Barnavård s vett. 34:e årgången Nr 4, 2014 December

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnavård s vett. 34:e årgången Nr 4, 2014 December"

Transkript

1 Barnavård s vett Utgivare: Centrala FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: Tfn: Hemsida: 34:e årgången Nr 4, 2014 December Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Kalendarium sid 2 Julkrönika sid 3 Tack för den här tiden i Centrala BHV Fyrbodal sid 4 Intresserad av att arbeta som verksamhetsutvecklare sid 4 Julledighet Centrala Fyrbodal sid 5 Julledighet Psykologenheten Fyrbodal sid 6 Vem följer med barnet till BVC sid 7 Nationella Barnhälsovårdsdagar oktober sid 9 Nya studier om glutenintroduktion sid 11 Enkät om barns sovvanor sid 12 Dags att börja med tidigarelagda sid 12 Frågor och svar sid 13 En God Jul och ett Gott Nytt År önskar Centrala Barnhälsovårdsteamet!

2 1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala, Primärvården FyrBoDal Centrala Uddevalla sjukhus Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson verksamhetsutvecklare mobil Vakant dietist Mona Bryggman psykolog Mikaela Johansson teamassistent fax

3 2 Kalendarium Datum Ämne Plats Arrangör 28 jan Lokal träff med psykolog Ed-Dalsland Mona psykolog 29 jan Lokal träff med psykolog Achima-Uddevalla Mona psykolog 4 feb Utbildning Ägget, NÄL MBHV-psykologerna Trollhättan 11 feb Utbildning Professorn, CÖ-blocket plan 01 MBHV-psykologerna Uddevalla sjukhus 25 feb Lokal träff med psykolog Vargön-Vänersborg Mona psykolog 25 feb En puff för språket Aulan, gamla vårdskolan Uddevalla sjukhus Kultur i Väst 26 feb Lokal BHV-träff Lilla Edet-Trollhättan Mona psykolog fam.centralen 3 mars Föräldrar i grupp Kräftan, gamla vårdskolan Uddevalla sjukhus Hälsokällan 12 mars Lokal träff med psykolog Tanum-Tanum/Strömstad Mona psykolog fam-centralen 23 mars Lokal BHV-träff Tanum-Tanum/Strömstad Per och Nina fam-centralen 13 april Lokal BHV-träff Lysekil-Lysekil/Sotenäs Per och Nina offentliga 15 april Lokal BHV-träff Orust-Orust/Munkedal Per och Nina 16 april Föräldrar i grupp Snäckan, gamla vårdskolan Uddevalla sjukhus Hälsokällan 20 april Lokal BHV-träff Herrestad-Uddevalla Per och Nina 22 april Lokal träff med psykolog Lysekil-Lysekil/Sotenäs Mona psykolog Lysekils Läkarhus 23 april Lokal Träff med psykolog Munkedal-Munkedal/Orust Mona psykolog fam-centralen 4 maj Lokal BHV-träff Lilla Edet-Trollhättan Per och Nina 11 maj Lokal BHV-träff Vargön-Vänersborg Per och Nina

4 3 Ljus i vintermörkret Efter en fantastisk sommar, september och oktobermånad (där jag inte ens behövde ha mössa under hummerfisket) så kom november.så lite soltimmar har inte uppmätts i vårt land i modern tid med undantag för Norrland. Man kunde räkna solens närvaro på sina fingrar och många upplever detta tungt och besvärligt medan andra är bättre rustade. Forskningen visar att människor som är uppväxta uppe i norr klarar denna period betydligt bättre än inflyttade och att vi har olika känslighet för årstidsväxlingar. Ytterligare en faktor som påverkar majoriteten av oss är det faktum att tiden framför skärmar, mobiler ökar hela tiden och att detta minskar tiden som vi är ute i det ljus som ändå finns. Även en mulen novemberdag så stimulerar dagsljuset tillverkningen av sömnhormonet Melatonin som sedan frigörs frampå på kvällen och hjälper oss att somna. Sömnen i sin tur är en förutsättning för både mental samt fysisk återhämtning och förebygger psykisk ohälsa. Som barnläkare på BVC och inom skolhälsovården träffar jag allt fler barn och ungdomar som sover sämre och där orsaken ofta beror på eller förstärks av att de inte är ute mer än bråkdelar av dagen medan tiden framför skärmar och mobiler är betydande. Även deras föräldrar har ofta ändrat sina vanor och ägnar allt mer tid åt sociala medier, datorer och mindre utevistelse. Behandlingseffekten efter kartläggning av innetid och utetid med fokus på att öka sistnämnda är oftast helt läkande. Redan spädbarn kan vända rätt dygnet om de kommer ut i barnvagnen när ljuset kommer och samma gäller även ungdomarna-dock utan barnvagn men kanske mindre skolbuss och mer promenerande och cykel. Så inför helgerna kan vi vuxna föregå med gott exempel och utnyttja det ljus som ändå finns med att vara ute, hoppa över mellandagsrean åtminstone när det är ljust, så kommer vi både sova och må bättre. Om fler föräldrar får med sig sina mindre barn ut så kommer också leken på våra ofta ganska tomma gårdar, lekplatser blomstra då leken är inbyggd hos oss men kräver att det finns någon att leka med. Avslutningsvis så vill jag påminna om att dagarna blir ljusare från och med 21 december och önska alla medarbetare på BVC en riktigt god jul och gott nytt år! / Per Möllborg Barnhälsovårdsöverläkare

5 4 Tack för den här tiden i Centrala Barnhälsovårdsteamet i FyrBoDal! Från och med årsskiftet avslutar jag min tjänst som dietist i Centrala för att börja arbeta som produktspecialist på Semper. Jag vill passa på att tacka CBHV-teamet och all BHV-personal för den här tiden. Det har varit väldigt roligt och utvecklande för mig att arbeta med er och jag kommer att minnas åren inom CBHV med glädje. Lena Ljungkrona Falk kommer att kunna svara på era frågor om mat tills tjänsten blir tillsatt. Kontakta Lena Ljungkrona: Mob: I övriga frågor kontakta Mikaela Johansson, Hälsningar Anna Magouli Intresserad av att arbeta som verksamhetsutvecklare inom barnhälsovården-fyrbodal? Nina Knutsson kommer under sommaren 2015 gå i pension och därför kommer tjänsten som verksamhetsutvecklare att annonseras ut. Rekryteringen kommer påbörjas i januari och du som är intresserad får hålla utkik efter annonsen och finns det frågor så hör av dig till mig. / Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare

6 5 Jultillgänglighet hos Fyrbodal 2014 Nu står julens dörr på glänt, klappar och skinka skall ordnas så lite ledighet kommer Barnhälsovårdsteamet ha. Per Möllborg Verksamhetschef Ledig 5-9 januari Nina Knutsson Verksamhetsutvecklare Ledig december Mona Bryggman Psykolog Ledig dec+ 2 jan Mikaela Johansson Teamassistent Ledig dec+2 jan

7 6 Jultillgänglighet hos psykologenheten i Fyrbodal 2014 Nu står julen för dörren och alla vi väntar på både mys och bus. Under mellandagarna finns det som vanligt en MBHV-psykolog tillgänglig per telefon under hela ledigheten. Skickar med ett julschema där ni ser vem som är finns ansvarig under vilken dag och med aktuellt telefonnummer. Vill härmed önska Eder alla en fröjdefull jul och ett fint gott nytt År.

8 7 Vem följer med barnet till BVC Under vecka 24 gjorde vi undersökning över hela VG-regionen där vi ville veta vem som följde med barnet till BVC. En liknande uppföljning gjordes i Göteborg 2009 och vi ville se om något ändrats. % I samband med sjuksköterskebesök på BVC 2009 följdes barnen till BVC av mödrarna i de flesta fallen 64 %. I 10 % var det fadern som följde med och i 28 % var bägge föräldrarna med. Under 2014 ser resultatet i stort sett likadant ut. Mödrarna är de som i de flesta fallen följer med sina barn (andelen varierar mellan %). Båda föräldrarna följer med i något lägre andel 20 % mot tidigare 28 %. Däremot har andelen pappor som ensam följer sina barn ökat från 10 % 2009 upp mot 19 % Även vid teambesök läkare/sjuksköterska är andelen mammor i stort sett detsamma 2009 och 2014 variationen ligger mellan %. Även när det gäller övriga vuxna som följer med barnet ser man ingen större skillnad i tiden.

9 8 % Inte heller i samband med föräldragrupp på BVC syns någon större skillnad mellan 2009 och I de flesta fallen är det mamman som går med barnet till föräldragruppen. När det gäller pappor så skiljer sig områdena åt. I Fyrbodal går 12 % av papporna med till föräldragrupp. I övriga områden ligger nivån på 3 %. Båda föräldrarna följer med i % av tillfällena. Vecka 24 var i år andra veckan i juni när årets första semesterperiod startade. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Vill man hyra babyskydd, eller lämna tillbaka, under jul och nyår är öppettiderna i Personalbutiken på NÄL följande: Måndag 22 dec Tisdag 23 dec Måndag 29 dec. och tisdag 30 dec (endast utlämning av babskydd, själva butiken är stängd då de inventerar) Fredag 2 jan Måndag 5 jan Från den 7 januari gäller ordinarie öppettider. God jul och gott nytt år! NTF FyrBoDal, Kristina Jansson, informatör/projektledare Fabriksvägen 15, Trollhättan Tel: Säker Trafik Vänerland AB

10 9 Nationella Barnhälsovårdsdagar oktober 2014 Solen sken så vackert när vi anlände till Umeå (björkarnas stad) men redan morgonen efter så kändes det att hösten var långt skriden då vi vaknade till en temperatur under nollstrecket. Vi försöker här göra en kort beskrivning av vad vi fick oss till livs under de två dagarna. Sömnstörningar hos barn och att mäta psykisk ohälsa med ASQ-SE (specifikt screeninginstrument). Psykisk ohälsa under småbarnsåren (6 7 års ålder) är svårt att diagnostisera. ASQ-SE fångar ett brett symtomområde. Det innehåller åtta olika instrument för olika åldrar och har godkänts för användning i Sverige. Läkemedelsverket har tagit fram ett kunskapsunderlag om sömnstörningar hos barn. Inför arbetet har SBU identifierat kunskapsluckor inom området vilka publicerats i SBU:s databas. Sömntiden hos barn verkar ha minskat över tid framför allt hos tonåringar. Handläggning av sömnstörningar hos i övrigt friska barn innebär oftast bara evidensbaserade råd och stöd. Läkemedelsbehandling är nästan aldrig aktuell. Sömnhygien anpassad till barnets ålder och situation är alltid förstahandsbehandling både till i övrigt friska barn och barn med underliggande sjukdom. Sömnstörningar hos barn med underliggande sjukdomar Barn med flerfunktionsstörningar Sömnrelaterade andningsproblem ADHD Autismspektrum Depression OCD/ångestsyndrom Ge information om sömnhygien, behandla grundsjukdomarna adekvat. Om läkemedel ge Melatonin i första hand (licenspreparat). Spädbarn Det är viktigt att tidigt ge information (redan på mödrahälsovården eller tidigt efter födseln) om hur späda barn normalt sover. Det kan förebygga sömnproblem. Nya Barnhälsovårdsprogrammet Teambesök vid 4 veckors ålder Varje hälsobesök präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt med ambitionen att identifiera, stärka och beakta barnets resurser liksom föräldrarnas möjligheter att stödja sitt barns utveckling, främja dess hälsa och förebygga och hantera sjukdom. Målsättningen är att öka förälderns delaktighet och tilltro till den egna förmågan att vara en bra förälder för sitt barn. Hälsosamtal/Vägledning Besvara föräldrars frågor och följa upp tidigare hälsosamtal Barnets hälsa och utveckling Uppfödning: Bröstmjölk, modersmjölksersättning, D-vitamin. Kommunikation/kontakt, ljud, skrik. Hur man kan trösta ett gråtande barn. Om sömn och sovställning, SIDS Hur man kan förebygga sned skalle Familjens levnadsvanor Barn och rökning/snusning Barn och alkohol, amning och alkohol Kemikalier i barns vardag

11 10 Föräldrars hälsa Att bli förälder (sömn, att amma) Familjesituation och socialt nätverk Hälsobesöket vid 2½ + 3 år sker i två steg med hjälp av olika validerade instrument te x ASQ, SDQ, M-CHAT samt språkscreening. Det är viktigt för barnhälsovården att få input från förskolan och föräldrarna. Varför Teambesök: SSK + Läk - kompetenser som kompletterar varandra Fyra ögon ser mer än två Kraftfält när två professionella fokuserar på barnet och familjen Våld i nära relation har en unik möjlighet att identifiera föräldrar som utsätts för våld i hemmet. Barn som lever med våld har ökad risk för andra typer av misshandel och sämre hälsa. Att identifiera våld i hemmet kan vara ett av de mest effektiva sätten att minska riskerna för att barn far illa. Ge information promotion och prevention. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att fråga om våld. Rutiner i samband med besök med muntliga frågor i under samtalet eller via frågeformulär. Vilka ska tillfrågas? Att fråga vid misstanke kräver mindre resurser, men riskerar att missa många utsatta, ger högre trösklar och kan uppfattas som stigmatiserande. Att fråga alla fångar in fler utsatta, uppfattas som mindre påträngande men är resurskrävande. Vägledningsdokumentet från Socialstyrelsen Språket är viktigt. Språklig/kommunikativ utveckling är en central del av barns utveckling. Det har också en nära relation till andra aspekter av barnets utveckling: kognitiv, social, motorisk. Det avspeglar uppväxtmiljö och arv. Språkproblem indicerar framtida problem med bl a inlärning/läsning, kamrater, beteende/emotionella problem och det finns enighet om behovet av tidiga insatser. Men vad kan de få? Förekomsten av språkstörning varierar i olika studier från 1-15 % (Law, 2000) beroende på definition av språkstörning och undersökningsmetod. Internationella studier sammanfattar: 6-7% av en årskull barn (Tomblin et al,1997, Law,1998) har betydelsefulla språkproblem Svenska studier: 15% av en årskull 4-åringar, varav ca 2% grav språkstörning (Westerlund, 1994) ca 6 % av en årskull 2½-åringar, varav 2-3 % grav språkstörning (Miniscalco, 2003) Hur uppmärksamma de som behöver insatser? Vänta på att föräldrar frågar? Vänta tills de får problem i förskola/skola? Screening i förskolan? BVC: undersöka alla/screena? I Sverige finns metoder för språkscreening BVC 2 ½ år (enl Miniscalco) (Mattsson, Marild et al. 2001) 3 år (enl Westerlund) (Westerlund and Sundelin 2000)

12 11 En undersökning som gjordes 2011 visar att av 36 BHV-enheter använder 14 Miniscalco, 17 Westerlund och dessutom 12 annan metod eller någon av dessa i modifierad form. (Magnusson, Lindfors et al. 2011): 2014: I 9 resp 12 landsting (Läkartidningen. 2014;111. Språk-bedömningar på BVC utvecklas positivt. Fler använder evidensbaserade metoder L. Nayeb, M. Westerlund) Vad kan BVC göra (förutom remiss till logoped)? Goda exempel på samarbete mellan BVC och bibliotek : Språkkedjan i Halland och Språknätet i Uppsala. Region Halland. Språkkedjan: Landstinget Uppsala. Språknätet: Hitta språket! Kodknäckarna Glädje och utmaningar. Föräldrastödsprogram för barn 1-2,5 år Sammanfattning Det går att identifiera barn med språkliga svårigheter vid 2½ års ålder. Språkstörning är sällan specifik, den indicerar även andra problem. Barn som identifieras med språkliga problem vid 2-3års ålder har ofta neuropsykiatriska och/eller utvecklingsmässiga avvikelser i tidig skolålder. Såväl neuropsykiatrisk problematik som språkstörning är förenade med avvikande kognitiv utveckling och barnen behöver därför multidisciplinär bedömning. Det här var några axplock från de två nationella BHV-dagarna i Umeå. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare och Mona Bryggman, psykolog Nya studier om glutenintroduktion Två nya studier pekar på att det är svårare att förebygga celiaki bland barn med hög ärftlig risk än man tidigare har trott. Nuvarande råd om glutenintroduktion har minskat celiaki på befolkningsnivå. Råden bygger på tre delar: introducera små mängder gluten som långsamt ökas, samtidig amning och påbörja under viss tidsperiod (senast 6 månader, tidigast 4 månader). I studierna ovan har enbart tidsperiod och samtidig amning undersökts dvs inte olika mängder gluten. Livsmedelsverkets bedömning är att det finns all anledning att fortsätta rekommendera att gluten introduceras i små mängder som långsamt ökas. Även att fortsätta amma samtidigt bör rekommenderas eftersom det är ett sätt att undvika att det blir för stora mängder mat med gluten i som ges istället. Det finns inte heller någon anledning att ta bort rådet om att senast börja introducera gluten vid 6 månader. Risken med att ta bort detta råd är att det blir större mängd gluten när väl introduktionen börjar, exempelvis om det sker vid 1 år. Åsa Brugård Konde Nutritionist Rådgivningsenheten Box 622, UPPSALA Tel

13 12 Enkät om barns sovvanor Stort tack till de BVC som har hjälpt mig och förhoppningsvis indirekt barnen genom att dela ut enkäten till föräldrarna. Jag och min kollega i Halland (Bernt Alm) tryckte upp 1000 enkäter och fördelade dessa på olika BVC:er och åldrar från 1-12 månader. Detta material kommer utgöra ett referensmaterial för att se hur vanligt det är med napp, amning, samsovning mm och kunna jämföras med de få men tragiska fall av plötslig spädbarnsdöd som trots allt inträffar. Om ni har några enkäter kvar så går det bra att dela ut dessa även efter årsskiftet och har ni haft svårt få till det så skicka åter till mig i ett internkuvert så finns det andra BVC som kan få ut de sista. Vi kommer bearbeta materialet och jag kommer berätta hur det ser ut på rundresorna under våren. Det är möjligt vi behöver fler enkäter framöver men i nuläget trycks inga fler upp. / Per Möllborg, Barnhälsovårdsöverläkare Dags börja med den tidigarelagda första BVC läkarundersökningen! Under hösten har vi ordnat två tillfällen för läkare med BVC tjänstgöring att befästa sina kunskaper och få lite mer inblick i ffa kardiologin hos våra nyfödda barn. Till min hjälp hade jag kollegan Daniel Wallmyr, som med stor kunskap och erfarenhet inom barnkardiologi lotsade oss igenom vad vi skall tänka på den första tiden när vi hör blåsljud eller ser snabbt dåliga barn. Utbildningarna har varit välbesökta och ca 60 läkare har tagit del av undervisningen och det har givit mersmak från min sida att återkomma framöver med specifik utbildning inom olika ämnesområden för läkare med BVC tjänstgöring. Skulle också önska med all respekt för stressen i arbetet att fler läkare kommer på våra fortbildningar generellt. Att tidigarelägga den första läkarbedömningen för att kunna identifiera hjärtfel, ögonsjukdomar, höftluxationer mm är den första delen av det nya BHV-programmet och räknar nu med att detta kommer till stund ute på BVC från årsskiftet. Kommer även skicka ett mail till respektive verksamhetschef kring detta. / Per Möllborg, Barnhälsovårdsöverläkare

14 13 Frågor och svar BVC-läkare: Vi följer de rutiner som smittskyddet och CBHV anger för provtagning asylsökande. Nu är jag tveksam över värden som jag fått på två barn gällande anti-hbs. De kommer från Syrien och enligt scheman vaccinerade mot Hepatit B. Deras värden är dock på det ena barnet 0,9 IE/L och på det andra barnet 2,7 IE/L. Hur skall vi tolka detta? Svar: Bra att ni är noggranna när det gäller undersökning och provtagning på våra immigranter. Jag har dryftat frågan med smittskyddsläkare Leif Dotevall kring hur vi skall hantera dessa inte så sällan förekommande låga värdena. Anti-HBs är högt om man antingen varit smittad med Hep B och skapat immunitet eller om man är vaccinerad. På vuxna-äldre kan det vara svårare att veta om gränsen 10 IE/L verkligen stämmer avseende immunitet då många som bevisligen är adekvat vaccinerade inte kommer över den nivån men vår bedömning är att barn bör göra detta. I de angivna fallen rekommenderar jag därför ny vaccination med Engerix B 10 mikrog x 3 med intervallen 0,1,6 månader. Sannolikt kommer det bli någon extra dos Hep B då barnen fått någon dos tidigare men bedömer att biverkningsrisken är försumbar av detta kända vaccin. Ett alternativ är Twinrix Pediatric x 3 men ofta har barn från nämnt land haft Hep A. BVC-läkare: Hur är det med lungrtg gällande barn under 5 år? Vi har skickat nästan alla asylsökande på lungrtg men har hört att det kanske inte behövs? Svar: Det stämmer dvs att enligt Socialstyrelsens sista anvisning så rekommenderas lungrtg som screening barn under 5 år bara för de som kommer från länder med hög risk Tuberkulos. Hög risk definieras som incidens >100/ WHO:s tabell över länder och incidens finns som länk på under vaccinationsområdet. Givetvis lungrtg på de barn där PPD lika med eller större än 6 mm oavsett ålder. BVC-ssk: Vi har två barn från Afganistan på vår BVC. De är födda -11 samt -08. Vi ser i deras papper att de fått enbart mässlingsvaccination vid 9 samt 18 mån ålder. Hur skall vi göra med MPR vaccinationen? Svar: I dessa länder har man koncentrerat sig på att snabbt ge skydd mot mässlingen som är en stor barnadödare och inte haft råd med det dyrare kombinationsvaccinet. Jag rekommenderar att båda barnen tämligen omgående får kombinationsvaccinet och sedan erbjuds de en ny dos i årsk 2 som andra barnen inom svenska barnvaccinationsprogrammet. Förväntas inga extra biverkningar! / Per Möllborg, Barnhälsovårdsöverläkare

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR 3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER 3 år Tidigare inget rutinbesök mellan 18 mån och 5 år De avvikelser vi funnit vid 5 års ålder har vi svårt att hinna utreda eller ge stöd och hjälp kring

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Barnavårdsvett. E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam a

Barnavårdsvett. E n riktigt skön höst önskar Centrala B arnhälsovårdsteam a Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 Hemsida: www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal 32:a årgången Nr 3, 2012 Oktober Innehållsförteckning:

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år. Björn Kadesjö Socialstyrelsen

Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år. Björn Kadesjö Socialstyrelsen Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år Björn Kadesjö Socialstyrelsen Utvecklingsområden för barnhälsovården Professionens prioriteringar Metoder för att uppmärksamma och ge insatser

Läs mer

Månadsbladet JULHÄLSNING. nr 11-12, november-december 2014

Månadsbladet JULHÄLSNING. nr 11-12, november-december 2014 Månadsbladet JULHÄLSNING nr 11-12, november-december 2014 Nu vänder snart ljuset, bokstavligen och bildligt. Inom barnhälsovården står vi inför ett nytt och spännande år, med ett nytt barnhälsovårdsprogram

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

Månadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015

Månadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015 Månadsbladet nr 5, maj 2015 KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B I samband med bristen på Pentavac-vaccin har många BVC i länet sedan flera månader använt Infanrix-hexa för alla barn under det första

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer. 1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Rutiner vid begäran om registerutdrag

Rutiner vid begäran om registerutdrag Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA

VÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA Söderbrinkens förskola består av 2 avdelningar. Solen för barn 1-3 år samt Månen för barn 3-5 år. Här finns plats för ca 35 barn. Vår adress: Söderbrinkens förskola

Läs mer

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården

Läs mer

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

Nu är det jul igen...

Nu är det jul igen... Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationsprogrammet Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler

Läs mer

Informationsmaterial på BVC Nedan följe förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.

Informationsmaterial på BVC Nedan följe förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Informationsmaterial på BVC Nedan följe förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Som ytterligare stöd för minnet kan vi överlämna skriftligt informationsmaterial till föräldrar. När man använder

Läs mer

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för

Läs mer

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Månadsbladet. Vill man komma i kontakt med någon annan person på Barnhälsovårdens länsavdelning ringer man som tidigare till respektive person.

Månadsbladet. Vill man komma i kontakt med någon annan person på Barnhälsovårdens länsavdelning ringer man som tidigare till respektive person. Månadsbladet nr 2, februari 2014 NYTT TELEFONNUMMER FÖR BHV SUPPORTFRÅGOR För att öka tillgänglighet gentemot er kommer det från och med den 24 februari att finnas ett telefonnummer som ni kan använda

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Välkommen Till Familjedaghem I Avesta

Välkommen Till Familjedaghem I Avesta Välkommen Till Familjedaghem I Avesta Välkommen till familjedaghem i Avesta De grundläggande idéerna och tankarna i vardagspedagogik är att främja barns utveckling och lärande genom att arbeta och ta tillvara

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer

Föräldrastöd i Angered en översikt

Föräldrastöd i Angered en översikt Föräldrastöd i Angered en översikt 0-5 6-12 13-18 Specialist Spädbarnsgruppen, Angered Spädbarns, Hjällbo Oliv/trappan Strategi (ADHD) IBS-skola Tematräffar Arbete med närvaro i skolan Oliv/trappan Strategi

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Månadsbladet BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! nr 9, september 2014

Månadsbladet BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! nr 9, september 2014 Månadsbladet nr 9, september 2014 BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! FN:s generalförsamling antog den 20 november 1989 Konventionen om barns rättigheter. Barnombudsmannen i Uppsala vill uppmärksamma detta var med

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010 LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010 VÄLKOMMEN TILL ÅNÄSETS FÖRSKOLA Ånäsets förskola ligger i en underbar miljö där vi är omgiven av skog och sjö. Vi har nära till badplats, härliga skidspår,

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats. Foto: Josefin Sejnelid

Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats. Foto: Josefin Sejnelid Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats Foto: Josefin Sejnelid Länssamverkan föräldrastöd Deltagarna i gruppen har ett strategiskt uppdrag i sin organisation eller i länet. Deltagare

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

2011-2012. Välkommen till Edsta förskola

2011-2012. Välkommen till Edsta förskola 2011-2012 Välkommen till Edsta förskola Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98), sommaren 2011 kommer vi att få en ny läroplan. Vi kommer att under vårterminen-11 arbeta in den nya läroplanens innehåll.

Läs mer

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Barnavård s vett. 35:e årgången Nr 1, 2015 April

Barnavård s vett. 35:e årgången Nr 1, 2015 April Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 8 Uddevalla. Tfn: 1-441 64 8 35:e årgången Nr 1, 215 April Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt, men ändå något som oroar många blivande och nyblivna

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen

Läs mer

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05 Vanliga sömnproblem hos barn INSOMNI HOS BARN VANLIGA SVÅRIGHETER & PSYKOLOGISK BEHANDLING Svårt att komma till ro på kvällen Svårt att somna in på kvällen Svårt att somna om vid nattligt uppvaknande Omvänd

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Välkommen till familjedaghem i karlbo

Välkommen till familjedaghem i karlbo Välkommen till familjedaghem i karlbo Välkommen till familjedaghem i karlbo De grundläggande idéerna och tankarna i vardagspedagogik är att främja barns utveckling och lärande genom att arbeta och ta tillvara

Läs mer

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Täby kommun som leverantör Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vad behöver du för stöd? Vad tycker du är viktigt att vi känner till för att stödja dig på bästa sätt?

Läs mer

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Barnavård s vett. 30 årgången Nr 1, 2010 April

Barnavård s vett. 30 årgången Nr 1, 2010 April Barnavård s vett Utgivare: FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 30 årgången Nr 1, 2010 April Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar

Läs mer

Silverskattens förskola

Silverskattens förskola 1 (8) Silverskattens förskola Telefon: 08-591 265 14 Adress: Steningehöjdsvägen 18 195 65 STENINGEHÖJDEN Välkomna till Silverskattens förskola Förskolan startade i februari 2012. Förskolan har två avdelningar/hemvister.

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Välkommen till Familjedaghem I skogsbo

Välkommen till Familjedaghem I skogsbo Välkommen till Familjedaghem I skogsbo Välkommen Till familjedaghem i skogsbo De grundläggande idéerna och tankarna i vardagspedagogiken är att främja barns utveckling och lärande genom att arbeta och

Läs mer

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Välkommen till. Förskoleområde Lunden 1. Lundenskolans Förskola Kärralundsgatan 11 TRYGGA LEKANDE, LÄRANDE BARN

Välkommen till. Förskoleområde Lunden 1. Lundenskolans Förskola Kärralundsgatan 11 TRYGGA LEKANDE, LÄRANDE BARN Välkommen till Förskoleområde Lunden 1 120418-001-133 12 Göteborgs Stad Grafiska Gruppen LEKANDE, LÄRANDE BARN Utskrift: Vidkärrsgruppen Örgryte-Härlanda Juni 2012 TRYGGA 1 Lundenskolans Förskola Kärralundsgatan

Läs mer

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Hälsa Sjukvård Tandvård Barnhälsovården Barnhälsovården i Landstinget Halland Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Förord Det handlar om att främja barns hälsa, trygghet och utveckling

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Ny vägledning för barnhälsovården

Ny vägledning för barnhälsovården Ny vägledning för barnhälsovården BHV-DAG, 23 OKTOBER 2014 09:00 Inledning Nya Vägledningen för Barnhälsovården 09:30 3-års besöket: - Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 10:30 Fruktpaus Språktest,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Förskolan Barnens Hus Fastställd 2015-09-11 Gäller läsåret 2015-2016 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer