Utvecklingsarbete på Barn och ungdomsmedicin, Mölnlycke. VISA blev VIS
|
|
- Gunnel Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvecklingsarbete på Barn och ungdomsmedicin, Mölnlycke VISA blev VIS CVU Rapportserie 2005:6 Projektledare: Susanna Lindman Barnsjuksköterska Barn- och ungdomsmedicin Mölnlycke
2 Sammanfattning Föräldrar ställer höga krav på en barnmedicinsk mottagning som vår, både vad gäller kapacitet och kvalitet. Våra utrednings- och behandlingsrutiner måste därför vara genomtänkta och effektiva. Projektet VISA har genomförts i syfte att öka mottagningens effektivitet så att barn och föräldrar skall få bästa tänkbara omhändertagande. Målsättningen har varit att få ett strukturerat och genomtänkt arbetssätt där all personal deltar för att kontinuerligt förbättra verksamheten. Frågeställningen har varit om detta sätt att utveckla verksamheten kan göra att det medicinska omhändertagandet kvalitetssäkras, att arbetsbelastningen för personalen blir jämnare och därigenom mindre stressande, om väntetiderna kan kortas ned, om patienternas trivsel och tillfredsställelse kan ökas och om vi utan resurstillskott kan öka vår tillgänglighet. Tre processkartläggningar har genomförts. De har varit: Omhändertagande och bemötande i väntrummet, Sjuksköterskornas arbetssätt och Information till allmänheten. Den första processen omfattade en enkätundersökning riktad till patienter/föräldrar samt en studie av tidsåtgången, genomsnittligt och för varje besök och väntan. I processerna genomfördes kartläggningar och analyser och vi har även tagit fram framgångsfaktorer samt utvecklings- och mätområden. På det stora hela har utvecklingsprojektet fått positiva effekter. Förbättringar har genomförts i lokalerna så att effektiviteten och trivseln har ökat. Hela personalgruppen har arbetat med projektet, detta har ökat samarbetsviljan och kommunikationen mellan mottagningens personal. Det har också ökat den positiva inställningen till fortsatt utvecklingsarbete. Förhoppningen är att processen på så sätt skall löpa vidare allt framgent. Konkreta effekter har varit mindre väntetider för patienterna på mottagningen. Sjuksköterskornas telefonarbete har också förändrats. Det har koncentrerats till rent medicinsk rådgivning och ställningstagande. Övriga telefonsamtal har överförts till sekreterarna som blivit mer involverade i patientarbetet. Vårdprogram för inkontinens och enures har dokumenterats, vårdprogrammet för urinvägsinfektioner för barn har reviderats och rutinerna för urinprov har setts över. Mottagningen har utarbetat en verksamhet med ökat stöd för familjer med barn som har kronisk sjukdom. En barnpsykiater har engagerats och vi har försökt vidga perspektiven för barnets och familjens behov av hjälp. Informationen till patienten/föräldrar har förbättrats genom att olika PM för de vanligaste frågorna vid telefonrådgivning håller på att upprättas. Genom att hela personalen medverkar vid utvecklingen av rutiner och arbetssätt minskar risken för att föräldrar skall få olika besked beroende på vem på mottagningen man konsulterar. Arbetet med utformningen av mottagningens hemsida på internet har påbörjats. Detta kommer att bli den dominerande uppgiften under det närmaste året. Vi har stora förhoppningar att därigenom rationalisera mottagningens information till allmänheten och på så sätt underlätta verksamheten på mottagningen. Projektet i sin helhet kan hämtas på CVU:s hemsida, under rapporter.
3 Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund... 1 Syfte... 2 Målsättning... 2 Frågeställning... 2 Metod... 3 Resultat:... 4 Process Process Process Diskussion Bilagor: Bilaga Bilaga Bilaga
4 Inledning/Bakgrund Öppenvårdspediatrik är en bred specialitet! Förutom barnaålderns alla sjukdomar och medfödda tillstånd omfattar den störningar av barns beteende och utveckling, ofta med olika inslag av social problematik. Föräldrar vars barn är sjuka eller som har problem är ofta välutbildade och medvetna och de har krav på att den hjälp deras barn får är den bästa tänkbara. Detta ställer höga krav på kontinuerlig fortbildning av öppenvårdsmottagningens hela personal. Föräldrar och barn vill ta del av personalens kunskaper och få hjälp så fort som möjligt när behov uppkommer, även när det inte är akut. Det betyder att mottagningens personal måste vara tillgänglig per telefon och ha en god kapacitet för patientbesök. Utrednings- och behandlingsrutinerna måste vara genomtänkta och effektiva. Till skillnad från de flesta pediatriska mottagningarna i öppenvård har Mölnlyckemottagningen relativt stor beredskap för akuta besök. Den barnmedicinska enheten i Mölnlycke har funnits i 27 år. Ca patienter tas emot per år varav ca är sjuksköterskebesök. Enheten har gradvis utvecklats till en mottagning med egen karaktär, anpassad till de speciella krav som en mottagning för barn och ungdomar i primärvården ställs inför. Mottagningens medarbetare har under åren ökat i antal. Idag finns 2 läkare, 4 barnsjuksköterskor, 1 pedagogisk samordnare, 2 sekreterare och 1 husmor. Arbetssätten har förändrats och nya patientgrupper har tillkommit. Det var nödvändigt att hitta metoder för att kontinuerligt ompröva och utveckla mottagningens behandlingsmetoder och arbetsrutiner. Detta för att även i fortsättningen kunna tillfredsställa kraven från patienterna och deras föräldrar samt från alla samarbetspartners inom sjukvård, skola och barnomsorg. Som ett led i ansträngningarna att vidareutveckla verksamheten på mottagningen har, under 2003 till 2005, projektet VISA genomförts. Detta står för Väntrum, Information, Sjuksköterskemottagning och Astmamottagning. Det är det projektet som redovisas nedan. 1
5 Syfte Projektet har syftat till att, genom att utveckla ett processinriktat arbetssätt som är tänkt att genomsyra hela verksamheten, skapa förutsättningar för att barn och deras föräldrar skall erhålla bästa möjliga omhändertagande, såväl ur rent medicinsk synpunkt som med hänsyn till barnens och föräldrarnas behov och önskemål. Målsättning Målsättningen har varit att få ett strukturerat och genomtänkt arbetssätt på mottagningen, där alla personalkategorier, från mottagningens chef till den lokalansvariga husmor, kan vara delaktiga i det kontinuerliga förändringsarbete som krävs för att ge optimal effektivitet och kvalitet i mottagningens verksamhet. Frågeställningar I projektarbetet har följande frågor ställts: Kan utvecklingsarbetet på mottagningen kvalitetssäkra rutiner och vårdprogram för ett säkert medicinskt omhändertagande? ge jämnare patientflöde/arbetsbelastning för personalen? underlätta introduktionen av ny personal? förenkla och rationalisera mottagningens verksamhet? öka möjlighet till fördjupning och utveckling av personalens kunskaper/kompetens? minska stressen för personalen? minska väntetiden på mottagningen för patienterna? ge ökad trivsel i väntrummet? ge ökad tillgänglighet? ge möjlighet till mer lätttillgänglig information för patienter/föräldrar? 2
6 Metod Som ett redskap för mottagningens verksamhetsutveckling har processutveckling enligt Västra Götalandsmodellen använts. Denna modell innebär bl.a. att man kartlägger processer och tar fram framgångsfaktorer, dvs. faktorer som fungerar bra i processen. Man tar också fram utvecklingsområden, dvs. områden som kan utvecklas eller förbättras. Man gör en prioritering av utvecklingsområdena och försöker hitta alternativa lösningar. Även olika mätområden tas fram. Modellen innehåller givetvis också analyser och utvärderingar. Den som är intresserad av Västra Götalandsmodellen kan studera Processutveckling inspiration och metod, som kan beställas hos Centrum för verksamhetsutveckling, Västra Götalandsregionen. De processkartläggningar som har genomförts har avsett: 1. Omhändertagande och bemötande i väntrummet. 2. Sjuksköterskornas arbetssätt. 3. Information till allmänheten. Kartläggningarna har analyserats och utvecklings- och mätområden samt framgångsfaktorer har tagits fram. I den första processen Omhändertagande och bemötande i väntrummet har även en enkätundersökning och en tidsstudie gjorts. Dessa har sedan upprepats. Före den andra kartläggningen Sjuksköterskornas arbetsätt har sjuksköterskorna fått svara på en enkät om den psykosociala arbetsmiljön. Denna enkät skall upprepas vid ett senare tillfälle. Det har också gjorts kontinuerliga mätningar avseende antalet telefonsamtal till mottagningen. 3
7 Resultat Med hjälp av analysen av processkartläggningarnas flödesscheman har strukturen och logiken i processerna blivit klarare och sambandet mellan de olika delarna har blivit lättare att se. Arbetssättet på mottagningen har blivit mindre hierarkiskt och problemen angrips nu mer linjärt, dvs. alla kan göra sin röst hörd. Allas röster och allas arbete värderas lika mycket. Den första processen: Omhändertagande och bemötande i väntrummet Genomförande I den första processen Omhändertagande och bemötande i väntrummet gjordes som nämnts en enkätundersökning och tidstudier (bilaga 1och 2). Enkätundersökningen, som pågick under två veckor, riktades till föräldrar och patienter. 231 av dessa, vilket var i stort sett alla som tillfrågades, svarade villigt på frågorna. Endast i något fall utgjorde tidsbrist skäl för att inte delta. Analysen visade att patienterna/föräldrarna var nöjda med det omhändertagande och det bemötande som de fick. Miljön upplevdes som bra lugn och med lagom förströelse och stimulans för både barn och föräldrar. Några personer ansåg emellertid att det kanske var litet knappt med förströelse för ungdomar och män. Några patienter/föräldrar ville ha mer information om väntetider. Tidsstudien, som pågick under samma period som enkäten, visade att av 169 läkarbesök upplevde ca 21 % av patienterna/föräldrarna att de fick vänta länge och av 62 sjuksköterskebesök upplevde 17.7 % att de fick vänta länge. Flödesschemat för läkare och sjuksköterskor sammantaget visade att 16 % av patienterna togs emot före den bokade tiden, 35 % fick vänta mindre än 5 minuter, 25 % mer än 5 minuter men mindre än 10 minuter, 12 % mer än 10 minuter men mindre än 15 min, 7 % mer än 15 minuter men mindre än 20 min och 4 % fick vänta mer än 20 minuter men max. 40 minuter. 4
8 Mot bakgrund av resultatet av enkätundersökningen och tidsstudierna har prioriteringsförslag utarbetats och arbetsgrupper har bestämts. Hallen har förändrats med bättre möjlighet till att hänga kläder och ställa skor. Ytterligare en bänk att sitta på har satts in i hallen. Ny skylt som anger var man anmäler sig har köpts in. Tidningsutbudet har förbättrats med ungdomstidningar och fiske-, hund-, data- och biltidningar. En ny sida (dagens info) har skapats i datorn för att ge bättre kommunikation mellan mottagningens personal. Åtgärdslistan har förändrats genom tillägg av en ny ruta Provtagning kan ske vid ett annat tillfälle. Åtgärderna utvärderas Utvärderingen görs av patienter/föräldrar med samma enkät och av personalen på mottagningen. Det har blivit bättre plats för föräldrar och patienter att hänga kläderna och bänken underlättar för föräldrarna att ta av och på ytterkläderna på sina små barn. Det har blivit mer tydligt var man skall anmäla sin ankomst och var man skall plinga om receptionen är obemannad. Kommunikationen mellan personalen har blivit bättre och alla kan lätt se förutsättningarna för dagen, vilket i sin tur gör att vi inte överbokar i lika stor utsträckning. Detta har lett till att vi bättre kan hålla de bokade tiderna. Alla akutpatienter får redan i telefon reda på att det är en preliminär tid som de får och att det finns risk för lite väntan. Detta upplevs som positivt. Den senaste tidsstudien visade att väntetiden har minskat något och de som har fått vänta har till största delen varit akuta patienter som på förhand har blivit informerade om ev väntan. Antal patienter % 23% 22% 8% 6% 4% 1% 2% 1% 1% 1% 0% 0% Väntetid till läkare och sköterskor Husmor har blivit ansvarig för processen. Flödesmätningar skall göras 2 gånger per år. 5
9 Den andra processkartläggning: Sjuksköterskornas arbetsätt Genomförande I den andra processen har en kartläggning genomförts och det har gjorts en analys av den. Framgångsfaktorer samt utvecklings- och mätområden har tagits fram. Processen involverar i princip hela mottagningens verksamhet förutom utredning och uppföljning av barn med neuropsykiatriska problem. Dessa barn ingår ibland i processen om de har något annat hälsoproblem. Sjuksköterskorna har fått svara på en enkät angående den psykosociala arbetsmiljön. Svaren visade att sjuksköterskorna trivs mycket bra på arbetsplatsen och att de känner sig delaktiga i verksamheten. Det framgår också att sjuksköterskorna tycker att arbetet känns meningsfullt. Enkäten visade vidare att arbetsbelastningen upplevdes som mindre bra. I svaren angavs bl.a. att arbetet på grund av tidsbristen ibland kan kännas stressande och otillfredsställande. Det framgick vidare av enkätsvaren att återkopplingen till chefen upplevdes som mindre bra. Processen har analyserats. 6
10 Därefter har prioriteringsförslag arbetats fram. Arbetet inleddes med att följande områden utvecklades. SSK-telefon Inkontinens/Enures UVI Stödsamtal En arbetsgrupp för varje område har bestämts. Åtgärder och utvärdering De åtgärder som vidtagits med anledning av vår 2:a processkartläggning och utvärderingen av vilka effekter som erhållits redovisas här nedan under respektive processområde. SSK-telefon En ny telefonväxel har köpts in. Patienterna kan nu via tonvalsknappar välja om de vill komma till sjuksköterskerådgivningen eller om de vill komma till sekreterarna som hjälper till med receptförnyelser, intyg, ändringar av bokade tider och avbokningar. Man kan även välja att lämna ett meddelande och senare under dagen bli uppringd av en sjuksköterska. Den som inte har tonvalstelefon kopplas automatiskt till sjuksköterskorna. Telefonmätningar skall göras fortlöpande varje månad. De mätningar som gjorts hittills visar följande. Tillgängligheten har ökat. Antalet samtal som mottagningen kan ta emot har ökat med ca 50 samtal/vecka jämfört med en mätning som gjordes under samma period Antalet samtal till sekreterarna ligger rätt konstant mellan samtal/ vecka. Sjuksköterskornas telefonarbete har blivit mer inriktat på rådgivning. Belastningen är fortfarande mycket hög mellan och men samtalsfrekvensen har sedan blivit markant lägre under resten av telefontiden under förmiddagen. En jämförelse visar att det 2001 var 3-5 sjuksköterskor som svarade i telefonen på morgonen. Tack vare att sekreterarna tar en stor del av telefonarbetet och att till följd därav huvudsakligen renodlade rådgivningssamtal går till sjuksköterskorna kan telefonarbetet idag klaras av 2-3 sjuksköterskor. Antalet samtal på telefonsvararen ligger på ca 20-36/dag. Utvärdering Mottagningen har fått många positiva åsikter om den nya växeln av patienter och föräldrar. 7
11 Genom att styra samtalen så kommer de patienter som behöver råd och hjälp lättare till en sjuksköterska. Sjuksköterskorna upplever inte telefonen som stressande, vilket de gjorde förut. Vid hög arbetsbelastning på mottagningen kan numera telefonens meddelande ändras så att patienterna kan lämna meddelande och sedan bli uppringda när sjuksköterskorna har möjlighet. Detta har gjort att sjuksköterskorna inte känner sig stressade för att de inte har möjlighet att svara i telefonen under telefontiden. Sekreterarna har blivit mer delaktiga i det direkta patientarbetet. Inkontinens/enures En kartläggning och en analys av flödet för patienter som söker för inkontinens och/eller enures har genomförts. Kartläggningen omfattar allt från första kontakt till färdigbehandlad patient. Vårdprogram för inkontinens och enures har skrivits ner. Frågeformulär angående enures/inkontinens riktat till föräldrarna har utformats. Under en period har formulären använts och föräldrarna har intervjuats om hur de uppfattade utformningen av frågorna. En del ändringar fick göras innan de slutgiltiga formulären hade tagits fram. Mottagningen arbetar nu efter de vårdprogram som utformats. Utvärdering Vidare utvärdering kommer att göras kontinuerligt i det fortsatta utvecklingsarbetet. Urinvägsinfektioner Rutinerna angående urinprov har setts över. Vidare har en revidering av Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos barn arbetats fram. Vårdprogrammet skall pressenteras för barnläkare på Drottning Silvias BUS innan det sedan fastställs. Rutinerna för urinprovstagning har blivit mer tydliga och det kan redan nu konstateras att förändringen har gjort sjuksköterskornas arbete lättare och säkrare. Utvärdering Utvärdering av vårdprogrammet kommer att ske så snart det har fastställts och personalen har börjat tillämpa det. 8
12 Stödsamtal Mottagningen har kontakt med många familjer med barn som har någon långvarig eller kronisk sjukdom. Familjen/barnet är ofta knutet till en läkare och en sjuksköterska. Sjuksköterskorna har av och till mycket kontakt med dessa familjer för att ge råd och stöd framförallt med inriktning på den sjukdom eller det problem som barnet har. Med utgångspunkt i detta har vi försökt att se barnets/familjens behov i ett lite vidare perspektiv, där fokus inte sätts på själva sjukdomen utan på de psykosociala konsekvenserna som den kan föra med sig. Det gäller inte bara för barnet självt utan även för syskon, föräldrar och andra personer som är nära familjen. Därför har under våren 2005 en barnpsykiatriker tagits in på mottagningen en dag varannan vecka och han har då träffat dessa familjer. I de fall som en familj har haft stödkontakt med en sjuksköterska eller läkare är någon av dessa med vid samtalet med barnpsykiatrikern. Målet med denna mottagning är att skapa balans i familjen och att försöka ge alla en chans att komma till tals. Målet är också att motverka sjukdomens negativa konsekvenser för individerna och för familjen i sin helhet. Ett annat mål med satsningen på stödsamtal är att ge personalen på mottagningen fördjupningskunskaper i samtalsmetodik. Utvärdering Utvärdering av denna psykiatriska mottagning sker under våren och sommaren Den tredje kartläggningen: Information till allmänheten Genomförande I den tredje processen har genomförts en kartläggning och det har också gjorts en analys av den. Framgångsfaktorer samt utvecklings- och mätområden har tagits fram. Det beslutas att arbetet skall omfatta : Anslagstavlan Telefonrådgivning Hemsida 9
13 Anslagstavlan Personalen bestämmer gemensamt vilken typ av information som skall sättas upp. Hur lång tid informationen får sitta uppe är beroende av vilken typ av information det är fråga om. En person på mottagningen skall vara ansvarig för att hålla tavlan levande. Mottagningens husmor har tilldelats denna uppgift. Telefonrådgivning Det beslutats att olika PM för de vanligaste frågorna vid telefonrådgivningen och hur de skall besvaras skall upprättas. Föräldrar som rådfrågar personal på mottagningen skall få samma information oavsett vem de frågar. I största möjliga utsträckning skapas förutsättningar för att ha en dialog med samarbetspartners på BVC, skola och vårdcentraler om vilka råd som gäller. Arbetet inleds med att frågor och svar inom följande områden sammanställs: - hosta - diarré/kräkning - pollenallergi - feber - förkylning - maskinfektion - löss - fästingbett - mollusker - vårtor - streptokockinfektioner - öroninflammation - prickar. En mall har tagits fram med följande frågor som sedan används: - Vad är det? - Är det farligt? - Kan man göra något åt det? - Varför får man det? - Hur brukar det bli? - Är det bråttom? - Kan det vara något annat? - Tips från mottagningspersonalen. 10
14 Områdena delas upp mellan sjuksköterskorna och läkarna på mottagningen och var och en får för sina respektive områden lämna förslag på svar. Sedan sammanställs en mall med de frågor och svar som skall användas i telefonrådgivningen. Arbetet pågår och när det är klart skall alla på mottagningen granska förslagen innan de slutgiltiga dokumenten skrivs. Hemsida Arbetet påbörjas med att sekreteraren Lena Larsman utses som ansvarig på mottagningen för den externa hemsidan. Lena får 3-4 timmar/ vecka extra för att arbeta med hemsidan. Lena börjar med att ta kontakt med den person som är ansvarig för externa hemsidor i PVOområdet, Anneli Karling. Arbete pågår och mallar håller på att läggas upp. Lösenord för att få tillgång att arbeta med hemsidan är ej klart. Anneli Karling åter sig ansvar för att det ordnas. Det behövs köpas in program för att kunna hantera all information. Dessa program skall ITavdelningen sedan installera. Material till hemsidan har börjat diskuteras. Andra hemsidor har besökts för att få tips och idéer. En del av den information som skall finnas på hemsidan skall behandla sådan frågor som personalen ofta får vid telefonrådgivningen och som behandlas i upprättade PM om olika åkommor. Andra delar skall innehålla information om olika vanliga diagnoser, hur de utreds och behandlas. Från hemsidan skall man också kunna hämta hem de frågeformulär som idag skickas hem till föräldrarna vid speciella diagnoser. Arbetet med en extern hemsida är bara i sin linda och den kommer inte att kunna bli färdig inom ramen för projektet. En arbetsgrupp på mottagningen utses. Arbetsgruppen skall tillsammans med de andra barnmottagningarna i vår triangelrevision d.v.s barnmottagningarna i Karlstad och Karlskoga gemensamt ta fram förslag på hemsidans utformning. Utvärderingar Eftersom arbetet med promemoriorna för telefonrådgivningen och med framställningen av en extern hemsida ännu inte är avslutat har några utvärderingar inte beslutats. 11
15 Diskussion Målet har varit att få ett strukturerat och genomtänkt arbetsätt på mottagningen där alla personalkategorier är delaktiga i det kontinuerliga förändringsarbete som krävs för att ge optimal effektivitet och kvalitet. Målet är till stor del uppfyllt. Genom att arbeta med processer har strukturen blivit tydligare och förändringar blir utvärderade. Alla i personalen är delaktiga och engagerade i arbete och det har medfört att alla är överens om verkligheten. Personalresurserna har kunnat utnyttjas mer effektivt, vilket har gjort att vi lättare kunnat tillfredställa barn/föräldrars behov. Under de år som projektet pågått har det varit stora personalförändringar på mottagningen. Tre sjuksköterskor har slutat och två nya sjuksköterskor har börjat. Personalomsättningen har lett till att mycket arbete har fått läggas ned på att lära upp de nya sjuksköterskorna. Detta har i sin tur medfört att arbetsbelastningen har varit extra stor på de två ordinarie sjuksköterskorna. Arbetet med verksamhetsutvecklingen har pågått under hela projekttiden men ibland med litet lägre intensitet. Det har inte heller varit möjligt att göra allt det som bestämdes från början. Vid analysen av de olika kartläggningarna prioriterades ibland andra områden än de som från början var avsedda. Framför allt har arbetet med astmamottagningen för små barn med astma, som från början var tänkt som en klar del av vårt projekt (jämför VISA), fått vänta. Namnet på projektet bör därför numera vara VIS. Anledningen till ändringen var bl.a. att processkartläggningen av sjuksköterskornas arbete visade att astmamottagningen fungerade relativt bra och inte behövde prioriteras. Det visade sig i stället vara andra områden som var mer angelägna och som behövde prioriteras, t.ex. födoämnesprovokationer, som nu står närmast i tur. Tills dessa mer angelägna områden har kartlagts får astmamottagningen vänta. Det har blivit än mer tydligt att det är nödvändigt att revidera vårdprogrammen och rutinerna och skriva nya på de områden där det ännu inte finns något program/rutin. Nedskrivna rutiner och vårdprogram underlättar introduktionen och arbetet för ny personal och vården blir säkrare. Den enkät som sjuksköterskorna svarade på inför processkartläggningen sjuksköterskornas arbetssätt kan dessvärre inte anses relevant som jämförelse med en uppföljande enkät, eftersom det då inte blir samma personer som svarar. Däremot upplever sjuksköterskorna, gamla som nya, att arbetet med telefonrådgivningen är bra och inte känns stressat. 12
16 Förutom de rent mätbara parametrarna som väntan och tillgänglighet har projektet i sig fört med sig lite mer svårmätbara effekter. Personalens syn på förändringsarbete och det förhållandet att alla blivit mer delaktiga har skapat ett stimulerande och harmoniskt bra arbetsklimat på mottagningen. När projektet är avslutat kommer det fortsatta arbetet med mottagningens verksamhetsutveckling att falla inom ramen för den ordinarie verksamheten på mottagningen. Vi kommer att fortsätta att arbeta med våra processer och deras delprocesser utefter våra prioriteringsförslag. 13
17 Bilaga 1 ENKÄT Att anmäla sig, ringa in/kryssa för de alternativ som stämmer. Inga problem Oklart om och hur anmälan sker Tidsödande Lång kö Störde det Dig att andra kunde höra när du anmälde dig? ja nej Lämna förslag till förbättring: Väntetider Väntetiden innan jag/vi fick komma in till doktorn/sjuksköterskan var för lång: ja nej Väntetiden innan jag/vi blev omhändertagna för provtagning eller information var för lång: ja nej Hade du/ni behövt bättre information om väntetider? ja nej Väntrummet Miljön i väntrummet är bra för mig som förälder: ja nej Miljön i väntrummet är bra för mig som barn/ungdom: ja nej Synpunkter: vgv 14
18 Jag/vi är nöjda med det bemötande vi fick under tiden i väntrummet: ja nej Föreslå förbättringar: Telefon Hur tycker du vår telefonväxel fungerar? bra dåligt Synpunkter: Jag/vi som fyllt i enkäten är: patient mamma pappa Annan Tack för din medverkan! Personalen Barnmottagningen 15
19 Bilaga 2 FLÖDESSCHEMA vid patientbesök Besöksdatum: Typ av besök: Läkare Sjuksköterska Pia Forsberg Tidsbokat Akut/bokat samma dag Oanmält besök Antal personer med vid besöket: Ankom: Uppropad/läkare: Har tid: Sign: Till sköterska: Uppropad/sköterska: Sign: Besöket avslutat: 16
20 Bilaga 3 Övriga framtagna dokument Vårdprogram: - Enures - Inkontinens - UVI Frågeformulär: - Kiss i byxan - Enures Rutiner/PM: - Urinprov - Åtgärdslista Vid frågor om dessa dokument v g kontakta Barn och ungdomsmedicin, Mölnlycke på telefon
PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet
PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på
Läs merEnkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Läs merSLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:
SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merProjektrapport Kroniskt Engagerad 2.0
Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Vårdcentralen Fröslunda Mallversion 1.0 151111 SID 1(10) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektorganisation... 3 1.2.1 Teamets medlemmar...
Läs merMEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen
MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen
Läs merInnehållsförteckning.
1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets
Läs merTeamarbete med patienten i centrum 3863
1 (10) Landstingsstyrelsens förvaltning Södersjukhuset, medicin Projektledare Stina Petersson E-post stina.petersson@sll.se Teamarbete med patienten i centrum 3863 2 (10) Sammanfattning av satsningen Med
Läs merHar barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merLARÖDS VÅRDCENTRAL BRA MOTTAGNING
LARÖDS VÅRDCENTRAL BRA MOTTAGNING 2006 Teamdeltagare: Lena De Pedis, distriktsläkare, verksamhetschef Johanna Persson, sjuksköterska Viveka Kindbacke, läkarsekreterare Innehållsförteckning: Områdesbeskrivning
Läs merMed patienten i fokus på
Med patienten i fokus på Ekmanska vårdcentralen Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Andersson Kristina, Sjuksköterska Jyrkäs-Andersson, Seija Distriktssköterska von Sydow
Läs merGod vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN
God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Målet: Att planerade aktiviteter/åtgärder från BPSDskattningar genomförs på samtliga demens avdelningar. I Oktober över 80% genomförda
Läs merUtveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.
Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar
Läs merBra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus
Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde
Läs merFÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält
FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL Av Marie Magnfält 170113 Bakgrund Under större delen av den här kursens gång har min arbetsplats varit en kirurgisk vårdavdelning, avdelning 350, på Östra
Läs merBrukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006
Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att
Läs merSLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9
SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 Förbättringsprogram och Team: Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Förbättra tillgängligheten
Läs merVad innebär Lean i det dagliga. arbetet?
Vad innebär Lean i det dagliga arbetet? erfarenheter från: Torpa Vårdcentral, Vänersborg Herrestads Vårdcentral, Uddevalla Mål Herrestads Vårdcentral Nöjd personal som upplever det attraktivt och utvecklande
Läs merOplanerad mottagning med IT stöd ger kraftiga förbättringar i telefontillgänglighet, produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö
Oplanerad mottagning med IT stöd ger kraftiga förbättringar i telefontillgänglighet, produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö Bakgrund Närhälsan är den offentliga primärvården i Västra Götaland Närhälsans
Läs merTillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg
www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell
Läs merDelrapport 2 STR Samordnad Tidig Rehabilitering
1 Delrapport 2 STR Samordnad Tidig Rehabilitering Pilotprojekt vid Krokoms Hälsocentral för utvecklande av samverkansmetod tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten vid Krokoms
Läs merTidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011
Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde
Läs merTillgänglighet. Kungshöjds Vårdcentral. Primärvården Göteborg
Tillgänglighet Kungshöjds Vårdcentral Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Anette Eklind Darberg Distriktssköterska Anita Olofsson Undersköterska Karin Meuller Distriktsläkare
Läs merAntal Ålder < år år år 228 >60 år 412 Ej svarat Kön Kvinna 564 Man 391 Ej svarat
Patientenkät september-oktober 2018. Enkätundersökningen gjordes vecka 39 och 40 2018 på 23 av Aleris Medilabs närlaboratorier. Totalt besvarades 988 av 1150 utskickade enkäter. 86% besvarade enkäten.
Läs merBehovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen
Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Innehåll Förord Kap 1 Därför är kompetensutveckling viktig för verksamheten Så skapar du en bra arbetsmiljö Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Källor
Läs merVad tycker du om vården?
080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Läs merTolkcentralen Brukarundersökning november 2014
Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merHandlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg
Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,
Läs merPsykiatrin i sydväst svarar!
Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:
Läs merGenombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2
Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska
Läs merBrukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt
Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Individ- och familjeomsorgen, IFO. Under hösten 2016 genomfördes
Läs merÖkad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral
Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Teamets medlemmar Monica Bäck, dl, Monica Hjorthén, chefssk, Ulla Karlsson, sekr, Ove Larsson, dl, Marie- Louise Lindgren, msk/dsk, Franciska Rampell, verks.chef
Läs merArvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012
1 Arvika kommun medarbetarundersökning rapport - 2012 Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning o bolag) 2012: 1739 av 2385 (73%) Skala 1-5: (1=instämmer inte alls... 5=instämmer helt) 4-5 grön stapel
Läs merRUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING
1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 25 AUGUSTI 2015 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 7 JUNI 2016 RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING Det här är en
Läs merFamiljecentraler Brukarundersökning 2010
Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...
Läs merLikabehandlingsplan för Häggska förskola
Vetlanda kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Likabehandlingsplan för Häggska förskola Vision/ledningsdeklaration Vi utgår från vårt förhållningssätt mot alla på Häggska förskolan, som vi tidigare
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Arbetsväxling vad anser personalen? Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Karlstads Teknikcenter Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15
Läs merStrösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27
Strösocker 2007 Projektledare: Lisbeth Berglöv, diabetessköterska Vårdcentrum, Norra Kungsgatan 3 464 30 MELLERUD Primärvården FyrBoDal CVU Rapportserie 2008: 27 Projektnamn: Projektansvarig Strösocker
Läs merTelefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
Läs merSkattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC
Skattning av depressionssymptom En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Bakgrund: varför skattar svårighetsgrad? Depression är vanlig
Läs merOmtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp
Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson
Läs merVad tycker du om vården?
9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.
Läs merResultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE
Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merSamverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta
Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen
Läs merEnkät rörande sjukkontakt
2008-01-09 1 (6) Personal- och organisationsutskottet Enkät rörande sjukkontakt Sedan januari 2006 gäller att närmsta chef ska ta kontakt med den anställde under de första fem dagarna när någon är sjukskriven.
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-04-01 tom 2018-06-30 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnderna
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merVälkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013
Välkomna till Uppstart av Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Carina Eliason, utvecklingsledare
Läs merPERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2012-04-03
PERSONALHANBOK atum 1(6) RIKTLINJER FÖR GENOMFÖRANE AV MEARBETARSAMTAL Allmänt Medarbetarsamtal är ett samtal mellan arbetstagare och personalledare. et kan genomföras enskilt och ska ske minst en gång
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET
1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda
Läs merHur blir det möjligt?
Hur blir det möjligt? - Att skapa förutsättningar för patienten, dig själv och din organisation. - Att implementera, vad är det? Eva Eliasson Fysioterapeut/ Lymfödemterapeut Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset
Läs merLedning Styrning Utveckling av verksamhetens processer
Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Centrum för Verksamhetsutveckling Tel: 031-7051674 Besöksadress: 1 Bakgrund Stora satsningar görs för närvarande inom Västra Götalandsregionen för
Läs merAvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet
ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,
Läs merRSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo
RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes
Läs merBra mottagnings projekt
Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:
Läs merNationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Läs merDialog Insatser av god kvalitet
Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
Läs merKurser föreläsningar & konferenser
Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete
Läs merVarför föds det så få barn?
Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt
Läs merVuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.
BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt
Läs merMedarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100
Medarbetarenkät 2014 Lycksele / MSF Svarsfrekvens: 100 1 2 MSF Lycksele Mål och uppdrag 50,6% 36,4% 13% 0% 4,1 4,6 Kompetens och utveckling 80% 14,3% 5,7% 0% 5 4,7 Information 90,5% 9,5% 0% 0% 5,2 4,9
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs merARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET
ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se
Läs merAkuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet
Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper
Läs merLättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig
Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.
Läs merCase: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök
Case: Kunskapsstöd för bättre hälsa: Patienten rapporterar själv inför läkarbesök SAMMANFATTNING PER är en internetbaserad e-hälsotjänst där patienten själv registrerar uppgifter om sin hälsa och sjukdomsutveckling
Läs merVad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?
Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina
Läs merOVE Operations- och vårdenheten
OVE Operations- och vårdenheten CVU Rapportserie 2005:9 Projektledare: Anna Marmehed, sjuksköterska Bodil Andersson, operationssjuksköterska Frölunda Specialistsjukhus Operations- och vårdenheten Västra
Läs merSlutrapport Sorgenfrimottagningen
Slutrapport Sorgenfrimottagningen På Sorgenfrimottagningen arbetar (omräknat i heltidsresurser): 0,5 Verksamhetschef 5,45 Distriktsläkare 4,0 ST-läkare, periodvis på vårdcentralen cirka 1,5-2 mån/år 1,0
Läs merInstruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte
Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd
Läs merSlutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011
Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.
Läs merVåld och hot RIKTLINJER
Våld och hot RIKTLINJER RIKTLINJER 1 Syfte Syftet med riktlinjerna för våld och hot i arbetsmiljön är att skapa förutsättningar för en säker arbetsmiljö samt ett garanterat omhändertagande vid händelse.
Läs merVad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet
Läs merVårdcentralen Oxie Bra mottagning
Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare
Läs merSlutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken 2014-03-20 Delprojektets namn Barn som anhöriga till cancerpatienter Delprojektsansvarig Eva Ulff Datum 2014-04-10 Sammanfattning I projektet
Läs merLäroplanens riktlinjer (i sammanfattning)
Läroplanens riktlinjer (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar
Läs merUtvärdering av färgkodningsprojektet inom psykiatrin i in- och utskrivningsprocessen
Anneli Andersson Datum 2019-05-08 Delregional samordnare Mobil: 0700 85 27 32 anneli.s.andersson@vgregion.se Utvärdering av färgkodningsprojektet inom psykiatrin i in- och utskrivningsprocessen BAKGRUND
Läs merProjekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006
VÅRDCENTRALEN EDSGÄRDET Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006 Projektledare: Lena Örtengren, Verksamhetschef Vårdcentralen Edsgärdet Primärvården Fyrbodal Ed lena.ortengren@vgregion.se
Läs merENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:
ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan
Läs merÖkat socialt innehåll i vardagen
-3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar
Läs merFast vårdkontakt. Information- dialogmöte HVK regiongavleborg.se
Information- dialogmöte HVK 170921 Bakgrund Vi har ansvar enligt lag att utse fast vårdkontakt, det finns bestämmelser om fast vårdkontakt i hälso- och sjukvårdslagen sedan 2010 och bestämmelsen finns
Läs merFäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus
Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid
Läs merEnkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012
Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman kommunhammaro.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Skogsdungens förskola, Hammarö kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merVad tycker du om öppenvården?
0 Vad tycker du om öppenvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,
Läs merBEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg
BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg HÄLSA KUNSKAP OMTANKE FÖRORD BEMÖTANDEGUIDE FÖR PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM I REGION KRONOBERG I alla undersökningar
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING
Centrum för Verksamhetsutveckling inbjuder till 2006-2007 Ständig utveckling pågår i Västra Götalandsregionen. Mycket sker och ingår helt enkelt i det dagliga arbetet. Det finns idéer för utvecklingsarbete
Läs merVårdguidens e-tjänster,
tjänster, Ett projekt för att öka kännedomen om dessa tjänster Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Kristina Danielsson Kirurgmottagningen SU/Östra DEFINE Jag har upplevt
Läs merUtvärdering enligt utvärderingsplan råd- och stödverksamheten
sida (5) Utvärdering enligt utvärderingsplan råd- och stödverksamheten Enligt utvärderingsplanen för 007 ska ett antal brukarundersökningar genomföras. En av dem ska enligt utvärderingsplanen undersöka
Läs merMedarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)
MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.
Läs mer