tentaplugg.nu av studenter för studenter

Transkript

1 tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

2 Seminarium 3 Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift 1. Fo r att visa hur penningpolitik fungerar som ett stabiliseringspolitiskt medel beho ver vi ka nna till penningmarknaden, dvs vad som pa verkar utbud och efterfra gan pa pengar. Besvara da rfo r fo ljande fra gor: a) Redogo r grafiskt och verbalt fo r vad som pa verkar en individs efterfra gan pa pengar samt fo rklara verbalt varfo r penningefterfra gefunktionen ser ut som den go r. Vad visar kurvan? En individs efterfrågan på pengar styrs av bland annat av avvägningen denna gör mellan att placera sin finansiella förmögenhet i antingen värdepapper, som ger hög avkastning, eller pengar, som ger hög likviditet. Detta innebär att när avkastningen, dvs räntan, på värdepapper minskar, så sjunker alternativkostnaden för att hålla pengar. Därmed stiger efterfrågan på pengar vilket medför en rörelse längs efterfrågekurvan. Förutom räntan styrs en individs efterfrågan på pengar av individers inkomster, prisnivån samt det finansiella systemets grad av utveckling, dvs. de kostnader som finns för att byta värdepapper mot pengar och det här är något som man kan se i funktionen för penningefterfrågan som då utgörs av dessa fyra delar. Md =Md (P, i, Y, grad av finansiell utveckling) Se figur 16.2 på sid 322, lägg till formeln på sid 323. b) Fo rklara ocksa vad som skiftar penningefterfra gan samt ange i vilken riktning. Vad visar kurvan? Ökade inkomster och prisnivåer ökar efterfrågan på pengar, detta resulterar i ett skifte till höger för Md-kurvan. Förändring av avkastning (=ränta på värdepapper) resulterar i en sjunkande alternativkostnad för att hålla pengarna. Det ökar efterfrågan på pengar, detta resulterar i en rörelse längs efterfrågekurvan. 1

3 En ökad grad av finansiell utveckling skiftar efterfrågekurvan åt vänster. Md är en funktion av säkerhetsmotivet och spekulationsmotivet. Samma graf som i a) c) Som ni vet sa a r det centralbanken som kontrollerar penningutbudet. Illustrera penningutbudet grafiskt. Varfo r ser den ut som den go r, fo rklara verbalt. Penningutbudet är oberoende av räntan och Riksbanken kontrollerar själva utbudet. Utbudet kan visas som en vertikal axel mellan räntan och penningmängden. Figur 16.3, s.325, utan md (bara ms som skiftar ut) d) Fo rklara ocksa hur centralbanken kan skifta penningutbudet samt ange i vilken riktning. Centralbanken kan öka penningmängden genom att köpa obligationer. Detta medför att föröhöjd efterfrågan på värdepapper och priset stiger, vilket i sin tur åstadkommer en lägre ränta. Om köper: md upp, ms upp, i ned. Om säljer: md ner, ms ner, i upp. Figur 16.3, s.325, utan md (bara ms som skiftar ut) e) La gg ihop dessa tva kurvor och fo rklara och visa utfo rligt hur ra ntan besta ms. Anva nd ett valfritt exempel fo r att visa hur Riksbanken kan a ndra ra ntan med o ppna marknadsoperationer. Figur 16.3 med både ms och md. Ms ska vara både till vänster och höger om ms, så att vi får både hög och låg ränta. Först kommer penningmarknaden att vara i jämvikt med penningutbud och ränta i punkten i0 och ms0. Vi ser i figuren att ett högre utbud kommer sänka jämviktsräntan, och vi kommer då att ha ett överskottsutbud på pengar. När ms tvärtom blir lägre kommer räntan istället att öka och det uppstår ett efterfrågeöverskott eller utbudsöverskott. 2

4 Uppgift 2 Och a) Ha rled IS-kurvan grafiskt samt fo rklara utfo rligt med ord vad ni go r Figur 16.4 sida 327. Vi utgår från aggregerad efterfrågan vid jämvikt. Vi ritar även in en graf vertikalt under den graf som visar aggregerad efterfrågan. X-axeln visar således BNP, Y-axeln väljer vi ska visa ränta som efterfrågas i uppgiften. Vi utgår först från en viss nivå av aggregerad efterfrågan. Läser av jämviktsnivån och för in en ränta vertikalt nedåt så att samma BNP erhålls. Låt sedan räntan hypotetiskt minska, detta leder till ökade investeringar som i sin tur skiftar AD uppåt och en ny jämvikt uppstår. För vi sedan in räntan vertikalt nedåt vid den ny jämvikts BNPnivån så erhålls en ny punkt i den nedre grafen. Dessa punkter används för att rita in IS-kurvan. b) Redogo r fo r IS-kurvans skiftvariabler (vi antar en sluten ekonomi). Om den autonoma efterfrågan skulle öka av någon annan anledning än att räntan sjunker, så uppstår också en högre jämviktsnivå på BNP. Detta innebär att vid varje given räntenivå leder en sådan uppgång i autonom efterfrågan till ett horisontellt skift ut i IS-kurvan, dvs. det som påverkar den autonoma efterfrågan kommer även att skifta IS. Skiftets storlek, dvs. förändringen av BNP vid given räntenivå, är multiplikatorn gånger förändringen i autonom efterfrågan. (För en sluten ekonomi påverkas IS av den autonoma efterfrågan. IS kommer enligt ΔY=ΔG*multiplikatorn, dvs det som skiftar AD kommer att skifta IS.) I grafen har vi visat hur det ser ut om de offentliga utgifterna G ökar, Skiftets storlek ser man som ΔY=ΔG*multiplikatorn. förutom offentliga utgifter påverkar transfereringar (TR), skatten (T), exporten (X), Importen (IM) och konsumtionen (C ), (den autonoma delen??) IS upp om TR upp, T ned, G upp, X upp, IM ner, C upp IS ner om TR ner, T upp, G ned, X ner, IM upp, C ned Om transfereringar ökar skiftar AD-kurvan upp (ökar) och IS skiftar ut. Om offentliga utgifter, G ökar skiftar AD-kurvan upp och is skiftar ut eventuellt export och import??? c) Ha rled LM-kurvan grafiskt samt fo rklara utfo rligt med ord vad ni go r. Figur 16.6 sida 328. Här utgås från ett utbud och en efterfrågan av penningmängden (Ms & Md). Horisontellt med denna graf ritas även en graf med ränta på Y-axel och BNP-nivå längs X-axel. Vid den jämvikt som uppstår vid en viss BNP-nivå så kan en punkt införas i det högra diagrammet. 3

5 Låt nu en hypotetisk ökning av BNP ske. Detta leder till ökad efterfrågan av pengar vilket skiftar efterfrågekurvan uppåt. En ny jämvikt uppstår och därmed en ny räntenivå. En punkt ritas in i den högra grafen för den nya värdena på ränta och BNP. LM kan sedan dras mellan de utsatta punkterna. d) Redogo r fo r LM-kurvans skiftvariabler (vi antar en sluten ekonomi). När penningmängden ökar (alltså utbudet av pengar) så faller räntan vid given BNP-nivå vilket i sin tur medför att LM-kurva skiftar vertikalt ned (LM0-LM1). En minskning av penningmängden medför ett skift åt motsatt håll +ΔMS -> +LMT -ΔMS -> -LMT Figur 16.7 sida 328Ränteförändringar ger även rörelse längs LM-kurvan. Om BNP upp går md upp och räntan upp; därmed ett skift längs kurvan. Uppgift 3. Anta att va r slutna ekonomi befinner sig i en la gkonjunktur och att regeringen beslutar sig fo r att go ra na got a t detta. De va ljer att o ka de offentliga investeringarna. Och a) Visa grafiskt med hja lp av IS-LM och fo rklara vilka konsekvenserna blir pa BNP och ra nta na r regeringen vidtar dessa a tga rder. Figur sid 331 med tillägg för punkterna a,b, c som på föreläsningen. Att öka de offentliga utgifterna är en typ av expansiv finanspolitik, ett annat sätt att bedriva expansiv finanspolitik är t.ex. genom att sänka skatten T, vilket leder till att IS-kurvan skiftar ut från punkten A till B. Räntan kommer därmed att stiga. En ökning av offentliga utgifter leder till att AD autonom stiger, vilket i sin tur medför att IS skiftar ut (A-B) och räntan stiger. vi får därmed en initial effekt och ökning av BNP från y0 till y1. A-B: T ner, AD upp, IS upp, Y upp. Dvs från y0 till y2. A-B-C: Y upp, md upp, i upp, I ner, Y ner. Dvs från y2 till y1. b) Fo rklara ocksa utfo rligt varfo r effekten pa BNP blir mindre a n den rena multiplikatoreffekten. B-C: Yjmv upp, Md upp, i upp, l ner, Yjmv ner 4

6 Det sker en kedjereaktion som dämpar BNP pga av att ränta också stiger. Uppgången i offentliga utgifter minskar de privata investeringarna via ränteuppgången. Offentliga expansionen sker delvis på bekostnad av privata investerare. Figur sid 331 med tillägg för punktern a,b, c som på föreläsningen. c) Vad kallas detta och hur kan vi visa detta i IS/LM? Denna effekt kalla CROWDING OUT. Effekten av finanspolitik i en sluten ekonomi blir mindre än den rena multiplikator-effekten på grund av crowding-out. Det syns genom att y0 först skiftar till y1. Men eftersom räntan också stiget till följd av den ökade efterfrångan på pengar som gör att investeringarna och därmed BNP sjunker. Y1 sjunker ner till y2 precis som man ser i grafen. Figur 16:10, s.331, samma figur. d) Vad ha nder med statens budget na r de o kar de offentliga investeringarna? Expansiv finanspolitik är en metod för att komma ur lågkonjunktur, så vi tänker oss att statens budget åtminstone långsiktigt kan bli bättre. På kort sikt kostar det pengar att satsa på offentliga investeringar så budgeten kommer utökas. Uppgift 4 Antag att Sverige har fast va xelkurs mot den norska kronan. Beta nk att Norge a r en av va ra viktigaste handelspartner. Fo rklara och visa i separata grafer vad de troliga effekterna blir pa valutamarknaden om fo ljande ha ndelser intra ffar (se uppgift a & b). Besvara sedan fo ljande fra gor fo r respektive ha ndelse: Vad ha nder med valutareserven? Vad kan fo ra ndringarna pa valutareserven fa fo r konsekvenser? Vilka fo ra ndringar av den fasta va xelkursen kan komma i fra ga? Vad hade ha nt med va xelkurser och valutareserv vid ro rlig va xelkurs? a) Den svenska inflationen a r ho gre a n den norska. Vad ha nder med valutareserven? Det högre utbudet på svenska kronor ökar efterfrågan på norska kronor då den svenska valutan sjunker i värde. Detta skiftar efterfrågekurvan på norska kronor åt höger i grafen från den gråa linjen till den blåa(från 1 till 2). När valutan sjunker i värde kommer Riksbanken att försöka hålla uppe efterfrågan på svenska kronor genom att köpa svenska kronor för norska kronor. Det innebär i sin tur att valutareserven minskar. Vad kan fo ra ndringarna pa valutareserven fa fo r konsekvenser Valutareserven kan så småningom ta slut vilket leder till att växelkursen ej längre kan hållas konstant => rörlig växelkurs. 5

7 Vilka fo ra ndringar av den fasta va xelkursen kan komma i fra ga? Om Sverige har inflation kommer money supply (ms) att öka. Det leder till att räntan i Sverige sjunker, vilket ökar investeringarna. När investeringarna ökar kommer även BNP att öka. Om BNP ökar så ökar även importen. Enligt figuren kommer svenska valutan därmed att depreciera mot den norska valutan. Vad hade ha nt med va xelkurser och valutareserv vid ro rlig va xelkurs? En rörlig växelkurs skulle leda till att den svenska kronan deprecierar. I och med en rörlig växelkurs så används inte valutareserven vilket resulterar i att den förblir oförändrad. Växelkursen däremot skulle ändras. b) Ra ntan i Sverige stiger relativt den norska ra ntan. Vad ha nder med valutareserven? Om räntan i Sverige är högre relativt den norska räntan så kommer norrmännen vilja investera i svenska värdepapper vilket leder till en ökad efterfrågan på svensk kronor (=ökat utbud norska kronor). Detta leder under rörlig växelkurs till att den svenska kronan apprecierar (från 1 till 2). Men i och med en fast växelkurs måste valutareserven användas. I detta fall köps norska kronor som betalas med svenska kronor vilket minskar utbudet av norska kronor och därmed driver upp efterfrågan på norska kronor så att växelkursen hålls oförändrad (från 2 till 1). Valutareserven ökar därmed. Vad kan fo ra ndringarna pa valutareserven fa fo r konsekvenser? 6

8 Om den svenska kronan fortsätter appreciera så kan valutareserven på lång sikt växa. Vilka fo ra ndringar av den fasta va xelkursen kan komma i fra ga? Förutsatt en fast växelkurs så kommer växelkursen förbli oförändrad. Vad hade ha nt med va xelkurser och valutareserv vid ro rlig va xelkurs? En rörlig växelkurs skulle leda till att den svenska kronan appricerar. I och med en rörlig växelkurs så används inte valutareserven vilket resulterar i att den förblir oförändrad. Växelkursen däremot skulle minska då den svenska kronan apprecierar. c) Om vi nu antar ro rliga va xelkurser mellan dessa tva la nder vad borde ha nda pa la ng sikt med va xelkursen (SEK/NOK) om den svenska inflationen a r 2 % och den norska a r 5 %. Den norska kronan kommer falla i värde snabbare än den svenska kronan. Detta leder till att den svenska kronan kommer appricera, dvs SEK/NOK kommer minska. På lång sikt kommer villkoret i = i* att gälla vilket innebär att räntan mellan Sverige och Norge utjämnas. Det beror på att under fri kapitalrörlighet flyter kapitalet dit avkastningen är störst (sid 336). Detta stämmer dock inte helt med verkligheten, utan en modifierad version är i = i* + e (förväntad deprecieringstakt) + riskpremie På lång sikt 7

9 Uppgift 5. Anta att vi har en liten o ppen ekonomi da r den fo rutspa dda ekonomiska utvecklingen illustreras enligt figuren nedan. Denna ekonomi har ro rlig va xelkurs och det ra der fri internationell kapitalro rlighet samt internationell o ppen ra nteparitet. Vi har la rt oss att vi med hja lp av ra tt stabiliseringspolitik kan ja mna ut konjunktursva ngningarna. a) Fo rst av allt fo rklara begreppen fri internationell kapitalro rlighet samt internationell o ppen ra nteparitet. Fo rklara ocksa hur/varfo r fri internationell kapitalro rlighet leder till internationell o ppen ra nteparitet. Fri internationell kapitalrörlighet: inga begra nsningar av kapitalrörelser över ett lands gra nser. det a r alltså ett tillstånd na r inga restriktioner på köp och försäljningar av utländska tillgångar gäller. Internationell öppen ränteparitet: Inhemsk och utländsk valuta är lika under fri internationell kapitalrörlighet. Varför: sid 335. Jämviktsvillkoret i = i* är det som kallas för internationell öppen ränteparitet och är ett exempel på lagen om ett pris. Det innebär att på en internationell kapitalmarknad kommer räntan utjämnas mellan länder på samma sätt som räntan utjämnas mellan regioner i landet. Ränteparitet uppkommer därmed från villkoret att i jämvikt finns det inga arbitragevinster. På lång sikt kommer villkoret i = i* att gälla vilket innebär att räntan mellan Sverige och Norge utjämnas. Det beror på att under fri kapitalrörlighet flyter kapitalet dit avkastningen är störst (sid 336). Detta stämmer dock inte helt med verkligheten, utan en modifierad version är i = i* + e (förväntad deprecieringstakt) + riskpremie b) Anta att vi befinner oss i punkten A, sa ledes vill den ansvarsfulla finansministern fo ra en restriktiv (a tstramande) stabiliseringspolitik. Nu ska ni visa grafiskt och fo rklara verbalt (med hja lp av Mundell-Flemming-modellen och valutamarknaden) om finansministern ska anva nda finanseller penningpolitik (visa effekterna fra n respektive politik i olika grafer). Figur sid 343 fast tvärtom. En restriktiv finanspolitik under rörlig växelkurs kommer inte att påverka BNP. Den restriktiva åtgärden kommer leda till att IS-kurvan skiftar in vilket initialt leder till en lägre inhemsk ränta än den utländska. Den lägre inhemska räntan minskar efterfrågan på inhemsk valuta. Under rörlig växelkurs kommer därmed den inhemska valutan att depreciera. Deprecieringen ökar den svenska nettoexporten så att IS-kurvan åt höger tills den är tillbaka i jämviktsläget. Därmed blir BNP oförändrad och slutsatsen är att en restriktiv finanspolitik vid rörlig växelkurs inte fungerar. 8

10 Figur sid 341 fast tvärtom En restriktiv penningpolitik kommer att skifta upp LM-kurvan, vilket initialt leder till att den inhemska räntan ökar vilket leder till minskad efterfrågan på utländsk valuta. Under rörlig växelkurs apprecierar den inhemska vilket minskar nettoexporten. Därmed skiftar IS-kurvan in. Det kommer pågå tills den inhemska räntan åter är lika med den utländska räntan, dvs i = i*, vilket inträffar när IS-kurvan skär LM- och FE-kurvan. c) Vilken politik a r ba st? Vid en rörlig växelkurs i är det bäst att använda sig av penningpolitik. Enligt graferna har restriktiv finanspolitik inte någon effekt på BNP under rörlig växelkurs. En kontraktiv/restriktiv penningpolitik medför däremot att BNP sjunker (beror på en appreciering av växelkursen, vilket leder till att nettoexporten minskar IS skiftar inåt. permanent a ndring av va xelkursen) (För rörlig växelkurs är det bäst att istället använda en expansiv penningpolitik. Av graferna framgår att en restriktiv finanspolitik inte har någon effekt på BNP under rörlig växelkurs. Därför gör finansministern rätt att använda penningpolitik över finanspolitik, förutsatt att finansministern har inflytande i penningpolitiken vilket inte brukar vara fallet. Normalt sett är centralbankerna, åtminstone Riksbanken i Sverige, politiakt oberoende.) 9

11 Uppgift 6 Anta samma som i fo rega ende uppgift men nu har landet helt plo tsligt ga tt o ver till fast va xelkurs. Er uppgift blir alltsa att visa fo r finansministern om han ska anva nda finanseller penningpolitik fo r att minska den ekonomiska aktiviteten. Var noga att visa vad som ha nder fo r respektive politik i separata IS/LM/FE-modeller och grafer o ver valutamarknaden. Var nog att fo rklara varje steg som ha nder verbalt. a) Visa penningpolitik utifra n ovansta ende givna fo rutsa ttningar Kontraktiv penningpolitik ökar räntan och minskar BNP. Detta ger ett skift uppåt i LM kurvan. Initiellt ökar den inhemska räntan. Vid en fast valuta så växlar dock allmänheten in sin utländska valuta mot inhemsk valuta och på så sätt ökar penningmängden. Av detta följer att LM-kurvan skiftar tillbaks i takt med att räntan sjunker till det initiera läget. Penningpolitik har därmed ingen effekt under fast växelkurs. Figur sida 341. Dock med en initiellt uppåtskiftande LM-kurva följt av en tillbakafallande LM-kurva. b) Visa finanspolitik utifra n ovansta ende givna fo rutsa ttningar Vid Kontraktiv finanspolitik skiftar IS-kurvan (i och med att offentliga utgifter, G, minskar) inåt vilket leder till en lägre relativt inhemsk ränta. Den lägre inhemska räntan minskar efterfrågan på inhemsk valuta varvid en fast växelkurs leder till att centralbanken växlar in inhemsk valuta mot utländsk valuta. Av detta följer att penningmängden sjunker och ett skift inåt sker med LM-kurvan och räntan stiger. Detta sker fram tills det att den utländska valutan är lika med den inhemska. Resultatet blir en lägre BNP precis som önskat. Finanspolitik har alltså en effekt under fast växelkurs. Figur sida 343. Dock med en initiellt inåtskiftande IS-kurva följt av en innåtskiftande LMkurva. c) Vilken politik bo r fo rordas fo r att uppna en stabiliseringspolitisk effekt? Motivera va l. Det finns ett sätt att minska den ekonomiska aktiviteten med fast växelkurs: genom att föra en restriktiv finanspolitik. I enlighet med ovanstående uppgift gör finansministern rätt i att använda en restriktiv finanspolitik som medel för att minska den ekonomiska aktiviteten. 10