Kvalitetsredovisning vt 2011

Transkript

1 Barn och utbildning Kvalitetsredovisning vt 2011 Frivilliga skolformer Margareta Johansson T.F. verksamhetschef/rektor Thomas Larsson rektor Pär Nordstrand vik. rektor

2 Sammanfattning och helhetsbild av verksamheten Skolan är fördelad på flera olika byggnader. Skolans huvuddel ligger på Spångberget och inhyser sju program; naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet, omvårdnadsprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, livsmedelsprogrammet, individuella programmet samt Komvux och SFI. Mittemot har fordonsprogrammet sina lokaler. Skolans hotell- och restaurangprogram har sina lokaler i Bergmästargården som ligger idylliskt vid sjön Daglösen. Byggprogrammet, elprogrammet och industriprogrammet ligger i västerängsdelen av skolan vid södra industriområdet. Alla elever har sin kärnämnesundervisning i spångbergsdelen. SFI utbildningen har ökat och samarbetet med socialförvaltningen i introduktionsutbildningen har blivit ett lyft. Omvårdnadsutbildningen inom komvux är en framgång med upplägget av närträffar och distansutbildning. Inom Frivilliga Skolformer bedrivs ett aktivt arbete med kunskapsuppdraget, värdegrundsuppdraget och demokratiuppdraget. Inom kunskapsuppdraget utvecklas kontinuerligt arbetslagens metoder för att möta elevernas behov. Vid årliga utvärderingar av elevernas trivsel och trygghet ges ett kvitto på att Frivilliga skolformer står för trygghet och stabilitet. 1

3 1. Beskrivning av den egna verksamheten, grundfakta 1.1 Verksamheten Gymnasieskolan och vuxenutbildningen har många mål att sträva mot. Verksamheten styrs av lagar och förordningar, politiska beslut och samhällets krav. Ett antal styrdokument reglerar verksamheten. Kvalitetsredovisningen är en sammanfattning för nedanstående verksamheter Spångbergsgymnasiet Byggprogrammet BP Barn- och Fritidsprogrammet BF Elprogrammet EC Fordonsprogrammet FP Handel- och Administrationsprogrammet HP Hotell- och Restaurangprogrammet HR Industriprogrammet IP Livsmedelsprogrammet LP Naturvetenskapliga programmet NV Omvårdnadsprogrammet OP Samhällvetenskapsprogrammet SP Individuella programmet IV/PRIV Individuella programmet introduktionskurs IVIK (nyanlända invandrarelever med uppehållstillstånd Förberedelseklass FBK (undervisning för asylsökande elever) Vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning GRVUX Gymnasial vuxenutbildning GYVUX Svenska för invandrare SFI Särvux Yrkesvux Gymnasiesärskolans individuella program Förkortningar av ämnen i texten. SV=Svenska, EN=engelska, MA=Matematik, PRIV=Programinriktat individuellt program, IG= Icke godkänt Viss statistik redovisas nedan. Övrig redovisning av statistik i form av ex. betyg, organisation, ekonomi etc. finns att hämta på Skolverkets och SCB:s hemsidor ( Vår kvalitetsredovisning pekar på några områden som inte finns att tillgå i officiell statistik eller är av sådant värde att det bör redovisas även här. 2

4 1.2 Uppgifter om antal elever och personal Antal elever Spångbergsgymnasiet KVX Elever i särskola vt I särskild grupp Integrerade Del av särskolans resurs Personal vt Personal i: Antal Årsarbetare Nyckeltal Antal Årsarbetare Nyckeltal Gymn. Lärare 41 35, ,3 Elevassistenter 6 5,5 7 6,0 Förutom personal ovan finns 3,6 lärare och 2 handledare som arbetar med klasserna för asylsökande och andra nyanlända. 1.3 Organisation, lokaler och ekonomi Spångbergsgymnasiet Organisation Ledningsgrupp: Verksamhetschef/rektor heltid och en rektor på heltid. Arbetslag: Sex arbetslag (några program är så små att arbetslagen har slagits samman) som leds av sex arbetslagsledare. Administration: Som stöd för verksamheten finns 1,0 tjänst på administration. Studievägledning: En studievägledare verkar för gymnasiet och vuxenutbildningen, men arbetar också på grundskolan. Resursteam: En skolsköterska 0,8 och en kurator 0,5. Vaktmästare/tekniker: En vaktmästare och en tekniker ansvarar för funktionen beträffande lokaler och utrustning. Lärare: 40 lärartjänster är fördelade på kärnämnen och karaktärsämnen. Andelen behöriga lärare är mycket hög Lokaler Lokaler: Spångbergsgymnasiet förfogar över ändamålsenliga lokaler i en huvudbyggnad (Fogdevägen) med intilliggande verkstadslokal, en industrilokal på södra industriområdet och en restaurangdel i Bergmästargården. Bibliotek: Finns inrymt i det s.k. centralkapprummet i direkt anslutning till vår cafeteria. Idrott: Skolan förfogar över väl fungerande lokaler för idrott i intilliggande idrottshall. 3

5 Ekonomi Under de senaste åren har Spångbergsgymnasiet erhållit medel för att kunna fullfölja verksamheten med en balanserad budget. Det som varit svårt att beräkna är den interkommunala ersättningen till andra kommuner för elever som läser där eller på friskolor. En annan svårighet har varit att beräkna kostnader för undervisning av asylsökande elever Vuxenutbildning Organisation Ledningsgrupp: 1 rektor på heltid för Spångbergsgymnasiet är också ansvarig för Vuxenutbildningen. Arbetslag: Lärarna i vuxenutbildningen arbetar i arbetslag. Administration: Som stöd för verksamheten finns en personal heltid på administration. Studievägledning: En studievägledare verkar för gymnasiet och vuxenutbildningen, se ovan. Vaktmästare/tekniker: En vaktmästare och en tekniker ansvarar för funktionen beträffande lokaler och utrustning (se ovan). Lärare: Ca.10 lärartjänster är fördelade på kärnämnen och karaktärsämnen. Andelen behöriga lärare är hög Lokaler Lokaler: Vuxenutbildningen förfogar över ändamålsenliga lokaler (Fogdevägen). Omvårdnadsutbildningen för vuxna delar nyrenoverade lokaler med skolans omvårdnadsprogram Ekonomi Kostnaderna för verksamheten har hållits inom den tilldelade budgeten Gymnasiesärskolan Organisation Ledningsgrupp: Samma som för Spångbergsgymnasiet, där verksamhetschefen är ansvarig för gymnasiesärskolan. Arbetslag: En pedagog och tre elevassistenter Administration: Se Spångbergsgymnasiet. Studievägledning: Pedagogen i verksamheten Vaktmästare/tekniker: Se Spångbergsgymnasiet Lokaler Lokaler: Gymnasiesärskolan förfogar över ändamålsenliga lokaler i en sidobyggnad (Fogdevägen) Ekonomi 4

6 Medel har tilldelats för en balanserad ekonomi. 2 Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Elever, föräldrar, lärare, skolledning ska alla kunna känna delaktighet i framtagandet av kvalitetsredovisningen. Inom frivilliga skolformer använder vi uttrycket ständiga små förbättringar. Något som knappast kan ske utan att alla parter är med. För ett strukturerat förbättringsarbete har en årsplan utarbetats. Utvärderingen av den lokala arbetsplanen för året 2010/2011 ligger till grund för kvalitetsredovisningen. De olika arbetslagen har under denna tid arbetat med prioriterade mål som de själva utifrån skolans arbetsplan tagit fram som värdefulla för utvecklingen av det egna programmet. Dessa mål har sedan utvärderats kontinuerligt under året. 3 Utvecklingsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning I 2009/vt 2010 års kvalitetsredovisning togs det fasta på en rad områden som behövde åtgärdas. Dessa var bland annat en ökad måluppfyllelse, ett vidare arbete med att diskutera yrkesetiska dilemman och att göra eleverna mer medvetna om kursplanernas mål. Olika åtgärder inom nämnda områden har genomförts. Fokus har legat på att öka måluppfyllelsen. Enligt den analys som gjordes 2010 var det stora problemet att en del elever på yrkesprogrammen inte når alla målen i kärnämnena. De insatser som startades 2010 är att betrakta som långsiktiga och berör inte bara de elever som gick i årskurs tre. Flera av de insatser som arbetslagen arbetade med under tidigare år är också långsiktiga processer och det arbetet fortlöper, till exempel arbetet med studiemotiverande insatser. 4 Arbetet i verksamheten 4.1 Spångbergsgymnasiet Skolan har en bred verksamhet, 11 nationella program samt individuella programmet. Den stora bredden utgör både möjligheter och hinder. Ett rikt utbud med en stor mängd kompetenser gör Spångbergsgymnasiet till den lilla skolan med de stora möjligheterna. Komplexiteten ger dock begränsningar i skolans schema. Det är många parametrar som ställer krav och sätter begränsningar. Elever behöver komma åt kurser som ligger på fel schemaposition, lärare behöver träffas för utvecklingsarbete o.s.v. Organisationen av det dagliga arbetet innehåller alla nödvändiga delar för att ge eleverna förutsättningar till måluppfyllelse beträffande studieresultat och arbetsmiljö. Arbetsschemat publiceras på Frånvarorapportering och omdömen görs webbaserat. Rutiner finns för hantering av elevernas ev. förändrade studiesituation ex. val av kurser, reduktion av studieplanen, byte av program/inriktning etc. Resursteamet ansvarar för elevvården. IV-arbetslaget har kompetens och resurser för att ge kompletterande stöd till alla elever med särskilda behov. 4.2 Vuxenutbildningen 5

7 Vuxenutbildningen erbjuder många olika utbildningar på både gymnasial nivå och grundskolenivå. Utbildning inom omvårdnad är en stor del av verksamheten. En stor del av verksamheten är svenska för invandrare. Många lärare arbetar enbart inom vuxenutbildningen, men en stor del gymnasiekurser läser vuxenelever och ungdomselever tillsammans. Eftersom vuxenutbildningen strävar efter att ge möjlighet till kontinuerligt intag samt att läsa kurser på distans gör det att det inte alltid fungerar att blanda ungdom och vuxen elever. Viss annan yrkesutbildning ges tillsammans med ungdomselever på våra yrkesprogram. Under året har vuxenutbildningen startat så kallat yrkesvux. 4.3 Gymnasiesärskolans Individuella program. Syftet med undervisningen inom verksamhetsträningen i gymnasiesärskolan är att varje elev utifrån sina förutsättningar och elevens tidigare erfarenheter skall få möjligheten att upptäcka och utforska omvärlden. Utbildningen syftar även till att stärka elevens självkänsla och därigenom öka tilltron till den egna förmågan. Inom området Idrott och hälsa skall eleven ges möjlighet att träna motoriska färdigheter samt kondition och styrka. Området Vardagsaktiviteter skall ge träning att så självständigt som möjligt klara personlig hygien, egna måltider samt att vara delaktig i enkel matlagning och bakning. Med bakgrund av detta har arbetslaget arbetat med ett av skolans prioriterade områden: Hälsafriskvård och Hälsa- livsstil. 6

8 5 Resultat och måluppfyllelse i relation till nationella mål 5.1 Statistik Andel elever med behörighet till högskolan (%) År Filipstad ,4 Hela riket Slutbetyg samtliga program Räknat på alla elever med slutbetyg Program SP 14,2 13,1 13,9 12,7 12,7 12,7 13,4 14,2 12,9 15,1 13,9 NV 13,2 14,2 15,5 14,5 14,5 14,7 15,2 * 14,9 16,1 16,0 IP 10,8 12,6 8,2 12,4 12,4 11,2 10 * * * * EC 12 12,1 9,8 11,5 11,5 11,2 11,6 11,6 12,3 * * BP 11 12,2 10,5 12,5 12,5 12,4 10,8 11,8 11,6 11,5 12,6 BF 13,2 11,2 12,9 11,5 11,5 11,7 11,7 11,7 9,7 11,7 * LP 11,5 * - * * HR * * * * FP 12 * * * * Totalt 12,8 12,7 12,9 12,9 12,9 12,5 12,0 12,7 11,8 12,5 12,9 * Då underlaget baseras på färre än 10 elever anser inte skolverket att statistik på gruppen ska redovisas. Sådan statistik kan bli för utpekande mot eleverna i gruppen. - Ingen avgångklass Genomströmning Andelen elever som genomförde sin utbildning inom 4 år var 79,5 %. Året innan 69,4. Siffrorna för riket finns inte publicerade än Analys Spångbergsgymnasiet ligger under riksgenomsnittet när det gäller betygspoäng och har så gjort under en lång tid. Det är vanskligt att jämföra sig med ett riksgenomsnitt eftersom det visar resultaten från alla program i Sverige. Om man jämför skolans resultat med rikssnittet för de program som vi har är siffrorna bättre även om vi fortfarande ligger under. En stor del av eleverna på skolan går på yrkesförberedande program och de program vi har lockar framför allt pojkar. Det finns några bakgrundsfaktorer som man tittar på när det gäller studieresultat. Två av dessa faktorer är kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Flickor presterar bättre resultat i skolan än pojkar och barn med välutbildade föräldrar presterar bättre än barn med lågutbildade föräldrar. Spångbergsgymnasiet har en större andel pojkar är flickor. Utbildningsnivån i Filipstads kommun är lägre än i riket. I riket är det (enligt SCB) 10% av befolkningen som 7

9 bara har 9-årig grundskola som högsta utbildningsnivå medan siffran för Filipstads kommun är 18%. Vidare har 22% av Sveriges befolkning en eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer medan endast 8% av Filipstads befolkning har motsvarande. Dessutom är inte utbildningsnivån jämnt fördelad mellan könen. I Filipstad har kvinnorna högre utbildningsnivå än männen. Skolan har under läsåret 10/11 förbättrat sitt resultat jämfört med föregående år. NV har efter ett antal år av en stigande trend hållit sig kvar på en hög nivå. SP sjunker mot föregående år men över tid bevaras en positiv trend. Glädjande är att BP tagit ett steg uppåt. Skolan fortsätter ett långsiktigt arbete för ökad måluppfyllelse där insatser för fördjupade kunskaper i målstyrning och bedömning samt ökade stödinsatser finns i kommande arbetsplan. Vissa insatser har redan satts in utifrån analyser av elevernas studieresultat bland annat ett förändrat arbetssätt kring yrkeselever i Samhällskunskap A och Svenska B som har varit problemkurser. 6. Värdegrund 6.1 Sammanfattning Inom frivilliga skolformer bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete. Allt från ordningsregler till elev- och personalinflytande baseras på allas rätt till trygghet och inflytande i sin vardagssituation. Organisationen är formad för snabba beslutsvägar och formella och informella mötesplatser för allas möjlighet till inflytande. Skolan har ex. ett aktivt elevråd och en samverkansgrupp med elevrepresentation. En elevvårdstrappa med klara ansvarsområden ger stabilitet i hanteringen av elevärenden om något problem uppstår. 6.2 Enkät trygghet (del av enkät årskurs 2) Spångbergsgymnasiet genomför varje år en enkätundersökning bland eleverna i åk 2. Enkäten undersöker elevernas åsikter i en rad olika kvalitetsrelaterade frågor. Frågor rörande arbetsmiljö, undervisningen, inflytande med mera tas upp. Enkäten har en 6-gradig skala där 6 är mest positiv och 1 är minst positiv. Nedanstående redovisas den del av enkätundersökningen som gäller elevernas trygghet. Observera att resultatet för frågor kring trygghet skiljer sig från de övriga i det att ett lågt värde indikerar hög trygghet. På frågan Hur trygg känner du dig på skolan? betyder svaret 1 helt trygg Kartläggning av situationen i verksamheten Varje år genomför skolan en enkätundersökning i årskurs 2 som tar upp en rad olika kvalitetsfrågor. Förra årets enkät blev skjuten till innevarande läsår p.g.a. praktiska problem, vilket innebär att den aktuella enkäten besvarats av de elever som gick åk 2 förra läsåret. I denna enkätundersökning ingår också frågor som rör elevernas upplevelser av kränkningar och diskriminering. I enkäten svarar eleverna på en skala mellan 1-6, svaret 1 betyder t ex på fråga ett helt trygg och 6 motsvarar inte alls trygg. Ett lågt medelvärde indikerar alltså en god trygghet på skolan. Resultaten gällande elevernas trygghet och kränkningar/mobbning redovisas nedan: Hur trygg känner du dig på skolan? 1,6 1,6 I vilken utsträckning upplever du att elever kränker andra elever vid enstaka tillfällen? 2,2 2,7 8

10 Har du någon gång upplevt att någon/några elever har mobbat någon/några andra? 1,7 2,5 I vilken utsträckning upplever du att lärare kränker elever vid enstaka tillfällen? 1,7 1,9 Har du upplevt att någon lärare har utsatt någon elev för mobbning? 1,3 1,4 I vilken utsträckning upplever du att elever kränker lärare vid enstaka tillfällen? 1,8 1,8 Har du upplevt att någon/några elever mobbat någon lärare? 1,4 1,6 Medel 1,7 1,9 Utifrån denna del av undersökningen kan man dra slutsatsen att vi har en trygg skola där eleverna inte upplever kränkningar i någon hög utsträckning. Skolan kan dock inte nöja sig med detta eftersom svaren också indikerar att det finns enstaka elever som inte känner sig helt trygga och tyvärr är resultatet av enkäten något sämre 2011 jämfört med Arbete som beskrivs i denna plan måste fortgå och intensifieras så att vi inte lutar oss mot goda resultat och är nöjda med det. En trygg skola är grunden för en lärande miljö. Det kan vara värt att notera att ingen av de tillfrågade eleverna angav svaret 6 inte alls trygg på den första frågan. Vid undersökningen ställdes också frågan om det finns speciella områden där man känner sig mindre trygg på skolan. De flesta eleverna svarade inte på denna fråga vilket också stämmer med resultaten som visar att eleverna känner sig trygga. Det enda område som pekades ut som mindre tryggt var korridorerna och detta endast av ett fåtal. Det är således svårt att dra någon slutsats utifrån dessa resultat. Eleverna fick också svara på frågor som undersöker vad eleverna tror är de vanligaste orsakerna till att bli utsatt för kränkningar/diskriminering. Frågorna utgår från diskrimineringsgrunderna. Eleverna tror att de vanligaste orsakerna till kränkningar är etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Eleverna anger också i undersökningen att övriga orsaker som t ex klädstil, utseende, avundsjuka och liknande är vanliga orsaker till kränkningar. Skolledningen och resursteamet har kontinuerligt möten där enskilda ärenden lyfts och följs upp. Diskussioner förs också på en allmän nivå. Det kan t ex röra trender kring droger eller liknande. De olika arbetslagen har som uppdrag att varje år ställa upp mål rörande trygghet, normer och värden utifrån läroplanens mål för eleverna på det program som arbetslaget jobbar kring. Arbetslagen gör således en egen bedömning av vilka mål som är aktuella för det egna programmet. 6.4 Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Enligt enkätsvaren som redovisas i stycket ovan anser de flesta elever att de är trygga på vår skola men det finns ändå en liten grupp som inte känner så. Skolans målsättning är att arbeta för att resultaten i enkäten hamnar så nära 1 som går. Insatser under året De olika arbetslagen ställer upp mål för sitt arbete med den aktuella elevgruppen. Dessa redovisas i arbetslagens arbetsplaner. Elevernas enkätsvar ska lyftas till diskussion i personalgruppen för att aktualisera frågan om likabehandling. 9

11 Skolan har skaffat ett enkätverktyg som möjliggör en anonym uppföljning av enkätsvar. I nästa undersökning ska skolan följa upp de elever som anger att man inte är helt trygg för att få en bättre bild av orsakerna. Observera att denna uppföljning är helt anonym. Komvux och SFI fortsätter sitt arbete med att kartlägga situationen bland de eleverna enligt samma modell som (enkät) som på ungdomsskolan. För att kunna genomföra detta har skolan anlitat tolkhjälp så att samtliga elever inom SFI och nyanlända inom gymnasieskolan kunde delta fullt ut. Inom vårdutbildningen tas likabehandlingsplanen upp som en del av en kurs. I diskussionen med elevrepresentanter framkommer det synpunkter på hur enkäten kan utformas för att ge en bättre bild av tryggheten på skolan. Eleverna menar att man inte bara ska fokusera på de allvarliga formerna av diskriminering och kränkande behandling utan även undersöka hur eleverna uppfattar det allmänna samtalsklimatet mellan elev-personal och elevelev. Elevrådet engagerar sig för att sprida kunskap om likabehandlingsplanen bland eleverna. Det är viktigt att alla på skolan känner delaktighet i arbetet med likabehandling och därför är detta intresse från elevrådet värdefullt. Margareta Johansson 10