tentaplugg.nu av studenter för studenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tentaplugg.nu av studenter för studenter"

Transkript

1 tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

2 Seminarium 3 Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift 1. Fo r att visa hur penningpolitik fungerar som ett stabiliseringspolitiskt medel beho ver vi ka nna till penningmarknaden, dvs vad som pa verkar utbud och efterfra gan pa pengar. Besvara da rfo r fo ljande fra gor: a) Redogo r grafiskt och verbalt fo r vad som pa verkar en individs efterfra gan pa pengar samt fo rklara verbalt varfo r penningefterfra gefunktionen ser ut som den go r. Vad visar kurvan? En individs efterfrågan på pengar styrs av bland annat av avvägningen denna gör mellan att placera sin finansiella förmögenhet i antingen värdepapper, som ger hög avkastning, eller pengar, som ger hög likviditet. Detta innebär att när avkastningen, dvs räntan, på värdepapper minskar, så sjunker alternativkostnaden för att hålla pengar. Därmed stiger efterfrågan på pengar vilket medför en rörelse längs efterfrågekurvan. Förutom räntan styrs en individs efterfrågan på pengar av individers inkomster, prisnivån samt det finansiella systemets grad av utveckling, dvs. de kostnader som finns för att byta värdepapper mot pengar och det här är något som man kan se i funktionen för penningefterfrågan som då utgörs av dessa fyra delar. Md =Md (P, i, Y, grad av finansiell utveckling) Se figur 16.2 på sid 322, lägg till formeln på sid 323. b) Fo rklara ocksa vad som skiftar penningefterfra gan samt ange i vilken riktning. Vad visar kurvan? Ökade inkomster och prisnivåer ökar efterfrågan på pengar, detta resulterar i ett skifte till höger för Md-kurvan. Förändring av avkastning (=ränta på värdepapper) resulterar i en sjunkande alternativkostnad för att hålla pengarna. Det ökar efterfrågan på pengar, detta resulterar i en rörelse längs efterfrågekurvan. 1

3 En ökad grad av finansiell utveckling skiftar efterfrågekurvan åt vänster. Md är en funktion av säkerhetsmotivet och spekulationsmotivet. Samma graf som i a) c) Som ni vet sa a r det centralbanken som kontrollerar penningutbudet. Illustrera penningutbudet grafiskt. Varfo r ser den ut som den go r, fo rklara verbalt. Penningutbudet är oberoende av räntan och Riksbanken kontrollerar själva utbudet. Utbudet kan visas som en vertikal axel mellan räntan och penningmängden. Figur 16.3, s.325, utan md (bara ms som skiftar ut) d) Fo rklara ocksa hur centralbanken kan skifta penningutbudet samt ange i vilken riktning. Centralbanken kan öka penningmängden genom att köpa obligationer. Detta medför att föröhöjd efterfrågan på värdepapper och priset stiger, vilket i sin tur åstadkommer en lägre ränta. Om köper: md upp, ms upp, i ned. Om säljer: md ner, ms ner, i upp. Figur 16.3, s.325, utan md (bara ms som skiftar ut) e) La gg ihop dessa tva kurvor och fo rklara och visa utfo rligt hur ra ntan besta ms. Anva nd ett valfritt exempel fo r att visa hur Riksbanken kan a ndra ra ntan med o ppna marknadsoperationer. Figur 16.3 med både ms och md. Ms ska vara både till vänster och höger om ms, så att vi får både hög och låg ränta. Först kommer penningmarknaden att vara i jämvikt med penningutbud och ränta i punkten i0 och ms0. Vi ser i figuren att ett högre utbud kommer sänka jämviktsräntan, och vi kommer då att ha ett överskottsutbud på pengar. När ms tvärtom blir lägre kommer räntan istället att öka och det uppstår ett efterfrågeöverskott eller utbudsöverskott. 2

4 Uppgift 2 Och a) Ha rled IS-kurvan grafiskt samt fo rklara utfo rligt med ord vad ni go r Figur 16.4 sida 327. Vi utgår från aggregerad efterfrågan vid jämvikt. Vi ritar även in en graf vertikalt under den graf som visar aggregerad efterfrågan. X-axeln visar således BNP, Y-axeln väljer vi ska visa ränta som efterfrågas i uppgiften. Vi utgår först från en viss nivå av aggregerad efterfrågan. Läser av jämviktsnivån och för in en ränta vertikalt nedåt så att samma BNP erhålls. Låt sedan räntan hypotetiskt minska, detta leder till ökade investeringar som i sin tur skiftar AD uppåt och en ny jämvikt uppstår. För vi sedan in räntan vertikalt nedåt vid den ny jämvikts BNPnivån så erhålls en ny punkt i den nedre grafen. Dessa punkter används för att rita in IS-kurvan. b) Redogo r fo r IS-kurvans skiftvariabler (vi antar en sluten ekonomi). Om den autonoma efterfrågan skulle öka av någon annan anledning än att räntan sjunker, så uppstår också en högre jämviktsnivå på BNP. Detta innebär att vid varje given räntenivå leder en sådan uppgång i autonom efterfrågan till ett horisontellt skift ut i IS-kurvan, dvs. det som påverkar den autonoma efterfrågan kommer även att skifta IS. Skiftets storlek, dvs. förändringen av BNP vid given räntenivå, är multiplikatorn gånger förändringen i autonom efterfrågan. (För en sluten ekonomi påverkas IS av den autonoma efterfrågan. IS kommer enligt ΔY=ΔG*multiplikatorn, dvs det som skiftar AD kommer att skifta IS.) I grafen har vi visat hur det ser ut om de offentliga utgifterna G ökar, Skiftets storlek ser man som ΔY=ΔG*multiplikatorn. förutom offentliga utgifter påverkar transfereringar (TR), skatten (T), exporten (X), Importen (IM) och konsumtionen (C ), (den autonoma delen??) IS upp om TR upp, T ned, G upp, X upp, IM ner, C upp IS ner om TR ner, T upp, G ned, X ner, IM upp, C ned Om transfereringar ökar skiftar AD-kurvan upp (ökar) och IS skiftar ut. Om offentliga utgifter, G ökar skiftar AD-kurvan upp och is skiftar ut eventuellt export och import??? c) Ha rled LM-kurvan grafiskt samt fo rklara utfo rligt med ord vad ni go r. Figur 16.6 sida 328. Här utgås från ett utbud och en efterfrågan av penningmängden (Ms & Md). Horisontellt med denna graf ritas även en graf med ränta på Y-axel och BNP-nivå längs X-axel. Vid den jämvikt som uppstår vid en viss BNP-nivå så kan en punkt införas i det högra diagrammet. 3

5 Låt nu en hypotetisk ökning av BNP ske. Detta leder till ökad efterfrågan av pengar vilket skiftar efterfrågekurvan uppåt. En ny jämvikt uppstår och därmed en ny räntenivå. En punkt ritas in i den högra grafen för den nya värdena på ränta och BNP. LM kan sedan dras mellan de utsatta punkterna. d) Redogo r fo r LM-kurvans skiftvariabler (vi antar en sluten ekonomi). När penningmängden ökar (alltså utbudet av pengar) så faller räntan vid given BNP-nivå vilket i sin tur medför att LM-kurva skiftar vertikalt ned (LM0-LM1). En minskning av penningmängden medför ett skift åt motsatt håll +ΔMS -> +LMT -ΔMS -> -LMT Figur 16.7 sida 328Ränteförändringar ger även rörelse längs LM-kurvan. Om BNP upp går md upp och räntan upp; därmed ett skift längs kurvan. Uppgift 3. Anta att va r slutna ekonomi befinner sig i en la gkonjunktur och att regeringen beslutar sig fo r att go ra na got a t detta. De va ljer att o ka de offentliga investeringarna. Och a) Visa grafiskt med hja lp av IS-LM och fo rklara vilka konsekvenserna blir pa BNP och ra nta na r regeringen vidtar dessa a tga rder. Figur sid 331 med tillägg för punkterna a,b, c som på föreläsningen. Att öka de offentliga utgifterna är en typ av expansiv finanspolitik, ett annat sätt att bedriva expansiv finanspolitik är t.ex. genom att sänka skatten T, vilket leder till att IS-kurvan skiftar ut från punkten A till B. Räntan kommer därmed att stiga. En ökning av offentliga utgifter leder till att AD autonom stiger, vilket i sin tur medför att IS skiftar ut (A-B) och räntan stiger. vi får därmed en initial effekt och ökning av BNP från y0 till y1. A-B: T ner, AD upp, IS upp, Y upp. Dvs från y0 till y2. A-B-C: Y upp, md upp, i upp, I ner, Y ner. Dvs från y2 till y1. b) Fo rklara ocksa utfo rligt varfo r effekten pa BNP blir mindre a n den rena multiplikatoreffekten. B-C: Yjmv upp, Md upp, i upp, l ner, Yjmv ner 4

6 Det sker en kedjereaktion som dämpar BNP pga av att ränta också stiger. Uppgången i offentliga utgifter minskar de privata investeringarna via ränteuppgången. Offentliga expansionen sker delvis på bekostnad av privata investerare. Figur sid 331 med tillägg för punktern a,b, c som på föreläsningen. c) Vad kallas detta och hur kan vi visa detta i IS/LM? Denna effekt kalla CROWDING OUT. Effekten av finanspolitik i en sluten ekonomi blir mindre än den rena multiplikator-effekten på grund av crowding-out. Det syns genom att y0 först skiftar till y1. Men eftersom räntan också stiget till följd av den ökade efterfrångan på pengar som gör att investeringarna och därmed BNP sjunker. Y1 sjunker ner till y2 precis som man ser i grafen. Figur 16:10, s.331, samma figur. d) Vad ha nder med statens budget na r de o kar de offentliga investeringarna? Expansiv finanspolitik är en metod för att komma ur lågkonjunktur, så vi tänker oss att statens budget åtminstone långsiktigt kan bli bättre. På kort sikt kostar det pengar att satsa på offentliga investeringar så budgeten kommer utökas. Uppgift 4 Antag att Sverige har fast va xelkurs mot den norska kronan. Beta nk att Norge a r en av va ra viktigaste handelspartner. Fo rklara och visa i separata grafer vad de troliga effekterna blir pa valutamarknaden om fo ljande ha ndelser intra ffar (se uppgift a & b). Besvara sedan fo ljande fra gor fo r respektive ha ndelse: Vad ha nder med valutareserven? Vad kan fo ra ndringarna pa valutareserven fa fo r konsekvenser? Vilka fo ra ndringar av den fasta va xelkursen kan komma i fra ga? Vad hade ha nt med va xelkurser och valutareserv vid ro rlig va xelkurs? a) Den svenska inflationen a r ho gre a n den norska. Vad ha nder med valutareserven? Det högre utbudet på svenska kronor ökar efterfrågan på norska kronor då den svenska valutan sjunker i värde. Detta skiftar efterfrågekurvan på norska kronor åt höger i grafen från den gråa linjen till den blåa(från 1 till 2). När valutan sjunker i värde kommer Riksbanken att försöka hålla uppe efterfrågan på svenska kronor genom att köpa svenska kronor för norska kronor. Det innebär i sin tur att valutareserven minskar. Vad kan fo ra ndringarna pa valutareserven fa fo r konsekvenser Valutareserven kan så småningom ta slut vilket leder till att växelkursen ej längre kan hållas konstant => rörlig växelkurs. 5

7 Vilka fo ra ndringar av den fasta va xelkursen kan komma i fra ga? Om Sverige har inflation kommer money supply (ms) att öka. Det leder till att räntan i Sverige sjunker, vilket ökar investeringarna. När investeringarna ökar kommer även BNP att öka. Om BNP ökar så ökar även importen. Enligt figuren kommer svenska valutan därmed att depreciera mot den norska valutan. Vad hade ha nt med va xelkurser och valutareserv vid ro rlig va xelkurs? En rörlig växelkurs skulle leda till att den svenska kronan deprecierar. I och med en rörlig växelkurs så används inte valutareserven vilket resulterar i att den förblir oförändrad. Växelkursen däremot skulle ändras. b) Ra ntan i Sverige stiger relativt den norska ra ntan. Vad ha nder med valutareserven? Om räntan i Sverige är högre relativt den norska räntan så kommer norrmännen vilja investera i svenska värdepapper vilket leder till en ökad efterfrågan på svensk kronor (=ökat utbud norska kronor). Detta leder under rörlig växelkurs till att den svenska kronan apprecierar (från 1 till 2). Men i och med en fast växelkurs måste valutareserven användas. I detta fall köps norska kronor som betalas med svenska kronor vilket minskar utbudet av norska kronor och därmed driver upp efterfrågan på norska kronor så att växelkursen hålls oförändrad (från 2 till 1). Valutareserven ökar därmed. Vad kan fo ra ndringarna pa valutareserven fa fo r konsekvenser? 6

8 Om den svenska kronan fortsätter appreciera så kan valutareserven på lång sikt växa. Vilka fo ra ndringar av den fasta va xelkursen kan komma i fra ga? Förutsatt en fast växelkurs så kommer växelkursen förbli oförändrad. Vad hade ha nt med va xelkurser och valutareserv vid ro rlig va xelkurs? En rörlig växelkurs skulle leda till att den svenska kronan appricerar. I och med en rörlig växelkurs så används inte valutareserven vilket resulterar i att den förblir oförändrad. Växelkursen däremot skulle minska då den svenska kronan apprecierar. c) Om vi nu antar ro rliga va xelkurser mellan dessa tva la nder vad borde ha nda pa la ng sikt med va xelkursen (SEK/NOK) om den svenska inflationen a r 2 % och den norska a r 5 %. Den norska kronan kommer falla i värde snabbare än den svenska kronan. Detta leder till att den svenska kronan kommer appricera, dvs SEK/NOK kommer minska. På lång sikt kommer villkoret i = i* att gälla vilket innebär att räntan mellan Sverige och Norge utjämnas. Det beror på att under fri kapitalrörlighet flyter kapitalet dit avkastningen är störst (sid 336). Detta stämmer dock inte helt med verkligheten, utan en modifierad version är i = i* + e (förväntad deprecieringstakt) + riskpremie På lång sikt 7

9 Uppgift 5. Anta att vi har en liten o ppen ekonomi da r den fo rutspa dda ekonomiska utvecklingen illustreras enligt figuren nedan. Denna ekonomi har ro rlig va xelkurs och det ra der fri internationell kapitalro rlighet samt internationell o ppen ra nteparitet. Vi har la rt oss att vi med hja lp av ra tt stabiliseringspolitik kan ja mna ut konjunktursva ngningarna. a) Fo rst av allt fo rklara begreppen fri internationell kapitalro rlighet samt internationell o ppen ra nteparitet. Fo rklara ocksa hur/varfo r fri internationell kapitalro rlighet leder till internationell o ppen ra nteparitet. Fri internationell kapitalrörlighet: inga begra nsningar av kapitalrörelser över ett lands gra nser. det a r alltså ett tillstånd na r inga restriktioner på köp och försäljningar av utländska tillgångar gäller. Internationell öppen ränteparitet: Inhemsk och utländsk valuta är lika under fri internationell kapitalrörlighet. Varför: sid 335. Jämviktsvillkoret i = i* är det som kallas för internationell öppen ränteparitet och är ett exempel på lagen om ett pris. Det innebär att på en internationell kapitalmarknad kommer räntan utjämnas mellan länder på samma sätt som räntan utjämnas mellan regioner i landet. Ränteparitet uppkommer därmed från villkoret att i jämvikt finns det inga arbitragevinster. På lång sikt kommer villkoret i = i* att gälla vilket innebär att räntan mellan Sverige och Norge utjämnas. Det beror på att under fri kapitalrörlighet flyter kapitalet dit avkastningen är störst (sid 336). Detta stämmer dock inte helt med verkligheten, utan en modifierad version är i = i* + e (förväntad deprecieringstakt) + riskpremie b) Anta att vi befinner oss i punkten A, sa ledes vill den ansvarsfulla finansministern fo ra en restriktiv (a tstramande) stabiliseringspolitik. Nu ska ni visa grafiskt och fo rklara verbalt (med hja lp av Mundell-Flemming-modellen och valutamarknaden) om finansministern ska anva nda finans- eller penningpolitik (visa effekterna fra n respektive politik i olika grafer). Figur sid 343 fast tvärtom. En restriktiv finanspolitik under rörlig växelkurs kommer inte att påverka BNP. Den restriktiva åtgärden kommer leda till att IS-kurvan skiftar in vilket initialt leder till en lägre inhemsk ränta än den utländska. Den lägre inhemska räntan minskar efterfrågan på inhemsk valuta. Under rörlig växelkurs kommer därmed den inhemska valutan att depreciera. Deprecieringen ökar den svenska nettoexporten så att IS-kurvan åt höger tills den är tillbaka i jämviktsläget. Därmed blir BNP oförändrad och slutsatsen är att en restriktiv finanspolitik vid rörlig växelkurs inte fungerar. 8

10 Figur sid 341 fast tvärtom En restriktiv penningpolitik kommer att skifta upp LM-kurvan, vilket initialt leder till att den inhemska räntan ökar vilket leder till minskad efterfrågan på utländsk valuta. Under rörlig växelkurs apprecierar den inhemska vilket minskar nettoexporten. Därmed skiftar IS-kurvan in. Det kommer pågå tills den inhemska räntan åter är lika med den utländska räntan, dvs i = i*, vilket inträffar när IS-kurvan skär LM- och FE-kurvan. c) Vilken politik a r ba st? Vid en rörlig växelkurs i är det bäst att använda sig av penningpolitik. Enligt graferna har restriktiv finanspolitik inte någon effekt på BNP under rörlig växelkurs. En kontraktiv/restriktiv penningpolitik medför däremot att BNP sjunker (beror på en appreciering av växelkursen, vilket leder till att nettoexporten minskar IS skiftar inåt. permanent a ndring av va xelkursen) (För rörlig växelkurs är det bäst att istället använda en expansiv penningpolitik. Av graferna framgår att en restriktiv finanspolitik inte har någon effekt på BNP under rörlig växelkurs. Därför gör finansministern rätt att använda penningpolitik över finanspolitik, förutsatt att finansministern har inflytande i penningpolitiken vilket inte brukar vara fallet. Normalt sett är centralbankerna, åtminstone Riksbanken i Sverige, politiakt oberoende.) 9

11 Uppgift 6 Anta samma som i fo rega ende uppgift men nu har landet helt plo tsligt ga tt o ver till fast va xelkurs. Er uppgift blir alltsa att visa fo r finansministern om han ska anva nda finanseller penningpolitik fo r att minska den ekonomiska aktiviteten. Var noga att visa vad som ha nder fo r respektive politik i separata IS/LM/FE-modeller och grafer o ver valutamarknaden. Var nog att fo rklara varje steg som ha nder verbalt. a) Visa penningpolitik utifra n ovansta ende givna fo rutsa ttningar Kontraktiv penningpolitik ökar räntan och minskar BNP. Detta ger ett skift uppåt i LM kurvan. Initiellt ökar den inhemska räntan. Vid en fast valuta så växlar dock allmänheten in sin utländska valuta mot inhemsk valuta och på så sätt ökar penningmängden. Av detta följer att LM-kurvan skiftar tillbaks i takt med att räntan sjunker till det initiera läget. Penningpolitik har därmed ingen effekt under fast växelkurs. Figur sida 341. Dock med en initiellt uppåtskiftande LM-kurva följt av en tillbakafallande LM-kurva. b) Visa finanspolitik utifra n ovansta ende givna fo rutsa ttningar Vid Kontraktiv finanspolitik skiftar IS-kurvan (i och med att offentliga utgifter, G, minskar) inåt vilket leder till en lägre relativt inhemsk ränta. Den lägre inhemska räntan minskar efterfrågan på inhemsk valuta varvid en fast växelkurs leder till att centralbanken växlar in inhemsk valuta mot utländsk valuta. Av detta följer att penningmängden sjunker och ett skift inåt sker med LM-kurvan och räntan stiger. Detta sker fram tills det att den utländska valutan är lika med den inhemska. Resultatet blir en lägre BNP precis som önskat. Finanspolitik har alltså en effekt under fast växelkurs. Figur sida 343. Dock med en initiellt inåtskiftande IS-kurva följt av en innåtskiftande LMkurva. c) Vilken politik bo r fo rordas fo r att uppna en stabiliseringspolitisk effekt? Motivera va l. Det finns ett sätt att minska den ekonomiska aktiviteten med fast växelkurs: genom att föra en restriktiv finanspolitik. I enlighet med ovanstående uppgift gör finansministern rätt i att använda en restriktiv finanspolitik som medel för att minska den ekonomiska aktiviteten. 10

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin Sandra Backlund och Johanna Wiss NEK 1 och 2 i) Utrikeshandel och valuta ii) Finansiella kriser iii) Sveriges utveckling

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi

EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi EXAMENSARBETE Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar Samuel Lundmark 2015 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle SAMMANFATTNING

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK MAKROEKONOMI, 10hp SPREK Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar Vi koncentrerar oss på och fördjupar oss i en huvudbok, Blanchard m.fl..

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014 Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 20 maj 2014 Inledning Uppgifterna delas i 5 grupper enligt de 5 planerade passen. Daniel kommer att gå igenom de allra flesta av dessa på övningsgenomgångarna.

Läs mer

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG.

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift : poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 16.6.2003 Uppgift 1 (10 poäng) FLERVALSUPPGIFT RINGA IN RÄTT ALTERNATIV RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 1 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

HANDLEDNING FÖR LÄRARE

HANDLEDNING FÖR LÄRARE HANDLEDNING FÖR LÄRARE Om föreställningen Den här föreställningen är producerad i samarbete mellan Stockholms dramatiska högskola och Uppsala stadsteater inom ramen för deras barnteaterprojekt. Barnteaterprojektet

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kvantitativa lättnaders påverkan på den svenska ekonomin. Anton Dahlén Cecilia Edström 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi

EXAMENSARBETE. Kvantitativa lättnaders påverkan på den svenska ekonomin. Anton Dahlén Cecilia Edström 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi EXAMENSARBETE Kvantitativa lättnaders påverkan på den svenska ekonomin Anton Dahlén Cecilia Edström 2015 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn FEG100 Finansiell Ekonomi Datum 2013 Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Hanna Appelfeldt

Läs mer

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M Kompendium nationalekonomi Makro Hip2 Vt 2014 Det ekonomiska kretsloppet och multiplikatoreffekten Det har vi talat om tidigare och man bör kunna det nu också. Konjunkturer

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Trivselregler Brf Ronnebyga rden

Trivselregler Brf Ronnebyga rden Trivselregler Brf Ronnebyga rden Hej nya, eller gamla granne! Har du ta nkt pa att vi a ger ett hus ihop? Ra ttare sagt ett hus fra n 1936. Det a r ju riktigt ha ftigt. I huset har vi en bostadsra ttsfo

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

n Penningpolitik när styrräntan är noll

n Penningpolitik när styrräntan är noll n Penningpolitik när styrräntan är noll av Ulf Söderström och Andreas Westermark Författarna är verksamma vid forskningsenheten på avdelningen för penningpolitik. Båda författarna är docenter i nationalekonomi

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

P d E ": (69) =R S + (1+R S)E t+1 E t R S E t. =R S + (1+R S)(E t+1 E t ) ¼R S + E t+1 E t

P d E : (69) =R S + (1+R S)E t+1 E t R S E t. =R S + (1+R S)(E t+1 E t ) ¼R S + E t+1 E t 4 VÄaxelkurser och räantor Som vi tidigare noterat Äar den reala väaxelkursen, kallad"; lika med utbytesfäorhºallandet mellan utläandska varor och inhemska, medan den nominella Äar relativpriset pºa de

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Kapitel 7 Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Nu har vi analyserat de tre viktigaste företeelser inom makroekonomin var för sig: konjunktur, tillväxt, och arbetslöshet. I och med

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp

MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp Makroekonomisk teori och politik: Kurs 730G78: Ht-2012 MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp REVIDERAD 2012 08 31 Kursens struktur är ett resultat av studenternas konstruktiva och övervägande positiva

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder

Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Fredrik Armerin Matematisk statistik, KTH Aktuarieföreningen 17-18 november 2004 Dag 2 NOLLKUPONGSKURVOR 1 Nollkupongsobligationer En nollkupongsobligation

Läs mer

EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1. att man kanske inte anva nder som kan inga. hemsidan i det syftet. Ska man skicka mail och skriva allt i

EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1. att man kanske inte anva nder som kan inga. hemsidan i det syftet. Ska man skicka mail och skriva allt i EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1 Året utdelning av ipads MO#JLIGHETERNA ATT SPRIDA INFORMATION O#KAR I OCH MED ATT TEKNIKEN UTVECKLAS Fo r andra a ret i rad har ipads delats ut bland Ekebyskolans

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet 2014

Europeiska unionen och Europavalet 2014 Europeiska unionen och Europavalet 2014 1 Flaggor från olika EU-länder. Innehåll Europeiska unionen, alltså EU 3 Vad betyder medlemskapet i EU fo r Finland? 4 Vad betyder medlemskapet i EU fo r finla ndarna?

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2013

Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2013 Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2013 Bakgrund Det digitala informationssamhället gör avtryck i allas liv. Internet är något som berör och påverkar hela samhället. Detta gäller i

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn NEG100 Grundläggande makroekonomi Datum Material Kursexaminator Sammanfattning Bo Sandelin Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Makroekonomi kompendium. Rob Hart. c Draft date 24 mars 2009

Makroekonomi kompendium. Rob Hart. c Draft date 24 mars 2009 Makroekonomi kompendium Rob Hart c Draft date 24 mars 2009 Förord Detta kompendium bygger på föreläsningsanteckningarna till kursen Makroekonomi på SLU, Ultuna, våren 2009. Det ska betraktas som provisoriskt

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng) Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013 Ökade nyförsäljningsintäkter under fjärde kvartalet med fortsatt stark tillväxt inom produktområde privatlån Fjärde kvartalet Inta kterna uppgick till 19,3

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Expansiv finanspolitik av min administration tillsammans med expansiv penningpolitik av Centralbanken har lindrat effekterna av dagens lågkonjunktur. president George Bush, tal till nationen 2008. Grundkurs

Läs mer

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25.

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. Moment i denna handout: *Nationalekonomins grundprinciper: Läs: kap. 1 i PR. *Utbud, efterfrågan och marknadsjämvikt vid perfekt konkurrens: Läs

Läs mer

P * Låg marginell betalningsvilja D Q

P * Låg marginell betalningsvilja D Q Analys av perfekt konkurrens marknader del 2: Effekter av statliga regleringar och skatter på konsument- och producentpris vid perfekt konkurrens. Reviderad: 27/11. Skatter diskuteras i kap. 8 i PR. Konsumentöverskott

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Finanskrisen. En studie om Irland och Island. Nationalekonomiska Institutionen, Maj 2012. Kandidatuppsats. Handledare: Fredrik NG Andersson

Finanskrisen. En studie om Irland och Island. Nationalekonomiska Institutionen, Maj 2012. Kandidatuppsats. Handledare: Fredrik NG Andersson Finanskrisen En studie om Irland och Island Nationalekonomiska Institutionen, Maj 2012 Kandidatuppsats Handledare: Fredrik NG Andersson Författare: Otto Ehde & Adam Lindroth 1 Abstract This essay concerns

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 215 39 Riksbankens direktion har beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv. Om detta inte räcker för att inflationen

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge VÅR 2014 Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

VINTER 2013. Optimism i Norge Tålmodiga danskar. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VINTER 2013. Optimism i Norge Tålmodiga danskar. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VINTER 2013 Optimism i Tålmodiga danskar Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VINTER 2013 I november besvarade tusentals fastighetsmäklare frågor om bostadsmarknaden

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors 2 Jag ska börja med att tacka för inbjudan att komma hit och tala om hur man ska se på behovet av finanspolitiska stimulanser. Det har

Läs mer

Ränta och växelkurs i och utanför EMU*

Ränta och växelkurs i och utanför EMU* NILS GOTTFRIES Ränta och växelkurs i och utanför EMU* Att ha samma ränta som övriga länder i EMU och samma växelkurs mot länder utanför EMU kan vara problematiskt om utvecklingen i Sverige skiljer sig

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING Fördjupning i Konjunkturläget mars 29 (Konjunkturinstitutet) Finansmarknader och penningpolitik FÖRDJUPNING Finanskrisen och centralbankernas balansräkningar Till följd av den finansiella krisen har många

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer