Utvecklingsarbete på Barn och ungdomsmedicin, Mölnlycke. VISA blev VIS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingsarbete på Barn och ungdomsmedicin, Mölnlycke. VISA blev VIS"

Transkript

1 Utvecklingsarbete på Barn och ungdomsmedicin, Mölnlycke VISA blev VIS CVU Rapportserie 2005:6 Projektledare: Susanna Lindman Barnsjuksköterska Barn- och ungdomsmedicin Mölnlycke

2 Sammanfattning Föräldrar ställer höga krav på en barnmedicinsk mottagning som vår, både vad gäller kapacitet och kvalitet. Våra utrednings- och behandlingsrutiner måste därför vara genomtänkta och effektiva. Projektet VISA har genomförts i syfte att öka mottagningens effektivitet så att barn och föräldrar skall få bästa tänkbara omhändertagande. Målsättningen har varit att få ett strukturerat och genomtänkt arbetssätt där all personal deltar för att kontinuerligt förbättra verksamheten. Frågeställningen har varit om detta sätt att utveckla verksamheten kan göra att det medicinska omhändertagandet kvalitetssäkras, att arbetsbelastningen för personalen blir jämnare och därigenom mindre stressande, om väntetiderna kan kortas ned, om patienternas trivsel och tillfredsställelse kan ökas och om vi utan resurstillskott kan öka vår tillgänglighet. Tre processkartläggningar har genomförts. De har varit: Omhändertagande och bemötande i väntrummet, Sjuksköterskornas arbetssätt och Information till allmänheten. Den första processen omfattade en enkätundersökning riktad till patienter/föräldrar samt en studie av tidsåtgången, genomsnittligt och för varje besök och väntan. I processerna genomfördes kartläggningar och analyser och vi har även tagit fram framgångsfaktorer samt utvecklings- och mätområden. På det stora hela har utvecklingsprojektet fått positiva effekter. Förbättringar har genomförts i lokalerna så att effektiviteten och trivseln har ökat. Hela personalgruppen har arbetat med projektet, detta har ökat samarbetsviljan och kommunikationen mellan mottagningens personal. Det har också ökat den positiva inställningen till fortsatt utvecklingsarbete. Förhoppningen är att processen på så sätt skall löpa vidare allt framgent. Konkreta effekter har varit mindre väntetider för patienterna på mottagningen. Sjuksköterskornas telefonarbete har också förändrats. Det har koncentrerats till rent medicinsk rådgivning och ställningstagande. Övriga telefonsamtal har överförts till sekreterarna som blivit mer involverade i patientarbetet. Vårdprogram för inkontinens och enures har dokumenterats, vårdprogrammet för urinvägsinfektioner för barn har reviderats och rutinerna för urinprov har setts över. Mottagningen har utarbetat en verksamhet med ökat stöd för familjer med barn som har kronisk sjukdom. En barnpsykiater har engagerats och vi har försökt vidga perspektiven för barnets och familjens behov av hjälp. Informationen till patienten/föräldrar har förbättrats genom att olika PM för de vanligaste frågorna vid telefonrådgivning håller på att upprättas. Genom att hela personalen medverkar vid utvecklingen av rutiner och arbetssätt minskar risken för att föräldrar skall få olika besked beroende på vem på mottagningen man konsulterar. Arbetet med utformningen av mottagningens hemsida på internet har påbörjats. Detta kommer att bli den dominerande uppgiften under det närmaste året. Vi har stora förhoppningar att därigenom rationalisera mottagningens information till allmänheten och på så sätt underlätta verksamheten på mottagningen. Projektet i sin helhet kan hämtas på CVU:s hemsida, under rapporter.

3 Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund... 1 Syfte... 2 Målsättning... 2 Frågeställning... 2 Metod... 3 Resultat:... 4 Process Process Process Diskussion Bilagor: Bilaga Bilaga Bilaga

4 Inledning/Bakgrund Öppenvårdspediatrik är en bred specialitet! Förutom barnaålderns alla sjukdomar och medfödda tillstånd omfattar den störningar av barns beteende och utveckling, ofta med olika inslag av social problematik. Föräldrar vars barn är sjuka eller som har problem är ofta välutbildade och medvetna och de har krav på att den hjälp deras barn får är den bästa tänkbara. Detta ställer höga krav på kontinuerlig fortbildning av öppenvårdsmottagningens hela personal. Föräldrar och barn vill ta del av personalens kunskaper och få hjälp så fort som möjligt när behov uppkommer, även när det inte är akut. Det betyder att mottagningens personal måste vara tillgänglig per telefon och ha en god kapacitet för patientbesök. Utrednings- och behandlingsrutinerna måste vara genomtänkta och effektiva. Till skillnad från de flesta pediatriska mottagningarna i öppenvård har Mölnlyckemottagningen relativt stor beredskap för akuta besök. Den barnmedicinska enheten i Mölnlycke har funnits i 27 år. Ca patienter tas emot per år varav ca är sjuksköterskebesök. Enheten har gradvis utvecklats till en mottagning med egen karaktär, anpassad till de speciella krav som en mottagning för barn och ungdomar i primärvården ställs inför. Mottagningens medarbetare har under åren ökat i antal. Idag finns 2 läkare, 4 barnsjuksköterskor, 1 pedagogisk samordnare, 2 sekreterare och 1 husmor. Arbetssätten har förändrats och nya patientgrupper har tillkommit. Det var nödvändigt att hitta metoder för att kontinuerligt ompröva och utveckla mottagningens behandlingsmetoder och arbetsrutiner. Detta för att även i fortsättningen kunna tillfredsställa kraven från patienterna och deras föräldrar samt från alla samarbetspartners inom sjukvård, skola och barnomsorg. Som ett led i ansträngningarna att vidareutveckla verksamheten på mottagningen har, under 2003 till 2005, projektet VISA genomförts. Detta står för Väntrum, Information, Sjuksköterskemottagning och Astmamottagning. Det är det projektet som redovisas nedan. 1

