Verksamhetsrapport 2016

Transkript

1 Syrenen Datum 1 (10) Verksamhetsrapport 2016 Syrenen

2 Innehållsförteckning 2 (10) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Hållbar utveckling... 5 Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i förskola... 5

3 Sammanfattning 3 (10) På Syrenens förskola har pedagogerna ett stort fokus på målen. Förskolans läroplan är alltid med på reflektioner och i arbetet med att sätta den lokala verksamhetsplanen såväl som i dokumentations- och reflektionsarbetet. Detta för att skapa en bra koppling mellan de nationella och kommunala målen. Syrenens förskola har så gott som helt uppfyllt nämndens åtaganden under året. Pedagogerna har ett stort fokus på att skapa och bibehålla goda relationer för en trygg och utvecklande förskola för alla barn. Detta arbete har varit mycket tillfredställande för barnen och vårdnadshavarna. Det syns dels i vår feedback på inskolningarna men även i feedbacken på våra barndelaktiga utvecklingssamtal. Förskolan värnar om att väva in kommunikation i alla dess former i alla vardagliga situationer. Detta gjorde att åtagandet med lässatsningen togs emot med varm hand, det här är viktigt för pedagogerna. Vi arbetar dagligen med de nationella målen i vår läroplan nära till hands. Det vävs in i alla vardagssituationer och skapar en stimulerande, utmanande och lärande verksamhet på förskolan. Även om stor vikt läggs vid att dagen struktureras utifrån rutiner, innehåll och aktiviter och verksamheten planeras utifrån det enskilda barnets behov, så ser pedagogerna barngruppen som en viktig del i barnens utveckling och lärande och att barn och pedagoger tillsammans skapar en trygg gemenskap. Våra utmaningar framåt är göra vår plan mot diskriminering och kränkandebehandling till ett levande arbetsmaterial och inte bara ett dokument. Planen ska känd för vårdnadshavare och barn. Vi behöver även jobba vidare med strukturen så vi klara att hålla vår organisation även när vi får frånvaro på personal, detta är viktigt då vi på Syrenen bara är sex anställda i grundbemanningen. Vi jobbar vidare med att göra våra rutiner så tydliga det bara går så vikarier snabbt kommer in i vårt sätt att arbeta. Det också väldigt viktigt för oss att vara tydliga med vilket förhållningssätt vi har på Syrenen gentemot barn och vårdnadshavare så även detta blir tydligt för vikarier. För oss är det viktigt att vi fortsätter ha tydliga diskussioner i arbetslaget vad barngrupp och vårdnadshavare kräver, det gäller att vara på tå och inte luta sig tillbaka bara för att vi har fått bra resultat på brukarenkäten. Vi behöver även säkerställa att vi fortsätter hålla den höga kvalité vi har idag på vår förskola.

4 Inledning 4 (10) Syrenens förskola är en två avdelningsförskola där varje avdelning består av 20barn i åldrarna 1-5år. På förskolan arbetar förskollärare, barnskötare, trainee, en kock samt förskolechef. Syrenen är en övningsförskola och tar emot studenter som går förskollärarutbildningen på Mälardalens Högskola. Vi har idag fyra studenter som regelbundet kommer ut på verksamhetsförlagsutbildning (VFU) och fältstudier. Det här ser vi som en kvalitetssäkring då det ställer krav på oss att hålla oss a jour med den senaste forskningen. Förskolan är belägen centralt i ett hyreshus i Eskilstuna ett stenkast ifrån stadsparken. Vårt upptagningsområde är främst bostadsområdena runt omkring, men vi har även barn som bor i andra delar av Eskilstuna och åker en bit för att få vara hos oss. I dagsläget har vi 40barn inskrivna. Förskolan har sen länge ett väl inarbetat miljöarbete och är sen många år tillbaka Grön Flaggcertifierade. Vårt systematiska kvalitetsarbete bedrivs i enlighet med läroplanen för förskolan, kommunens strategiska mål och våra egna satta mål.

5 Hållbar utveckling 5 (10) Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i förskola Barnen ska uppleva lustfyllt lärande i förskolan. Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. (KFN, BUN, TSN, KS) Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. Lokalt åtagande Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. Kommentar Resultat: Vår måluppfyllese i arbetet med lässatsningen är uppfyllt helt. Analys: Vi har tittat närmare på frågan Jag upplever att mitt barn får stöd av personalen att utveckla sitt språk : av 31svarande vårdnadshavare så fick vi värdet 3,86, på en fyrgradig skala. Förra året, 2015, hade vi 23 svarande och fick då värdet 3,77. Vidare finns frågan Jag är nöjd med hur personalen på förskolan gör mig delaktig i mitt barns språkutveckling där vi fick värdet 3,5 på en fyrgradig skala av 31 svarande. Förra året, 2015, hade vi värdet 3,52 av 23svarande. Detta är en marginell försämring men vi anser ändå att siffrorna visar på att vårdnadshavares medvetenhet om hur vi arbetar med språk och där i då läsning har ökat. Under hösten 2015 fick alla pedagoger i området ta del av en föreläsning där man bland annat berörde lärmiljön inomhus. Det i kombination med åtagandet kring lässatsningen har gjort att syrenen tänk till och förändrat både sin lärmiljö men även fått ett annat fokus utifrån just perspektivet läsa. Under året har även en av pedagogerna varit med i en särskild lässatsning. Effekten av det kan vi se i att pedagogerna blivit mer medvetna om böcker och dess betydelse. Vi har även blivit mer granskande i vilken typ av litteratur vi köper in eller vilka böcker vi lånar från biblioteket. Nu gäller det inte bara läsning utan åtagande syftar även åt att skapa lust till språk och text. Ett exempel på hur vi jobbar där är att vi har skapat inspirationsmaterial t.ex. former vid matborden som ska leda till samtal under t.ex. lunchen. Här är pedagogerna alerta och vakna på barnens nyfikenhet och utmanar barnen så samtalet fortsätter och utvecklas. Vi ser även en stor ökning av intresse att skriva egna berättelser hos barnen. Samt att vi ser ett generellt ökat intresse för bokstäver och böcker. Mycket av våra andra mål utifrån läroplanen går att väva in i läsningen och i vårt vardagslärande. Det sitter uppe små lappar med vad olika saker heter, t.ex. på en stol sitter en lapp där det står stol. Då stannar barnen upp och blir nyfikna och försöker sig på att läsa.

6 Lokalt åtagande Vi använder oss av mer interaktiva läs-vilor, där barnen är mer aktiva och skriver t.ex. ord på en whiteboardtavla. 6 (10) Vi har även tagit in mer kapitelböcker, detta ger barnen en utmaning i ett svårare språk, här tar sig naturligtvis pedagogerna tid för att förklara om något barn inte förstår. Även när man läser så stannar pedagogerna upp och frågar efter en resumé av vad man precis läst. Detta för att säkerställa att barnen har koll på orden, begreppen och har förmågan att komma ihåg en historia. Slutsats: Vårt medvetna arbete med att skapa nyfikenhet kring bokstäver, skriva och att läsa har gett resultat. Vårt förändrade arbetssätt i samband med läsningen har gett oss pedagoger en ökad medvetenhet kring detta. Vi fortsätter HT-16 med att utveckla vårt arbetssätt kring att stimulera barns läslust. Iordningsställa vår lärmiljö med ett träd där vi synliggör på löv vilka böcker vi läst och när. Flickors och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från HT 2015 till VT 2016 Flickors och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från HT 2015 till VT 2016 Lokalt åtagande Flickors och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från HT 2015 till VT 2016 Kommentar Resultat: Målet är att enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från ht 2015 till vt Vi anser att vi uppfyllt målet till stor del. Analys: Det här är ett mål som är svårt att helt uppnå, det finns hela tiden en utvecklingspotential inom detta. Vi har tittat på några frågor i brukar- och barnenkät. På frågan Jag upplever att mitt barn utvecklas positivt fick vi värdet 3,9, på en fyrgradig skala av 31svarande. Förra året, 2015 fick vi värdet 3,88 då med 24svarande. Jag upplever att mitt barn får stöd av personalen att se sitt eget lärande fick vi värdet 3,93, på en fyrgradig skala av 31svarande. Förra året, 2015 fick vi värdet 3,78 då med 24svarande. Jag får veta hur mitt barn utveckals i verksamheten fick vi värdet 3,73, på en fyrgradig skala av 31svarande. Förra året, 2015 fick vi värdet 3,67 då med 24svarande. I barnenkäten frågas det Vuxna pratar med mig om det jag lär mig, där fick vi värdet 2,71, på en tregradig skala, av 7svarande. Förra året, 2015 fick vi värdet 2,5 då med 12svarande. En rätt viktig bekräftelse på att vi är på väg åt rätt håll är att vårdnadshavare berättar att de ser en

7 Lokalt åtagande utveckling och de även ser ett ökat lärande hos sina barn. I det dagliga mötet så berättar vårdnadshavare för pedagogerna att det har hänt saker hos barnen. Det vi även ser i brukarenkäten så är det i just det dagliga mötet som 84 % av de svarande får till sig vad barnen lär sig i förskolan. På syrenen jobbar vi med att integrera barngruppen, det betyder att här går barn från åldern 1 till åldern 5. Vi ser ett ökat lärande när barngruppen är åldersblandad, de yngre barnen blir inspirerade av de äldre barnen, samt att de äldre bli förebilder för de yngre. Det blir så att säga en "win-win" för båda parterna. Vi ser att de yngre söker tröst och trygghet hos de äldre. Ett exempel är att de äldsta barnen hjälper de yngsta att hänga av sig kläder efter utvistelsen. En utveckling på detta bli att utmana barnen att vägleda sina kompisar i t.ex. tvätta händer inför lunchen. Pedagogernas visar barnen att de har positiva förväntningar på dom och genom det förtroendet ser vi att barnen växer med uppgiften. Exemplet ovan är ett bra exempel på hur fiffiga kompisar fungerar, vi tittar på vart barnen är i sin utvecklingszon och angränsar utmaningen nära den zonen. Vad pedagogerna berättar så ser man att genom året så har lägsta nivån höjts. Det ligger ett stort fokus på att uppmuntra barnen till att söka nya utmaningar samtidigt som de får stöd och vägledning av oss. Det pågår hela tiden lärprocesser i barngruppen. Vi har vardagslärandet i fokus både i den dagliga verksamheten och på våra reflektioner. Vi vågar vara nyfiket kritiska mot våra aktiviteter och vårt pedagogiska förhållningssätt, både som enskild pedagog men också som arbetslag. Vad är vårt uppdrag och vad är syftet med vad vi gör är viktiga utgångsfrågor. Vi tror att en viktig faktor för att vi uppnått en god måluppfyllelse är att pedagogerna är pigga på att utmana varandra. Återigen lyfter vi vikten av reflektionen och att man vågar göra fel. Det är tillåtet att ändra sig, göra fel och verksamheten bygger på den ständiga reflektionen. Vi är öppna för kritik och vågar prata med varandra. Vi är öppna för kritik från vårdnadshavare, för vi vill bli ännu bättre. Det finns ett öppet klimat som bjuder in till dialog tillsammans med vårdnadshavare, men även med barnen. Även vår lärmiljö bidrar till ökat lärande. Vi har ett system där vi byter ut materialet så det håller sig aktuellt och barnen blir nyfikna på det nya som kommer fram. Pedagogerna gör även inspirationsbyggen för barnen, men det viktigaste är att pedagogerna är närvarande och fungerar som inspiratörer och hela tiden påvisar barnets egna lärande. Något som pedagogerna själva lyfter, att de märker en skillnad hos sig själva genom att man har utmanar barnen mer. Pedagogerna kan då följa upp med utmanande frågor och se till att leken eller aktiviteten hålls vid liv och utvecklas. Slutsats: Då vi sänkt oss i frågan Vuxna berättar vad jag är bra på i barnenkäten från 2015års värde på 2,75 till 2016års värde på 2,43 behöver vi titta närmare på hur vi kan arbeta vidare med detta. För att skapa ett bättre underlag till varför vi sänkt oss på den här frågan kommer vi arbeta med den på reflektioner i arbetslaget och under höstens föräldramöten. 7 (10)

8 Föräldrarna ska uppleva att barnet är tryggt i förskolan. (BUN) 8 (10) Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan. Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna2015 är bibehållet VT Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan. Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 är bibehållet vt Lokalt åtagande Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan. Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 är bibehållet vt Kommentar Resultat: Utifrån målet att enhetens resultat skulle bibehållas utifrån värdet från 2015 anser vi att vi uppfyllt målet helt, då vi gjort en värdeökning med 0,13 på den ena frågan och en värdeökning på 0,05 på den andra frågan i brukarenkäten. Analys: En viktig faktor för att skapa trygghet anser vi är att vi faktiskt står för den verksamhet vi bedriver. Vad är syftet med det vi gör? Det är oerhört viktigt att de didaktiska frågorna ligger över hela verksamheten, hela tiden. Vi har tittat på frågan Jag känner mig trygg när mitt barn är där : av 32svarande vårdnadshavare så fick vi värdet 3,91, på en fyrgradig skala. Förra året, 2015, hade vi 23 svarande och fick då värdet 3,78. Vi har även tittat på frågan Mitt barn känner sig trygg av 32svarande vårdnadshavare fick vi värdet 3,97 på en fyrgradig skala. Förra året 2015, hade vi 24svarande och fick då värdet 3,92. Här kan vi koppla på inskolningen som genom att vi har en tydlig dialog med vårdnadshavare kring våra rutiner och vårt syfte med vår verksamhet skapar vi trygghet. Denna tydlighet gör att vårdnadshavare förstår vår pedagogiska idé. Här finns även möjlighet för vårdnadshavare att få inflytande och känna delaktighet genom att vi lyssnar på derasidéer och synpunkter. Det ser vi skapar en förtroendefull relation mellan oss.. En annan viktig faktor är att vi har en bra struktur på våra reflektioner. Det är här vi grottar ner oss i vad som händer i vår verksamhet, varför det händer och hur vi kan jobba vidare med det. Som vi nämnde i åtagande 1 så är bemötandet en viktig faktor för att även skapa trygghet. Vi har bland annat fått ett mail från en vikarie där man skriver välkomnandet var ett av de bästa jag har fått. Eran stämning och känsla för verksamheten var så härlig. Detta stämmer en vårdnadshavare in i när barnet slutade för att börja skolan. Vi har alltid känt oss trygga, nöjda, glada, sedda och hörda. Det är just att varje dag bli sedd och hörd, alltså bekräftad som vi tror är en stor bidragande faktor till varför vi har trygga barn och vårdnadshavare. Återigen vill vi lyfta utifrån barnenkäten vuxna blir glada när jag kommer. Där vi fick värdet 3 på en tregradig skala. Det om något skapar trygghet. Att bli bekräftad att det är kul att just jag kommer hit idag. Även under frågan vuxna lyssnar på mig fick vi värdet 2,86 vilket är en kvittens på att pedagogerna lyssnar till barnen, detta skapar trygghet om något, att bli sedd. Tack vare ett medvetet värdegrundsarbete, att pedagogernas arbetssätt och förhållningssätt är väl genomtänkt, förankrat och konsekvent skapar det en trygghet i arbetslaget som i sin tur sprider sig till barngruppen och vårdnadshavare. På syrenen har vi ett nära engagemang med vårdnadshavare, vi jobbar för att skapa en teamkänsla, vi bekräftar vårdnadshavares engagemang och bjuder in till samtal. Frågan vi ställer oss är Vad blir

9 Lokalt åtagande vårdnadshavare i mötet med oss?. Det här är faktorer som skapar trygghet, även om det baserar mer på vilket bemötande vi har, men vi tycker det hänger ihop. Ett annat sätt som bidrar till en ökad trygghet är att pedagogerna arbetar aktivt med att dela upp sig i olika rum, för att alltid finnas där barnen finns. Genom att även dela upp barngruppen i mindre grupper skapar man färre kontaktytor och minimerar risken för konflikter. Vi anser att gruppering av barnen och positionering av pedagoger är nyckelord för att skapa en trygg miljö. Sen tror vi att genom att bibehålla struktur och organisation även de dagar det är färre barn, skapar trygghet. Även här har vi möjlighet att säkerställa hur trygga barn och vårdnadshavare är genom våra uppföljningssamtal, som vi har någon månad efter avslutad inskolning. Våra utvecklingssamtal som sker en gång om året samt vid våra föräldramöten, som förövrigt alltid är välbesökta. På förskolan har vi en likabehandlingsplan som arbetar utifrån. I årets brukarenkät ser vi att vi fått sämre resultat på frågan "Jag känner till att det finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling (likabehandlingsplan).". Det här är något vi under nästa verksamhetsår måste öka i, då det är viktigt för oss att vårdnadshavare och barn vet att vi aktivit jobbar med dessa frågor. Slutsats: Säkerställa att reflektionerna flyter på och att vi minimerar tillfällen då vi måste ställa in dem. Vi behöver även säkerställa att vi fortsätter hålla den höga kvalité vi har idag på vårt bemötande. Vi behöver göra vår likabehandlingsplan till ett dokument som är känt för vårdnadshavare och barn. Planen behöver också vara en mer levande dokument än vad det är idag. Alla barn ska uppleva att de blir bemötta med respekt och lyssnade på. (BUN) Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till VT 2016 Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till vt Lokalt åtagande Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till vt Kommentar Resultat: Utifrån målet att enhetens resultat ökat utifrån värdet från 2015 anser vi att vi uppfyllt målet helt, då vi gjort en värdeökning med 0,11 på brukarenkäten och en värdeökning med 0,08 på barnenkäten. Analys: En stor del i att skapa en bra grund är genom våra inskolningar. Här lägger vi stor vikt vid att låta vårdnadshavare få en bra inblick i vår verksamhet och vi hjälps åt för att skapa en tydlig förståelse med våra syften och vårt pedagogiska tänk. Här får vi bekräftelse på detta genom våra nya vårdnadshavare som lovordar inskolningsperioden som en trygg och väldigt bra start på deras barns förskole vistelse. Vi har tittat på frågan Jag är nöjd med det bemötande jag får : av 32svarande vårdnadshavare så fick vi värdet 3,81, på en fyrgradig skala. Förra året, 2015, hade vi 23 svarande och fick då värdet 3,7. Vi har även tittat på frågan Vuxna blir glada när jag kommer av 7svarande barn så fick vi värdet 3, 9 (10)

10 Lokalt åtagande på en tregradig skala. Förra året 2015, hade vi 12svarande och fick då värdet 2, (10) Något vi också lägger stor vikt på och som vi tror bidrar till det goda resultatet är att vi jobbar för att prata några ord med varje vårdnadshavare, varje dag. Det vi märkt under året är att i en del familjer så är det inte vårdnadshavare som hämtar utan det kan vara t.ex. farfar. Det här kan bli ett hinder att få den dagliga kontakten med vårdnadshavare, men samtidigt så är vi medvetna om detta och då fångar man inte den vårdnadshavare nästkommande dag. Vi får till oss att flera vårdnadshavare är nöjda, rent av lyriska. Vi har en stor andel vårdnadshavare som tidigare haft en förskoleplacering på annan förskola i Eskilstuna men valt att byta till syrenen. Det vi får till oss från dem är att tempot är helt annorlunda på syrenen. För att citera en vårdnadshavare som sa Här är pedagogerna så pedagogiska. Vår tolkning av det är att vårdnadshavare anser att vi är mer närvarande med barnen. Detta i kombination med den höga närvaron av pedagoger gör att rutiner och struktur kan hållas och vi anser att alla mår bäst när rutiner och struktur kan hållas. Syrenen är en övningsförskola, vilket betyder att vi tar emot studenter från förskollärarutbildningen på högskolan. En student lyfte vi en reflektion känslan av det positiva mötet i arbetslaget mot varandra, vårdnadshavareoch barn. Det finns en öppen atomsfär och det är okej att säga vad man tycker. Detta smittar av sig på barn och vårdnadshavare som leder till det öppna klimatet vi har på Syrenen. Våra rutiner är även förankrade hos vårdnadshavare, t.ex. om man lämnar vid frukost, vårdnadshavare smyger in, vinkar hejdå, sen sätter sig barnet på sin plats, vilket gör att den blir friktionsfri, Vi säkerställer att våra vårdnadshavare är nöjda med bemötande del genom det dagliga samtalet, men även genom andra systematiska samtal. Vi har ett uppföljningssamtal någon månad efter inskolningen är klar. Vi har utvecklinssamtal där vi även ibland förstärker med en egen enkät. VI har föräldramöte med just tema bemötande och trygghet. Här stämmer även barnen in. I barnenkäten på frågan Vuxna lyssnar på mig får vi värdet 2,86 på en tregradig skala, vilket är en ökning med 0,28 från förra året. Barnen lyfter även själva att de tycker det känns bra att de vuxna pratar med de, det här är viktigt för oss och ett kvitto på vårt mål att se varje barn, varje dag. Barnenkäten går ut till våra 4- och 5-åringar. I brukarenkäten som, centralt, går ut en gång om året har vi en fråga Jag upplever att personalen har positiva förväntningar på mitt barn Där fick vi i år värdet 3,9 på en fyrgradig skala. Vilket vi anser vara ett kvitto på att bemötande är positivt. Slutsats: Vi jobbar vidare med att klara att hålla vår organisation även när vi får frånvaro på personal. Vi jobbar vidare med att göra våra rutiner så tydliga det bara går så vikarier snabbt kommer in i vårat arbetsätt. Sen är det också väldigt viktigt för oss att vara tydliga med vilket förhållningssätt vi har på Syrenen gentemot barn och vårdnadshavare så även detta blir tydligt för vikarier. För oss är det viktigt att vi fortsätter ha tydliga diskussioner i arbetslaget vad barngrupp och vårdnadshavare kräver, det gäller att vara på tå och inte luta sig tillbaka bara för att vi har fått bra resultat på brukarenkäten.