tentaplugg.nu av studenter för studenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tentaplugg.nu av studenter för studenter"

Transkript

1 tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

2 Seminarium 3 Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift 1. Fo r att visa hur penningpolitik fungerar som ett stabiliseringspolitiskt medel beho ver vi ka nna till penningmarknaden, dvs vad som pa verkar utbud och efterfra gan pa pengar. Besvara da rfo r fo ljande fra gor: a) Redogo r grafiskt och verbalt fo r vad som pa verkar en individs efterfra gan pa pengar samt fo rklara verbalt varfo r penningefterfra gefunktionen ser ut som den go r. Vad visar kurvan? En individs efterfrågan på pengar styrs av bland annat av avvägningen denna gör mellan att placera sin finansiella förmögenhet i antingen värdepapper, som ger hög avkastning, eller pengar, som ger hög likviditet. Detta innebär att när avkastningen, dvs räntan, på värdepapper minskar, så sjunker alternativkostnaden för att hålla pengar. Därmed stiger efterfrågan på pengar vilket medför en rörelse längs efterfrågekurvan. Förutom räntan styrs en individs efterfrågan på pengar av individers inkomster, prisnivån samt det finansiella systemets grad av utveckling, dvs. de kostnader som finns för att byta värdepapper mot pengar och det här är något som man kan se i funktionen för penningefterfrågan som då utgörs av dessa fyra delar. Md =Md (P, i, Y, grad av finansiell utveckling) Se figur 16.2 på sid 322, lägg till formeln på sid 323. b) Fo rklara ocksa vad som skiftar penningefterfra gan samt ange i vilken riktning. Vad visar kurvan? Ökade inkomster och prisnivåer ökar efterfrågan på pengar, detta resulterar i ett skifte till höger för Md-kurvan. Förändring av avkastning (=ränta på värdepapper) resulterar i en sjunkande alternativkostnad för att hålla pengarna. Det ökar efterfrågan på pengar, detta resulterar i en rörelse längs efterfrågekurvan. 1

3 En ökad grad av finansiell utveckling skiftar efterfrågekurvan åt vänster. Md är en funktion av säkerhetsmotivet och spekulationsmotivet. Samma graf som i a) c) Som ni vet sa a r det centralbanken som kontrollerar penningutbudet. Illustrera penningutbudet grafiskt. Varfo r ser den ut som den go r, fo rklara verbalt. Penningutbudet är oberoende av räntan och Riksbanken kontrollerar själva utbudet. Utbudet kan visas som en vertikal axel mellan räntan och penningmängden. Figur 16.3, s.325, utan md (bara ms som skiftar ut) d) Fo rklara ocksa hur centralbanken kan skifta penningutbudet samt ange i vilken riktning. Centralbanken kan öka penningmängden genom att köpa obligationer. Detta medför att föröhöjd efterfrågan på värdepapper och priset stiger, vilket i sin tur åstadkommer en lägre ränta. Om köper: md upp, ms upp, i ned. Om säljer: md ner, ms ner, i upp. Figur 16.3, s.325, utan md (bara ms som skiftar ut) e) La gg ihop dessa tva kurvor och fo rklara och visa utfo rligt hur ra ntan besta ms. Anva nd ett valfritt exempel fo r att visa hur Riksbanken kan a ndra ra ntan med o ppna marknadsoperationer. Figur 16.3 med både ms och md. Ms ska vara både till vänster och höger om ms, så att vi får både hög och låg ränta. Först kommer penningmarknaden att vara i jämvikt med penningutbud och ränta i punkten i0 och ms0. Vi ser i figuren att ett högre utbud kommer sänka jämviktsräntan, och vi kommer då att ha ett överskottsutbud på pengar. När ms tvärtom blir lägre kommer räntan istället att öka och det uppstår ett efterfrågeöverskott eller utbudsöverskott. 2

