Utvecklingsarbete på Barn och ungdomsmedicin, Mölnlycke. VISA blev VIS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingsarbete på Barn och ungdomsmedicin, Mölnlycke. VISA blev VIS"

Transkript

1 Utvecklingsarbete på Barn och ungdomsmedicin, Mölnlycke VISA blev VIS CVU Rapportserie 2005:6 Projektledare: Susanna Lindman Barnsjuksköterska Barn- och ungdomsmedicin Mölnlycke

2 Sammanfattning Föräldrar ställer höga krav på en barnmedicinsk mottagning som vår, både vad gäller kapacitet och kvalitet. Våra utrednings- och behandlingsrutiner måste därför vara genomtänkta och effektiva. Projektet VISA har genomförts i syfte att öka mottagningens effektivitet så att barn och föräldrar skall få bästa tänkbara omhändertagande. Målsättningen har varit att få ett strukturerat och genomtänkt arbetssätt där all personal deltar för att kontinuerligt förbättra verksamheten. Frågeställningen har varit om detta sätt att utveckla verksamheten kan göra att det medicinska omhändertagandet kvalitetssäkras, att arbetsbelastningen för personalen blir jämnare och därigenom mindre stressande, om väntetiderna kan kortas ned, om patienternas trivsel och tillfredsställelse kan ökas och om vi utan resurstillskott kan öka vår tillgänglighet. Tre processkartläggningar har genomförts. De har varit: Omhändertagande och bemötande i väntrummet, Sjuksköterskornas arbetssätt och Information till allmänheten. Den första processen omfattade en enkätundersökning riktad till patienter/föräldrar samt en studie av tidsåtgången, genomsnittligt och för varje besök och väntan. I processerna genomfördes kartläggningar och analyser och vi har även tagit fram framgångsfaktorer samt utvecklings- och mätområden. På det stora hela har utvecklingsprojektet fått positiva effekter. Förbättringar har genomförts i lokalerna så att effektiviteten och trivseln har ökat. Hela personalgruppen har arbetat med projektet, detta har ökat samarbetsviljan och kommunikationen mellan mottagningens personal. Det har också ökat den positiva inställningen till fortsatt utvecklingsarbete. Förhoppningen är att processen på så sätt skall löpa vidare allt framgent. Konkreta effekter har varit mindre väntetider för patienterna på mottagningen. Sjuksköterskornas telefonarbete har också förändrats. Det har koncentrerats till rent medicinsk rådgivning och ställningstagande. Övriga telefonsamtal har överförts till sekreterarna som blivit mer involverade i patientarbetet. Vårdprogram för inkontinens och enures har dokumenterats, vårdprogrammet för urinvägsinfektioner för barn har reviderats och rutinerna för urinprov har setts över. Mottagningen har utarbetat en verksamhet med ökat stöd för familjer med barn som har kronisk sjukdom. En barnpsykiater har engagerats och vi har försökt vidga perspektiven för barnets och familjens behov av hjälp. Informationen till patienten/föräldrar har förbättrats genom att olika PM för de vanligaste frågorna vid telefonrådgivning håller på att upprättas. Genom att hela personalen medverkar vid utvecklingen av rutiner och arbetssätt minskar risken för att föräldrar skall få olika besked beroende på vem på mottagningen man konsulterar. Arbetet med utformningen av mottagningens hemsida på internet har påbörjats. Detta kommer att bli den dominerande uppgiften under det närmaste året. Vi har stora förhoppningar att därigenom rationalisera mottagningens information till allmänheten och på så sätt underlätta verksamheten på mottagningen. Projektet i sin helhet kan hämtas på CVU:s hemsida, under rapporter.

3 Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund... 1 Syfte... 2 Målsättning... 2 Frågeställning... 2 Metod... 3 Resultat:... 4 Process Process Process Diskussion Bilagor: Bilaga Bilaga Bilaga

