Barnavård s vett. 34:e årgången Nr 4, 2014 December

Transkript

1 Barnavård s vett Utgivare: Centrala FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: Tfn: Hemsida: 34:e årgången Nr 4, 2014 December Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Kalendarium sid 2 Julkrönika sid 3 Tack för den här tiden i Centrala BHV Fyrbodal sid 4 Intresserad av att arbeta som verksamhetsutvecklare sid 4 Julledighet Centrala Fyrbodal sid 5 Julledighet Psykologenheten Fyrbodal sid 6 Vem följer med barnet till BVC sid 7 Nationella Barnhälsovårdsdagar oktober sid 9 Nya studier om glutenintroduktion sid 11 Enkät om barns sovvanor sid 12 Dags att börja med tidigarelagda sid 12 Frågor och svar sid 13 En God Jul och ett Gott Nytt År önskar Centrala Barnhälsovårdsteamet!

2 1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala, Primärvården FyrBoDal Centrala Uddevalla sjukhus Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se verksamhetsutvecklare mobil Vakant dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se teamassistent fax

3 2 Kalendarium Datum Ämne Plats Arrangör 28 jan Lokal träff med psykolog Ed-Dalsland Mona psykolog 29 jan Lokal träff med psykolog Achima-Uddevalla Mona psykolog 4 feb Utbildning Ägget, NÄL MBHV-psykologerna Trollhättan 11 feb Utbildning Professorn, CÖ-blocket plan 01 MBHV-psykologerna Uddevalla sjukhus 25 feb Lokal träff med psykolog Vargön-Vänersborg Mona psykolog 25 feb En puff för språket Aulan, gamla vårdskolan Uddevalla sjukhus Kultur i Väst 26 feb Lokal BHV-träff Lilla Edet-Trollhättan Mona psykolog fam.centralen 3 mars Föräldrar i grupp Kräftan, gamla vårdskolan Uddevalla sjukhus Hälsokällan 12 mars Lokal träff med psykolog Tanum-Tanum/Strömstad Mona psykolog fam-centralen 23 mars Lokal BHV-träff Tanum-Tanum/Strömstad Per och Nina fam-centralen 13 april Lokal BHV-träff Lysekil-Lysekil/Sotenäs Per och Nina offentliga 15 april Lokal BHV-träff Orust-Orust/Munkedal Per och Nina 16 april Föräldrar i grupp Snäckan, gamla vårdskolan Uddevalla sjukhus Hälsokällan 20 april Lokal BHV-träff Herrestad-Uddevalla Per och Nina 22 april Lokal träff med psykolog Lysekil-Lysekil/Sotenäs Mona psykolog Lysekils Läkarhus 23 april Lokal Träff med psykolog Munkedal-Munkedal/Orust Mona psykolog fam-centralen 4 maj Lokal BHV-träff Lilla Edet-Trollhättan Per och Nina 11 maj Lokal BHV-träff Vargön-Vänersborg Per och Nina

4 3 Ljus i vintermörkret Efter en fantastisk sommar, september och oktobermånad (där jag inte ens behövde ha mössa under hummerfisket) så kom november.så lite soltimmar har inte uppmätts i vårt land i modern tid med undantag för Norrland. Man kunde räkna solens närvaro på sina fingrar och många upplever detta tungt och besvärligt medan andra är bättre rustade. Forskningen visar att människor som är uppväxta uppe i norr klarar denna period betydligt bättre än inflyttade och att vi har olika känslighet för årstidsväxlingar. Ytterligare en faktor som påverkar majoriteten av oss är det faktum att tiden framför skärmar, mobiler ökar hela tiden och att detta minskar tiden som vi är ute i det ljus som ändå finns. Även en mulen novemberdag så stimulerar dagsljuset tillverkningen av sömnhormonet Melatonin som sedan frigörs frampå på kvällen och hjälper oss att somna. Sömnen i sin tur är en förutsättning för både mental samt fysisk återhämtning och förebygger psykisk ohälsa. Som barnläkare på BVC och inom skolhälsovården träffar jag allt fler barn och ungdomar som sover sämre och där orsaken ofta beror på eller förstärks av att de inte är ute mer än bråkdelar av dagen medan tiden framför skärmar och mobiler är betydande. Även deras föräldrar har ofta ändrat sina vanor och ägnar allt mer tid åt sociala medier, datorer och mindre utevistelse. Behandlingseffekten efter kartläggning av innetid och utetid med fokus på att öka sistnämnda är oftast helt läkande. Redan spädbarn kan vända rätt dygnet om de kommer ut i barnvagnen när ljuset kommer och samma gäller även ungdomarna-dock utan barnvagn men kanske mindre skolbuss och mer promenerande och cykel. Så inför helgerna kan vi vuxna föregå med gott exempel och utnyttja det ljus som ändå finns med att vara ute, hoppa över mellandagsrean åtminstone när det är ljust, så kommer vi både sova och må bättre. Om fler föräldrar får med sig sina mindre barn ut så kommer också leken på våra ofta ganska tomma gårdar, lekplatser blomstra då leken är inbyggd hos oss men kräver att det finns någon att leka med. Avslutningsvis så vill jag påminna om att dagarna blir ljusare från och med 21 december och önska alla medarbetare på BVC en riktigt god jul och gott nytt år! / Per Möllborg Barnhälsovårdsöverläkare

5 4 Tack för den här tiden i Centrala Barnhälsovårdsteamet i FyrBoDal! Från och med årsskiftet avslutar jag min tjänst som dietist i Centrala för att börja arbeta som produktspecialist på Semper. Jag vill passa på att tacka CBHV-teamet och all BHV-personal för den här tiden. Det har varit väldigt roligt och utvecklande för mig att arbeta med er och jag kommer att minnas åren inom CBHV med glädje. Lena Ljungkrona Falk kommer att kunna svara på era frågor om mat tills tjänsten blir tillsatt. Kontakta Lena Ljungkrona: lena.ljungkrona@vgregion.se Mob: I övriga frågor kontakta Mikaela Johansson, mikaela.johansson@vgregion.se Hälsningar Anna Magouli Intresserad av att arbeta som verksamhetsutvecklare inom barnhälsovården-fyrbodal? Nina Knutsson kommer under sommaren 2015 gå i pension och därför kommer tjänsten som verksamhetsutvecklare att annonseras ut. Rekryteringen kommer påbörjas i januari och du som är intresserad får hålla utkik efter annonsen och finns det frågor så hör av dig till mig. / Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare

6 5 Jultillgänglighet hos Fyrbodal 2014 Nu står julens dörr på glänt, klappar och skinka skall ordnas så lite ledighet kommer Barnhälsovårdsteamet ha. Per Möllborg Verksamhetschef Ledig 5-9 januari Nina Knutsson Verksamhetsutvecklare Ledig december Mona Bryggman Psykolog Ledig dec+ 2 jan Mikaela Johansson Teamassistent Ledig dec+2 jan

7 6 Jultillgänglighet hos psykologenheten i Fyrbodal 2014 Nu står julen för dörren och alla vi väntar på både mys och bus. Under mellandagarna finns det som vanligt en MBHV-psykolog tillgänglig per telefon under hela ledigheten. Skickar med ett julschema där ni ser vem som är finns ansvarig under vilken dag och med aktuellt telefonnummer. Vill härmed önska Eder alla en fröjdefull jul och ett fint gott nytt År.

8 7 Vem följer med barnet till BVC Under vecka 24 gjorde vi undersökning över hela VG-regionen där vi ville veta vem som följde med barnet till BVC. En liknande uppföljning gjordes i Göteborg 2009 och vi ville se om något ändrats. % I samband med sjuksköterskebesök på BVC 2009 följdes barnen till BVC av mödrarna i de flesta fallen 64 %. I 10 % var det fadern som följde med och i 28 % var bägge föräldrarna med. Under 2014 ser resultatet i stort sett likadant ut. Mödrarna är de som i de flesta fallen följer med sina barn (andelen varierar mellan %). Båda föräldrarna följer med i något lägre andel 20 % mot tidigare 28 %. Däremot har andelen pappor som ensam följer sina barn ökat från 10 % 2009 upp mot 19 % Även vid teambesök läkare/sjuksköterska är andelen mammor i stort sett detsamma 2009 och 2014 variationen ligger mellan %. Även när det gäller övriga vuxna som följer med barnet ser man ingen större skillnad i tiden.

9 8 % Inte heller i samband med föräldragrupp på BVC syns någon större skillnad mellan 2009 och I de flesta fallen är det mamman som går med barnet till föräldragruppen. När det gäller pappor så skiljer sig områdena åt. I Fyrbodal går 12 % av papporna med till föräldragrupp. I övriga områden ligger nivån på 3 %. Båda föräldrarna följer med i % av tillfällena. Vecka 24 var i år andra veckan i juni när årets första semesterperiod startade. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Vill man hyra babyskydd, eller lämna tillbaka, under jul och nyår är öppettiderna i Personalbutiken på NÄL följande: Måndag 22 dec Tisdag 23 dec Måndag 29 dec. och tisdag 30 dec (endast utlämning av babskydd, själva butiken är stängd då de inventerar) Fredag 2 jan Måndag 5 jan Från den 7 januari gäller ordinarie öppettider. God jul och gott nytt år! NTF FyrBoDal, Kristina Jansson, informatör/projektledare Fabriksvägen 15, Trollhättan Tel: kristina.jansson@ntf.se Säker Trafik Vänerland AB

10 9 Nationella Barnhälsovårdsdagar oktober 2014 Solen sken så vackert när vi anlände till Umeå (björkarnas stad) men redan morgonen efter så kändes det att hösten var långt skriden då vi vaknade till en temperatur under nollstrecket. Vi försöker här göra en kort beskrivning av vad vi fick oss till livs under de två dagarna. Sömnstörningar hos barn och att mäta psykisk ohälsa med ASQ-SE (specifikt screeninginstrument). Psykisk ohälsa under småbarnsåren (6 7 års ålder) är svårt att diagnostisera. ASQ-SE fångar ett brett symtomområde. Det innehåller åtta olika instrument för olika åldrar och har godkänts för användning i Sverige. Läkemedelsverket har tagit fram ett kunskapsunderlag om sömnstörningar hos barn. Inför arbetet har SBU identifierat kunskapsluckor inom området vilka publicerats i SBU:s databas. Sömntiden hos barn verkar ha minskat över tid framför allt hos tonåringar. Handläggning av sömnstörningar hos i övrigt friska barn innebär oftast bara evidensbaserade råd och stöd. Läkemedelsbehandling är nästan aldrig aktuell. Sömnhygien anpassad till barnets ålder och situation är alltid förstahandsbehandling både till i övrigt friska barn och barn med underliggande sjukdom. Sömnstörningar hos barn med underliggande sjukdomar Barn med flerfunktionsstörningar Sömnrelaterade andningsproblem ADHD Autismspektrum Depression OCD/ångestsyndrom Ge information om sömnhygien, behandla grundsjukdomarna adekvat. Om läkemedel ge Melatonin i första hand (licenspreparat). Spädbarn Det är viktigt att tidigt ge information (redan på mödrahälsovården eller tidigt efter födseln) om hur späda barn normalt sover. Det kan förebygga sömnproblem. Nya Barnhälsovårdsprogrammet Teambesök vid 4 veckors ålder Varje hälsobesök präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt med ambitionen att identifiera, stärka och beakta barnets resurser liksom föräldrarnas möjligheter att stödja sitt barns utveckling, främja dess hälsa och förebygga och hantera sjukdom. Målsättningen är att öka förälderns delaktighet och tilltro till den egna förmågan att vara en bra förälder för sitt barn. Hälsosamtal/Vägledning Besvara föräldrars frågor och följa upp tidigare hälsosamtal Barnets hälsa och utveckling Uppfödning: Bröstmjölk, modersmjölksersättning, D-vitamin. Kommunikation/kontakt, ljud, skrik. Hur man kan trösta ett gråtande barn. Om sömn och sovställning, SIDS Hur man kan förebygga sned skalle Familjens levnadsvanor Barn och rökning/snusning Barn och alkohol, amning och alkohol Kemikalier i barns vardag

11 10 Föräldrars hälsa Att bli förälder (sömn, att amma) Familjesituation och socialt nätverk Hälsobesöket vid 2½ + 3 år sker i två steg med hjälp av olika validerade instrument te x ASQ, SDQ, M-CHAT samt språkscreening. Det är viktigt för barnhälsovården att få input från förskolan och föräldrarna. Varför Teambesök: SSK + Läk - kompetenser som kompletterar varandra Fyra ögon ser mer än två Kraftfält när två professionella fokuserar på barnet och familjen Våld i nära relation har en unik möjlighet att identifiera föräldrar som utsätts för våld i hemmet. Barn som lever med våld har ökad risk för andra typer av misshandel och sämre hälsa. Att identifiera våld i hemmet kan vara ett av de mest effektiva sätten att minska riskerna för att barn far illa. Ge information promotion och prevention. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att fråga om våld. Rutiner i samband med besök med muntliga frågor i under samtalet eller via frågeformulär. Vilka ska tillfrågas? Att fråga vid misstanke kräver mindre resurser, men riskerar att missa många utsatta, ger högre trösklar och kan uppfattas som stigmatiserande. Att fråga alla fångar in fler utsatta, uppfattas som mindre påträngande men är resurskrävande. Vägledningsdokumentet från Socialstyrelsen Språket är viktigt. Språklig/kommunikativ utveckling är en central del av barns utveckling. Det har också en nära relation till andra aspekter av barnets utveckling: kognitiv, social, motorisk. Det avspeglar uppväxtmiljö och arv. Språkproblem indicerar framtida problem med bl a inlärning/läsning, kamrater, beteende/emotionella problem och det finns enighet om behovet av tidiga insatser. Men vad kan de få? Förekomsten av språkstörning varierar i olika studier från 1-15 % (Law, 2000) beroende på definition av språkstörning och undersökningsmetod. Internationella studier sammanfattar: 6-7% av en årskull barn (Tomblin et al,1997, Law,1998) har betydelsefulla språkproblem Svenska studier: 15% av en årskull 4-åringar, varav ca 2% grav språkstörning (Westerlund, 1994) ca 6 % av en årskull 2½-åringar, varav 2-3 % grav språkstörning (Miniscalco, 2003) Hur uppmärksamma de som behöver insatser? Vänta på att föräldrar frågar? Vänta tills de får problem i förskola/skola? Screening i förskolan? BVC: undersöka alla/screena? I Sverige finns metoder för språkscreening BVC 2 ½ år (enl Miniscalco) (Mattsson, Marild et al. 2001) 3 år (enl Westerlund) (Westerlund and Sundelin 2000)

12 11 En undersökning som gjordes 2011 visar att av 36 BHV-enheter använder 14 Miniscalco, 17 Westerlund och dessutom 12 annan metod eller någon av dessa i modifierad form. (Magnusson, Lindfors et al. 2011): 2014: I 9 resp 12 landsting (Läkartidningen. 2014;111. Språk-bedömningar på BVC utvecklas positivt. Fler använder evidensbaserade metoder L. Nayeb, M. Westerlund) Vad kan BVC göra (förutom remiss till logoped)? Goda exempel på samarbete mellan BVC och bibliotek : Språkkedjan i Halland och Språknätet i Uppsala. Region Halland. Språkkedjan: Landstinget Uppsala. Språknätet: Hitta språket! Kodknäckarna Glädje och utmaningar. Föräldrastödsprogram för barn 1-2,5 år Sammanfattning Det går att identifiera barn med språkliga svårigheter vid 2½ års ålder. Språkstörning är sällan specifik, den indicerar även andra problem. Barn som identifieras med språkliga problem vid 2-3års ålder har ofta neuropsykiatriska och/eller utvecklingsmässiga avvikelser i tidig skolålder. Såväl neuropsykiatrisk problematik som språkstörning är förenade med avvikande kognitiv utveckling och barnen behöver därför multidisciplinär bedömning. Det här var några axplock från de två nationella BHV-dagarna i Umeå. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare och Mona Bryggman, psykolog Nya studier om glutenintroduktion Två nya studier pekar på att det är svårare att förebygga celiaki bland barn med hög ärftlig risk än man tidigare har trott. Nuvarande råd om glutenintroduktion har minskat celiaki på befolkningsnivå. Råden bygger på tre delar: introducera små mängder gluten som långsamt ökas, samtidig amning och påbörja under viss tidsperiod (senast 6 månader, tidigast 4 månader). I studierna ovan har enbart tidsperiod och samtidig amning undersökts dvs inte olika mängder gluten. Livsmedelsverkets bedömning är att det finns all anledning att fortsätta rekommendera att gluten introduceras i små mängder som långsamt ökas. Även att fortsätta amma samtidigt bör rekommenderas eftersom det är ett sätt att undvika att det blir för stora mängder mat med gluten i som ges istället. Det finns inte heller någon anledning att ta bort rådet om att senast börja introducera gluten vid 6 månader. Risken med att ta bort detta råd är att det blir större mängd gluten när väl introduktionen börjar, exempelvis om det sker vid 1 år. Åsa Brugård Konde Nutritionist Rådgivningsenheten Box 622, UPPSALA Tel

13 12 Enkät om barns sovvanor Stort tack till de BVC som har hjälpt mig och förhoppningsvis indirekt barnen genom att dela ut enkäten till föräldrarna. Jag och min kollega i Halland (Bernt Alm) tryckte upp 1000 enkäter och fördelade dessa på olika BVC:er och åldrar från 1-12 månader. Detta material kommer utgöra ett referensmaterial för att se hur vanligt det är med napp, amning, samsovning mm och kunna jämföras med de få men tragiska fall av plötslig spädbarnsdöd som trots allt inträffar. Om ni har några enkäter kvar så går det bra att dela ut dessa även efter årsskiftet och har ni haft svårt få till det så skicka åter till mig i ett internkuvert så finns det andra BVC som kan få ut de sista. Vi kommer bearbeta materialet och jag kommer berätta hur det ser ut på rundresorna under våren. Det är möjligt vi behöver fler enkäter framöver men i nuläget trycks inga fler upp. / Per Möllborg, Barnhälsovårdsöverläkare Dags börja med den tidigarelagda första BVC läkarundersökningen! Under hösten har vi ordnat två tillfällen för läkare med BVC tjänstgöring att befästa sina kunskaper och få lite mer inblick i ffa kardiologin hos våra nyfödda barn. Till min hjälp hade jag kollegan Daniel Wallmyr, som med stor kunskap och erfarenhet inom barnkardiologi lotsade oss igenom vad vi skall tänka på den första tiden när vi hör blåsljud eller ser snabbt dåliga barn. Utbildningarna har varit välbesökta och ca 60 läkare har tagit del av undervisningen och det har givit mersmak från min sida att återkomma framöver med specifik utbildning inom olika ämnesområden för läkare med BVC tjänstgöring. Skulle också önska med all respekt för stressen i arbetet att fler läkare kommer på våra fortbildningar generellt. Att tidigarelägga den första läkarbedömningen för att kunna identifiera hjärtfel, ögonsjukdomar, höftluxationer mm är den första delen av det nya BHV-programmet och räknar nu med att detta kommer till stund ute på BVC från årsskiftet. Kommer även skicka ett mail till respektive verksamhetschef kring detta. / Per Möllborg, Barnhälsovårdsöverläkare

14 13 Frågor och svar BVC-läkare: Vi följer de rutiner som smittskyddet och CBHV anger för provtagning asylsökande. Nu är jag tveksam över värden som jag fått på två barn gällande anti-hbs. De kommer från Syrien och enligt scheman vaccinerade mot Hepatit B. Deras värden är dock på det ena barnet 0,9 IE/L och på det andra barnet 2,7 IE/L. Hur skall vi tolka detta? Svar: Bra att ni är noggranna när det gäller undersökning och provtagning på våra immigranter. Jag har dryftat frågan med smittskyddsläkare Leif Dotevall kring hur vi skall hantera dessa inte så sällan förekommande låga värdena. Anti-HBs är högt om man antingen varit smittad med Hep B och skapat immunitet eller om man är vaccinerad. På vuxna-äldre kan det vara svårare att veta om gränsen 10 IE/L verkligen stämmer avseende immunitet då många som bevisligen är adekvat vaccinerade inte kommer över den nivån men vår bedömning är att barn bör göra detta. I de angivna fallen rekommenderar jag därför ny vaccination med Engerix B 10 mikrog x 3 med intervallen 0,1,6 månader. Sannolikt kommer det bli någon extra dos Hep B då barnen fått någon dos tidigare men bedömer att biverkningsrisken är försumbar av detta kända vaccin. Ett alternativ är Twinrix Pediatric x 3 men ofta har barn från nämnt land haft Hep A. BVC-läkare: Hur är det med lungrtg gällande barn under 5 år? Vi har skickat nästan alla asylsökande på lungrtg men har hört att det kanske inte behövs? Svar: Det stämmer dvs att enligt Socialstyrelsens sista anvisning så rekommenderas lungrtg som screening barn under 5 år bara för de som kommer från länder med hög risk Tuberkulos. Hög risk definieras som incidens >100/ WHO:s tabell över länder och incidens finns som länk på under vaccinationsområdet. Givetvis lungrtg på de barn där PPD lika med eller större än 6 mm oavsett ålder. BVC-ssk: Vi har två barn från Afganistan på vår BVC. De är födda -11 samt -08. Vi ser i deras papper att de fått enbart mässlingsvaccination vid 9 samt 18 mån ålder. Hur skall vi göra med MPR vaccinationen? Svar: I dessa länder har man koncentrerat sig på att snabbt ge skydd mot mässlingen som är en stor barnadödare och inte haft råd med det dyrare kombinationsvaccinet. Jag rekommenderar att båda barnen tämligen omgående får kombinationsvaccinet och sedan erbjuds de en ny dos i årsk 2 som andra barnen inom svenska barnvaccinationsprogrammet. Förväntas inga extra biverkningar! / Per Möllborg, Barnhälsovårdsöverläkare