LIPs. Lätt Interaktiv Projektstyrning på Linköpings universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LIPs. Lätt Interaktiv Projektstyrning på Linköpings universitet"

Transkript

1 LIPs Lätt Interaktiv Projektstyrning på Linköpings universitet Sammanfattning LIPS är en projektmodell som används på Linköpings Universitet inom civilingenjörsprogrammen Teknisk fysik och elektroteknik och Datateknik. Vi har studerat denna modell och avser med denna rapport beskriva projektmodellen LIPS och undersöka inom vilken projektverksamhet den är lämplig att använda. Jämförelser med andra projektmodeller har gjorts och ett antal personer med anknytning till modellen har intervjuats. Våra slutsatser är huvudsakligen att LIPS-modellen är lämplig för de tekniska projektkurser där den används. I andra sammanhang kan modellen behöva anpassas i varierande omfattning för att vara användbar. I vissa fall kan större, mer etablerade modeller vara att föredra. Linköpings universitet, Kurs: TEIO55, Avancerad projektverksamhet Handledare: Thomas Magnusson Matilda Karlsson Robin Lennell Anna Lundgren Henrik Nygren

2 Innehåll 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR METOD 2 2 GENERELLT OM PROJEKT VAD ÄR ETT PROJEKT? VAD ÄR EN PROJEKTMODELL? PROJEKT I UTBILDNINGSSYFTE 3 3 BESKRIVNING AV LIPS-MODELLEN FRÅN BEHOV TILL FRAMTAGANDET AV MODELL ANVÄNDNING PROJEKTMODELLENS FASER FÖREFASEN UNDERFASEN EFTERFASEN DOKUMENTMALLAR ROLLER SKALNING AV LIPS NIVÅ ETT NIVÅ TVÅ NIVÅ TRE RESULTATET AV MODELLEN 9 4 ATT ANVÄNDA SIG AV LIPS LÄRARE ANVÄNDARE ALTERNATIVT PROJEKTGENOMFÖRANDE STUDENTER 11 5 PROJEKTMODELLER I NÄRINGSLIVET PROPS ÖVRIGA MODELLER 14 6 ANALYS JÄMFÖRELSE MED MODELLER I NÄRINGSLIVET LIPS ANVÄNDNINGSOMRÅDEN DIDAKTIKEN BAKOM LIPS STYRNINGSFUNKTIONER I LIPS LIPS-MODELLEN SOM ETT VERKTYG I UTBILDNINGSSYFTE 19 7 SLUTSATSER 21 REFERENSER 22 2

3 1 Inledning I detta avsnitt beskrivs strukturen för denna rapport, med bland annat tydliggörande kring vilka frågeställningar rapporten utgår ifrån och hur tillvägagångssättet av framställandet har sett ut. 1.1 Bakgrund Projekt har blivit en arbetsform som idag är vanlig inom många branscher och organisationer för att hantera en rad olika uppgifter 1. Många organisationer har dessutom utvecklats till rena projektorganisationer, vilket innebär att projekt har blivit det normala sättet att arbeta 2. Den ökade projektifieringen har lett till ett intresse för att hitta strukturerade och generella sätt att angripa uppgiften att leda projekt och det bedrivs numera en omfattande forskningsverksamhet med anknytning till projektledning 3. Framväxten av fackorganisationer för projektledare såsom Projekt Management Institute (PMI) och International Project Management Association (IPMA) är tydliga effekter av detta intresse. En rad olika modeller för projekt och projektledning har utvecklats i och med den ökade användningen av projekt som arbetsform. Tomas Svensson och Christian Krysander, som båda har mångårig erfarenhet av projektledning både inom industrin och i projektkurser vid universitetet i Linköping, tog år 2000 fram en projektmodell för studenter på Linköpings tekniska högskola. Modellen fick namnet LIPS (Lätt Interaktiv ProjektStyrning) och används idag inom utbildning av civilingenjörer i Datateknik (D) samt Teknisk fysik och elektroteknik (Y). Efter att i tidigare kurser inom inriktningen Projekt, innovationer och entreprenörskap ha bekantat oss med projektmodeller utifrån teorin och studier av olika företags projektverksamhet fann vi nu ett intresse i att studera universitetets egenframtagna modell för att analysera och jämföra utifrån tidigare erfarenheter. 1.2 Syfte Syftet med rapporten är att beskriva projektmodellen LIPS och undersöka inom vilken projektverksamhet den är lämplig att använda. 1.3 Frågeställningar För att kunna uppnå syftet med rapporten har vi valt att utgå från ett antal frågor. Utifrån dessa förväntar vi oss vidare kunna resonera och dra slutsatser. Inom vilka områden är LIPS applicerbar? Vilka egenskaper har LIPS som andra modeller saknar och vice versa? Vad är pedagogiken bakom LIPS? 1.4 Avgränsningar På grund av arbetets omfattning har vi valt att jämföra LIPS mot endast fyra andra projektmodeller. Dessa är Ericssons PROPS, Saabs PSM, Tieto Enators PPS och Torbjörn Wenells Projektivitet. Endast en av de två grundarna till LIPS-modellen har intervjuats, men 1 Engwall, M. (1995) Jakten på det effektiva projektet, samt Wenell T. (2001) Wenell om projekt. 2 Gareis, R.(1990), Management by Projects: The management strategy of the new project-oriented company. 3 Söderlund (2002), Projektledning och projektorganisation: utvecklingen av ett forskningsområde. 11

4 detta tror vi inte påverkar slutresultatet. Ingen grundare till de andra projektmodellerna är kontaktad eller intervjuad. Av dem som använder sig av LIPS som projektmodell på Linköpings universitet har sex studenter intervjuats. Vi har även varit i kontakt med två lärare; Kent Palmkvist som använder sig av modellen i sina CDIO-kurser 4 och Magdalena Svensson som har valt att arbeta något annorlunda med sin projektkurs i bioteknik. 1.5 Metod Intervjuer med Tomas Svensson, en av grundarna till LIPS, har hållits på hans kontor och pågått under en dryg timme. Intervjuer med användare av projektmodellen, såväl studenter som lärare har genomförts, om än i kortare format, för att få en annan synvinkel på hur modellen fungerar. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes genomgående vid frågesamtalen eftersom detta är en lämplig metod för undersökningar då endast ett fåtal personer utfrågas. En grundlig studie av LIPS-modellens uppbyggnad har gjorts utifrån den dokumentation som finns tillgänglig, likväl som tidigare nämnda modeller från industrin har studerats. 4 CDIO: Concieve, Design, Implement, Operate. 2

5 2 Generellt om projekt Under denna rubrik presenteras kortfattat, trots mängden teorier på området, definitionen av ett projekt och en projektmodell. 2.1 Vad är ett projekt? Ordet projekt kommer av det latinska namnet projicio och betyder kasta fram. I litteraturen kan man hitta en mängd definitioner av vad som klassas som ett projekt. Med projektverksamhet avses en verksamhet som utförs 5 : med ett bestämt avgränsat mål under en bestämd tidsrymd med en förutbestämd resursinsats i särskilda arbetsformer. Tomas Svensson, grundaren av LIPS-modellen, har en egen definition av projekt: En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med givna resurser. Resurserna kan vara i form av människor, maskiner, material, pengar eller lokaler. Projektet ska ha mätbara mål. 2.2 Vad är en projektmodell? För att genomföra ett projekt på ett framgångsrikt sätt är det användbart med ett strukturerat arbetssätt. Många organisationer har under senare år utvecklat övergripande projektmodeller som omfattar mer än bara projektledningsmetoden för ett enskilt projekt. Projektmodellerna syftar oftast till att stödja och styra organisationens hela projekthantering och kan således vara av olika omfattning samt tillämpas på olika sätt för att anpassas till det enskilda projektet. En projektmodell ses som en formell beskrivning som innefattar metod och rolldefinitioner. En projektmodell kan dessutom omfatta riktlinjer för dokumentation och informationsflöden, kontroll av projektstatus, samverkan mellan projekt- och linjeorganisation samt för affärsmässiga beslut och bedömningar av projekten Projekt i utbildningssyfte De största skillnaderna mellan projekt i näringslivet och i utbildningssyfte är dels vad som bedöms vara primärt fokus, men även hur gruppsammansättningen ser ut. I utbildningssyfte bör själva arbetsprocessen, det vill säga vägen till målet, vara det viktigaste, inte själva resultatet. Skolmiljön lämnar vanligtvis begränsat utrymme för att skapa grupper där varje projektmedlem bidrar med något unikt och kan anses vara expert för, vilket man strävar efter ute i industrin. 7 Att arbeta i projekt ämnar ge varje individ en bredare kompetens i samband med att en uppgift löses. En av de kompetenser som bör utvecklas i samband med projektbaserad inlärning vid exempelvis universitetsstudier är den så kallade studiekompetensen. Med studiekompetensen avses den individuella reflektionen och styrningen, det vill säga förmågan att ta ansvar för den egna inlärningen. 8 5 Ögren, T. (1984). Från idé till projekt. 6 Tjäder, J. (1998), Projektledaren och planen. 7 Andersen, E. S. & Schwencke, E (1998), Projektarbete - en vägledning för studenter. 8 Andersen, (1998). 3

6 3 Beskrivning av LIPS-modellen I detta kapitel så beskrivs av vilken anledning och hur projektmodellen LIPS togs fram. Dess uppbyggnad och hur den fungerar presenteras samt hur den är ämnad att användas av studenter på Linköpings tekniska högskola. 3.1 Från behov till framtagandet av modell LIPS-modellen är framtagen av Tomas Svensson, universitetslektor vid institutionen för systemteknik (ISY), och Christian Krysander, universitetslektor vid institutionen för datavetenskap (IDA), som svar på de behov som uppkom i samband med att CDIO-kurser blev praxis på enskilda tekniska utbildningar på Linköpings tekniska högskola. CDIO står för Concieve, Design, Implement, Operate, det vill säga hur projekt ska genomföras; från idé till utformning, implementering och slutligen operativ användning. CDIO-konceptet är resultatet av ett samarbete som påbörjades år 2000 mellan Chalmers, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings tekniska högskola och Massachuset s Institute of Technology, med syftet att göra civilingenjörsutbildningar mer projektinriktade och lämpade för övergången till yrkeslivet. 9 År 2000 fick Tomas och Christian, i uppdrag av utbildningsnämnden på Linköpings tekniska högskola att ta fram modellen LIPS Lätt Interaktiv ProjektStyrning, som ett stöd för studenterna i CDIO-kurserna. Enligt Tomas så behövdes en projektmodell som länkade samman ett flertal kurser och gav studenterna nödvändig vägledning, samtidigt som den hade likheter med projektmodellerna som används ute i industrin. Avsikten var alltså utöver att underlätta projektarbetet i kurserna på universitetet att förbereda studenterna på näringslivet. Modellen har byggts upp och successivt uppdaterats under en sexårsperiod. Under framtagandet av modellen, som är utvecklad utifrån Saabs projektmodell, PSM, och Ericssons projektmodell, PROPS, användes två referenspersoner, tillika medlemmar i utbildningsnämnden, från dessa båda företag; Eva Kornfelt från Saab och Helen Trolle från Ericsson. Avsikten med näringslivets inblandning var att få feed-back och möjlighet till att i så stor utsträckning som möjligt få modellen att efterlikna de industriella modellerna vilka studenter i sin yrkesverksamma karriär med stor sannolikhet kommer i kontakt med. Framtida användare, det vill säga studenter, fick även de komma med åsikter under uppbyggandet av modellen. 3.2 Användning LIPS-modellen används i första hand inom civilingenjörsprogrammen Datateknik (D) samt Teknisk fysik och elektroteknik (Y). Det grundläggande ändamålet är att modellen ska användas för teknikfokuserade projekt som ställer stora krav på flödesscheman och tekniska specifikationer. Stora delar av projektmetodiken bygger på att projektet kretsar kring en produkt. LIPS-modellen finns dokumenterad och beskriven för användaren i Projektmodellen LIPS. 2007, version 1.3. Utöver denna handledning finns en rad elektroniska mallar för nedladdning på Internet. Den beskrivning av LIPS-modellen som följer nedan utgår från dessa dokument samt intervjuer med en utav skaparna till modellen, Tomas Svensson. Enligt Svensson är det huvudsakliga syftet med modellen att ge studenter en första kontakt med projektmodeller. Detta är tänkt att leda till att studenter från Linköpings tekniska högskola som använt sig av LIPS-modellen känner sig trygga och mer säkra i en framtida 9 Kort sammanfattning av CDIO-projektet. Linköpings tekniska högskola (2005). Tillgänglig på ( ). 4

7 situation där de i sitt arbete sannolikt konfronteras med andra projektmodeller. I utbildningssyfte fyller även modellen en funktion för att underlätta projektarbete som undervisningsmetod. En viktig egenskap hos LIPS-modellen är att den är skalbar, vilket möjliggör anpassning av modellens omfattning och innehåll utifrån projektmedlemmarnas projektvana och graden av komplexitet i den särskilda kursen. 3.3 Projektmodellens faser Som nämnts är modellen tänkt att utgöra ett stöd för studenter under olika projektkurser. LIPS-modellen ger endast support för utförandet av ett projekt och erbjuder inte någon vägledning för själva lösningen av projektproblematiken, vilken ju varierar beroende på projektets karaktär och ämnesområde. Modellen bygger på tre på varandra följande skeden som kallas före-, under- och efterfasen. Figur 1 till höger illustrerar LIPSmodellen med de olika faserna och dess innehåll belysta. Den axel som löper genom modellen beskriver de olika fasernas utbredning i tiden. Karaktäristiskt för denna axel är även dess lutning vilken ger indikation om vilket detaljdjup som man når i respektive fas. I modellen anges även vilka delmoment samt milstolpar och beslutspunkter som är aktuella under projektets avancemang. Som tidigare nämnt är modellen inget stöd för arbetsmetoden som Figur 1: LIPS tre faser krävs för projektet. I underfasen symboliseras detta av den gula skuggningen, vilken illustrerar projektmedlemmarnas egna modell för hur man löser det specifika projektet Förefasen Förefasen som schematiskt beskrivs i figur 2 bygger på aktiviteterna projektidé, förstudie samt förberedelse och innefattar tre beslutspunkter samt två milstolpar. Beslutspunkterna ger tillfälle att avgöra den fortsatta verksamheten i projektet. Projekt startar som bekant med en idé eller ett behov vilket formellt preciseras av uppdragsgivaren under projektidéfasen. Den beskrivning av uppdraget som benämns projektdirektiv innefattar den första beslutspunkten, noll, och föranleder förstudien. Figur 2: Förefasen 5

8 I förstudien resulterar beställarens kravspecifikation i en preliminär projektplan vilket är projektets milstolpe ett. Innan förberedelsefasen kan ta vid fattar beställaren beslut om det första utkastet till projektplan godkänns, vilket utgör beslutspunkt ett. Arbetet i förberedelsestadiet utgörs först av en systemskiss där funktioner och krav förhandlas med beställaren samtidigt som en detaljerad projektplan och ett kundkontrakt skrivs. Viktigt är att alla aktiviteter identifieras och tidsbedöms i den detaljerade projektplanen. Projektet har nu nått milstolpe två. Förefasen och dess förberedelse avslutas med beslutspunkt två där beslut tillsammans med beställaren tas om huruvida projektet skall övergå till underfasen eller läggas ner Underfasen Som tidigare nämnt innefattar LIPS-modellen inte de delar vilka motsvarar en utvecklingsmodell, alltså hur man löser ett specifikt projekt. Detta medför att underfasen endast specificerar vilka stödjande aktiviteter projektmedlemmarna bör behandla för att projektarbetet ska fungera smidigt. Underfasen, som schematiskt beskrivs i figur 3 bygger på aktiviteterna design, implementation samt systemtest. Fasen innefattar tre beslutspunkter och en specificerad milstolpe. Övriga milstolpar som bör innefattas under denna fas är specifika för varje typ av projekt vilket medför att dessa inte är utsatta. Vikten av att skapa ett antal milstolpar och delmål betonas dock eftersom denna fas kan pågå under betydande tidsperiod. Denna fas utgör kärnan av projektet då det skapande arbetet utförs. Som aktiviteten design antyder, innefattar detta skede ett flertal specifikationer om design, test Figur 3: Underfasen och hur de olika delarna skall integreras till en produkt. Designspecifikationen ämnar ge en noggrann beskrivning av hur projektresultatet skall åstadkommas. Testspecifikationen beskriver vilka deltester som skall utföras samt hur resultatet skall mätas. Integrationsspecifikationen anger hur kontroller skall utformas för att säkerställa att olika enheter kommer att kunna integreras på ett tillfredsställande sätt. Milstolpe tre har här nåtts, vilket gör att man mer precist kan bedöma tiden och slutdatum för projektet. Med denna information kan projektmedlemmarna vidare vid beslutspunkt tre revidera projektplanen samt ta beslut om fortsatt arbete. Implementation inbegriper att sammanställa en systemtestspecifikation som avser att testa hela systemet. Vidare ingår att föra teknisk dokumentation genom hela fasen och föra protokoll över de olika testerna. Eftersom de olika testerna kan påvisa att projektet inte kommer att lyckas inom uppsatta ramar i projektplanen återfinns beslutspunkt fyra här som en möjlighet att avbryta projektet eller gå vidare till systemtest. Vid systemtestet finns den sista och avgörande beslutspunkten, beslutspunkt fem, för att avgöra huruvida projektets resultat skall användas och den avslutande efterfasen inledas. Denna fas innefattar även att konstruktionen kompletteras med en användarhandledning. Vid tekniska projekt är det även vanligt att man skapar en referenshandbok med samlade tekniska data om produkten. 6

9 3.3.3 Efterfasen Efterfasen inbegriper det slutgiltiga installationsarbetet hos kunden, med tillhörande installationsdokument eller presentation av projektets resultat. Resultatet överförs härmed till beställaren av projektet och projektet avslutas. I denna fas görs även ett acceptanstest för att ge kunden en sista möjlighet att påverka hur resultatet fungerar installerad i dess rätta miljö. Detta resulterar i ett acceptanstestprotokoll eller en restlista, med kundens synpunkter. Då acceptanstest används är det av stor vikt att dess form och genomförande tidigt skall vara specificerat. Figur 4: Efterfasen Det sista moment som utförs innan projektet kan beslutas vara avslutat i beslutspunkt sex, är en utvärdering med efterstudie och slutrapport. 3.4 Dokumentmallar I LIPS finns alla dokumentmallar som ska användas förtryckta, och kan fyllas i direkt via en extern länk på projektmallens hemsida. Dessa färdiga mallar menar Tomas sparar mycket tid och kraft för studenterna som jobbar i projektform. 3.5 Roller Rollerna enligt LIPS-modellen delas in i fem områden; beställare tillika kund, projektgrupp, leverantör, referensgrupp och styrgrupp, vilket åskådliggörs i figur 5 nedan. Beställaren utgörs vid undervisning av kursansvarig. Det är denne person som ställer kraven på vad projektgruppen ska leverera i projektet. Projektgruppen kan under kursens gång förhandla om dessa krav och göra omprioriteringar i samråd med beställaren. Under projektet fungerar beställaren som en bad guy, då denne anses vara hård i sina förhandlingar. Projektgruppen som består av studenter i CDIO-kurserna tar i sin tur internt olika roller. Rollen som projektledare varierar beroende på den komplexitetsgrad av LIPS-modellen som används. Vid den lägre nivån tar handledare ansvar som projektledare och i de högre nivåerna sköter studenterna denna uppgift själva. Den utnämnde projektledaren har ansvar och mandat att utse övriga nyckelpersoner inom gruppen såsom dokument-, kvalitets-, test-, kund- och designansvarig. 7

10 Beställare Styrgrupp Projektgrupp Referensgrupp Leverantör Figur 5: De olika rollerna i LIPS Styrgruppen, vars huvuduppgift är att styra och bevaka att projektets mål nås, används sällan i undervisningssammanhang, men då den förekommer utgörs den av kursledningen. Referensgruppen är sammansatt för att stötta projektledaren och projektmedlemmarna med kunskaper som rör projektets natur, dessa har dock ingen beslutsrätt i projektet. Vid undervisningen består referensgruppen av handledare och olika tekniska experter. Leverantör är en person utanför projektgruppen som anlitas för att utföra arbete eller leverera nödvändig utrustning till projektet. 3.6 Skalning av LIPS LIPS är som tidigare beskrivits avsedd för att användas i undervisningssyfte. Då studenternas kunskaper och färdigheter varierar mellan årskurserna så ställs även olika krav från lärarnas håll. Därmed måste också projektmodellen anpassas för att kunna tillämpas i olika projektkurser med avseende på kursens komplexitet och studenternas kompetenser. Detta har grundarna till LIPS löst genom att möjliggöra skalning av modellen enligt tre olika nivåer Nivå ett Den första nivån, som tillämpas under första årskursen, är avsedd att utnyttjas för projekt av enklare art med huvudsyfte att lära projektmedlemmarna att använda sig av och följa en projektmodell. I denna nivå är det lämpligt att en handledare tar rollen som projektledare och övriga projektmedlemmar intar biträdande roller. Ett fåtal beslutspunkter och milstolpar bör även ingå under denna nivå. De dokument som bör ingå i är: Kravspecifikation En enkel systemskiss En projektplan med aktivitetslista En översiktlig tidsplan 8

11 Ett antal mötesprotokoll med enklare slutrapportering Dokumentation av slutresultatet En efterstudie med uppföljning av resultat och använd tid Nivå två Den andra nivån lämpar sig för olika medelstora projektkurser, såsom kurser från tredje årskursen, där arbetet sträcker sig över två perioder och där projektgruppen består av fem till sex projektmedlemmar. Bland projektmedlemmarna bör en projektledare utses samt övriga tilldelas ett administrativt ansvar. Denna nivå inbegriper större krav på projektmedlemmarna. I dessa projekt ses handledaren eller kursansvarig som beställare, detta för att kunna införa industriliknande förhandlingsrutiner. De dokument som bör ingå utöver de som nämnts under nivå ett är: Projektdirektiv En enkel testplan En projektpärm En designspecifikation Testprotokoll Kontinuerliga möten med mötesprotokoll Statusrapporter Protokoll från beslutspunkter Dokumentation av projektresultatet med tekniska beskrivningar samt användarhandledning Nivå tre Den sista nivån lämpar sig framförallt för större projekt, i vilka hela LIPS-modellen appliceras med kvalitetsarbete, granskning och förbättringar. De stora skillnaderna från nivå två är att endera använda sig av fler dokument eller öka fokus kring vissa delar av projektmodellen samt ytterligare utöka ansvar. Krav ställs på versionshantering av dokument samt dess kvalitet och omfattning. Vidare införs mer specifika rutiner för förhandling och ändring av kravspecifikationen. 3.7 Resultatet av modellen Som tidigare nämnts behövdes en modell som underlättade arbetssättet för studenterna i de projektorienterade kurserna. Modellens införande har bidragit till att examinationsfrekvensen numera uppgår till 99 % på CDIO-kurserna. Samtidigt har det uppstått ett intresse från andra utbildningsprogram på Linköpings universitet såväl som från andra högskolor, vilket tyder på att det finns ett behov av en modell. Modellen kommer att expandera bland nya utbildningar på LiU och Tomas Svensson har fått ett antal förfrågningar från andra universitet om att introducera LIPS även där. Det råder idag ett tryck från universitetet att projektorienterade kurser ska genomföras enligt LIPS-modellen. Det finns även ett intresse från företag för modellen, detta då den inte kräver licenser för att få användas och då den troligen anses enkel att använda då den är framtagen i första hand för studenter. Nyligen presenterades LIPS-modellen som en av faktorerna till att Y-programmet i Linköping valdes till årets teknikutbildning av teknikföretagen Pravtiz. G, (2007) 1,5 miljoner till prisat Y-program, LiU-nytt, Linköpings universitet. Tillgänglig på ( ). 9

12 4 Att använda sig av LIPS I detta avsnitt presenteras lärare och studenters synpunkter på LIPS-modellen. För- och nackdelar med modellen tas upp för att ge en bild av hur modellen uppfattas. 4.1 Lärare Det råder idag, som tidigare nämnts, påtryckningar från Linköpings universitet på lärare inom projektorienterade kurser att använda sig utav LIPS-modellen. Vi har intervjuat två lärare på LiU. Kent Palmkvist, universitetslektor vid institutionen för systemteknik (ISY), använder modellen i sin undervisning av två av CDIO-kurserna. Magdalena Svensson, universitetslektor vid institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), har valt att lägga upp sin projektkurs i Protein Engineering på ett annat sätt Användare Kent Palmkvist anser att LIPS-modellen är mycket bra och lämpar sig väl för de produktutvecklingsprojekt som genomförs i kurserna. Han menar att om modellen inte hade funnits hade varje lärare på egen hand tvingats skapa någon form av styrningsmodell, då det krävs en tydlig struktur för att genomföra CDIO-kurserna. Att ha en gemensam modell, vilken eleverna gradvis under sin studietid lär sig att arbeta utifrån, menar han vidare vara en fördel. Han påpekar dock att modellen inte enbart är ett hjälpmedel för studenterna, utan även en form av gratisdisciplin för läraren. Med detta menar Kent Palmkvist att det nu automatiskt ställs krav på lärarna, i rollen som beställare, att följa grupperna under projektets förlopp, något som ibland kan vara mindre motiverat att leva upp till som lärare. Kent Palmkvist påpekar dock att det finns vissa moment i LIPS-modellen som han upplever som mindre användbara för CDIOprojekten, och syftar då på exempelvis riskanalys och den avslutande fasen. Generellt sett så använder Kent Palmkvist modellen rakt av, dock utvidgar han den till att innefatta kontinuerlig iterering av kravspecifikationen i de sista kurserna. Detta innebär att projektgruppen under projektets gång ständigt granskar sin kravspecifikation och gör befogade och nödvändiga revideringar av den ursprungliga istället för att jämföra det slutliga resultatet med den kravspecifikation man satt upp från början Alternativt projektgenomförande Magdalena Svensson har till skillnad från Kent Palmkvist ovan valt att bedriva sin laborativa projektkurs i bioteknik på KB-programmet enligt ett annat upplägg, detta trots påtryckningar från universitetet att även denna kurs ska använda sig utav LIPS-modellen. Projektkursen bedrivs parallellt med en kurs i projektledning som hålls av Tomas Magnusson, universitetslektor vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI). De båda kurserna integreras med varandra på så sätt att den projektorienterade kunskapen, vad gäller roller, budget, tidsplan, milstolpar och så vidare, direkt appliceras på projektet inom bioteknik. Magdalena Svensson står för forskningsrelaterad kunskap inom bioteknik medan Tomas Magnusson har ansvar för de mer projektanknutna momenten. Precis som för projekt vilka utförs enligt LIPS-modellen genomförs en hel del karaktäristiska projektmoment såsom styrgruppsmöten, planering och rollfördelning. Magdalena Svensson menar att det arbetssätt som hon, tillsammans med Tomas Magnusson, använder sig av lämpar sig bättre för den typ av projekt som ingår i hennes kurs. Den största skillnaden anser hon vara att det i dessa projekt inte ges något specifikt mål, exempelvis en produkt att framställa, utan baseras kring de förutsättningar som ges. Utifrån de givna förutsättningarna får studenterna vidare själva sätta upp sina mål med projektet. Givetvis sker uppsättning av 10

13 mål, eller snarare hypoteser, i samråd med lärare men hon påpekar att det man vill åt är att studenterna själva ska reflektera över vad man kan åstadkomma och bringa klarhet kring genom att göra olika studier och försök. Läkemedelsindustrin som är den industri som i störst utsträckning påminner om projekten och studenternas framtida yrkesliv anser Magdalena Svensson i många avseenden skilja sig från andra teknikintensiva industrier där fokus på ett annat sätt ligger på produktion. Läkemedelsindustrin är känd för att vara en långsam bransch där man jobbar utan facit och misslyckande är mer vanligt förekommande än marknadsintroduktion av ett läkemedel. Magdalena Svensson anser att LIPS-modellen mer riktar sig åt projekt som ligger närmre produktion, där tydliga kravspecifikationer kan sättas upp från början och där målet är tydligt. Hon anser även att LIPS-modellen minskar utrymmet för studenternas kritiska tänkande och reflektioner. På så sätt anser hon att arbetssättet de använder kan betecknas som en form av LIPS-plus-modell, där studenterna utvecklas på fler plan då de själva ansvarar för upplägget och inte följer färdiga mallar. Att kunna genomföra kursen tillsammans med Tomas Magnusson ser Magdalena Svensson som mycket viktigt då det ger välbehövd struktur åt projekten. I projektledningskursen behandlas många områden som inte kommer upp i en vanlig projektmodell. 4.2 Studenter Som tidigare nämnts används idag projektmodellen LIPS i projektbaserade kurser, inom ramen för CDIO, framförallt på Y- och D-linjen. Under sin civilingenjörsutbildning genomför dessa studenter tre obligatoriska projekt som alla använder LIPS-modellen i någon utsträckning. Första kursen ges under första året på utbildningen och är en avskalad version, vilket har behandlats i avsnittet Skalning av LIPS, av den som används under projekten i trean och fyran. Introduktionen av LIPS-modellen sker under ett antal föreläsningar och syftar till att skapa en förståelse för varför man bör använda en projektmodell när man arbetar i projekt. Studenterna uppfattar LIPS-modellen som ett verktyg vid projektarbete. De anser att den initierar en strukturerad och tydlig arbetsgång som man relativt snabbt kan ta till sig. Då de flesta studenterna inte tidigare varit i kontakt med någon projektmodell påpekar de att det till en början kan kännas ovant, men att det första projektets problemomfattning tar hänsyn till detta och att projektet snarare syftar till att lära in arbetssättet. Att successivt lära sig modellen upplevs som positivt, den förberedelse som ges i första projektet är nödvändig för nästkommande uppgifter. Gruppindelningen i kurserna ser olika ut, första året delas grupperna ut medan studenterna i tredje och fjärde årskurserna själva sätter ihop sina konstellationer om fem till sex studenter. Att bli satt i en ny grupp alternativt på egen hand skapa grupper uppges av studenterna ha både för- och nackdelar. De anser dock att fallet att bli satt i en grupp med okända människor är mer realistiskt och speglar på ett bättre sätt den framtida situationen som anställd ute i näringslivet. Det är framförallt dokumentationen som upplevs som en börda vid utnyttjandet av modellen. Studenterna själva tror dock att detta till stor del beror på den ovana som man har, samtidigt som de påpekar att det inte skulle vara möjligt att genomföra projekten utan de stöd som dokumenten faktiskt ger. De mallar som finns för utformandet av de olika specifikationerna upplevs som enkla att följa då det på ett utförligt sätt beskrivs under varje rubrik vad som ska ingå. Somliga ser mallarna som ett utmärkt sätt att underlätta vid ett eventuellt överlämnande av projektet. Studenterna erkänner att de inte har den objektiva syn på modellen som skulle vara önskvärd då de flesta inte har använt någon annan modell. De förlitar sig dock på att LIPS-modellen i 11

Projektarbete. Johan Eliasson

Projektarbete. Johan Eliasson Projektarbete Johan Eliasson Projekt Definition: En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med begränsade resurser Resurserna kan

Läs mer

TANA81: Matematikprojekt

TANA81: Matematikprojekt TANA81: Matematikprojekt Period: VT1 och VT2 2015 Kursansvarig: Fredrik Berntsson (fredrik.berntsson@liu.se) Kurshemsida: http://courses.mai.liu.se/gu/tana81/ Typeset by FoilTEX 1 TANA81 Scenario Inför

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

PPS-modellen och PPS OnLine

PPS-modellen och PPS OnLine Kort om PPS-modellen och PPS OnLine Enhetligt stöd för portfölj-, program- och projektstyrning PPS-MODELLEN, PRAKTISK PROJEKTSTYRNING Projekt-, program och portföljnivå i PPS PPS bidrar till fler lyckade

Läs mer

Projektplan. LiTH Reglering av Avgaser, Trottel och Turbo 2008-02-11. Fredrik Petersson Version 1.0. Status. Reglerteknisk Projektkurs RATT LIPs

Projektplan. LiTH Reglering av Avgaser, Trottel och Turbo 2008-02-11. Fredrik Petersson Version 1.0. Status. Reglerteknisk Projektkurs RATT LIPs Fredrik Petersson Version 1.0 Status Granskad 2008-02-11 NL, PA Godkänd 1 2 PROJEKTIDENTITET VT 2008, RATT-Gruppen Linköpings tekniska högskola, ISY- Fordonssystem Namn Ansvar Telefon E-post Daniel Ahlberg

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Välkomna till kurs i projektledning

Välkomna till kurs i projektledning Syfte Välkomna till kurs i projektledning TEIO04 Starta upp kursen Få er att inse att projektledning är viktigt och kul Introducera projektledningsmetodik Koppla till industriell erfarenhet Vilka undervisar

Läs mer

Grundkonfiguration. www.projectcompanion.com

Grundkonfiguration. www.projectcompanion.com Grundkonfiguration Innehållsförteckning Introduktion... 3 Grundläggande konfiguration... 3 Enkelhet... 3 Kunder / beställare... 4 Projekttyper... 4 Projekt?... 5 Tjänstetyper... 5 Avdelningar och kontor...

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Projektplan. Modellbaserad diagnos av motortestcell 07-05-10. Fredrik Johansson Version 1.0. Status. TSRT71 Modellbaserad diagnos av motortestcell IPs

Projektplan. Modellbaserad diagnos av motortestcell 07-05-10. Fredrik Johansson Version 1.0. Status. TSRT71 Modellbaserad diagnos av motortestcell IPs 07-05-10 Projektplan Version 1.0 Status Granskad Godkänd TSRT71 Modellbaserad diagnos av motortestcell IPs PPDiagnos10.odt 1 PROJEKTIDENTITET Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-post

Läs mer

Reglerteknisk projektkurs TSRT10

Reglerteknisk projektkurs TSRT10 Reglerteknisk projektkurs TSRT10 daniel@isy.liu.se Reglerteknik Linköpings universitet Vad innebär CDIO? Conceive Tänka ut, planera och specificera Design - Konstruera Implement Realisera/implementera

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund...4 1.1 Syfte...4 1.2 Bakgrund...4 2 Regler för projekt...4

Läs mer

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Denna artikel ger en övergripande beskrivning av en universell och etablerad projektmetodik. Läsaren förutsätts ha en grundläggande förståelse för processer

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

LiTH. WalkCAM 2007/05/15. Testplan. Mitun Dey Version 1.0. Status. Granskad. Godkänd. Reglerteknisk projektkurs WalkCAM LIPs

LiTH. WalkCAM 2007/05/15. Testplan. Mitun Dey Version 1.0. Status. Granskad. Godkänd. Reglerteknisk projektkurs WalkCAM LIPs Testplan Mitun Dey Version 1.0 Status Granskad Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET Reglerteknisk projektkurs, WalkCAM, 2007/VT Linköpings tekniska högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-post Henrik Johansson Projektledare

Läs mer

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kurs Poäng (5 yh poäng/vecka) Examensarbete 20 Grunderna inom test 20 Kommunikation i arbetslivet 15 Lärande i arbete 1 60 Lärande i arbete 2 60 Projektarbete 15

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska

Läs mer

Kursinformation TN020 Projektledning 2 poäng

Kursinformation TN020 Projektledning 2 poäng LINKÖPINGS UNIVERSITET Sid 1 02-08-29 Kursinformation TN020 Projektledning 2 poäng 1 Inledning Förkunskapskrav TNG011, TNG 017 eller TEIO53 Mål Kursens mål är att ge förståelse för hantering av komplexa

Läs mer

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport 2012-11-01 KS-2012/916.912 1 (7) HANDLÄGGARE Hanna Lundborg Hanna.Lundborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

PKS -ProjektKunskapsStöd

PKS -ProjektKunskapsStöd PKS -ProjektKunskapsStöd Webbaserat kunskapsstöd för projekthantering Ett intuitivt kunskapsstöd för alla typer av projekt i alla miljöer tillgängligt på Internet/ Intranet. Ger stöd åt alla medarbetare

Läs mer

Umeå Universitet Kursplan Dnr: 515-2098-96 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik

Umeå Universitet Kursplan Dnr: 515-2098-96 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Umeå Universitet Kursplan Dnr: 515-2098-96 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik PROJEKTLEDARUTBILDNING I, 10 poäng Project Management Kurskod: Ansvarig institution: Ämne: Nivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16)

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16) TEK/NAT Kursrapport Kurs Kurskod Poäng År Start v. Applikationsprogramm ering i Python 5DA 7.5 215 13 Institution Institutionen för datavetenskap Antal registrerade (män/kvinnor) 5 (34/16) Antal aktiva

Läs mer

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver

Läs mer

Introduktion till projektledning

Introduktion till projektledning Introduktion till projektledning OL108A Fredrik Björk Hur hänger projektledning och SHE ihop? Projekt: förändringsfokus Många SHE- ini?a?v startas med projektstöd Som projektledare oba Ent. Egenskaper

Läs mer

Innehåll 1. Bakgrund 2. Projektstyrning 3. Systemutveckling 4. Slutsatser och förslag Referenser 1. BAKGRUND

Innehåll 1. Bakgrund 2. Projektstyrning 3. Systemutveckling 4. Slutsatser och förslag Referenser 1. BAKGRUND Kan gemensamma modeller och verktyg för projektledning och systemutveckling inom försvarsmakten vara nyckeln till framgång vid utveckling av ledningssystem? Innehåll 1. Bakgrund 2. Projektstyrning 3. Systemutveckling

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

Projektkunskap & ledning Lektion 1

Projektkunskap & ledning Lektion 1 Projektkunskap & ledning Lektion 1 Tobias Landén tobias.landen@chas.se Om kursen Lärare: Tobias Landén, Charlie Hansson, Max Dyga Klass: LUKaug07 Kursperiod: v48 v51 Kursmål Kursen ska ge kunskaper i hur

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Projektledning (2 dagar)

Projektledning (2 dagar) Projektledning (2 dagar) Kursen genomförs under 2 dagar och kombinerar projektledningskunskap med praktisk tillämpning av Pejl Projektstyrningsmodell. Teori blandas med diskussioner och praktiska övningar.

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden.

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden. Presentationer från Frukostmöte.SE:s Internetfond 19 januari 2012 Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg Mer information finns på http://internetfonden.se

Läs mer

Från idé till projektplan

Från idé till projektplan Från idé till projektplan Detta är ett bakgrundsmaterial som hjälper dig koka ner din idé till en projektplan. Detta tar inte hänsyn till projektplanens formalia dvs hur den rent konkret är strukturerad.

Läs mer

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Åse Theorell Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Föreläsningen ikväll Era förväntningar och frågeställningar Min bakgrund och vad jag

Läs mer

Lilla Ratten STOCKHOLMS STADS PROJEKTMODELL

Lilla Ratten STOCKHOLMS STADS PROJEKTMODELL STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Lilla Ratten Förvaltning/avdelning Stockholms stads projektmodell Lilla Ratten Senast ändrad SLK, IT-avdelningen Version 1.7 2007-05-28 1 (25) Innehållsförteckning

Läs mer

Att arbeta med projektledning och inslag av problembaserat lärande på kurser En rapport från ett projekt inom NyIng

Att arbeta med projektledning och inslag av problembaserat lärande på kurser En rapport från ett projekt inom NyIng Att arbeta med projektledning och inslag av problembaserat lärande på kurser En rapport från ett projekt inom NyIng Sara Tyskeng och Olof Hjelm Avdelningen för Industriell miljöteknik Institutionen för

Läs mer

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Aktiviteter vid avtalets upphörande SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104

Läs mer

Projektledarutbildning

Projektledarutbildning 1(6) 2014-10-20 Inbjudan till Projektledarutbildning 6 dagar: 12-14 oktober samt 2-4 november 2015 Kurs och Konferens erbjuder en 6-dagars projektledarutbildning med hjälp av CANEA Consulting Group som

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

PPS Praktisk ProjektStyrning

PPS Praktisk ProjektStyrning PPS Praktisk ProjektStyrning för framgångsrik projektverksamhet 1 Innehåll Framgångsrika projekt skapar nytta! 3 PPS det kompletta projektstödet 4 Därför PPS, det naturliga valet 5 PPS-modellen Praktisk

Läs mer

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt

Läs mer

Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens

Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens Traineeprogram för Ett bidrag till Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens En utvärdering på uppdrag av Linköpings kommun Januari 2009 - Sammanfattning - Sammanfattning Hösten

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10 Förslag 1 (5) 2014-03-10 Projektgruppen för exam ensarbetens kvalitet 1 Bakgrund Under våren 2013 initierades ett projekt med uppdrag att se över rutiner och existerande stöd (dokumentation, beslut, utbildningar,

Läs mer

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation anneli linde Om organisationen Vad är en multiprojektorganisation Hur fungerar en sådan organisation Vilka är de typiska utmaningarna

Läs mer

Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap

Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap Sida: 1 (6) Projektplan Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap Sida: 2 (6) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 4 1.3 Avgränsningar...

Läs mer

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning - kortversionen 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning är en hjälp att nå dit du vill Om det inte spelar någon roll vart du kommer, ja då kan du klara dig utan projektstyrning eller

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Hälso- och trygghetsrådet 2013-01-28 1 (5) Plats och tid Kommunhuset, Vingåker, den 28 januari 2013, klockan 09.00 10.00. Beslutande Anneli Bengtsson, ordf., vice ordförande kommunstyrelsen Bo Sävhammar,

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Projektutvärdering. Produkter och tjänster för ökad projektkultur. Partner

Projektutvärdering. Produkter och tjänster för ökad projektkultur. Partner Projektutvärdering Produkter och tjänster för ökad projektkultur Partner För att kunna erbjuda våra kunder ett heltäckande utbud inom projektområdet arbetar Effektiv Projektkonsult och tillsammans. Detta

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Infomet / Datateknik KursPM

Infomet / Datateknik KursPM Kurs HF1005 Informationsteknik och ingenjörsmetodik 6hp, HT 2013 Infomet / KursPM Utdrag ur kursplanen Fullständig kursplan finns på http://www.kth.se/student/kurser/kurs/hf1005 Mål Kursens övergripande

Läs mer

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag Umeå universitet, 901 87 Dokumenttyp: Regel Rektor Dnr: 100-733-10 Datum: 2010-04-13 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Sid 1 (9) Regler för universitetsgemensamma projekt och

Läs mer

Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2. Projektattribut Ett projekt

Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2. Projektattribut Ett projekt Projektledning 1 1.2 Projicere Projekt Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2 Definition av projekt PMBOK Ett projekt är en temporär satsning i syfte att skapa en unik produkt, tjänst eller resultat.

Läs mer

Projektplan David Sandberg Version 1.0

Projektplan David Sandberg Version 1.0 Projektplan David Sandberg Version 1.0 Status Granskad Godkänd Projektidentitet Grupp 2, 2010/HT Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-mail David Sandberg Projektledare 073-9504672 davsa746@student.liu.se

Läs mer

Översikt Projektilen version 2.0

Översikt Projektilen version 2.0 Översikt Projektilen version 2.0 Förberedelsefasen Projektpolicy Initiera Förbereda inte initiera Protokollföra beslut Protokoll Förslag/idé Förändringsbehov hos verksamhet Analysera och strukturera förslag

Läs mer

1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3

1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3 2012-01-09 1 (6), PPS OnLine 2012 Innehåll 1 Introduktion... 2 2 Större nyheter och ändringar av modellen (sammanfattning)... 2 2.1 Portföljledning... 2 2.2 Projektledarrollen/projektledarskap... 2 2.3

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Innehåll Slutrapport Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Emin Halilovic, projektledare 1 Basfakta... 3 1.1

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

Handbok för Värnamo kommuns projektmodell

Handbok för Värnamo kommuns projektmodell Handbok för Värnamo kommuns projektmodell Innehåll 1. VAD ÄR ETT PROJEKT?... 4 1.1 DETTA ÄR ETT PROJEKT... 4 PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL... 4 PROJEKTETS FÖRANKRING... 5 SAMVERKAN I EN TILLFÄLLIG ORGANISATION...

Läs mer

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess Projektdirektiv 201 2014-03-12 Sida: 1 (6) Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-03-12 Sida: 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Resultat och effekter... 3 3 Styrning och dokumentation...

Läs mer

Checklistor för riskidentifiering

Checklistor för riskidentifiering Checklistor för riskidentifiering Generella risker Kravspecifikationen saknas eller är ofullständig Projektdefinitionen är inte förankrad inom projektet Projektmedarbetarna kan ej avsätta tillräcklig tid

Läs mer

Kursprogram, ETS032 Programvaruutveckling för stora system (PUSS), 7,5 hp

Kursprogram, ETS032 Programvaruutveckling för stora system (PUSS), 7,5 hp ursprogram, S032 Programvaruutveckling för stora system (PUSS), 7,5 hp Version 1.0 Christin Lindholm Läsåret 2012/2013 Våren 2013 1. Inledning Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper i utvecklingsprocesser,

Läs mer

Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder

Projektledning - Avancerad Fördjupade modeller och metoder Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder Dokumentversion Studieguide Revision Datum Förändring x 150804 Frisläppt 1 Välkommen till kursen! 1 Vi som jobbar med kursen... 3 2 Beskrivning

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Institutionen för informatik Göran Landgren Sammanfattning av kursutvärdering Sid 1 (1) Sammanfattning av kursutvärdering Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Sammanfattning Svarsfrekvens:

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Anido Projektstyrning Utbildningsmanual Projektbeställare

Anido Projektstyrning Utbildningsmanual Projektbeställare Utbildningsmanual Projektbeställare Innehåll 1 INTRODUKTION... 1 1.1 OM ANIDO... 1 1.2 BAKOMLIGGANDE PROJEKTMODELL OCH METODIK... 1 1.3 STANDARDDOKUMENT... 2 1.4 LOGGA IN... 3 1.5 ÄNDRA PERSONLIGA DATA...

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

PPS Praktisk ProjektStyrning

PPS Praktisk ProjektStyrning 2014 PPS Praktisk ProjektStyrning för framgångsrik projektverksamhet 1 Innehåll Helhetstänk skapar framgång! 3 PPS det kompletta projektstödet 4 Därför PPS, det naturliga valet 5 PPS-modellen Praktisk

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Projektplan, Cykelgarage

Projektplan, Cykelgarage Projektplan, Cykelgarage Johan Anderholm, (dt08ja5@student.lth.se) Jon Andersen (dt08ja8@student.lth.se) Marcus Carlberg (dt08mc4@student.lth.se) Simon Ekvy (dt08se2@student.lth.se) Stefan Johansson (dt08sj7@student.lth.se)

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer