ÅNGEST - om orsaker, uttryck och vägen bort från den. Stig Erixon
|
|
- Leif Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 ÅNGEST - om orsaker, uttryck och vägen bort från den. Stig Erixon För att bli fri från ångestreaktioner måste jag öka förståelsen och kunskapen om problemet och inse att det är inom mig själv som ångesten skapas. Så länge jag inte har acceptabla förklaringar av problemen finns risken att jag enbart tar hjälp av mediciner. Vilket kan leda till beroende med abstinens och ev ökad ångest efter avslutad medicinering. Vi har lärt personen att ångest botas med medicin. Ordet ångest kan bytas ut mot rädsla, depression, också mot ord som värk och smärta. Ångestutvecklingen börjar ofta med panikattack som ofta är följden av ett stresstillstånd. Gemensamt för utveckling av all slags ångest är att den drabbade inte förstår vad som händer och de mekanismer som styr måendet. Det är först när jag förstår att och hur jag själv skapar min ångest som jag kan börja den mödosamma vägen ut ur ångesten. Ångest är kroppens reaktioner som svar på ett upplevt hot. Hotet skapas i personens tankar och leder till en fysisk och psykisk anspänning som inte ges naturligt utlopp. Kroppen kan inte skilja mellan fantasi och verklighet - denna oförmåga utgör grund för ångest- upplevandet. Exempel på ångestreaktioner: Svårigheter att få luft. Bröstsmärtor. Hyperventilation. Hjärtklappning. Matthet. Yrsel. Synrubbningar. Trötthet. Första attacken kan påverka hela synen på mig själv. De följande beror på skrämmande upplevelser som de första inneburit. Med varje ny attack ökas rädslan och vanmakten. Förväntansångest innehåller många tänk om tankar. En trygg förväntan i morgon mår jag bra igen ger ingen ångest. Om en människa lärt sig att ofta reagera med ångest i en viss situation är det naturligt att börja undvika denna. Undvikandet styrs av rädslan för vad som ska hända. Vad som verkligen händer kan jag bara få veta genom att gå in i situationen. Men eftersom en fruktad situation alltid är värre i fantasin än i verkligheten undviker man den. Människor med starka ångestupplevelser har en för stark uppmärksamhet på olika kroppsliga signaler och en för uttalad benägenhet att tolka dessa signaler som (livs-)hotande. Ångest leder till självupptagenhet. Livsrummet krymper och man känner sig mer och mer utanför. Det ger dålig livskvalitet, dåligt minne och skapar en känsla av tomhet, meningslöshet och depressivitet. Ju mindre yttre stimulering man får, desto mer kommer man att ägna sig åt gamla tankar och minnen. Ju mer en person krymper sitt livsrum desto mer kommer tiden att fyllas av ångest eller panikattacker eller tankar på sådana. En tids ångestupplevelser ger ångest inför ångesten och begränsar personens livsrum med ökad ångest som följd. En människa som lider av ångest har för mycket kontroll - inte för litet. Man tror sig ha för litet kontroll och strävar ständigt efter att förbättra den - vilket leder till ökad ångest. Ångest är en anspänning som inte får något utlopp. Ångest innebär kontroll för att minska och dölja att man har ångest. Ångestutvecklingen bestäms av min syn på mig själv som i sin tur beror på hur omgivningen bemött mig under uppväxten och senare. Om man för starkt betonar sjukdomsaspekten leder det lätt till det är doktorns sak att bota, vilket i sin tur kan leda till passivisering, hjälplöshet och försvårar återhämtandet.
2 2 Ett förändrat beteende ger ett förändrat upplevande. Vad som lärts in kan också läras av. Genom att se problemen som beteenden underlättar det att träna in nya ångestfria reaktioner. Ångest är inget man har utan något man gör med sig själv. Först när jag uppskattar mig själv kan jag på ett sunt sätt uppskatta andra. Självförtroendet är den viktigaste faktorn i synen på ångest. Ju sämre självförtroende desto flera skall och måste, vilket också påverkar den ångestfylldes värderingar t.ex. alla är bättre än jag, det är andras fel att jag mår dåligt. Tankefel bildar ofta bas för en ångestutveckling. Exempel på tankefel är allt eller inget tänkande. Känslotänkande. Måste -tänkande. Självförtroendet bestämmer hur vi tänker. Tankarna bestämmer mina känslor. Det är inte nödvändigt med positiva tankar. Det väsentliga är att undvika negativa och hotande tankar. Det är lika bra med neutrala tankar. Om vi inte förstår vad som orsakar ångesten eller accepterar det som något omedvetet försvårar detta att komma åt ångesten och kan leda till en passivisering inför den. Människor hotar sig själva i sina tankar och detta leder till ångest. Mycket av det människor upplever hotande har sin grund i att vi inte skiljer mellan vad som är möjligt och vad som är sannolikt. Ju mindre en människa är rädd för att få ångest eller för sin ångest desto mindre sannolikt är det att hon ska reagera med ångest. En hundraprocentig uppmärksamhet på skeendet utanför mig själv innebär att jag för ögonblicket är omedveten om min egen existens och lever ångestfria i nuet. De mödosamma vägen bort från ångesten: innebär att bryta gamla vanor, både ifråga om tänkandet och beteendet och att konsekvent bearbeta sig själv. Genom att bearbeta tankarna när jag mår bra är jag bättre rustad att hantera dem när jag mår dåligt. För att bli fri från ångestreaktionen måste jag förstå sambandet mellan orsak och verkan. Viktigt är också att våga lita på sin egen förmåga. En avgörande orsak till ångestproblemet är dåligt självförtroende och att personen inte tror sig kunna bli fri. Ångesten beror på ett intränat reaktionsmönster. När du tar ett problem i taget istället för att på kort tid försöka lösa alla på en gång, upptäcker du att ångesten inte alls är omöjlig att komma åt. Du är bara hjälplös inför ångesten så länge du angriper den på fel sätt. Att bli fri från ångest tar tid och du måste låta processen ta tid.. Ju mer villig du är att låta processen ta tid, desto mindre tid kommer ditt återhämtande att ta. Räkna med återfall, särskilt när man tror att nu har jag kontroll över läget. Det är bara när du blir förtvivlad eller tycker dig försämrad som det har någon negativ betydelse för dig. Mediciner tas i avsikt att dämpa ångestreaktionerna och för att underlätta den egna träningen. Detta kan leda till sk.tillståndsbetingad inlärning, vilket innebär att det man lärt under påverkat tillstånd (mediciner eller annat) kan vara svårt att överföra till ett opåverkat tillstånd. Fenomenet visar på vikten av att successiv nedtrappning av medicinen. Användning av mediciner i avsikt att få bort all ångest leder till undvikande och flykt och resulterar i att ångesten består eller ökar. Medicinen kan inte påverka mina ursprungliga tankar, de som orsakat mitt låga självförtroende, mina värderingar och som är källan till mina ångestreaktioner. Dessa påverkar man istället genom kunskap och egen träning. Det är viktigt att utsättandet sker så långsamt att jag inte äventyrar min trygghet, d.v.s. att det ska gå lika bra utan medicin...
3 3 Utsättningsreaktionerna pågår under begränsad tid. Sträcks de ut i tiden är det inte längre fråga om sådana, utan personen har åter börjat reagera med de ursprungliga ångestreaktionerna eller utvecklat nya sådana. Psykologiskt beroende och tillvänjning innebär att man alltmer förlitar sig på sig på krafter utanför sig själv - medicinen eller doktorn, vilket kan ha negativ effekt på självförtroendet och därmed ångestutvecklingen. Fysiologiskt beroende visar sig i att behöva ta högre doser än tidigare för att uppnå samma effekt och ökat obehag när man avbryter medicineringen. Detta kan motverkas genom att man minskar dosen långsamt. Vi har sk. benzodiazepinreceptorer i hjärnan, kroppen har behov av kanske även egen tillverkning av detta medel. Om vi tillför kroppen detta utifrån kan det medföra att den egna produkttionen minskar. Avbryts tillförseln abrupt kan det innebära att kroppen står med decimerad styrka och att det kan ta tid innan produktionen kommer igång igen. Genom att benzo ger effekt inom minuter tas det ofta som vid behov medicinering. Det ger en olycklig betoning och ett medvetandegörande av den egna förväntade oförmågan, vilket gör att personen lätt tar tabletter så snart han/hon känner oro. Vägen till ångestfrihet är att tillåta/acceptera att du just nu har ångest. Motsatsen är att antingen kämpa emot eller att resignera - ge upp - vilket leder till ökad anspänning/ångest. Att ha ångest innebär inte att man är sämre eller svagare än andra. Om du inte skäms för din ångest behöver du inte dölja det för andra. Alla försök att dölja ångest ger ökad anspänning (jag måste skärpa mig) och resulterar i ett ökat lidande. Många människor har till sin förvåning upptäckt att när de slutat försöka dölja sin ångest så har det inte funnits något att gömma undan. Hela ångesten kan bestå av dina försök att dölja den. Du kan inte tvinga dina känslor åt något håll men du kan lära dig att leda dem dit du vill genom dina tankar. Din ångest uppstår genom att du tänkt hotande eller skrämmande tankar, som får dig att reagera med för- svarsreaktioner. I arbetet med att befria sig från ångestreaktioner är det viktigt att vara aktiv oavsett hur du känner dig. Gör saker för att må bra, inte om och när du mår bra. Genom att göra saker när man mår dåligt påverkas självförtroendet. Jag mår bättre av att ägna mig åt sådant som riktar uppmärksamheten utanför mig själv. När jag gör sådant som tidigare roat mig minskar min ångest. Hög ångestnivå leder lätt till isolering och inaktivitet. När man då inte är upptagen av sin ångest kompenserar man sig lätt med aktiverande gifter som i sig leder till ökad ångest, tex..koffein, nikotin Vägen bort från ångesten måste innebära minskning av sådana gifter. Ångest innebär en anspänning som inte får något naturligt utlopp. Genom fysisk aktivitet ges ett naturligt upplopp för denna anspänning och är därför ångestdämpande. Det är genom att göra något - inte vad du känner när du gör det som är det viktigaste när du ska arbeta dig ur din ångest. Jämför inte med hur du skulle utfört prestationen på den tiden du inte reagerade med ångest. Det leder bara till nedstämdhet och anspänning. Ta en dag i taget utan att fundera på hur långt det är kvar till målet. Att kämpa och vinna över sin egen rädsla är en av de största prestationer man kan utföra. Det innebär att fylla sitt liv med positiva ting och händelser. Ångestfyllda människor har höga krav på sig själva. Man söker ett värde i det man gör. Man tror sig inte ha det genom det man är. Vägen bort från ångesten innebär att sänka sina krav. Våga säga nej ibland. Man behöver inte alltid vara vänlig, snäll, glad, omtänksam eller vara som alla andra. Ägna mer tid till att
4 4 tänka positivt om dig själv istället för att ständigt döma ut dig själv. Krav på andra som de inte uppfyller kan också bli orsak till att må dåligt. Någon annan kan aldrig vara skuld till hur jag mår. Jag är alltid själv ansvarig för mina reaktioner. Man kan aldrig ändra på en annan människa, man kan bara ändra på sig själv och sitt sätt att tänka. Detta innebär att det är bara jag som kan ändra på mig själv. En speciell typ av krav som ofta förekommer i samband med ångest är kraven på särskilda favörer eller vinster p.g.a. ångesten. Jag får uppmärksamhet, sällskap e.dyl. genom ångesten. Vilket leder till att ångesten ökar och omgivningen tröttnar. Vägen bort från ångesten måste innebära att jag ärligt tar reda på vilka behov ångesten kan hjälpa mig att tillfredsställa och sedan finna andra konstruktiva vägar att tillfredsställa dessa behov. Vägen bort från ångesten måste också innebära att du övar upp förmågan att stå upp för dig själv. En ångestfylld människa är inte en svag människa - snarare tvärtom - utan en människa som använder sina krafter på fel sätt och för fel ändamål. Många människor har stark ångest, men det är i själva verket en stark ilskeanspänning. Genom att visa sin irritation direkt när man känner den gör man sig av med den. Rädsla för ilska leder lätt till att jag anstränger mig för att visa motsatsen d.v.s. att jag i alla lägen försöker vara vänlig och snäll. Vilket leder till anspänning och ångest. En bra kontakt mellan människor kan bara bygga på att man visar sina känslor, både positiva och negativa, att man visar upp sig själv sådan man är.. Att bli arg är en naturlig reaktion, oavsett vad du lärt dig genom din uppfostran osv. Jag kan förändra mina tankar värderingar så att jag inte blir arg. Men om jag blir arg är det viktigt att släppa ut vreden på något sätt. Exempel på detta kan vara: 1) fysisk aktivitet i olika former. 2) att tala om att du är arg. 3) att låta känslan avspegla sig i röst och kroppsspråk. Dina känslor är inte farliga för dig eller andra. Oförmåga att på ett sunt sätt uppleva och hantera ilska leder till en ökning av anspänningsgraden. Ångest och ilska går nästan alltid hand i hand. När anspänningen nått en viss gräns resulterar den i smärtor, muskelspänning eller för hög aktivitet i vissa organ. Huvudvärk är ofta förekommande hos människor som förbjudit sig att vara arga. För att bli av med mina ångestreaktioner måste jag förstå att jag kan och kommer att bli av med den och att tvivlet beror på bristande självförtroende och inte på bristande förmåga. Ångest är inte en sjukdom i den bemärkelsen att den ska botas av doktorn. Utan egna ansträngningar blir jag inte av med ångesten. Mediciner ska tas som hjälp till självhjälp - de botar inte i sig. Det är mina tankar som är boven i dramat. Förändrar jag mitt sätt att tänka förändrar jag också mina upplevelser. Känslor utan tankar är omöjliga. Att arbeta bort gamla reaktioner och därmed också ångestupplevelser tar tid och innebär en del återfall på vägen. Jag ska använda mina resurser för att försöka ändra mitt sätt att tänka istället för att helt utan utsikter att lyckas försöka ändra på människor i min omgivning. Ju mer jag visar att jag står för min egen uppfattning, desto mer vinner jag i respekt i andras ögon och desto mer kan jag lämna ångestreaktionerna bakom mig.
5 5 Genom att tillåta mig att bli arg och visa min ilska motverkar jag att jag bygger upp en hög anspänningsnivå inom mig. Smärtor, nedstämdhet och oro är ofta effekterna av en för hög anspänningsnivå inom mig. Vid generell ångest kan man ha hjälp av tillämpad avslappning - djupa andetag - upprepning av slappna av för sig själv. Inför en panikattack och förhöjd ångest kan man möta den med att handla och tänka enligt följande lista: Känslorna är helt normala. Det du känner i kroppen är helt normalt, men överdrivna kroppsliga reaktioner. Rätt reaktion i fel situation. Känslorna och reaktionerna är inte skadliga, men mycket obehagliga. Inget värre kommer att inträffa. Du kommer inte att svimma, dö eller bli galen. Lägg inte på skrämmande tankar. Öka inte din ångest genom att tänka skrämmande tankar om vad som händer dig just nu och vad det skulle kunna leda till inom de närmaste minuterna. Andas lugnt. Ge akt på din andning samtidigt som du tyst och mjukt säger lugn till dig själv. Beskriv vad som verkligen händer. Inte vad du fruktar händer eller skulle kunna hända. Tillåt dig att känna det du känner just nu. Tala om för dig själv att det är tillåtet att ha ångest och att du inte behöver skämmas för eller dölja den. Vänta - så går ångesten över. Ge ångesten tillfälle att gå över utan att kämpa emot, försöka tvinga bort den eller springa ifrån den. Bara acceptera att du är mycket rädd just nu. Känn hur ångesten minskar. När du slutar tänka skrämmande tankar börjar rädslan försvinna av sig självt. Detta är ett tillfälle att göra framsteg. Lär dig hur du möter och klarar av din panikreaktion. Tänk på de framsteg du gjort. Planera vad du ska göra härnäst. Beskriv omgivningen för dig själv och planera i tankarna exakt vad du ska göra härnäst. Börja om med det du tänkte från början och gör det på ett lugnt och avspänt sätt.
Till dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merKognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla
Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla Kamp/flyktresponsen - vårt varningssystem Alla känner vi till den känsla vi kallar ångest. Det finns inte någon som inte har känt ångest exempelvis inför ett
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merHur mycket har du besvärats av:
SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merMina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest
Gå emot dina rädslor Jag bestämde mig tidigt för att inte låta mina rädslor stoppa mig. Eftersom det är så mycket jag är rädd och orolig för så är jag medveten om att rädslorna kan växa om jag inte utsätter
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merBesluts- & Upplevelseavdelning. Informationsavdelning
Hjärndelarna Enligt en av de många vetenskapliga teorier som denna utbildning vilar på består vår hjärna av tre olika hjärndelar som uppstått i olika faser av vår evolutionära utveckling. 1. De gamla hjärnorna,
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs mer2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling
Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merÅngest/Oro Självskada
Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs
Läs merKarolinska Exhaustion Scale
Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad
Läs merVar alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland
Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merLite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Läs merFÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center
Om det finns mer än en aspekt, kommer du (ibland snabbt) att skifta till nästa aspekt när den blir aktuell eller gör sig påmind. Ibland lättar inte problemet nämnvärt förrän fler eller alla aspekter behandlats.
Läs merTRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi
TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET
Läs merVisar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?
Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär
Läs merHar Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?
Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen
Läs merBakom masken lurar paniken
Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merMedveten närvaro en väg till hälsa och prestation
Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation John Jouper, FD Idrottsvetenskap 2019-04-08 1 Idrott och Folkhälsa Idrott Fysisk aktivitet som ett medel, en aktivitet, för att utveckla Folkhälsan som
Läs merNÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp
NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7
Läs merIlska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd
För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att
Läs merJUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!
JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för
Läs merHälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merKarolinska Exhaustion Disorder Scale 9
KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret
Läs merVad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot
Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ
Läs merMindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till
Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merTänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 6. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak
- Lektion 6 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merKÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro
KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?
Läs merVårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället
Läs merFörutom att skapa obehag kan upprepad exponering inför sådana situationer leda till
Stress Råd Stress är något som vi alla upplever från och till. Vi känner oss jäktade och otåliga, har bråttom och blir irriterade. Köer, väntan, personer som pratar långsamt eller är omständliga, upplevs
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merFärdighetsträning Som kompetensutveckling för personal
Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning
Läs merHot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merHeartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se
Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken
Läs merSömn och stress. www.somnhjalpen.se
Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt
Läs merSjälvmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras
Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt
Läs merHur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom
Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden
Läs merFysiologi och psykologi vid rädsla och ångest
Fysiologi och psykologi vid rädsla och ångest Alarmreaktionen Denna genomgång börjar med fokus på panikattackens symptom. Panikattacker definieras som att åtminstone fyra av nedanstående symptom snabbt
Läs merEmotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och
Läs merHur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 5 september 2019
Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 5 september 2019 Måste komma ihåg att mejla till Det är väl klart att man fixar dubbla kurser Varför kan jag inte registrera mig på kurserna?
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merTräningsprogram på 80 dagar
Träningsprogram på 80 dagar Dag 1-10: HRV Träning- Träna upp min fokusering Jag lär mig påverka mitt eget nervsystem till samstämmighet och balans. Genom 2 steg (Hjärtfokus och hjärtandning) får jag mitt
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merOm stress och hämtningsstrategier
Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra
Läs merVerktygslåda för mental träning
Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs merHur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter
Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 2016-09-14 Studentlivet har börjat - grattis! Positivt, roligt och spännande! Nya vänner för livet! Ny kunskap! Flytta hemifrån, ny struktur
Läs merMånga gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.
Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga
Läs merDagens tema Motivation Målsättning Fokus och koncentration Visualisering Mental förberedelse Hantera känslor Hantera smärta
Dagens tema - 20170117 Motivation Målsättning Fokus och koncentration Visualisering Mental förberedelse Hantera känslor Hantera smärta Motivation Var inte rädd för att ställa frågan varför? Fundera över
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merMannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion
Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.
Läs merTill dig som har ett syskon med adhd eller add
Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och
Läs merHur ska jag hinna med allt?
Hur ska jag hinna med allt? Informationspass om att hantera stress 2018-09-13 Måste komma ihåg att maila till Det är väl klart att man fixar dubbla kurser Varför kan jag inte registrera mig på kurserna?
Läs merSCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA
OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG
Läs meratt andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,
Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,
Läs merLågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen
Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen malin.sunesson@orebro.se cecilia.ljungstrom@orebro.se orebro.se
Läs merKroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.
Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen
Läs merSjälvskattningsskala för symtom (4S) Bas
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta
Läs merMADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)
Sida av MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Ref: Montgomery S, Åsberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry 979; 4: 82-9. Skattningsformulär
Läs merStarta fortsätt - håll ut. Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan
Starta fortsätt - håll ut Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan JUNE 21, 2016 2 Våga möta obehaget Problemet är inte studierna utan obehaget. Ibland hamnar vi i situationer där vi skjuter
Läs mer(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.
(Själv)medkänsla med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut Sundsvall 171117 Vad är självmedkänsla? definitioner Att stå vid sin sida i nöd
Läs merVÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN
? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.
Läs merAnhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell
Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell Hur mår du? Känslor och tankar? Medberonde Stress Vad kan jag göra själv? Stämmer detta/funderar du på detta? Lars Björklund
Läs merNär livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet
När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merMindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1
Handledare: Bengt Rundquist 1 Vad är Mindfulness? Att vara närvarande i nuet (ha tålamod) Att vara medveten om vad som pågår Att rikta uppmärksamheten på din avsikt Att acceptera din situation utan att
Läs merSamtal om livet - Enkät vid start
Samtal om livet - Enkät vid start Datum.. Ort för gruppsamtal Namn... Adress/ mailadress... Telefonnummer. Bakgrundsfrågor. Jag är Man Kvinna Annat. Ålder:. Var är du född? I Sverige I ett land inom EU
Läs merTankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden
Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i
Läs merTräningsprogram för att bli av med tvångssyndrom
Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten
Läs merSKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat
SKULD & SKAM och vägen till frihet text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat Legitimerade psykoterapeuten Pamela Sjödin-Campbell från Äktenskap & Familj i Fokus möter ofta människor som bär på skuld och
Läs merAtt förstå posttraumatisk stress
Att förstå posttraumatisk stress En normal reaktion på onormala händelser Introduktion En traumatisk händelse är en känslomässig chock. Det är inte lätt att ta in vad som hänt och att komma till rätta
Läs merBörje Lindberg Lindberg Utveckling AB
Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merF2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs mer