VITS. Verksamhetsberättelse

Transkript

1 VITS Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan Jönköpings kommun Verksamhetsberättelse 2012

2 Inledning Politiker, beslutsfattare och yrkesprofessionella med ansvar för barn och unga vet idag att det både är nödvändigt och lönsamt att satsa på tidiga insatser och förebyggande arbete. Om vi ska lyckas stoppa utvecklingen med en accelererande psykisk ohälsa hos barn och unga krävs en helhetssyn i arbetet kring barnen och att vi samordnar och riktar resurserna mot tidiga insatser. Det behövs dels en tydligare samordning mellan kommunen med förskola/skola, barn- och elevhälsan samt socialtjänstens individ- och familjeomsorg barn och ungdom och landstinget med barnmedicin, barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomspsykiatri samt logopedmottagning och dels anpassade styrmodeller som stödjer ett gränsöverskridande arbetssätt. I Uppsala har man i början av 2000-talet arbetat fram en samverkansmodell som kommit att kallas VITS, Vardagsnära insatser med tydlig samverkan, en arbetsform som utvärderats och som ingår i den ordinarie verksamheten. VITS är anpassad efter Jönköpings kommuns och Jönköpings läns landstings förutsättningar. Målgrupp Barn i åldern 1 16 år inom förskola och skola eller till och med avslutad grundskola. Gemensamt är att barnet befinner sig i koncentrationssvårigheter. Organisation Denna arbetsmodell definierar tydligt en vardagsarena och landstingets specialistverksamhet. På dessa arenor sker kartläggning och åtgärd/behandling. Däremellan inrättas den s k VITS-arenan som är en samverkansarena med aktörer från såväl kommun som landsting. Arbetet leds av en samordnare. Tanken med VITS arbetsmodell är att den kartläggning/bedömning och de insatser/behandling som görs på en arena endast ska kompletteras på nästa arena. Man ska inte vänta med de första stödinsatserna i avvaktan på en senare utredning utan initiera åtgärder där barnet befinner sig. Insatserna ska i möjligaste mån och så tidigt som möjligt ske på vardagsarenan. Samordnaren ska ge förutsättningar för kommunikationen mellan de olika arenorna och familjen.

3 Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. VITS-arenan VITS-samordnaren koordinerar en tillfällig mötesplats. Samordnaren bedömer tillsammans med föräldrar, utifrån en komplett ansökan, vilka som behöver bjudas in till mötet på VITS-arenan. Syftet är att samordna insatser samt få diskutera dessa med representanter från specialistverksamheten. VITS-arenan kan hjälpa till att direkt remittera barn till specialistverksamheter, vilka är de behandlande enheterna inom Barnhabiliteringen, Barn- och ungdomspsykiatrin, Barn- och ungdomsmedicin eller Logopedi. Konsultationsärende Konsultationsmöte ger möjlighet till ansökan om samverkan inom vardagsarenan som inte syftar till insatser från specialistverksamheten. Det kan finnas behov av samordning mellan hem, skola och/eller socialtjänst. Samordnaren använder formen konsultationsärende när en komplett kartläggning inte visat sig vara möjlig inom rimlig tid. Specialistverksamheter kan delta för konsultation. Styrgrupp Uppgift att leda, förvalta och följa upp VITS verksamhet. Betsår av: Ann Grännö-Alm, verksamhetschef, Barn- och ungdomsenheten Lilian Elmqvist, områdeschef, Socialförvaltningen Marit Gustafsson, verksamhetschef, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Gunilla Rydberg, verksamhetschef, Barn- och ungdomshabilitering Susanne Törnvall, enhetschef, Barn- och Elevhälsan Stellan Karlsson VITS- samordnare Syfte Syftet med verksamheten genom VITS arbetet är att förbättra bemötandet av den ovan nämnda barngruppen genom att:

