshanteringen var inte enhetlig vilket skapade osäkerhet hos både patienter och personal. Ett PM har skrivits för att säkerställa en säkrare hantering av prov- och undersökningsresultat. Det utfördes en mätning där antalet patientsamtal angående provsvar räknades under en månad. Första mätningen visade 77 samtal. Två månader efter införandet av den nya rutinen utfördes en ny mätning och resultatet blev 16 samtal (Figur 1) Antal Figur 1. Telefonsamtal till sjuksköterskor före och efter införande av ny provsvarshantering. Projektet har resulterat i ändrade rondrutiner. Den största förändringen är att man har reducerat den gemensamma sittronden till en gång i veckan då alla läkare och patientansvariga sjuksköterskor deltar. Övriga dagar sköts ronden av avdelningsansvariga läkare och patientansvarig sjuksköterska. Dessa dagar har läkarna en kort rapporteringsrond innan. På så sätt kan läkarna starta övrig verksamhet tidigare. Sjuksköterskorna har vunnit tid i sitt övriga morgonarbete. En första utvärdering av det nya rondsystemet har gjorts cirka tre månader efter start som visade att ronden fått ett bättre innehåll. Avdelningsläkarna och sjuksköterskan har en bättre dialog och bättre helhetssyn på patienten (omvårdnadsmässigt, socialt och medicinskt). Kritik har också framkommit, t ex upplever läkarna att de inte har tillräckligt med tid före och efter den gemensamma sittronden. Resultatet är inte entydigt och behöver ytterligare utvärderas. Ett av våra mål var att förbättra läkarkontinuiteten och få en ökad kvalitet för våra patienter genom att ha samma läkarkontakt genom hela vårdprocessen. 3

7 SDA utvecklades och nya inskrivningsrutiner infördes vilket innebär att patienten skrivs in på mottagningen några veckor före planerad inläggning. Då utförs undersökning av läkare och journal skrivs. En sjuksköterska gör ett inskrivningssamtal vilket också inkluderar eventuell provtagning. Om patienten skall sövas träffar man narkosläkare. Tanken är att allt skall vara klart när patienten kommer för inläggning. Inläggning på vårdavdelningen sker samma dag som operation utförs. Tidigare kom patienten för inskrivning dagen före. Operatören skriver i möjligaste mån in och ut sina egna patienter. Majoriteten av inskrivningar sker på mottagningen. Vi jämförde antal inskrivningar som utfördes av patientansvarig läkare (PAL) inför operation, maj 2005 och maj 2006, dvs. före och efter förändringen (Figur 2). Antal PAL Ej PAL Figur 2. Inskrivningssamtal inför operation utfört av patientansvarig läkare/annan läkare. Vi har också gjort mätning på antalet inskrivningssamtal utfört av sjuksköterskor på mottagningen och avdelningen i maj 2005 respektive 2006 för att visa på förändringen i våra rutiner. Således utfördes i maj 2005, 21 stycken inskrivningssamtal på mottagningen och 53 stycken på avdelningen. Motsvarande siffror i maj 2006 var 70 respektive 8. Vi har iakttagit högre DRG-intäkter, lägre ytterfallsersättningar, fler lediga vårdplatser och kortare medelvårdtid vilket framgår av Tabell I. Utfallet måste tolkas med viss försiktighet då det förekommer fluktuationer i vårdtyngd och patientflöden. Tabell I Maj 2005 Maj 2006 DRG Ytterfall Lediga vårdplatser % Medelvårdtid 3,34 3,13 Samarbetet mellan mottagningen och avdelningen har utökats. Tidigare har det varit en person som har kunnat arbetet på båda enheterna, idag är det nio stycken. Det finns en daglig dialog mellan enheterna och personal hjälps åt vid arbetstoppar. Det har bl a bidragit till att vi i stort sett fått bort våra mottagningar utan assistans, s.k. vuxenmottagningar. När det bokas vuxenmottagning reduceras produktionen och det är svårare att boka rätt patienter. 4

8 Avdelningschefen har gjort en inventering av ansvarsområden hos personalen för att få en säkrare verksamhet. Genomgången har resulterat i vissa förändringar för att öka flexibiliteten och minska sårbarheten. Ansvarig personal på mottagningen och avdelningen har gjort en översyn av ekonomiska samordningsvinster av förrådshanteringen. Det resulterade i att det endast var några få produkter som kunde samordnas. Samordningsvinster vid utbildningar har utretts. Biträdande avdelningschefen har fått ett utbildnings- och samordningsansvar för både mottagning och avdelning. Gemensamma utbildningsinsatser har genomförts. Vi har sett s.k. spinn off - effekter såsom en öppnare dialog mellan personalgrupperna. Vi har även uppnått en ökad förståelse mellan personalen. Gruppen som arbetat med den onkologiska vårdkedjan rapporterar ökad säkerhet och förbättrade rutiner för våra cancerpatienter. Man har bl a arbetat med en säkrare remisshantering. Tidigare hände det att vissa remisser tappades bort, vilket resulterade i sen handläggning och försenat omhändertagande av patienten. En kontrollista infördes på alla inkommande remisser som bevakas av sekreterare. Alla högprioriterade remisser lämnades till sjuksköterska efter scanning. Systemansvarig kontrollerar att alla remisser är åtgärdade. Mätning har visat att ingen remiss tappades bort. Har projektet eller delar av det, övergått i ordinarie verksamhet? Det har fastställts ny rutin angående provsvarshantering. Nya rondrutiner har införts. Nya inskrivningsrutiner har införts. Samarbetet mellan enheterna har utökats. Nio personer har idag utbildats så att de kan arbeta på båda enheterna, från att tidigare det bara varit en. Det finns en daglig dialog mellan enheterna och personal hjälps åt vid hög arbetsbelastning. Inom vissa ansvarsområden har ytterligare personer involverats för att undvika att verksamheten är beroende av enskilda individers kunskaper. Exempel som kan nämnas är sömnlaboratoriet, medicinsk teknik och förrådshantering. Gemensamma utbildningstillfällen har införts. Ändrade rutiner vid remisshantering. 5

9 Hur går vi vidare? Med tanke på projektets omfattning har några stora förändringar påbörjats men inte hunnit bli utvärderade. Det kommer att ske under hösten 2006/våren Vi kommer att fortsätta med delar av processkartläggningens problemområden. De personer som har påbörjat stora förbättringsarbeten som skall utvärderas fortsätter med sitt arbete. De områden som skall följas upp och ev. förändras kommer att ske i nya, mindre grupper. De gemensamma arbetsplatsträffarna, där all personal har ingått har upplevts positiva, vilket gör att vi kommer att fortsätta under hösten. Eventuellt kommer mötena att fortskrida i framtiden. Tankar finns att även andra yrkeskategorier skall kunna ingå. Vissa mätningar kommer vi att upprepa för att se om vi bibehåller resultatet av våra ändrade rutiner exempelvis provsvarshanteringen. Spridning av erfarenhet och resultat Vi kommer att sprida erfarenheterna och resultaten på vår klinik. Poster kommer att finnas på avdelningen och mottagningen. Det kommer att finnas en rapport på klinikens hemsida, länk och intra.vgregion.se/nu/onh. Rapporten kommer även att finnas på CVU s hemsida. Vi kommer att deltaga på en konferens i CVU s regi hösten Slutrapporten distribueras till intresserade. Diskussion Syftet med vårt arbete var att förbättra samband, samarbete och arbetssätt på vårdavdelningen och mottagningen. Genom det processorienterade arbetssättet tror vi att förslagen till förändringar från de olika arbetsgrupperna kan få stort genomslag. Dock måste förslagen vägas in i ett omgivningsperspektiv. Hur påverkas omgivningen av våra förändringar? Vi har även sett s.k. spinn off - effekter. Projektet har genererat en öppnare dialog och ökad förståelse mellan personalgrupperna. Vi upplever att fler vågar uttrycka sig. De som tidigare ofta varit tysta på möten har nu redovisat resultat eller förslag inför hela personalgruppen. Som projektledare tror jag att det omedvetet har inneburit en positiv utveckling både för individen och verksamheten. Projektet har varit stort då vi har kartlagt fem stora flöden samtidigt. Inledningen upplevdes positivt av personalen. De var mycket aktiva att presentera flödena och deras syn på problemområden. Introduktionen på vårt internat blev så positiv att det var svårt att därefter begränsa antalet personer i det fortsatta utvecklingsarbetet. Förändringsarbetet har krävt energi, uthållighet och tålamod. Under slutfasen har flera bland personalen känt förändringströtthet. Vi har varit tvungna att prioritera förändringarna och alla förändringar har inte kunnat genomföras samtidigt. Några av personalen har upplevt att vi skulle ha genomfört fler förändringar medan några har uttryckt frustration över att det har skett för mycket på kort tid. 6

10 Det har varit bra att ha gruppledare och en kärntrupp i varje arbetsgrupp. Om vi skall vara kritiska vore det bra om vi haft fler regelbundna träffar med enbart gruppledarna för avstämning. De nya rondrutinerna har diskuterats mycket. Olika personer och personalgrupper har haft olika uppfattningar. T ex anser flera läkare att det finns ett utbildningsvärde i ronden och att delar av det går förlorat i det nya systemet med kortare gemensam tid och att inte sjuksköterska är med vid deras rapport. Å andra sidan anser sjuksköterskor att ronden blir mer effektiv och patientfokuserad. Diskussionerna fortsätter och blir nog aldrig helt avslutade. Operatören utför både in- och utskrivningar av egna patienter. Förväntade effekter är kortare vårdtid, ökad läkarkontinuitet, väl förberedda patienter i ett optimalt skick, bättre utnyttjande av operationssalar pga. färre strykningar, effektivisering av inskrivningsrutiner mm. Det nya inskrivningsrutinerna har inte fastställts i sin helhet utan skall utvärderas senare. Inskrivningsverksamheten har flyttats till mottagningen. Många trodde vid första anblicken att det skulle bli personalresurser över på avdelningen men eftersom alltfler patienter kommer till vårdavdelningen på operationsdagens morgon har inskrivande sjuksköterska fått andra arbetsuppgifter. Det nya inskrivningssytemet är en stor förändring som påverkar många personalkategorier och omfattar alla våra fem sjukhus. När det gäller inskrivningsrutinerna har vi märkt av svårigheten med att få ut informationen till berörda. Trots både muntlig och skriftlig information har vi stött på problem. I Tabell I kan man utläsa att DRG, ytterfallsersättning, beläggning på vårdavdelningen och medelvårdtiden förändrats. Genom systemet med SDA har medelvårdtiden för dessa patienter minskat med cirka 20 timmar vilket borde ha gett större utslag i medelvårdtid. Att så inte har skett beror sannolikt på att cirka en tredjedel av patienterna på vårdavdelningen tillhör denna kategori, de övriga utgörs av akuta inläggningar och vård av patienter med cancersjukdom. Tidigare utgjorde läkarna den huvudsakliga länken mellan vårdavdelning och mottagning. Idag är nio personer därutöver utbildade och kan arbeta på båda ställena. Det är både sköterskor och undersköterskor vilket innebär en större flexibilitet och möjlighet att utjämna ojämn arbetsbelastning. Personalen har ökat sin kompetens och stimulerats av detta. Från arbetsgruppen som arbetade med den onkologiska vårdkedjan rapporteras ett stort engagemang och resultatet man uppnått ger ökad säkerhet och förbättrade rutiner. Arbetet med denna patientgrupp fortsätter och vi eftersträvar ständiga förbättringar. Arbetet med jourpatienter fortsätter också och är ett förbättringsområde vi ännu inte rapporterat ifrån. Arbetsgrupperna har kartlagt jourfallsflödet men inte hunnit ta itu med problemområdena. Dialog och diskussion har också förts på andra områden som berör mottagning och avdelning men har ännu inte slutförts. Genom att bara ha diskuterat vissa frågor har problem löst sig med automatik. 7

11 Ett av målen med projektet var att förbättra arbetsmiljön och minska stressen hos personalen. Under projekttiden har det skett även andra förändringar i vår omgivning. Det gör det svårt att utvärdera vilken effekt projektet har haft som isolerad företeelse. Att bedriva ett stort projekt på en klinik har upplevts både positivt och negativt. Man kan inte nog betona vikten av att hålla omgivningen informerad. I vårt projekt begränsade vi oss till ca 60 anställda där alla har varit mer eller mindre engagerade. Som ansvarig projektledare och chef har jag sett det som en förmån att kunna delta i ett verksamhetsutvecklingsprojekt. Slutligen rekommenderar jag arbetssättet med processkartläggning och tror att resultaten alltid blir bäst när personalen är delaktig. Arbetsledaren måste prioritera tid för verksamhetsutveckling. Varken chefen eller personalen når några större framgångar om vi inte gemensamt arbetar med kvalitetsarbete. 8

Gemensamt inskrivningssamtal

Gemensamt inskrivningssamtal Gemensamt inskrivningssamtal Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 Hp Jessica Wetterberg Christina Wiberg Aronsson 160115 Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

Läs mer

Verksamhetsutveckling på Nuklearmedicin

Verksamhetsutveckling på Nuklearmedicin Verksamhetsutveckling på Nuklearmedicin 2005-01-01-2006-06-30 Projektledare: Johan Fredén Lindqvist, specialistläkare Nuklearmedicin, Klinisk Fysiologi, Område Hjärta-Kärl, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Annika Kragh Lisbeth Karlsson Lena Arvidsson Datum 2015-01-30 Version Dnr 1 (5) Slutrapport Sammanhållen vård och omsorg Prestationsmedel äldre

Läs mer

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2 Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska

Läs mer

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag

Läs mer

OVE Operations- och vårdenheten

OVE Operations- och vårdenheten OVE Operations- och vårdenheten CVU Rapportserie 2005:9 Projektledare: Anna Marmehed, sjuksköterska Bodil Andersson, operationssjuksköterska Frölunda Specialistsjukhus Operations- och vårdenheten Västra

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Division Länssjukvård 2006-11-10 Verksamhetssamordnare Tel 016-103366 Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Bakgrund Kliniken för

Läs mer

Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013

Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013 Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013 Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006

Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006 VÅRDCENTRALEN EDSGÄRDET Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006 Projektledare: Lena Örtengren, Verksamhetschef Vårdcentralen Edsgärdet Primärvården Fyrbodal Ed lena.ortengren@vgregion.se

Läs mer

Patientnärmre vård Framtidens vårdmodell?

Patientnärmre vård Framtidens vårdmodell? Patientnärmre vård Framtidens vårdmodell? Implementering och utvärdering av en ny vårdmodell Kirurgi- och onkologicentrum i Östergötland Projektledare Pia Kärvell 28-- - 1 - Inledning Hälso- och sjukvården

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning

Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning Redovisning av de fördjupade försöken inom projektet Tidig samverkan i Västra Götaland 2016-2017 Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning Medpro Clinic Stavre vårdcentral,

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Margaretha Larsson Mars 2012 Löpande granskning

Läs mer

Ökad tillgänglighet och kvalitet i psykiatrisk heldygnsvård. Bipolär vårdkedja Psykiatri Affektiva I Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ökad tillgänglighet och kvalitet i psykiatrisk heldygnsvård. Bipolär vårdkedja Psykiatri Affektiva I Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ökad tillgänglighet och kvalitet i psykiatrisk heldygnsvård Bipolär vårdkedja Psykiatri Affektiva I Sahlgrenska Universitetssjukhuset Agenda 1. Bakgrund till patientgruppen 2. Mål med arbetet 3. Tillvägagångssätt

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

Teamarbete med patienten i centrum 3863

Teamarbete med patienten i centrum 3863 1 (10) Landstingsstyrelsens förvaltning Södersjukhuset, medicin Projektledare Stina Petersson E-post stina.petersson@sll.se Teamarbete med patienten i centrum 3863 2 (10) Sammanfattning av satsningen Med

Läs mer

Tillgänglighet. Kungshöjds Vårdcentral. Primärvården Göteborg

Tillgänglighet. Kungshöjds Vårdcentral. Primärvården Göteborg Tillgänglighet Kungshöjds Vårdcentral Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Anette Eklind Darberg Distriktssköterska Anita Olofsson Undersköterska Karin Meuller Distriktsläkare

Läs mer

Aktivitets- och tidplan för omställningsarbetet per

Aktivitets- och tidplan för omställningsarbetet per Aktivitets- och tidplan för omställningsarbetet per 090216 Förutsättningar enligt beslut HSN 080624 1. Neddragning av antal vårdplatser på Visby lasarett från 180 till 158 2. Förtätning av vårdavdelningar

Läs mer

Begäran om disposition av medel ur budgeten för privata vårdgivare

Begäran om disposition av medel ur budgeten för privata vårdgivare ÖNH-kliniken Till Länssjukvårdsnämnden Begäran om disposition av medel ur budgeten för privata vårdgivare Bakgrund: Landstingsstyrelsen beslutade 2010-06-01 att Öron-, näs- och halskliniken skulle få disponera

Läs mer

Utvecklingsprojekt i Lund

Utvecklingsprojekt i Lund Utvecklingsprojekt i Lund Johan Lundberg Medicinsk Enhetschef, Centraloperation Verksamhetsområde Intensiv- och Perioperativ vård SUS - Lund 1 Suboptimal perioperativ sjukvård Röntgen Kö Avdelning Kö Kö

Läs mer

Team 16 Bättre flyt efter 15.00 Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne.

Team 16 Bättre flyt efter 15.00 Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne. Team 16 Bättre flyt efter 15. Kirurgiska klinikens operationsavdelning & Anestesiavdelning 1 UMAS, Malmö, Region Skåne. Syfte Syftet är att skapa rutiner så att samtliga patienter uppsatta på ett operationsprogram

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

Produktionsplanering. RÖ-modellen. Centrum för verksamhetsstöd och utveckling

Produktionsplanering. RÖ-modellen. Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Produktionsplanering RÖ-modellen Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Vad är produktionsplanering? Strategisk och systematisk verksamhetsstyrning. Utifrån verksamhetens uppdrag och de framtida behov

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan. JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,

Läs mer

Publicerat för enhet: Ortopedklinik Version: 6

Publicerat för enhet: Ortopedklinik Version: 6 Publicerat för enhet: Ortopedklinik Version: 6 Innehållsansvarig: Arvin Yarollahi, Verksamhetschef, Område II gemensamt (arvya1) Giltig från: 2018-09-06 Godkänt av: Arvin Yarollahi, Verksamhetschef, Område

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 5 Rättspsykiatriska Regionkliniken Vadstena Avd. 21 Övergripande beskrivning av klinikens avdelningar Rättspsykiatriska regionkliniken

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Vårdsamordnare Vo Internmedicin

Vårdsamordnare Vo Internmedicin Slutrapport Arbetsmiljölyftet frikod 3864 Vårdsamordnare Vo Internmedicin 1 oktober 2014-31 oktober 2016 Peter Blomberg, projektledare Utvärdering och utveckling av vårdsamordnarrollen Sammanfattning av

Läs mer

Från otillgänglighet till tillgänglighet

Från otillgänglighet till tillgänglighet Från otillgänglighet till tillgänglighet Vårdcentralen Kungssten Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Mats Öhberg, läkare Ann-Marie Johansson, sjuksköterska Anette Waller,

Läs mer

Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor

Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90

Läs mer

Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral

Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Teamets medlemmar Monica Bäck, dl, Monica Hjorthén, chefssk, Ulla Karlsson, sekr, Ove Larsson, dl, Marie- Louise Lindgren, msk/dsk, Franciska Rampell, verks.chef

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Alice i underlandet. - Det beror på vart du vill komma. - Då spelar det heller ingen roll vilken väg du tar

Alice i underlandet. - Det beror på vart du vill komma. - Då spelar det heller ingen roll vilken väg du tar Alice i underlandet - Vill du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag ska ta härifrån? - Det spelar inte så stor roll - Det beror på vart du vill komma - Då spelar det heller ingen roll vilken väg

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Annette Flodberg Projektnamn: Informationspärm för patienter med gynekologisk cancer. 1. Define (Definiera)

Läs mer

Klamydiasmittspårning

Klamydiasmittspårning Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:

Läs mer

Produktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Region Östergötland

Produktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Region Östergötland Produktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Region Östergötland Giltig fr o m: 2016-08-19 Sida 1/11 [Metadata::Informationsklassning] Dokumenthistorik Version Datum Kommentar Handläggare

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2017 Diarienummer: RS170819 2018-01-11 Patrick Överli Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet Ortopedspecialisternas mål med patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

DEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT

DEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT DEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT Tillfällig uppdragsgrupp i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg angående samverkan vid utskrivning

Läs mer

Sammanställning av avvikelser skickade mellan Skaraborgs Sjukhus, primärvård i Skaraborg och kommunerna i Skaraborg 2016

Sammanställning av avvikelser skickade mellan Skaraborgs Sjukhus, primärvård i Skaraborg och kommunerna i Skaraborg 2016 ANTECKNINGAR Susanne Gustavsson 2017-02-16 Sammanställning av avvikelser skickade mellan Skaraborgs Sjukhus, primärvård i Skaraborg och kommunerna i Skaraborg 2016 Antal avvikelser Totalt har 662 avvikelser

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017 Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?.

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. LEAN i praktiken från Capio S:t Görans Sjukhus Göran Örnung dr med sc Överläkare och processägare

Läs mer

Tillsammans skapar vi god arbetsmiljö Strålbehandlingen Onkologkliniken, Jönköping

Tillsammans skapar vi god arbetsmiljö Strålbehandlingen Onkologkliniken, Jönköping Tillsammans skapar vi god arbetsmiljö Strålbehandlingen Onkologkliniken, Jönköping Viktoria Markusson Daniel Thelin Raymond Andersson Bemanning på strålbehandlingen 23 Sjuksköterskor 1 undersköterska 5

Läs mer

Vad innebär Lean i det dagliga. arbetet?

Vad innebär Lean i det dagliga. arbetet? Vad innebär Lean i det dagliga arbetet? erfarenheter från: Torpa Vårdcentral, Vänersborg Herrestads Vårdcentral, Uddevalla Mål Herrestads Vårdcentral Nöjd personal som upplever det attraktivt och utvecklande

Läs mer

Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin?

Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin? Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin? Slutrapport Tyresö Öppenvårdsmottagning, Nätverksteamet 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEAMETS MEDLEMMAR 3 SAMMANFATTNING 4 OMRÅDESBESKRIVNING 5 PROBLEMBESKRIVNING

Läs mer

Mätning av väntetider i vården

Mätning av väntetider i vården 1 Mätning av väntetider i vården 2010-11-23 2 Den nationella vårdgarantin Statens nationella vårdgaranti gäller väntetider till planerad vård (dvs inte akut vård) Vårdgarantin innebär att: patienter ska

Läs mer

Mätning av väntetider i vården

Mätning av väntetider i vården 1 Mätning av väntetider i vården 2010-10-22 2 Den nationella vårdgarantin Statens nationella vårdgaranti gäller väntetider till planerad vård (dvs inte akut vård) Vårdgarantin innebär att: patienter ska

Läs mer

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1 KAAK KUNSKAPSCENTRUM FÖR ALLERGI, ASTMA OCH KOL KAAK uppdrag Riktlinjer för AIT (Allergenspecifik immunterapi) Riktlinjer för allergidiagnostik E hälsoprojekt/kol Uppdragsutbildning 7,5 hp för sjuksköterskor

Läs mer

Oplanerad mottagning med IT stöd ger kraftiga förbättringar i telefontillgänglighet, produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö

Oplanerad mottagning med IT stöd ger kraftiga förbättringar i telefontillgänglighet, produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö Oplanerad mottagning med IT stöd ger kraftiga förbättringar i telefontillgänglighet, produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö Bakgrund Närhälsan är den offentliga primärvården i Västra Götaland Närhälsans

Läs mer

Vårdprevention problembeskrivning

Vårdprevention problembeskrivning Vårdprevention problembeskrivning Majoriteten av våra patienter är äldre och multisjuka med större risk för skador och komplikationer. Detta medför ibland längre vårdtid och onödigt lidande för patienten.

Läs mer

FÅNGA PASSET, ETT FEEDBACK SYSTEM I VARDAGEN

FÅNGA PASSET, ETT FEEDBACK SYSTEM I VARDAGEN Hösten 2016 FÅNGA PASSET, ETT FEEDBACK SYSTEM I VARDAGEN Kartläggning av det som orsakar stress på jobbet hos medarbetarna, arbetet gjordes på studiedagarna (AFS2015:4) Sammanställningen visade att stressen

Läs mer

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Målet: Att planerade aktiviteter/åtgärder från BPSDskattningar genomförs på samtliga demens avdelningar. I Oktober över 80% genomförda

Läs mer

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

Rätt tillgänglighet. Slutrapport. - Förändringsarbete vid Psykiatrin i Nynäshamn

Rätt tillgänglighet. Slutrapport. - Förändringsarbete vid Psykiatrin i Nynäshamn Rätt tillgänglighet Slutrapport - Förändringsarbete vid Psykiatrin i Nynäshamn Teamets medlemmar: Göran Eliasson Telefon: 8-66 mail: goran.eliasson@sll.se Ulla Österberg Telefon: 8-666 mail: ulla.osterberg@sll.se

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats.

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats. 2014-12-02 4 1(7) Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats. Definition direktinläggning Inläggning på akutgeriatrisk vårdplats av multisjuk äldre patient i

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Årsrapport avvikelser i Närvårdssamverkan 2018

Årsrapport avvikelser i Närvårdssamverkan 2018 Årsrapport avvikelser i Närvårdssamverkan 2018 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Inledning... 3 Avvikelser 2018... 3 Organisation, regler och resurser... 4 Remiss och provtagning... 4 Samordnad vård och

Läs mer

Att följa sina resultat. Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus

Att följa sina resultat. Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus Att följa sina resultat Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus Hallands sjukhus Vem är då jag? Hallands sjukhus Varberg Medicinkliniken Medicinkliniken HSV: 109 vårdplatser (varierande) Antal

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 59 Avdelning 366, Affektiva 1, psykiatriska kliniken Östra sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen Deltagande

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Capio Ortopedi KVALITETSRAPPORT 2017

Capio Ortopedi KVALITETSRAPPORT 2017 Capio Ortopedi KVALITETSRAPPORT 2017 KVALITETSRAPPORT 2017 Capio Ortopedi Inledning Capio Ortopedi är Capio Sveriges yngsta affärsområde, bildat under 2017. Det består av Capio Artro Clinic, Capio Ortopediska

Läs mer

Slutrapport Multisjuka äldreprojektet

Slutrapport Multisjuka äldreprojektet Slutrapport Multisjuka äldreprojektet I oktober 2007 startades utvecklingsgruppen för Multisjuka äldre patienter på uppdrag av ReKo s chefsgrupp. Utvecklingsgruppen har bestått av två representanter från

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018 Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Stockholm, 2019-02-25 Ingemar Gustafsson Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer

Läs mer

Resultat Röntgenkliniken

Resultat Röntgenkliniken Resultat 155 13-03-13-15:07 SÄKER VÅRD 2012 Översikt patientsäkerhetsarbete 1500 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 1200 900 600 300 0 933 Med tanke på vår kliniks storlek får 857 835 antalet

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Vilka ytterligare åtgärder eller andra aktiviteter behöver vi gemensamt vidta för att lyckas med uppdraget?

Vilka ytterligare åtgärder eller andra aktiviteter behöver vi gemensamt vidta för att lyckas med uppdraget? Bil 3 Vilka ytterligare åtgärder eller andra aktiviteter behöver vi gemensamt vidta för att lyckas med uppdraget? Sammanställning av app-svar från Workshop 28 september 2018 Rutiner Använda liknande rutiner

Läs mer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Centrum för Verksamhetsutveckling Tel: 031-7051674 Besöksadress: 1 Bakgrund Stora satsningar görs för närvarande inom Västra Götalandsregionen för

Läs mer

Processer Vad är processer? Processhierarki

Processer Vad är processer? Processhierarki Processer All verksamhet sker i processer och intresset för processarbete inom hälso- och sjukvård leder till att behovet av kunskap inom området ökat. Syftet med processarbete är att öka effektiviteten

Läs mer

Bemanningssituationen sommaren 2017

Bemanningssituationen sommaren 2017 PROMEMORIA 2017-09-20 1 (5) Sommaren i vården kartlagd Inför sommaren 2017 uppgav så gott som alla landsting att bemanningssituationen förväntades att bli ansträngd. Den sammanvägda bedömningen som de

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö. Tg1 2013 v2.5 n W BESLUT Expedit rat lnspektionen för värd och omsorg 2015-07-30 Dnr 8.5-7644/2014-21 1(8) Avdelning syd Jill Franssohn _ii".fi'anssohi'l@ivo.sc Vårdgivarens dnr 1500855 Region 291 89 KRISTIANSTAD

Läs mer

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset RDK 18:e mars 2016 Yvonne Hedegärd vårdenhetschef, projektledare Vårdens utmaningar Förväntningar, behov och möjligheter Resurser

Läs mer

Förslag på en ny modern Psykiatri

Förslag på en ny modern Psykiatri 1(5) Förslag på en ny modern Psykiatri Bakgrund Område Psykiatri i Region Jämtland Härjedalen har under 2018 genomlysts i syfte att föreslå förändringar för en mer jämlik och effektiv vård för länets medborgare.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Stockholm den 2 januari 2016 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU. Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU. Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra Sammanfattning Ett SU/VGR-projekt med syfte att utarbeta en ny struktur för arbetssätt och ansvarsfördelning

Läs mer

FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält

FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL Av Marie Magnfält 170113 Bakgrund Under större delen av den här kursens gång har min arbetsplats varit en kirurgisk vårdavdelning, avdelning 350, på Östra

Läs mer

Tydliggörande av kontaktsjuksköterskans funktion

Tydliggörande av kontaktsjuksköterskans funktion Slutrapport för förbättringsarbetet som genomförts vid Hematologimottagningen på Hallands sjukhus Varberg Tydliggörande av kontaktsjuksköterskans funktion Kurs: Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Mona Andersson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll:

Läs mer