Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år. Björn Kadesjö Socialstyrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år. Björn Kadesjö Socialstyrelsen"

Transkript

1 Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år Björn Kadesjö Socialstyrelsen

2 Utvecklingsområden för barnhälsovården Professionens prioriteringar Metoder för att uppmärksamma och ge insatser till barn med utvecklingsavvikelser och psykisk ohälsa Socialstyrelsen ser behov Viktigt utvecklingsområde! Vilka metoder finns för att använda vid hälsobesök i utredningar inom BHV vid generell screening för tidiga insatser? Efter litteraturöversikt: Socialstyrelsen kan inte föreslå introduktion av specifik metodik.

3 Mål för BHV Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn genom att: främja barns hälsa och utveckling förebygga ohälsa hos barn tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö För att uppnå målet att tidigt identifiera och initiera åtgärder behöver barnhälsovården erbjuda hälsoövervakning av alla barn. Björn Kadesjö oktober 2014

4 Hälsoövervakning screening Hälsoövervakning: Uppmärksamma barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö för att vid behov initiera insatser i ett tidigt skede av en problemutveckling. Identifierade förhållanden bestämmer hur/innehåll Utförarens erfarenhet/kompetens avgörande Struktur för genomförande ökar tillförlitlighet Det finns metoder som underlättar och ökar precision ex. frågeformulär Screening: Systematisk undersökning av en population för att identifiera personer med ett tillstånd som innebär en hög risk för framtida ohälsa. Samma utförande för alla barn

5 Innehåll hälsoövervakning Uppmärksamma föräldrars frågor om sitt barn. Ta anamnes om barnets utveckling och sätt att fungera. Undersöka och observera barnets utveckling. Ev med specifik metod. Identifiera skydds- och riskfaktorer. Sammanfatta och återkoppla till föräldrarna samt planera uppföljningskontakter. Dokumentera. Förmedla information anpassad efter ålder, utveckling och behov!

6 Screening krav inför att införa Screening: Systematisk undersökning av alla i en population för att identifiera personer med ett tillstånd som innebär en hög risk för framtida ohälsa Socialstyrelsen (2013): Modell för att bedöma, införa och följa upp screeningprogram (15 punkter) Avgörande: Finns en screeningmetod som på ett tillförlitligt sätt kan skilja friska från sjuka? Finns tillförlitlig utredningsmetod? Finns en effektiv behandling som är effektivare om den erbjuds efter screening istället för vid senare upptäckt? Hur är kostnadseffektiviteten: hur många friska måste undersökas för att hitta ett fall? Finns acceptans för screening/åtgärd?

7 Screena/identifiera Två modeller för screening: Primär screening: alla i en viss population erbjuds undersökning med samma metod (ex hörselscreening, språkscreening) Fördjupad undersökning av barn med förhöjd misstanke om avvikelse ( sekundär screening ). Undersökning med ex ASQ, M-CHAT, SDQ, ESSENCE-Q, (småbarnsversion av 5-15-formuläret) Tidiga insatser: Tidiga effektivare innan mönster etablerats Senare lättare identifiera dem som verkligen behöver

8 ESSENCE-Q (PEDS) Har du (eller na gon annan, vem? ) varit oroad la ngre tid a n na gra ma nader fo r barnets 1. Allma nna utveckling 2. Motorik/motoriska utveckling 3. Reaktioner vad ga ller bero ring, ljud, ljus, lukt, smak, va rme, kyla, sma rta 4. Kommunikation/spra k/joller 5. Aktivitet (o veraktivitet/passivitet) eller impulsivitet 6. Uppma rksamhet/koncentration/ fo rma ga att lyssna/lystra 7. Social fo rma ga/intresse fo r andra barn 8. Beteende (t ex sta ndiga upprepningar, krav pa rutiner) 9. Humo r (deprimerad, uppjagad, extremt irritabel, gra tattacker) 10. So mn 11. Matvanor 12. Konstiga beteenden/fra nvaroattacker Om J eller K/L pa na got av ovansta ende, var va nlig skriv na gra rader ha r nedan:

9 «2 5» NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE (5-15) Småbarnsversion för barn i åldern 2 till 5 år (formulär under utveckling)

10 BHV s roll för att tidigt identifiera problem och initiera åtgärder Under barns första levnadsår finns tydliga uppgifter, traditioner, erfarenheter föräldrar vänder sig till BVC med sina frågor om barns utveckling hälsa, utveckling, beteende, hälsa

11 Utmaningar under småbarns-/förskoleåren I barn/föräldraperspektiv: Kunnigare, mer informerade konkurrerande information men också tvärtom en större diskrepans mellan de som är informerade och de som inte är det? Har BVC en uppgift? Genom att visa sig vara en aktiv, kunnig, tillförlitlig aktör så kommer föräldrar till BVC med sina frågor? Kommer de barn/familjer som mest behöver? I verksamhetsperspektiv: Vilket utrymme har personal inom barnhälsovården? Kunskap, arbetssätt för uppgiften?

12 Hur aktiv kan/ska barnhälsovården vara? 1. Upplevelse: kan inget gör bättre låta bli att ta reda på något extra? 2. Verksamheten tror på att man själv kan göra nytta, har redskap, kunskap och tid Anar problem/oro tar sig tid klarlägger Finns mottagare som man har tilltro till? Språk logoped Autism autismmottagning Finns mottagare vid andra avvikelser?

13 Vad kan BHV göra vid oro/avvikelser? Insatser inom den egna verksamheten Rådgivning, hälsosamtal Utredning/insatser av teamet Extra besök, ss/läkare Hembesök Samtal psykolog Remiss för insats inom annan verksamhet

14 Varför bedöma utveckling i 2-3 åå? 2-3 år, basal utveckling grundlagd nu förfinad, differentierad Språkutveckling: de flesta kan upp mot hundra ord och börjar sätta samman ord till meningar Motorisk utveckling: rörlig, utforskar större ytor, prövar på, utsätter sig för faror Social utveckling: förmåga till lek och samspel utvecklas, intresse för andra barn växer, ingå i grupper. Emotionell utveckling: markera egen vilja, ofta nej till vuxnas initiativ, vill klara sig själv (självständighetsutveckling), utbrott/överdriven ängslan. Uthållighet kort. Det händer mycket i barnets utveckling - Utmaningar för föräldrar - väcker oro/osäkerhet jfr 4-årskontrollen

15 ESSENCE- samtidiga problem mycket vanligt ESSENCE - Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations Tidiga symtomgivande syndrom som genererar utvecklingsneurologiska undersökningar (C Gillberg, 2010) De som under uppväxten identifieras med svårigheter/diagnoser har ofta varit i kontakt med vården för någon form av avvikelse gällande: utveckling allmänt motorik kommunikation/språk aktivitet/impulsivitet, uppmärksamhet social interaktion beteende/emotionell labilitet/humörsvängningar, sömn/mat

16 ESSENCE Flera problemkonstellationer verkar höra samman. Predicerar misslyckande i skolan, anpassningsproblem, mobbning, psykiatrisk sjuklighet, sociala svårigheter. De olika symtombilderna skulle kunna vara uttryck för en gemensam kognitiv avvikelse som gör individen extra sårbar för faktorer i miljön. Konsekvens: Tecken på en avvikelse i ett barns tidiga utveckling (t.ex. språkstörning) motiverar att brett undersöka andra yttringar av en möjlig bakomliggande störning. Barn behöver förståelse/stöd utifrån sin samlade problembild

17 Läkarmedverkan vid 2-3 års besöket? Läkarmedverkan? Kompetens avgörande Medvetenhet om ESSENCE motiverar

18 Språk - viktigt Språklig/kommunikativ utveckling central del av barns utveckling Nära relation till andra aspekter av barnets utveckling: kognitiv, social, motorisk Avspeglar uppväxtmiljö och arv Språkproblem indicerar framtida problem, inlärning/läsning, kamrater, beteende/emotionella problem enighet om behov av tidiga insatser men vad kan de få?

19 Förekomst språkstörning Varierar i olika studier från 1-15 % (Law, 2000) beroende på definition av språkstörning och undersökningsmetod Internationella studier sammanfattar: 6-7% av en årskull barn (Tomblin et al,1997, Law,1998) har betydelsefulla språkproblem Svenska studier: 15% av en årskull 4-åringar, varav ca 2% grav språkstörning (Westerlund, 1994) ca 6 % av en årskull 2½-åringar, varav 2-3 % grav språkstörning (Miniscalco, 2003)

20 Hur uppmärksamma de som behöver insatser? Vänta på att föräldrar frågar? Vänta tills de får problem i förskola/skola? Screening i förskolan? BVC: undersöka alla/screena?

21 I Sverige: metoder för språkscreening BVC 2 ½ år (enl Miniscalco) (Mattsson, Marild et al. 2001) 3 år (enl Westerlund) (Westerlund and Sundelin 2000) 2011: Av 36 BHVenheter använder 14 Miniscalco 17 Westerlund, dessutom 12 annan metod eller någon av dessa i modifierad form. (Magnusson, Lindfors et al. 2011): 2014: I 9 resp 12 landsting (Läkartidningen. 2014;111. Språk-bedömningar på BVC utvecklas positivt. Fler använder evidensbaserade metoder L. Nayeb, M. Westerlund)

22 Vad vet vi om de som faller ut vid screening? Uppföljning vid 6 år: på gruppnivå signifikanta svårigheter jämfört norm i olika språkliga domäner (språkljud, grammatik, ordförrård, språkanvändning, språklig medvetenhet) (Miniscalco et al. Acta Paediatrica 2005, 94, ), berättarförmåga (Miniscalco, C.,et al International Journal of Communication & Language Disorders, 2007), non-ordsrepetition (Miniscalco & Gillberg (2009) läsförmåga vid 7-8 år, både ordavkodning och ordförståelse (Miniscalco & Dahlgren- Sandberg (2010).

23 Vad vi inte vet Har de som föll ut vid screening fått insatser som haft betydelse? Har screeningen missat barn som borde få insatser?

24 Språkscreening internationellt Sverige enda land som har generell screening av språk The policy from UK National Screening Committee: screening for speech and language delay should not be offered (www.screening.nhs.uk/speechlanguage) The U.S. Preventive Services Task Force: the evidence is insufficient to recommend for or against routine use of brief, formal screening instruments in primary care to detect speech and language delay in children up to 5 years of age (www.uspreventiveservicetaskforce.org) Orsak: Långtidseffekter av screening dåligt undersökt Vad vet vi om språkscreening i Sverige?

25 Utfall screening Andel barn som remitteras till logoped enl. årsrapport eller liknande Utfall screening 2,5 år: Vg-regionen: som föranledde remiss logoped 2,5 % (varians 2,0-4,2 %) + ytterligare vid uppföljande kontroll 3 år: 1,5 % (varians 1,1 % - 2,6 %), (4 år?) Ex: Gotland: Undersökning 2 ½ år: 2% remiss logoped, uppföljning 3 år 2,5%, 4 år (Westerlund) remiss logoped 4% Utfall screening 3 år: Uppsala: 3 år 3,5 % remiss logoped och 2,7 % remitterade till psykolog, 4 år 2,8 % remiss till psykolog, 5 år 2,0 % remiss logoped (totalt under BVC-tid 8,3 %) Västmanland 11,8 %, Halland 5,4 %, Jämtland 3 % remiss logoped,

26 Göteborg: Undersökning 2 ½ år 2,5 % remiss logoped, vid 3 år 1,5 %. Dessutom 0,6 % remiss för utredning av autism Södra Bohuslän: Undersökning vid 2½ år: 2,5 % remiss logoped, vid 3 år 1,3 % Södra Älvsborg 2013: 2 ½ år: 4,2 % remiss logoped och 1,5 % remiss BHV-psykolog, 2,6 % efter omtest 3 år och 0,4 % remiss psykolog Skaraborg: 2 ½ år + uppföljning 3 år: remiss logoped 4,5 %, remiss psykolog: 1,1 %

27 Andel barn som remitteras till logoped under BVC-tiden, 0-6 år Stockholm: 13 % (varians mellan kommun/stadsdel 6 % - 25%). Flest från Upplands Väsby, Täby, Vallentuna, Lidingö, Nacka. Bland de tre med lägst antal remisser Skärholmen medan Rinkeby medel. Västerbotten 10 % Gotland 8,5 % Halland 18,6 % Sörmland: 7-8 % Uppland: 8,3 % Västernorrland: 9,7 % Norrbotten ca 4 % Örebro: 1,1 % Kalmar: 2,4 % Östergötland: 2,5 % Inga uppgifter: Undersökning vid 2 ½ år (Miniscalco): Region Skåne, Kronoberg, Blekinge Undersökning vid 3 år (Westerlund): Kalmar, Gävleborg

28 Enkät med logopedchefer, 50% svar Inom alla upptagningsområdet genomförs screening av tal- /språkutveckling vid flera åldrar, nästan alla barn deltar (uppskattning: ca 97 %). Metod och tidpunkter varierar 13 av 24 screening vid 2,5 år (metod: Miniscalco), i huvudsak i södra Sverige. 11/ 24 screening vid 3 år (metod Westerlund), framför allt i Mellansverige och norra Sverige (varav 1 anger egen anpassning av metoden). 21/24 dessutom screening vid 4 år. 3 uppföljning enligt Westerlunds anvisningar. 9 Värmlandstestet, 1 Skåne Språk-fyran, 9 gör observation/intervju utan att specifik metod anges.

29 Enkät med logopedchefer Antal remisser till logoped Endast Göteborg och Stockholm för statistik Övriga uppskattar att ca 10 % av alla barn remitteras under BVC-tiden (variation 5-20%), ca hälften efter screening vid 4 år Finns enhetliga riktlinjer eller vårdprogram för att avgöra vilka barn som ska utredas av logoped? 10 ja, 12 nej, 2 planering för lokala riktlinjer pågår Har mottagningen en golden standard för att avgöra fortsatt handläggning?. 5 har gemensamma riktlinjer, övriga: den logoped som möter barnet avgör val av metod Hur många remitteras vidare för annan utredning (t.ex. av psykolog eller läkare). 4: barnet återremitteras till BVC. Variationen i svaren i övrigt är från ytterst sällan till att någon svarar 50 % efter undersökningen vid 2,5/3 år. Vanligaste svaret är ca 10 % (ingen har psykolog knuten till sin verksamhet)

30 Samtidig förekomst av språkstörning och andra utvecklingsavvikelser 60% av barnen med utfall på 3-års språkscreening hade andra utvecklingsavvikelser i skolåldern (Westerlund et al, 2002) 70% av barn med utfall språkscreening 2,5 år hade vid 7-8 år en neuropsykiatrisk diagnos (Miniscalco C., Nygren G., Hagberg B., Kadesjö B. & Gillberg C.(2006). Developmental Medicine and Child Neurology 48, ) AD/HD med huvudsakligen uppmärksamhetsbrist, ASD, utvecklingsstörning, svag begåvning (IQ 71-84)

31 Barn som utretts med misstanke om ASD/ADHD 40 barn (6-8 år) remitterade till BNK utreddes på på samma sätt som barnen med språkstörning (medelålder 7.3 år), 31 ASD (eller komb ASD/ADHD), 9 ADHD 60% hade bedömts av logoped under förskoleåren 71% av de 31 barn som hade ASD hade varit i kontakt med logoped 22% av de 9 barn med ADHD hade varit i kontakt med logoped De 60% som hade haft logopedkontakt hade lägre begåvningsnivå (FSIQ =83.3) jfr med de som inte hade haft logopedkontakt (FSIQ=93.1) (Hagberg B., Miniscalco C & Gillberg C. 2010). Research in Developmental Disabilities)

32 Erfarenheter av forskning svensk språkscreening % av alla barn deltar i screening vid 2,5 eller 3 år. Screening identifierar barn med betydelsefull språkförsening (gruppnivå) Minst hälften av de som faller ut vid screening har andra betydelsefulla avvikelser som ADHD, generell kognitiv utvecklingsförsening, autismspektrumtillstånd, motoriska svårigheter som kräver specifika insatser (tänk ESSENCE!) uppgift för utredning inom team Det finns inga för landet gemensamma riktlinjer för åtgärder efter screening. Mycket stora skillnader mellan landstingen för hur många ban som remitteras till logoped Från vetenskapliga studier vet vi mycket lite om insatser hos logoped förändrar prognos Behövs screening vid 4 år?

33 Många barn remitteras till logoped varför? Många har sen språkutveckling/språkstörning åtgärden adekvat För att dom får hjälp där? Stor tilltro till logopedens kompetens Från BVC, från föräldrar Idag finns inget forskningsunderlag (men kliniska erfarenheter!) för att påstå att språkscreening/insatser hos logoped medför bättre förutsättningar för barns utveckling utmaning för forskningen!! BVC har inget annat att erbjuda? Hoppas att logopeden har det Ex att logoped utreder/bedömer det man själv inte har tid för/kan? Finns risker? Hindrar annan mer adekvat insats? Vid beteendeproblem onda cirklar förstärks Insatser vid autism fördröjs?

34 BHV s årsrapport, reflektioner efter genomgång Imponerande mycket information vem tar vara på den? Detaljerad information om hälsoindex (ohälsa/riskfaktorer för ohälsa) Prestationer: Om sjuksköterskans prestationer hembesök, föräldragrupp, vaccinationer, EPDS-screening, Kvalitetsuppföljning? Folkhälsoansvar?

35 Kommer teamtänkandet fram i årsrapporter? På detaljnivå redovisas resurser för sjuksköterska, i viss mån läkare, sällan för psykolog Vad gör BHV som team? Ex teamkonferenser? Gemensamma bedömningar? Psykologen osynlig i årsrapporterna? Hur många utredningar, hur många samtals-/behandlingskontakter, hur många EPDS-uppföljningar? Nytt program för barnhälsovård förtjänar andra uppgifter i årsrapport?

36 Saknar: Har arbetet inom barnhälsovården någon betydelse? Jag skulle önska försök till utvärdering Något om politiska implikationer? Ta ut svängarna!

37 Nivå för insatser Indikerade (Individuella interventioner) Selekterade (Insatser till grupper av barn med måttlig risk) Generella (insatser till alla) 37

38 Vad kan BVC göra (förutom remiss till logoped)? Goda exempel på samarbete mellan BVC och bibliotek : Språkkedjan i Halland och Språknätet i Uppsala. Region Halland. Språkkedjan: Landstinget Uppsala. Språknätet: Hitta språket! Kodknäckarna Glädje och utmaningar. Föräldrastödsprogram för barn 1-2,5 år Att vara småbarnsförälder idag Underlag för samtal om att vara förälder till barn i åldern mellan 1 och 2,5 år

39 Sammanfattning Det går att identifiera barn med språkliga svårigheter vid 2½ års ålder Språkstörning är sällan specifik, indicerar även andra problem Barn som identifieras med språkliga problem vid 2-3åå har ofta neuropsykiatriska och/eller utvecklingsmässiga avvikelser i tidig skolålder Såväl neuropsykiatrisk problematik som språkstörning är förenade med avvikande kognitiv utveckling Barnen behöver multidisciplinär bedömning

40 Språkutveckling - läsning Barns tidig språkutveckling (including vocabulary, grammar, phonology, and narrative abilities) prognostiserar läsutveckling och skolframgång (Dickinson & Tabors, 2001; Morrison et al., 2005; Snow, Burns, & Griffin, 1998) Data från the NICHD Early Child Care Study visade att språkutveckling vid 54 månaders ålder predicerade läsförmåga första åren i skolan (NICHD Early Child Care Research Network, 2005) Longitudinell studie av 7,179 tvillingpar fann bevis för direkt orsaksrelation mellan tidig språkutveckling och läsutveckling (Harlaar, Hayiou-Thomas, Dale, & Plomin, 2008)

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i

Läs mer

2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll

2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?

Läs mer

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Ny behandling vid autism

Ny behandling vid autism Ny behandling vid autism Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Barnavård s vett. 34:e årgången Nr 4, 2014 December

Barnavård s vett. 34:e årgången Nr 4, 2014 December Barnavård s vett Utgivare: Centrala FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: Tfn: 010-441 64 80 Hemsida: www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal 34:e årgången Nr 4, 2014 December Innehållsförteckning:

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se ASD: Autismerna Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser eller

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

har utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare

har utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare Christopher Gillberg: Vart tionde barn har utvecklingspsykiatriska syndrom Minst tio procent av alla barn kan behöva stöd på grund av funktionsnedsättningar. Professor Gillberg beskriver en folkhälsoutmaning

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-09-03 LS-LED13-484-3 114/13 Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Ross Greene Gee e Collaborative Problem Solving (CPS) Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt

Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt Ann-Christin Eliasson, Professor, arbetsterapeut Vad ska vi säga till Noas föräldrar? Född vecka 25, vikt 525 gram, WMDI med moderate

Läs mer

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas?

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog Gunilla.carlsson- kendall@provivus.se www.provivus.se Vad kan leda Lll a? eleven får skolsvårigheter?

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar:

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 1 Visby, 22 november Drömbarometern Svenska folkets livsdrömmar - per län Utmärkande skillnader mellan Sveriges län Svenska folkets livsdrömmar skiljer sig mellan länen. Topplistorna

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015 Konsult logopedi Förlag och information PRAKTISK PRAGMATIK Föreläsning i Uppsala den 15 september 2015 Astrid Frylmark, leg logoped Undervisning Logopedmottagning IALP International Association of Logopedics

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län

Utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län Utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län Riktlinjer för vårdgivare som bemannar remissgrupper Utgivare: Olav Bengtsson Kerstin

Läs mer

BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN

BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN SKL 25 MARS 2014 BARBRO BRUCE LEG. LOGOPED, UNIV. LEKTOR I UTBILDNINGSVETENSKAP Barn, kunskap och lärande Språk och språkutveckling Förskolan, pedagogik och läroplan 1 2 BARNSYN

Läs mer

PROJEKT år 2009-2010 2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION

PROJEKT år 2009-2010 2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION Centrala Barnhälsovården Göteborg PROJEKT år 2009-2010 2½ ÅRS SCREENING AVSEENDE SPRÅK, KONTAKT OCH KOMMUNIKATION METOD- OCH UTBILDNINGSMATERIAL FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I GÖTEBORG Gudrun Nygren Eva Sandberg,

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Autism bakgrund och tidig upptäckt

Autism bakgrund och tidig upptäckt Autism bakgrund och tidig upptäckt Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Hur

Läs mer

Projekt Öka Deltagandet och effekten av påminnelsebrev vid mammografiscreening. Karin Leifland MD, Ph D Chef Mammografi Unilabs AB

Projekt Öka Deltagandet och effekten av påminnelsebrev vid mammografiscreening. Karin Leifland MD, Ph D Chef Mammografi Unilabs AB Projekt Öka Deltagandet och effekten av påminnelsebrev vid mammografiscreening Karin Leifland MD, Ph D Chef Mammografi Unilabs AB UNILABS Mammografi Sverige Uppsala Stockholm (Capio S:t Göran + Tumba)

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer