Skolbeslut för gymnasieskola

Transkript

1 Beslut Dnr :1367 Skolbeslut för gymnasieskola efter tillsyn i Bergska skolan i Finspångs kommun

2 Skolbeslut Tillsyn i Bergska skolan (16) Dnr :1367 Rektorerna vid Bergska skolan och Finspångs kommun Tillsyn i Bergska skolan Gymnasieskola Gymnasiesärskola Helhetsbedömning och beslut Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som Bergska skolan och Finspångs kommun skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Andelen elever som går ut Bergska skolan med slutbetyg inom fyra år är cirka 68 procent. Detta innebär att en tredjedel av eleverna inte når målen för att få slutbetyg inom fyra år. Rektorerna i Bergska skolan måste vidta åtgärder så att fler elever avslutar sin utbildning med slutbetyg inom fyra år. Skolan måste förbättra rutinerna för uppföljning och utvärdering. Flera lärare gör utvärderingar av sin undervisning men det saknas ett övergripande systematiskt kvalitetsarbete som kan ligga till grund för förbättringsinsatser. Skolan gör ingen övergripande uppföljning av gymnasiesärskolans kunskapsresultat. Skolans individuella program är väl förberett för den nya gymnasieskolan och elever förbereds för nationella program enligt de nya antagningsreglerna. Bergska skolan ger ett intryck av att vara en trygg miljö. Skolan gör flera insatser för att motverka att kränkningar uppstår. Planen mot kränkande behandling uppfyller dock inte författningarnas krav då den t.ex. inte utgår från skollagens krav på att redogöra för vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under året för att motverka kränkande behandling. Gymnasiesärskolan saknar en plan mot kränkande behandling.

3 Skolbeslut Tillsyn i Bergska skolan (16) Dnr :1367 Bergska skolan måste vidta åtgärder för att säkerställa elevernas rätt till en likvärdig betygssättning och att all utbildning är avgiftsfri. Skolan erbjuder några specialutformade program och ett antal lokala kurser. Det saknas dock lokalt formulerade mål för flera av de specialutformade programmen och några av de lokala kurserna uppfyller inte förordningens krav. I kommunbeslutet för Finspångs kommun finns Skolinspektionens bedömning av de lokalt utformade styrdokumenten. Skolinspektionen vill också påpeka att möjligheten till utformning av lokala mål och kurser i framtiden kommer att försvinna i samband med införandet av den nya gymnasieskolan Gy2011. De lokalt utformade dokumenten ska godkännas och kvalitetssäkras av Skolverket. Skolan består av många av engagerade elever och Skolinspektionen vill framhålla skolans arbete för att inkludera alla skolans elever, inklusive gymnasiesärskolan, i elevrådet som ett gott exempel på inflytande. Sammanfattningsvis kan konstateras att Bergska skolan i stort är en välfungerande gymnasieskola. Det framstår dock som anmärkningsvärt att de brister som påpekades vid utbildningsinspektionen 2005 delvis kvarstår. Det gäller t.ex. lärarnas behov av att diskutera bedömning och betygssättning samt skolans övergripande uppföljning av elevernas resultat. Skolinspektionen har i tillsynen av Bergska skolan, gymnasieskolan, identifierat följande brister som ska åtgärdas Alla elever ges inte möjligheter att lägst nå grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. (Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, 2.1 Kunskaper) Skolans resultat följs inte upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen i enlighet med författningarna (2 kap. 2 skollagen, Lpf 94, 1.2, Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna och 2.6. Rektors ansvar). Rektor måste förbättra arbetet med en likvärdig betygssättning (1 kap. 2 skollagen, Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar ). Skolans plan mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav (14 a kap. 8 skollagen). Eleverna erbjuds inte individuellt val i enlighet med förordningen (5 kap. 18 gymnasieförordningen, skollagen bilaga 2). Åtgärdsprogrammen uppfyller inte författningarnas krav (8 kap. 1 a gymnasieförordningen).

4 Skolbeslut Tillsyn i Bergska skolan (16) Dnr :1367 Studiehandledning ges inte till elever som är i behov av detta (8 kap. 5 gymnasieförordningen). Utbildningen är inte avgiftsfri (5 kap. 21 skollagen). Rektor fattar inte beslut enligt förordningen (5 kap. 22 gymnasieförordningen, Lpf 94, 2.6. Rektors ansvar). Skolinspektionen har i tillsynen av Bergska skolan, gymnasiesärskolan, identifierat följande brister som ska åtgärdas Rektorn tar inte ansvar för att gymnasiesärskolans resultat utvärderas regelbundet och använder dessa resultat för nå de nationella målen (2 kap. 2 skollagen, Lpf 94, 1.2 Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna och 2.6 Rektors ansvar). Gymnasiesärskolan saknar en plan mot kränkande behandling (14 a kap. 8 skollagen). I samband med uppföljningen av den regelbundna tillsynen ska skolan redovisa måluppfyllelsen för gymnasiesärskolan. Bedömningarna redovisas i bilagorna 2 3 Rektorerna och Finspångs kommun har ansvar för att Bergska skolans brister åtgärdas. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast tre månader från den dag beslutet för Finspångs kommun meddelas. Skolinspektionen kommer då att följa upp beslutet. Skolinspektionen förutsätter dock att rektorerna och Finspångs kommun snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredaren Robert Holmblad samt undervisningsråden Johan Nilsson och Christina Aro Östgren. På Skolinspektionens vägnar Allan Westerdahl Enhetschef Anders Kennberg Undervisningsråd/Föredragande

5 Skolbeslut Tillsyn i Bergska skolan (16) Dnr :1367 Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolan Tillsynsprotokoll och bedömningar för gymnasieskolan i Bergska skolan Tillsynsprotokoll och bedömningar för gymnasiesärskolan i Bergska skolan

6 Bilaga 1 6 (16) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför tillsyn i Finspångs kommun under hösten Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte Bergska skolan den 19 och 21 oktober Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen i ett kommunbeslut. Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas då till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister senast tre månader efter att kommunbeslutet meddelades. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men 1985 års skollag ska fortsätta att tillämpas fram till den 1 juli För elever som har påbörjat utbildningen före den 1 juli 2011 ska 1985 års skollag fortsätta att tillämpas tills dess att eleverna avslutat sin utbildning. Det innebär att 1985 års skollag under dessa perioder är utgångspunkten för Skolinspektionens tillsyn och granskning. Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Bergska skolan, dels den information som samlats in under besöket. I Bergska skolan intervjuades rektorerna och gymnasiechefen samt ett urval av elever och lärare. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Beskrivning av skolan Tabell 1.: Antal elever på Bergska skolan Bergska skolan Antal elever Gymnasieskolan 550 Gymnasiesärskolan 22 Källa: Skolans egna uppgifter

7 Bilaga 1 7 (16) Bergska skolan i Finspångs kommun erbjuder följande program: Barn- och fritidsprogrammet (BF), Byggprogrammet inriktning husbyggnad (BP), Elprogrammet med inriktning installation (EC). Fordonsprogrammet med inriktning personbil (FP), Handelsoch administrationsprogrammet endast årskurs 3 (HP), Naturvetenskapsprogrammet (NV), Samhällsvetenskapsprogrammet (SP), Teknikprogrammet årskurs 2 och 3 (TK) och två specialutformade program; Samhälle - Barn och Fritid, (SPBF) och Natur - Samhälle (NS). Skolan ingår också i försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning och erbjuder utbildningsplatser på följande program; Byggprogrammet, Elprogrammet, Fordonsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Industriprogrammet (IP), Omvårdnadsprogrammet (OP), Hantverksprogrammet (HV) och Medieprogrammet (MP). Omkring 40 elever studerar inom individuella program. De elever som studerar inom individuella program kan välja mellan att studera ett flertal av grundskolans ämnen som förberedelse för ett nationellt program inom den nya gymnasieskolan GY11 och att studera inom ramen för ett programinriktat individuellt program, PRIV. Gymnasiesärskolan erbjuder de nationella programmen Fordonsprogrammet och Industriprogrammet. Dessutom ingår tre specialutformade program inom gymnasiesärskolan; Storkök och service, Handel samt Omvårdnad. Gymnasiesärskolan erbjuder också individuella program.

8 Bilaga 2 8(16) Tillsynsprotokoll för gymnasieskolan i Bergska skolan Rutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande. Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Lärarnas bedömning och utvärdering Skolans lärandemiljö Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Enskild elevs rätt Trygghet och studiero Bedömning och betyg Undervisningstid och tillgång Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande

9 Bilaga 2 9(16) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bedömningsområde: Kunskaper Alla elever ges inte möjligheter att lägst nå grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier. Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, 2.1 Kunskaper Motivering: Enligt nationell statistik når eleverna vid Bergska skolan en genomsnittlig betygspoäng på 14,1 poäng vilket är i paritet med riket. En jämförelse som avser endast de nationella programmen visar att det genomsnittliga värdet ligger under värdet för riket. Resultat för de olika programmen växlar så att BF och IP når en genomsnittlig betygspoäng som ligger över värdet för riket medan BP och SP är i paritet med riket. EC och HP ligger under värdet för riket. Det är färre än tio elever, av totalt elva elever, som har fått slutbetyg från NV och därmed anges inget värde beträffande genomsnittlig betygspoäng för detta program. 96,7 procent av eleverna med slutbetyg från de nationella programmen når enligt nationell statistik för 2009 behörighet till högskola vilket är högre än motsvarande värde i riket. Andelen elever som får slutbetyg inom fyra år enligt nationell statistik är dock lägre än riket. Inom de nationella programmen är det 77 procent som når målen för slutbetyg inom fyra år. Det är också lägre än riket där andelen är 83 procent. Andelen som når slutbetyg inom fyra år på skolan som helhet är 67,5 procent om man inberäknar IV och de specialutformade programmen. Detta är lägre än riket där en fjärdedel i landet lämnar gymnasieskolan utan slutbetyg inom fyra år. Av de elever som fick slutbetyg under perioden når cirka en tredjedel inte kraven för att få godkänt i alla kurser enligt nationell statistik. Sammanställningen över resultat från studier på individuella program redovisas i kvalitetsredovisningen. Av sammanställningen framgår att flertalet elever går vidare till nationellt program efter ett år på IV. Av intervjuer framgår dock att andelen som går kvar mer än ett år tenderar att öka.

10 Bilaga 2 10(16) Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bedömningsområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Rektor måste förbättra arbetet med en likvärdig betygssättning 1 kap. 2 skollagen, Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar Motivering: Av intervjuer med lärare och elever framgår att det finns behov av att diskutera bedömning och betygsättning. Eleverna anger att de får information om kursinnehåll och vad som krävs för att få ett visst betyg. Det framkommer samtidigt att det varierar hur väl lärarna förklarar vilka bevekelsegrunder som ligger bakom ett visst betyg. Det finns lärare som gör detta på ett tydligt sätt medan andra enbart informerar vilket betyg som satts. Enligt lärarna har det inte förekommit några återkommande övergripande forum för att kunna diskutera betygssättning på skolnivå. Resultaten från de nationella kursproven gås igenom och diskuteras bland de lärare som ansvarar för proven. Sammanställningar och analys på skolnivå för att jämföra resultaten från de nationella kursproven med kursbetygen förekommer dock inte. Redan vid Skolverkets utbildningsinspektion 2005 påpekades behovet av att diskutera bedömning och betygssättning. Det är därför anmärkningsvärt att inte fler insatser har gjorts för att öka likvärdigheten i betygssättningen. I övrigt hänvisas till Skolverkets allmänna råd om det lokala arbetet med tillämpningen av nationella betygskriterier, SKOLFS 2004:23. Huvudområde: Pedagogisk ledning utveckling av skolan Bedömningsområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Skolans resultat följs inte upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen i enlighet med författningarna 2 kap. 2 skollagen, Lpf 94, 1.2, Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna och 2.6. Rektors ansvar. Motivering: Av intervjuer med lärare och elever framgår att det inte är vanligt att man utvärderar under eller efter en kurs slut. Det finns dock lärare som regelmässigt utvärderar sina

11 Bilaga 2 11(16) kurser. Rektor har hittills inte efterfrågat några resultat av dessa utvärderingar och det ingår därmed inte som något underlag i skolans kvalitetsarbete. Skolan saknar sammanställningar av resultat från de nationella kursproven och därmed saknas underlag för att göra en helhetsbedömning av kunskapsresultatet. Det saknas också förutsättningar att jämföra resultaten från de nationella kursproven med kursbetygen. I skolans kvalitetsredovisning görs vissa uppföljningar och det förekommer också en viss analys. Analysen består i de flesta fall av förklaringar till de olika resultaten och kan inte kopplas till de åtgärder som föreslås. Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bedömningsområde: Trygghet och studiero Skolans plan mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav 14 a kap. 8 skollagen Motivering Skolans plan mot kränkande behandling som rubriceras som Likabehandlingsplan uppfyller delvis författningarnas krav. Den utgår dock inte från skollagens krav på att presentera vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under året. Det saknas en kartläggning som utgångspunkt för vilka prioriterade åtgärder skolan avser att vidta. Enligt skollagen ska en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts tas in i efterföljande års plan. Skolinspektionen förutsätter att skolans kommande planer innehåller sådana redogörelser. Av planen bör det även framgå hur eleverna varit delaktiga i arbetet att ta fram planen. Bergska skolan har flera olika planer och dokument som behandlar frågan om kränkande behandling. För att få en tydlighet och systematik i planarbetet kan dessa med fördel skrivas ihop i en och samma plan. Huvudområde: Enskild elevs rätt Bedömningsområde: Undervisningstid och tillgång Eleverna erbjuds inte individuellt val i enlighet med förordningen. 5 kap. 18 gymnasieförordningen, skollagen bilaga 2

12 Bilaga 2 12(16) Motivering Enligt gymnasieförordningen ska som individuellt val erbjudas varje kurs som förekommer på ett nationellt program i kommunen. Även modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kan förekomma som individuellt val. Individuella valet ska enligt bilaga 2 till skollagen uppgå till 300 poäng. Eleverna erbjuds inte samtliga kurser inom det individuella valet utan får endast tillgång till vissa kurser. Inom Barn- och fritidsprogrammet erbjuds eleverna t.ex. endast 150 poäng och inom Fordonsprogrammet erbjuds inte samtliga kurser. I poängtablån för det specialutformade programmet NS med inriktning samhällsvetenskap saknas det individuella valet. I poängtablåerna för BF, BP och SPBF noteras dock att man kan ha upp till 300 poäng som individuellt val. Samtidigt anges att poängsumman kan överstiga 2500 poäng. Se vidare under enskild elevs rätt och rektors beslutsfattande. Huvudområde: Enskild elevs rätt Bedömningsområde: Särskilt stöd Åtgärdsprogrammen uppfyller inte författningarnas krav. 8 kap. 1 a gymnasieförordningen Motivering Flertalet av de åtgärdsprogram som har granskats innehåller kortfattade beskrivningar av elevens behov. Det är utifrån dessa svårt att se kopplingen till kursernas mål. Skolans ansvar och åtaganden är sparsamt redogjorda. Ibland anges datum för uppföljning men i flera uppges endast att rektor ska kalla till elevvårdskonferens. I några används grundskolebegrepp som anpassad studiegång, en åtgärd som inte finns i de frivilliga skolformerna. Huvudområde: Enskild elevs rätt Bedömningsområde: Särskilt stöd Studiehandledning på modersmålet ges inte till elever som är i behov av detta. 8 kap. 5 gymnasieförordningen Motivering Studiehandledning på modersmålet organiseras och beslutas av rektorn för en grundskola i kommunen. Det görs inte en återkommande inventering och utredning av be-

13 Bilaga 2 13(16) hovet gällande studiehandledning på modersmålet på Bergska skolan. Av intervjuer och utifrån verksamhetsbesök framgår att det finns elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet och som inte ges detta stöd. Inte minst gäller detta de nyanlända eleverna som studerar inom individuella program. Huvudområde: Enskild elevs rätt Bedömningsområde: Avgifter Utbildningen är inte avgiftsfri. 5 kap. 21 skollagen Motivering Av skolans dokumentation och utifrån intervjuer framgår att skolan tar ut en avgift på mellan kr per dygn för elever i samband med de resor som ingår i utbildningen. Avgiften avser inte kostnader för mat utan för resa och logi eller andra avgifter. I samband med resor utomlands anges att eleverna kan få betala en avgift på 1000 kr för en veckas vistelse. Av intervjuer framgår också att en och samma elevs resor ibland kan vara längre och återkomma flera gånger under ett läsår. Huvudområde: Enskild elevs rätt Bedömningsområde: Rektors beslutsfattande Rektor fattar inte beslut enligt förordningen. 5 kap. 22 gymnasieförordningen; Lpf Rektors ansvar Motivering Beslut om utökat program Av intervjuer framgår att det på Bergska skolan finns en generell regel som säger att eleverna kan läsa upp till 2700 poäng utan att rektor har fattat beslut om utökat program. Enligt författningarna omfattar en gymnasieutbildning poäng. Med stöd av gymnasieförordning får en elev delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven kan antas kunna tillgodogöra sig undervisningen på ett tillfredsställande sätt på såväl fullständigt program som den eller de frivilliga kurserna (utökat program). En generell regel som tillämpas på det sätt Bergska skolan gör är inte i överrensstämmelse med förordningen eftersom beslut om utökat program alltid ska fattas av rektorn för den enskilde eleven.

14 Bilaga 2 14(16) Beslut om särskilt stöd Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna ska rektor ansvara för att undervisning, elevvårds- och syoverksamhet utformas så att elever som behöver särskilt stöd och hjälp får detta. Rektors möjlighet att besluta om särskilt stöd begränsas då detta delvis är tilldelat ansvarig chef för den verksamhet som går under namnet Samlat barn- och ungdomsstöd, en central enhet i Finspångs kommun. Det innebär t.ex. att beslut om specialpedagogiska insatser för en elev i gymnasieskolan inte fullt ut hanteras av rektorn

15 Bilaga 3 15(16) Tillsynsprotokoll för Gymnasiesärskolan i Bergska skolan Rutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande. Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Lärarnas bedömning och utvärdering Skolans lärandemiljö Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Enskild elevs rätt Trygg lärandemiljö Bedömning och betyg Undervisningstid och tillgång Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande

16 Bilaga 3 16(16) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bedömningsområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Rektorn tar inte ansvar för att gymnasiesärskolans resultat utvärderas regelbundet och använder dessa resultat för nå de nationella målen. 2 kap.2 skollagen, Lpf. 94, 1.2 Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna och 2.6 Rektors ansvar Motivering Bergska skolan har inga sammanställningar av kunskapsresultatet för gymnasiesärskolan på skolnivå. I kvalitetsredovisningen finns inga sammanställningar eller uppföljningar utifrån målen för gymnasiesärskolan. Därmed saknas förutsättningar för att fatta beslut och göra prioriteringar som kan förbättra möjligheter för eleverna att nå bättre resultat. Av intervjuer med rektorer och med utgångspunkt från enstaka dokument i form av intyg och betyg verkar eleverna nå målen för utbildningen utifrån sina förutsättningar. Det saknas dock sammanställningar för att kunna göra en bedömning av måluppfyllelsen av gymnasiesärskolan utifrån de olika programmen och som helhet för verksamheten. I samband med uppföljningen av den regelbundna tillsynen ska skolan redovisa måluppfyllelsen för gymnasiesärskolan. Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bedömningsområde: Trygghet och studiero Gymnasiesärskolan saknar en plan mot kränkande behandling 14 a kap. 8 skollagen Motivering Likabehandlingsplanen för Bergska skolan är allmänt formulerad och beskriver inte några delar som kan sägas omfatta gymnasiesärskolan specifikt.