4 Inledning/Bakgrund Öppenvårdspediatrik är en bred specialitet! Förutom barnaålderns alla sjukdomar och medfödda tillstånd omfattar den störningar av barns beteende och utveckling, ofta med olika inslag av social problematik. Föräldrar vars barn är sjuka eller som har problem är ofta välutbildade och medvetna och de har krav på att den hjälp deras barn får är den bästa tänkbara. Detta ställer höga krav på kontinuerlig fortbildning av öppenvårdsmottagningens hela personal. Föräldrar och barn vill ta del av personalens kunskaper och få hjälp så fort som möjligt när behov uppkommer, även när det inte är akut. Det betyder att mottagningens personal måste vara tillgänglig per telefon och ha en god kapacitet för patientbesök. Utrednings- och behandlingsrutinerna måste vara genomtänkta och effektiva. Till skillnad från de flesta pediatriska mottagningarna i öppenvård har Mölnlyckemottagningen relativt stor beredskap för akuta besök. Den barnmedicinska enheten i Mölnlycke har funnits i 27 år. Ca patienter tas emot per år varav ca är sjuksköterskebesök. Enheten har gradvis utvecklats till en mottagning med egen karaktär, anpassad till de speciella krav som en mottagning för barn och ungdomar i primärvården ställs inför. Mottagningens medarbetare har under åren ökat i antal. Idag finns 2 läkare, 4 barnsjuksköterskor, 1 pedagogisk samordnare, 2 sekreterare och 1 husmor. Arbetssätten har förändrats och nya patientgrupper har tillkommit. Det var nödvändigt att hitta metoder för att kontinuerligt ompröva och utveckla mottagningens behandlingsmetoder och arbetsrutiner. Detta för att även i fortsättningen kunna tillfredsställa kraven från patienterna och deras föräldrar samt från alla samarbetspartners inom sjukvård, skola och barnomsorg. Som ett led i ansträngningarna att vidareutveckla verksamheten på mottagningen har, under 2003 till 2005, projektet VISA genomförts. Detta står för Väntrum, Information, Sjuksköterskemottagning och Astmamottagning. Det är det projektet som redovisas nedan. 1

5 Syfte Projektet har syftat till att, genom att utveckla ett processinriktat arbetssätt som är tänkt att genomsyra hela verksamheten, skapa förutsättningar för att barn och deras föräldrar skall erhålla bästa möjliga omhändertagande, såväl ur rent medicinsk synpunkt som med hänsyn till barnens och föräldrarnas behov och önskemål. Målsättning Målsättningen har varit att få ett strukturerat och genomtänkt arbetssätt på mottagningen, där alla personalkategorier, från mottagningens chef till den lokalansvariga husmor, kan vara delaktiga i det kontinuerliga förändringsarbete som krävs för att ge optimal effektivitet och kvalitet i mottagningens verksamhet. Frågeställningar I projektarbetet har följande frågor ställts: Kan utvecklingsarbetet på mottagningen kvalitetssäkra rutiner och vårdprogram för ett säkert medicinskt omhändertagande? ge jämnare patientflöde/arbetsbelastning för personalen? underlätta introduktionen av ny personal? förenkla och rationalisera mottagningens verksamhet? öka möjlighet till fördjupning och utveckling av personalens kunskaper/kompetens? minska stressen för personalen? minska väntetiden på mottagningen för patienterna? ge ökad trivsel i väntrummet? ge ökad tillgänglighet? ge möjlighet till mer lätttillgänglig information för patienter/föräldrar? 2

6 Metod Som ett redskap för mottagningens verksamhetsutveckling har processutveckling enligt Västra Götalandsmodellen använts. Denna modell innebär bl.a. att man kartlägger processer och tar fram framgångsfaktorer, dvs. faktorer som fungerar bra i processen. Man tar också fram utvecklingsområden, dvs. områden som kan utvecklas eller förbättras. Man gör en prioritering av utvecklingsområdena och försöker hitta alternativa lösningar. Även olika mätområden tas fram. Modellen innehåller givetvis också analyser och utvärderingar. Den som är intresserad av Västra Götalandsmodellen kan studera Processutveckling inspiration och metod, som kan beställas hos Centrum för verksamhetsutveckling, Västra Götalandsregionen. De processkartläggningar som har genomförts har avsett: 1. Omhändertagande och bemötande i väntrummet. 2. Sjuksköterskornas arbetssätt. 3. Information till allmänheten. Kartläggningarna har analyserats och utvecklings- och mätområden samt framgångsfaktorer har tagits fram. I den första processen Omhändertagande och bemötande i väntrummet har även en enkätundersökning och en tidsstudie gjorts. Dessa har sedan upprepats. Före den andra kartläggningen Sjuksköterskornas arbetsätt har sjuksköterskorna fått svara på en enkät om den psykosociala arbetsmiljön. Denna enkät skall upprepas vid ett senare tillfälle. Det har också gjorts kontinuerliga mätningar avseende antalet telefonsamtal till mottagningen. 3

7 Resultat Med hjälp av analysen av processkartläggningarnas flödesscheman har strukturen och logiken i processerna blivit klarare och sambandet mellan de olika delarna har blivit lättare att se. Arbetssättet på mottagningen har blivit mindre hierarkiskt och problemen angrips nu mer linjärt, dvs. alla kan göra sin röst hörd. Allas röster och allas arbete värderas lika mycket. Den första processen: Omhändertagande och bemötande i väntrummet Genomförande I den första processen Omhändertagande och bemötande i väntrummet gjordes som nämnts en enkätundersökning och tidstudier (bilaga 1och 2). Enkätundersökningen, som pågick under två veckor, riktades till föräldrar och patienter. 231 av dessa, vilket var i stort sett alla som tillfrågades, svarade villigt på frågorna. Endast i något fall utgjorde tidsbrist skäl för att inte delta. Analysen visade att patienterna/föräldrarna var nöjda med det omhändertagande och det bemötande som de fick. Miljön upplevdes som bra lugn och med lagom förströelse och stimulans för både barn och föräldrar. Några personer ansåg emellertid att det kanske var litet knappt med förströelse för ungdomar och män. Några patienter/föräldrar ville ha mer information om väntetider. Tidsstudien, som pågick under samma period som enkäten, visade att av 169 läkarbesök upplevde ca 21 % av patienterna/föräldrarna att de fick vänta länge och av 62 sjuksköterskebesök upplevde 17.7 % att de fick vänta länge. Flödesschemat för läkare och sjuksköterskor sammantaget visade att 16 % av patienterna togs emot före den bokade tiden, 35 % fick vänta mindre än 5 minuter, 25 % mer än 5 minuter men mindre än 10 minuter, 12 % mer än 10 minuter men mindre än 15 min, 7 % mer än 15 minuter men mindre än 20 min och 4 % fick vänta mer än 20 minuter men max. 40 minuter. 4

8 Mot bakgrund av resultatet av enkätundersökningen och tidsstudierna har prioriteringsförslag utarbetats och arbetsgrupper har bestämts. Hallen har förändrats med bättre möjlighet till att hänga kläder och ställa skor. Ytterligare en bänk att sitta på har satts in i hallen. Ny skylt som anger var man anmäler sig har köpts in. Tidningsutbudet har förbättrats med ungdomstidningar och fiske-, hund-, data- och biltidningar. En ny sida (dagens info) har skapats i datorn för att ge bättre kommunikation mellan mottagningens personal. Åtgärdslistan har förändrats genom tillägg av en ny ruta Provtagning kan ske vid ett annat tillfälle. Åtgärderna utvärderas Utvärderingen görs av patienter/föräldrar med samma enkät och av personalen på mottagningen. Det har blivit bättre plats för föräldrar och patienter att hänga kläderna och bänken underlättar för föräldrarna att ta av och på ytterkläderna på sina små barn. Det har blivit mer tydligt var man skall anmäla sin ankomst och var man skall plinga om receptionen är obemannad. Kommunikationen mellan personalen har blivit bättre och alla kan lätt se förutsättningarna för dagen, vilket i sin tur gör att vi inte överbokar i lika stor utsträckning. Detta har lett till att vi bättre kan hålla de bokade tiderna. Alla akutpatienter får redan i telefon reda på att det är en preliminär tid som de får och att det finns risk för lite väntan. Detta upplevs som positivt. Den senaste tidsstudien visade att väntetiden har minskat något och de som har fått vänta har till största delen varit akuta patienter som på förhand har blivit informerade om ev väntan. Antal patienter % 23% 22% 8% 6% 4% 1% 2% 1% 1% 1% 0% 0% Väntetid till läkare och sköterskor Husmor har blivit ansvarig för processen. Flödesmätningar skall göras 2 gånger per år. 5

9 Den andra processkartläggning: Sjuksköterskornas arbetsätt Genomförande I den andra processen har en kartläggning genomförts och det har gjorts en analys av den. Framgångsfaktorer samt utvecklings- och mätområden har tagits fram. Processen involverar i princip hela mottagningens verksamhet förutom utredning och uppföljning av barn med neuropsykiatriska problem. Dessa barn ingår ibland i processen om de har något annat hälsoproblem. Sjuksköterskorna har fått svara på en enkät angående den psykosociala arbetsmiljön. Svaren visade att sjuksköterskorna trivs mycket bra på arbetsplatsen och att de känner sig delaktiga i verksamheten. Det framgår också att sjuksköterskorna tycker att arbetet känns meningsfullt. Enkäten visade vidare att arbetsbelastningen upplevdes som mindre bra. I svaren angavs bl.a. att arbetet på grund av tidsbristen ibland kan kännas stressande och otillfredsställande. Det framgick vidare av enkätsvaren att återkopplingen till chefen upplevdes som mindre bra. Processen har analyserats. 6

10 Därefter har prioriteringsförslag arbetats fram. Arbetet inleddes med att följande områden utvecklades. SSK-telefon Inkontinens/Enures UVI Stödsamtal En arbetsgrupp för varje område har bestämts. Åtgärder och utvärdering De åtgärder som vidtagits med anledning av vår 2:a processkartläggning och utvärderingen av vilka effekter som erhållits redovisas här nedan under respektive processområde. SSK-telefon En ny telefonväxel har köpts in. Patienterna kan nu via tonvalsknappar välja om de vill komma till sjuksköterskerådgivningen eller om de vill komma till sekreterarna som hjälper till med receptförnyelser, intyg, ändringar av bokade tider och avbokningar. Man kan även välja att lämna ett meddelande och senare under dagen bli uppringd av en sjuksköterska. Den som inte har tonvalstelefon kopplas automatiskt till sjuksköterskorna. Telefonmätningar skall göras fortlöpande varje månad. De mätningar som gjorts hittills visar följande. Tillgängligheten har ökat. Antalet samtal som mottagningen kan ta emot har ökat med ca 50 samtal/vecka jämfört med en mätning som gjordes under samma period Antalet samtal till sekreterarna ligger rätt konstant mellan samtal/ vecka. Sjuksköterskornas telefonarbete har blivit mer inriktat på rådgivning. Belastningen är fortfarande mycket hög mellan och men samtalsfrekvensen har sedan blivit markant lägre under resten av telefontiden under förmiddagen. En jämförelse visar att det 2001 var 3-5 sjuksköterskor som svarade i telefonen på morgonen. Tack vare att sekreterarna tar en stor del av telefonarbetet och att till följd därav huvudsakligen renodlade rådgivningssamtal går till sjuksköterskorna kan telefonarbetet idag klaras av 2-3 sjuksköterskor. Antalet samtal på telefonsvararen ligger på ca 20-36/dag. Utvärdering Mottagningen har fått många positiva åsikter om den nya växeln av patienter och föräldrar. 7

11 Genom att styra samtalen så kommer de patienter som behöver råd och hjälp lättare till en sjuksköterska. Sjuksköterskorna upplever inte telefonen som stressande, vilket de gjorde förut. Vid hög arbetsbelastning på mottagningen kan numera telefonens meddelande ändras så att patienterna kan lämna meddelande och sedan bli uppringda när sjuksköterskorna har möjlighet. Detta har gjort att sjuksköterskorna inte känner sig stressade för att de inte har möjlighet att svara i telefonen under telefontiden. Sekreterarna har blivit mer delaktiga i det direkta patientarbetet. Inkontinens/enures En kartläggning och en analys av flödet för patienter som söker för inkontinens och/eller enures har genomförts. Kartläggningen omfattar allt från första kontakt till färdigbehandlad patient. Vårdprogram för inkontinens och enures har skrivits ner. Frågeformulär angående enures/inkontinens riktat till föräldrarna har utformats. Under en period har formulären använts och föräldrarna har intervjuats om hur de uppfattade utformningen av frågorna. En del ändringar fick göras innan de slutgiltiga formulären hade tagits fram. Mottagningen arbetar nu efter de vårdprogram som utformats. Utvärdering Vidare utvärdering kommer att göras kontinuerligt i det fortsatta utvecklingsarbetet. Urinvägsinfektioner Rutinerna angående urinprov har setts över. Vidare har en revidering av Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos barn arbetats fram. Vårdprogrammet skall pressenteras för barnläkare på Drottning Silvias BUS innan det sedan fastställs. Rutinerna för urinprovstagning har blivit mer tydliga och det kan redan nu konstateras att förändringen har gjort sjuksköterskornas arbete lättare och säkrare. Utvärdering Utvärdering av vårdprogrammet kommer att ske så snart det har fastställts och personalen har börjat tillämpa det. 8

12 Stödsamtal Mottagningen har kontakt med många familjer med barn som har någon långvarig eller kronisk sjukdom. Familjen/barnet är ofta knutet till en läkare och en sjuksköterska. Sjuksköterskorna har av och till mycket kontakt med dessa familjer för att ge råd och stöd framförallt med inriktning på den sjukdom eller det problem som barnet har. Med utgångspunkt i detta har vi försökt att se barnets/familjens behov i ett lite vidare perspektiv, där fokus inte sätts på själva sjukdomen utan på de psykosociala konsekvenserna som den kan föra med sig. Det gäller inte bara för barnet självt utan även för syskon, föräldrar och andra personer som är nära familjen. Därför har under våren 2005 en barnpsykiatriker tagits in på mottagningen en dag varannan vecka och han har då träffat dessa familjer. I de fall som en familj har haft stödkontakt med en sjuksköterska eller läkare är någon av dessa med vid samtalet med barnpsykiatrikern. Målet med denna mottagning är att skapa balans i familjen och att försöka ge alla en chans att komma till tals. Målet är också att motverka sjukdomens negativa konsekvenser för individerna och för familjen i sin helhet. Ett annat mål med satsningen på stödsamtal är att ge personalen på mottagningen fördjupningskunskaper i samtalsmetodik. Utvärdering Utvärdering av denna psykiatriska mottagning sker under våren och sommaren Den tredje kartläggningen: Information till allmänheten Genomförande I den tredje processen har genomförts en kartläggning och det har också gjorts en analys av den. Framgångsfaktorer samt utvecklings- och mätområden har tagits fram. Det beslutas att arbetet skall omfatta : Anslagstavlan Telefonrådgivning Hemsida 9

13 Anslagstavlan Personalen bestämmer gemensamt vilken typ av information som skall sättas upp. Hur lång tid informationen får sitta uppe är beroende av vilken typ av information det är fråga om. En person på mottagningen skall vara ansvarig för att hålla tavlan levande. Mottagningens husmor har tilldelats denna uppgift. Telefonrådgivning Det beslutats att olika PM för de vanligaste frågorna vid telefonrådgivningen och hur de skall besvaras skall upprättas. Föräldrar som rådfrågar personal på mottagningen skall få samma information oavsett vem de frågar. I största möjliga utsträckning skapas förutsättningar för att ha en dialog med samarbetspartners på BVC, skola och vårdcentraler om vilka råd som gäller. Arbetet inleds med att frågor och svar inom följande områden sammanställs: - hosta - diarré/kräkning - pollenallergi - feber - förkylning - maskinfektion - löss - fästingbett - mollusker - vårtor - streptokockinfektioner - öroninflammation - prickar. En mall har tagits fram med följande frågor som sedan används: - Vad är det? - Är det farligt? - Kan man göra något åt det? - Varför får man det? - Hur brukar det bli? - Är det bråttom? - Kan det vara något annat? - Tips från mottagningspersonalen. 10

14 Områdena delas upp mellan sjuksköterskorna och läkarna på mottagningen och var och en får för sina respektive områden lämna förslag på svar. Sedan sammanställs en mall med de frågor och svar som skall användas i telefonrådgivningen. Arbetet pågår och när det är klart skall alla på mottagningen granska förslagen innan de slutgiltiga dokumenten skrivs. Hemsida Arbetet påbörjas med att sekreteraren Lena Larsman utses som ansvarig på mottagningen för den externa hemsidan. Lena får 3-4 timmar/ vecka extra för att arbeta med hemsidan. Lena börjar med att ta kontakt med den person som är ansvarig för externa hemsidor i PVOområdet, Anneli Karling. Arbete pågår och mallar håller på att läggas upp. Lösenord för att få tillgång att arbeta med hemsidan är ej klart. Anneli Karling åter sig ansvar för att det ordnas. Det behövs köpas in program för att kunna hantera all information. Dessa program skall ITavdelningen sedan installera. Material till hemsidan har börjat diskuteras. Andra hemsidor har besökts för att få tips och idéer. En del av den information som skall finnas på hemsidan skall behandla sådan frågor som personalen ofta får vid telefonrådgivningen och som behandlas i upprättade PM om olika åkommor. Andra delar skall innehålla information om olika vanliga diagnoser, hur de utreds och behandlas. Från hemsidan skall man också kunna hämta hem de frågeformulär som idag skickas hem till föräldrarna vid speciella diagnoser. Arbetet med en extern hemsida är bara i sin linda och den kommer inte att kunna bli färdig inom ramen för projektet. En arbetsgrupp på mottagningen utses. Arbetsgruppen skall tillsammans med de andra barnmottagningarna i vår triangelrevision d.v.s barnmottagningarna i Karlstad och Karlskoga gemensamt ta fram förslag på hemsidans utformning. Utvärderingar Eftersom arbetet med promemoriorna för telefonrådgivningen och med framställningen av en extern hemsida ännu inte är avslutat har några utvärderingar inte beslutats. 11

15 Diskussion Målet har varit att få ett strukturerat och genomtänkt arbetsätt på mottagningen där alla personalkategorier är delaktiga i det kontinuerliga förändringsarbete som krävs för att ge optimal effektivitet och kvalitet. Målet är till stor del uppfyllt. Genom att arbeta med processer har strukturen blivit tydligare och förändringar blir utvärderade. Alla i personalen är delaktiga och engagerade i arbete och det har medfört att alla är överens om verkligheten. Personalresurserna har kunnat utnyttjas mer effektivt, vilket har gjort att vi lättare kunnat tillfredställa barn/föräldrars behov. Under de år som projektet pågått har det varit stora personalförändringar på mottagningen. Tre sjuksköterskor har slutat och två nya sjuksköterskor har börjat. Personalomsättningen har lett till att mycket arbete har fått läggas ned på att lära upp de nya sjuksköterskorna. Detta har i sin tur medfört att arbetsbelastningen har varit extra stor på de två ordinarie sjuksköterskorna. Arbetet med verksamhetsutvecklingen har pågått under hela projekttiden men ibland med litet lägre intensitet. Det har inte heller varit möjligt att göra allt det som bestämdes från början. Vid analysen av de olika kartläggningarna prioriterades ibland andra områden än de som från början var avsedda. Framför allt har arbetet med astmamottagningen för små barn med astma, som från början var tänkt som en klar del av vårt projekt (jämför VISA), fått vänta. Namnet på projektet bör därför numera vara VIS. Anledningen till ändringen var bl.a. att processkartläggningen av sjuksköterskornas arbete visade att astmamottagningen fungerade relativt bra och inte behövde prioriteras. Det visade sig i stället vara andra områden som var mer angelägna och som behövde prioriteras, t.ex. födoämnesprovokationer, som nu står närmast i tur. Tills dessa mer angelägna områden har kartlagts får astmamottagningen vänta. Det har blivit än mer tydligt att det är nödvändigt att revidera vårdprogrammen och rutinerna och skriva nya på de områden där det ännu inte finns något program/rutin. Nedskrivna rutiner och vårdprogram underlättar introduktionen och arbetet för ny personal och vården blir säkrare. Den enkät som sjuksköterskorna svarade på inför processkartläggningen sjuksköterskornas arbetssätt kan dessvärre inte anses relevant som jämförelse med en uppföljande enkät, eftersom det då inte blir samma personer som svarar. Däremot upplever sjuksköterskorna, gamla som nya, att arbetet med telefonrådgivningen är bra och inte känns stressat. 12

16 Förutom de rent mätbara parametrarna som väntan och tillgänglighet har projektet i sig fört med sig lite mer svårmätbara effekter. Personalens syn på förändringsarbete och det förhållandet att alla blivit mer delaktiga har skapat ett stimulerande och harmoniskt bra arbetsklimat på mottagningen. När projektet är avslutat kommer det fortsatta arbetet med mottagningens verksamhetsutveckling att falla inom ramen för den ordinarie verksamheten på mottagningen. Vi kommer att fortsätta att arbeta med våra processer och deras delprocesser utefter våra prioriteringsförslag. 13

17 Bilaga 1 ENKÄT Att anmäla sig, ringa in/kryssa för de alternativ som stämmer. Inga problem Oklart om och hur anmälan sker Tidsödande Lång kö Störde det Dig att andra kunde höra när du anmälde dig? ja nej Lämna förslag till förbättring: Väntetider Väntetiden innan jag/vi fick komma in till doktorn/sjuksköterskan var för lång: ja nej Väntetiden innan jag/vi blev omhändertagna för provtagning eller information var för lång: ja nej Hade du/ni behövt bättre information om väntetider? ja nej Väntrummet Miljön i väntrummet är bra för mig som förälder: ja nej Miljön i väntrummet är bra för mig som barn/ungdom: ja nej Synpunkter: vgv 14

18 Jag/vi är nöjda med det bemötande vi fick under tiden i väntrummet: ja nej Föreslå förbättringar: Telefon Hur tycker du vår telefonväxel fungerar? bra dåligt Synpunkter: Jag/vi som fyllt i enkäten är: patient mamma pappa Annan Tack för din medverkan! Personalen Barnmottagningen 15

19 Bilaga 2 FLÖDESSCHEMA vid patientbesök Besöksdatum: Typ av besök: Läkare Sjuksköterska Pia Forsberg Tidsbokat Akut/bokat samma dag Oanmält besök Antal personer med vid besöket: Ankom: Uppropad/läkare: Har tid: Sign: Till sköterska: Uppropad/sköterska: Sign: Besöket avslutat: 16

20 Bilaga 3 Övriga framtagna dokument Vårdprogram: - Enures - Inkontinens - UVI Frågeformulär: - Kiss i byxan - Enures Rutiner/PM: - Urinprov - Åtgärdslista Vid frågor om dessa dokument v g kontakta Barn och ungdomsmedicin, Mölnlycke på telefon

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING 1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 25 AUGUSTI 2015 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 7 JUNI 2016 RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING Det här är en

Läs mer

LARÖDS VÅRDCENTRAL BRA MOTTAGNING

LARÖDS VÅRDCENTRAL BRA MOTTAGNING LARÖDS VÅRDCENTRAL BRA MOTTAGNING 2006 Teamdeltagare: Lena De Pedis, distriktsläkare, verksamhetschef Johanna Persson, sjuksköterska Viveka Kindbacke, läkarsekreterare Innehållsförteckning: Områdesbeskrivning

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2 Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Med patienten i fokus på

Med patienten i fokus på Med patienten i fokus på Ekmanska vårdcentralen Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Andersson Kristina, Sjuksköterska Jyrkäs-Andersson, Seija Distriktssköterska von Sydow

Läs mer

Tillgänglighet. Kungshöjds Vårdcentral. Primärvården Göteborg

Tillgänglighet. Kungshöjds Vårdcentral. Primärvården Göteborg Tillgänglighet Kungshöjds Vårdcentral Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Anette Eklind Darberg Distriktssköterska Anita Olofsson Undersköterska Karin Meuller Distriktsläkare

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27 Strösocker 2007 Projektledare: Lisbeth Berglöv, diabetessköterska Vårdcentrum, Norra Kungsgatan 3 464 30 MELLERUD Primärvården FyrBoDal CVU Rapportserie 2008: 27 Projektnamn: Projektansvarig Strösocker

Läs mer

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA Vetlanda kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA Vision/ledningsdeklaration På vår förskola vill vi att alla ska känna sig trygga, känna gemenskap och delaktighet.

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 Förbättringsprogram och Team: Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Förbättra tillgängligheten

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral

Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Teamets medlemmar Monica Bäck, dl, Monica Hjorthén, chefssk, Ulla Karlsson, sekr, Ove Larsson, dl, Marie- Louise Lindgren, msk/dsk, Franciska Rampell, verks.chef

Läs mer

Likabehandlingsplan för Häggska förskola

Likabehandlingsplan för Häggska förskola Vetlanda kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Likabehandlingsplan för Häggska förskola Vision/ledningsdeklaration Vi utgår från vårt förhållningssätt mot alla på Häggska förskolan, som vi tidigare

Läs mer

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Vad innebär Lean i det dagliga. arbetet?

Vad innebär Lean i det dagliga. arbetet? Vad innebär Lean i det dagliga arbetet? erfarenheter från: Torpa Vårdcentral, Vänersborg Herrestads Vårdcentral, Uddevalla Mål Herrestads Vårdcentral Nöjd personal som upplever det attraktivt och utvecklande

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

Barnakuten Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus

Barnakuten Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Barnakuten Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Bakgrund Alla barn under 16 år med medicinska, kirurgiska eller ortopediska problem. Ca 50 000 barn/år 14% behöver slutenvård 25-30% av patienterna

Läs mer

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen. BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Centrum för Verksamhetsutveckling Tel: 031-7051674 Besöksadress: 1 Bakgrund Stora satsningar görs för närvarande inom Västra Götalandsregionen för

Läs mer

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Klamydiasmittspårning

Klamydiasmittspårning Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Vad tycker du om öppenvården?

Vad tycker du om öppenvården? 0 Vad tycker du om öppenvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006

Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006 VÅRDCENTRALEN EDSGÄRDET Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006 Projektledare: Lena Örtengren, Verksamhetschef Vårdcentralen Edsgärdet Primärvården Fyrbodal Ed lena.ortengren@vgregion.se

Läs mer

OVE Operations- och vårdenheten

OVE Operations- och vårdenheten OVE Operations- och vårdenheten CVU Rapportserie 2005:9 Projektledare: Anna Marmehed, sjuksköterska Bodil Andersson, operationssjuksköterska Frölunda Specialistsjukhus Operations- och vårdenheten Västra

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Att motverka missförhållanden. En modell för risk- och händelseanalyser

Att motverka missförhållanden. En modell för risk- och händelseanalyser Att motverka missförhållanden En modell för risk- och händelseanalyser Bakgrund - Nya Lex Sarah - Bättre stöd till utsatta barn - Samordning, effektivitet och klientsäkerhet - Kvalitetsparagrafen i SoL

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Huvudman kontaktcenter@vasteras.se Verksamhetschef vid sjukhusskolan kerstin.svensson@vasteras.se Beslut efter kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus i Västerås kommun Skolinspektionen

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 59 Avdelning 366, Affektiva 1, psykiatriska kliniken Östra sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen Deltagande

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolängens förskola Läsår 2015/2016

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolängens förskola Läsår 2015/2016 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolängens förskola Läsår 2015/2016 Innehållsförteckning Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 5 Kartläggning...

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Margaretha Larsson Mars 2012 Löpande granskning

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Avdelningen förskola-skola Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katarina Höök Tfn: 508 14 021 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-05-30 Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Kvalitetsredovisning för förskola,

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Att patientanpassa en vårdcentral

Att patientanpassa en vårdcentral Att patientanpassa en vårdcentral Text: Marie Hanås, tjänstedesigner och varumärkesutvecklare Moa Carlsson, arkitekt och civilingenjör Patrik Olsson, ekonom och beteendevetare Patienter ställer allt högre

Läs mer

Hur blir det möjligt?

Hur blir det möjligt? Hur blir det möjligt? - Att skapa förutsättningar för patienten, dig själv och din organisation. - Att implementera, vad är det? Eva Eliasson Fysioterapeut/ Lymfödemterapeut Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING

VERKSAMHETSUTVECKLING Centrum för Verksamhetsutveckling inbjuder till 2006-2007 Ständig utveckling pågår i Västra Götalandsregionen. Mycket sker och ingår helt enkelt i det dagliga arbetet. Det finns idéer för utvecklingsarbete

Läs mer

Utvecklings och medarbetarsamtal

Utvecklings och medarbetarsamtal E-learning - Utvecklings och medarbetarsamtal Utbildningen leds av Irene Häll, senior utbildare och erfaren chef med mångårig erfarenhet av att leda utvecklings- och medarbetarsamtal. Vi går igenom struktur

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet 2013 E T T S A M A R B E T E M E L L A N : Barn- och ungdomsmedicinsk och Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i Gamlestaden Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Resultatet från medarbetarenkäten 2014, Måttband 245, och jämförelser med riket

Resultatet från medarbetarenkäten 2014, Måttband 245, och jämförelser med riket Bo Stenbom, HR chef Ärendenr BUN 2015/91 och 2014/891 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 20 april 2015 Barn- och utbildningsnämnden Resultatet från medarbetarenkäten 2014, Måttband 245, och jämförelser

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Underlag vid medarbetarsamtal

Underlag vid medarbetarsamtal Datum Dnr 1(5) 2015-01-21 Underlag vid medarbetarsamtal Mallar inför och under medarbetarsamtal Enheten för personal och kompetens 2015-01-21 Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-519 540 00 Box 50007

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Gemensamt inskrivningssamtal

Gemensamt inskrivningssamtal Gemensamt inskrivningssamtal Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 Hp Jessica Wetterberg Christina Wiberg Aronsson 160115 Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd

Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd 1 Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd Teamets medlemmar Teamet består av fem personer från Danderyds BUP: Från vänster: Assistent Lina Lundström, biträdande enhetschef Eva Arvidsson,

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Case: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök

Case: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök Case: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök SAMMANFATTNING PER är en internetbaserad e-hälsotjänst där patienten själv registrerar uppgifter om sin hälsa och sjukdomsutveckling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Muskötens förskola Förskola Musköten Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef

Läs mer

Handledning till Lätta tips barn

Handledning till Lätta tips barn Handledning till Lätta tips barn Lätta tips är ett material riktat till familjer där ett eller flera barn har övervikt. Broschyren Lätta tips kan användas tillsammans med arbetsbladet Min dag samt övriga

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF)

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) 1 Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) Teamets medlemmar Katalin Boér Ann-Sofie Danneholt Ulla-Märtha Cederhage Gun Rubeling Jan Holmstrand

Läs mer

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att

Läs mer

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Carina Eliason, utvecklingsledare

Läs mer

fokus på anhöriga nr 16 mars 2010

fokus på anhöriga nr 16 mars 2010 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 16 mars 2010 Samverkan mellan kommuner och landsting för att nå anhöriga tidigt Det är viktigt att nå anhöriga tidigt. Här har landstingens hälso- och sjukvård en central

Läs mer