Fullmäktige Sida 1 / 84

Transkript

1 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige Sida 1 / 84 Sammanträde Tid måndag klo 17:30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi eller tfn Arenden Arende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 3 2 Val av protokolljusterare 4 3 Fyllnadsval: ersättare i stadsplaneringsnämnden 5 4 Fyllnadsval: ledamot i social- och hälsovårdsnämndens 7 sektion för social- och hälsovårdstjänster 5 Beslutande om antalet fullmäktigeledamöter Uppföljningsrapport I år 2016 och därav föranledda åtgärder Ramen för 2017 års budget och ekonomiplanen Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år Åtgärder med anledning av överföring av Espoon seudun 26 koulutuskuntayhtymä Omnias verksamhet och uppgifter till Omnia koulutus Oy 10 9 Godkännande av projektplanen för Meri-Matti Godkännande av projektplanen för Monikko (Skolcentrum i 37 Alberga och dygnetruntdaghem) Godkännande av projektplanen för Kungsgårdsskolans 40 nybyggnad Uppföljning av de förvaltningsövergripande 43 utvecklingsprogrammen I/ Fråga om de ungas bostadssituation i Esbo (Bordlagt ) 15 Fråga om gemensamt boende för unga och äldre i Esbo 52 (Bordlagt ) 16 Fråga om möjligheten att bygga containerhus som ett sätt att 56 lösa bostadsbristen (Bordlagt ) 17 Fråga om parkeringsplatser och parkeringstillstånd för 60 hemvården 18 Fråga om att slopa användningen av glyfosat vid Esbo stad Fråga om att anställa en chef på viss tid Fråga om barns säkerhet i daghemmen Fråga om beredningen av och nuläget för ett teaterhus i Esbo Fråga om Västmetrons kostnader och fördröjning samt om 71 informationsgivning 23 Motion om en redogörelse och prognos för Västmetrons 75 kostnader, tidtabell för färdigställande och tilläggskostnader av tillfälliga trafikarrangemang 24 Motion om anvisande av lokaler för ett apotek tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt på Jorvs sjukhusområde och ansökan om tillstånd hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea 78

2 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige Sida 2 / Motion om att revidera upphandlingsprinciperna för daghemsoch skolbyggnader 26 Motion om digital inspelning av underliggande konstruktioner och av skyddet av byggnadsmaterial som lagras utomhus vid Esbo stads byggnadsinvesteringar Esbo Maria Guzenina ordförande

3 Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Fullmäktige Sida 3 / 84 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Redogörelse Ordförande konstaterar att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsdirektören och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B

4 Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige Sida 4 / 84 2 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare väjs representanter för Gröna och C.

5 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 5 / / Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ersättare i stadsplaneringsnämnden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer (C) till personlig ersättare för ledamot i stadsplaneringsnämnden Seppo Salo (C) istället för Tiina Halttunen (C). Redogörelse Tiina Halttunen (C), personlig ersättare för ledamot i stadsplaneringsnämnden Seppo Salo (C), anhåller per brev av om avsked från uppdraget på grund av avgång från Centern i Finland. Valbar till en nämnd är enligt 36 1 mom. i kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte: 1) den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden; 2) den som är anställd hos ett samfund eller en stiftelse som verkar inom nämndens uppgiftsområde och där kommunen har bestämmanderätt; eller 3) den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i behörig nämnd. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs till ersättare vara kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer (C) till personlig ersättare för ledamot i stadsplaneringsnämnden Seppo Salo (C) istället för Tiina Halttunen (C). Beslut Stadsstyrelsen:

6 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 6 / 84 Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom - Den valda - Nämndens sekreterare - Tiina Halttunen

7 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 7 / / Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ledamot i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer (Saml) till ledamot i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster istället för Johanna Ruuth-Karvonen (Saml). Redogörelse Ledamot i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster Johanna Ruuth-Karvonen (Saml) anhåller i ett brev av om befrielse från sina förtroendeuppdrag på grund av uppsägning av medlemskap i Samlingspartiet. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs till uppdraget vara kvinna Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer (Saml) till ledamot i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster istället för Johanna Ruuth-Karvonen (Saml). Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom - Den valda - Sektionens sekreterare - Johanna Ruuth-Karvonen

8 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 8 / / Stadsstyrelsen Beslutande om antalet fullmäktigeledamöter Beredning och upplysningar: Jouni Majuri, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige beslutar att antalet ledamöter i Esbo fullmäktige som väljs år 2017 från början av verksamhetsperioden är 75 ledamöter. Redogörelse Enligt 16 i kommunallagen (410/2015) fattar fullmäktige beslut om antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet ledamöter i fullmäktige ska vara udda. I en kommun med invånare väljs minst 67 ledamöter för fullmäktige. Om fullmäktige inte fattar något beslut om antalet ledamöter i fullmäktige, ska det i lagen angivna minimiantalet ledamöter väljas. Fullmäktiges beslut om ett större antal ledamöter än minimiantalet eller om ett tidigare beslut ändras, ska justitieministeriet underrättas om detta före utgången av året före valåret. 16 i kommunallagen (410/2015) tillämpas för första gången för det fullmäktige som väljs 2017 enligt 147 i kommunallagen. I kvällsskolan för stadsstyrelsen och fullmäktiges förhandlingskommitté föreslog fullmäktigegrupperna att fullmäktige består av 75 ledamöter. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar att antalet ledamöter i Esbo fullmäktige som väljs år 2017 från början av verksamhetsperioden är 75 ledamöter. Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Justitieministeriet, utdrag

9 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 9 / / Stadsstyrelsen Uppföljningsrapport I år 2016 och därav föranledda åtgärder Beredning och upplysningar: Pia Ojavuo, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 antecknar den bifogade uppföljningsrapporten I för kännedom, 2 antecknar den bifogade koncernuppföljningsrapporten för kännedom, 3 antecknar utredningarna om iakttagelserna i uppföljningsrapporten 2016 för kännedom, 4 antecknar för kännedom protokollsanteckningarna för budgeten 2016, 5 godkänner följande förslag till budgetändringar: C04 Koncernstaben, ökning av anslaget med euro, C052 Koncerntjänster, stadsfakta, minskning av anslaget/ökning av verksamhetsbidraget med euro, Koncerntjänster, Esbo logistik minskning av anslaget/ökning av verksamhetsbidraget med euro, C056 Koncerntjänster, upphandlingscentralen, minskning av anslaget/ökning av verksamhetsbidraget med euro, Allmän förvaltning, aktier och andelar, ökning av anslaget med euro. Bilaga 1 Seurantaraportti 1 2 Konserniraportti 3 Vastaukset vuoden 2015 arviointikertomuksen huomioihin 4 Vuoden 2016 talousarvioon liittyvät pöytäkirjamerkinnät 5 Valtuustoryhmien toiminnan tukeminen

10 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 10 / 84 Tilläggsmaterial Redogörelse - Tarkastuslautakunnan lausunto Uppföljningsrapport I Allmänt ekonomiskt läge Utsikterna för tillväxt i världsekonomin och världshandeln har försämrats. Världshandelns tillväxt kommer att vara lam de följande två åren. Omröstningen om Brexit i Storbritannien har försvagat pundet och tillväxtförväntningarna i Storbritanniens ekonomi. Den osäkerhet som råder beträffande förhållandet mellan Storbritannien och EU minskar också tillväxten i hela Europa, inklusive Finland. Den ekonomiska utvecklingen i Finland är stel. Enligt uppgifter från juli ökade bruttonationalprodukten i Finland endast 0,2 procent i fjol. Finansministeriet förutspår att tillväxten från föregående år är 1,4 procent i år, en procent 2017 och 1,3 procent Det så kallade konkurrenskraftavtalet ger kostnadsbesparingar och förväntningar om en bättre ekonomisk utveckling. Verkningarna av avtalet märks i ekonomin med fördröjning och verkningarna på kommunsektorns ekonomi klarnar på hösten. Omvärlden Enligt förhandsuppgifterna bodde personer i Esbo i slutet av juni. Ökningen från början av året var invånare, 300 fler än under motsvarande tid i fjol. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 13,9 procent i slutet av juni, 0,1 procent lägre än i fjol. Antalet arbetslösa var 0,8 procent mindre. Inom närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland var antalet arbetslösa i juni, (1,8 procent) fler än i fjol. I Esbo var antalet arbetslösa i slutet av juni och arbetslöshetsgraden var 11,2 procent. Antalet arbetslösa ökade fortsättningsvis, liksom i hela huvudstadsregionen. Antalet arbetslösa ökade med 397 (2,6 procent) från i fjol. Arbetslöshetsgraden var 0,3 procentenheter högre. Av de arbetslösa var 4823 (31 procent) högt utbildade och över 50 år. Antalet ungdomsarbetslösa var 1 733, en aning färre än i fjol. Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa utan avbrott i ett år) i Esbo var 6358, dvs. nästan 20 procent fler än i fjol. Andelen av samtliga arbetslösa var 41 procent. Antalet långtidsarbetslösa var störst i de specialsakkunnigas yrkesgrupper. Antalet långtidsarbetslösa har ökat oavbrutet sedan Om trenden fortsätter kommer antalet långtidsarbetslösa grovt uppskattat att vara i juni Inom närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland annonserades nya lediga jobb i juni, (24,6 procent) fler än i fjol. Esbos arbets- och näringsbyrå annonserade lediga jobb i slutet av juni, 250 fler än i

11 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 11 / 84 fjol. Antalet lediga jobb har ökat under året, men antalet arbetslösa har också ökat. Ekonomin och verksamheten Stadens verksamhetsintäkterna kommer enligt prognosen att underskrida budgeten med 16 miljoner euro. Den största enskilda faktorn är markförsäljningsinkomsternas underskridning med 9 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna i januari-juli ökade med 9 miljoner euro från i fjol. Det jämförbara antalet anställda har ökat något. Personalkostnaderna underskrider prognosen och antalet kalkylerade årsverken inklusive hyrarbete är samma som i fjol. Enligt prognosen överskrids budgeten för den specialiserade sjukvården som utförs av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS med 3,8 miljoner euro, för äldreomsorgen med 2,3 miljoner euro och för familje- och socialtjänsterna med 2,4 miljoner euro. Överskridningarna täcks bland annat med HNS returnering av överskottet Enligt prognosen underskrids verksamhetsutgifterna med 20 miljoner euro. Detta beror i hög grad på poster av engångsnatur; metrons driftsvederlag och räntans andel av finansieringsvederlaget, 14 miljoner euro, flyttar till kommande år samt HNS returnering av överskottet 2015, som var 8,9 miljoner euro. Verksamhetsbidraget torde överskrida budgeten på grund av dessa poster av engångsnatur. Sektorernas mål är att öka verksamhetsbidraget med 15 miljoner euro år Utfallet av åtgärderna märks inte ännu i sektorernas prognoser. Enligt utfallet i juli och prognosen för resten av året kommer årsbidraget att vara 128 miljoner euro och resultatet positivt, men båda kommer att ligga betydligt under den nivå som krävs för en balanserad ekonomi enligt programmet för produktivitet och balansering av ekonomin. Skatteintäkterna var 853 miljoner euro till slutet av juli och enligt prognosen kommer budgeten på miljoner euro att nås. Skatteintäkterna torde öka 0,4 procent, dvs. 4 miljoner euro, från i fjol. Statsandelarna kommer att vara 59 miljoner euro. De finansiella intäkterna under början av året följer budgeten. Räntekostnaderna torde underskrida budgeten med 4 miljoner euro. Intäkterna av placeringarna torde följa budgeten. Investeringsutgifterna var uppe i 113 miljoner euro i slutet av juli. I den ändrade budgeten har det reserverats 412 miljoner euro för investeringar. Utifrån utfallet hittills under året och de kända överföringarna är prognosen för detta år dock högst 350 miljoner euro. Av budgetlånen på 344 miljoner euro har hittills upptagits 100 miljoner euro. Inga medel har överförts ur fonderna våren Enligt budgeten ska 15 miljoner euro överföras ur fonderna. Under året har kortfristig

12 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 12 / 84 finansiering använts. Stadens lånestock var i slutet av juli 567,1 miljoner euro. Stadens lånestock har ökat med 62 miljoner euro på ett år. I Berättelsen om Esbo ingår 36 resultatmål för Fem av dem torde inte nås eller det är osäkert om de nås eller de nås delvis under slutet av året. Dessa mål gäller fokusområdena Resurser och ledning samt fokusområdet Invånare och tjänster. Alla mål som gäller fokusområdet Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling torde nås. 2. Ändringar i budgeten Tre personer flyttades från koncerntjänsterna till koncernstaben i början av året. När budgeten bereddes hade flyttningen inte ännu beslutats och dessa finns därför i koncerntjänsternas anslag. Från koncerntjänsterna till koncernstaben överförs euro. Till Esbo Catering Ab som grundades vid årsskiftet överfördes som apportegendom 4 miljoner euro. Som vederlag mot överlåtelsen av denna tecknade staden 990 nya aktier i Esbo Catering Ab. För aktierna betalade staden skillnaden mellan apportegendomen och rörelsekapitalet samt skulderna och reserveringarna vid överlåtelsen. För aktierna betalade staden ,82 euro. Denna utgift ingick inte i budgeten, ty besluten om Esbo Caterings egendom och finansiering fattades först efter att budgeten var färdig. 3. Koncernrapporten Koncernrapporten för januari-juni innehåller de väsentliga uppgifterna om ekonomin och verksamheten i de viktigaste dottersamfunden och samkommunerna. I rapporten ingår också långsiktiga prognoser samt en utredning över riskhanteringssystemets funktion i dottersamfunden och samkommunerna. Länsimetro Oy: Enligt den ursprungliga tidtabellen skulle metron börja köra , men projektet försenades. Före slutet av oktober säkras en tidtabell för förutsättningarna att inleda metrotrafiken. Huvuddelen av de gamla busslinjerna fortsätter efter Den fördröjda tidtabellen kan ha kostnadsverkningar, som utreds för närvarande. Sprängningen av metrotunneln mellan Mattby och Stensvik avancerar planenligt. Kiinteistö Oy Espoon sairaala: Målet är att patienterna kan flytta in i början av Det ursprungliga kostnadsförslaget var 150 miljoner euro. Kostnaderna kommer emellertid att vara miljoner euro. Fullmäktige beslutade att höja stadens proprieborgen för projektet till 175 miljoner euro i augusti. 4. Utvärderingsberättelsen för 2015 Stadsstyrelsen har bett nämnderna och direktionerna om utredningar om iakttagelserna i utvärderingsberättelsen för preentation i samband med första uppföljningsrapporten. Utredningarnas bifogas.

13 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 13 / 84 Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 antecknar den bifogade uppföljningsrapporten I för kännedom, 2 antecknar den bifogade koncernuppföljningsrapporten för kännedom, 3 antecknar utredningarna om iakttagelserna i uppföljningsrapporten 2016 för kännedom, 4 antecknar för kännedom protokollsanteckningarna för budgeten 2016, 5 godkänner följande förslag till budgetändringar: C04 Koncernstaben, ökning av anslaget med euro, C052 Koncerntjänster, stadsfakta, minskning av anslaget/ökning av verksamhetsbidraget med euro, Koncerntjänster, Esbo logistik minskning av anslaget/ökning av verksamhetsbidraget med euro, C056 Koncerntjänster, upphandlingscentralen, minskning av anslaget/ökning av verksamhetsbidraget med euro, Allmän förvaltning, aktier och andelar, ökning av anslaget med euro. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

14 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 14 / / Stadsstyrelsen Ramen för 2017 års budget och ekonomiplanen Beredning och upplysningar: Pia Ojavuo, tfn etunimi.sukunimi@espoo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner - verksamhetsinkomsterna och utgifterna i den bifogade ramen för resultaträkningen för år samt driftsekonomins totala utgifter och inkomsterna för beredning av ekonomiplanen, - den bifogade investeringsramen för varje förmögenhetsslag för år för beredning av ekonomiplanens investeringsprogram. Bilaga 6 Kehyslaskelmat Redogörelse För beredningen av budgeten för 2017 och ekonomiplanen för bestäms ramen i bilagan. Det centrala målet med ramen är att se till att målen för fullmäktigeperioden nås. Målet är i enlighet med det strategiska målet i fokusområdet Resurser och ledning att stadskoncernens ekonomi ska hållas i balans. Stadens skuldsättning ska stoppas senast Fullmäktige godkände i mars 2016 målen och fokusområdena för programmet för produktivitet och balansering av ekonomin. Centrala långsiktiga mål är: - Skuldsättningen ska stoppas senast Investeringarna ska ligga på en nivå som en balanserad ekonomi klarar av, högst 280 miljoner euro per år i snitt. - Ifall nya projekt föreslås till investeringsprogrammet vid den fortsatta beredningen över det genomsnittliga investeringstaket 280 miljoner euro, ska också finansieringen av dem alltid presenteras. - Driftsekonomins utgifter ska öka måttfullt. Detta förutsätter att produktiviteten ökar och att tjänsterna produceras på sätt som har kostnadsverkningar så att tillgodoseendet av det ökande behovet av tjänster kan finansieras. - Verksamhetsinkomsterna ska öka genom att öka avgifterna och markanvändningsinkomsterna.

15 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 15 / 84 Vid beredningen av ramen för driftsekonomin har verkningar av åtgärderna i programmet för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU) på anslagen och inkomstbudgeterna beaktats. Tillgodoseendet av behov att öka utgifterna har skurits ner utöver de TATU- och anpassningsåtgärder i driftsekonomin som sektorerna föreslår så att de centrala ekonomiska målen i TATU-programmet nås och skulden börjar minska i enlighet med fullmäktiges mål. För att lokalerna ska vara trygga och hälsosamma och inneluftsproblemen ska kunna åtgärdas införs ett årligt anslag på 10 miljoner euro för att svara på överraskande renoveringsbehov Spelrum skapas primärt inom investeringsprogrammet genom att sänka projektens kostnadsnivå. Inkomstbudgeten bygger på utvecklingen hittills, på den nationella prognosen för skatteintäkter, uppdaterad i juni med verkningarna av det s.k. konkurrenskraftsavtalet, och på de uppdaterade statsandelskalkylerna. Verkningarna av konkurrenskraftsavtalet på stadens inkomster och utgifter preciseras vid beredningen av budgeten. Den allmänna ekonomiska utvecklingen Utsikterna för tillväxt i världsekonomin och världshandeln har försämrats. Världshandelns tillväxt kommer att vara lam de följande två åren. Den ekonomiska utvecklingen i Finland är stel. Enligt uppgifter från juli ökade bruttonationalprodukten i Finland endast 0,2 procent i fjol. Enligt finansministeriets prognos är tillväxten från föregående år 1,4 procent i år, en procent 2017 och 1,3 procent Enligt finansministeriets prognos stiger priserna med 0,5 procent och inkomstnivåindex med 1,2 procent. Ökningen av arbetslösheten har åtminstone temporärt avmattats. Prognosen för arbetslöshetsgraden 2016 är 9,2 procent och för ökningen av antalet sysselsatta 0,3 procent från i fjol. Antalet långtidsarbetslösa och strukturarbetslösa fortsätter att öka. Ökningen av arbetets produktivitet fortsätter att vara lam. Det så kallade konkurrenskraftavtalet ger kostnadsbesparingar och förväntningar om en bättre ekonomisk utveckling. Verkningarna av avtalet märks i ekonomin med fördröjning och verkningarna på kommunsektorns ekonomi klarnar på hösten. Verkningarna på skatteintäkterna av de ändringar av beskattningsgrunderna som företas på grundval av konkurrenskraftsavtalet kompenseras till kommunerna i enlighet med regeringsprogrammet. Esbos omvärld och ekonomi Folkmängden I Esbo bodde personer i början av detta år. Ökningen i fjol var invånare, dvs. 1,6 procent. Ökningen är litet mindre än Antalet invånare med utländskt modersmål var år Deras andel hade ökat till 14,2 procent. De vanligaste utländska modersmålen var

16 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 16 / 84 fortsättningsvis ryska, estniska, engelska, somaliska och kinesiska. Inom befolkningsökningen ökade andelen invånare med utländskt modersmål till 73 procent. Andelen barn under skolåldern minskade och även antalet var lägre än Skolbarnens andel ökade en aning och även antalet ökade. Antalet invånare mellan 16 och 19 år minskade. Antalet invånare mellan 20 till 34 år ökade trots att deras andel av befolkningen minskade en aning. Samma gällde för invånarna mellan 36 och 64 år. Antalet invånare över 65 år ökade med cirka 1500 och andelen ökade till 13,9 procent. Antalet invånare över 75 år ökade med över 500 och andelen ökade till 5,1 procent. Befolkningsprognos Befolkningsprognosen för Esbos stadsdelar ställs för 10 år. Befolkningsprognosen i stadsdelarna bygger på prognosen för bostadsproduktionen. I hela staden ökar folkmängden årligen med 1,6 procent , åren med 1,5 procent och från 2020 med 1,3 1,1 procent. Under hela prognosperioden är ökningen i snitt 1,3 procent per år. Största delen av ökningen beror på födelseöverskott. Födelseöverskottets utveckling i Esbo är relativt stabil, cirka invånare per år. Den övriga ökningen beror på flyttningsöverskott från andra kommuner och invandring. Flyttningsrörelsens andel av befolkningsökningen kan variera mycket från år till år. Folkmängden ökar enligt prognosen från invånare i början av år 2016 till i början av år Ökningen vore invånare, dvs invånare per år i snitt. Enligt prognosen ökar folkmängden år med invånare per år och från år 2020 med invånare per år. Under dessa tio år är bostadsproduktionen störst i Storåkern. Enligt prognosen för bostadsproduktionen byggs där nya bostäder under denna tid. Över bostäder byggs även i Ängskulla, Otnäs, Bergans, Ivisnäs och Bastnäs. Befolkningen åldras; antalet invånare över 65 år ökar med och antalet invånare över 75 år och över 85 år ökar med respektive under prognosperioden. Sysselsättning och arbetslöshet I Esbo var antalet arbetslösa i slutet av juni och arbetslöshetsgraden var 11,2 procent. Antalet arbetslösa ökade fortsättningsvis, liksom i hela huvudstadsregionen. Antalet arbetslösa ökade med 397 (2,6 procent) från i fjol. Arbetslöshetsgraden var 0,3 procentenheter högre. Av de arbetslösa var (31 procent) högt utbildade och över 50 år. Ökningen av antalet arbetslösa i Esbo har emellertid avmattats under senaste arton månader. Trenden pekar på att ökningen ytterligare

17 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 17 / 84 avmattas och upphör vid årsskiftet. Ifall trenden slår in är antalet arbetslösa i juni Ungdomsarbetslösheten har ökat oavbrutet sedan slutet av år 2011, även om ökningen har avmattats en aning under det senaste året. Antalet ungdomsarbetslösa var 1 733, en aning färre än i fjol. Om trenden de två senaste åren fortsätter, kommer antalet ungdomsarbetslösa att vara ungefär i juni Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa utan avbrott i ett år) i Esbo var 6 358, dvs. nästan 20 procent fler än i fjol. Andelen av samtliga arbetslösa var 41 procent. Antalet långtidsarbetslösa var störst i de specialsakkunnigas yrkesgrupper. Antalet långtidsarbetslösa har ökat oavbrutet sedan Om trenden fortsätter kommer antalet långtidsarbetslösa grovt uppskattat att vara i juni Antalet arbetslösa utländska medborgare var i slutet av juni, en ökning på 11 procent från i fjol. Ifall de två senaste årens trend fortsätter är antalet arbetslösa utländska medborgare i juni I fjol ökade antalet flyktingar i Esbo snabbt. Antalet arbetslösa utländska medborgare ökar allteftersom uppehållstillstånd beviljas. Utveckling av stadens ekonomi Räkenskapsperiodens resultat var 28 miljoner euro 2015 och årsbidraget var 155 miljoner euro. Nettoinvesteringarna var 315 miljoner euro, vilket är mycket i relation till stadens inkomster och årsbidraget, och staden har varit tvungen att öka upplåningen. I fjol lånades 269 miljoner euro och 40 miljoner euro överfördes ur fonderna. Det förbättrade årsbidraget och resultatet 2015 berodde i synnerhet på höjningen av fastighetsskattesatsens nedre gräns och på de finansiella intäkterna. Finansieringsintäkterna har i flera års tid förbättrat stadens resultat, eftersom medel överförts från fonder och gamla intäkter har realiserats. Motsvarande intäktsföringar kommer inte att göras i år eller de kommande åren. Trots att resultatet och årsbidraget var skapliga i förhållande till kommunbranschen i stort, är de emellertid otillräckliga för stadens tillväxt och investeringar och underskrider med 100 miljoner euro en tillräcklig nivå för långsiktig finansiering av investeringarna. Till de viktigaste målen under fullmäktigeperioden hör balansering av stadskoncernens ekonomi. Fullmäktige godkände de uppdaterade målet och riktlinjerna i programmet för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU 2) våren TATU 2:s centrala mål är att Esbokoncernens skuldsättning minskar och att skulden börjar minska senast Detta kräver att investeringarna ligger på en nivå som en balanserad ekonomi klarar av, att driftsekonomin anpassas och att inkomstbasen förstärks.

18 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 18 / 84 Budgeten för 2016 visar ett underskott på 19 miljoner euro på grund av merkostnaderna av den svaga ekonomiska utvecklingen, den kraftigt ökande efterfrågan på tjänster, invandringen och den ökande arbetslösheten. Enligt prognosen som bygger på utfallet i juli blir resultatet positivt år Detta beror i hög grad på poster av engångsnatur; metrons driftsvederlag och räntans andel av finansieringsvederlaget, 14 miljoner euro, flyttar till kommande år samt HNS returnering av överskottet 2015, som var 8,9 miljoner euro. Sektorernas mål är att öka verksamhetsbidraget med 15 miljoner euro år Årsbidraget och resultatet kommer emellertid att ligga långt från TATU:s mål och från de internt tillförda medel som behövs för finansieringen. I enlighet med budgeten upplånas därför 246 miljoner euro. Staden har investerat rekordmycket under de senaste åren. Enligt prognosen investerar staden 350 miljoner euro och stadskoncernen över 700 miljoner euro Stadens lånestock ökade 217 miljoner euro år 2015 och den ökar enligt prognosen 246 miljoner euro Stadens lånestock är enligt prognosen 750 miljoner euro i slutet av året. Koncernens lånestock ökade 506 miljoner euro år 2015 och ökar enligt prognosen 500 miljoner euro Koncernens lånestock är enligt prognosen 3,1 miljarder euro i slutet av år I TATU-programmets mål beaktas inte Esbo bostäder Ab:s och Helsingforsregionens miljötjänsters lån. Stadskoncernens lånestock enligt ovan nämnda definition är enligt prognosen miljoner euro, euro per invånare, vid årets slut. Enligt de uppdaterade ekonomiska målen i TATU-programmet får koncernens lånestock inte vara större än 2,6 miljarder euro, euro per invånare. Planeringsomgångens utgångspunkter Skatteinkomstprognosen justerades i augusti utifrån uppgifterna om influten kommunalskatt och samfundsskatt i hela landet och Esbo år 2015, skatteavräkningarna för januari juli år 2016 samt Finlands kommunförbunds med verkningarna av konkurrenskraftsavtalet uppdaterade skatteinkomstprognos. Enligt prognosen är skatteinkomsterna miljoner euro 2016 vilket motsvarar budgeten. Enligt prognosen ökar kommunalskatteinkomsterna med 2,0 procent och minskar samfundsskatteinkomsterna med 14,8 procent efter att den temporära höjningen av fördelningsandelen slopades i början av året. Kommunalskatteinkomsterna minskar åren på grund av konkurrenskraftsavtalet, enligt vilket arbetsgivaravgifter stegvis överförs till arbetstagarna. Samfundsskatteinkomsterna torde öka en aning på grund av att företagens personalutgifter minskar och arbetstiden ökar. År 2017 uppskattas skatteintäkterna öka med cirka 1,3 procent. I inkomstbudgeten 2017 höjs skattesatsen för permanenta bostäder och den allmänna fastighetsskattesatsen till de nya nedre gränserna. På grund

19 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 19 / 84 av höjningarna ökar stadens fastighetsskatteinkomster med cirka 6 miljoner euro (6,7 procent). I övrigt följer skatteinkomstprognosen de nuvarande skattesatserna Esbo Nedre gräns Övre gräns Kommunalskattesats 18,00 Fastighetsskattesatserna: Allmän fastighetsskatt 0,86 0,86 1,80 Permanent bostadsbyggnad 0,39 0,39 0,90 Övrig bostadsbyggnad* 0,80 0,80 1,55 Kraftverksbyggnad 2,00 1,00 2,85 Allmännyttigt samfund 0,00 0,00 1,00 Obebyggd byggnadsplats** 3,00 2,36 3,00 Obebyggd byggnadsplats, övriga 1,00 3,00 För statsandelarna 2017 föreligger Finlands kommunförbunds preliminära kommunvisa beräkningar från juni i år. Statsandelarna uppskattas uppgå till 44 miljoner euro 2017 mot 59 miljoner euro i år. Minskningen av statsandelarna beror till stor del på överföringen av finansieringen av det grundläggande utkomststödet till folkpensionsanstalten. Kommunens andel dras av från statsandelarna. Driftsekonomin samt resultaträkning och finansieringsanalys Vid beredningen av ramen för driftsekonomin har verkningar av åtgärderna i programmet för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU) på anslagen och inkomstbudgeterna beaktats. Driftsekonomins budgetramar för bygger på budgeten för 2016 samt på prognosen för budgetutfallet 2016 som bygger på bokslutet för 2015 och utvecklingen hittills under året. Stadens strategiska mål är att stadskoncernens ekonomi är i balans. För att driftsekonomins ramar ska hålla bör verksamhetsbidraget 2016 utfalla bättre än budgeten. Dessutom bör stadens samt samkommunernas och andra tjänsteproducerande samfunds produktivitet förbättras minst en procent. Stadens mål är att verksamhetsbidraget är 15 miljoner euro bättre än i budgeten. Detta är även en utgångspunkt för beredningen av stadens och sektorernas budgetramar I ramen ingår de uppskattade verkningarna av konkurrenskraftsavtalet Konkurrenskraftsavtalet sänker personalkostnaderna med uppskattningsvis 12 miljoner euro år 2017: Semesterpenningen minskar med 30 procent, uppskattningsvis 7 miljoner euro och socialskyddsavgifterna minskar med uppskattningsvis 5 miljoner euro när de övergår från arbetsgivaren till arbetstagaren. Den förlängda arbetstiden sänker personalutgifterna med uppskattningsvis 1,32 procent, vilket beaktas vid budgetberedningen. Målet för verksamhetsinkomsterna har höjts genom att räkna med förhöjda inkomster av avgifter och i anslutning till markanvändningen. Budgeten 2017 för de sistnämnda har höjts med 22 miljoner euro från i år.

20 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 20 / 84 Byggandet av avtalsenlig kommunalteknik och markanvändningsersättningarna ökar från tidigare år på grund av att det byggs nya, stora områden. Arrendeinkomsterna och markförsäljningen ökar också. I rammålen för verksamhetsinkomsterna och verksamhetsutgifterna beaktas den på folkökningen beroende ökningen av tjänster, ändringar i de interna tjänsternas pris och volym samt uppskattade årliga ändringar i prisindexen. Lönekostnaderna beräknas enligt 0 procents påslag. Produktiviteten måste fortlöpande förbättras för att ramen för driftsekonomin ska kunna genomföras. Driftsekonomins tillväxt motsvarar de stora städernas rammål. I utgifterna beaktas kostnaderna då stora projekt fullbordas. Västmetron och Esbo sjukhus startar båda i början av Det ökade behovet av tjänster har beaktats i ringa utsträckning. Staden utgår från att ökningen finansieras genom att förbättra produktiviteten. För köp av tjänster från HNS reserveras 3 miljoner euro mera än i budgeten för 2016 och för kommunens andel av arbetsmarknadsstödet lika mycket som prognosen för Stadens årsbidrag ska ligga över 200 miljoner euro 2019 för att den finansiella ställningen ska fortsätta att vara balanserad och skuldsättningen ska stoppa. Ramens årsbidrag är 180 miljoner euro år 2017 och ökar till 211 miljoner euro år Finansieringen av investeringarna i den växande staden kräver ett ordentligt positivt resultat. För att skulden ska börja minska 2020 måste resultatet vara cirka 100 miljoner euro så att investeringarna kan finansieras utan ny skuld. Stadens resultat är 35 miljoner euro enligt budgetramen för 2017 och förbättras hela planperioden Budgeterna för koncerntjänsternas enheter som producerar interna tjänster bygger på nollresultat och minskande eller samma priser som 2016, exklusive måltidtjänsterna, vars priser stiger med högst 0,5 procent 2017 på grund av kostnaderna för det nya centralköket som tas i bruk. Produktivitetsmålen för de interna tjänsterna är minst lika stora som för de tjänsteproducerande sektorerna. Produktivitetsfördelarna överförs via prissättningen till de kommunala tjänsterna. Uppskattningen av fondernas intäkter, som påverkar årsbidraget och resultatet, är försiktig. Intäkterna bokförs i fondernas kapital och de ökar inte penningflödet till finansieringen av tjänsteproduktionen. I ramen räknas med fondöverföringar på 15 miljoner euro per år, vilket svarar mot deras långsiktiga avkastning. Finansieringen har i detta skede balanserats med nya lån och de ökade räntekostnaderna ingår i beräkningen. Investeringarnas ramkalkyl per förmögenhetsslag som tar hänsyn till det av fullmäktige godkända investeringstaket i TATU-programmet bifogas.

21 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 21 / 84 Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner - verksamhetsinkomsterna och utgifterna i den bifogade ramen för resultaträkningen för år samt driftsekonomins totala utgifter och inkomsterna för beredning av ekonomiplanen, - den bifogade investeringsramen för varje förmögenhetsslag för år för beredning av ekonomiplanens investeringsprogram. Behandling Föredragandens ändringar vid mötet har beaktats i protokollet. Elo lämnade understödd av Kivekäs m.fl. följande ändringsförslag: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner - verksamhetsinkomsterna och utgifterna i den bifogade ramen för resultaträkningen för år samt driftsekonomins totala utgifter och inkomsterna för beredning av ekonomiplanen, - den bifogade investeringsramen för varje förmögenhetsslag för år för beredning av ekonomiplanens investeringsprogram, med följande ändring: budgeten och ekonomiplanen ska bygga på en höjning av kommunalskatten med 0,5 skatteören. Inkomsterna av höjningen bidrar till att balansera ekonomin och stäcka den ökade skuldsättningen samtidigt som behoven av tjänster i den växande staden kan tillgodoses. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det hade lämnats ett understött förslag som avvek från föredragningen, vilket föranledde omröstning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen förkastat Elos ändringsförslag med 9 röster mot 5 och 1 borta. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes. För kännedom

22 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 22 / / Stadsstyrelsen Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2017 Beredning och upplysningar: Pia Ojavuo, tfn Samuli Skyttä, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige fastställer 1 kommunalskattesatsen för 2017 till 18,00 % 2 följande fastighetsskattesatser för 2017: - Allmän fastighetsskatt 0,86 - Permanent bostadsbyggnad 0,39 - Övriga bostadsbyggnader 0,80 - Obebyggd byggnadsplats 3,00 - Allmännyttiga samfund 0,00 - Kraftverksbyggnader 2,00 Redogörelse Enligt lagen om beskattningsförfarande är den sista dagen för anmälning av skattesatser Prognosen för skatteintäkterna 2016 bygger på skatteredovisningarna mellan januari och oktober samt på preliminära uppgifter om beskattningen Uppskattningen av skatteintäkterna bygger på de föreslagna skattesatserna och prognoserna om ekonomin. Prognosen för samfundsskatten bygger på Kommunförbundets prognos för hela landet. Ekonomiprognoserna innehåller flera betydande osäkerhetsfaktorer, vilka mycket snabbt avspeglas i Esbo stads inkomstbas, som mest bygger på skatteinkomster. För att staden ska nå målen för balansering av ekonomin måste utgifterna anpassas till inkomstutvecklingen och produktiviteten måste förbättras systematiskt.

23 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 23 / 84 till skattesatser samt de nedre och övre gränserna: 2017 Esbo Nedre gräns Övre gräns Kommunalskattesats 18,00 Fastighetsskattesatserna: Allmän fastighetsskatt 0,86 0,86 1,80 Permanent bostadsbyggnad 0,39 0,39 0,90 Övrig bostadsbyggnad* 0,80 0,80 1,55 Kraftverksbyggnad 2,00 1,00 2,85 Allmännyttigt samfund 0,00 0,00 1,00 Obebyggd byggnadsplats** 3,00 2,36 3,00 Obebyggd byggnadsplats, övriga 1,00 3,00 År 2017 uppskattas skatteintäkterna öka med cirka 1,3 procent. Fastighetsskattelagen ändrades De undre och övre gränser för den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för permanenta bostäder 2017 höjdes. Den allmänna fastighetsskatten steg från 0,80 1,55 procent till 0,86 1,80 procent och skattesatsen för permanenta bostäder från 0,37 0,80 procent till 0,39 0,90 procent. Städerna ska alltså senast i 2017 års fastighetsbeskattning höja skattesatsen så att den faller inom de nya gränserna. På grund av höjningarna ökar stadens fastighetsskatteinkomster med cirka 6 miljoner euro (6,7 procent). I övrigt följer skatteinkomstprognosen de nuvarande skattesatserna. Prognos för skatteintäkter skatteintäkterna utifrån de föreslagna skattesatserna (1 000 euro): RÄKENSKAPSÅR ** 2017** 2018** 2019** Skatteslag Kommunalskatt Ändring % 2,1 2,0 0,9 3,6 1,9 Samfundsskatt Ändring % 12,5-14,8 0,9 5,4 2,5 Fastighetsskatt Ändring % 28,9 1,5 6,7 0,4 0,0 BOKFÖRS SOM SKATTEINKOMST Ändring % 4,6 0,3 1,3 3,5 1,8

24 2015 Ändring %- enheter 2015 Ändring %- enheter 2015 Ändring %- enheter 2015 Ändring %- enheter 2015 Allmännytti gt samfund Obebyggd byggnadsplats Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 24 / 84 Stora städers skattesatser år 2016: Kommun/ Invånare Inkomstskatt Permanent bostadshus Fastighetsskatt Övrigt bostadshus Allmän fastighetsskattesats Kraftverk Om annan än allmänna Hela landet ,87 0,04 1,00 0,01 0,47 0,01 1,11 0,04 Exkl. Åland ,89 0,04 1,00 0,01 0,47 0,01 1,11 0,04 Nyland ,86 0,01 0,88 0,00 0,40 0,00 1,14 0,04 Esbo ,00 0,80 0,37 0,80 2,00 0,00 3,00 Helsingfors ,50 0,80 0,37 0,80 3,10 2,30 Jyväskylä ,00 1,00 0,37 1,00 2,85 3,00 Kouvola ,50 1,00 0,37 0,80 3,00 Kuopio ,75 0,90 0,50 1,10 2,85 3,00 Källor ,75 1,05 0,50 0,90 0,25 3,00 Uleåborg ,25 1,15 0,55 0,00 1,15 2,85 0,55 3,00 Björneborg ,75 0,25 1,45 0,10 0,65 0,10 1,35 0,20 3,10 0,00 Tammerfors ,50 1,30 0,52 1,10 2,50 3,00 Åbo ,00 1,30 0,15 0,55 0,05 1,55 0,45 3,10 4,00 Vanda ,00 0,95 0,40 0,90 3,10 0,16

25 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 25 / 84 Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer 1 kommunalskattesatsen för 2017 till 18,00 2 följande fastighetsskattesatser för 2017: - Allmän fastighetsskatt 0,86 - Permanent bostadsbyggnad 0,39 - Övriga bostadsbyggnader 0,80 - Obebyggd byggnadsplats 3,00 - Allmännyttiga samfund 0,00 - Kraftverksbyggnader 2,00. Behandling Elo lämnade understödd av Kivekäs följande ändringsförslag: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer kommunalskattesatsen 2017 till 18,50 procent. Byman lämnade understödd av Lahtinen följande ändringsförslag: "Fullmäktige fastställer fastighetsskatten för kraftverksbyggnader 2016 till 2,85 procent." Efter att diskussionen hade avslutats, konstaterade ordförande att det förelåg understödda ändringsförslag som man måste rösta om. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen förkastat Elos ändringsförslag med 9 röster mot 5 och 1 borta. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att Bymans förslag till ändring förkastats med 12 röster mot 2 och 1 borta. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes. För kännedom

26 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 26 / / Stadsstyrelsen Åtgärder med anledning av överföring av Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnias verksamhet och uppgifter till Omnia koulutus Oy Beredning och upplysningar: Ari Konttas, tfn Tiina Pesonen, tfn Timo Ketonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen I syfte att överföra Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnias verksamhet och uppgifter till Omnia koulutus Oy från och med beslutar fullmäktige att - samkommunens tillgångar, fordringar, ansvar och personal övergår till Omnia koulutus Oy från och med , - aktierna fördelas mellan samkommunens medlemskommuner i proportion till kommunernas nuvarande andelar och Omnia betalar överlåtelseskatten för aktieöverlåtelserna, - samkommunen upplöses efter att ovannämnda åtgärder har genomförts, - samkommunens styrelse svarar för beredningen av avtalet om upplösning och för likvidationen samt gör en anmälan om upplösningen till regionförvaltningsverket. Verkställigheten av besluten förutsätter att samkommunens övriga medlemskommuner har fattat likalydande beslut. Beslutet förutsätter också att skattemyndigheten beviljar befrielse från överlåtelseskatten när fastigheterna överförs till bolaget och att undervisnings- och kulturministeriet har överfört samkommunens nuvarande tillstånd att ordna utbildning och att upprätthålla en läroanstalt till bolaget. Bildningssektorn ska rapportera till koncernsektionen om hur beredningen framskrider. Bilaga Redogörelse 7 Omnia koulutus Oyn Osakassopimus 8 Omnia koulutus Oy Yhtiöjärjestys Stadsstyrelsens koncernsektion uppmanade bildningssektorn att bereda en utredning om den ändamålsenligaste juridiska verksamhetsformen för Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnia för organisering av samkommunens framtida verksamhet så att utredningen och beslutsförslaget föreläggs stadsstyrelsen i augusti Koncernsektionen förutsatte vidare att det i utredningen vid sidan av den

27 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 27 / 84 juridiska granskningen ska fästas särskild vikt vid kund- och personalperspektivet och förutsättningarna att genomföra koncernstyrning samt eventuella risker i olika alternativ. Samkommunens uppgift och medlemskommuner Espoon seudun koulutuskuntayhtymä har i uppgift att på sina medlemskommuners vägnar ordna yrkesutbildning och arbetslivsutvecklings- och innovationsverksamhet som stöder denna, vilka finansieras med statsandelar, med inkomster från utbildning som direkt säljs till företagskunder och med nationell och internationell projektfinansiering. Samkommunen har dessutom i uppgift att på medlemskommunernas vägnar i form av köpta tjänster genomföra verkstadsverksamhet för ungdomar, i fråga om Esbo stad vuxengymnasieutbildning samt för 18 år fyllda invandrare examensinriktad undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen och grundläggande utbildning. För utbildningar och tjänster som genomförs i form av köpta tjänster får samkommunen statsandelsfinansiering, kundavgiftsinkomster samt finansieringsandelar från kommunerna. Samkommunens medlemskommuner och deras andelar av grundkapitalet är: - Esbo stad 86,89 andelar - Kyrkslätts kommun 11,46 andelar - Grankulla stad 1,65 andelar Omnia koulutus Oy I en ändring av kommunallagen som trädde i kraft (626/2013, RP 32/2013) har kommunerna och samkommunerna förelagts skyldighet att bolagisera sin verksamhet då verksamheten bedrivs i ett konkurrensläge på marknaden. När en kommun eller en samkommun verkar på ovannämnda sätt på marknaden ska den överföra skötseln av uppgiften till ett aktiebolag, ett andelslag, en förening eller en stiftelse eller annars ordna verksamheten så att den inte snedvrider konkurrensen. I lagen ingår en övergångstid till utgången av Stadsstyrelsens koncernsektion uppmanade Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnia att inleda förberedelser för genomförande av den bolagiseringsskyldighet som avses i kommunallagen i fråga om den arbetskraftspolitiska utbildningen så att utbildningen ordnas av ett aktiebolag som samkommunen äger. Omnia koulutus Oy registrerades På grund av övergångsbestämmelsen som gäller till utgången av 2016 har verksamheten, personalen, fastigheterna eller övrig egendom inte överförts till bolaget. Det föreslås att hela utbildningssamkommunen Omnias verksamhet från och med överförs till Omnia koulutus Oy enligt principerna i punkterna 1 och 3 i förslaget. Överföringen gäller tillgångar, fordringar, ansvar och personal. För närvarande är antalet fast anställda vid Omnia ungefär 870. Omnias byggnadsbestånd omfattar totalt cirka m 2,

28 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 28 / 84 som ligger i Esbo och Kyrkslätt. Omnia har inga långfristiga lån. Årligen har Omnia cirka studerande i yrkesutbildningen, cirka på vuxengymnasiet och cirka kursdeltagare inom fritt bildningsarbete. Bakom ändringen ligger effektivisering av Omnia verksamhet, säkerställande av konkurrenskraften och eventuell ökning av antalet aktieägare. Ärendet beskrivs närmare i avsnittet Överföringens betydelse med tanke på ägar- och koncernstyrningen. Med de andra ägarkommunernas tjänstemannaledning har det förts preliminära diskussioner om överföring av samkommunens verksamhet och uppgifter till ett aktiebolag och de har förhållit sig positivt till detta. Målet är att ärendet föreläggs för beslut i samkommunens övriga ägarkommuner under hösten 2016 efter att Esbo stad för sin del har fattat besluten. Utredning som gjorts i ärendet Utgångspunkten för utredningen är att Omnias verksamhetsform också i fortsättningen är sådan som bäst enligt principen om en lucka säkerställer och tar hänsyn till personkundernas livssituation och kommande kompetensbehov, företags- och arbetslivskundernas behov samt med tanke på ägarna att förvaltningen är transparent och koncernstyrningen genomförs. Omnias verksamhet kan organiseras som serviceuppgift på två alternativa sätt antingen så att den marknadsmässiga utbildningsverksamheten överförs till samkommunens dotterbolag eller att hela samkommunens verksamhet överförs som sådan till Omnia koulutus Oy. När utredningen gjorts har det bedömts vilket alternativ som garanterar de bästa förutsättningarna för utbildningsanordnaren för att stärka konkurrenskraften inom verksamhetsområdet så att de olika kundgrupperna (personkunder/företagskunder) får de tjänster de behöver. De olika alternativens konsekvenser för personalens ställning har också bedömts. Dessutom har alternativens konsekvenser för ägarstyrningen bedömts. På grundval av utredningen är det ändamålsenligast att hela samkommunens verksamhet och egendom övergår som sådana till Omnia koulutus Oy. Överföringens betydelse med tanke på kunderna Omnia koulutus Oy kan vid verksamhet i bolagsform också i fortsättningen svara för alla samkommunens nuvarande uppgifter. Detta gör det möjligt för studerande att fritt söka sig till Omnias olika utbildningar. Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnia har förutom tillstånden att ordna utbildning avtal om köpta tjänster med Esbo stad i fråga om det finska arbetarinstitutet och vuxengymnasiet som hör till samkommunen och i fråga om verkstadsverksamhet för ungdomar och uppsökande ungdomsarbete med Esbo stad, Grankulla stad och Kyrkslätts kommun.