Vardagsnära insatser i tydlig samverkan

Transkript

1 Vardagsnära insatser i tydlig samverkan INLEDNING Politiker, beslutsfattare och yrkesprofessionella med ansvar för barn och unga vet idag att det både är nödvändigt och lönsamt att satsa på tidiga insatser och förebyggande arbete. Om vi ska lyckas stoppa utvecklingen med en accelererande psykisk ohälsa hos barn och unga krävs en helhetssyn i arbetet kring barnen och att vi samordnar och riktar resurserna mot tidiga insatser. Det behövs dels en tydligare samordning mellan kommunen med förskola/skola, barn- och elevhälsan samt socialtjänstens individ- och familjeomsorg barn och ungdom och landstinget med barnmedicin, barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomspsykiatri samt logopedmottagning. och dels anpassade styrmodeller som stödjer ett gränsöverskridande arbetssätt. Bakgrund Andelen barn och ungdomar i koncentrationssvårigheter uppskattas till ca 20 % i flera undersökningar. Enl. socialstyrelsens rapport ADHD hos barn och vuxna (2002) är det ca 3-5% av alla skolbarn som uppfyller kriterierna för ADHD varav 1-2% svår ADHD. Samhällets stöd och hjälp till dessa barn och ungdomar och deras familjer är idag splittrat på ett antal olika instanser och huvudmän. Från föräldrar, enskilda och genom anhörigföreningar har framförts tydliga önskemål att professionen borde samordna sina insatser för att optimera och tydliggöra de resurser som finns. Företrädare för kommuner och landsting har också sett fördelar med en samordning för att resurserna ska kunna användas mer effektivt och en större kompetens och kontinuitet i omhändertagandet ska kunna åstadkommas. Detta beskrivs bland annat i skriften Bryt upp reviren Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet I Uppsala har man i början av 2000-talet arbetat fram en samverkansmodell som kommit att kallas VITS, Vardagsnära insatser med tydlig samverkan, en arbetsform som utvärderats och som sedan tre år ingår i den ordinarie verksamheten. Syfte Syftet med verksamheten genom VITS arbetet (Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan) är att förbättra bemötandet av den ovan nämnda barngruppen genom att: bidra till tidig upptäckt initiera vardagsnära insatser för familj, förskola och skola se föräldrar som viktiga samarbetspartners betona vikten av åtgärder och insatser/behandling på alla arenor tydliggöra en behovsstyrd utredningsgång med olika arenor samverka för bättre kvalitet och effektivare resursutnyttjande

2 Jönköpingsmodellen Arbetsmodellen är anpassad efter Jönköpings kommuns och Jönköpings läns landstings förutsättningar. Samverkans aktörer Skola, förskola, socialtjänstens individ- och familjeomsorg IFO, barnmottagning, logopedmottagning, barnhabilitering och barnpsykiatri. Styrgrupp Uppgift att leda, förvalta och följa upp VITS verksamhet. Betsår av: Ann Grännö-Alm, verksamhetschef, BUMM Lilian Elmqvist, områdeschef, Socialförvaltningen Marit Gustafsson, barnpsykiater, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Susanne Törnvall, enhetschef, Barn- och elevhälsan Stellan Karlsson VITS- samordnare Förutsättningar Gott samarbete bygger bl.a. på att: man har tilltro till varandras kompetens man inte har behov att försvara yrkes eller verksamhetsmässiga revir man fokuserar på det konkreta, med inriktning på problemlösning man kan förklara sina olika synsätt och se dem som en tillgång man är öppen för okonventionella och flexibla lösningar på problem Denna arbetsmodell definierar tydligt en vardagsarena och landstingets specialistverksamhet. På dessa arenor sker kartläggning och åtgärd/behandling. Däremellan inrättas den s k VITS-arenan som är en samverkansarena med aktörer från såväl kommun som landsting. Arbetet leds av en samordnare. Tanken med VITS arbetsmodell är att den kartläggning/bedömning och de insatser/behandling som görs på en arena endast ska kompletteras på nästa arena. Man ska inte vänta med de första stödinsatserna i avvaktan på en senare utredning utan initiera åtgärder där barnet befinner sig. Insatserna ska i möjligaste mån och så tidigt som möjligt ske på vardagsarenan. Samordnaren ska ge förutsättningar för kommunikationen mellan de olika arenorna och familjen. Stöd till familjer kan ges av Socialtjänst, Barn- och ungdomshabilitering och/eller Barn- och ungdomspsykiatri. Genom denna modell blir det lättare att kunna använda specialistinsatser till de som bäst behöver dem. Informationen från vardagsarenan används och kompletteras vilket medför att behandlingen/åtgärderna kan påbörjas på ett tidigare stadium. Skolans arbete med åtgärdsprogram tas till vara och övriga verksamheter tillför sina åtgärder och behandlingar till detta program så det blir tydligt, känt för alla och enklare att följa upp. Med bra omhändertagande i ett tidigt skede kan vi förhoppningsvis även förebygga och undvika en negativ utveckling till följd av brist på lämpliga vardagsnära insatser.

3 Vardagsarenan Här finns barn och ungdomar i sin vardagsmiljö dvs. familj och förskola/skola. På vardagsarenan skall olika instanser som elevhälsa, barnhälsovård m fl. göra en kartläggning. Med utgångspunkt från denna utformas åtgärdsprogram i samråd med elev och föräldrarna. På denna arena verkar elevhälsoteamen där alla barn med speciella behov bemöts utifrån ett pedagogiskt, psykologiskt, medicinskt och socialt perspektiv (figur 1). Vardagsarenan rymmer också det barn och elevhälsoenheten som har till uppgift att stödja verksamheterna i förskola, grundskola och särskola genom bland annat kartläggning/bedömning av barnet/eleven samt konsultation och handledning till arbetslag och stöd till arbetet i elevhälsoteamet. (figur 1) Kompetens som behövs för kartläggning, bedömning och insats psykologisk medicinsk social pedagogisk Processen med åtgärdsprogram är det forum som säkerställer elev och föräldramedverkan, tillser att kartläggning/bedömning (se bilaga 1) görs och åtgärder prövas och utvärderas. Skolan skall dokumentera minst två åtgärdsprogram under ledning av rektor, med prövade insatser och uppföljning av resultat. Efter utvärdering kan som en del av förnyat och utökat åtgärdsprogram, samordnaren i VITS-arenan kontaktas för rådgivning för förslag på komplettering av insatserna kring eleven och familjen eller för ställningstagande till ansökning till VITS-arenan. Om barnet ska remitteras vidare till specialistnivå ska VITSkartläggningen vara komplett. Se figur 2

4 Arbetsmodell (figur 2) Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Landstingets specialistverksamhet Till landstingets specialistverksamheter hör barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomspsykiatri samt logopedi. Den barnmedicinska insatsen beräknas huvudsakligen ske inom Barn - och ungdomsmedicinska mottagningarna (BUMM). De som remitteras vidare till landstingets specialistverksamhet bör vara de med störst behov och som bedöms vara i behov av ytterligare utredning, medicinering eller som har ett betydande funktionsnedsättning. För remittering av små barn från BHV till logopedmottagning finns särskilda riktlinjer. I och med remiss till landstingets verksamheter blir barnet patient, men de vardagsnära insatserna i skolan fortsätter enligt åtgärdsprogram, som uppdateras efter barnets behov. Diagnos En viktig utgångspunkt är att diagnos aldrig är nödvändig för att barnet skall få hjälp vare sig på vardagsarenan eller inom landstingets specialistverksamhet. De neuropsykiatriska diagnoserna är kriterie- och funktionsbaserade. Vid utvecklingsstörning och olika kontaktstörningar är specialpedagogiska insatser/program och val av skolform viktiga. Neuropsykiatriska diagnoser eller utvecklingsstörningsdiagnos är av betydelse om det finns behov av särskoleplacering, LSS-insatser eller vårdbidrag. För den grupp barn med ADHD, som utöver rekommenderade insatser i hem och skola har behov av medicinering är det nödvändigt att ta ställning till diagnos. För föräldrar är det viktigt att barnets funktionsnedsättning tydliggörs. VITS-arenan VITS-samordnaren koordinerar en tillfällig mötesplats. Samordnaren bedömer tillsammans med föräldrar, utifrån en komplett ansökan, vilka som behöver bjudas in till mötet på VITSarenan. Syftet är att samordna insatser samt få diskutera dessa med representanter från specialistverksamheten. VITS-arenan kan hjälpa till att direkt remittera barn till specialistverksamheter, vilka är de behandlande enheterna inom Barnhabiliteringen, Barn- och ungdomspsykiatrin, Barn- och ungdomsmedicin eller Logopedi. VITS-arenans sammansättning Specialpedagog, tillika samordnare Psykolog från Barn- och elevhälsoenheten/ Barnhälsovården Socialsekreterare från socialtjänstens Individ- och familjeomsorg barn och ungdom, IFO Barnläkare från Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen primärvården, BUMMP Barnpsykiater, psykolog och/eller Kurator från Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP Sjukgymnast från Barn- och ungdomshabiliteringen, BUH Logoped från Logopedmottagningen

5 Teamet behöver ej vara ett fast team men respektive verksamhet ansvarar utifrån geografiskt område för kontinuitet och god kompetens. Målgrupp Barn i åldern 1 16 år inom förskola och skola eller till och med avslutad grundskola. Gemensamt är att barnet befinner sig i koncentrationssvårigheter. Sekretess. Genom föräldrarnas delaktighet löses sekretessen. Konsultationsärende Konsultationsmöte ger möjlighet till ansökan om samverkan inom vardagsarenan som inte syftar till insatser från specialistverksamheten. Det kan finnas behov av samordning mellan hem, skola och/eller socialtjänst. I VITS- kartläggningen är då medicinsk och psykologisk bedömning inget krav. Specialistverksamheter kan delta för konsultation. Samordnaren använder formen konsultationsärende när en komplett kartläggning inte visat sig vara möjlig inom rimlig tid.

6 Ärendehantering vid VITS-samordning. Bollplank 1. Samordnaren konsulteras om hur koncentrationssvårigheter kan mötas i vardagen, vägleda till olika stödfunktioner inom vardagsarenan samt informera om hur VITS kan bidra. 2. Samordnaren kan innan ansökan bjudas in till träff med föräldrar på skola/förskola för att informera om VITS-samordning. Ansökan 3. Ansökan görs alltid av vårdnadshavare tillsammans med skola, förskola, socialtjänst, barnhälsovården eller specialistverksamheten. Kontaktperson anges. Kartläggning bifogas. 4. Kontaktpersonen informeras av samordnaren omgående att en ansökan inkommit. 5. Inom en vecka meddelas att ansökan är komplett eller vilka kompletteringar som behövs. När ansökan är komplett meddelas kontaktpersonen. (visar det sig att en fullständig kartläggning inte är möjlig kan samordnaren kalla till konsultationsmöte.) Möte med vårdnadshavare 6. När Ansökan med kartläggning är komplett inbjuds vårdnadshavare till ett samtal med samordnaren. Syfte att se om vårdnadshavare har tagit del av kartläggningen, är medveten om vad VITS innebär samt att planera mötet på VITS-arenan. Skolbesök 7. Samordnaren besöker skolan/förskolan för observation och information. VITS-arenan 8. Kallelse till möte på VITS-arenan skickas 4 veckor innan utsatt datum. 9. VITS-arena mötet genomförs på barnets skola/förskola. Samordnaren är ordförande för mötet. En fast dagordning följs där kartläggning redovisas, följs av fördjupning/diskussion samt att deltagarna beskriver möjliga insatser. 10. Handlingsplan beslutas med insatser på vardagsarenan och eventuellt inom specialistverksamheten. 11. Samordnaren skriver protokoll som delges deltagarna. Var och en är ansvarig för att beslutade insatser genomförs. Utvärdering 12. Fyra månader efter mötet på VITS-arenan ges vårdnadshavare och skola möjlighet att skriftligt följa upp och utvärdera VITS-insatsen. 13. Årlig verksamhetsberättelse skrivs. Implementering/uppföljning Stor vikt ska läggas vid implementering av arbetsmodellen. VITS-styrgruppen ansvarar för implementeringsarbetet. Varje verksamhet ansvarar för adekvat kompetensutveckling.

7 Bilaga 1 Kartläggning på vardagsarenan ur ett pedagogiskt, psykologiskt, socialt, medicinskt och motoriskt perspektiv. Kartläggningen skall fokusera både på barnets resurser och svårigheter och ske i samverkan med elevvårdsteamets alla resurser. Pedagogiskt Barnets behov och funktion Arbetssätt Koncentration Uthållighet Uppmärksamhet Igångsättning/avslut Läs/skriv/språk Tal- och språkutveckling Språklig medvetenhet Bokstav - ljud Läshastighet/avläsning Läsförståelse Ordförståelse Stavning Hörförståelse Beteende i grupp Kan vänta på sin tur Kan arbeta självständigt Kan samarbeta Kan förstå/ta instruktion Kan följa klara regler Matematik Ramsräkning Taluppfattning Formkonstans Sifferskrivning Huvudräkning De fyra räknesätten Problemlösning Påverkansfaktorer från omgivningen Pedagogen Förhållningssätt Strategier Miljö Anpassningar Kompensatoriska insatser

8 Psykologiskt Helhetsbedömning utifrån hur barnet fungerar i skolsituationen utifrån bland annat Kognitiva funktioner (psykometrisk metod anges) Perception Exekutiva funktioner, t ex planera, prioritera, integrera och reglera Minne Koncentrationsförmåga, uthållighet Motivation Kontaktförmåga Samspelsförmåga Självbild Barnets livssituation ur barnets eget perspektiv Socialt Bedömning av barnets situation utifrån bland annat Familjesituation Skola/fritid Föräldrasynpunkter Barnets intressen och resurser Relationer till vuxna/barn ADL, t ex sömn, mat renlighet Medicinskt Anamnes Utvecklingsbedömning Medicinsk status/syn, hörsel, tal Neurologisk bedömning Motoriskt Koordination Grovmotorik Finmotorik Motorisk förmåga, spontant och på uppmaning vid egna aktiviteter Motorisk förmåga, spontant och på uppmaning i samspel med andra

9 Bilaga 2 Vad kan skola/barnomsorg erbjuda? Ett led i att skapa bästa tänkbara kvalitet i arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd är att all kompetens tas tillvara i en samlad barn/elevhälsa. Barn/elevhälsans verksamhetsområde omfattar specialpedagogiska, psykologiska, psykosociala och medicinska insatser. Viktigt är att fokusera på hur skolan kan ta vara på varje barns/elevs förutsättningar och att all personal har ett ansvar, utifrån kompetens och funktion, att se till att skapa en skola för hälsa, lärande och trygghet. Barn- och elevhälsans personalgrupper såväl centralt som på varje utbildningsenhet ska tillsammans med övrig personal arbeta för att barn/elever når målen för verksamheten. De ska stödja skolpersonalen i deras arbete, bedöma enskilda barn/elever med rätt till särskilt stöd utifrån en tvärvetenskaplig kompetens, delta med insatser och åtgärder till stöd för dessa barn/elever samt följa upp och utvärdera genomförda insatser. Verksamheten stöds i elevhälsoarbetet genom centralt funktionsstöd samt genom extra insatser till barn/elever i behov av särskilt stöd genom kommunens områdesenheter och olika grupper/klasser (exempelvis döv- och hörselklass och tal- och kommunikationsklasser). Vad kan BUMMP erbjuda? Geografisk avgränsning: Jönköpings sjukvårdsområde, dvs Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner. Uppdrag: Primärvård för alla barn < 1 år Utredning och behandling för barn och ungdomar som ej kräver barnklinikens(länsnivåns) team och resurser och enligt överenskommelse som finns med övrig primärvård. Barnläkarkonsult regelbundet alla BVC. Visst utvecklingsansvar för BVC tillsammans med BHV-enheten (länsnivå). Samverkan. Med dagens resurser kan vi fånga upp de yngre barnen på BVC/familjecentral genom konsultation och remisser till oss själva. Kartläggning av problematik hos yngre barn i samverkan med BVCpsykolog/ specialpedagog. Undersökning av alla barn med grav språkstörning och misstänkt utvecklingsförsening. Adekvata remisser, prover,ögon, öron, EEG, röntgen, logoped, habiliteringssjukgymnast innan remiss BUP/BUH. Värd för remisskonferenser. Medverka med barnläkarresurs i VITS-team i våra kommuner. Medicinsk kartläggning av skolbarn där Skolhälsan ej är tillräckligt t.ex pga remissbehov. Följa barn med olika medicinska behov t.ex nutritionsrubbningar även när BUP/BUH är inne. Ansvara för adekvata undersökningar och remisser på dessa barn t.ex dietist. Fördjupad samverkan BUP/BUH kring barn i koncentrationssvårigheter. Vad kan Barn- och ungdomshabiliteringen erbjuda? Geografisk avgränsning: Jönköpings län, 13 kommuner Uppdrag Barn- och ungdomshabiliteringens uppdrag är att erbjuda habiliterings- och rehabiliteringsinsatser till barn och ungdomar med rörelsehinder, utvecklingsstörning, autism och grav språkstörning från nyföddhetsperioden till dess man slutat gymnasieskolan. När det gäller barn med koncentrationsstörningar ansvarar BUH i första

10 hand för insatser till barn med svår ADHD i kombination med något annat funktionshinder. I habiliteringsuppdraget ingår främst ansvaret för att ge stöd till barnen och deras föräldrar med målsättningen att öka barnens delaktighet i vardagslivet. I uppdraget ingår också ett ansvar för att kartlägga funktionshindret samt i viss mån utredning för att ställa diagnos. Barn- och ungdomshabiliteringen deltar med sjukgymnast i VITS-teamen. För barn och ungdomar som efter utredning i VITS-team bedöms ha behov av habiliteringsinsatser till följd av ett funktionshinder som ingår i Barn- och ungdomshabiliteringens uppdrag, kan kontakt med Barn- och ungdomshabiliteringen etableras. Vad kan Barn- och ungdomspsykiatrin erbjuda? Barnpsykiatrin deltar med barnpsykiater och/eller psykolog i VITS samarbetet. För barn och ungdomar som bedöms ha en barnpsykiatrisk problematik, som kräver vidare utredning, ställningstagande till neuropsykiatrisk diagnos och/eller psykiatrisk behandling som tex insättning av läkemedel, kan kontakt med Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken etableras. Vad kan logopedmottagningen erbjuda? Logopedmottagningen utreder barn med misstänkt tal/språkstörning Vad kan socialtjänsten erbjuda? Råd och stöd av socionom på Familjecentralerna Råd och stöd från Föräldrastödsprojektet KOMET Råd och stöd från fältsekreterare Ansökan och anmälan om stöd utöver detta görs till mottagningssekreterare på de tre lokalkontoren, söder (Råslätts vårdcentral), väster (Ö Storgatan 64) och öster (Huskvarna Stadshus). Där görs sedan utredning kring vilken/vilka av följande insatser som kan vara lämpliga: Råd och stöd från handläggare Familjebehandling Ungdomsbehandling Kontaktperson Kontaktfamilj Tellus ungdomsboende Familjehem Institution Insatser enligt LSS