Dynamiska processer i grupper

Transkript

1 Individers sätt att förhålla sig till omvärlden Dynamiska processer i grupper Anders Hytter Växjö universitet 23 mars, 2007 Fokus på de omedvetna eller oreflekterade dynamiska processer som utvecklas när människor möts för att göra saker tillsammans Grundläggande mekanismer Grundantagandegrupper Group G think 1

2 Det börjar hos det lilla barnet Objektrelationsteori (Melanie Klein) Det lilla barnets sätt att förhålla sig till den yttre verkligheten En del av ett barns normala utveckling Faser/steg i en utveckling till ett vuxet /kulturellt accepterat beteende och förhållningssätt Man kan senare i livet, enskilt och i grupp, komma att återvända (regrediera) till barndomens strategier Inte alltid ändamålsenliga i vuxen ålder Behov av att skapa ordning i en kaotisk värld Barnet kan till en början inte begripa vad som sker, men upplever obehag Hungrig, blöt, får magknip, blir kall etc. Den yttre världen är hotande, obegriplig och osammanhängande Barnet skapar därför en egen, inre föreställning om hur världen är konstruerad Objekten barnet möter är goda eller onda Det är de inre föreställningarna som styr beteendet, inte den yttre verkligheten 2

3 Fyra psykiska processer Barnet och den vuxne lever i två världar Den inre som man kan hantera själv Den yttre som man inte alltid kan påverka När den yttre världen blir för obegriplig, skapar vi ordning i den inre Sker framför allt med hjälp av fyra psykiska processer Projektion, Introjektion, Projektiv identifikation, samt Splitting Projektion Barnet eller den vuxne förflyttar delar av sig själv in i någon annan Den egna bilden av den andre tillskrivs nya känslor eller egenskaper Exempelvis att få ge utlopp för ilska Ett barn som misslyckas att bygga klossar Barnets behov av att bevara den inre bilden av sig själv som kompetent och duglig För att den inre bilden av det egna jaget inte ska förstöras måste barnet få använda sig av projektioner, t.ex. mamman, pappan, ett syskon etc. Projektion är en strategi som alla använder sig av för att kunna hantera egna känslor och föreställningar Projicering i av goda känslor Projektion vid förälskelse 3

4 Projektion i grupper Människor i grupper kan gå samman och gemensamt projicera egenskaper på andra Man skapar tillsammans en inre värld där individer och grupper tillskrivs både grandiosa och förskräckande egenskaper Dessa inre föreställningar kan leva länge länge länge Det finns gott om exempel från historien såväl som från modern tid hela folkslag (judar), grupper (invandrare) eller yrkesgrupper (politiker, kloka gummor ) som fått bli/är projektionstavlor för brister i samhället Ett exempel på kollektiv projektion Fotbollslaget har förlorat en viktig match Allt misslyckades, spelet, inövade fasta situationer etc. Irritation på plan, ett antal gula kort och något rött delas ut Efter matchen sitter laget tillsammans med tränaren och spyr galla över domarna. Spelarna är helt övertygade om att det var domarnas fel, dessa har gjort direkta fel i flera domslut Mer sansade och objektiva åskådare uppfattade domarnas insats som habil, medan man uppfattat att laget spelat långt under sin förmåga 4

5 Introjektion När delar av den yttre verkligheten tas in i och blir en del av individens självuppfattning Barnet som identifierar sig med goda egenskaper hos modern För att kunna behålla en bild av modern som vänlig och ömsint kan barnet själv ta på sig (introjicera) dåliga egenskaper hos modern Barnet gör sig själv till syndabock för mamman, eller idealiserar bilden ser bara det goda, vägrar se de dåliga sidorna Förälskelse man tar in, i sin egen personlighet, egenskaper som finns hos den andre/-a Introjektion i grupper Händer också i grupper Omedveten kollektiv process Gruppen skapar tillsammans en inre föreställning om hur världen ser ut Med denna som utgångspunkt agerar man Group think 5

6 Ett exempel på kollektiv introjektion I den lilla frikyrkoförsamlingen har det avslöjats att pastorn har ekonomiska problem och även begått några ekonomiska oegentligheter, bl.a. varit inblandad i ett par märkliga bilaffärer På ett extrainkallat församlingsmöte visade församlingsmedlemmarna stor ånger De anklagar sig själva för att ha givit it pastorn för låg lön Man har inte ställt upp med transporter när pastorn hade förrättningar i församlingens utkanter samtidigt som hans fru behövde bilen i sitt arbete Man upplevde sig också ha brustit i förböner och uppmuntran och inte ha givit pastorn det stöd han behövde Några ansåg att det var församlingsmedlemmarnas egoism och självupptagenhet som försatt pastorn i den svåra situationen Projektiv identifikation Alla behandlar en person som om han är ond och elak Till slut uppfattar han sig själv på just detta sätt, som ond och elak Personen har då identifierat sig med projiceringarna och gjort dessa till en del av sin egen självbild Tydligt vid exempelvis mobbing Fungerar även åt andra hållet behovet av, och styrkan i positiv återkoppling 6

7 Projektiv identifikation i grupper P I har stort förklaringsvärde också för dynamik i grupper Vanligt att grupper bidrar till att enskilda individer identifierar sig med gruppens gemensamma projektioner Alla behandlar en person som om han vore lat och oansvarig Han kommer snart att identifiera sig med dessa egenskaper Kommer att bidra till att han inte sköter sina uppgifter Gruppens föreställningar bekräftas och medlemmarna blir befriade från dessa dåliga egenskaper Märks t.ex. genom jargong, öknamn/smeknamn som blir bärare av egenskapen Andra typiska egenskaper som hanteras så här kan t.ex. vara Maktlystnad, Kontrolltvång, etc. Gruppen kan komma att dela ut flera olika roller som sedan medlemmarna identifierar sig med Ett exempel på P I i grupp På ett undervisningssjukhus hade sköterskorna mycket liten tilltro till elevernas förmåga att hantera vardagliga sjukhussituationer I utbildningssköterskornas ögon var eleverna lata, oberäkneliga och slarviga Stor risk för patienterna att låta dem ta hand om medicinering, injektioner, journalföring etc. När eleverna senare fick sådana uppgifter så slarvade de med journalskrivningen, felmedicinerade etc. Utbildningssköterskorna fick sin bild av eleverna bekräftad 7

8 Splitting Det lilla barnets utveckling igen Behöver dela upp det som finns där ute, objekten, i onda eller goda delar, för att kunna hantera en del av dem i taget Även hos vuxna, särskilt i pressade situationer Projektion handlar ofta om att man för över splittade onda delar av det egna jaget på annan person Försvarsmönster Både det lilla barnet och den vuxna människan behöver splitting, projektion och introjektion Utgör försvarsmönster som skyddar det egna jaget vid konflikter i det egna psyket Förbjudna känslor och impulser förs över till individer, id grupper eller organisationer (projektion) Vi tar in egenskaper från andra i vårt eget jag (introjektion) Vi reducerar vår ångest genom att dela in världen i goda mödrar och onda mödrar (splitting) 8

9 Exempel på försvarsmönster i grupper Processen i en grupp kan göra att deltagarna förenas i beteenden som innebär att de regredierar Låta ledaren utgöra objekt för sina behov av beroende och känsla av svaghet ledaren tillskrivs då styrka och förmåga Låta ledaren bli syndabock för att gruppen ska kunna göra sig av med sina agressioner Arbetsgrupp och grundantagandegrupp g g Bion, Wilfred Tavistock Institute, London Arbetsgrupp = när en grupp är i ett tillstånd av uppgiftsinriktning och problemlösande Grundantagandegrupp d = när arbetsgruppen börjar ägna sig åt annat och uppför sig som om den har skaffat sig en ny och gemensam uppgift Bekämpa en gemensam fiende Fly från krav som alla i gruppen upplever Gemensamt leta efter och/eller längta efter en befriare som ska hjälpa gruppen 9

10 Grundantaganden När ångesten över att inte komma vidare i den verkliga uppgiften blir för stark sker en kollektiv regrediering i gruppen Gruppen blir en grundantagandegrupp Det gruppen gör vilar på nya grundantaganden Dessa är inte formulerade eller uppenbara för deltagarna, de finns där ändå En underförstådd,,gemensam nämnare för det gruppen gör Fyra grundantaganden Beroende Gruppen skaffar sig säkerhet från en annan individ Flykt Gruppen flyr från kraven från någon eller något Kamp Gruppen attackerar någon eller något Parbildning Gruppen reproducerar sig själv 10

11 En arbetsgrupp kännetecknas av Arbetsgruppen har uppgiften i fokus Arbetet är verklighetsförankrat Deltagarna medverkar för att de har ett gemensamt intresse av att få ett arbete utfört Det finns en tydlig samarbetsanda i gruppen Deltagarna är beredda att avstå från sociala (individuella) belöningar Tankar, inlägg och idéer är inriktade mot handling Beroendegruppen kännetecknas av Det finns en underliggande ångest i gruppen Rädsla för något, ofta okänt och omöjligt att peka ut Ledaren uppfattas som omnipotent Den makt som projiceras på honom/henne innebär att medlemmarna ger en bild av sig själva som hjälplösa och beroende Medlemmarna blir förvirrade av information och om det ställs krav på dem Kan bete sig mycket irrationellt Varje försök till arbete saboteras Krav från ledaren på ansvarstagande slås genast ned Gruppen visar tillit till strukturer, procedurer, traditioner och bestämmelser Vill helst undvika att själva pröva och testa nya situationer eller idéer 11

12 Kampgruppen kännetecknas av Känsloläget är fientlighet och aggression Gruppen beter sig som om den var utsatt för en attack eller själv planerar en sådan Fienden kan finnas inom eller utanför gruppen Om inom gruppen, vanligt att ledaren blir syndabock Om ledaren inte är fienden förväntas han/hon leta upp denne och hleda attacken Det råder ett tillstånd av laglöshet i gruppen Regeln är att de starkaste överlever Paranoida myter och fantasier frodas i gruppen Deltagarna är ofta övertygade om att de är utsatta för intriger och förtal Finns en rädsla för att testa verkligheten Kanske inte finns någon fiende? Flyktgruppen kännetecknas av Känsloläget är misstänksamhet eller uppgivenhet Gruppen beter sig som om det inte var någon idé att anstränga sig, man kan inte heller se något skäl till varför man ens ska försöka Det man gör i gruppen är inte riktat mot det upplevda hotet, utan bort från de upplevda kraven Typiska flyktbeteenden t är Intellektualiseringar, rationaliseringar och generaliseringar Kan lägga mycket tid på diskussioner om trivialiteter Ofta många inslag av ytlig humor Skratt som spänningslösare Ledaren förväntas administrera olika strategier för reträtt Paranoida myter och fantasier frodas i gruppen 12

13 Parbildningsgruppen kännetecknas av Det huvudsakliga känsloläget är hoppfull förväntan och tillförsikt Man väntar på Messias, frälsaren Atmosfären i en parbildningsgrupp är oftast varm, intim och vänlig Lekfull stämning Inte sällan skämt med sexuella undertoner Det finns ingen fungerande ledare Det är ju denne/denna man väntar på Två viktiga syften Gruppens dynamik fyller två viktiga syften Hantera den verkliga uppgift gruppen har Sörja för individernas trygget, dvs. vara ett skydd mot ångest Ingen grupp klarar av att konstant fungera på arbetsgruppsnivå Kan vara funktionellt att blanda rationellt arbete med små utflykter 13

14 Se upp med! Hur hantera? Se upp när En grupp svartmålar en upplevd fiende i möte efter möte Gruppen lägger ALLT ansvar på ledaren och inte vill/kan utnyttja sin samlade kompetens Mycket tid används till att berätta roliga historier/skämt Ingen i gruppen vill ta på sig ledarrollen eller när man förkastar varje ny ledare som kommer fram Ledaren måste förstå vad som är grunden till att gruppen upplever ångest inför att arbeta med den verkliga uppgiften Lyfta fram och göra synligt/transparent Testa mot verkligheten Inte acceptera att bli föremål för medlemmarnas beroende Ruska om de som väljer att göra sig hjälplösa Homogen sammansättning Isolering Hot Stark ledare Group think Överskattar sin egen förmåga/moral Bortser från varningssignaler Utövar tryck mot enighet Har åsiktsvakter Kraftigt ökad risk för ogenomtänkta och katastrofala beslut 14

15 Exempel på Group think Grisbukten Watergate Kuppen i Chile Iraks invasion av Kuwait Kriget (nr 2) i Irak Palmegruppen Motalaskandalen 15