Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut
|
|
- Susanne Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut
2
3 Syfte Att undersöka unga vuxnas syn på Jeffrey Youngs modesformulär Schema Mode Inventory (SMI) som ett instrument att begripliggöra den unga vuxnas problematik Att fånga upp unga vuxnas attityd till skattningen SMI samt pröva en modell för skattningsgenomförande och återgivning av resultat och Att utvärdera en visuell modell för återkoppling och konceptualisering av modes
4 en integrerad och visuell återkopplingsmodell
5
6 Analysenheter i KBT Beteenden Tankar Kropp/känslor
7 Målsättning/fokus i KBT Beteenden Tankar Kropp/känsla Alternativ
8 Modesgrupper Copingmodes beteende Dysfunktionella föräldramodes tankar/förhållningssätt Barnmodes känsla Sund vuxen Alternativa tankar/ förhållningssätt
9 Hjördis Perris konceptualiseringsmodell Den stora och den lilla
10 Min återkopplingsmodell (2011)
11 Att testa den nya modellen Hur få material till den? Lämpligt formulär att hämta in data med
12 Schema Mode Inventory 124 påståenden, skattas från 1 6 Kartlägger 14 olika modes indelade i fyra olika grupper: 1. Copingmodes (fight flight freeze) (5st) 2. Barnmodes (6st) 3. Dysfunktionella föräldramodes (2st) 4. Sund vuxen (1st)
13 MODESMODELLEN (2011) Dysfunktionella föräldramodes Copingmodes Barnmodes Sund vuxen
14 BETEENDE (Copingmode) KÄNSLA (Barnmode) TANKE (Föräldramode) Flykt (flight) Känsloavstängt skydd Avstängd självtröst Arga barnet Ursinniga barnet Impulsiva barnet Odisciplinerade barnet Sårbara barnet Straffande förälder Krävande förälder Kamp (fight) Berättigad/självgod Översittare/Angripare Kapitulation (freeze) Följsam kapitulering Glada barnet Sund vuxen Copyright: Karolin Lindberg
15 Flykt DP (Känsloavstängt skydd) 28. Likgiltig för det mesta 33. Kall/hjärtlös mot andra 34. Frånkopplad (ej i kontakt med mig själv, känslor, andra) 39. Avstånd till andra 43. Känner ingenting 59. Vill ej bli engagerad i andra msk 64. Inte i känslomässig kontakt med andra 75. Bryr mig inte om ngt, inget betyder nåt 88. Tom och flack Kamp SA (Berättigad / självgod) 10. Gör saker för att komma i centrum 11. Irriterad då andra ej gör det jag ber dem om 27. Viktigt att vara nr Nöjer mig ej m näst bäst 44. Gör det jag vill ej hänsyn till andras behov / känsla 74. Speciell/bättre än andra 81. Kritisk mot andra 89. Bäst i allt jag gör 91. Krävande mot andra 114. Behöver ej följa samma regler som andra Kapitulerande COPING KÄNSLA TANKE DS (Avstängd självtröst) 41. Arbetar och sportar intensivt tänker ej på sånt som gör en upprörd 52. Gör spännande / tröstande saker för att undvika känslor (t ex arbeta, spela, äta, alkohol shoppa, TV, sex) 57. Alltid sysselsatt för att slippa störande tankar/ känslor 86. Distraherar mig från upprörande tankar/ känslor BA (Översittare/angripa) 1. Kräver respekt andra får ej köra m mig 24. Om andra retas, angriper, förlöjligar mig är jag en förlorare 32. Anfall är bästa försvar 53. Jämlikhet finns ej bäst vara i överläge 77. Om ej dominera andra kommer de dominera mig 93. Osårbar 99. Om dominera andra inget kan hända en 102. Retas/mobbar andra 112. Nedvärderar andra CS (Följsam kapitulering) 8. Är till lags för att undvika konflikter, konfrontationer, avvisanden 18. Ändrar mig efter de msk som jag är med för att de ska gilla/godkänna mig 37. Låter andra kritisera/nedvärdera mig 38. Låter andra bestämma i förhållanden 55. Låter andra msk få som de vill i stället för att uttrycka mina egna behov 100. Beter mig passivt även när jag inte gillar hur saker är 108. Står ut med vadsomhelst från msk som är viktiga för mig AC (Arga barnet) 22. Om ej kämpa bli utsatt för övergrepp /ignorerad 42. Arg om folk tar min frihet/oberoende 47. Rasande på andra 49. Massa ilska på hög, behov släppa ut den 56. Om annan ej är på min sida är den emot mig 63. Arg blivit lämnad ensam / övergiven 76. Arg om nån talar om hur jag ska känna/ bete mig 79. Vill läxa upp msk som behandlat mig illa 103. Vill slå/skada nån för vad den gjort mig 109. Lurad/orättvist behandlad EC (Ursinniga barnet) 14. Ilskeutbrott 25. Angriper andra fysiskt då bli arg 26. Om arg kontr. ej ilska, tappar humör 46. Då arg kastar saker omkring mig 54. Då arg förlorar kontroll, hotar andra 60. Så arg skadat, dödat en annan 92. Då arg tappar kontroll, skadar andra 98. Då arg förstör saker 101. Min ilska är okontrollerbar 123. Så arg känner mig kapabel att döda nån VC (Sårbara barnet) 4. Otillräcklig/bristfällig 6. Vilsen 36. Desperat 50. Ensam 67. Förödmjukad 71. Har msk runtom känner mig ändå ensam 105. Ensam i världen 106. Svag, hjälplös 111. Utesluten, exkluderad 119. Ingen älskar mig IC (Impulsiva barnet) 12. Svårt att kontrollera mina impulser 15. Beter mig impulsivt eller uttrycker känslor så att jag hamnar i svårigheter/sårar andra 35. Följer blint känslorna 40. Tänker ej på vad jag säger hamnar i svårigheter/ sårar andra 66. Bryter mot regler ångrar det senare 69. Handlar först tänker sedan 78. Talar om vad jag känner / gör saker impulsivt utan att tänka på konsekvenserna 97. Omöjligt kontrollera mina impulser 110. Om lust att göra nåt gör jag det bara UC (Odisciplinerade barnet) 13. Lätt frustrerad / ger upp om ej nå målet 21. Vill ej göra rutinuppgifter som är långtråkiga 30. Löjligt att planera i förväg hur man ska hantera en situation 65. Kan inte förmå mig att göra sånt som är obehagligt även om det är för mitt eget bästa 70. Lätt uttråkad, tappar intresset för saker 107. Lat HC (Glada barnet) 2. Älskad, accepterad 17. Nöjd, avslappnad 19. I kontakt med andra msk 48. Passar in tillsammans med andra 61. Stabilitet/trygghet i mitt liv 68. Litar på de flesta människor 95. Känner mig trygg 96. Lyssnad till, förstådd, bekräftad 113. Optimistisk 122. Spontan, lekfull PP (Straffande förälder) 3. Unnar mig inte glädje förtjänar det inte 5. Har impulser att straffa mig själv, göra mig själv illa (skära mig) 9. Kan inte förlåta mig själv 16. Mitt fel om nåt dåligt händer 58. Är en dålig msk om jag blir arg på andra 72. Tillåter ej mig själv att göra trevliga saker som andra gör eftersom jag är en dålig msk 84. Förtjänar att bli bestraffad 87. Jag är arg på mig själv 94. Jag är en dålig msk 118. Jag förtjänar inte sympati när nåt dåligt händer mig DP (Krävande förälder) 7. Hård mot mig själv 23. Måste ta hand om msk runtom mig 45. Tillåter inte mig själv att koppla av/ha roligt förrän jag avslutat allt som borde göras 51. Försöker göra mitt bästa i allt jag gör 82. Är under konstant press att prestera/få saker gjorda 83. Undvika misstag annars klankar jag ner på mig själv 90. Offrar nöjen, hälsa, lycka för att nå upp till mina egna normer 104. Finns rätt/fel sätt att göra saker på, anstränger mig att göra saker rätt annars kritiserar jag mig själv 115. Mitt liv kretsar kring att få saker gjorda och göra dem rätt 116. Pressar mig själv att vara mer ansvarstagande än de flesta andra HA (Sund förälder) 20. Om problem dyker upp gå in för att lösa dem på egen hand 29. Löser problem rationellt utan att överväldigas av känslor 62. Vet när jag ska uttrycka känslor och när jag ska låta bli 73. Hävdar behov utan att överdriva 80. Kapabel att ta hand om mig själv 85. Kan lära, växa och förändras 117. Står upp för mig själv när jag blir orättvist kritiserad, skymfad, utnyttjad 120. I grunden är jag en god msk 121. Om nödvändigt genomför jag långtråkiga rutinuppgifter för att åstadkomma saker jag värdesätter 124. Har en god uppfattning om vem jag är och vad jag behöver för att kunna göra mig själv lycklig Copyright: Karolin Lindberg
16
17 Att tillämpa modellen utifrån skattningen Tillfälle 1: fylla i skattningen (SMI) Sammanställning av skattningen Plocka ut påståenden som skattats med 4,5 eller 6 (vid lågskattare även inkluderat skattning på 3 för att skapa en meningsfull återkoppling) Tömma återkopplingsmodellen på de låga skattningarna. OBS! Samtliga påståenden för Glada barnet samt Sund vuxen bibehålls tydligare vad som ska stärkas och arbetas med i terapi. Tillfälle 2: återkoppling utifrån en standardiserad modell
18
19 Flykt DP (Känsloavstängt skydd) 34. Frånkopplad (ej i kontakt med mig själv, känslor, andra) 43. Känner ingenting 88. Tom och flack Kamp SA (Berättigad / självgod) COPING KÄNSLA TANKE DS (Avstängd självtröst) 52. Gör spännande /tröstande saker för att undvika känslor (t ex arbeta, spela, äta, alkohol shoppa, TV, sex) 57. Alltid sysselsatt för att slippa störande tankar/ känslor 86. Distraherar mig från upprörande tankar/ känslor BA (Översittare/angripa) 1. Kräver respekt andra får ej köra m mig AC (Arga barnet) 49. Massa ilska på hög, behov att släppa ut den 76. Arg om nån talar om hur jag ska känna/ bete mig 103. Vill slå/skada nån för vad han/hon gjort mig 109. Lurad/orättvist behandlad EC (Ursinniga barnet) IC (Impulsiva barnet) 12. Svårt att kontrollera mina impulser 15. Beter mig impulsivt eller uttrycker känslor så att jag hamnar i svårigheter/sårar andra 35. Följer blint känslorna 66. Bryter mot regler ångrar det senare 69. Handlar först tänker sedan 78. Talar om vad jag känner / gör saker impulsivt utan att tänka på konsekvenserna 97. Omöjligt kontrollera impulser 110. Om lust att göra nåt gör jag det bara UC (Odisciplinerade barnet) 65. Kan inte förmå mig att göra sånt som är obehagligt även om det är för mitt eget bästa 70. Lätt uttråkad, tappar intresset för saker 107. Lat PP (Straffande förälder) 87. Jag är arg på mig själv DP (Krävande förälder) 7. Hård mot mig själv 23. Måste ta hand om msk runtom mig 45. Tillåter inte mig själv att koppla av/ha roligt förrän jag avslutat allt som borde göras 51. Försöker göra mitt bästa i allt jag gör 82. Är under konstant press att prestera/få saker gjorda 104. Finns rätt/fel sätt att göra saker på, anstränger mig att göra saker rätt annars kritiserar jag mig själv 115. Mitt liv kretsar kring att få saker gjorda och göra dem rätt Kapitulerande CS (Följsam kapitulering) 8. Är till lags för att undvika konflikter, konfrontationer, avvisanden 55. Låter andra msk få som de vill i stället för att uttrycka mina egna behov 100. Beter mig passivt även när jag inte tycker om hur saker är 108. Står ut med vadsomhelst från msk som är viktiga för mig VC (Sårbara barnet) 6. Vilsen 50. Ensam 71. Har msk runtom känner mig ändå ensam 105. Ensam i världen 106. Svag, hjälplös HC (Glada barnet) 2. Älskad, accepterad 17. Nöjd, avslappnad 19. I kontakt med andra msk 48. Passar in tillsammans med andra 61. Stabilitet/trygghet i mitt liv 68. Litar på de flesta människor 95. Känner mig trygg 96. Lyssnad till, förstådd, bekräftad 113. Optimistisk 122. Spontan, lekfull HA (Sund förälder) 20. Om problem dyker upp gå in för att lösa dem på egen hand 29. Löser problem rationellt utan att överväldigas av känslor 62. Vet när jag ska uttrycka känslor och när jag ska låta bli 73. Hävdar behov utan att överdriva 80. Kapabel att ta hand om mig själv 85. Kan lära, växa och förändras 117. Står upp för mig själv när jag blir orättvist kritiserad, skymfad, utnyttjad 120. I grunden är jag en god msk 121. Om nödvändigt genomför jag långtråkiga rutinuppgifter för att åstadkomma saker jag värdesätter 124. Har en god uppfattning om vem jag är och vad jag behöver för att kunna göra mig själv lycklig Copyright: Karolin Lindberg
20 Steg 1. Definition av modes Fokus i bilden: Översiktlig genomgång av samtliga visuella komponenter Modes = känslotillstånd som består av Strategier (göra) Stora Känslor (känna) Lilla Tankar arga/glada ansiktena Mer eller mindre medvetna Ryska dockor
21 Flykt DP (Känsloavstängt skydd) 34. Frånkopplad (ej i kontakt med mig själv, känslor, andra) 43. Känner ingenting 88. Tom och flack Kamp SA (Berättigad / självgod) COPING KÄNSLA TANKE DS (Avstängd självtröst) 52. Gör spännande /tröstande saker för att undvika känslor (t ex arbeta, spela, äta, alkohol shoppa, TV, sex) 57. Alltid sysselsatt för att slippa störande tankar/ känslor 86. Distraherar mig från upprörande tankar/ känslor BA (Översittare/angripa) 1. Kräver respekt andra får ej köra m mig AC (Arga barnet) 49. Massa ilska på hög, behov att släppa ut den 76. Arg om nån talar om hur jag ska känna/ bete mig 103. Vill slå/skada nån för vad han/hon gjort mig 109. Lurad/orättvist behandlad EC (Ursinniga barnet) IC (Impulsiva barnet) 12. Svårt att kontrollera mina impulser 15. Beter mig impulsivt eller uttrycker känslor så att jag hamnar i svårigheter/sårar andra 35. Följer blint känslorna 66. Bryter mot regler ångrar det senare 69. Handlar först tänker sedan 78. Talar om vad jag känner / gör saker impulsivt utan att tänka på konsekvenserna 97. Omöjligt kontrollera impulser 110. Om lust att göra nåt gör jag det bara UC (Odisciplinerade barnet) 65. Kan inte förmå mig att göra sånt som är obehagligt även om det är för mitt eget bästa 70. Lätt uttråkad, tappar intresset för saker 107. Lat PP (Straffande förälder) 87. Jag är arg på mig själv DP (Krävande förälder) 7. Hård mot mig själv 23. Måste ta hand om msk runtom mig 45. Tillåter inte mig själv att koppla av/ha roligt förrän jag avslutat allt som borde göras 51. Försöker göra mitt bästa i allt jag gör 82. Är under konstant press att prestera/få saker gjorda 104. Finns rätt/fel sätt att göra saker på, anstränger mig att göra saker rätt annars kritiserar jag mig själv 115. Mitt liv kretsar kring att få saker gjorda och göra dem rätt Kapitulerande CS (Följsam kapitulering) 8. Är till lags för att undvika konflikter, konfrontationer, avvisanden 55. Låter andra msk få som de vill i stället för att uttrycka mina egna behov 100. Beter mig passivt även när jag inte tycker om hur saker är 108. Står ut med vadsomhelst från msk som är viktiga för mig VC (Sårbara barnet) 6. Vilsen 50. Ensam 71. Har msk runtom känner mig ändå ensam 105. Ensam i världen 106. Svag, hjälplös HC (Glada barnet) 2. Älskad, accepterad 17. Nöjd, avslappnad 19. I kontakt med andra msk 48. Passar in tillsammans med andra 61. Stabilitet/trygghet i mitt liv 68. Litar på de flesta människor 95. Känner mig trygg 96. Lyssnad till, förstådd, bekräftad 113. Optimistisk 122. Spontan, lekfull HA (Sund förälder) 20. Om problem dyker upp gå in för att lösa dem på egen hand 29. Löser problem rationellt utan att överväldigas av känslor 62. Vet när jag ska uttrycka känslor och när jag ska låta bli 73. Hävdar behov utan att överdriva 80. Kapabel att ta hand om mig själv 85. Kan lära, växa och förändras 117. Står upp för mig själv när jag blir orättvist kritiserad, skymfad, utnyttjad 120. I grunden är jag en god msk 121. Om nödvändigt genomför jag långtråkiga rutinuppgifter för att åstadkomma saker jag värdesätter 124. Har en god uppfattning om vem jag är och vad jag behöver för att kunna göra mig själv lycklig Copyright: Karolin Lindberg
22 Steg 2. Emotionella behov Fokus i bilden: Lilla NN Skriftlig översikt av de emotionella behoven och vart och ett av dem gås igenom Hur sett ut för dig vad gäller detta?
23 Flykt DP (Känsloavstängt skydd) 34. Frånkopplad (ej i kontakt med mig själv, känslor, andra) 43. Känner ingenting 88. Tom och flack Kamp SA (Berättigad / självgod) COPING KÄNSLA TANKE DS (Avstängd självtröst) 52. Gör spännande /tröstande saker för att undvika känslor (t ex arbeta, spela, äta, alkohol shoppa, TV, sex) 57. Alltid sysselsatt för att slippa störande tankar/ känslor 86. Distraherar mig från upprörande tankar/ känslor BA (Översittare/angripa) 1. Kräver respekt andra får ej köra m mig AC (Arga barnet) 49. Massa ilska på hög, behov att släppa ut den 76. Arg om nån talar om hur jag ska känna/ bete mig 103. Vill slå/skada nån för vad han/hon gjort mig 109. Lurad/orättvist behandlad EC (Ursinniga barnet) IC (Impulsiva barnet) 12. Svårt att kontrollera mina impulser 15. Beter mig impulsivt eller uttrycker känslor så att jag hamnar i svårigheter/sårar andra 35. Följer blint känslorna 66. Bryter mot regler ångrar det senare 69. Handlar först tänker sedan 78. Talar om vad jag känner / gör saker impulsivt utan att tänka på konsekvenserna 97. Omöjligt kontrollera impulser 110. Om lust att göra nåt gör jag det bara UC (Odisciplinerade barnet) 65. Kan inte förmå mig att göra sånt som är obehagligt även om det är för mitt eget bästa 70. Lätt uttråkad, tappar intresset för saker 107. Lat PP (Straffande förälder) 87. Jag är arg på mig själv DP (Krävande förälder) 7. Hård mot mig själv 23. Måste ta hand om msk runtom mig 45. Tillåter inte mig själv att koppla av/ha roligt förrän jag avslutat allt som borde göras 51. Försöker göra mitt bästa i allt jag gör 82. Är under konstant press att prestera/få saker gjorda 104. Finns rätt/fel sätt att göra saker på, anstränger mig att göra saker rätt annars kritiserar jag mig själv 115. Mitt liv kretsar kring att få saker gjorda och göra dem rätt Kapitulerande CS (Följsam kapitulering) 8. Är till lags för att undvika konflikter, konfrontationer, avvisanden 55. Låter andra msk få som de vill i stället för att uttrycka mina egna behov 100. Beter mig passivt även när jag inte tycker om hur saker är 108. Står ut med vadsomhelst från msk som är viktiga för mig VC (Sårbara barnet) 6. Vilsen 50. Ensam 71. Har msk runtom känner mig ändå ensam 105. Ensam i världen 106. Svag, hjälplös HC (Glada barnet) 2. Älskad, accepterad 17. Nöjd, avslappnad 19. I kontakt med andra msk 48. Passar in tillsammans med andra 61. Stabilitet/trygghet i mitt liv 68. Litar på de flesta människor 95. Känner mig trygg 96. Lyssnad till, förstådd, bekräftad 113. Optimistisk 122. Spontan, lekfull HA (Sund förälder) 20. Om problem dyker upp gå in för att lösa dem på egen hand 29. Löser problem rationellt utan att överväldigas av känslor 62. Vet när jag ska uttrycka känslor och när jag ska låta bli 73. Hävdar behov utan att överdriva 80. Kapabel att ta hand om mig själv 85. Kan lära, växa och förändras 117. Står upp för mig själv när jag blir orättvist kritiserad, skymfad, utnyttjad 120. I grunden är jag en god msk 121. Om nödvändigt genomför jag långtråkiga rutinuppgifter för att åstadkomma saker jag värdesätter 124. Har en god uppfattning om vem jag är och vad jag behöver för att kunna göra mig själv lycklig Copyright: Karolin Lindberg
24 Steg 3: Förhållningssätt(tanke) Fokus i bilden: Arga glada ansiktet Internalisering av arbetsmodeller/grundantaganden/livsregler Glada ansiktet acceptans, förståelse & förlåtelse Arga ansiktet kritisk, fördömande, krävande
25 Flykt DP (Känsloavstängt skydd) 34. Frånkopplad (ej i kontakt med mig själv, känslor, andra) 43. Känner ingenting 88. Tom och flack Kamp SA (Berättigad / självgod) COPING KÄNSLA TANKE DS (Avstängd självtröst) 52. Gör spännande /tröstande saker för att undvika känslor (t ex arbeta, spela, äta, alkohol shoppa, TV, sex) 57. Alltid sysselsatt för att slippa störande tankar/ känslor 86. Distraherar mig från upprörande tankar/ känslor BA (Översittare/angripa) 1. Kräver respekt andra får ej köra m mig AC (Arga barnet) 49. Massa ilska på hög, behov att släppa ut den 76. Arg om nån talar om hur jag ska känna/ bete mig 103. Vill slå/skada nån för vad han/hon gjort mig 109. Lurad/orättvist behandlad EC (Ursinniga barnet) IC (Impulsiva barnet) 12. Svårt att kontrollera mina impulser 15. Beter mig impulsivt eller uttrycker känslor så att jag hamnar i svårigheter/sårar andra 35. Följer blint känslorna 66. Bryter mot regler ångrar det senare 69. Handlar först tänker sedan 78. Talar om vad jag känner / gör saker impulsivt utan att tänka på konsekvenserna 97. Omöjligt kontrollera impulser 110. Om lust att göra nåt gör jag det bara UC (Odisciplinerade barnet) 65. Kan inte förmå mig att göra sånt som är obehagligt även om det är för mitt eget bästa 70. Lätt uttråkad, tappar intresset för saker 107. Lat PP (Straffande förälder) 87. Jag är arg på mig själv DP (Krävande förälder) 7. Hård mot mig själv 23. Måste ta hand om msk runtom mig 45. Tillåter inte mig själv att koppla av/ha roligt förrän jag avslutat allt som borde göras 51. Försöker göra mitt bästa i allt jag gör 82. Är under konstant press att prestera/få saker gjorda 104. Finns rätt/fel sätt att göra saker på, anstränger mig att göra saker rätt annars kritiserar jag mig själv 115. Mitt liv kretsar kring att få saker gjorda och göra dem rätt Kapitulerande CS (Följsam kapitulering) 8. Är till lags för att undvika konflikter, konfrontationer, avvisanden 55. Låter andra msk få som de vill i stället för att uttrycka mina egna behov 100. Beter mig passivt även när jag inte tycker om hur saker är 108. Står ut med vadsomhelst från msk som är viktiga för mig VC (Sårbara barnet) 6. Vilsen 50. Ensam 71. Har msk runtom känner mig ändå ensam 105. Ensam i världen 106. Svag, hjälplös HC (Glada barnet) 2. Älskad, accepterad 17. Nöjd, avslappnad 19. I kontakt med andra msk 48. Passar in tillsammans med andra 61. Stabilitet/trygghet i mitt liv 68. Litar på de flesta människor 95. Känner mig trygg 96. Lyssnad till, förstådd, bekräftad 113. Optimistisk 122. Spontan, lekfull HA (Sund förälder) 20. Om problem dyker upp gå in för att lösa dem på egen hand 29. Löser problem rationellt utan att överväldigas av känslor 62. Vet när jag ska uttrycka känslor och när jag ska låta bli 73. Hävdar behov utan att överdriva 80. Kapabel att ta hand om mig själv 85. Kan lära, växa och förändras 117. Står upp för mig själv när jag blir orättvist kritiserad, skymfad, utnyttjad 120. I grunden är jag en god msk 121. Om nödvändigt genomför jag långtråkiga rutinuppgifter för att åstadkomma saker jag värdesätter 124. Har en god uppfattning om vem jag är och vad jag behöver för att kunna göra mig själv lycklig Copyright: Karolin Lindberg
26 Steg 4a: Dysfunktionella Fokus i bilden: arga ansiktet Var kommer den stränga/krävande attityden ifrån? När dök den upp? Alltid funnits? Alltid med dig i nuet?
27 Flykt DP (Känsloavstängt skydd) 34. Frånkopplad (ej i kontakt med mig själv, känslor, andra) 43. Känner ingenting 88. Tom och flack Kamp SA (Berättigad / självgod) COPING KÄNSLA TANKE DS (Avstängd självtröst) 52. Gör spännande /tröstande saker för att undvika känslor (t ex arbeta, spela, äta, alkohol shoppa, TV, sex) 57. Alltid sysselsatt för att slippa störande tankar/ känslor 86. Distraherar mig från upprörande tankar/ känslor BA (Översittare/angripa) 1. Kräver respekt andra får ej köra m mig AC (Arga barnet) 49. Massa ilska på hög, behov att släppa ut den 76. Arg om nån talar om hur jag ska känna/ bete mig 103. Vill slå/skada nån för vad han/hon gjort mig 109. Lurad/orättvist behandlad EC (Ursinniga barnet) IC (Impulsiva barnet) 12. Svårt att kontrollera mina impulser 15. Beter mig impulsivt eller uttrycker känslor så att jag hamnar i svårigheter/sårar andra 35. Följer blint känslorna 66. Bryter mot regler ångrar det senare 69. Handlar först tänker sedan 78. Talar om vad jag känner / gör saker impulsivt utan att tänka på konsekvenserna 97. Omöjligt kontrollera impulser 110. Om lust att göra nåt gör jag det bara UC (Odisciplinerade barnet) 65. Kan inte förmå mig att göra sånt som är obehagligt även om det är för mitt eget bästa 70. Lätt uttråkad, tappar intresset för saker 107. Lat PP (Straffande förälder) 87. Jag är arg på mig själv DP (Krävande förälder) 7. Hård mot mig själv 23. Måste ta hand om msk runtom mig 45. Tillåter inte mig själv att koppla av/ha roligt förrän jag avslutat allt som borde göras 51. Försöker göra mitt bästa i allt jag gör 82. Är under konstant press att prestera/få saker gjorda 104. Finns rätt/fel sätt att göra saker på, anstränger mig att göra saker rätt annars kritiserar jag mig själv 115. Mitt liv kretsar kring att få saker gjorda och göra dem rätt Kapitulerande CS (Följsam kapitulering) 8. Är till lags för att undvika konflikter, konfrontationer, avvisanden 55. Låter andra msk få som de vill i stället för att uttrycka mina egna behov 100. Beter mig passivt även när jag inte tycker om hur saker är 108. Står ut med vadsomhelst från msk som är viktiga för mig VC (Sårbara barnet) 6. Vilsen 50. Ensam 71. Har msk runtom känner mig ändå ensam 105. Ensam i världen 106. Svag, hjälplös HC (Glada barnet) 2. Älskad, accepterad 17. Nöjd, avslappnad 19. I kontakt med andra msk 48. Passar in tillsammans med andra 61. Stabilitet/trygghet i mitt liv 68. Litar på de flesta människor 95. Känner mig trygg 96. Lyssnad till, förstådd, bekräftad 113. Optimistisk 122. Spontan, lekfull HA (Sund förälder) 20. Om problem dyker upp gå in för att lösa dem på egen hand 29. Löser problem rationellt utan att överväldigas av känslor 62. Vet när jag ska uttrycka känslor och när jag ska låta bli 73. Hävdar behov utan att överdriva 80. Kapabel att ta hand om mig själv 85. Kan lära, växa och förändras 117. Står upp för mig själv när jag blir orättvist kritiserad, skymfad, utnyttjad 120. I grunden är jag en god msk 121. Om nödvändigt genomför jag långtråkiga rutinuppgifter för att åstadkomma saker jag värdesätter 124. Har en god uppfattning om vem jag är och vad jag behöver för att kunna göra mig själv lycklig Copyright: Karolin Lindberg
28 Steg 4b: Relationen mellan den lilla och den dysfunktionella Fokus i bilden: Lilla NN & arga ansiktet Hur påverkat dig att ha stränga/krävande/straffande förhållningssätt till dig själv? Ilska? Gränser? Sårbarhet?
29 Flykt DP (Känsloavstängt skydd) 34. Frånkopplad (ej i kontakt med mig själv, känslor, andra) 43. Känner ingenting 88. Tom och flack Kamp SA (Berättigad / självgod) COPING KÄNSLA TANKE DS (Avstängd självtröst) 52. Gör spännande /tröstande saker för att undvika känslor (t ex arbeta, spela, äta, alkohol shoppa, TV, sex) 57. Alltid sysselsatt för att slippa störande tankar/ känslor 86. Distraherar mig från upprörande tankar/ känslor BA (Översittare/angripa) 1. Kräver respekt andra får ej köra m mig AC (Arga barnet) 49. Massa ilska på hög, behov att släppa ut den 76. Arg om nån talar om hur jag ska känna/ bete mig 103. Vill slå/skada nån för vad han/hon gjort mig 109. Lurad/orättvist behandlad EC (Ursinniga barnet) IC (Impulsiva barnet) 12. Svårt att kontrollera mina impulser 15. Beter mig impulsivt eller uttrycker känslor så att jag hamnar i svårigheter/sårar andra 35. Följer blint känslorna 66. Bryter mot regler ångrar det senare 69. Handlar först tänker sedan 78. Talar om vad jag känner / gör saker impulsivt utan att tänka på konsekvenserna 97. Omöjligt kontrollera impulser 110. Om lust att göra nåt gör jag det bara UC (Odisciplinerade barnet) 65. Kan inte förmå mig att göra sånt som är obehagligt även om det är för mitt eget bästa 70. Lätt uttråkad, tappar intresset för saker 107. Lat PP (Straffande förälder) 87. Jag är arg på mig själv DP (Krävande förälder) 7. Hård mot mig själv 23. Måste ta hand om msk runtom mig 45. Tillåter inte mig själv att koppla av/ha roligt förrän jag avslutat allt som borde göras 51. Försöker göra mitt bästa i allt jag gör 82. Är under konstant press att prestera/få saker gjorda 104. Finns rätt/fel sätt att göra saker på, anstränger mig att göra saker rätt annars kritiserar jag mig själv 115. Mitt liv kretsar kring att få saker gjorda och göra dem rätt Kapitulerande CS (Följsam kapitulering) 8. Är till lags för att undvika konflikter, konfrontationer, avvisanden 55. Låter andra msk få som de vill i stället för att uttrycka mina egna behov 100. Beter mig passivt även när jag inte tycker om hur saker är 108. Står ut med vadsomhelst från msk som är viktiga för mig VC (Sårbara barnet) 6. Vilsen 50. Ensam 71. Har msk runtom känner mig ändå ensam 105. Ensam i världen 106. Svag, hjälplös HC (Glada barnet) 2. Älskad, accepterad 17. Nöjd, avslappnad 19. I kontakt med andra msk 48. Passar in tillsammans med andra 61. Stabilitet/trygghet i mitt liv 68. Litar på de flesta människor 95. Känner mig trygg 96. Lyssnad till, förstådd, bekräftad 113. Optimistisk 122. Spontan, lekfull HA (Sund förälder) 20. Om problem dyker upp gå in för att lösa dem på egen hand 29. Löser problem rationellt utan att överväldigas av känslor 62. Vet när jag ska uttrycka känslor och när jag ska låta bli 73. Hävdar behov utan att överdriva 80. Kapabel att ta hand om mig själv 85. Kan lära, växa och förändras 117. Står upp för mig själv när jag blir orättvist kritiserad, skymfad, utnyttjad 120. I grunden är jag en god msk 121. Om nödvändigt genomför jag långtråkiga rutinuppgifter för att åstadkomma saker jag värdesätter 124. Har en god uppfattning om vem jag är och vad jag behöver för att kunna göra mig själv lycklig Copyright: Karolin Lindberg
30 Steg 5: Copingstrategier Fokus i bilden: Stora NN Vilka överlevnadsstrategier har utvecklats för att hantera stress/frustrerade behov? flykt kamp kapitulerande Hur gör du när du känner sig stressad/mår dåligt?
31 Flykt DP (Känsloavstängt skydd) 34. Frånkopplad (ej i kontakt med mig själv, känslor, andra) 43. Känner ingenting 88. Tom och flack Kamp SA (Berättigad / självgod) COPING KÄNSLA TANKE DS (Avstängd självtröst) 52. Gör spännande /tröstande saker för att undvika känslor (t ex arbeta, spela, äta, alkohol shoppa, TV, sex) 57. Alltid sysselsatt för att slippa störande tankar/ känslor 86. Distraherar mig från upprörande tankar/ känslor BA (Översittare/angripa) 1. Kräver respekt andra får ej köra m mig AC (Arga barnet) 49. Massa ilska på hög, behov att släppa ut den 76. Arg om nån talar om hur jag ska känna/ bete mig 103. Vill slå/skada nån för vad han/hon gjort mig 109. Lurad/orättvist behandlad EC (Ursinniga barnet) IC (Impulsiva barnet) 12. Svårt att kontrollera mina impulser 15. Beter mig impulsivt eller uttrycker känslor så att jag hamnar i svårigheter/sårar andra 35. Följer blint känslorna 66. Bryter mot regler ångrar det senare 69. Handlar först tänker sedan 78. Talar om vad jag känner / gör saker impulsivt utan att tänka på konsekvenserna 97. Omöjligt kontrollera impulser 110. Om lust att göra nåt gör jag det bara UC (Odisciplinerade barnet) 65. Kan inte förmå mig att göra sånt som är obehagligt även om det är för mitt eget bästa 70. Lätt uttråkad, tappar intresset för saker 107. Lat PP (Straffande förälder) 87. Jag är arg på mig själv DP (Krävande förälder) 7. Hård mot mig själv 23. Måste ta hand om msk runtom mig 45. Tillåter inte mig själv att koppla av/ha roligt förrän jag avslutat allt som borde göras 51. Försöker göra mitt bästa i allt jag gör 82. Är under konstant press att prestera/få saker gjorda 104. Finns rätt/fel sätt att göra saker på, anstränger mig att göra saker rätt annars kritiserar jag mig själv 115. Mitt liv kretsar kring att få saker gjorda och göra dem rätt Kapitulerande CS (Följsam kapitulering) 8. Är till lags för att undvika konflikter, konfrontationer, avvisanden 55. Låter andra msk få som de vill i stället för att uttrycka mina egna behov 100. Beter mig passivt även när jag inte tycker om hur saker är 108. Står ut med vadsomhelst från msk som är viktiga för mig VC (Sårbara barnet) 6. Vilsen 50. Ensam 71. Har msk runtom känner mig ändå ensam 105. Ensam i världen 106. Svag, hjälplös HC (Glada barnet) 2. Älskad, accepterad 17. Nöjd, avslappnad 19. I kontakt med andra msk 48. Passar in tillsammans med andra 61. Stabilitet/trygghet i mitt liv 68. Litar på de flesta människor 95. Känner mig trygg 96. Lyssnad till, förstådd, bekräftad 113. Optimistisk 122. Spontan, lekfull HA (Sund förälder) 20. Om problem dyker upp gå in för att lösa dem på egen hand 29. Löser problem rationellt utan att överväldigas av känslor 62. Vet när jag ska uttrycka känslor och när jag ska låta bli 73. Hävdar behov utan att överdriva 80. Kapabel att ta hand om mig själv 85. Kan lära, växa och förändras 117. Står upp för mig själv när jag blir orättvist kritiserad, skymfad, utnyttjad 120. I grunden är jag en god msk 121. Om nödvändigt genomför jag långtråkiga rutinuppgifter för att åstadkomma saker jag värdesätter 124. Har en god uppfattning om vem jag är och vad jag behöver för att kunna göra mig själv lycklig Copyright: Karolin Lindberg
32 Steg 6: Relationen mellan den lilla och den sunda Fokus i bilden: Lilla NN & glada ansiktet Var kommer den sunda attityden? Goda relationer? Hur stärka denna sida? Alltid funnits? Alltid med dig i nuet?
33 Flykt DP (Känsloavstängt skydd) 34. Frånkopplad (ej i kontakt med mig själv, känslor, andra) 43. Känner ingenting 88. Tom och flack Kamp SA (Berättigad / självgod) COPING KÄNSLA TANKE DS (Avstängd självtröst) 52. Gör spännande /tröstande saker för att undvika känslor (t ex arbeta, spela, äta, alkohol shoppa, TV, sex) 57. Alltid sysselsatt för att slippa störande tankar/ känslor 86. Distraherar mig från upprörande tankar/ känslor BA (Översittare/angripa) 1. Kräver respekt andra får ej köra m mig AC (Arga barnet) 49. Massa ilska på hög, behov att släppa ut den 76. Arg om nån talar om hur jag ska känna/ bete mig 103. Vill slå/skada nån för vad han/hon gjort mig 109. Lurad/orättvist behandlad EC (Ursinniga barnet) IC (Impulsiva barnet) 12. Svårt att kontrollera mina impulser 15. Beter mig impulsivt eller uttrycker känslor så att jag hamnar i svårigheter/sårar andra 35. Följer blint känslorna 66. Bryter mot regler ångrar det senare 69. Handlar först tänker sedan 78. Talar om vad jag känner / gör saker impulsivt utan att tänka på konsekvenserna 97. Omöjligt kontrollera impulser 110. Om lust att göra nåt gör jag det bara UC (Odisciplinerade barnet) 65. Kan inte förmå mig att göra sånt som är obehagligt även om det är för mitt eget bästa 70. Lätt uttråkad, tappar intresset för saker 107. Lat PP (Straffande förälder) 87. Jag är arg på mig själv DP (Krävande förälder) 7. Hård mot mig själv 23. Måste ta hand om msk runtom mig 45. Tillåter inte mig själv att koppla av/ha roligt förrän jag avslutat allt som borde göras 51. Försöker göra mitt bästa i allt jag gör 82. Är under konstant press att prestera/få saker gjorda 104. Finns rätt/fel sätt att göra saker på, anstränger mig att göra saker rätt annars kritiserar jag mig själv 115. Mitt liv kretsar kring att få saker gjorda och göra dem rätt Kapitulerande CS (Följsam kapitulering) 8. Är till lags för att undvika konflikter, konfrontationer, avvisanden 55. Låter andra msk få som de vill i stället för att uttrycka mina egna behov 100. Beter mig passivt även när jag inte tycker om hur saker är 108. Står ut med vadsomhelst från msk som är viktiga för mig VC (Sårbara barnet) 6. Vilsen 50. Ensam 71. Har msk runtom känner mig ändå ensam 105. Ensam i världen 106. Svag, hjälplös HC (Glada barnet) 2. Älskad, accepterad 17. Nöjd, avslappnad 19. I kontakt med andra msk 48. Passar in tillsammans med andra 61. Stabilitet/trygghet i mitt liv 68. Litar på de flesta människor 95. Känner mig trygg 96. Lyssnad till, förstådd, bekräftad 113. Optimistisk 122. Spontan, lekfull HA (Sund förälder) 20. Om problem dyker upp gå in för att lösa dem på egen hand 29. Löser problem rationellt utan att överväldigas av känslor 62. Vet när jag ska uttrycka känslor och när jag ska låta bli 73. Hävdar behov utan att överdriva 80. Kapabel att ta hand om mig själv 85. Kan lära, växa och förändras 117. Står upp för mig själv när jag blir orättvist kritiserad, skymfad, utnyttjad 120. I grunden är jag en god msk 121. Om nödvändigt genomför jag långtråkiga rutinuppgifter för att åstadkomma saker jag värdesätter 124. Har en god uppfattning om vem jag är och vad jag behöver för att kunna göra mig själv lycklig Copyright: Karolin Lindberg
34 Sammanfattning av återkopplingsgången 1. Definition av modes 2. Emotionella behov 3. Förhållningssätt/tanke 4. Dysfunktionella 5. Copingstrategier 6. Funktionella Översiktlig genomgång av komponenter Lilla NN Arga glada ansiktet Lilla NN & arga ansiktet Stora NN Lilla NN & glada ansiktet
35 Frågor, synpunkter, funderingar?
36 Läsa vidare Young, J., Klosko, J., & Weishaar, M.E.(2003) Schematherapy a practitioners guide. New York: Guilford press Young, J. & Klosko, J. (2010). Lev som du vill och inte som du lärt dig, Stockholm: Natur & Kultur van Vreeswijk, M., Broerson, J., & Nadort, M (Eds).(2012). The Wiley Blackwell Handbook of Schema Therapy: Theory, Research, and practice. 1 st Edition. New York: John Wiley & Sons, Ltd. Farrell, J.M, & Shaw, I.A.(2012). Group schema therapy for borderline personality disorder. Wiley Blackwell. Arntz, A., & Jacob, G.(2012). Schema therapy in practice. An introductory guide to the schema mode approach. Wiley Blackwell.
37 Inom mig bär jag mina tidigare ansikten, som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är jag. Spegeln ser bara mitt senaste ansikte, jag känner av alla mina tidigare. Tomas Tranströmer
38
Schematerapi som bedömningsinstrument. Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut
Schematerapi som bedömningsinstrument Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Agenda Kort om modellen och dess upplägg Modellen vid ätstörning en pilotstudie Resultat Patienterna Behandlarna
Läs merÖVERSIKT SCHEMATERAPI
ÖVERSIKT SCHEMATERAPI Poul Perris Leg Läkare, Leg Psykoterapeut & Handledare Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi www.cbti.se BAKGRUND TILL MODELLEN Vidareutveckling av kognitiv terapi vid behandling
Läs merSchematerapi RFMA-konferens 22/ Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut
Schematerapi RFMA-konferens 22/5 2018 Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut 1 SAMSJUKLIGHET TIDIG DEBUT AV DROGMISSBRUK GER PÅVERKAN PÅ EMOTIONELL OCH KOGNITIV UTVECKLING
Läs merTankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden
Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merS U A S. Självskattningsformulär
S U A S Självskattningsformulär Översättning till svenska: Prof Lil Träskman Bendz Bearbetning: Med Dr Anders Niméus Inst för Klinisk Neurovetenskap, Avd Psykiatri Lunds Universitet De 20 frågorna börjar
Läs merHeartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se
Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merFrågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Läs mer1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Läs merSå stärker du barnets självkänsla
Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde
Läs merATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan. Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson
ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson 1 Inledning Nedan följer en kompletterande rapport till uppsatsen Att mäta en ingenjör:
Läs merTa vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.
Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör
Läs merSituationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk
IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol
Läs merHur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Läs mer#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.
För högstadiet och gymnasiet Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. Konceptet är framtaget av Make Equal och frågorna är en del avsatsningen Allt vi inte pratar om. Läs
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merPersonnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3
Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet
Läs merHej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.
Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???
Läs merFryxellska skolans Värdegrund Kultur
Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat
Läs merVerktygslåda för mental träning
Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder
Läs merPersonlig sammanfattning av Mentorskursen
Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,
Läs merAVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson
AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?
Läs merAtt samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv
Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar
Läs merArbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se
Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.
Läs merViktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)
Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Detta frågeformulär handlar om dina relationer till viktiga personer i ditt liv: din mamma, din pappa och dina nära vänner. Var vänlig och läs instruktionerna till varje
Läs merMADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Läs merTill Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder
III Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur du har det tillsammans
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merVisar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?
Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär
Läs merSune slutar första klass
Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA
Läs merRelationsarbete. Vertikala relationer vuxna. Horisontala relationer barn
Relationsarbete Vertikala relationer vuxna Horisontala relationer barn Några begrepp Diskriminering Kränkning Mobbning Trakasserier Likabehandlingsplan Främja barns lika rättigheter Motverka all form av
Läs merDetta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.
Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste
Läs merTräningsprogram för att bli av med tvångssyndrom
Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten
Läs merWebbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö
Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs mer(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.
(Själv)medkänsla med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut Sundsvall 171117 Vad är självmedkänsla? definitioner Att stå vid sin sida i nöd
Läs merMitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Läs merIlska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd
För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merDen europeiska socialundersökningen
Supplementary questionnaire A Ubnr ESS 2006 SC A Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta
Läs merDon t worry and don t know
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don
Läs merSocial dynamik Grundantaganden handlar om fantasier, om att man ersätter den verkliga uppgiften med en fantiserad
Social dynamik Grundantaganden handlar om fantasier, om att man ersätter den verkliga uppgiften med en fantiserad. De faror som finns i verkliga uppgifter behöver inte vara stora, utan det handlar om att
Läs merTill dig som har ett syskon med adhd eller add
Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs mer1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad
Informatör är: Namn: Telefonnr: 1 Intervjuare nr: Informatörsnr: Vilket yrke har du? Biträde Undersköterska Sjuksköterska /hemtj. ass Annat Vilken är din ordinarie arbetstid? Dag/kväll (schema) Endast
Läs merLär känna dig själv samtidigt som du börjar älska dig själv och ditt liv.
Lär känna dig själv samtidigt som du börjar älska dig själv och ditt liv. Lär dig älska dig själv. Börja stormtrivas i ditt eget skin. Spräng bort dina osäkerheter Gå emot dina rädslor Stå för din sak
Läs merFörövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merAnders Ekstrand Leg. Psykolog
Anders Ekstrand Leg. Psykolog Agenda Hur vi lär oss saker (Inlärningspsykologi) Hur motivation funkar (Motivationspsykologi) Ledarskap utifrån dessa Vad är kulturer? Hur förändrar man kulturer? Varför
Läs merNeuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)
Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) A. Vanföreställningar Tror den boende saker som du vet inte är sanna? Hävdar den boende till exempel att människor försöker skada honom/henne eller stjäla
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merKarolinska Exhaustion Disorder Scale 9
KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs mer10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Föräldraskap. www.sannanovaemilia.se. och värde blir ett
10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Nova Emilia Föräldraskap Att lära l med hjärtat www.sannanovaemilia.se Författare När till kunskap boken och värde blir ett Innan något förälder? jag du sätter
Läs merVarför vi är onödigt besatta av vad andra människor tycker om oss.
Varför vi är onödigt besatta av vad andra människor tycker om oss. För att kunna förstå varför vi alla går runt med den här galna fixeringen om att hela tiden bry oss om, och oroa oss över vad andra tycker
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merAntal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203
Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög
Läs merLärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?
Genom att utmana barn till att successivt vidga och fördjupa sina kunskaper om sig själva, och sin omvärld samt ta tillvara deras nyfikenhet, företagsamhet och lust att lära stimuleras barns allsidiga
Läs merDe tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"
De tre pelarna i Transformerande omsorg Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar" Howard Bath & Diana Boswell September, 2016 Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut, verksamhetsledare
Läs mer11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.
RESILIENCE ATTITUDES Det finns inget riktigt bra svenskt ord för resilience. Det betyder ungefär: återhämtning/spänstighet/motståndskraft. Resilience kan liknas vid fjädringen på en bil. Fjädern pressas
Läs merDenna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se
Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att
Läs merTema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.
Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. När vi vill berätta för andra vad vi tänker och känner kan vi göra det på olika sätt.
Läs merNär livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!
När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande
Läs merVälkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching
Välkommen tillbaka till omgång 5 STYRKOR MarieLouise Gunilla Vetgirighet Ledarskap Tacksamhet Tacksamhet Kreativitet Tapperhet Kärlek till lärande Ärlighet/äkthet Hurmor Älskar/älskas Fredrika Anna Tacksamhet
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merProfessionella samtal. verktyg för effektiv kontroll
Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,
Läs merAvundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.
Avundsjuka och Besvikelse Två helt klart starka ord som bränner i mitt inre och där avundsjuka även kan ha en positiv betydelse, men oftast har besvikelse ingen ljus sida alls. Besvikelse Jag kanske blandar
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merLärarhandledning. av Ann Fagerberg
Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter
Läs merAvhandling. Vad har programmet gett mig och hur har jag uppfattat dess innehåll?
Avhandling Vad har programmet gett mig och hur har jag uppfattat dess innehåll? Programmet har gett mig en stabil grund att stå på för att kunna fortsätta att transformeras och stå stadigt i min sanning,
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merUPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme
UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012
Läs merNär döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merFörstå och möta andra - hur, varför?
Förstå och möta andra - hur, varför? 1606 Övning Hur jag vill bemötas vid sorg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Hur jag inte vill bemötas vid sorg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt:
Läs merVad innebär en uppskjutandeproblematik?
Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man
Läs merLikabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA
1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta
Läs merFINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING
A FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller
Läs merFöräldravägledning i ilskehantering
Föräldravägledning i ilskehantering #@!&!!@#?! Varför blir vi arga? Ilska är en normal känsla som vi alla har. Därför handlar det inte om ifall vi är arga, utan vad det är som skapar ilskan och om vi tycker
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merSaiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att
Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van
Läs merHANDLINGSPLAN MOT MOBBNING
HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 2014 Huddinge kommun Genomförd av CMA Research AB April 2014 Kön Är du 37 61 2 40 58 1 Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor, Kundundersökning
Läs merHäremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi
Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och
Läs merKonflikter och konfliktlösning
Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar
Läs merAlla vuxna har skyldighet att ingripa och agera om något otillbörligt ändå sker.
Inledning Södermalmsskolans mål är att alla barn och vuxna ska känna sig trygga och välkomna till skolan. Vi är beroende av goda relationer och ett fungerande samspel då vi är varandras arbetsmiljö. På
Läs merAtt möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE
Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv
Läs merKonflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org
Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012 Karin Utas Carlsson www.tradet.org www.tradet.org/ksa Ross Greene. Explosiva barn och Vilse i skolan (rekommenderas
Läs merIntervjusvar Bilaga 2
49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,
Läs merSituationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk
IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol
Läs merUtvärdering 2014 deltagare Voice Camp
214 Voice Camp Utvärdering 214 deltagare Voice Camp 55 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 2 Ja Nej Varför eller varför inte? För att jag har fått uppleva min dröm Lägret har varit roligt,
Läs mer