4 Uppgift 2 Och a) Ha rled IS-kurvan grafiskt samt fo rklara utfo rligt med ord vad ni go r Figur 16.4 sida 327. Vi utgår från aggregerad efterfrågan vid jämvikt. Vi ritar även in en graf vertikalt under den graf som visar aggregerad efterfrågan. X-axeln visar således BNP, Y-axeln väljer vi ska visa ränta som efterfrågas i uppgiften. Vi utgår först från en viss nivå av aggregerad efterfrågan. Läser av jämviktsnivån och för in en ränta vertikalt nedåt så att samma BNP erhålls. Låt sedan räntan hypotetiskt minska, detta leder till ökade investeringar som i sin tur skiftar AD uppåt och en ny jämvikt uppstår. För vi sedan in räntan vertikalt nedåt vid den ny jämvikts BNPnivån så erhålls en ny punkt i den nedre grafen. Dessa punkter används för att rita in IS-kurvan. b) Redogo r fo r IS-kurvans skiftvariabler (vi antar en sluten ekonomi). Om den autonoma efterfrågan skulle öka av någon annan anledning än att räntan sjunker, så uppstår också en högre jämviktsnivå på BNP. Detta innebär att vid varje given räntenivå leder en sådan uppgång i autonom efterfrågan till ett horisontellt skift ut i IS-kurvan, dvs. det som påverkar den autonoma efterfrågan kommer även att skifta IS. Skiftets storlek, dvs. förändringen av BNP vid given räntenivå, är multiplikatorn gånger förändringen i autonom efterfrågan. (För en sluten ekonomi påverkas IS av den autonoma efterfrågan. IS kommer enligt ΔY=ΔG*multiplikatorn, dvs det som skiftar AD kommer att skifta IS.) I grafen har vi visat hur det ser ut om de offentliga utgifterna G ökar, Skiftets storlek ser man som ΔY=ΔG*multiplikatorn. förutom offentliga utgifter påverkar transfereringar (TR), skatten (T), exporten (X), Importen (IM) och konsumtionen (C ), (den autonoma delen??) IS upp om TR upp, T ned, G upp, X upp, IM ner, C upp IS ner om TR ner, T upp, G ned, X ner, IM upp, C ned Om transfereringar ökar skiftar AD-kurvan upp (ökar) och IS skiftar ut. Om offentliga utgifter, G ökar skiftar AD-kurvan upp och is skiftar ut eventuellt export och import??? c) Ha rled LM-kurvan grafiskt samt fo rklara utfo rligt med ord vad ni go r. Figur 16.6 sida 328. Här utgås från ett utbud och en efterfrågan av penningmängden (Ms & Md). Horisontellt med denna graf ritas även en graf med ränta på Y-axel och BNP-nivå längs X-axel. Vid den jämvikt som uppstår vid en viss BNP-nivå så kan en punkt införas i det högra diagrammet. 3

5 Låt nu en hypotetisk ökning av BNP ske. Detta leder till ökad efterfrågan av pengar vilket skiftar efterfrågekurvan uppåt. En ny jämvikt uppstår och därmed en ny räntenivå. En punkt ritas in i den högra grafen för den nya värdena på ränta och BNP. LM kan sedan dras mellan de utsatta punkterna. d) Redogo r fo r LM-kurvans skiftvariabler (vi antar en sluten ekonomi). När penningmängden ökar (alltså utbudet av pengar) så faller räntan vid given BNP-nivå vilket i sin tur medför att LM-kurva skiftar vertikalt ned (LM0-LM1). En minskning av penningmängden medför ett skift åt motsatt håll +ΔMS -> +LMT -ΔMS -> -LMT Figur 16.7 sida 328Ränteförändringar ger även rörelse längs LM-kurvan. Om BNP upp går md upp och räntan upp; därmed ett skift längs kurvan. Uppgift 3. Anta att va r slutna ekonomi befinner sig i en la gkonjunktur och att regeringen beslutar sig fo r att go ra na got a t detta. De va ljer att o ka de offentliga investeringarna. Och a) Visa grafiskt med hja lp av IS-LM och fo rklara vilka konsekvenserna blir pa BNP och ra nta na r regeringen vidtar dessa a tga rder. Figur sid 331 med tillägg för punkterna a,b, c som på föreläsningen. Att öka de offentliga utgifterna är en typ av expansiv finanspolitik, ett annat sätt att bedriva expansiv finanspolitik är t.ex. genom att sänka skatten T, vilket leder till att IS-kurvan skiftar ut från punkten A till B. Räntan kommer därmed att stiga. En ökning av offentliga utgifter leder till att AD autonom stiger, vilket i sin tur medför att IS skiftar ut (A-B) och räntan stiger. vi får därmed en initial effekt och ökning av BNP från y0 till y1. A-B: T ner, AD upp, IS upp, Y upp. Dvs från y0 till y2. A-B-C: Y upp, md upp, i upp, I ner, Y ner. Dvs från y2 till y1. b) Fo rklara ocksa utfo rligt varfo r effekten pa BNP blir mindre a n den rena multiplikatoreffekten. B-C: Yjmv upp, Md upp, i upp, l ner, Yjmv ner 4

6 Det sker en kedjereaktion som dämpar BNP pga av att ränta också stiger. Uppgången i offentliga utgifter minskar de privata investeringarna via ränteuppgången. Offentliga expansionen sker delvis på bekostnad av privata investerare. Figur sid 331 med tillägg för punktern a,b, c som på föreläsningen. c) Vad kallas detta och hur kan vi visa detta i IS/LM? Denna effekt kalla CROWDING OUT. Effekten av finanspolitik i en sluten ekonomi blir mindre än den rena multiplikator-effekten på grund av crowding-out. Det syns genom att y0 först skiftar till y1. Men eftersom räntan också stiget till följd av den ökade efterfrångan på pengar som gör att investeringarna och därmed BNP sjunker. Y1 sjunker ner till y2 precis som man ser i grafen. Figur 16:10, s.331, samma figur. d) Vad ha nder med statens budget na r de o kar de offentliga investeringarna? Expansiv finanspolitik är en metod för att komma ur lågkonjunktur, så vi tänker oss att statens budget åtminstone långsiktigt kan bli bättre. På kort sikt kostar det pengar att satsa på offentliga investeringar så budgeten kommer utökas. Uppgift 4 Antag att Sverige har fast va xelkurs mot den norska kronan. Beta nk att Norge a r en av va ra viktigaste handelspartner. Fo rklara och visa i separata grafer vad de troliga effekterna blir pa valutamarknaden om fo ljande ha ndelser intra ffar (se uppgift a & b). Besvara sedan fo ljande fra gor fo r respektive ha ndelse: Vad ha nder med valutareserven? Vad kan fo ra ndringarna pa valutareserven fa fo r konsekvenser? Vilka fo ra ndringar av den fasta va xelkursen kan komma i fra ga? Vad hade ha nt med va xelkurser och valutareserv vid ro rlig va xelkurs? a) Den svenska inflationen a r ho gre a n den norska. Vad ha nder med valutareserven? Det högre utbudet på svenska kronor ökar efterfrågan på norska kronor då den svenska valutan sjunker i värde. Detta skiftar efterfrågekurvan på norska kronor åt höger i grafen från den gråa linjen till den blåa(från 1 till 2). När valutan sjunker i värde kommer Riksbanken att försöka hålla uppe efterfrågan på svenska kronor genom att köpa svenska kronor för norska kronor. Det innebär i sin tur att valutareserven minskar. Vad kan fo ra ndringarna pa valutareserven fa fo r konsekvenser Valutareserven kan så småningom ta slut vilket leder till att växelkursen ej längre kan hållas konstant => rörlig växelkurs. 5

7 Vilka fo ra ndringar av den fasta va xelkursen kan komma i fra ga? Om Sverige har inflation kommer money supply (ms) att öka. Det leder till att räntan i Sverige sjunker, vilket ökar investeringarna. När investeringarna ökar kommer även BNP att öka. Om BNP ökar så ökar även importen. Enligt figuren kommer svenska valutan därmed att depreciera mot den norska valutan. Vad hade ha nt med va xelkurser och valutareserv vid ro rlig va xelkurs? En rörlig växelkurs skulle leda till att den svenska kronan deprecierar. I och med en rörlig växelkurs så används inte valutareserven vilket resulterar i att den förblir oförändrad. Växelkursen däremot skulle ändras. b) Ra ntan i Sverige stiger relativt den norska ra ntan. Vad ha nder med valutareserven? Om räntan i Sverige är högre relativt den norska räntan så kommer norrmännen vilja investera i svenska värdepapper vilket leder till en ökad efterfrågan på svensk kronor (=ökat utbud norska kronor). Detta leder under rörlig växelkurs till att den svenska kronan apprecierar (från 1 till 2). Men i och med en fast växelkurs måste valutareserven användas. I detta fall köps norska kronor som betalas med svenska kronor vilket minskar utbudet av norska kronor och därmed driver upp efterfrågan på norska kronor så att växelkursen hålls oförändrad (från 2 till 1). Valutareserven ökar därmed. Vad kan fo ra ndringarna pa valutareserven fa fo r konsekvenser? 6

8 Om den svenska kronan fortsätter appreciera så kan valutareserven på lång sikt växa. Vilka fo ra ndringar av den fasta va xelkursen kan komma i fra ga? Förutsatt en fast växelkurs så kommer växelkursen förbli oförändrad. Vad hade ha nt med va xelkurser och valutareserv vid ro rlig va xelkurs? En rörlig växelkurs skulle leda till att den svenska kronan appricerar. I och med en rörlig växelkurs så används inte valutareserven vilket resulterar i att den förblir oförändrad. Växelkursen däremot skulle minska då den svenska kronan apprecierar. c) Om vi nu antar ro rliga va xelkurser mellan dessa tva la nder vad borde ha nda pa la ng sikt med va xelkursen (SEK/NOK) om den svenska inflationen a r 2 % och den norska a r 5 %. Den norska kronan kommer falla i värde snabbare än den svenska kronan. Detta leder till att den svenska kronan kommer appricera, dvs SEK/NOK kommer minska. På lång sikt kommer villkoret i = i* att gälla vilket innebär att räntan mellan Sverige och Norge utjämnas. Det beror på att under fri kapitalrörlighet flyter kapitalet dit avkastningen är störst (sid 336). Detta stämmer dock inte helt med verkligheten, utan en modifierad version är i = i* + e (förväntad deprecieringstakt) + riskpremie På lång sikt 7

9 Uppgift 5. Anta att vi har en liten o ppen ekonomi da r den fo rutspa dda ekonomiska utvecklingen illustreras enligt figuren nedan. Denna ekonomi har ro rlig va xelkurs och det ra der fri internationell kapitalro rlighet samt internationell o ppen ra nteparitet. Vi har la rt oss att vi med hja lp av ra tt stabiliseringspolitik kan ja mna ut konjunktursva ngningarna. a) Fo rst av allt fo rklara begreppen fri internationell kapitalro rlighet samt internationell o ppen ra nteparitet. Fo rklara ocksa hur/varfo r fri internationell kapitalro rlighet leder till internationell o ppen ra nteparitet. Fri internationell kapitalrörlighet: inga begra nsningar av kapitalrörelser över ett lands gra nser. det a r alltså ett tillstånd na r inga restriktioner på köp och försäljningar av utländska tillgångar gäller. Internationell öppen ränteparitet: Inhemsk och utländsk valuta är lika under fri internationell kapitalrörlighet. Varför: sid 335. Jämviktsvillkoret i = i* är det som kallas för internationell öppen ränteparitet och är ett exempel på lagen om ett pris. Det innebär att på en internationell kapitalmarknad kommer räntan utjämnas mellan länder på samma sätt som räntan utjämnas mellan regioner i landet. Ränteparitet uppkommer därmed från villkoret att i jämvikt finns det inga arbitragevinster. På lång sikt kommer villkoret i = i* att gälla vilket innebär att räntan mellan Sverige och Norge utjämnas. Det beror på att under fri kapitalrörlighet flyter kapitalet dit avkastningen är störst (sid 336). Detta stämmer dock inte helt med verkligheten, utan en modifierad version är i = i* + e (förväntad deprecieringstakt) + riskpremie b) Anta att vi befinner oss i punkten A, sa ledes vill den ansvarsfulla finansministern fo ra en restriktiv (a tstramande) stabiliseringspolitik. Nu ska ni visa grafiskt och fo rklara verbalt (med hja lp av Mundell-Flemming-modellen och valutamarknaden) om finansministern ska anva nda finans- eller penningpolitik (visa effekterna fra n respektive politik i olika grafer). Figur sid 343 fast tvärtom. En restriktiv finanspolitik under rörlig växelkurs kommer inte att påverka BNP. Den restriktiva åtgärden kommer leda till att IS-kurvan skiftar in vilket initialt leder till en lägre inhemsk ränta än den utländska. Den lägre inhemska räntan minskar efterfrågan på inhemsk valuta. Under rörlig växelkurs kommer därmed den inhemska valutan att depreciera. Deprecieringen ökar den svenska nettoexporten så att IS-kurvan åt höger tills den är tillbaka i jämviktsläget. Därmed blir BNP oförändrad och slutsatsen är att en restriktiv finanspolitik vid rörlig växelkurs inte fungerar. 8

10 Figur sid 341 fast tvärtom En restriktiv penningpolitik kommer att skifta upp LM-kurvan, vilket initialt leder till att den inhemska räntan ökar vilket leder till minskad efterfrågan på utländsk valuta. Under rörlig växelkurs apprecierar den inhemska vilket minskar nettoexporten. Därmed skiftar IS-kurvan in. Det kommer pågå tills den inhemska räntan åter är lika med den utländska räntan, dvs i = i*, vilket inträffar när IS-kurvan skär LM- och FE-kurvan. c) Vilken politik a r ba st? Vid en rörlig växelkurs i är det bäst att använda sig av penningpolitik. Enligt graferna har restriktiv finanspolitik inte någon effekt på BNP under rörlig växelkurs. En kontraktiv/restriktiv penningpolitik medför däremot att BNP sjunker (beror på en appreciering av växelkursen, vilket leder till att nettoexporten minskar IS skiftar inåt. permanent a ndring av va xelkursen) (För rörlig växelkurs är det bäst att istället använda en expansiv penningpolitik. Av graferna framgår att en restriktiv finanspolitik inte har någon effekt på BNP under rörlig växelkurs. Därför gör finansministern rätt att använda penningpolitik över finanspolitik, förutsatt att finansministern har inflytande i penningpolitiken vilket inte brukar vara fallet. Normalt sett är centralbankerna, åtminstone Riksbanken i Sverige, politiakt oberoende.) 9

11 Uppgift 6 Anta samma som i fo rega ende uppgift men nu har landet helt plo tsligt ga tt o ver till fast va xelkurs. Er uppgift blir alltsa att visa fo r finansministern om han ska anva nda finanseller penningpolitik fo r att minska den ekonomiska aktiviteten. Var noga att visa vad som ha nder fo r respektive politik i separata IS/LM/FE-modeller och grafer o ver valutamarknaden. Var nog att fo rklara varje steg som ha nder verbalt. a) Visa penningpolitik utifra n ovansta ende givna fo rutsa ttningar Kontraktiv penningpolitik ökar räntan och minskar BNP. Detta ger ett skift uppåt i LM kurvan. Initiellt ökar den inhemska räntan. Vid en fast valuta så växlar dock allmänheten in sin utländska valuta mot inhemsk valuta och på så sätt ökar penningmängden. Av detta följer att LM-kurvan skiftar tillbaks i takt med att räntan sjunker till det initiera läget. Penningpolitik har därmed ingen effekt under fast växelkurs. Figur sida 341. Dock med en initiellt uppåtskiftande LM-kurva följt av en tillbakafallande LM-kurva. b) Visa finanspolitik utifra n ovansta ende givna fo rutsa ttningar Vid Kontraktiv finanspolitik skiftar IS-kurvan (i och med att offentliga utgifter, G, minskar) inåt vilket leder till en lägre relativt inhemsk ränta. Den lägre inhemska räntan minskar efterfrågan på inhemsk valuta varvid en fast växelkurs leder till att centralbanken växlar in inhemsk valuta mot utländsk valuta. Av detta följer att penningmängden sjunker och ett skift inåt sker med LM-kurvan och räntan stiger. Detta sker fram tills det att den utländska valutan är lika med den inhemska. Resultatet blir en lägre BNP precis som önskat. Finanspolitik har alltså en effekt under fast växelkurs. Figur sida 343. Dock med en initiellt inåtskiftande IS-kurva följt av en innåtskiftande LMkurva. c) Vilken politik bo r fo rordas fo r att uppna en stabiliseringspolitisk effekt? Motivera va l. Det finns ett sätt att minska den ekonomiska aktiviteten med fast växelkurs: genom att föra en restriktiv finanspolitik. I enlighet med ovanstående uppgift gör finansministern rätt i att använda en restriktiv finanspolitik som medel för att minska den ekonomiska aktiviteten. 10

