tentaplugg.nu av studenter för studenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tentaplugg.nu av studenter för studenter"

Transkript

1 tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn NEG100 Grundläggande makroekonomi Datum Material Kursexaminator Sammanfattning Bo Sandelin Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Hanna Appelfeldt

2 Makroekonomi Om Sveriges BNP ökar i fasta priser: Eller så kallad Real BNP BNP i löpande priser eller så kallat Nominell BNP Nominell BNP/ Real BNP = BNP deflator (den genomsnittliga prisökningen mellan basåret och det aktuella året). Olika poster i BNP och vilken effekt de får: C Hushållens konsumtionsutgifter: Varor och tjänster som hushållen konsumerar. Äger man sin bostadsrätt eller villa räknas vitvaror som investering. Köp av en ny bil räknas som positiv konsumtion men ej begagnad. Den del som skattefinansieras räknas ej in och även licensavgifter. Hushållen ska erhålla en motprestation för att det ska räknas in. Hushållens ideela organisationer räknas också. G Offentliga konsumtionsutgifter: Varor och tjänster som produceras inom sektorn (staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn)ex: Löner till handläggarna, färdtjänst, undervisning i friskolor. I Fasta bruttoinvesteringar: Byggnader eller maskiner som ska användas upprepade gånger. Villor. Dataprogram och upphovsrätten till litterära och musikaliska verk hamnar under övriga investeringar. Ej stridsvagnar och stridsflygplan som är offentliga konsumtionsutgifter. Lagerinvesteringar: Kan vara såväl som positiva och negativa. Insatsvaror som råvaror, halvfabrikat och komponenter som skall användas i produktionen. Ändras priserna räknas inte detta utan enbart om antalet förändras. Investeringar i värdeföremål. Investeringar i antikviteter, konst och andra värdeföremål. Gammal och nyproducerad konst räknas med. Säljer ett hushåll vidare till ett annat hushålla via antikhandlare går det + 0, utan enbart antikhandlarens pålägg räknas med i BNP. X och M Export och Import: Svenskars köp av utländsk resevaluta blir en pluspost i hushållens konsumtionsutgifter men minus i tjänsteimporten. Då import alltid är minus i BNP och vice versa. Svenska exporten av varor inkluderar transport och

3 försäkringskostander från till Sveriges gräns. Import av varor inkluderar transport och försäkringskostander fram till säljlandets gräns. Tre olika sätt att räkna ut BNP: Produktionsmetoden: Summan av alla förädlingsvärden. Inkomstmetoden: Summan av arbets och kapitalinkomster. Användningssidan (utgiftsmetoden): C (privat knsumtion)+ I (Investeringar)+ IL (Lagerinvesteringar)+ G (offentliga utgifter) +X (export) M (import). Förädlingsvärde: Produktionsvärde Förbrukning. NNP (Nettonationalprodukt): BNP kapitalförslitning. BNI (Bruttonationalinkomst): BNP+ primära inkomster från utlandet. NNI (Nettonationalinkomst): BNI kapitalförslitning. Disponibel Nationalinkomst: NNI + löpande transfereringar från utlandet. Fördelar och nackdelar med att använda BNP per Capita som välfärdsmått: Då svenska kvinnor arbetar mer än utländska blir vår produktion högre eftersom vi köper tjänster som dagis. För att få en rättvisare bild borde vi beräkna BNP per sysselsatt. Välfärd kan inte beräknas helt på ekonomiska mått då annat spelar roll för vår lycka. Antalet arbetstimmar kan skilja sig från 2 länder med samma BNP per Capita. Miljöeffekter räknas inte med i BNP. Ett sätt att beräkna miljöjusterad BNP är att använda ett utvidgat NNP mått som inkluderar förslitning av naturkapitalet. NNP är ett bättre mått då det anger vad som blir över till annat än att ersätta det förslitna kapitalet. BNP tar inte upp fördelningen mellan olika grupper. Är länderna relativt lika så är det ett bra jämförelsemått på materiell standard.

4 BNP till faktorpris: Summan av alla förädlingsvärden. BNP till marknadspris: BNP till faktorpris+ produktskatter produktsubventioner+ övriga övriga produktionsskatter övriga produktionssubventioner. Även C+I+G+XM Bytesbalans: Handelsbalans+ Tjänstebalans+ prim. Inkomster från utlandet prim. Inkomster till utlandet+ löpande transfereringar. Skilland mellan vad som produceras och vad som förbrukas i landet. Handelsbalans: Varuexport varuimport. Tjänstebalans: Tjänsteexporttjänsteimport. Kapitalbalans: Skillnaden mellan ett lands ränteinkomster och ett lands ränteutgifter. Finansiell balans: Brukar vara lika stor som bytesbalansen, fast med motsatt plus eller minus. En negativ finansiell balans innebär att landet är en kapitalexportör, dvs köper tillgångar i utlandet, betalar av lån eller lånar ut pengar till utlandet. Direkta investeringar Portföljinvesteringar Finansiella derivat Övriga investeringar Valutareserver Restpost: En justering för att väga upp för statistiska mätfel så att de övriga tre delarna av betalningsbalansen summeras till noll. Löpande transfereringar: Exempelvis EUbidrag och EUavgifter. Hur skulle avskaffandet av hushållsnära tjänster påverka BNP? Hushållens konsumtionsutgifter skulle minska i och med att vi skulle köpa färre tjänster men å andra sidan skulle posten övriga produktionssubventioner minska (minuspost under offentliga konsumtionsutgifter) så frågan är om inte dessa två tar ut varandra och BNP inte drabbas alls. Vad ingår i primära inkomster från utlandet? Nettot av löner och kapitalersättning från utlandet.

5 Driftsöverskott: Vinster som företag gör. Sammansatt förvärvsinkomst: Inkomster för eget företagande i någon form. Produktskatter: Skatter som betalas per enhet av en vara eller tjänst som produceras eller ingår i en transaktion. Exempelvis moms, importtullar och energiskatter. Övriga produktionsskatter: Skatter som betalas in som en del av företagens produktion men som inte är direkt kopplade till kvantiteten eller värdet på varorna. Exempelvis fastighetsskatt, fordonskatt och allmän löneavgift. Produktsubventioner: Subventioner som ges till företag per enhet av en producerad eller importerad vara eller tjänst. Övriga produktionssubventioner: Subventioner som ges till företag oberoende av producerad mängd eller värde. Ex: lönebidrag. Kapitalförslitningar: Uppskattat värde av kostnaderna av att realkapital (byggnader, infrastruktur, maskiner m.m.) slits ut med åren och måste repareras eller ersättas. Ungefär detsamma som företags avskrivningar, men man försöker använda andra beräkningsmetoder som anses vara mer exakta. En beräkningsmetod är att uppskatta en livslängd för olika sorters maskiner, byggnader osv, och sen räkna ut förslitningen per år utifrån detta. Exempelvis: Småhus 75 år, vägar/gator 40 år, fartyg 25 år, flygplan 20 år, personbilar 13 år, köpta datorprogram 5 år osv. Tillväxt: När ett lands BNP ökar från ett år till ett annat. Mäts i procent. Negativ tillväxt: När ett lands BNP minskar från ett år till ett annat. Mäts i procent. Recession är en längre period av negativ tillväxt och en depression är en mycket långvarig och kraftig negativ tillväxt. Varför ingår statsanställdas löner men inte statspensionärernas pensioner i offentliga konsumtionsutgifter? Därför att de anställa utför ett arbete och det är varor och tjänster som produceras inom offentliga sektorn som ingår. Pensionen är ju redan inarbetad och utbetalning av pension är överföringar och ingår istället i transfereringar.

6 Vad menas med jämviktsarbetslöshet? Den naturliga arbetslösheten mot vilken en ekonomi tenderar att röra sig på lång sikt. Inflöden och utflöden till arbetslöshet är ungefär lika stora. Relativ arbetslöshet= personer som blir arbetslösa i procent * genomsnittlig tid i arbetslöshet. Depreciering: En försvagning av valutan till följd av att priset på utländsk valuta stiger. Deprecierad växelkurs beror på att inflationen i landet är högre än i omvärlden. Appreciering: En förstärkning av valutan till följd av att priset på utländsk valuta sjunker. Marginell Konsumtionsbenägenhet MPC: Ökning i konsumtionsutgifter när disponibel inkomst ökar med en krona. (Hur mycket jag spenderar av min lön. ) Disponibel inkomst: Den Inkomst som återstår när skatten är betald och transfereringarna inräknats. Investeringsefterfrågan: Investeringsfunktionen är oberoende av BNP, därför en horisontell linje och bestäms av: Realräntan: När räntan stiger minskar investeringsefterfrågan. Skift nedåt i modellen. Förväntade framtida intäkter: När den förväntade avkastningen stiger, stiger efterfrågan. Skift uppåt. Osäkerhet om framtida intäkter: Man skjuter investeringarna på framtiden. Skift nedåt. Importefterfrågan: När BNP stiger, så stiger disponibel inkomst och konsumtion. Därmed stiger också impostutgifter som ingår i konsumtionen. MPM är den ökning i importutgifter som uppstår till följd av att BNP ökar med en krona. Den bestäms av: Nominell växelkurs: När priset på utländsk valuta stiger (devalvering) blir importen dyrare och sjunker därmed. Skift nedåt. När priset på utländsk valuta, växelkursen, sjunker (revalvering). Ett skift uppåt. Den relativa prisnivån mellan länderna: När den utländska prisnivån stiger i jämförelse med den egna, så sjunker importen. Ett skift nedåt. Svensk BNP: När svensk BNP stiger ökar den svenska konsumtionen och därmed importen. Ett skift uppåt. Exportefterfrågan: Oberoende av BNP och beror på:

7 Nominell växelkurs: När växelkursen stiger blir det dyrare för oss att köpa utländsk valuta samtidigt som det blir billigare för utlandet att köpa svenska kronor. Exporten ökar. Skift uppåt. Den relativa prisnivån mellan länderna: När den utländska prisnivån stiger i jämförelse med den egna, så ökar exporten. Skift uppåt. Andra länders BNP nivå: En BNP ökning i utlandet leder till att vår export ökar. Den aggregerade efterfrågefunktionen: AD(Y)= C+I+G+XM. Lutningen på AD kurvan visar hur mycket efterfrågan på svenska varor och tjänster ökar när BNP stiger med en krona. Detta kallas för den marginella utgiftbenägenheten g. G= MPC*(1t)MPC. Autonom efterfrågan: Den del av den aggregerade efterfrågan som är oberoende av BNP. Jämviktsvillkor: AD(y)= Y När aggregerad efterfrågan är lika med produktion. Undersysselsättningsjämvikt: Jämvikts BNP är lägre än potentiell BNP som motsvaras av full sysselsättning. Multiplikatorn: Ett kvantitativt mått på hur jämviktsinkomsten ändras jämfört med förändringen i autonoma efterfrågan. 1/ (1Maginell utgiftsbenägenhet, g). Hur mycket ändras produktionen med om G (offentliga konsumtionsutgifter) ökar. Förändring i AD * Multiplikatorn visar att förändringen i jämviktsinkomsten är så stor jämfört med den autonoma efterfrågan. Hur mycket skulle den autonoma efterfrågan behöva ändras för att en viss önskad förändring i BNP skall uppnås? Multiplicera båda sidor med (1g). Förändring i AD= Förändring i Y. Eller Deflationsgap= 1/ multiplikator* BNPgap Exogena variabler: Variabel som bestäms utanför modellen, också skiftfaktor. Förändringar i exogena variabler utgör orsaker. Endogen variabel: Variabel som bestäms inom modellen. Förändringar i endogena variabler är effekter i exogena variabler. Y= C autonom+mpc*(1t) Y+I+G+X(Mautonom+MPM*Y) Multiplikatoreffekten: Den kedjereaktion av inkomst och efterfrågeförändringar som en ökning i autonom efterfrågan sätter igång. När g (marginella utgiftsbenägenheten) är stor är multiplikatorn stor. Automatisk Stabilisator: Inneboende egenskap i ekonomin som dämpar effekterna på BNP. Låg multiplikator. Ex: hög skatt ger mer inkomster till offentliga utgifter och lägre utgifter så bytesbalansen påverkas. BNPGap: Skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP i resursutnyttjande. Högkonjuktur högre resursutnyttjande lägre BNP gap.

8 Intern Balans: BNPgapet är lika med noll. Extern Balans: Bytesbalansen är lika med noll. Finanspolitiska åtgärder enligt keynianska modellen: Ändra offentliga utgifter Ändra skattesats Ändra i offentliga transfereringar som garantipension och barnbidrag. Devalvering: En ändring av fast växelkurs, man skriver ner sin egen valuta, utländsk valuta blir då dyrare. Detta leder till att fler köper svensk valuta och att vår export ökar men ej vår import. Penningmarknaden: När räntan sjunkerså ökar efterfrågan på rena pengar (vi säljer obligationer). Penningefterfrågan påverkas av: Ju högre inkomster, desto större efterfrågan på pengar. BNP stiger och ett skift i i efterfrågekurvan sker åt höger. Negativt samband mellan ränta och pengar, Ju högre prisnivå, desto högre är penningefterfrågan. Ju lägre kostnader för att avyttra värdepapper desto lägre efterfrågan på pengar. En expansiv penningpolitik sänker räntan= En ökning i penningmängden leder till en räntesänkning. Sluten ekonomi: Ekonomi utan utrikeshandel. Penningpolitik verkar via ränteförändring. Öppen ekonomi: Ekonomi med utrikeshandel. ISKurva: Finanspolitik Negativt lutande kurva som beskriver sambandet mellan ränta och BNP. Om staten ökar sina offentliga konsumtionsutgifter så ökar den aggregerade efterfrågan och därmed BNP och ISkurvan härleds till en modell med ett positiv samband mellan BNP och ränta. Denna negativt lutande kurva skiftar då uppåt. LMkurva: Penningpolitik (penningmängden som påverkar ränta) Positivt lutande kurva mellan BNP och ränta som kommer från penningmarknadsmodellen. Ms och Md. Ökar penningmängden från utbudssidan så sker ett skifte i LM kurvan uppåt. Gängse antagande: allmänt rådande antagning. Euro: Valutan i EMU som Sverige, Danmark och Storbritannien inte är med i. (Sverige är med i EMU men utan euro). Fördelar: Eliminerade transaktionskostnader, främjar handeln och integrationen på arbets- och kapitalmarknaden underlättas. Nackdelar: Förlusten av självständig penningpolitik. Ej längre möjligt att påverka den inhemska växelkursen gentemot övriga medlemmar.

9 Hur skulle ett svenskt medlemskap i EMU påverka utrymmet för finanspolitik och penningpolitik? Självständig penningpolitik försvinner medan finanspolitiken ökar men finanspolitik är inte direkt något substitut till penningpolitik. Finanspolitiken skulle behöva genomgå en del förändringar. Slutsatsen som EMU eller Calmfors utredningen kom fram till 1996 var att den avrådde Sverige från att gå med i EMU då nackdelarna övervägde fördelarna. Effektvinst gentemot stabiliseringspolitiska kostnaderna. När Sverige efter Bretton Woods-epoken fortsatte med fast växelkurs till november 1992 var det under olika perioder olika saker som knytningen gjordes till: dollarn, valutaormen kring D-marken, en handelsvägd valutakorg, ecun. Enligt gängse synsätt är ett lands bruttosparande lika med bruttoinvesteringen plus bytesbalansens saldo. Före euron fanns ecun som en "bokföringsvaluta" baserad på en korg av EGvalutor. Om den svenska kronans nominella växelkurs mot danska kronan är 1,32 svenska kronor per dansk krona, medan den reala växelkursen är 1,18, så blir köpkraftsparitetskursen (köpkraftsjusterade växelkursen) cirka 1,12 svenska kronor per dansk krona. Söderström hävdar att i skiftet mellan och 1980-talen skedde omläggningar av den ekonomiska politiken, bort från Keynesianismen, i flera stora länder. Bretton Woods-systemet var besläktat med guldmyntfoten på så vis att de deltagande ländernas valutor indirekt var knutna till guldet via en i princip fast växelkurs mot dollarn, som var systemets basvaluta med ett fast värde i guld. Den kortsiktiga Phillipskurvan visar ett negativt samband mellan arbetslöshet och inflation. I verklighetens ekonomier, beskrivna i nationalräkenskapstermer, kan totala bruttosparandet vara större än bruttoinvesteringarna i fast realkapital och lager. Vogel och Wolf finner att Sverige vid en länderjämförelse hamnar på en lägre placering beträffande BNP per capita än beträffande fyra olika välfärdsindex som de redovisar (HPI-2, WISP, ZUMA och HLE).

10 Målet för penningpolitiken i Sverige är att årliga inflationen ska uppgå till 2 procent. Tyskland är det EU-land som har störst total BNP. Under 1980-talet avreglerades de svenska finansmarknaderna samtidigt som ett mål var att upprätthålla en fast växelkurs. Ett skäl till att som Sveriges riksbank ha 2 procents inflation som mål, och inte 0 procent, är att om målet vore 0 procent funnes det risk för att hamna i en självgenerande deflationsprocess, som kunde leda till arbetslöshet och andra makroekonomiska problem. Forskningen tyder på att en penningpolitisk åtgärd i form av en ränteförändring får full effekt först efter ett till två år. Som framgår hos bl.a. Lindbeck anger multiplikatorn för BNP med avseende på investeringarna hur BNP påverkas av en förändring i investeringsnivån, medan acceleratorn anger hur mycket investeringarna påverkas av en förändring i BNP. EU:s stabiltets- och tillväxtpakts regel om ett högsta tillåtet budgetunderskott på 3 procent av BNP överträddes i början av 2000-talet av bl.a. Tyskland och Frankrike. Calmfors menar att det finns anledning att tro att tendenserna till stora budgetunderskott kan förstärkas med en gemensam valuta. Om kronans nominella växelkurs mot brittiska pundet är 12,14 kronor per pund och den reala växelkursen är 0,84 blir köpkraftsparitetskursen (köpkraftsjusterade växelkursen) cirka 14,45 kronor per pund. En ökning av valutareserven kommer in i finansiella balansen som en negativ post. Bl.a. Söderström fäster uppmärksamheten på att den aktiva budgetpolitikens effekter på den svenska ekonomin under 1930-talet i efterhand har bedömts som mycket begränsade. Forslund och Holmlund pekar på att en kraftig återhämtning av sysselsättningen skedde under 1990-talets sista år och att denna sysselsättningsexpansion i allt väsentligt ägde rum i den privata sektorn. Persson konstaterar att de flesta centralbanker i världen valt att bedriva penningpolitik genom att försöka styra de korta räntorna snarare än de långa.

11 Om ett företag i Sverige betalar aktieutdelning till en tysk aktieägare ska det komma in som en negativ post i Sveriges bytesbalans. Om ett företag i Sverige med amerikansk ägarmajoritet mottar EU-bidrag för lagerbyggnader som uppförs samma år ska det i de svenska nationalräkenskaperna registreras som både kapitaltransferering från utlandet och fast bruttoinvestering. Om en person får vård vid landstingets vårdcentral och kostnaden bestrids dels med patientens avgift, dels av landstinget med hjälp av skattemedel, kommer det i nationalräkenskaperna in dels under hushållens konsumtionsutgifter, dels under offentliga myndigheters konsumtionsutgifter. Bergman kommer i sin artikel till slutsatsen att BNP skulle ungefär fördubblas om värdet av hemarbete räknades in. Två viktiga skäl till att Sverige under efterkrigstiden hade "full syselsättning" ända till 1990-talets början var enligt Lindbeck att kronan devalverades när landet hamnade i kostnadskriser och att sysselsättningen i den offentliga sektorn ökade när sysselsättningen i den privata sektorn minskade. Som framgår i bl.a. Söderströms kapitel gjorde Riksbanken stora stödköp av kronan hösten 1992 för att försöka försvara den fasta växelkursen. Bretton Woods-systemet var besläktat med guldmyntfoten på så vis att de deltagande ländernas valutor indirekt var knutna till guldet via en i peincip fast kurs mot dollarn, som var systemets basvaluta med ett fast värde i guld. Under 1980-talet avreglerades penningmarknaden och valutamarknaden i Sverige samtidigt som ett mål var att upprätthålla en fast växelkurs. Ett skäl till att som Sveriges riksbank ha 2 procents inflation som mål, och inte 0 procent, är att om målet vore 0 procent funnes det risk för att hamna i en självgenerande deflationsprocess, som kunde leda till arbetslöshet och andra makroekonomiska problem. Forskningen tyder på att en penningpolitisk åtgärd i form av en ränteförändring får full effekt först efter ett till två år. Phillipskurvor ligger i ett diagram med arbetslöshet på den horisontella axeln och inflation på den vertikala axeln, och enligt Phillipskurveteorin har den kortsiktiga Phillipskurvan negativ lutning medan den långsiktiga är lodrät. Perioden kännetecknades i Sverige av återkommande devalveringar.

12 I verklighetens ekonomier kan bruttosparandet vara mindre än bruttoinvesteringarna. EU-länderna har i flera år haft ett importöverskott gentemot Kina. Den kortsiktiga Phillipskurvan anses ha negativ lutning, vilket innebär att det på kort sikt skulle gå att minska arbetslösheten Knut Wicksell propagerade kring förra sekelskiftet för ett prisstabiliseringsmål, och när guldmyntfoten uppgivits i början av1930-talet blev målet för svensk penningpolitik att stabilisera prisnivån. Under och 1980-talen, när vi hade fast växelkurs genom olika knytningar av kronan, användes penningpolitiken väsentligen till försvaret av den fasta växelkursen och bara i begränsad omfattning till konjunkturstabilisering. Om den svenska kronans reala växelkurs mot norska kronan var 1,28 i november 2009, kan det tolkas som att prisnivån i Norge var 28 procent högre än i Sverige efter omräkning av priserna till gemensam valuta med hjälp av den rådande nominella växelkursen. Om den svenska kronans nominella växelkurs mot den norska kronan är 1,20 svenska kronor per norsk krona och den svenska kronans reala växelkurs mot norska kronan är 1,28, så är köpkraftsparitetskursen cirka 0,94 svenska kronor per norsk krona. Teorin om optimala valutaområden handlar i princip om en avvägning mellan å ena sidan effektivitetsvinster för företag och hushåll och å andra sidan stabiliseringspolitiska förluster vid gemensam valuta. Sverige utmärkte sig från 1940-talets slut till 1990-talets början genom att årtionde efter årtionde ha en arbetslöshetsnivå som svängde kring bara ett par procent. I slutet av 1800-talet fanns en skandinavisk myntunion mellan Sverige, Danmark och Norge med myntenheten krona och med guldmyntfot. I de östeuropeiska länderna ingick under socialisttiden i princip bara producerade varor, inte tjänster, i deras beräkningar av nationalprodukten, vilket kan föras tillbaka till uppfattningar hos Marx och Smith. Irlands BNI brukar vara mindre än landets BNP, vilket främst beror på ett stort utflöde av kapitalinkomster från Irland till utlandet. Bergman kommer i artikeln "Hemarbetet och BNP" fram till att BNP skulle ungefär fördubblas om värdet av hemarbetet inkluderades i BNP.

13 Den svenska EMU-utredningen (SOU 1996: 158) kom till följande slutsats: "Vår helhetsbedömning av såväl de ekonomiska som de politiska argumenten är att de faktorer som talar emot ett svenskt deltagande redan i första omgången 1999 är starkare än de faktorer som talar för." Nyberg och Viotti menar att Riksbanken fram till mitten av 1980-talet i huvudsak administrerade ett regleringssystem med räntereglering, kreditreglering, emissionskontroll och valutareglering, vilket hade lite att göra med penningpolitik så som penningpolitik uppfattas i dag. Söderström menar att i skiftet mellan och 1980-talen skedde en omläggning av den ekonomiska politiken i flera länder från keynesianskt präglad politik till en politik där prisstabilisering spelade större roll. Forslund och Holmlund pekar på att det efter 90-talskrisen skedde en kraftig återhämtning av sysselsättningen så att arbetslösheten halverades mellan 1997 och 2001 Om en ekonomi bara består av två företag och det ena (A) under ett år bara levererar råvaror för 1000 kronor till det andra (B), som bara producerar konsumtionsvaror och säljer dessa till konsumenterna för 1500 kronor, så blir BNP 1500 kronor. Många som arbetar i Luxemburg är dagpendlare som bor utanför landet, vilket medför ett nettoutflöde av primära inkomster och och en lägre BNI än BNP för Luxemburg. Den s.k. latinska myntunionen bildades genom ett fördrag 1865 mellan Frankrike och några andra länder. Den svenska EMU-utredningen (SOU 1996:158) kom till slutsatsen att dess helhetsbedömning av såväl de ekonomiska som de politiska argumenten är att de faktorer som talar emot ett svenskt deltagande i den europeiska valutaunionen redan i första omgången 1999 är starkare än de faktorer som talar för. Enligt bl.a. Nyberg och Viotti innebar ansträngningarna på och 1980-talen att hålla en fast växelkurs för kronan att penningpolitiken i allt väsentligt måste knytas till försvaret av den fasta växelkursen och bara i mycket begränsad omfattning kunde användas till prisstabilisering och konjunkturutjämning. Åren , upplevde Sverige en lågkonjunktur med sjunkande BNP och stigande arbetslöshet.

14 Teorin om optimala valutaområden handlar i princip om en avvägning mellan å ena sidan effektivitetsvinster för företag och hushåll och å andra sidan förlusten av stabiliseringspolitiska instrument vid gemensam valuta. Den kortsiktiga Phillipskurvan brukar anses ha negativ lutning, medan den långsiktiga eller medelfristiga är vertikal. Irland, Estland och Ungern hade 2007 klart lägre BNI än BNP, vilket förklaras av ett utflöde av kapitalinkomster till utlänningar som investerat i dessa länder. Som framgår i bl.a. Söderströms kapitel gjorde Riksbanken stora stödköp av kronan hösten 1992 när man försökte försvara den fasta växelkursen. Två viktiga skäl till att Sverige under efterkrigstiden hade "full sysselsättning" ända till 1990-talets början var enligt Lindbeck att kronan devalverades när landet hamnade i kostnadskriser och att sysselsättningen i den offentliga sektorn ökade när sysselsättningen i den privata sektorn minskade. Statens lönekostnader för att administrera utbetalningen av pensioner och barnbidrag blir i beräkningar av BNP från användningssidan en del av offentliga myndigheters konsumtionsutgifter. Om BNP beräknad från produktionssidan delas upp på de tre sektorerna jordbruk, industri och tjänster, så har i Sverige under 2000-talet tjänsterna svarat för mer än hälften av BNP. Som ett slags förstadium till euron kan man betrakta European Currency Unit (förkortat ecu), som var räkneenheten för EUs budget, men som inte förekom i mynt- eller sedelform. Två procents årlig inflation (med ett toleransintervall på en procentenhet uppåt och nedåt) är ett mål för penningpolitiken i Sverige. De ekonomiska konvergenskriterierna (Maastrichtkriterierna) som måste uppfyllas av länder som vill införa euron som valuta handlar om följande fyra områden: inflationen, räntorna, skuldsättningen i den offentliga sektorn och de löpande offentliga finanserna. "Normpolitiken" i Sverige på 1980-talet byggde bland annat på tanken att förväntningar skulle skapas att framtida devalveringar (efter 1982 års devalvering) var uteslutna, och att arbetsmarknadens parter skulle anpassa sig till detta och bli mer återhållsamma med sina lönebud. Om den svenska kronans nominella växelkurs mot euron vore 9,30 kronor per euro, medan den hypotetiska växelkurs som skulle göra prisnivåerna i Sverige och Finland lika (köpkraftsparitetskursen) vore 8,02, så skulle prisnivån vara 16 procent högre i Finland än i Sverige.

15 Att en större andel av produktionen av kläder, livsmedel, barnomsorg etc. skedde i hemmen för hundra år sedan verkar för att den procentuella BNPökningen under hundra år tenderar att ge en överskattning av den verkliga procentuella ökningen av försörjningen med varor och tjänster. Om vi 2009 hade ett exportöverskott i handeln med varor och tjänster på 224 miljarder kronor, ett inflöde av löner och kapitalavkastning som med 34 miljarder kronor översteg utflödet, och ett bytesbalanssaldo på 222 miljarder kronor, så var utflödet av löpande transfereringar 36 miljarder kronor större än inflödet av löpande transfereringar. Enligt den s.k. Wernerplanen skulle EG utvecklas till en ekonomisk och monetär union, och både penninpolitiken och finanspolitiken skulle överföras till EGnivå. Om steady state råder i Fregerts & Jonungs version av Solowmodellen finns det en tendens till ökning i produktionen per capita bara om produktionsfunktionen förskjuts uppåt t.ex. som följd av teknisk uttveckling. Som framgår i bl.a. Söderströms kapitel gjorde Riksbanken stora stödköp av kronan hösten 1992 för att försöka försvara den fasta växelkursen. Om en ekonomi bara består av två företag och det ena (A) under ett år bara levererar råvaror för 900 kronor till det andra (B), som bara producerar konsumtionsvaror och säljer dessa till konsumenterna för 1200 kronor, så blir BNP 1200 kronor. Ett skäl till att som Sveriges riksbank ha 2 procents inflation som mål, och inte 0 procent, är att om målet vore 0 procent funnes det risk för att hamna i en självgenerande deflationsprocess, som kunde leda till arbetslöshet och andra makroekonomiska problem. Phillipskurvor ligger i ett diagram med arbetslöshet på den horisontella axeln och inflation på den vertikala axeln, och enligt Phillipskurveteorin har den kortsiktiga Phillipskurvan negativ lutning medan den långsiktiga är lodrät. Konvergenskriterierna (Maastrichtkriterierna) som ska uppfyllas av de länder som ska ha euron som valuta handlar om monetära och finansiella krav snarare än krav på produktionen och sysselsättningen. Om det i en prognos för bytesbalansen 2011 antas att saldot för handelsbalansen blir 114, tjänstebalansen 118, löner netto 3, kapitalavkastning netto 38 och löpande transfereringar netto 39 mdr kronor, så blir prognosen för bytesbalansen 228 mdr kronor. Under 1980-talet avreglerades penningmarknaden och valutamarknaden i Sverige samtidigt som ett mål var att upprätthålla en fast växelkurs.

16 Sedan 19 november 1992 har Sverige haft flytande växelkurs. När kronan infördes som myntenhet i Sverige genom en lag 1873 infördes samtidigt guldmyntfot. Som framgår i bl.a. Söderströms kapitel gjorde Riksbanken stora stödköp av kronan hösten 1992 för att försöka försvara den fasta växelkursen. Om ett företag i Sverige betalar aktieutdelning till en aktieägare i Tyskland ska det komma in som en negativ post i Sveriges bytesbalans. Om ett företag i Sverige med amerikanska ägare mottar EU-bidrag för lagerbyggnader som uppförs samma år ska det i de svenska nationalräkenskaperna registreras som kapitaltransferering från utlandet. Om en person får vård vid landstingets vårdcentral och kostnaden bestrids dels med patientens avgift, dels av landstinget med hjälp av skattemedel, kommer det i nationalräkenskaperna in både under hushållens konsumtionsutgifter och offentliga myndigheters konsumtionsutgifter. Nyberg och Viotti menar att Riksbanken fram till mitten av 1980-talet i huvudsak administrerade ett regleringssystem med räntereglering, kreditreglering, emissionskontroll och valutareglering, vilket hade lite att göra med penningpolitik så som penningpolitik uppfattas i dag. Skandinaviska myntunionen, som bildades på 1870-talet, baserades på guldmyntfot och innebar att kronan blev den nya valutan. Forslund och Holmlund pekar på att det omkring 1990 skedde en omprioritering av de svenska regeringarnas mål för den ekonomiska politiken: Medan man tidigare främst betonat sysselsättningsmål betonade man nu i hög grad önskvärdheten av låg inflation. Persson menar att en period med ackommodationspolitik inleddes i Sverige 1976, vilket bland annat innebar att om löneavtalen hamnade över vad som var förenligt med bibehållen konkurrenskraft devalverades den svenska kronan. BrettonWoods-systemet byggde i princip på fasta växelkurser mot den amerikanska dollarn, men vid fundamental ojämvikt kunde en devalvering eller revalvering genomföras. Luxemburg har lägre BNI än BNP, eftersom många som arbetar i Luxemburg bor utanför landets gräns och får lönen överförd till hemlandet. Irland har lägre BNI än BNP som följd av utflöde av kapitalinkomster till utländska ägare av irländsk industri.

17 Den skandinaviska myntunionen, som bildades på 1870-talet, baserades på guldmyntfot. Utbetalade barnbidrag utgör inte en del av offentliga myndigheters konsumtionsutgifter vid beräkning av BNP, men kostnaden för det administrativa arbetet med att genomföra utbetalningen gör det. Bretton Woods-systemet, som Sverige var anslutet till, byggde i princip på fasta men under vissa förutsättningar förändringsbara växelkurser mot den amerikanska dollarn, som var systemets basvaluta med ett fast värde i guld. Under 1970-talet började Sverige föra en ackommodationspolitik sådan att sysselsättningen sattes i centrum och andra makroekonomiska variabler fick anpassa sig till vad sysselsättningsmålet krävde. Transmissionsmekanismen handlar om hur centralbankens styrräntor påverkar makroekonomiska variabler som inflation och BNP. Forslund & Holmlund pekar på att det under 1990-talet skedde en markant ökning av andelen tidsbegränsade anställningar. Om BNP från produktionssidan delas in i de tre sektorerna jordbruk, industri och tjänster, så svarade tjänstesektorn för mer än halva BNP i samtliga EU-länder Om kronans nominella växelkurs mot euron är 9,55 kronor per euro och kronans reala växelkurs mot euron i Tyskland är 0,86, så blir kronans köpkraftsparitetskurs (köpkraftsjusterade växelkurs) mot euron i Tyskland 11,10 kronor per euro.

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014 Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 20 maj 2014 Inledning Uppgifterna delas i 5 grupper enligt de 5 planerade passen. Daniel kommer att gå igenom de allra flesta av dessa på övningsgenomgångarna.

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Restposten i betalningsbalansen

Restposten i betalningsbalansen Restposten i betalningsbalansen ett problem? AV GUNNAR BLOMBERG, LARS FORSS OCH INGVAR KARLSSON Författarna arbetar på avdelningen för penningpolitik. Betalningsbalansen är en statistisk redogörelse för

Läs mer

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK MAKROEKONOMI, 10hp SPREK Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar Vi koncentrerar oss på och fördjupar oss i en huvudbok, Blanchard m.fl..

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin Sandra Backlund och Johanna Wiss NEK 1 och 2 i) Utrikeshandel och valuta ii) Finansiella kriser iii) Sveriges utveckling

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi

EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi EXAMENSARBETE Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar Samuel Lundmark 2015 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle SAMMANFATTNING

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors 2 Jag ska börja med att tacka för inbjudan att komma hit och tala om hur man ska se på behovet av finanspolitiska stimulanser. Det har

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Sakordsregister, begreppsförklaring

Sakordsregister, begreppsförklaring Sakordsregister, begreppsförklaring Assistansersättning 77, 104 Bruttoinvestering 44, 74, 130 Bruttokostnad, (landsting) 110 Bruttonationalinkomst (BNI) 48 Bruttonationalprodukt (BNP) COFOG 13, 15, 66,

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(8) Sveriges BNP: + 1,2 procent 2001 Den första samlade bilden av Sveriges ekonomi för år 2001 visar att bruttonationalprodukten ökade med 1,2 procent jämfört med 2000 och uppgick till 2167 mdkr i löpande

Läs mer

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 Jan Bohlin Ekonomisk-historiska institutionen Handelshögskolan Göteborgs universitet Box 720 405 30 Göteborg Sverige E-post: Jan.Bohlin@econhist.gu.se Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 1. Källor

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) HT 2007. EKONOMISK POLITIK, 6HP, Ekonomprogrammet

LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) HT 2007. EKONOMISK POLITIK, 6HP, Ekonomprogrammet LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Inger Asp KURSBESKRIVNING HT 2007 EKONOMISK POLITIK, 6HP, Ekonomprogrammet PRESENTATION Syftet med kursen

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

n Penningpolitik när styrräntan är noll

n Penningpolitik när styrräntan är noll n Penningpolitik när styrräntan är noll av Ulf Söderström och Andreas Westermark Författarna är verksamma vid forskningsenheten på avdelningen för penningpolitik. Båda författarna är docenter i nationalekonomi

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade

Läs mer

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Kapitel 7 Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Nu har vi analyserat de tre viktigaste företeelser inom makroekonomin var för sig: konjunktur, tillväxt, och arbetslöshet. I och med

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor...

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor... Förord I debatten om EMU finns en mängd frågor och påståenden. Här presenterar Folkrörelsen Nej till EU de vanligaste frågorna på såväl ja- som nej-sidan samt våra svar. Därefter följer EMUfakta med korta

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 1 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) 1950-1970. Oljeprischocken. Vägledande idéer. Devalveringspolitiken. Mått på kostnadsläge

Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) 1950-1970. Oljeprischocken. Vägledande idéer. Devalveringspolitiken. Mått på kostnadsläge Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) Början av efterkrigstiden: Arbetslösheten sjönk till en varaktigt låg nivå Reglering av kapitalmarknaden Bretton Woods-systemet (fast växelkurs) 1950-1970 Hög

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Finlands nettoställning mot utlandet minskade år 2013 Till minskningen av Finlands nettoställning mot utlandet år 2013 bidrog mest ökningen

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Något om nationalekonomi

Något om nationalekonomi Tradingguiden kap 4 02-01-30 14.19 Sida 89 KAPITEL 4 Något om nationalekonomi Wall Street når nya höjder. Ökad arbetslöshet gav glädjefnatt. Stockholmsbörsen följde efter. Rubrik i Dagens Nyheter 1998

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 13 mars 2012 Den öppna ekonomin Förväntningarnas betydelse Sveriges ekonomiska utveckling Nationalekonomiska riktningar Anders Fjellström, Nationalekonomiska

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Sverige har under en lång period haft betydande överskott i bytesbalansen och därmed även i det finansiella sparandet mot utlandet. Trots det har Sveriges förmögenhet mot omvärlden

Läs mer