Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec
|
|
- Axel Bergqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6)
2 Frontec kan projekt Helhetssyn Frontec har en väl genomarbetad helhetssyn på projekt. Vår långa erfarenhet har systematiserats till en metodik för hela processen, från idé till förvaltning av den färdiga produkten. Därför kan vi erbjuda ett projekt att lita på. Start Idé Förstudie Utredning Kick-off Genomförande Genomförande Projektavslut Förvaltning Vidareutveckling / Support TG0 Flygning TG1 TG2 TG3 TG4 TG5 En Flygande Projektstart Riskanalys Projektstyrning - PROPS Utvecklingsmodell Granskning Revision Kvalitetssäkring Test Projekt Förvaltningsplan Projektorganisation För varje projekt skapas en projektorganisation med väl definierade roller inom styrande, verkställande och genomförande funktioner. Den styrande funktionen består av en styrgrupp som leds av en sponsor. Styrgruppens huvudsakliga uppgift är att fatta de beslut som projektledaren behöver för att driva projektarbetet framåt. Sponsorn har det affärsmässiga ansvaret för projektet och kontakten med kundens affärsansvarige. Kund Styrande - Styrgrupp, Sponsor Verkställande - Projektledare Resursägare Linjechefer Genomförande - Projektmedlemmar I anslutning till projektorganisationen finns Frontecs linjechefer, i rollen som resursägare. Linjecheferna förser projekten med resurser i form av kompetens och verktyg. Som komplement till projektmedlemmarna tillförs även kunskap från andra teknikoch metodspecialister. I alla projekt finns en kvalitetsansvarig med uppgift att planera och driva kvalitetsarbetet. Krav på kunden För att projektet skall kunna genomföras på bästa sätt behövs ett aktivt deltagande av kunden. Kunden måste delta i projekt- och styrgruppsmöten samt vara tillgänglig vid centrala händelser i projektet, såsom formulering av mål och krav samt test. Kunden måste även tillsätta en projektledare för kundens del av det totala projektet. Flexibel tillämpning Projektmetodikens tillämpning anpassas alltid till det aktuella projektets särart. I mindre projekt kan till exempel projektorganisation, beslutsprocedurer och granskningar göras mindre omfattande.
3 Starten Startens betydelse för projektet I projektstarten finns den stora potentialen att kvalitetssäkra projektet innan stora investeringar har gjorts. Vid projektets början är det svårt att i detalj förutse hur projektet kommer att utvecklas. En infrastruktur byggs upp redan i starten för att hantera denna ovisshet. Inledningsvis görs en förstudie och en utredning, vilka kan kompletteras med våra TeamGames. Under förstudien behandlas VAD som skall göras, ur både tekniskt och kommersiellt perspektiv. Olika lösningar, med grova tidplaner och kostnadsindikationer, beaktas. Förstudien resulterar i en vald lösning och det avgörs om en utredning skall påbörjas. Syftet med utredningen är att bestämma HUR projektet skall genomföras. Detaljerade projektplaner med mål, kvalitetsaspekter och strategier utarbetas. Möjliga teknikalternativ utvärderas och provas. I en riskanalys identifieras riskerna och en handlingsplan tas fram för att hantera de risker och osäkerhetsfaktorer som kan hota projektets leveranstid, kvalitet och budget. I början på utredningsfasen genomförs ett uppstartsmöte med projektets nyckelpersoner. Syftet är att behandla centrala frågeställningar och att säkerställa att projektet redan från början kommer in på rätt spår. TeamGame Ett TeamGame är ett tidsstyrt och tydligt specificerat format för en aktivitet som samlar kundens viktigaste personer och projektdeltagare. Det syftar till att koncentrera kompetens i tid och rum, för att lösa en gemensam uppgift och används för "specialsträckor" i projektet där teamarbete är av avgörande betydelse. TeamGames som till exempel Flygning och En Flygande