Makroekonomi, 730G43, 10hp

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Civilekonomprogrammet, T2 Birgit Hagberg, Bo Sjö, Mikael Wendschlag Vt11 Kursinformation Makroekonomi, 730G43, 10hp Makroekonomisk teori analyserar samhällens ekonomi ur ett helhetsperspektiv. Några få stora marknader, varumarknaden, arbetsmarknaden, finansmarknaden och valutamarknaden samt sambanden mellan dessa studeras. Hur stor är den totala produktionen? Hur och varför förändras den totala produktionen över tiden? Varför är det ibland låg- ibland högkonjunktur? Hur förändras den allmänna prisnivån och vad är det som påverkar den? Hänger arbetslöshet och inflation samman på något sätt? Vad är pengar och vad gör en centralbank? Varför ändras växelkurser? Går det att föra stabiliseringspolitik i en liten öppen ekonomi som den svenska? Frågorna inom makroekonomin är många fler än så här men detta är några av de centrala. Övergripande mål Målet för lärandet är att studenten skall utveckla sin kunskap om makroekonomiska begrepp, faktiska förhållanden och makroekonomisk teori. Detta skall leda till förmåga att tolka information om makroekonomiska förhållanden samt förmåga att tillämpa dessa kunskaper i analyser av utvecklingen på det makroekonomiska området under olika förhållanden. Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna o återge den historiska utvecklingen av makroekonomiska idéer, kritik och samtida kontroverser på ett översiktligt sätt. o beskriva vad de centrala makroekonomiska problemen består i och varför de anses viktiga. 1 Birgit Hagberg

2 o definiera viktiga begrepp inom det makroekonomiska området. o förklara hur de makroekonomiska variablerna bestäms samt deras inbördes beroende. o ingående analysera effekterna av förändringar och av ekonomisk politik, stabiliseringspolitik, särskilt i små öppna ekonomier av Sveriges typ. o bedöma den ekonomiska politikens möjligheter och begränsningar. o värdera ett ekonomiskt läge och bedöma en framtida utveckling. Kursinnehåll Kursen inleds med en genomgång av viktiga makroekonomiska begrepp och problem. Detta innefattar att nationalräkenskaperna samt begrepp relaterade till den finansiella ekonomin och de utrikes transaktionerna behandlas. De makroekonomiska målen gällande tillväxt, inflation, arbetslöshet och sysselsättning diskuteras. Därefter behandlas pengars roll i en marknadsekonomi och teorin för vad som på lång sikt bestämmer ett lands prisnivå och växelkurs. Fortsättningsvis är fokus i kursen på vad som sammanhänger med konjunktursvängningarna, det vill säga hur BNP, inflation och arbetslöshet bestäms på kort och medelfristig sikt. Den grundläggande, så kallade Keynesianska teorin utgör basen för att bestämma jämvikt mellan totalt utbud och efterfrågan. De faktorer som bestämmer utbudet och efterfrågan och sambanden dem emellan behandlas. Därefter utvecklas teorin till att gälla en öppen ekonomi och en ekonomi med rörlig prisnivå och inflationsförväntningar. Den sista delen i kursen behandlar möjligheter och problem med att bedriva ekonomisk politik, främst stabiliseringspolitik i syfte att dämpa konjunktursvängningarna. Den studerande får där vid möjlighet att relatera den makroekonomiska teorin till olika aktuella problem. Under kursens gång berörs också den historiska utvecklingen av den svenska ekonomin samt det aktuella ekonomiska läget. Något berörs också utvecklingen av olika makroekonomiska skolor och teoribildningar. 2 Birgit Hagberg

3 Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, handledning, övningar, ett stabiliseringspolitiskt spel, grupparbete och seminarier. Föreläsningarna är ämnade att ge en övergripande struktur till kursinnehållet, komplettera litteraturen samt behandla och förklara särskilt viktiga eller svåra delar av innehållet. Vilka kapitel som knyter an till respektive föreläsning framgår av föreläsningsplanen nedan. Sex handledningstillfällen om tre eller fyra timmar finns på schemat. Övningsuppgifter med svar till de fem första läggs på kursens hemsida. Det sjätte tillfället ger möjlighet att ställa frågor inför tentamen. Ingen anmälan behövs, det är bara att komma och gå som det passar. Övningarna, sex till antalet, sker i sex grupper, övningsgrupperna A-F. Övningsuppgifter, utan svar, läggs på kursens hemsida. Syftet med övningarna är att ge er möjlighet att få en uppfattning om hur väl ni har förstått kursinnehållet genom att ni förbereder, presenterar och diskuterar era egna lösningar. Varje övning ligger i tiden efter ett handledningstillfälle inom samma kursmoment. Anmälan till övningarna och gruppindelning görs före eller i samband med kursstart. Räkna med att arbetet med övningsuppgifterna tar mycket tid i anspråk. Det stabiliseringspolitiska spelet presenteras i slutet av denna information. Information om grupparbetet läggs på kursens hemsida. Examination Kursen examineras dels med en skriftlig individuell tentamen, dels med ett skriftligt arbete. Detta arbete genomförs i grupper om tre till fem personer och skall presenteras och diskuteras muntligt vid ett seminarium. För betyget G krävs 50 procent och för betyget VG 75 procent av antalet möjliga skrivningspoäng på tentamen plus att grupparbetet är godkänt. Tillåtna hjälpmedel vid tentamen är miniräknare och ett A4-ark med egna, handskrivna anteckningar. 3 Birgit Hagberg

4 Kurslitteratur Klas Fregert, Lars Jonung : Makroekonomi Teori, politik & institutioner, Studentlitteratur, tredje upplagan, Lars Hultkrantz, Hans Tson Söderström (red.): Marknad och politik, SNS förlag, åttonde upplagan, 2009 Delar av de senaste utgåvorna av Konjunkturinstitutets publikation Konjunkturläget, och Riksbankens publikation Penningpolitisk rapport, Lärare Birgit Hagberg (kursansvarig), , birgit.hagberg@liu.se Bo Sjö, bo.sjö@liu.se Mikael Wendschlag Ämnesadministratör Christina Svensson, , christina.svensson@liu.se FÖRELÄSNINGSPLAN FÖRELÄSNING 1 Grundläggande frågor och begrepp - Nationalräkenskaper F/J kapitel 1, 2 och 3, H/S kapitel 12 FÖRELÄSNING 2 Grundläggande frågor och begrepp Finansräkenskaper Makroteorins framväxt F/J kapitel 4, 5 och 6 4 Birgit Hagberg

5 FÖRELÄSNING 3 Pengar och prisnivå F/J kapitel 11 och 12 FÖRELÄSNING 4 Konjunkturer och den keynesianska modellen F/J kapitel 13, 14 och 15 FÖRELÄSNING 5 och 6 Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin F/J kapitel 16, 21, 22 och 23 FÖRELÄSNING 7 Den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen F/J kapitel 17, H/S kapitel 5 FÖRELÄSNING 8 Inflation och arbetslöshet - Phillipskurvan F/J kapitel 18 och 24, H/S kapitel 4 FÖRELÄSNING 9 Konjunkturprognoser, stabiliseringspolitik och finansiella kriser F/J kapitel 19, 20 och 26 FÖRELÄSNING 10 Riksbanken FÖRELÄSNING 11 Sammanfattning och repetition 5 Birgit Hagberg

6 STABILISERINGSPOLITISKT SPEL Syftet med det stabiliseringspolitiska spelet är att visa på de möjligheter och svårigheter en liten öppen ekonomi under nedan angivna förhållanden har att nå de makroekonomiska målen i en föränderlig omvärld. I korthet bestäms de intressanta variablerna på följande sätt: Arbetslöshet och sysselsättning är beroende av nationalprodukten. Nationalprodukten bestäms av den inhemska efterfrågan plus bytesbalansen (nettoexporten). Den privata konsumtionen är i sin tur beroende av nationalprodukten. Inflationen bestäms i enlighet med en kortsiktig Phillipskurva (med successivt allt brantare lutning vid minskad arbetslöshet), men också av inflationsförväntningar och import cost push, d.v.s. via importerade insatsvaror och konsumtionsvaror. Inflationsförväntningarna är adaptiva, d.v.s. de ekonomiska aktörerna tror att nästa års inflation kommer att vara lika med årets inflation. Bytesbalansen bestäms av konjunkturen utomlands och inom landet, samt av relativpriserna på inhemska varor jämfört med omvärlden. Växelkursen är fast men justerbar enligt vad som anges nedan. Bakgrunden till spelet är följande: Den internationella och den inhemska inflationen har under en följd av år pendlat kring 5 %. Den inhemska nationalprodukten har hela tiden varit cirka 1000 miljarder och arbetslösheten cirka 4 %. På grund av kraftiga kostnadsökningar i omvärlden stiger inflationstakten där till 15 %. Detta förorsakar en internationell lågkonjunktur, vilket innebär att exportefterfrågan från vårt land vid givna förhållanden (givna relativpriser gentemot omvärlden) minskar med 15 miljarder, enligt figuren nedan. Vid ursprungligt relativpris P 0, är nettoexporten lika med 0, men efterfrågeminskningen minskar nettoexporten med 15 miljarder för varje givet relativpris. relativpris D efter D före 15 relativpris = inhemsk prisnivå/utländsk prisnivå P nettoexport (miljarder kr) 6 Birgit Hagberg

7 För vårt land gäller det att försöka hålla arbetslösheten låg och stabil, samtidigt som man i möjligaste mån hindrar den internationella inflationsökningen från att spridas till vårt land. Bytesbalansen bör inte långsiktigt vara alltför negativ eller positiv. Däremot är tillfälliga avvikelser från bytesbalansen inte så allvarliga. Målen för det stabiliseringspolitikiska spelet är således att under den tioårsperiod som spelet omfattar få så små variationer som möjligt i nationalprodukt och arbetslöshet, samtidigt som den genomsnittliga nivån för dessa variabler är så gynnsam som möjligt. få låg och stabil inflation, gärna på samma nivå som när spelet startar få jämvikt i bytesbalansen, i första hand för perioden som helhet, (plus/minus 50 miljarder totalt för hela perioden är OK) Observera dock att det inte är möjligt att få någon trendmässig tillväxt. De medel som står till förfogande är: finanspolitik, där G = 300 miljarder visar normal finanspolitik. Ingen möjlighet att ändra skattesatsen (30 %) finns. växelkurspolitik, där en devalvering med 10 % visar att utländsk valuta har blivit 10% dyrare och en revalvering med 10% att den utländska valutan blivit 10% billigare. Eventuella justeringar av växelkursen antas inträffa 1:e januari respektive år. Observera att en förändring av växelkursen omedelbart förändrar relativpriset på de varor vi exporterar och importerar. Det är däremot inte möjligt att bedriva penningpolitik. Räntan antas överensstämma med den internationella och påverkas inte av komponenter som förtroendet för ekonomin eller förväntningar om framtida växelkursjusteringar. Deltagarna väljer för ett år i taget under sammanlagt tio år dels vilken nivå man vill hålla statens utgifter på, dels huruvida man önskar genomföra någon växelkursjustering och om så är fallet även riktning och storlek. Efter varje år får arbetsgruppen reda på hur det egna landet ligger till beträffande nationalprodukt, arbetslöshet, inflation och bytesbalans. När de tio spelåren är genomförda visar varje arbetsgrupp resultatet av sin ekonomiska politik i två grafer, en med nationalprodukt och inflation och en med bytesbalanssaldo och år på axlarna. Graferna lämnas till spelledaren. Vid föreläsningen den 7 juni görs en återkoppling till spelet och grupperna får då tillbaka sina grafer. 7 Birgit Hagberg