4 bidra till tidig upptäckt initiera vardagsnära insatser för familj, förskola och skola se föräldrar som viktiga samarbetspartners betona vikten av åtgärder och insatser/behandling på alla arenor tydliggöra en behovsstyrd utredningsgång med olika arenor samverka för bättre kvalitet och effektivare resursutnyttjande Genomförande Ärendehantering vid VITS-samordning. Bollplank 1. Samordnaren konsulteras om hur koncentrationssvårigheter kan mötas i vardagen, vägleda till olika stödfunktioner inom vardagsarenan samt informera om hur VITS kan bidra. 2. Samordnaren kan innan ansökan bjudas in till träff med föräldrar på skola/förskola för att informera om VITS-samordning. Ansökan 3. Ansökan görs alltid av vårdnadshavare tillsammans med skola, förskola, socialtjänst, barnhälsovården eller specialistverksamheten. Kontaktperson anges. Kartläggning bifogas. 4. Kontaktpersonen informeras av samordnaren omgående att en ansökan inkommit. 5. Inom en vecka meddelas att ansökan är komplett eller vilka kompletteringar som behövs. När ansökan är komplett meddelas kontaktpersonen. (visar det sig att en fullständig kartläggning inte är möjlig kan samordnaren kalla till konsultationsmöte.) Möte med vårdnadshavare 6. När Ansökan med kartläggning är komplett inbjuds vårdnadshavare till ett samtal med samordnaren. Syfte att se om vårdnadshavare har tagit del av kartläggningen, är medveten om vad VITS innebär samt att planera mötet på VITS-arenan. Skolbesök 7. Samordnaren besöker skolan/förskolan för observation och information. VITS-arenan 8. Kallelse till möte på VITS-arenan skickas 4 veckor innan utsatt datum. 9. VITS-arena mötet genomförs på barnets skola/förskola. Samordnaren är ordförande för mötet. En fast dagordning följs där kartläggning

5 redovisas, följs av fördjupning/diskussion samt att deltagarna beskriver möjliga insatser. 10. Handlingsplan beslutas med insatser på vardagsarenan och eventuellt inom specialistverksamheten. Dokumentation 11. Samordnaren skriver protokoll som delges deltagarna. Var och en är ansvarig för att beslutade insatser genomförs. Utvärdering 12. Sex månader efter mötet på VITS-arenan ges vårdnadshavare och skola möjlighet att skriftligt följa upp och utvärdera VITS-insatsen. Här finns möjlighet att begära ett uppföljande VITS-möte 13. Årlig verksamhetsberättelse skrivs. Dokumentation VITS dokumentationen består av: - Primär kartläggningen som innehåller pedagogisk, social, psykologisk, medicinsk kartläggning samt åtgärdsprogram. - Sammanfattning av den inkomna primära kartläggningen - Protokoll med handlingsplan från VITS-mötet - Skriftlig enkätuppföljning till föräldrar och rektor sex månader efter VITS-mötet. Sammanfattning och protokoll arkiveras av föräldrar och i rektors elev akt. Resterande handlingar strimlas efter VITS-mötet. VITS behåller endast information för verksamhetsberättelsen. Vi är här VITS Totalt Inkomna och behandlade ärende Flickor Pojkar Genomsnittsålder 15 11,1 10,3 10,6 10,5 Uppgift Uppgift Ansökan från Väster saknas saknas Ansökan från Söder Ansökan från Öster

6 Ansökan från Kommunal skola Ansökan från Friskolor Ansökan från Bup, BUM Ansökan från Socialtjänsten Genomförda VITS- möte Genomförda Konsultations- möte Uppföljnings av tidigare VITS möte Avbrutna ärende Genomsnittligt antal veckor mellan fullständig ansökan och VITS möte Uppgift saknas Uppgift saknas Förberedande möte med föräldrar Besök på ansökande skola Beslut om insats av Skola Uppgift saknas Uppgift saknas Beslut om insats av Bup Beslut om insats av BUH Beslut om insats av BUM Beslut om insats av Logoped Beslut om insats av Socialtjänst Totalt Utredning inför åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Uppf/utvärdering av åtgärdsprogram Uppföljning inför verksamhetsberättelsen Frågor med möjlighet till synpunkter har skickats ut till vårdnadshavare och rektor 6 månader efter VITS mötet.

7 Under perioden genomfördes 29 ärenden. Utskick har skett till samtliga ärenden. Uppföljningen återger svar från 16 föräldrar, 15 rektorer och en handläggare på Socialförvaltningen. Uppföljning inför verksamhetsberättelse Var informationen om VITS, ansökan och dokumentation tillräcklig? 2. Genomfördes VITS mötet bra? Skola Hem Soc. Ja Nej V.ej Ja Nej V.ej Ja Nej V.ej Är hela handlingsplanen från VITS mötet genomförd? 4. Har skolans insatser gjort det bättre för barnet/eleven? 5. Har specialistverksamh. insatser gjort det bättre för barnet/eleven? Synpunkter Vårdnadshavare Situationen har försämrats. Specialresurs som fanns att tillgå har tagits bort av ekonomisk själ. Skolan gjorde en anmälan till Soc. som i sin tur ordnade en remiss till Bup. Där är vi nu och efter första besöket på Bup skall nu ordnas ett möte mellan dem och Soc. Problemen för vårt barn löses inte genom dessa möten utan skolan måste få fram en pedagog som hjälper dem med det dagliga arbetet i skolan. Hur går vi vidare från läget som uppstått? Lång utredningstid på Bup

8 Utredning har ej startat hos Buh efter 6 månader. Uppföljningsmöte önskas när utredning är gjord. Vad gäller handlingsplan med insatser har samtal med lärare och specialpedagog vid genomgång av åtgärdsprogram varit bra. Vi tycker att vi fått till läxläsningen så att det sker i lite mer avspänd form. VITS väl genomfört men överflödigt. Visste innan att det behövdes en utredning på Bup. Denna genomfördes och diagnos ställdes. Mycket onödigt arbete för VITS-samordnaren. Skolans insatser var rätt från början. Skolan har ej satt in de resurser som Bup har rekommenderat. Det är viktigt att pedagogerna utbildas för att möta barn med de här svårigheterna. Det har inte varit bra för min son att pedagoger bemött honom som han var en bebis. Han lär sig på ett annat sätt än andra men har inte blivit förstådd. Hoppas på förbättring efter diagnos. Blivit bättre med närvaro, men fortfarande svårt med inlärning. Tyvärr kom han inte in på Herrgårdsskolan, han kommer att få gå på Rosenlundsskolan. Vi är mycket besvikna. Rektor Alldeles för tidskrävande omständlig hantering. På tok för lång tid från att ärendet aktualiserades till skolpsykolog tills ärendet är slutfört VITS mötet var som vanligt ett bra och strukturerat. Det finns för och nackdelar med denna utdragna process. Jag är inte helt på det klara med vem som har gjort vad av handlingsplanen. Vi önskar ett uppföljningsmöte. Vi upplevde att Stellan Karlsson var mycket tydlig i sin information rörande VITS och vad som skulle ske. Lätta att följa arbetet och vad som förväntandes av oss på skolan. Kontakten med VITS ledde sedan vidare till kontakter med Bup, en kontakt som vi från skolsidan inte upplevde lika positiv, inte lika strukturerad och insatt i skolans arbete. Väntar på BUH utredning! Specialpedagogen på vår enhet jobbar vidare, handleder personal och träffar föräldrar.

9 Placering på områdesenhet var redan genomförd när VITS-mötet var. Det ständiga dilemmat innan vi kommit så långt som till en VITS-ansökan är avsaknad av tillräckligt antal psykologer. Det tar på tok för lång tid innan en utredning kan påbörjas. jag/vi önskar ha en psykolog som är knuten till vårt område och som kan komma in med sina kunskaper i ett tidigt skede, vilket innebär att han/hon inte behöver göra så många utredningar. Med specialistinsatser har åtgärderna blivit mer exakta. Flera saker har bidragit till att den totala skolsituationen blivit bättre, bl.a. en praktikplats på en förskola. Ytterligare en-till-en undervisning och ett mer riktat arbete på SVEN-tiden. Tiden har också gjort sitt till. Eleven förstår bättre att insatserna är för att hjälpa henne. Allt går åt rätt håll, men vi är ännu inte i hamn. Eleven fick diagnosen ADHD och tar nu medicin. Struktur och andra åtgärder fortsätter som planerat. Bup genomförde medicinering vilket gav god effekt för eleven. Utvärdering Utgångspunkt från VITS syfte: VITS har en klar struktur i sin ärendegång. Utgångspunkten för ärenden är en bred skriftlig kartläggning. Föräldrar deltar aktivt i processen. VITS har en klar struktur på sina möten. Beslut görs tydliga genom protokoll med handlingsplan. Åtgärder och insatser/behandling sker på alla arenor. Tidiga bra insatser görs på vardagsarenan på fler skolor än föregående år. Den slutsatsen kan vi dra genom att färre beslut rörande skolans insatser finns i VITS protokoll. Det är ännu inte i majoriteten av ärenden. Det är svårare att avgöra följande punkter ur VITS Syfte. VITS ska bidra till tidig upptäckt. Det finns synpunkter i uppföljningen som menar att den långa processen försenar insatser. Det är också svårare att avgöra om det är en behovsstyrd utredningsgång. Vi begär in samma grundläggande kartläggning inför alla ärenden. Vi kan alltid samverka för bättre kvalitet och effektivare resursutnyttjande. Idag håller vi några överflödiga möten där besluten är förutsägbara. Föräldrar får omigen redogöra för det som tydligt finns i den skriftliga kartläggningen. Samtidigt får aldrig effektiviteten göra att vi missar något.

10 VITS i Jönköping är mycket positivt för de barn/elever som varit aktuella. Vikten av en noggrann kartläggning har blivit tydligare, samt en klar ärendegång och möten med struktur. Jönköpings skolvärld genomgår en attitydförändring där man i de flesta fall inte väntar på utredning utan agerar. VITS fungerar bra när hem, skola och specialistverksamhet ska avgöra hur vi bäst går vidare. Det går fortfarande att förbättra saker. Arbetet på många skolor, exempel är dialogen med elev och föräldrar, delaktighet av skolans elevhälsa samt uppföljning av insatser. Jag upplever också att VITS inte använder resurser effektivt. Jönköping har en egen modell med ett omfattande arena möte sent i kedjan som inte finns i den ursprungliga Uppsala modellen. Istället för tidigare insatser kan vår modell försena insatser. Det har alltid varit två huvuddelar i dessa möten, insatser och bedömning. Det övervägs ytterliggare insatser på vardagsarenan och mötet är ett bedömningssamtal om eventuell fördjupad utredning av specialistverksamheten. Om VITS kan komma in snabbare i processen går det att tidigarelägga de vardagsnära insatserna. Jönköpings modell är inte tydligare i sin skrivning än att vi kan pröva några förändringar. Styrgruppen har diskuterat detta och gett samordnaren i uppdrag utforma och införa en reviderad ärendegång under 2013 samt ge förslag till utvärderingsbara mål. VITS ska fortfarande ha en klar struktur och ärendegång. Kartläggningen är grundläggande, styrd av behovet och ska användas för insatser. Insatser sker tidigare, medelåldern i VITS ärenden bör gå ner. Föräldrar är en aktiv del i processen, även vid utarbetande av åtgärdsprogram i skolan. VITS- arena mötet sker tidigare i processen och gör upp en långtgående plan för hur elevhälsans och specialistverksamhetens professioner kan medverka. Skolor och föräldrar med goda insatser, samarbete, dokumentation och uppföljning ska uppleva VITS processen som smidig och anpassad. Skolor och föräldrar som ännu inte är där ska uppleva VITS som ett stöd. Vi kan på detta sätt få till tidigare insatser på både vardagsarenan och specialistverksamheten. Minska antal möten, använda resurser effektivt genom att också använda den information som finns skriftligt i den primära kartläggningen. Föräldrar ska inte behöva berätta samma saker om och om igen när det finns dokumenterat.

11 Vi kan vara nöjda med vad VITS åstadkommit och se fram mot ett intressant Stellan Karlsson VITS-samordnare