Projektstart kan med fördel användas för en effektiv start. En Flygning är en intensiv övning under tre dagar som syftar till att komma fram till vad som skall göras, och varför. Först utformas en gemensam bild av det befintliga läget. Därefter skapas en övergripande bild av vart man vill nå. Första dagen avslutas med bestämma vilka viktiga delar i framtidsbilden man vill fokusera på. Andra dagen analyseras de frågor man valt att fokusera på, till exempel konsekvenserna av en viss teknisk lösning. Påverkan på företaget och marknad diskuteras. Nytta, vinster och kostnader för olika alternativ visualiseras. Visualiseringar kan vara till exempel bildspel, rollspel eller en prototyp. Sista dagen ägnas åt en visuell presentation, som först gås igenom av deltagarna och sedan presenteras för ledningen. Flygning kan vara en del av, eller ett komplement till, en förstudie. I En Flygande Projektstart visualiseras hur projektet skall genomföras. Den viktigaste faktorn för ett lyckat projekt är att man strävar mot samma mål och har förståelse för de problem och förutsättningar som utgör grunden i projektet. För att förbättra förutsättningarna för att ett projekt skall bli framgångsrikt skapas därför en gemensam och tydlig målbild hos projektets alla intressenter. Hot spots, det vill säga kritiska punkter i projektet, identifieras och olika handlingsalternativ beaktas för att eliminera riskfaktorer och reducera osäkerhet inför projektstart. Hotspot-analysen förbättrar också beredskapen för att hantera problem och förmågan att fatta rätt beslut under genomförandet av projektet. En Flygande Projektstart kan vara en del av, eller ett komplement till, en utredning. Frontec rekommenderar en Flygande Projektstart innan ett genomförande av ett projekt startas. Se bilaga 4 för ytterligare beskrivning. Både Flygning och En Flygande Projektstart bygger på engagemang från de mest kompetenta i frågeställningen och en förankring hos de som beslutar. Med en god projektstart skapas förutsättningar för att genomföra ett projekt i enlighet med de mål som är överenskomna för kalendertid, kostnad och kvalitet.
4 Genomförandet Metoder och modeller för projekt Att projektarbetet sker enligt en metod är mycket viktigt. Metoden eller metoderna måste täcka in hela projektprocessen. Ett projektgenomförande innefattar områdena projektstyrning, utvecklingsmodell och kvalitetssäkring: Projektstyrning Utvecklingsmetod Utvecklingsmodell Kvalitetssäkring PROPS RUP, VAC... BLQ, BQS För högsta kvalitet i genomförande och resultat används en projektmodell, som beskriver hur projektarbetet skall styras. Projektstyrningen knyts också till en utvecklingsmodell som beskriver vilket arbete som behöver utföras för att uppnå målen. Att använda samma projekt- och utvecklingsmodeller i alla projekt gynnar överföringen av erfarenheter mellan projekten. Projektstyrning med PROPS Projektstyrning Utvecklingsmodell Kvalitetssäkring Frontec använder projektmodellen PROPS, utvecklad av Ericsson. PROPS är en etablerad generell projektmodell, som anpassats till vårt arbetssätt. Att arbeta med PROPS ökar kundens förståelse för projektet, och därmed också möjligheten att följa utveckling och framsteg. Se vidare bilaga 1 för en kort beskrivning av PROPS. Utvecklingsmodell Typen av projekt bestämmer valet av utvecklingsmodell. Vanligen används för systemutvecklingsprojekt modellen RUP från Rational Software Corporation. Projektstyrning Utvecklingsmodell Kvalitetssäkring RUP är baserad på iterativ utveckling. Varje iteration innehåller projektets alla arbetsflöden som analys, utveckling och test. Därmed ökar kunskapen om projektet i varje iteration. Detta innebär att om det finns problem, med till exempel ny teknik, så kan man tidigt i projektet upptäcka och åtgärda det. Se vidare bilaga 2 för en kort beskrivning av RUP.
5 Etablerade modeller Frontec har valt att arbeta med på marknaden väletablerade modeller. Såväl PROPS som RUP är ledande modeller inom sina respektive område. Modellerna är väl beprövade och utvecklas kontinuerligt efter marknadens krav. Givetvis kan Frontec även använda andra modeller om kunden har sådana krav. Vikten av att anpassa modeller Att använda modeller är en god grund för ett bra genomförande, men användningen av modeller måste kombineras med erfarenhet och sunt förnuft. En lämplig ambitionsnivå måste sättas utifrån det aktuella projektets mål. Frontec har stor erfarenhet från genomförda projekt och har ett medvetet tillvägagångssätt att sätta rätt ambitionsnivå för projektet. Vi anpassar modeller och koncept till en nivå som passar det aktuella projektet. Kvalitetssäkring i praktiken Kvalitet innebär att leverera rätt produkt i rätt tid, till rätt kostnad. Projektstyrning Utvecklingsmodell Kvalitetssäkring Kvalitetssäkrande aktiviteter är exempelvis uppstartsmöte med nyckelpersoner, uppföljning av riskanalys, kick-off, granskningar, revisioner, tester och ändringshantering. Planeringen av kvalitetssäkrande aktiviteter genomförs tidigt i projektet och dokumenteras i projektspecifikationen eller i en separat kvalitetsplan. I början av projektets genomförandefas anordnas ofta en kick-off, där innehållet i projektspecifikationen förankras i projektgruppen. Vid kick-offen genomförs gärna någon aktivitet under informella former. Att de som är berörda av projektet lär känna varandra gynnar kontakter och engagemang under resten av projektet. En granskning är en formell utvärdering för att verifiera att resultatet vid en specifik tidpunkt överensstämmer med planerna. Granskningar planeras och genomförs alltid i projekten. Vid större projekt görs dessutom revisioner för en objektiv bedömning av projektets status. Revisioner initieras, vid behov, av projektets styrgrupp. I projekten görs också tester, för att verifiera resultatet mot kraven. Ändringshantering inkluderar både versionshantering och strukturering av ändrade krav under projektets gång. Egen portal Kompassen Som stöd i projektarbetet och kvalitetssäkringen har Frontec ett eget kvalitetssystem. Detta är samlat i en intranätapplikation, Kompassen, som varje Fronteckonsult har tillgång till i sitt dagliga arbete. Kompassen förenar teoretiska modeller som PROPS och RUP med mycket konkret material som Frontecs egna mallar, checklistor, rutiner, exempel och praktiska erfarenheter..
6 Förvaltningen Förvaltningen beaktas från projektets start System som används måste förvaltas. Önskemål om förändringar och behov av ny funktionalitet uppstår och frågor uppdagas; Hur kan vi använda systemet för att åstadkomma det vi önskar? Att ett system är väl strukturerat och dokumenterat är avgörande för en smidig förvaltning. Förvaltningen måste därför beaktas redan vid starten av projektet. Frontecs helhetssyn på projekt innefattar även förvaltning. Genom ett väl genomtänkt och dokumenterat arbetssätt samt ett väl strukturerat och dokumenterat system skapas möjligheter till utbytbarhet av förvaltande personal något som är mycket viktigt för att inte skapa starka beroenden till enskilda personer. Frontec har ett förvaltningskoncept omfattande: Support fråga-svar i form av användarsupport eller teknikersupport Förvaltning felanmälan-rättning Vidareutveckling införande av ny funktionalitet Även andra tjänster, som t.ex. förebyggande service eller mätning av prestanda, kan ingå i ett förvaltningsavtal. Servicetider överenskommes mellan kund och Frontec. Uppdraget bestämmer upplägget Förvaltningskoncept Förvaltningsmodell Förvaltningsupplägget anpassas efter behov och önskemål. För varje uppdrag görs en förvaltningsplan som, likt en projektplan, beskriver hur förvaltningen skall bedrivas. Förvaltningsplanen innehåller bland annat förvaltningsorganisation samt test- och leveransstrategier. Förvaltningen drivs iterativt i små projekt, ett projekt för varje leverans. Parallellt med projekten samlas ändringsförslag in. Dessa analyseras löpande och lösningsförslag med tidsuppskattningar tas fram. På beslutsmöten med kunden görs prioriteringar mellan åtgärderna. Ändringsförslag Beslutsmöten Projekt Förvaltning Projekt Vart och ett av projekten består av fyra faser; utredning, genomförande, leveransuppföljning och avslutning. I utredningsfasen planeras projektet avseende innehåll, budget och tidplan. I genomförandet görs implementation, test och leverans på samma sätt som i ett utvecklingsprojekt. Om fler önskemål på förbättringar uppstår vid leveransuppföljningen blir dessa indata till framtida projekt. Avslutningen innebär att erfarenheterna sammanställs, till nytta i kommande projekt.
Guide till projektmodell - ProjectBase
Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation
Ramverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen
Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3
Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-03-24 7 Gäller fr o m: 2014-03-25 Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Kommunstyrelsen KS/2013:68-003 Ingen befintlig policy Utvecklingsavdelningen Projektstyrningspolicy
Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Projektprocessen. Projektprocess
Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen
Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp
Gatukontoret Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp 1 Innehållsförteckning 1. Projektarbete på gatukontoret - sid 3-5 2. Projektägare - sid 6-9 3. Styrgruppsmedlem - sid 10-13 4. Referensgrupp
INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg
INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt
Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt
Riktlinjer och förhållningssätt 1 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Ramar - administrativa projekt 3 Vad är ett projekt och vad kan projektformen bidra med 3 3. Projektportföljen kriterier
Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting
Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Denna artikel ger en övergripande beskrivning av en universell och etablerad projektmetodik. Läsaren förutsätts ha en grundläggande förståelse för processer
Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori
Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra
Projektprocessen. Projektprocess
Projektkontoret 1 (av 8) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 16-10-17 2.5 Projektkontoret Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 2.5 Projektprocessen Projektprocessen
Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson
Projektstyrning - kortversionen 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning är en hjälp att nå dit du vill Om det inte spelar någon roll vart du kommer, ja då kan du klara dig utan projektstyrning eller
Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader
Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning
Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell
Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)
Bilaga 5 b Mall för projektplan
Bilaga 5 b Mall för projektplan Hur ska bilagan användas? Detta är ett exempel på en mall för hur en projektplan skrivs och vad den kan innehålla. De flesta organisationer har egna mallar för projektplaner
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter
1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet
Bilaga 5 b: Mall för projektplan
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 5 b: Mall för projektplan Hur ska bilagan användas? Detta är ett exempel på en mall för en projektplan med exempel på vad den kan innehålla. De flesta
Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov
Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad
NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad Kvalitetsarbete förbättrade leveranstidshållning -och kortade leveranstiderna -och minskade stressen För att vara konkurrenskraftig måste man klara av både korta
Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen
ProcIT-P-023 Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen Lednings- och kvalitetssystem IT-avdelningen Fastställd av Sven Arvidson 2013-07-03 Innehållsförteckning Versionshistorik 3 Inledning
Exempel på verklig projektplan
Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
Projektmodell - UPPDRAGiL
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (10) Projektmodell - UPPDRAGiL Bygger på version 1.0 av UPPDRAGiL (ARBGRP28-5-234) som tidigare administrerades av Länsteknik, Region Norrbotten. Uppdateringar: Inlagd
FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Projektmodell för Vingåkers Kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.45 Projektmodell för Vingåkers Kommun Dokumenttyp Riktlinje Giltighetstid Tills vidare Dokumentnamn Projektmodell för Vingåkers kommun Processägare Kommunchef Fastställd 2019-03-11,
Projektkontor V Thomas Persson
Projektkontor V1.0 2019-03-29 Thomas Persson Bakgrund IT-resurserna inom Sundsvalls kommun är en begränsad resurs och räcker inte till för alla behov. Prioritering via en projektportfölj är då ett måste.
Projektstyrning - kortversionen Jan-Åke Olofsson
Projektstyrning - kortversionen 2013-01-23 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning är en hjälp att nå dit du vill Om det inte spelar någon roll vart du kommer, ja då kan du klara dig utan projektstyrning eller
Riktlinjer för projekt i Nacka kommun
Mats Bohman 2009-10-27 / 2012-10-04 Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för projekt... 3 2 Projektmallar... 3 3 Projektarbete... 3 4 Beskrivning av faserna... 4 4.1 Beslutspunkter... 5 5 Roller och ansvar...
Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?
Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring
Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden.
Presentationer från Frukostmöte.SE:s Internetfond 19 januari 2012 Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg Mer information finns på http://internetfonden.se
Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1
Sida 1 Om projektorganisation en beskriver fördelningen av ansvar och befogenheter mellan olika roller inom projektet. Här beskrivs även överenskommen fördelning av ansvar mellan projektet och basorganisationen.
Projektstyrningsprocessen i VärNa
1 Ver 1 Projektstyrningsprocessen i VärNa 2. FÖRDJUPADE ANALYSER Orsaksanalys Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 1. PROBLEM- INVENTERING Scanning Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 3. FÖRÄNDRINGS-
RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund
RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Stefan Berglund Projektet närmar sig sitt slut men vad händer då? och sedan? INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet?
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1
HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer
RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET
Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Stefan Berglund INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet? -Viktigt
Rubrikförklaringar till projektmallar
Rubrikförklaringar till projektmallar 2010-02-25 Innehållsförteckning 1 Rubrikförklaringar... 3 2 (7) 1 Rubrikförklaringar Här finns förklaringar på vilket innehåll som ska finnas under de olika rubrikerna
RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY
1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds
Processbeskrivning Projektstyrning
ProcIT-P-004 Processbeskrivning Projektstyrning Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Projektstyrningsprocessen
Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat
Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt
Tråkmånsarnas comeback
Tråkmånsarnas comeback - att föra in en systemutvecklingsprocess i en organisation Jonas Görnebrand, Centia jonas@centia.se Hans Kjellbing, IT-Arkitekterna hans.kjellbing@it-arkitekterna.se Tänkbart scenario
Kompetensprojekt På det mänskliga planet
LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå
Examensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik
Examensarbete 2018 Mål och innehåll Kursen skall ge färdighet i och erfarenhet av utvecklings- och projektarbete. Kursen skall ge praktisk erfarenhet genom ett tekniskt utvecklingsprojekt som skall genomföras
Utöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.
Automationsingenjör mekatronik 400 yh-poäng Projektdirektiv Tillämpa med fördel rubriker under Förslag på projektdirektiv Du kan även ha andra rubriker än de som föreslås. Inhämta all data och information
Projektkontor IT Thomas Persson
Projektkontor IT 2018-02-06 Thomas Persson Dokumentets syfte Detta dokument beskriver vad Projektkontor IT omfattar i nuläget, och vilken målbild som finns. IT-staben har idag ansvaret för Projektkontor
Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter
Projektorganisation, roller Ladok3-införande Sida: 1 (5) Ladok3-införande Projektorganisation, roller och befogenheter Ladok3-införande Sida: 2 (5) 1 Beställare Förvaltningschef Joakim Malmström Definiera
Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och
Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt
PROJEKT DOKUMENT-ID VERSION
Styrande måldokument Plan PROJEKTiL Sida 1 (9) [Titel] Sida 2 (9) Innehållsförteckning 1 Grundläggande information... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2 Mål och Verksamhetsnytta... 4 2.1
Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24
Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Innehållsförteckning Gemensam projektstyrningsmodell för Örebro kommun... 3 Varför en gemensam projektstyrningsmodell
Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1
Sida 1 är ett kraftfullt externt stöd för projektet. Vid analys får kund, leverantör och projektledning en objektiv verifiering av projektets resultat och arbetssätt. Syftet är att öka möjligheterna för
Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,
Region Gotlands projektmodell Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, 2014-11-14 Innehåll VARFÖR SKA MAN HA EN GEMENSAM PROJEKTMODELL?...3 VAD ÄR ETT PROJEKT?...4 FÖRSTUDIE...5 HUVUDPROJEKT...6 PROJEKTORGANISATION,
Projekt som arbetsform
Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden
Information och kriskommunikation
Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten
Kravplan Projekt Datum Version. Författare KRAVPLAN. KravXperts i samarbete med Kunskapsresan Sida 1 av (7)
KRAVPLAN Sida 1 av (7) Revisionshistorik Datum Version Beskrivning Sida 2 av (7) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 MÅL OCH SYFTE... 4 1.3 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING... 4 1.4 BEROENDEN
Teknisk fysik Institutionen för fysik Maria Hamrin Krister Wiklund. Hej,
008 01 5 Hej, I detta dokument finner du en anpassad modell för projektstyrning. Modellen kan ses som en sammanfattning av de viktigaste moment som ingår i de mer omfattande projektstyrningsmodeller som
Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö
Projektdirektiv Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektdirektiv 1.0 130930 Ursprunglig version Projektdirektiv 1.1 131004 Möte
Projektarbete. Johan Eliasson
Projektarbete Johan Eliasson Projekt Definition: En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med begränsade resurser Resurserna kan
E-utvecklingsråd i Jönköpings län
E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar
Resultat, avslut och uppföljning
Resultat, avslut och uppföljning projektet närmar sig sitt slut, men vad händer sedan? Stefan Berglund Införandet Förvaltning - Avslutande del av genomförandefasen? - Egen fas? - Inledande del av projektavslutet?
Bilaga A Projektmodell. Generell Projektmodell
Bilaga A Projektmodell Generell Projektmodell bilaga beställare/projektägare 355 356 bilaga beställare/projektägare Uppdragsbeskrivning bilaga beställare/projektägare 357 Direktiv projektförberedelser
Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa system
1 (6) Ekonomiavdelningen Bilaga 2 Karolina Pihlblad Utgåva 2.0 Projekt nr: 4965524 2018-09-17 Dnr SU FV-2.2.2-0397-18 Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa
FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD
FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD LÄSANVISNING OCH BEGREPPSDEFINITION Läsanvisning begreppsdefinition Modellsammanfattning Fguide på 5 minuter Känna till Modellfördjupning Modellbeskrivning
Lilla Ratten STOCKHOLMS STADS PROJEKTMODELL
STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Lilla Ratten Förvaltning/avdelning Stockholms stads projektmodell Lilla Ratten Senast ändrad SLK, IT-avdelningen Version 1.7 2007-05-28 1 (25) Innehållsförteckning
Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Projektdirektiv. AD-Data
Projektdirektiv AD-Data 2013-09-04 Innehåll Revisionsinformation... 3 Målbeskrivning... 3 Bakgrund... 3 Projektidé... 3 Mål... 4 Avgränsningar... 4 Etapper... 5 Budget... 5 Organisation... 5 Projektorganisation...
Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2
Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste
Projektutvärdering. Produkter och tjänster för ökad projektkultur. Partner
Projektutvärdering Produkter och tjänster för ökad projektkultur Partner För att kunna erbjuda våra kunder ett heltäckande utbud inom projektområdet arbetar Effektiv Projektkonsult och tillsammans. Detta
Bergslagens digitala agenda! Bilaga 4. Projektplansmall
FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K
FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring
Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.
Aktiviteter vid avtalets upphörande
SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104
Projektförlängning 2018: Dataskyddsförordningen
Sid 1(12) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 2017-08-17 Stefan Johannesen, 054-540 12 60, 070-0016428 stefan.johannesen@karlstad.se Projektspecifikation Beskrivning av projektets krav, mål och omfattning,
Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet
Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver
Projektstyrningsmodell
HANDBOK PROJEKTSTYRNING Projektstyrningsmodell En handbok för Örebro kommun Version 2.0 Örebro kommun 2019-05-17 Ks 584/2019 orebro.se Innehåll Inledning... 4 En kommungemensam projektstyrningsmodell...
Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist
Agenda 2015-08-27 Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt 1 Normer och regler Normer och regler Marie Ahlqvist Projekt som arbetsform Olika typer av projekt Ställer olika
Effektrealisering på SJ
Effektrealisering på SJ Varför, vad och hur Anturadagen 2011-11-30 Pär Helgesson Vad är effekter? Ekonomistyrningsverkets definition: En förändring som inträffar som en följd av en vidtagen åtgärd och
Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se
Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär
Projektplanering. Projektplanen. Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas
Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Beskriver hur projektet ska utföras
PROJEKTLEDNING. Vad är ett PROJEKT? Ett projekt:
PROJEKTLEDNING Page: 1 Vad är ett PROJEKT? Ett projekt: är unikt ej återkommande har definierad budget är tidsbegränsat har väldefinierade mål har en temporär organisation Page: 2 Page 1 Projektets omgivning
Specifikt Mätbart Accepterat Realiserbart Tidssatt
Initiering av projekt, Förstudie och Skapa projektgruppen Initiering av projekt Definition av projekt Uppdragsbeskrivning - Mätbara mål - Avgränsad tid - Tillfälliga resurser - Temporär organisation -
Projektplan för Tillsyn för God ekologisk status
Projektplan för Tillsyn för God ekologisk status 2009-10-26 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det
Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Dnr: /
Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande stockholm.se Stadsledningskontoret Avdelningen för digital utveckling Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Växel 08-508 29 000 www.stockholm.se Innehåll
Projektplan: Dataplattformsprojektet DP08
1 (6) Projektplan: Dataplattformsprojektet DP08 Projektledare: Cecilia Wolkert, verksamhetscontroller, Avd. för infrastruktur Uppdragsgivare: Göran Ståhl, vicerektor, rådet för fortlöpande miljöanalys
Projektledning (2 dagar)
Projektledning (2 dagar) Kursen genomförs under 2 dagar och kombinerar projektledningskunskap med praktisk tillämpning av Pejl Projektstyrningsmodell. Teori blandas med diskussioner och praktiska övningar.
Processinriktning i ISO 9001:2015
Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla
IT-projektledning - introduktion 725G62
IEI Tommy Wedlund Läsanvisningar, IT-projektledning introduktion, 725G62 IT-projektledning - introduktion 725G62 Läsanvisningar tentamen inför tentamen I tentamen ingår följande kurslitteratur: The IBM
LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell
LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell Christian Krysander Tomas Svensson Översikt av Lips Projektstyrningsmodell Utvecklingsmodell Vad är ett projekt? Definition av ett projekt: En grupp
Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete
Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras
Projektmetodik. Andreas Lenshof. Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet
Projektmetodik Andreas Lenshof Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet Agenda Teamet Projektstrukturen Projektplanen Projektorganisationen Teamet Vad stärker teamet? Vad försvagar det?
Översikt Projektilen version 2.0
Översikt Projektilen version 2.0 Förberedelsefasen Projektpolicy Initiera Förbereda inte initiera Protokollföra beslut Protokoll Förslag/idé Förändringsbehov hos verksamhet Analysera och strukturera förslag
Kvalitetsplan Projekt: Rönnebadet
Projekt: Rönnebadet Fastställd: 2014/12 Innehållsförteckning Kvalitetsplan Kvalitetsplan... 1 Innehållsförteckning Kvalitetsplan... 2... Error! Bookmark not defined. Kvalitets och miljöledning... 3 Organisation...
Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering
Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska
Projektstyrning. Tor Fridell
Projektstyrning 10-03-20 1 Vad är ett projekt? Ordbok: förslag eller plan Egenskaper: Start- och slutpunkt Tydligt, avgränsat mål Inget minne Temporär organisation, typiskt från olika enheter 10-03-20
Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management
Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och
Projektarbete. Innehåll
Projektarbete David Axelson-Fisk Verksamhetscontroller och projektledare Kyrkokansliet 1 06-11-19 Innehåll Projektbegreppet Projektmodellen Projektflödet Projektorganisationen Projektledaren Projektbeställaren
Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten
Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund...4 1.1 Syfte...4 1.2 Bakgrund...4 2 Regler för projekt...4
Projektspecifikation
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd
Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011
Välkommen till Praktiskt projektarbete 8 februari 2011 Projekt i praktiken 1. Introduktion. 2. Projektets faser och intressenter. 3. Riskanalys - projektet och dess omvärld. 4. Milstolpeplan och aktivitetsplan.