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 4 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng

Läs mer

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s: Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi med tillämpningar, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna

Läs mer

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2) Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, måndagen

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. Tentamen består av

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Föreläsning 6. Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 6. Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 6 Offentlig sektor, inflation kontra arbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin Idag Offentliga sektorn Syften Finansiering Stabiliseringspolitik Inflation och arbetslöshet Centralbanken

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 och SVL101 Makroteori med tillämpningar 15 hp Söndagen den 12 febmari 2012 kl Lycka till!

Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 och SVL101 Makroteori med tillämpningar 15 hp Söndagen den 12 febmari 2012 kl Lycka till! l STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HarryFlam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 och SVL101 Makroteori med tillämpningar 15 hp Söndagen den 12 febmari 2012 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Stockholms universitet

Stockholms universitet ..,... J'>.; ~.~~ ~ 111 :z: 7,.,..,,o "'/) + c;~ Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen Kursens namn: Kurskod: Examinator: Högskolepoäng: Tentamensdatum: Tentamenstid: Makroteori med tillämpningar

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner)

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0012N Tillämpad Makroekonomi Datum LP4 13-14 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser G 30; VG 40 Tentamenspoäng 40 Övrig kommentar Luleå

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet

Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet Kap 11-13 Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet 1 Pengar och dess funktioner Bytesmedel Pengar fungerar som bytesmedel för varor och tjänster effektiviserar handel Räkenskapsenhet Anger priser och

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

Makroekonomi Övningar. Juan Carlos Estibill Ht-2012

Makroekonomi Övningar. Juan Carlos Estibill Ht-2012 Makroekonomi Övningar Juan Carlos Estibill Ht-2012 Se Kursinformation BILAGA: ÖVNINGAR KRAV: Tydliga, ej handskrivna, OH. Kommentera samtliga uppgifter med hjälp av data från Sverige och Ditt land, d.v.s.

Läs mer

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen Makroekonomi 1 1 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2 FUNKTIONER

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 10 p.

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 10 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 10 p. Söndagen den 20 mars 2005 Skrivtid: 5 timmar.

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar

Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar Pontus Va rmhed 2017 04 18 Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar Denna manual inneha ller en beskrivning av flo det fra n att skapa dokument skicka

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Harry Flam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 Makroteori med tillämpningar 15 hp Lördagen den 15 januari 2011 kl 9-14. -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14.

Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark.

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN.NR.... Lämnat kl.... TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI TORSDAGEN DEN 31 maj 2012 Skrivtid: Hjälpmedel: 3 timmar Miniräknare ANVISNINGAR

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2 LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Makroekonomi, 730G43, 10hp

Makroekonomi, 730G43, 10hp LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Civilekonomprogrammet, T2 Birgit Hagberg, Bo Sjö, Mikael Wendschlag Vt11 Kursinformation Makroekonomi, 730G43, 10hp Makroekonomisk teori analyserar samhällens ekonomi ur ett

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet l Kurskod: 730071 Provkod: EXA1 Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-03-30 Sal TER1, TER2 Tid 14-19 Kurskod 730071 Provkod EXA1 Kursnamn/benämning Makroekonomi

Läs mer

Makroekonomi Övningar REVIDERAD MED HÄNSYN TAGET TILL KURSENS LÅGA KUNSKAPER I. Gäller Kap

Makroekonomi Övningar REVIDERAD MED HÄNSYN TAGET TILL KURSENS LÅGA KUNSKAPER I. Gäller Kap Makroekonomi Övningar REVIDERAD MED HÄNSYN TAGET TILL KURSENS LÅGA KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATIK Gäller Kap 11-13. 2011-09-13 Juan Carlos Estibill Ht-2011 Se Kursinformation BILAGA: ÖVNINGAR KRAV:

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2017-04-28, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder.

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder. 1 GRUNDKURS I NATIONALEKONOMI: MAKROEKONOMI Tentamen NAMN: MATRIKELNR: Examinator: Jonas Lagerström Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Förklara alltid dina svar tydligt och visa att du förstår

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6) Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan

Läs mer

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin Sandra Backlund och Johanna Wiss NEK 1 och 2 i) Utrikeshandel och valuta ii) Finansiella kriser iii) Sveriges utveckling

Läs mer

Stockholm 2013-01-08 Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan

Stockholm 2013-01-08 Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan Stockholm 2013-01-08 Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan Samordningsgruppen har under a ret 2012 vid ett antal tillfa llen bero rt fra gan om inriktningen fo r det kommande a

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi

Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi Peter Andersson Kurskompendium Makroekonomi Februari 2007 2 1. INLEDNING Syftet med det

Läs mer

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK MAKROEKONOMI, 10hp SPREK Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar Vi koncentrerar oss på och fördjupar oss i en huvudbok, Blanchard m.fl..

Läs mer

KARTLÄGGNING. 1.1 Finns kartla ggning, statistik om nyanla nda akademiker inom ramen fo r etableringsreformen? Hur ma nga stannar i regionen?

KARTLÄGGNING. 1.1 Finns kartla ggning, statistik om nyanla nda akademiker inom ramen fo r etableringsreformen? Hur ma nga stannar i regionen? Bilaga 9 KARTLÄGGNING Denna kartläggning syftar till att ta fram information kring hur Arbetsförmedlingen jobbar för att integrera nyanlända akademiker i näringslivet. UTVECKLINGSARBETEN MED ANKNYTNING

Läs mer

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009.

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Svarsförslag Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Dessa svar är tagna rakt av från era egna tentaskrivningar. Dock har jag inte orkat återge figurerna. Svaren

Läs mer

Den öppna ekonomin. Öppenhet på olika marknader

Den öppna ekonomin. Öppenhet på olika marknader Föreläsning 10 Den öppna ekonomin Vad innebär öppenhet? Vad bestämmer valet mellan utländska och inhemska tillgångar och varor? Vad betyder växelkurs- och efterfrågeförändringar för BNP och handelsbalans?

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p.

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p. Lördagen den 24 mars 2007 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi

EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi EXAMENSARBETE Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar Samuel Lundmark 2015 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle SAMMANFATTNING

Läs mer

O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1

O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 Uppgift 1 a) Visa hur tillväxten i ett land påverkas av att dödligheten i sjukdomar minskar kraftigt. b) Hur påverkas tillväxten i ett land av att benägenheten att

Läs mer

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 21 februari 2012 Konjunkturer och stabiliseringspolitik En modell för makroekonomisk analys Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Introduktion Det

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

YTTRE OCH INRE BALANS

YTTRE OCH INRE BALANS DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen

Läs mer

Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71)

Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71) 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71) Nedan finns sammanställt ett stort

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet DEN KEYNESIANSKA MODELLEN ROB HART Keynes förklarat genom det cirkulära flödet I slutet på förra föreläsningen såg vi hur, om vi antog fasta priser, en minskning i penningmängden

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Den efterlängtade räntehöjningen: Likviditetsfällan i Japan

Den efterlängtade räntehöjningen: Likviditetsfällan i Japan NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet Examensarbete D Författare: Joakim Lindberg Handledare: Annika Alexius Termin och år: HT 2006 Den efterlängtade räntehöjningen: Likviditetsfällan i

Läs mer

Del 7. Öppna ekonomier

Del 7. Öppna ekonomier Del 7 Öppna ekonomier Vad är en öppen ekonomi? Hur funkar internationell handel? Vad spelar öppenhet för roll, för konjunktur, arbetslöshet, och tillväxt? Vilken ekonomi är mest öppen, USA eller Sverige?

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 5/11 2014 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer