LIPs. Lätt Interaktiv Projektstyrning på Linköpings universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LIPs. Lätt Interaktiv Projektstyrning på Linköpings universitet"

Transkript

1 LIPs Lätt Interaktiv Projektstyrning på Linköpings universitet Sammanfattning LIPS är en projektmodell som används på Linköpings Universitet inom civilingenjörsprogrammen Teknisk fysik och elektroteknik och Datateknik. Vi har studerat denna modell och avser med denna rapport beskriva projektmodellen LIPS och undersöka inom vilken projektverksamhet den är lämplig att använda. Jämförelser med andra projektmodeller har gjorts och ett antal personer med anknytning till modellen har intervjuats. Våra slutsatser är huvudsakligen att LIPS-modellen är lämplig för de tekniska projektkurser där den används. I andra sammanhang kan modellen behöva anpassas i varierande omfattning för att vara användbar. I vissa fall kan större, mer etablerade modeller vara att föredra. Linköpings universitet, Kurs: TEIO55, Avancerad projektverksamhet Handledare: Thomas Magnusson Matilda Karlsson Robin Lennell Anna Lundgren Henrik Nygren

2 Innehåll 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR METOD 2 2 GENERELLT OM PROJEKT VAD ÄR ETT PROJEKT? VAD ÄR EN PROJEKTMODELL? PROJEKT I UTBILDNINGSSYFTE 3 3 BESKRIVNING AV LIPS-MODELLEN FRÅN BEHOV TILL FRAMTAGANDET AV MODELL ANVÄNDNING PROJEKTMODELLENS FASER FÖREFASEN UNDERFASEN EFTERFASEN DOKUMENTMALLAR ROLLER SKALNING AV LIPS NIVÅ ETT NIVÅ TVÅ NIVÅ TRE RESULTATET AV MODELLEN 9 4 ATT ANVÄNDA SIG AV LIPS LÄRARE ANVÄNDARE ALTERNATIVT PROJEKTGENOMFÖRANDE STUDENTER 11 5 PROJEKTMODELLER I NÄRINGSLIVET PROPS ÖVRIGA MODELLER 14 6 ANALYS JÄMFÖRELSE MED MODELLER I NÄRINGSLIVET LIPS ANVÄNDNINGSOMRÅDEN DIDAKTIKEN BAKOM LIPS STYRNINGSFUNKTIONER I LIPS LIPS-MODELLEN SOM ETT VERKTYG I UTBILDNINGSSYFTE 19 7 SLUTSATSER 21 REFERENSER 22 2

3 1 Inledning I detta avsnitt beskrivs strukturen för denna rapport, med bland annat tydliggörande kring vilka frågeställningar rapporten utgår ifrån och hur tillvägagångssättet av framställandet har sett ut. 1.1 Bakgrund Projekt har blivit en arbetsform som idag är vanlig inom många branscher och organisationer för att hantera en rad olika uppgifter 1. Många organisationer har dessutom utvecklats till rena projektorganisationer, vilket innebär att projekt har blivit det normala sättet att arbeta 2. Den ökade projektifieringen har lett till ett intresse för att hitta strukturerade och generella sätt att angripa uppgiften att leda projekt och det bedrivs numera en omfattande forskningsverksamhet med anknytning till projektledning 3. Framväxten av fackorganisationer för projektledare såsom Projekt Management Institute (PMI) och International Project Management Association (IPMA) är tydliga effekter av detta intresse. En rad olika modeller för projekt och projektledning har utvecklats i och med den ökade användningen av projekt som arbetsform. Tomas Svensson och Christian Krysander, som båda har mångårig erfarenhet av projektledning både inom industrin och i projektkurser vid universitetet i Linköping, tog år 2000 fram en projektmodell för studenter på Linköpings tekniska högskola. Modellen fick namnet LIPS (Lätt Interaktiv ProjektStyrning) och används idag inom utbildning av civilingenjörer i Datateknik (D) samt Teknisk fysik och elektroteknik (Y). Efter att i tidigare kurser inom inriktningen Projekt, innovationer och entreprenörskap ha bekantat oss med projektmodeller utifrån teorin och studier av olika företags projektverksamhet fann vi nu ett intresse i att studera universitetets egenframtagna modell för att analysera och jämföra utifrån tidigare erfarenheter. 1.2 Syfte Syftet med rapporten är att beskriva projektmodellen LIPS och undersöka inom vilken projektverksamhet den är lämplig att använda. 1.3 Frågeställningar För att kunna uppnå syftet med rapporten har vi valt att utgå från ett antal frågor. Utifrån dessa förväntar vi oss vidare kunna resonera och dra slutsatser. Inom vilka områden är LIPS applicerbar? Vilka egenskaper har LIPS som andra modeller saknar och vice versa? Vad är pedagogiken bakom LIPS? 1.4 Avgränsningar På grund av arbetets omfattning har vi valt att jämföra LIPS mot endast fyra andra projektmodeller. Dessa är Ericssons PROPS, Saabs PSM, Tieto Enators PPS och Torbjörn Wenells Projektivitet. Endast en av de två grundarna till LIPS-modellen har intervjuats, men 1 Engwall, M. (1995) Jakten på det effektiva projektet, samt Wenell T. (2001) Wenell om projekt. 2 Gareis, R.(1990), Management by Projects: The management strategy of the new project-oriented company. 3 Söderlund (2002), Projektledning och projektorganisation: utvecklingen av ett forskningsområde. 11

4 detta tror vi inte påverkar slutresultatet. Ingen grundare till de andra projektmodellerna är kontaktad eller intervjuad. Av dem som använder sig av LIPS som projektmodell på Linköpings universitet har sex studenter intervjuats. Vi har även varit i kontakt med två lärare; Kent Palmkvist som använder sig av modellen i sina CDIO-kurser 4 och Magdalena Svensson som har valt att arbeta något annorlunda med sin projektkurs i bioteknik. 1.5 Metod Intervjuer med Tomas Svensson, en av grundarna till LIPS, har hållits på hans kontor och pågått under en dryg timme. Intervjuer med användare av projektmodellen, såväl studenter som lärare har genomförts, om än i kortare format, för att få en annan synvinkel på hur modellen fungerar. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes genomgående vid frågesamtalen eftersom detta är en lämplig metod för undersökningar då endast ett fåtal personer utfrågas. En grundlig studie av LIPS-modellens uppbyggnad har gjorts utifrån den dokumentation som finns tillgänglig, likväl som tidigare nämnda modeller från industrin har studerats. 4 CDIO: Concieve, Design, Implement, Operate. 2

5 2 Generellt om projekt Under denna rubrik presenteras kortfattat, trots mängden teorier på området, definitionen av ett projekt och en projektmodell. 2.1 Vad är ett projekt? Ordet projekt kommer av det latinska namnet projicio och betyder kasta fram. I litteraturen kan man hitta en mängd definitioner av vad som klassas som ett projekt. Med projektverksamhet avses en verksamhet som utförs 5 : med ett bestämt avgränsat mål under en bestämd tidsrymd med en förutbestämd resursinsats i särskilda arbetsformer. Tomas Svensson, grundaren av LIPS-modellen, har en egen definition av projekt: En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med givna resurser. Resurserna kan vara i form av människor, maskiner, material, pengar eller lokaler. Projektet ska ha mätbara mål. 2.2 Vad är en projektmodell? För att genomföra ett projekt på ett framgångsrikt sätt är det användbart med ett strukturerat arbetssätt. Många organisationer har under senare år utvecklat övergripande projektmodeller som omfattar mer än bara projektledningsmetoden för ett enskilt projekt. Projektmodellerna syftar oftast till att stödja och styra organisationens hela projekthantering och kan således vara av olika omfattning samt tillämpas på olika sätt för att anpassas till det enskilda projektet. En projektmodell ses som en formell beskrivning som innefattar metod och rolldefinitioner. En projektmodell kan dessutom omfatta riktlinjer för dokumentation och informationsflöden, kontroll av projektstatus, samverkan mellan projekt- och linjeorganisation samt för affärsmässiga beslut och bedömningar av projekten Projekt i utbildningssyfte De största skillnaderna mellan projekt i näringslivet och i utbildningssyfte är dels vad som bedöms vara primärt fokus, men även hur gruppsammansättningen ser ut. I utbildningssyfte bör själva arbetsprocessen, det vill säga vägen till målet, vara det viktigaste, inte själva resultatet. Skolmiljön lämnar vanligtvis begränsat utrymme för att skapa grupper där varje projektmedlem bidrar med något unikt och kan anses vara expert för, vilket man strävar efter ute i industrin. 7 Att arbeta i projekt ämnar ge varje individ en bredare kompetens i samband med att en uppgift löses. En av de kompetenser som bör utvecklas i samband med projektbaserad inlärning vid exempelvis universitetsstudier är den så kallade studiekompetensen. Med studiekompetensen avses den individuella reflektionen och styrningen, det vill säga förmågan att ta ansvar för den egna inlärningen. 8 5 Ögren, T. (1984). Från idé till projekt. 6 Tjäder, J. (1998), Projektledaren och planen. 7 Andersen, E. S. & Schwencke, E (1998), Projektarbete - en vägledning för studenter. 8 Andersen, (1998). 3

6 3 Beskrivning av LIPS-modellen I detta kapitel så beskrivs av vilken anledning och hur projektmodellen LIPS togs fram. Dess uppbyggnad och hur den fungerar presenteras samt hur den är ämnad att användas av studenter på Linköpings tekniska högskola. 3.1 Från behov till framtagandet av modell LIPS-modellen är framtagen av Tomas Svensson, universitetslektor vid institutionen för systemteknik (ISY), och Christian Krysander, universitetslektor vid institutionen för datavetenskap (IDA), som svar på de behov som uppkom i samband med att CDIO-kurser blev praxis på enskilda tekniska utbildningar på Linköpings tekniska högskola. CDIO står för Concieve, Design, Implement, Operate, det vill säga hur projekt ska genomföras; från idé till utformning, implementering och slutligen operativ användning. CDIO-konceptet är resultatet av ett samarbete som påbörjades år 2000 mellan Chalmers, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings tekniska högskola och Massachuset s Institute of Technology, med syftet att göra civilingenjörsutbildningar mer projektinriktade och lämpade för övergången till yrkeslivet. 9 År 2000 fick Tomas och Christian, i uppdrag av utbildningsnämnden på Linköpings tekniska högskola att ta fram modellen LIPS Lätt Interaktiv ProjektStyrning, som ett stöd för studenterna i CDIO-kurserna. Enligt Tomas så behövdes en projektmodell som länkade samman ett flertal kurser och gav studenterna nödvändig vägledning, samtidigt som den hade likheter med projektmodellerna som används ute i industrin. Avsikten var alltså utöver att underlätta projektarbetet i kurserna på universitetet att förbereda studenterna på näringslivet. Modellen har byggts upp och successivt uppdaterats under en sexårsperiod. Under framtagandet av modellen, som är utvecklad utifrån Saabs projektmodell, PSM, och Ericssons projektmodell, PROPS, användes två referenspersoner, tillika medlemmar i utbildningsnämnden, från dessa båda företag; Eva Kornfelt från Saab och Helen Trolle från Ericsson. Avsikten med näringslivets inblandning var att få feed-back och möjlighet till att i så stor utsträckning som möjligt få modellen att efterlikna de industriella modellerna vilka studenter i sin yrkesverksamma karriär med stor sannolikhet kommer i kontakt med. Framtida användare, det vill säga studenter, fick även de komma med åsikter under uppbyggandet av modellen. 3.2 Användning LIPS-modellen används i första hand inom civilingenjörsprogrammen Datateknik (D) samt Teknisk fysik och elektroteknik (Y). Det grundläggande ändamålet är att modellen ska användas för teknikfokuserade projekt som ställer stora krav på flödesscheman och tekniska specifikationer. Stora delar av projektmetodiken bygger på att projektet kretsar kring en produkt. LIPS-modellen finns dokumenterad och beskriven för användaren i Projektmodellen LIPS. 2007, version 1.3. Utöver denna handledning finns en rad elektroniska mallar för nedladdning på Internet. Den beskrivning av LIPS-modellen som följer nedan utgår från dessa dokument samt intervjuer med en utav skaparna till modellen, Tomas Svensson. Enligt Svensson är det huvudsakliga syftet med modellen att ge studenter en första kontakt med projektmodeller. Detta är tänkt att leda till att studenter från Linköpings tekniska högskola som använt sig av LIPS-modellen känner sig trygga och mer säkra i en framtida 9 Kort sammanfattning av CDIO-projektet. Linköpings tekniska högskola (2005). Tillgänglig på ( ). 4

7 situation där de i sitt arbete sannolikt konfronteras med andra projektmodeller. I utbildningssyfte fyller även modellen en funktion för att underlätta projektarbete som undervisningsmetod. En viktig egenskap hos LIPS-modellen är att den är skalbar, vilket möjliggör anpassning av modellens omfattning och innehåll utifrån projektmedlemmarnas projektvana och graden av komplexitet i den särskilda kursen. 3.3 Projektmodellens faser Som nämnts är modellen tänkt att utgöra ett stöd för studenter under olika projektkurser. LIPS-modellen ger endast support för utförandet av ett projekt och erbjuder inte någon vägledning för själva lösningen av projektproblematiken, vilken ju varierar beroende på projektets karaktär och ämnesområde. Modellen bygger på tre på varandra följande skeden som kallas före-, under- och efterfasen. Figur 1 till höger illustrerar LIPSmodellen med de olika faserna och dess innehåll belysta. Den axel som löper genom modellen beskriver de olika fasernas utbredning i tiden. Karaktäristiskt för denna axel är även dess lutning vilken ger indikation om vilket detaljdjup som man når i respektive fas. I modellen anges även vilka delmoment samt milstolpar och beslutspunkter som är aktuella under projektets avancemang. Som tidigare nämnt är modellen inget stöd för arbetsmetoden som Figur 1: LIPS tre faser krävs för projektet. I underfasen symboliseras detta av den gula skuggningen, vilken illustrerar projektmedlemmarnas egna modell för hur man löser det specifika projektet Förefasen Förefasen som schematiskt beskrivs i figur 2 bygger på aktiviteterna projektidé, förstudie samt förberedelse och innefattar tre beslutspunkter samt två milstolpar. Beslutspunkterna ger tillfälle att avgöra den fortsatta verksamheten i projektet. Projekt startar som bekant med en idé eller ett behov vilket formellt preciseras av uppdragsgivaren under projektidéfasen. Den beskrivning av uppdraget som benämns projektdirektiv innefattar den första beslutspunkten, noll, och föranleder förstudien. Figur 2: Förefasen 5

8 I förstudien resulterar beställarens kravspecifikation i en preliminär projektplan vilket är projektets milstolpe ett. Innan förberedelsefasen kan ta vid fattar beställaren beslut om det första utkastet till projektplan godkänns, vilket utgör beslutspunkt ett. Arbetet i förberedelsestadiet utgörs först av en systemskiss där funktioner och krav förhandlas med beställaren samtidigt som en detaljerad projektplan och ett kundkontrakt skrivs. Viktigt är att alla aktiviteter identifieras och tidsbedöms i den detaljerade projektplanen. Projektet har nu nått milstolpe två. Förefasen och dess förberedelse avslutas med beslutspunkt två där beslut tillsammans med beställaren tas om huruvida projektet skall övergå till underfasen eller läggas ner Underfasen Som tidigare nämnt innefattar LIPS-modellen inte de delar vilka motsvarar en utvecklingsmodell, alltså hur man löser ett specifikt projekt. Detta medför att underfasen endast specificerar vilka stödjande aktiviteter projektmedlemmarna bör behandla för att projektarbetet ska fungera smidigt. Underfasen, som schematiskt beskrivs i figur 3 bygger på aktiviteterna design, implementation samt systemtest. Fasen innefattar tre beslutspunkter och en specificerad milstolpe. Övriga milstolpar som bör innefattas under denna fas är specifika för varje typ av projekt vilket medför att dessa inte är utsatta. Vikten av att skapa ett antal milstolpar och delmål betonas dock eftersom denna fas kan pågå under betydande tidsperiod. Denna fas utgör kärnan av projektet då det skapande arbetet utförs. Som aktiviteten design antyder, innefattar detta skede ett flertal specifikationer om design, test Figur 3: Underfasen och hur de olika delarna skall integreras till en produkt. Designspecifikationen ämnar ge en noggrann beskrivning av hur projektresultatet skall åstadkommas. Testspecifikationen beskriver vilka deltester som skall utföras samt hur resultatet skall mätas. Integrationsspecifikationen anger hur kontroller skall utformas för att säkerställa att olika enheter kommer att kunna integreras på ett tillfredsställande sätt. Milstolpe tre har här nåtts, vilket gör att man mer precist kan bedöma tiden och slutdatum för projektet. Med denna information kan projektmedlemmarna vidare vid beslutspunkt tre revidera projektplanen samt ta beslut om fortsatt arbete. Implementation inbegriper att sammanställa en systemtestspecifikation som avser att testa hela systemet. Vidare ingår att föra teknisk dokumentation genom hela fasen och föra protokoll över de olika testerna. Eftersom de olika testerna kan påvisa att projektet inte kommer att lyckas inom uppsatta ramar i projektplanen återfinns beslutspunkt fyra här som en möjlighet att avbryta projektet eller gå vidare till systemtest. Vid systemtestet finns den sista och avgörande beslutspunkten, beslutspunkt fem, för att avgöra huruvida projektets resultat skall användas och den avslutande efterfasen inledas. Denna fas innefattar även att konstruktionen kompletteras med en användarhandledning. Vid tekniska projekt är det även vanligt att man skapar en referenshandbok med samlade tekniska data om produkten. 6

9 3.3.3 Efterfasen Efterfasen inbegriper det slutgiltiga installationsarbetet hos kunden, med tillhörande installationsdokument eller presentation av projektets resultat. Resultatet överförs härmed till beställaren av projektet och projektet avslutas. I denna fas görs även ett acceptanstest för att ge kunden en sista möjlighet att påverka hur resultatet fungerar installerad i dess rätta miljö. Detta resulterar i ett acceptanstestprotokoll eller en restlista, med kundens synpunkter. Då acceptanstest används är det av stor vikt att dess form och genomförande tidigt skall vara specificerat. Figur 4: Efterfasen Det sista moment som utförs innan projektet kan beslutas vara avslutat i beslutspunkt sex, är en utvärdering med efterstudie och slutrapport. 3.4 Dokumentmallar I LIPS finns alla dokumentmallar som ska användas förtryckta, och kan fyllas i direkt via en extern länk på projektmallens hemsida. Dessa färdiga mallar menar Tomas sparar mycket tid och kraft för studenterna som jobbar i projektform. 3.5 Roller Rollerna enligt LIPS-modellen delas in i fem områden; beställare tillika kund, projektgrupp, leverantör, referensgrupp och styrgrupp, vilket åskådliggörs i figur 5 nedan. Beställaren utgörs vid undervisning av kursansvarig. Det är denne person som ställer kraven på vad projektgruppen ska leverera i projektet. Projektgruppen kan under kursens gång förhandla om dessa krav och göra omprioriteringar i samråd med beställaren. Under projektet fungerar beställaren som en bad guy, då denne anses vara hård i sina förhandlingar. Projektgruppen som består av studenter i CDIO-kurserna tar i sin tur internt olika roller. Rollen som projektledare varierar beroende på den komplexitetsgrad av LIPS-modellen som används. Vid den lägre nivån tar handledare ansvar som projektledare och i de högre nivåerna sköter studenterna denna uppgift själva. Den utnämnde projektledaren har ansvar och mandat att utse övriga nyckelpersoner inom gruppen såsom dokument-, kvalitets-, test-, kund- och designansvarig. 7

10 Beställare Styrgrupp Projektgrupp Referensgrupp Leverantör Figur 5: De olika rollerna i LIPS Styrgruppen, vars huvuduppgift är att styra och bevaka att projektets mål nås, används sällan i undervisningssammanhang, men då den förekommer utgörs den av kursledningen. Referensgruppen är sammansatt för att stötta projektledaren och projektmedlemmarna med kunskaper som rör projektets natur, dessa har dock ingen beslutsrätt i projektet. Vid undervisningen består referensgruppen av handledare och olika tekniska experter. Leverantör är en person utanför projektgruppen som anlitas för att utföra arbete eller leverera nödvändig utrustning till projektet. 3.6 Skalning av LIPS LIPS är som tidigare beskrivits avsedd för att användas i undervisningssyfte. Då studenternas kunskaper och färdigheter varierar mellan årskurserna så ställs även olika krav från lärarnas håll. Därmed måste också projektmodellen anpassas för att kunna tillämpas i olika projektkurser med avseende på kursens komplexitet och studenternas kompetenser. Detta har grundarna till LIPS löst genom att möjliggöra skalning av modellen enligt tre olika nivåer Nivå ett Den första nivån, som tillämpas under första årskursen, är avsedd att utnyttjas för projekt av enklare art med huvudsyfte att lära projektmedlemmarna att använda sig av och följa en projektmodell. I denna nivå är det lämpligt att en handledare tar rollen som projektledare och övriga projektmedlemmar intar biträdande roller. Ett fåtal beslutspunkter och milstolpar bör även ingå under denna nivå. De dokument som bör ingå i är: Kravspecifikation En enkel systemskiss En projektplan med aktivitetslista En översiktlig tidsplan 8

11 Ett antal mötesprotokoll med enklare slutrapportering Dokumentation av slutresultatet En efterstudie med uppföljning av resultat och använd tid Nivå två Den andra nivån lämpar sig för olika medelstora projektkurser, såsom kurser från tredje årskursen, där arbetet sträcker sig över två perioder och där projektgruppen består av fem till sex projektmedlemmar. Bland projektmedlemmarna bör en projektledare utses samt övriga tilldelas ett administrativt ansvar. Denna nivå inbegriper större krav på projektmedlemmarna. I dessa projekt ses handledaren eller kursansvarig som beställare, detta för att kunna införa industriliknande förhandlingsrutiner. De dokument som bör ingå utöver de som nämnts under nivå ett är: Projektdirektiv En enkel testplan En projektpärm En designspecifikation Testprotokoll Kontinuerliga möten med mötesprotokoll Statusrapporter Protokoll från beslutspunkter Dokumentation av projektresultatet med tekniska beskrivningar samt användarhandledning Nivå tre Den sista nivån lämpar sig framförallt för större projekt, i vilka hela LIPS-modellen appliceras med kvalitetsarbete, granskning och förbättringar. De stora skillnaderna från nivå två är att endera använda sig av fler dokument eller öka fokus kring vissa delar av projektmodellen samt ytterligare utöka ansvar. Krav ställs på versionshantering av dokument samt dess kvalitet och omfattning. Vidare införs mer specifika rutiner för förhandling och ändring av kravspecifikationen. 3.7 Resultatet av modellen Som tidigare nämnts behövdes en modell som underlättade arbetssättet för studenterna i de projektorienterade kurserna. Modellens införande har bidragit till att examinationsfrekvensen numera uppgår till 99 % på CDIO-kurserna. Samtidigt har det uppstått ett intresse från andra utbildningsprogram på Linköpings universitet såväl som från andra högskolor, vilket tyder på att det finns ett behov av en modell. Modellen kommer att expandera bland nya utbildningar på LiU och Tomas Svensson har fått ett antal förfrågningar från andra universitet om att introducera LIPS även där. Det råder idag ett tryck från universitetet att projektorienterade kurser ska genomföras enligt LIPS-modellen. Det finns även ett intresse från företag för modellen, detta då den inte kräver licenser för att få användas och då den troligen anses enkel att använda då den är framtagen i första hand för studenter. Nyligen presenterades LIPS-modellen som en av faktorerna till att Y-programmet i Linköping valdes till årets teknikutbildning av teknikföretagen Pravtiz. G, (2007) 1,5 miljoner till prisat Y-program, LiU-nytt, Linköpings universitet. Tillgänglig på ( ). 9

12 4 Att använda sig av LIPS I detta avsnitt presenteras lärare och studenters synpunkter på LIPS-modellen. För- och nackdelar med modellen tas upp för att ge en bild av hur modellen uppfattas. 4.1 Lärare Det råder idag, som tidigare nämnts, påtryckningar från Linköpings universitet på lärare inom projektorienterade kurser att använda sig utav LIPS-modellen. Vi har intervjuat två lärare på LiU. Kent Palmkvist, universitetslektor vid institutionen för systemteknik (ISY), använder modellen i sin undervisning av två av CDIO-kurserna. Magdalena Svensson, universitetslektor vid institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), har valt att lägga upp sin projektkurs i Protein Engineering på ett annat sätt Användare Kent Palmkvist anser att LIPS-modellen är mycket bra och lämpar sig väl för de produktutvecklingsprojekt som genomförs i kurserna. Han menar att om modellen inte hade funnits hade varje lärare på egen hand tvingats skapa någon form av styrningsmodell, då det krävs en tydlig struktur för att genomföra CDIO-kurserna. Att ha en gemensam modell, vilken eleverna gradvis under sin studietid lär sig att arbeta utifrån, menar han vidare vara en fördel. Han påpekar dock att modellen inte enbart är ett hjälpmedel för studenterna, utan även en form av gratisdisciplin för läraren. Med detta menar Kent Palmkvist att det nu automatiskt ställs krav på lärarna, i rollen som beställare, att följa grupperna under projektets förlopp, något som ibland kan vara mindre motiverat att leva upp till som lärare. Kent Palmkvist påpekar dock att det finns vissa moment i LIPS-modellen som han upplever som mindre användbara för CDIOprojekten, och syftar då på exempelvis riskanalys och den avslutande fasen. Generellt sett så använder Kent Palmkvist modellen rakt av, dock utvidgar han den till att innefatta kontinuerlig iterering av kravspecifikationen i de sista kurserna. Detta innebär att projektgruppen under projektets gång ständigt granskar sin kravspecifikation och gör befogade och nödvändiga revideringar av den ursprungliga istället för att jämföra det slutliga resultatet med den kravspecifikation man satt upp från början Alternativt projektgenomförande Magdalena Svensson har till skillnad från Kent Palmkvist ovan valt att bedriva sin laborativa projektkurs i bioteknik på KB-programmet enligt ett annat upplägg, detta trots påtryckningar från universitetet att även denna kurs ska använda sig utav LIPS-modellen. Projektkursen bedrivs parallellt med en kurs i projektledning som hålls av Tomas Magnusson, universitetslektor vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI). De båda kurserna integreras med varandra på så sätt att den projektorienterade kunskapen, vad gäller roller, budget, tidsplan, milstolpar och så vidare, direkt appliceras på projektet inom bioteknik. Magdalena Svensson står för forskningsrelaterad kunskap inom bioteknik medan Tomas Magnusson har ansvar för de mer projektanknutna momenten. Precis som för projekt vilka utförs enligt LIPS-modellen genomförs en hel del karaktäristiska projektmoment såsom styrgruppsmöten, planering och rollfördelning. Magdalena Svensson menar att det arbetssätt som hon, tillsammans med Tomas Magnusson, använder sig av lämpar sig bättre för den typ av projekt som ingår i hennes kurs. Den största skillnaden anser hon vara att det i dessa projekt inte ges något specifikt mål, exempelvis en produkt att framställa, utan baseras kring de förutsättningar som ges. Utifrån de givna förutsättningarna får studenterna vidare själva sätta upp sina mål med projektet. Givetvis sker uppsättning av 10

13 mål, eller snarare hypoteser, i samråd med lärare men hon påpekar att det man vill åt är att studenterna själva ska reflektera över vad man kan åstadkomma och bringa klarhet kring genom att göra olika studier och försök. Läkemedelsindustrin som är den industri som i störst utsträckning påminner om projekten och studenternas framtida yrkesliv anser Magdalena Svensson i många avseenden skilja sig från andra teknikintensiva industrier där fokus på ett annat sätt ligger på produktion. Läkemedelsindustrin är känd för att vara en långsam bransch där man jobbar utan facit och misslyckande är mer vanligt förekommande än marknadsintroduktion av ett läkemedel. Magdalena Svensson anser att LIPS-modellen mer riktar sig åt projekt som ligger närmre produktion, där tydliga kravspecifikationer kan sättas upp från början och där målet är tydligt. Hon anser även att LIPS-modellen minskar utrymmet för studenternas kritiska tänkande och reflektioner. På så sätt anser hon att arbetssättet de använder kan betecknas som en form av LIPS-plus-modell, där studenterna utvecklas på fler plan då de själva ansvarar för upplägget och inte följer färdiga mallar. Att kunna genomföra kursen tillsammans med Tomas Magnusson ser Magdalena Svensson som mycket viktigt då det ger välbehövd struktur åt projekten. I projektledningskursen behandlas många områden som inte kommer upp i en vanlig projektmodell. 4.2 Studenter Som tidigare nämnts används idag projektmodellen LIPS i projektbaserade kurser, inom ramen för CDIO, framförallt på Y- och D-linjen. Under sin civilingenjörsutbildning genomför dessa studenter tre obligatoriska projekt som alla använder LIPS-modellen i någon utsträckning. Första kursen ges under första året på utbildningen och är en avskalad version, vilket har behandlats i avsnittet Skalning av LIPS, av den som används under projekten i trean och fyran. Introduktionen av LIPS-modellen sker under ett antal föreläsningar och syftar till att skapa en förståelse för varför man bör använda en projektmodell när man arbetar i projekt. Studenterna uppfattar LIPS-modellen som ett verktyg vid projektarbete. De anser att den initierar en strukturerad och tydlig arbetsgång som man relativt snabbt kan ta till sig. Då de flesta studenterna inte tidigare varit i kontakt med någon projektmodell påpekar de att det till en början kan kännas ovant, men att det första projektets problemomfattning tar hänsyn till detta och att projektet snarare syftar till att lära in arbetssättet. Att successivt lära sig modellen upplevs som positivt, den förberedelse som ges i första projektet är nödvändig för nästkommande uppgifter. Gruppindelningen i kurserna ser olika ut, första året delas grupperna ut medan studenterna i tredje och fjärde årskurserna själva sätter ihop sina konstellationer om fem till sex studenter. Att bli satt i en ny grupp alternativt på egen hand skapa grupper uppges av studenterna ha både för- och nackdelar. De anser dock att fallet att bli satt i en grupp med okända människor är mer realistiskt och speglar på ett bättre sätt den framtida situationen som anställd ute i näringslivet. Det är framförallt dokumentationen som upplevs som en börda vid utnyttjandet av modellen. Studenterna själva tror dock att detta till stor del beror på den ovana som man har, samtidigt som de påpekar att det inte skulle vara möjligt att genomföra projekten utan de stöd som dokumenten faktiskt ger. De mallar som finns för utformandet av de olika specifikationerna upplevs som enkla att följa då det på ett utförligt sätt beskrivs under varje rubrik vad som ska ingå. Somliga ser mallarna som ett utmärkt sätt att underlätta vid ett eventuellt överlämnande av projektet. Studenterna erkänner att de inte har den objektiva syn på modellen som skulle vara önskvärd då de flesta inte har använt någon annan modell. De förlitar sig dock på att LIPS-modellen i 11

LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell

LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell Christian Krysander Tomas Svensson Översikt av Lips Projektstyrningsmodell Utvecklingsmodell Vad är ett projekt? Definition av ett projekt: En grupp

Läs mer

Innehåll. Projekt Greed. Projekt definition. Projekt Greed En introduktion till projektmodellen LIPs

Innehåll. Projekt Greed. Projekt definition. Projekt Greed En introduktion till projektmodellen LIPs Innehåll Projekt Greed En introduktion till projektmodellen LIPs Före-fasen Under-fasen Efter-fasen Projekt Greed Utveckla en applikation för mobiltelefoner av tärningsspelet Greed Löses i projektform

Läs mer

Projektarbete. Johan Eliasson

Projektarbete. Johan Eliasson Projektarbete Johan Eliasson Projekt Definition: En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med begränsade resurser Resurserna kan

Läs mer

Datastrukturer och algoritmer

Datastrukturer och algoritmer Innehåll Föreläsning En introduktion till projektmodellen LIPS Hashtabeller Att läsa: Dessa bilder + kapitel. Projekt definition Projekt En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare

Läs mer

TANA81: Matematikprojekt

TANA81: Matematikprojekt TANA81: Matematikprojekt Period: VT1 och VT2 2015 Kursansvarig: Fredrik Berntsson (fredrik.berntsson@liu.se) Kurshemsida: http://courses.mai.liu.se/gu/tana81/ Typeset by FoilTEX 1 TANA81 Scenario Inför

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

LiTH Autonom styrning av mobil robot 2007-02-15. Projektplan. Martin Elfstadius & Fredrik Danielsson. Version 1.0

LiTH Autonom styrning av mobil robot 2007-02-15. Projektplan. Martin Elfstadius & Fredrik Danielsson. Version 1.0 Projektplan Martin Elfstadius & Fredrik Danielsson Version 1.0 Status Granskad Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET Autonom styrning av mobil robot Vårterminen 2007 Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar

Läs mer

Dokumentation och presentation av ert arbete

Dokumentation och presentation av ert arbete Dokumentation och presentation av ert arbete Reglerteknik Linköpings universitet Dagens föreläsning Första timmen Kursens mål Projektmodellen LIPS och dess användning i kursen Olika former av redovisning

Läs mer

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Projektplan. LiTH Reglering av Avgaser, Trottel och Turbo 2008-02-11. Fredrik Petersson Version 1.0. Status. Reglerteknisk Projektkurs RATT LIPs

Projektplan. LiTH Reglering av Avgaser, Trottel och Turbo 2008-02-11. Fredrik Petersson Version 1.0. Status. Reglerteknisk Projektkurs RATT LIPs Fredrik Petersson Version 1.0 Status Granskad 2008-02-11 NL, PA Godkänd 1 2 PROJEKTIDENTITET VT 2008, RATT-Gruppen Linköpings tekniska högskola, ISY- Fordonssystem Namn Ansvar Telefon E-post Daniel Ahlberg

Läs mer

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Stefan Berglund Projektet närmar sig sitt slut men vad händer då? och sedan? INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet?

Läs mer

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Stefan Berglund INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet? -Viktigt

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

PPS-modellen och PPS OnLine

PPS-modellen och PPS OnLine Kort om PPS-modellen och PPS OnLine Enhetligt stöd för portfölj-, program- och projektstyrning PPS-MODELLEN, PRAKTISK PROJEKTSTYRNING Projekt-, program och portföljnivå i PPS PPS bidrar till fler lyckade

Läs mer

Teknisk fysik Institutionen för fysik Maria Hamrin Krister Wiklund. Hej,

Teknisk fysik Institutionen för fysik Maria Hamrin Krister Wiklund. Hej, 008 01 5 Hej, I detta dokument finner du en anpassad modell för projektstyrning. Modellen kan ses som en sammanfattning av de viktigaste moment som ingår i de mer omfattande projektstyrningsmodeller som

Läs mer

LiTH Segmentering av MR-bilder med ITK Efterstudie MCIV. Anders Eklund. Status

LiTH Segmentering av MR-bilder med ITK Efterstudie MCIV. Anders Eklund. Status Segmentering av MR-bilder med ITK 2006-05-15 Efterstudie MCIV Status Granskad Godkänd Bilder och grafik projektkurs, CDIO MCIV LIPs 1 Segmentering av MR-bilder med ITK 2006-05-15 PROJEKTIDENTITET MCIV

Läs mer

Dokumentation och presentation av ert arbete

Dokumentation och presentation av ert arbete Dokumentation och presentation av ert arbete Daniel Axehill Reglerteknik Linköpings universitet Dagens föreläsning Första timmen Kursens mål. Projektmodellen LIPS och dess användning i kursen. Olika former

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Resultat, avslut och uppföljning

Resultat, avslut och uppföljning Resultat, avslut och uppföljning projektet närmar sig sitt slut, men vad händer sedan? Stefan Berglund Införandet Förvaltning - Avslutande del av genomförandefasen? - Egen fas? - Inledande del av projektavslutet?

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Agil Projektledning. En introduktion

Agil Projektledning. En introduktion Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara

Läs mer

Guide till projektmodell - ProjectBase

Guide till projektmodell - ProjectBase Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation

Läs mer

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp Gatukontoret Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp 1 Innehållsförteckning 1. Projektarbete på gatukontoret - sid 3-5 2. Projektägare - sid 6-9 3. Styrgruppsmedlem - sid 10-13 4. Referensgrupp

Läs mer

Grundkonfiguration. www.projectcompanion.com

Grundkonfiguration. www.projectcompanion.com Grundkonfiguration Innehållsförteckning Introduktion... 3 Grundläggande konfiguration... 3 Enkelhet... 3 Kunder / beställare... 4 Projekttyper... 4 Projekt?... 5 Tjänstetyper... 5 Avdelningar och kontor...

Läs mer

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun Mats Bohman 2009-10-27 / 2012-10-04 Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för projekt... 3 2 Projektmallar... 3 3 Projektarbete... 3 4 Beskrivning av faserna... 4 4.1 Beslutspunkter... 5 5 Roller och ansvar...

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

Projektplan. LiTH AMASE 2006-02-15 Accurate Multipoint Acquisition from Stereovision Equipment. Johan Hallenberg Version 1.0

Projektplan. LiTH AMASE 2006-02-15 Accurate Multipoint Acquisition from Stereovision Equipment. Johan Hallenberg Version 1.0 AMASE 2006-02-15 Projektplan Johan Hallenberg Version 1.0 Granskad Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET VT2006, AMASE Linköpings tekniska högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-post Mikael Karelid kundansvarig (KUN)

Läs mer

Björn Åstrand

Björn Åstrand HÖGSKOLAN I HALMSTAD Examensarbete Instruktioner Halvtidseminarium 2014 HT Björn Åstrand 2014-10-08 Björn Åstrand 2014 1 Halvtidsseminarium Vid halvtidsseminariet presenteras hittills uppnådda resultat

Läs mer

Välkomna till KMM! KMM. KMM - lärandemål Efter fullgjord kurs ska ni bland annat kunna:

Välkomna till KMM! KMM. KMM - lärandemål Efter fullgjord kurs ska ni bland annat kunna: Elektronik Digital tekn. Välkomna till KMM! Datorkonstr. Datorteknik Ca 1000 timmar Kursansvarig: Tomas Svensson Projekt Projektmodell Diverse Handledare Lokaler, utrustning Uppgift Övergripande kursmål:

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Projektarbete. Innehåll

Projektarbete. Innehåll Projektarbete David Axelson-Fisk Verksamhetscontroller och projektledare Kyrkokansliet 1 06-11-19 Innehåll Projektbegreppet Projektmodellen Projektflödet Projektorganisationen Projektledaren Projektbeställaren

Läs mer

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, Region Gotlands projektmodell Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, 2014-11-14 Innehåll VARFÖR SKA MAN HA EN GEMENSAM PROJEKTMODELL?...3 VAD ÄR ETT PROJEKT?...4 FÖRSTUDIE...5 HUVUDPROJEKT...6 PROJEKTORGANISATION,

Läs mer

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Denna artikel ger en övergripande beskrivning av en universell och etablerad projektmetodik. Läsaren förutsätts ha en grundläggande förståelse för processer

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Projektdirektiv. Rikard Falkeborn Sida 1

Projektdirektiv. Rikard Falkeborn Sida 1 2007 12 03 Sida 1 Projektnamn Beställare Projektledare Projektbeslut Projekttid Rapportering Självetablerande sensornätverk med GPS och 3G, ISY Student David Lindgren, Läsperiod 3 4, vårterminen 2008.

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

LiTH. WalkCAM 2007/05/15. Testplan. Mitun Dey Version 1.0. Status. Granskad. Godkänd. Reglerteknisk projektkurs WalkCAM LIPs

LiTH. WalkCAM 2007/05/15. Testplan. Mitun Dey Version 1.0. Status. Granskad. Godkänd. Reglerteknisk projektkurs WalkCAM LIPs Testplan Mitun Dey Version 1.0 Status Granskad Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET Reglerteknisk projektkurs, WalkCAM, 2007/VT Linköpings tekniska högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-post Henrik Johansson Projektledare

Läs mer

Reglerteknisk projektkurs TSRT10

Reglerteknisk projektkurs TSRT10 Reglerteknisk projektkurs TSRT10 daniel@isy.liu.se Reglerteknik Linköpings universitet Vad innebär CDIO? Conceive Tänka ut, planera och specificera Design - Konstruera Implement Realisera/implementera

Läs mer

Översikt PPS - Projektledning

Översikt PPS - Projektledning Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig

Läs mer

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Projektdirektiv Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektdirektiv 1.0 130930 Ursprunglig version Projektdirektiv 1.1 131004 Möte

Läs mer

PA Projektarbete

PA Projektarbete PA1201 - Projektarbete Projektarbetets syfte Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform.

Läs mer

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kurs Poäng (5 yh poäng/vecka) Examensarbete 20 Grunderna inom test 20 Kommunikation i arbetslivet 15 Lärande i arbete 1 60 Lärande i arbete 2 60 Projektarbete 15

Läs mer

Välkomna till kurs i projektledning

Välkomna till kurs i projektledning Syfte Välkomna till kurs i projektledning TEIO04 Starta upp kursen Få er att inse att projektledning är viktigt och kul Introducera projektledningsmetodik Koppla till industriell erfarenhet Vilka undervisar

Läs mer

Projektdirektiv Hanna Nyqvist Sida 1

Projektdirektiv Hanna Nyqvist Sida 1 2014-08-27 Sida 1 Projektnamn Beställare Projektledare Projektbeslut Projekttid Rapportering Minröjningsbandvagn, ISY Student Torbjörn Crona, Läsperiod 1-2, HT 2014. Projektet klart senast vid projektkonferensen.

Läs mer

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (8) Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (8) Innehåll 1 Syfte och bakgrund...3 1.1 Syfte...3 1.2 Bakgrund...3 2 Definitioner...3

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Projektkunskap & ledning Lektion 1

Projektkunskap & ledning Lektion 1 Projektkunskap & ledning Lektion 1 Tobias Landén tobias.landen@chas.se Om kursen Lärare: Tobias Landén, Charlie Hansson, Max Dyga Klass: LUKaug07 Kursperiod: v48 v51 Kursmål Kursen ska ge kunskaper i hur

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Processbeskrivning Projektstyrning

Processbeskrivning Projektstyrning ProcIT-P-004 Processbeskrivning Projektstyrning Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Projektstyrningsprocessen

Läs mer

Projectbase en generell projektmodell

Projectbase en generell projektmodell Projectbase en generell projektmodell ProjectBase 2.0 anpassad för Projectplace Projectbase är en generell projektmodell som effektiviserar planering och styrning av projekt oavsett typ och storlek. Denna

Läs mer

Före Kravspecifikationen

Före Kravspecifikationen projektidé BP0 förstudie BP1 förberedelse BP2 Kravspecifikationen Beskriver VAD som ska utföras i projektet? projektdirektiv beslutspunkter specifikationer planer kunddokument rapporter protokoll M beställarens

Läs mer

Introduktion till projektledning

Introduktion till projektledning Introduktion till projektledning OL108A Fredrik Björk Hur hänger projektledning och SHE ihop? Projekt: förändringsfokus Många SHE- ini?a?v startas med projektstöd Som projektledare oba Ent. Egenskaper

Läs mer

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist Agenda 2015-08-27 Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt 1 Normer och regler Normer och regler Marie Ahlqvist Projekt som arbetsform Olika typer av projekt Ställer olika

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund...4 1.1 Syfte...4 1.2 Bakgrund...4 2 Regler för projekt...4

Läs mer

Rapportering som krävs utöver LIPS-dokumenten: poster föredrag där projektets genomförande och resultat beskrivs hemsida som beskriver projektet

Rapportering som krävs utöver LIPS-dokumenten: poster föredrag där projektets genomförande och resultat beskrivs hemsida som beskriver projektet Sida 1 Projektnamn Utveckling och implementering av regulator för styrning av gimbalmonterade sensorer i UAV:er Beställare Jon Kronander (ISY - Reglerteknik) Projektledare Student Projektbeslut Morgan

Läs mer

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Innehållsförteckning Gemensam projektstyrningsmodell för Örebro kommun... 3 Varför en gemensam projektstyrningsmodell

Läs mer

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver

Läs mer

Projektutvärdering. Produkter och tjänster för ökad projektkultur. Partner

Projektutvärdering. Produkter och tjänster för ökad projektkultur. Partner Projektutvärdering Produkter och tjänster för ökad projektkultur Partner För att kunna erbjuda våra kunder ett heltäckande utbud inom projektområdet arbetar Effektiv Projektkonsult och tillsammans. Detta

Läs mer

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1 Sida 1 Om projektorganisation en beskriver fördelningen av ansvar och befogenheter mellan olika roller inom projektet. Här beskrivs även överenskommen fördelning av ansvar mellan projektet och basorganisationen.

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1

Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1 Sida 1 är ett kraftfullt externt stöd för projektet. Vid analys får kund, leverantör och projektledning en objektiv verifiering av projektets resultat och arbetssätt. Syftet är att öka möjligheterna för

Läs mer

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16)

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16) TEK/NAT Kursrapport Kurs Kurskod Poäng År Start v. Applikationsprogramm ering i Python 5DA 7.5 215 13 Institution Institutionen för datavetenskap Antal registrerade (män/kvinnor) 5 (34/16) Antal aktiva

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

Umeå Universitet Kursplan Dnr: 515-2098-96 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik

Umeå Universitet Kursplan Dnr: 515-2098-96 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Umeå Universitet Kursplan Dnr: 515-2098-96 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik PROJEKTLEDARUTBILDNING I, 10 poäng Project Management Kurskod: Ansvarig institution: Ämne: Nivå: Utbildningsområde:

Läs mer

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete UTBILDNING: Effektivt Projektarbete Introduktion För de flesta är de första kontakterna med projekt inte i rollen som fullfjädrad projektledare, utan oftast som projektmedarbetare med ansvar för delar

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter

Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter Projektorganisation, roller Ladok3-införande Sida: 1 (5) Ladok3-införande Projektorganisation, roller och befogenheter Ladok3-införande Sida: 2 (5) 1 Beställare Förvaltningschef Joakim Malmström Definiera

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Kursinformation TN020 Projektledning 2 poäng

Kursinformation TN020 Projektledning 2 poäng LINKÖPINGS UNIVERSITET Sid 1 02-08-29 Kursinformation TN020 Projektledning 2 poäng 1 Inledning Förkunskapskrav TNG011, TNG 017 eller TEIO53 Mål Kursens mål är att ge förståelse för hantering av komplexa

Läs mer

PKS -ProjektKunskapsStöd

PKS -ProjektKunskapsStöd PKS -ProjektKunskapsStöd Webbaserat kunskapsstöd för projekthantering Ett intuitivt kunskapsstöd för alla typer av projekt i alla miljöer tillgängligt på Internet/ Intranet. Ger stöd åt alla medarbetare

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder

Projektledning - Avancerad Fördjupade modeller och metoder Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder Dokumentversion Studieguide Revision Datum Förändring x 150804 Frisläppt 1 Välkommen till kursen! 1 Vi som jobbar med kursen... 3 2 Beskrivning

Läs mer

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt

Läs mer

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport 2012-11-01 KS-2012/916.912 1 (7) HANDLÄGGARE Hanna Lundborg Hanna.Lundborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Projektplan. Modellbaserad diagnos av motortestcell 07-05-10. Fredrik Johansson Version 1.0. Status. TSRT71 Modellbaserad diagnos av motortestcell IPs

Projektplan. Modellbaserad diagnos av motortestcell 07-05-10. Fredrik Johansson Version 1.0. Status. TSRT71 Modellbaserad diagnos av motortestcell IPs 07-05-10 Projektplan Version 1.0 Status Granskad Godkänd TSRT71 Modellbaserad diagnos av motortestcell IPs PPDiagnos10.odt 1 PROJEKTIDENTITET Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-post

Läs mer

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Innehåll för examensarbeten Under kursen utför och redovisar studenterna en vetenskaplig

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap

Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap Sida: 1 (6) Projektplan Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap Sida: 2 (6) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 4 1.3 Avgränsningar...

Läs mer

Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar 2011 2014. Mall för uppföljning civilingenjörsexamen

Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar 2011 2014. Mall för uppföljning civilingenjörsexamen Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar 2011 2014 Mall för uppföljning civilingenjörsexamen Lärosäte: Kungliga Tekniska Högskolan Utvärderingsärende Huvudområde/område för examen: Datateknik

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Introduktion - Metodik i Produktutveckling

Introduktion - Metodik i Produktutveckling Introduktion - Metodik i Produktutveckling Innehåll i denna föreläsning Allmänt om kursen Produktutvecklingsprocessen Behovet av samarbete vid PU Olika aktörer i PU-processen Kursens mål Efter godkänd

Läs mer