tentaplugg.nu av studenter för studenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tentaplugg.nu av studenter för studenter"

Transkript

1 tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn NEG100 Grundläggande makroekonomi Datum Material Kursexaminator Sammanfattning Bo Sandelin Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Hanna Appelfeldt

2 Makroekonomi Om Sveriges BNP ökar i fasta priser: Eller så kallad Real BNP BNP i löpande priser eller så kallat Nominell BNP Nominell BNP/ Real BNP = BNP deflator (den genomsnittliga prisökningen mellan basåret och det aktuella året). Olika poster i BNP och vilken effekt de får: C Hushållens konsumtionsutgifter: Varor och tjänster som hushållen konsumerar. Äger man sin bostadsrätt eller villa räknas vitvaror som investering. Köp av en ny bil räknas som positiv konsumtion men ej begagnad. Den del som skattefinansieras räknas ej in och även licensavgifter. Hushållen ska erhålla en motprestation för att det ska räknas in. Hushållens ideela organisationer räknas också. G Offentliga konsumtionsutgifter: Varor och tjänster som produceras inom sektorn (staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn)ex: Löner till handläggarna, färdtjänst, undervisning i friskolor. I Fasta bruttoinvesteringar: Byggnader eller maskiner som ska användas upprepade gånger. Villor. Dataprogram och upphovsrätten till litterära och musikaliska verk hamnar under övriga investeringar. Ej stridsvagnar och stridsflygplan som är offentliga konsumtionsutgifter. Lagerinvesteringar: Kan vara såväl som positiva och negativa. Insatsvaror som råvaror, halvfabrikat och komponenter som skall användas i produktionen. Ändras priserna räknas inte detta utan enbart om antalet förändras. Investeringar i värdeföremål. Investeringar i antikviteter, konst och andra värdeföremål. Gammal och nyproducerad konst räknas med. Säljer ett hushåll vidare till ett annat hushålla via antikhandlare går det + 0, utan enbart antikhandlarens pålägg räknas med i BNP. X och M Export och Import: Svenskars köp av utländsk resevaluta blir en pluspost i hushållens konsumtionsutgifter men minus i tjänsteimporten. Då import alltid är minus i BNP och vice versa. Svenska exporten av varor inkluderar transport och

3 försäkringskostander från till Sveriges gräns. Import av varor inkluderar transport och försäkringskostander fram till säljlandets gräns. Tre olika sätt att räkna ut BNP: Produktionsmetoden: Summan av alla förädlingsvärden. Inkomstmetoden: Summan av arbets och kapitalinkomster. Användningssidan (utgiftsmetoden): C (privat knsumtion)+ I (Investeringar)+ IL (Lagerinvesteringar)+ G (offentliga utgifter) +X (export) M (import). Förädlingsvärde: Produktionsvärde Förbrukning. NNP (Nettonationalprodukt): BNP kapitalförslitning. BNI (Bruttonationalinkomst): BNP+ primära inkomster från utlandet. NNI (Nettonationalinkomst): BNI kapitalförslitning. Disponibel Nationalinkomst: NNI + löpande transfereringar från utlandet. Fördelar och nackdelar med att använda BNP per Capita som välfärdsmått: Då svenska kvinnor arbetar mer än utländska blir vår produktion högre eftersom vi köper tjänster som dagis. För att få en rättvisare bild borde vi beräkna BNP per sysselsatt. Välfärd kan inte beräknas helt på ekonomiska mått då annat spelar roll för vår lycka. Antalet arbetstimmar kan skilja sig från 2 länder med samma BNP per Capita. Miljöeffekter räknas inte med i BNP. Ett sätt att beräkna miljöjusterad BNP är att använda ett utvidgat NNP mått som inkluderar förslitning av naturkapitalet. NNP är ett bättre mått då det anger vad som blir över till annat än att ersätta det förslitna kapitalet. BNP tar inte upp fördelningen mellan olika grupper. Är länderna relativt lika så är det ett bra jämförelsemått på materiell standard.

4 BNP till faktorpris: Summan av alla förädlingsvärden. BNP till marknadspris: BNP till faktorpris+ produktskatter produktsubventioner+ övriga övriga produktionsskatter övriga produktionssubventioner. Även C+I+G+XM Bytesbalans: Handelsbalans+ Tjänstebalans+ prim. Inkomster från utlandet prim. Inkomster till utlandet+ löpande transfereringar. Skilland mellan vad som produceras och vad som förbrukas i landet. Handelsbalans: Varuexport varuimport. Tjänstebalans: Tjänsteexporttjänsteimport. Kapitalbalans: Skillnaden mellan ett lands ränteinkomster och ett lands ränteutgifter. Finansiell balans: Brukar vara lika stor som bytesbalansen, fast med motsatt plus eller minus. En negativ finansiell balans innebär att landet är en kapitalexportör, dvs köper tillgångar i utlandet, betalar av lån eller lånar ut pengar till utlandet. Direkta investeringar Portföljinvesteringar Finansiella derivat Övriga investeringar Valutareserver Restpost: En justering för att väga upp för statistiska mätfel så att de övriga tre delarna av betalningsbalansen summeras till noll. Löpande transfereringar: Exempelvis EUbidrag och EUavgifter. Hur skulle avskaffandet av hushållsnära tjänster påverka BNP? Hushållens konsumtionsutgifter skulle minska i och med att vi skulle köpa färre tjänster men å andra sidan skulle posten övriga produktionssubventioner minska (minuspost under offentliga konsumtionsutgifter) så frågan är om inte dessa två tar ut varandra och BNP inte drabbas alls. Vad ingår i primära inkomster från utlandet? Nettot av löner och kapitalersättning från utlandet.

5 Driftsöverskott: Vinster som företag gör. Sammansatt förvärvsinkomst: Inkomster för eget företagande i någon form. Produktskatter: Skatter som betalas per enhet av en vara eller tjänst som produceras eller ingår i en transaktion. Exempelvis moms, importtullar och energiskatter. Övriga produktionsskatter: Skatter som betalas in som en del av företagens produktion men som inte är direkt kopplade till kvantiteten eller värdet på varorna. Exempelvis fastighetsskatt, fordonskatt och allmän löneavgift. Produktsubventioner: Subventioner som ges till företag per enhet av en producerad eller importerad vara eller tjänst. Övriga produktionssubventioner: Subventioner som ges till företag oberoende av producerad mängd eller värde. Ex: lönebidrag. Kapitalförslitningar: Uppskattat värde av kostnaderna av att realkapital (byggnader, infrastruktur, maskiner m.m.) slits ut med åren och måste repareras eller ersättas. Ungefär detsamma som företags avskrivningar, men man försöker använda andra beräkningsmetoder som anses vara mer exakta. En beräkningsmetod är att uppskatta en livslängd för olika sorters maskiner, byggnader osv, och sen räkna ut förslitningen per år utifrån detta. Exempelvis: Småhus 75 år, vägar/gator 40 år, fartyg 25 år, flygplan 20 år, personbilar 13 år, köpta datorprogram 5 år osv. Tillväxt: När ett lands BNP ökar från ett år till ett annat. Mäts i procent. Negativ tillväxt: När ett lands BNP minskar från ett år till ett annat. Mäts i procent. Recession är en längre period av negativ tillväxt och en depression är en mycket långvarig och kraftig negativ tillväxt. Varför ingår statsanställdas löner men inte statspensionärernas pensioner i offentliga konsumtionsutgifter? Därför att de anställa utför ett arbete och det är varor och tjänster som produceras inom offentliga sektorn som ingår. Pensionen är ju redan inarbetad och utbetalning av pension är överföringar och ingår istället i transfereringar.

6 Vad menas med jämviktsarbetslöshet? Den naturliga arbetslösheten mot vilken en ekonomi tenderar att röra sig på lång sikt. Inflöden och utflöden till arbetslöshet är ungefär lika stora. Relativ arbetslöshet= personer som blir arbetslösa i procent * genomsnittlig tid i arbetslöshet. Depreciering: En försvagning av valutan till följd av att priset på utländsk valuta stiger. Deprecierad växelkurs beror på att inflationen i landet är högre än i omvärlden. Appreciering: En förstärkning av valutan till följd av att priset på utländsk valuta sjunker. Marginell Konsumtionsbenägenhet MPC: Ökning i konsumtionsutgifter när disponibel inkomst ökar med en krona. (Hur mycket jag spenderar av min lön. ) Disponibel inkomst: Den Inkomst som återstår när skatten är betald och transfereringarna inräknats. Investeringsefterfrågan: Investeringsfunktionen är oberoende av BNP, därför en horisontell linje och bestäms av: Realräntan: När räntan stiger minskar investeringsefterfrågan. Skift nedåt i modellen. Förväntade framtida intäkter: När den förväntade avkastningen stiger, stiger efterfrågan. Skift uppåt. Osäkerhet om framtida intäkter: Man skjuter investeringarna på framtiden. Skift nedåt. Importefterfrågan: När BNP stiger, så stiger disponibel inkomst och konsumtion. Därmed stiger också impostutgifter som ingår i konsumtionen. MPM är den ökning i importutgifter som uppstår till följd av att BNP ökar med en krona. Den bestäms av: Nominell växelkurs: När priset på utländsk valuta stiger (devalvering) blir importen dyrare och sjunker därmed. Skift nedåt. När priset på utländsk valuta, växelkursen, sjunker (revalvering). Ett skift uppåt. Den relativa prisnivån mellan länderna: När den utländska prisnivån stiger i jämförelse med den egna, så sjunker importen. Ett skift nedåt. Svensk BNP: När svensk BNP stiger ökar den svenska konsumtionen och därmed importen. Ett skift uppåt. Exportefterfrågan: Oberoende av BNP och beror på:

7 Nominell växelkurs: När växelkursen stiger blir det dyrare för oss att köpa utländsk valuta samtidigt som det blir billigare för utlandet att köpa svenska kronor. Exporten ökar. Skift uppåt. Den relativa prisnivån mellan länderna: När den utländska prisnivån stiger i jämförelse med den egna, så ökar exporten. Skift uppåt. Andra länders BNP nivå: En BNP ökning i utlandet leder till att vår export ökar. Den aggregerade efterfrågefunktionen: AD(Y)= C+I+G+XM. Lutningen på AD kurvan visar hur mycket efterfrågan på svenska varor och tjänster ökar när BNP stiger med en krona. Detta kallas för den marginella utgiftbenägenheten g. G= MPC*(1t)MPC. Autonom efterfrågan: Den del av den aggregerade efterfrågan som är oberoende av BNP. Jämviktsvillkor: AD(y)= Y När aggregerad efterfrågan är lika med produktion. Undersysselsättningsjämvikt: Jämvikts BNP är lägre än potentiell BNP som motsvaras av full sysselsättning. Multiplikatorn: Ett kvantitativt mått på hur jämviktsinkomsten ändras jämfört med förändringen i autonoma efterfrågan. 1/ (1Maginell utgiftsbenägenhet, g). Hur mycket ändras produktionen med om G (offentliga konsumtionsutgifter) ökar. Förändring i AD * Multiplikatorn visar att förändringen i jämviktsinkomsten är så stor jämfört med den autonoma efterfrågan. Hur mycket skulle den autonoma efterfrågan behöva ändras för att en viss önskad förändring i BNP skall uppnås? Multiplicera båda sidor med (1g). Förändring i AD= Förändring i Y. Eller Deflationsgap= 1/ multiplikator* BNPgap Exogena variabler: Variabel som bestäms utanför modellen, också skiftfaktor. Förändringar i exogena variabler utgör orsaker. Endogen variabel: Variabel som bestäms inom modellen. Förändringar i endogena variabler är effekter i exogena variabler. Y= C autonom+mpc*(1t) Y+I+G+X(Mautonom+MPM*Y) Multiplikatoreffekten: Den kedjereaktion av inkomst och efterfrågeförändringar som en ökning i autonom efterfrågan sätter igång. När g (marginella utgiftsbenägenheten) är stor är multiplikatorn stor. Automatisk Stabilisator: Inneboende egenskap i ekonomin som dämpar effekterna på BNP. Låg multiplikator. Ex: hög skatt ger mer inkomster till offentliga utgifter och lägre utgifter så bytesbalansen påverkas. BNPGap: Skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP i resursutnyttjande. Högkonjuktur högre resursutnyttjande lägre BNP gap.

8 Intern Balans: BNPgapet är lika med noll. Extern Balans: Bytesbalansen är lika med noll. Finanspolitiska åtgärder enligt keynianska modellen: Ändra offentliga utgifter Ändra skattesats Ändra i offentliga transfereringar som garantipension och barnbidrag. Devalvering: En ändring av fast växelkurs, man skriver ner sin egen valuta, utländsk valuta blir då dyrare. Detta leder till att fler köper svensk valuta och att vår export ökar men ej vår import. Penningmarknaden: När räntan sjunkerså ökar efterfrågan på rena pengar (vi säljer obligationer). Penningefterfrågan påverkas av: Ju högre inkomster, desto större efterfrågan på pengar. BNP stiger och ett skift i i efterfrågekurvan sker åt höger. Negativt samband mellan ränta och pengar, Ju högre prisnivå, desto högre är penningefterfrågan. Ju lägre kostnader för att avyttra värdepapper desto lägre efterfrågan på pengar. En expansiv penningpolitik sänker räntan= En ökning i penningmängden leder till en räntesänkning. Sluten ekonomi: Ekonomi utan utrikeshandel. Penningpolitik verkar via ränteförändring. Öppen ekonomi: Ekonomi med utrikeshandel. ISKurva: Finanspolitik Negativt lutande kurva som beskriver sambandet mellan ränta och BNP. Om staten ökar sina offentliga konsumtionsutgifter så ökar den aggregerade efterfrågan och därmed BNP och ISkurvan härleds till en modell med ett positiv samband mellan BNP och ränta. Denna negativt lutande kurva skiftar då uppåt. LMkurva: Penningpolitik (penningmängden som påverkar ränta) Positivt lutande kurva mellan BNP och ränta som kommer från penningmarknadsmodellen. Ms och Md. Ökar penningmängden från utbudssidan så sker ett skifte i LM kurvan uppåt. Gängse antagande: allmänt rådande antagning. Euro: Valutan i EMU som Sverige, Danmark och Storbritannien inte är med i. (Sverige är med i EMU men utan euro). Fördelar: Eliminerade transaktionskostnader, främjar handeln och integrationen på arbets- och kapitalmarknaden underlättas. Nackdelar: Förlusten av självständig penningpolitik. Ej längre möjligt att påverka den inhemska växelkursen gentemot övriga medlemmar.

9 Hur skulle ett svenskt medlemskap i EMU påverka utrymmet för finanspolitik och penningpolitik? Självständig penningpolitik försvinner medan finanspolitiken ökar men finanspolitik är inte direkt något substitut till penningpolitik. Finanspolitiken skulle behöva genomgå en del förändringar. Slutsatsen som EMU eller Calmfors utredningen kom fram till 1996 var att den avrådde Sverige från att gå med i EMU då nackdelarna övervägde fördelarna. Effektvinst gentemot stabiliseringspolitiska kostnaderna. När Sverige efter Bretton Woods-epoken fortsatte med fast växelkurs till november 1992 var det under olika perioder olika saker som knytningen gjordes till: dollarn, valutaormen kring D-marken, en handelsvägd valutakorg, ecun. Enligt gängse synsätt är ett lands bruttosparande lika med bruttoinvesteringen plus bytesbalansens saldo. Före euron fanns ecun som en "bokföringsvaluta" baserad på en korg av EGvalutor. Om den svenska kronans nominella växelkurs mot danska kronan är 1,32 svenska kronor per dansk krona, medan den reala växelkursen är 1,18, så blir köpkraftsparitetskursen (köpkraftsjusterade växelkursen) cirka 1,12 svenska kronor per dansk krona. Söderström hävdar att i skiftet mellan och 1980-talen skedde omläggningar av den ekonomiska politiken, bort från Keynesianismen, i flera stora länder. Bretton Woods-systemet var besläktat med guldmyntfoten på så vis att de deltagande ländernas valutor indirekt var knutna till guldet via en i princip fast växelkurs mot dollarn, som var systemets basvaluta med ett fast värde i guld. Den kortsiktiga Phillipskurvan visar ett negativt samband mellan arbetslöshet och inflation. I verklighetens ekonomier, beskrivna i nationalräkenskapstermer, kan totala bruttosparandet vara större än bruttoinvesteringarna i fast realkapital och lager. Vogel och Wolf finner att Sverige vid en länderjämförelse hamnar på en lägre placering beträffande BNP per capita än beträffande fyra olika välfärdsindex som de redovisar (HPI-2, WISP, ZUMA och HLE).

10 Målet för penningpolitiken i Sverige är att årliga inflationen ska uppgå till 2 procent. Tyskland är det EU-land som har störst total BNP. Under 1980-talet avreglerades de svenska finansmarknaderna samtidigt som ett mål var att upprätthålla en fast växelkurs. Ett skäl till att som Sveriges riksbank ha 2 procents inflation som mål, och inte 0 procent, är att om målet vore 0 procent funnes det risk för att hamna i en självgenerande deflationsprocess, som kunde leda till arbetslöshet och andra makroekonomiska problem. Forskningen tyder på att en penningpolitisk åtgärd i form av en ränteförändring får full effekt först efter ett till två år. Som framgår hos bl.a. Lindbeck anger multiplikatorn för BNP med avseende på investeringarna hur BNP påverkas av en förändring i investeringsnivån, medan acceleratorn anger hur mycket investeringarna påverkas av en förändring i BNP. EU:s stabiltets- och tillväxtpakts regel om ett högsta tillåtet budgetunderskott på 3 procent av BNP överträddes i början av 2000-talet av bl.a. Tyskland och Frankrike. Calmfors menar att det finns anledning att tro att tendenserna till stora budgetunderskott kan förstärkas med en gemensam valuta. Om kronans nominella växelkurs mot brittiska pundet är 12,14 kronor per pund och den reala växelkursen är 0,84 blir köpkraftsparitetskursen (köpkraftsjusterade växelkursen) cirka 14,45 kronor per pund. En ökning av valutareserven kommer in i finansiella balansen som en negativ post. Bl.a. Söderström fäster uppmärksamheten på att den aktiva budgetpolitikens effekter på den svenska ekonomin under 1930-talet i efterhand har bedömts som mycket begränsade. Forslund och Holmlund pekar på att en kraftig återhämtning av sysselsättningen skedde under 1990-talets sista år och att denna sysselsättningsexpansion i allt väsentligt ägde rum i den privata sektorn. Persson konstaterar att de flesta centralbanker i världen valt att bedriva penningpolitik genom att försöka styra de korta räntorna snarare än de långa.

11 Om ett företag i Sverige betalar aktieutdelning till en tysk aktieägare ska det komma in som en negativ post i Sveriges bytesbalans. Om ett företag i Sverige med amerikansk ägarmajoritet mottar EU-bidrag för lagerbyggnader som uppförs samma år ska det i de svenska nationalräkenskaperna registreras som både kapitaltransferering från utlandet och fast bruttoinvestering. Om en person får vård vid landstingets vårdcentral och kostnaden bestrids dels med patientens avgift, dels av landstinget med hjälp av skattemedel, kommer det i nationalräkenskaperna in dels under hushållens konsumtionsutgifter, dels under offentliga myndigheters konsumtionsutgifter. Bergman kommer i sin artikel till slutsatsen att BNP skulle ungefär fördubblas om värdet av hemarbete räknades in. Två viktiga skäl till att Sverige under efterkrigstiden hade "full syselsättning" ända till 1990-talets början var enligt Lindbeck att kronan devalverades när landet hamnade i kostnadskriser och att sysselsättningen i den offentliga sektorn ökade när sysselsättningen i den privata sektorn minskade. Som framgår i bl.a. Söderströms kapitel gjorde Riksbanken stora stödköp av kronan hösten 1992 för att försöka försvara den fasta växelkursen. Bretton Woods-systemet var besläktat med guldmyntfoten på så vis att de deltagande ländernas valutor indirekt var knutna till guldet via en i peincip fast kurs mot dollarn, som var systemets basvaluta med ett fast värde i guld. Under 1980-talet avreglerades penningmarknaden och valutamarknaden i Sverige samtidigt som ett mål var att upprätthålla en fast växelkurs. Ett skäl till att som Sveriges riksbank ha 2 procents inflation som mål, och inte 0 procent, är att om målet vore 0 procent funnes det risk för att hamna i en självgenerande deflationsprocess, som kunde leda till arbetslöshet och andra makroekonomiska problem. Forskningen tyder på att en penningpolitisk åtgärd i form av en ränteförändring får full effekt först efter ett till två år. Phillipskurvor ligger i ett diagram med arbetslöshet på den horisontella axeln och inflation på den vertikala axeln, och enligt Phillipskurveteorin har den kortsiktiga Phillipskurvan negativ lutning medan den långsiktiga är lodrät. Perioden kännetecknades i Sverige av återkommande devalveringar.

12 I verklighetens ekonomier kan bruttosparandet vara mindre än bruttoinvesteringarna. EU-länderna har i flera år haft ett importöverskott gentemot Kina. Den kortsiktiga Phillipskurvan anses ha negativ lutning, vilket innebär att det på kort sikt skulle gå att minska arbetslösheten Knut Wicksell propagerade kring förra sekelskiftet för ett prisstabiliseringsmål, och när guldmyntfoten uppgivits i början av1930-talet blev målet för svensk penningpolitik att stabilisera prisnivån. Under och 1980-talen, när vi hade fast växelkurs genom olika knytningar av kronan, användes penningpolitiken väsentligen till försvaret av den fasta växelkursen och bara i begränsad omfattning till konjunkturstabilisering. Om den svenska kronans reala växelkurs mot norska kronan var 1,28 i november 2009, kan det tolkas som att prisnivån i Norge var 28 procent högre än i Sverige efter omräkning av priserna till gemensam valuta med hjälp av den rådande nominella växelkursen. Om den svenska kronans nominella växelkurs mot den norska kronan är 1,20 svenska kronor per norsk krona och den svenska kronans reala växelkurs mot norska kronan är 1,28, så är köpkraftsparitetskursen cirka 0,94 svenska kronor per norsk krona. Teorin om optimala valutaområden handlar i princip om en avvägning mellan å ena sidan effektivitetsvinster för företag och hushåll och å andra sidan stabiliseringspolitiska förluster vid gemensam valuta. Sverige utmärkte sig från 1940-talets slut till 1990-talets början genom att årtionde efter årtionde ha en arbetslöshetsnivå som svängde kring bara ett par procent. I slutet av 1800-talet fanns en skandinavisk myntunion mellan Sverige, Danmark och Norge med myntenheten krona och med guldmyntfot. I de östeuropeiska länderna ingick under socialisttiden i princip bara producerade varor, inte tjänster, i deras beräkningar av nationalprodukten, vilket kan föras tillbaka till uppfattningar hos Marx och Smith. Irlands BNI brukar vara mindre än landets BNP, vilket främst beror på ett stort utflöde av kapitalinkomster från Irland till utlandet. Bergman kommer i artikeln "Hemarbetet och BNP" fram till att BNP skulle ungefär fördubblas om värdet av hemarbetet inkluderades i BNP.

13 Den svenska EMU-utredningen (SOU 1996: 158) kom till följande slutsats: "Vår helhetsbedömning av såväl de ekonomiska som de politiska argumenten är att de faktorer som talar emot ett svenskt deltagande redan i första omgången 1999 är starkare än de faktorer som talar för." Nyberg och Viotti menar att Riksbanken fram till mitten av 1980-talet i huvudsak administrerade ett regleringssystem med räntereglering, kreditreglering, emissionskontroll och valutareglering, vilket hade lite att göra med penningpolitik så som penningpolitik uppfattas i dag. Söderström menar att i skiftet mellan och 1980-talen skedde en omläggning av den ekonomiska politiken i flera länder från keynesianskt präglad politik till en politik där prisstabilisering spelade större roll. Forslund och Holmlund pekar på att det efter 90-talskrisen skedde en kraftig återhämtning av sysselsättningen så att arbetslösheten halverades mellan 1997 och 2001 Om en ekonomi bara består av två företag och det ena (A) under ett år bara levererar råvaror för 1000 kronor till det andra (B), som bara producerar konsumtionsvaror och säljer dessa till konsumenterna för 1500 kronor, så blir BNP 1500 kronor. Många som arbetar i Luxemburg är dagpendlare som bor utanför landet, vilket medför ett nettoutflöde av primära inkomster och och en lägre BNI än BNP för Luxemburg. Den s.k. latinska myntunionen bildades genom ett fördrag 1865 mellan Frankrike och några andra länder. Den svenska EMU-utredningen (SOU 1996:158) kom till slutsatsen att dess helhetsbedömning av såväl de ekonomiska som de politiska argumenten är att de faktorer som talar emot ett svenskt deltagande i den europeiska valutaunionen redan i första omgången 1999 är starkare än de faktorer som talar för. Enligt bl.a. Nyberg och Viotti innebar ansträngningarna på och 1980-talen att hålla en fast växelkurs för kronan att penningpolitiken i allt väsentligt måste knytas till försvaret av den fasta växelkursen och bara i mycket begränsad omfattning kunde användas till prisstabilisering och konjunkturutjämning. Åren , upplevde Sverige en lågkonjunktur med sjunkande BNP och stigande arbetslöshet.

14 Teorin om optimala valutaområden handlar i princip om en avvägning mellan å ena sidan effektivitetsvinster för företag och hushåll och å andra sidan förlusten av stabiliseringspolitiska instrument vid gemensam valuta. Den kortsiktiga Phillipskurvan brukar anses ha negativ lutning, medan den långsiktiga eller medelfristiga är vertikal. Irland, Estland och Ungern hade 2007 klart lägre BNI än BNP, vilket förklaras av ett utflöde av kapitalinkomster till utlänningar som investerat i dessa länder. Som framgår i bl.a. Söderströms kapitel gjorde Riksbanken stora stödköp av kronan hösten 1992 när man försökte försvara den fasta växelkursen. Två viktiga skäl till att Sverige under efterkrigstiden hade "full sysselsättning" ända till 1990-talets början var enligt Lindbeck att kronan devalverades när landet hamnade i kostnadskriser och att sysselsättningen i den offentliga sektorn ökade när sysselsättningen i den privata sektorn minskade. Statens lönekostnader för att administrera utbetalningen av pensioner och barnbidrag blir i beräkningar av BNP från användningssidan en del av offentliga myndigheters konsumtionsutgifter. Om BNP beräknad från produktionssidan delas upp på de tre sektorerna jordbruk, industri och tjänster, så har i Sverige under 2000-talet tjänsterna svarat för mer än hälften av BNP. Som ett slags förstadium till euron kan man betrakta European Currency Unit (förkortat ecu), som var räkneenheten för EUs budget, men som inte förekom i mynt- eller sedelform. Två procents årlig inflation (med ett toleransintervall på en procentenhet uppåt och nedåt) är ett mål för penningpolitiken i Sverige. De ekonomiska konvergenskriterierna (Maastrichtkriterierna) som måste uppfyllas av länder som vill införa euron som valuta handlar om följande fyra områden: inflationen, räntorna, skuldsättningen i den offentliga sektorn och de löpande offentliga finanserna. "Normpolitiken" i Sverige på 1980-talet byggde bland annat på tanken att förväntningar skulle skapas att framtida devalveringar (efter 1982 års devalvering) var uteslutna, och att arbetsmarknadens parter skulle anpassa sig till detta och bli mer återhållsamma med sina lönebud. Om den svenska kronans nominella växelkurs mot euron vore 9,30 kronor per euro, medan den hypotetiska växelkurs som skulle göra prisnivåerna i Sverige och Finland lika (köpkraftsparitetskursen) vore 8,02, så skulle prisnivån vara 16 procent högre i Finland än i Sverige.

15 Att en större andel av produktionen av kläder, livsmedel, barnomsorg etc. skedde i hemmen för hundra år sedan verkar för att den procentuella BNPökningen under hundra år tenderar att ge en överskattning av den verkliga procentuella ökningen av försörjningen med varor och tjänster. Om vi 2009 hade ett exportöverskott i handeln med varor och tjänster på 224 miljarder kronor, ett inflöde av löner och kapitalavkastning som med 34 miljarder kronor översteg utflödet, och ett bytesbalanssaldo på 222 miljarder kronor, så var utflödet av löpande transfereringar 36 miljarder kronor större än inflödet av löpande transfereringar. Enligt den s.k. Wernerplanen skulle EG utvecklas till en ekonomisk och monetär union, och både penninpolitiken och finanspolitiken skulle överföras till EGnivå. Om steady state råder i Fregerts & Jonungs version av Solowmodellen finns det en tendens till ökning i produktionen per capita bara om produktionsfunktionen förskjuts uppåt t.ex. som följd av teknisk uttveckling. Som framgår i bl.a. Söderströms kapitel gjorde Riksbanken stora stödköp av kronan hösten 1992 för att försöka försvara den fasta växelkursen. Om en ekonomi bara består av två företag och det ena (A) under ett år bara levererar råvaror för 900 kronor till det andra (B), som bara producerar konsumtionsvaror och säljer dessa till konsumenterna för 1200 kronor, så blir BNP 1200 kronor. Ett skäl till att som Sveriges riksbank ha 2 procents inflation som mål, och inte 0 procent, är att om målet vore 0 procent funnes det risk för att hamna i en självgenerande deflationsprocess, som kunde leda till arbetslöshet och andra makroekonomiska problem. Phillipskurvor ligger i ett diagram med arbetslöshet på den horisontella axeln och inflation på den vertikala axeln, och enligt Phillipskurveteorin har den kortsiktiga Phillipskurvan negativ lutning medan den långsiktiga är lodrät. Konvergenskriterierna (Maastrichtkriterierna) som ska uppfyllas av de länder som ska ha euron som valuta handlar om monetära och finansiella krav snarare än krav på produktionen och sysselsättningen. Om det i en prognos för bytesbalansen 2011 antas att saldot för handelsbalansen blir 114, tjänstebalansen 118, löner netto 3, kapitalavkastning netto 38 och löpande transfereringar netto 39 mdr kronor, så blir prognosen för bytesbalansen 228 mdr kronor. Under 1980-talet avreglerades penningmarknaden och valutamarknaden i Sverige samtidigt som ett mål var att upprätthålla en fast växelkurs.

16 Sedan 19 november 1992 har Sverige haft flytande växelkurs. När kronan infördes som myntenhet i Sverige genom en lag 1873 infördes samtidigt guldmyntfot. Som framgår i bl.a. Söderströms kapitel gjorde Riksbanken stora stödköp av kronan hösten 1992 för att försöka försvara den fasta växelkursen. Om ett företag i Sverige betalar aktieutdelning till en aktieägare i Tyskland ska det komma in som en negativ post i Sveriges bytesbalans. Om ett företag i Sverige med amerikanska ägare mottar EU-bidrag för lagerbyggnader som uppförs samma år ska det i de svenska nationalräkenskaperna registreras som kapitaltransferering från utlandet. Om en person får vård vid landstingets vårdcentral och kostnaden bestrids dels med patientens avgift, dels av landstinget med hjälp av skattemedel, kommer det i nationalräkenskaperna in både under hushållens konsumtionsutgifter och offentliga myndigheters konsumtionsutgifter. Nyberg och Viotti menar att Riksbanken fram till mitten av 1980-talet i huvudsak administrerade ett regleringssystem med räntereglering, kreditreglering, emissionskontroll och valutareglering, vilket hade lite att göra med penningpolitik så som penningpolitik uppfattas i dag. Skandinaviska myntunionen, som bildades på 1870-talet, baserades på guldmyntfot och innebar att kronan blev den nya valutan. Forslund och Holmlund pekar på att det omkring 1990 skedde en omprioritering av de svenska regeringarnas mål för den ekonomiska politiken: Medan man tidigare främst betonat sysselsättningsmål betonade man nu i hög grad önskvärdheten av låg inflation. Persson menar att en period med ackommodationspolitik inleddes i Sverige 1976, vilket bland annat innebar att om löneavtalen hamnade över vad som var förenligt med bibehållen konkurrenskraft devalverades den svenska kronan. BrettonWoods-systemet byggde i princip på fasta växelkurser mot den amerikanska dollarn, men vid fundamental ojämvikt kunde en devalvering eller revalvering genomföras. Luxemburg har lägre BNI än BNP, eftersom många som arbetar i Luxemburg bor utanför landets gräns och får lönen överförd till hemlandet. Irland har lägre BNI än BNP som följd av utflöde av kapitalinkomster till utländska ägare av irländsk industri.

17 Den skandinaviska myntunionen, som bildades på 1870-talet, baserades på guldmyntfot. Utbetalade barnbidrag utgör inte en del av offentliga myndigheters konsumtionsutgifter vid beräkning av BNP, men kostnaden för det administrativa arbetet med att genomföra utbetalningen gör det. Bretton Woods-systemet, som Sverige var anslutet till, byggde i princip på fasta men under vissa förutsättningar förändringsbara växelkurser mot den amerikanska dollarn, som var systemets basvaluta med ett fast värde i guld. Under 1970-talet började Sverige föra en ackommodationspolitik sådan att sysselsättningen sattes i centrum och andra makroekonomiska variabler fick anpassa sig till vad sysselsättningsmålet krävde. Transmissionsmekanismen handlar om hur centralbankens styrräntor påverkar makroekonomiska variabler som inflation och BNP. Forslund & Holmlund pekar på att det under 1990-talet skedde en markant ökning av andelen tidsbegränsade anställningar. Om BNP från produktionssidan delas in i de tre sektorerna jordbruk, industri och tjänster, så svarade tjänstesektorn för mer än halva BNP i samtliga EU-länder Om kronans nominella växelkurs mot euron är 9,55 kronor per euro och kronans reala växelkurs mot euron i Tyskland är 0,86, så blir kronans köpkraftsparitetskurs (köpkraftsjusterade växelkurs) mot euron i Tyskland 11,10 kronor per euro.

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Makroekonomi, 730G43, 10hp

Makroekonomi, 730G43, 10hp LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Civilekonomprogrammet, T2 Birgit Hagberg, Bo Sjö, Mikael Wendschlag Vt11 Kursinformation Makroekonomi, 730G43, 10hp Makroekonomisk teori analyserar samhällens ekonomi ur ett

Läs mer

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2) Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, måndagen

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Harry Flam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 Makroteori med tillämpningar 15 hp Lördagen den 15 januari 2011 kl 9-14. -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 11/12 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK

MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET HT 2003 MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK ÖVNINGSUPPGIFTER MED SVAR Pontus Hansson ÖVNINGSUPPGIFTER Kapitel 3 1. a) Definiera begreppen nominell

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71)

Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71) 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71) Nedan finns sammanställt ett stort

Läs mer

MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK ÖVNINGSUPPGIFTER MED SVAR. Pontus Hansson

MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK ÖVNINGSUPPGIFTER MED SVAR. Pontus Hansson NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET VT 2008 MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK ÖVNINGSUPPGIFTER MED SVAR Pontus Hansson ÖVNINGSUPPGIFTER Kapitel 3 1. a) Definiera begreppen nominell

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera

Läs mer

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. Tentamen består av

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna

Läs mer

Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi

Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi Peter Andersson Kurskompendium Makroekonomi Februari 2007 2 1. INLEDNING Syftet med det

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Syfte: Dämpa/neutralisera obalanser på makronivå Konjunktursvängningar Chocker Före Keynes Ingen stabiliseringspolitik Guldmyntfoten:

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14.

Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0012N Tillämpad Makroekonomi Datum LP4 13-14 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser G 30; VG 40 Tentamenspoäng 40 Övrig kommentar Luleå

Läs mer

Del 7. Öppna ekonomier

Del 7. Öppna ekonomier Del 7 Öppna ekonomier Vad är en öppen ekonomi? Hur funkar internationell handel? Vad spelar öppenhet för roll, för konjunktur, arbetslöshet, och tillväxt? Vilken ekonomi är mest öppen, USA eller Sverige?

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper

Läs mer

Makroekonomi Övningar. Juan Carlos Estibill Ht-2012

Makroekonomi Övningar. Juan Carlos Estibill Ht-2012 Makroekonomi Övningar Juan Carlos Estibill Ht-2012 Se Kursinformation BILAGA: ÖVNINGAR KRAV: Tydliga, ej handskrivna, OH. Kommentera samtliga uppgifter med hjälp av data från Sverige och Ditt land, d.v.s.

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet

Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet Kap 11-13 Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet 1 Pengar och dess funktioner Bytesmedel Pengar fungerar som bytesmedel för varor och tjänster effektiviserar handel Räkenskapsenhet Anger priser och

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Utfrågning om Finanspolitiska rådets årliga rapport Finansutskottet 24 maj 2012 Lars Jonung 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken (kapitel 1) Finanspolitiska

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark.

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN.NR.... Lämnat kl.... TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI TORSDAGEN DEN 31 maj 2012 Skrivtid: Hjälpmedel: 3 timmar Miniräknare ANVISNINGAR

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009.

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Svarsförslag Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Dessa svar är tagna rakt av från era egna tentaskrivningar. Dock har jag inte orkat återge figurerna. Svaren

Läs mer

Makroekonomi - Sammanfattning

Makroekonomi - Sammanfattning Makroekonomi Sammanfattning Vad är makroekonomi? 4 marknader står i centrum där varje marknads pris och kvantitet bestäms av utbud och efterfrågan. Varumarknad Marknaderna för konsumtionsvaror, tjänster,

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Konferens 15 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Konferens 15 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Konferens 15 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken (kapitel 1) Finanspolitiska medel och analysmetoder (kapitel 2) Den långsiktiga skuldkvoten

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. NEGAOl. Makroekonomi 10.5 hp. Måndagen den 4 juni

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. NEGAOl. Makroekonomi 10.5 hp. Måndagen den 4 juni Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet TENTAMEN NEGAOl Makroekonomi 10.5 hp Datum: Tid: Lärare: Måndagen den 4 juni 2012 14-18 Joakim Persson Tentamen omfattar totalt 35 poäng.

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet l Kurskod: 730071 Provkod: EXA1 Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-03-30 Sal TER1, TER2 Tid 14-19 Kurskod 730071 Provkod EXA1 Kursnamn/benämning Makroekonomi

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 6.9.2014 L 267/9 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 3 juni 2014 om ändring av riktlinje ECB/2013/23 om statistik över den offentliga förvaltningens finanser (ECB/2014/21) (2014/647/EU)

Läs mer