5 Syfte Projektet har syftat till att, genom att utveckla ett processinriktat arbetssätt som är tänkt att genomsyra hela verksamheten, skapa förutsättningar för att barn och deras föräldrar skall erhålla bästa möjliga omhändertagande, såväl ur rent medicinsk synpunkt som med hänsyn till barnens och föräldrarnas behov och önskemål. Målsättning Målsättningen har varit att få ett strukturerat och genomtänkt arbetssätt på mottagningen, där alla personalkategorier, från mottagningens chef till den lokalansvariga husmor, kan vara delaktiga i det kontinuerliga förändringsarbete som krävs för att ge optimal effektivitet och kvalitet i mottagningens verksamhet. Frågeställningar I projektarbetet har följande frågor ställts: Kan utvecklingsarbetet på mottagningen kvalitetssäkra rutiner och vårdprogram för ett säkert medicinskt omhändertagande? ge jämnare patientflöde/arbetsbelastning för personalen? underlätta introduktionen av ny personal? förenkla och rationalisera mottagningens verksamhet? öka möjlighet till fördjupning och utveckling av personalens kunskaper/kompetens? minska stressen för personalen? minska väntetiden på mottagningen för patienterna? ge ökad trivsel i väntrummet? ge ökad tillgänglighet? ge möjlighet till mer lätttillgänglig information för patienter/föräldrar? 2

6 Metod Som ett redskap för mottagningens verksamhetsutveckling har processutveckling enligt Västra Götalandsmodellen använts. Denna modell innebär bl.a. att man kartlägger processer och tar fram framgångsfaktorer, dvs. faktorer som fungerar bra i processen. Man tar också fram utvecklingsområden, dvs. områden som kan utvecklas eller förbättras. Man gör en prioritering av utvecklingsområdena och försöker hitta alternativa lösningar. Även olika mätområden tas fram. Modellen innehåller givetvis också analyser och utvärderingar. Den som är intresserad av Västra Götalandsmodellen kan studera Processutveckling inspiration och metod, som kan beställas hos Centrum för verksamhetsutveckling, Västra Götalandsregionen. De processkartläggningar som har genomförts har avsett: 1. Omhändertagande och bemötande i väntrummet. 2. Sjuksköterskornas arbetssätt. 3. Information till allmänheten. Kartläggningarna har analyserats och utvecklings- och mätområden samt framgångsfaktorer har tagits fram. I den första processen Omhändertagande och bemötande i väntrummet har även en enkätundersökning och en tidsstudie gjorts. Dessa har sedan upprepats. Före den andra kartläggningen Sjuksköterskornas arbetsätt har sjuksköterskorna fått svara på en enkät om den psykosociala arbetsmiljön. Denna enkät skall upprepas vid ett senare tillfälle. Det har också gjorts kontinuerliga mätningar avseende antalet telefonsamtal till mottagningen. 3

7 Resultat Med hjälp av analysen av processkartläggningarnas flödesscheman har strukturen och logiken i processerna blivit klarare och sambandet mellan de olika delarna har blivit lättare att se. Arbetssättet på mottagningen har blivit mindre hierarkiskt och problemen angrips nu mer linjärt, dvs. alla kan göra sin röst hörd. Allas röster och allas arbete värderas lika mycket. Den första processen: Omhändertagande och bemötande i väntrummet Genomförande I den första processen Omhändertagande och bemötande i väntrummet gjordes som nämnts en enkätundersökning och tidstudier (bilaga 1och 2). Enkätundersökningen, som pågick under två veckor, riktades till föräldrar och patienter. 231 av dessa, vilket var i stort sett alla som tillfrågades, svarade villigt på frågorna. Endast i något fall utgjorde tidsbrist skäl för att inte delta. Analysen visade att patienterna/föräldrarna var nöjda med det omhändertagande och det bemötande som de fick. Miljön upplevdes som bra lugn och med lagom förströelse och stimulans för både barn och föräldrar. Några personer ansåg emellertid att det kanske var litet knappt med förströelse för ungdomar och män. Några patienter/föräldrar ville ha mer information om väntetider. Tidsstudien, som pågick under samma period som enkäten, visade att av 169 läkarbesök upplevde ca 21 % av patienterna/föräldrarna att de fick vänta länge och av 62 sjuksköterskebesök upplevde 17.7 % att de fick vänta länge. Flödesschemat för läkare och sjuksköterskor sammantaget visade att 16 % av patienterna togs emot före den bokade tiden, 35 % fick vänta mindre än 5 minuter, 25 % mer än 5 minuter men mindre än 10 minuter, 12 % mer än 10 minuter men mindre än 15 min, 7 % mer än 15 minuter men mindre än 20 min och 4 % fick vänta mer än 20 minuter men max. 40 minuter. 4

8 Mot bakgrund av resultatet av enkätundersökningen och tidsstudierna har prioriteringsförslag utarbetats och arbetsgrupper har bestämts. Hallen har förändrats med bättre möjlighet till att hänga kläder och ställa skor. Ytterligare en bänk att sitta på har satts in i hallen. Ny skylt som anger var man anmäler sig har köpts in. Tidningsutbudet har förbättrats med ungdomstidningar och fiske-, hund-, data- och biltidningar. En ny sida (dagens info) har skapats i datorn för att ge bättre kommunikation mellan mottagningens personal. Åtgärdslistan har förändrats genom tillägg av en ny ruta Provtagning kan ske vid ett annat tillfälle. Åtgärderna utvärderas Utvärderingen görs av patienter/föräldrar med samma enkät och av personalen på mottagningen. Det har blivit bättre plats för föräldrar och patienter att hänga kläderna och bänken underlättar för föräldrarna att ta av och på ytterkläderna på sina små barn. Det har blivit mer tydligt var man skall anmäla sin ankomst och var man skall plinga om receptionen är obemannad. Kommunikationen mellan personalen har blivit bättre och alla kan lätt se förutsättningarna för dagen, vilket i sin tur gör att vi inte överbokar i lika stor utsträckning. Detta har lett till att vi bättre kan hålla de bokade tiderna. Alla akutpatienter får redan i telefon reda på att det är en preliminär tid som de får och att det finns risk för lite väntan. Detta upplevs som positivt. Den senaste tidsstudien visade att väntetiden har minskat något och de som har fått vänta har till största delen varit akuta patienter som på förhand har blivit informerade om ev väntan. Antal patienter % 23% 22% 8% 6% 4% 1% 2% 1% 1% 1% 0% 0% Väntetid till läkare och sköterskor Husmor har blivit ansvarig för processen. Flödesmätningar skall göras 2 gånger per år. 5

9 Den andra processkartläggning: Sjuksköterskornas arbetsätt Genomförande I den andra processen har en kartläggning genomförts och det har gjorts en analys av den. Framgångsfaktorer samt utvecklings- och mätområden har tagits fram. Processen involverar i princip hela mottagningens verksamhet förutom utredning och uppföljning av barn med neuropsykiatriska problem. Dessa barn ingår ibland i processen om de har något annat hälsoproblem. Sjuksköterskorna har fått svara på en enkät angående den psykosociala arbetsmiljön. Svaren visade att sjuksköterskorna trivs mycket bra på arbetsplatsen och att de känner sig delaktiga i verksamheten. Det framgår också att sjuksköterskorna tycker att arbetet känns meningsfullt. Enkäten visade vidare att arbetsbelastningen upplevdes som mindre bra. I svaren angavs bl.a. att arbetet på grund av tidsbristen ibland kan kännas stressande och otillfredsställande. Det framgick vidare av enkätsvaren att återkopplingen till chefen upplevdes som mindre bra. Processen har analyserats. 6

10 Därefter har prioriteringsförslag arbetats fram. Arbetet inleddes med att följande områden utvecklades. SSK-telefon Inkontinens/Enures UVI Stödsamtal En arbetsgrupp för varje område har bestämts. Åtgärder och utvärdering De åtgärder som vidtagits med anledning av vår 2:a processkartläggning och utvärderingen av vilka effekter som erhållits redovisas här nedan under respektive processområde. SSK-telefon En ny telefonväxel har köpts in. Patienterna kan nu via tonvalsknappar välja om de vill komma till sjuksköterskerådgivningen eller om de vill komma till sekreterarna som hjälper till med receptförnyelser, intyg, ändringar av bokade tider och avbokningar. Man kan även välja att lämna ett meddelande och senare under dagen bli uppringd av en sjuksköterska. Den som inte har tonvalstelefon kopplas automatiskt till sjuksköterskorna. Telefonmätningar skall göras fortlöpande varje månad. De mätningar som gjorts hittills visar följande. Tillgängligheten har ökat. Antalet samtal som mottagningen kan ta emot har ökat med ca 50 samtal/vecka jämfört med en mätning som gjordes under samma period Antalet samtal till sekreterarna ligger rätt konstant mellan samtal/ vecka. Sjuksköterskornas telefonarbete har blivit mer inriktat på rådgivning. Belastningen är fortfarande mycket hög mellan och men samtalsfrekvensen har sedan blivit markant lägre under resten av telefontiden under förmiddagen. En jämförelse visar att det 2001 var 3-5 sjuksköterskor som svarade i telefonen på morgonen. Tack vare att sekreterarna tar en stor del av telefonarbetet och att till följd därav huvudsakligen renodlade rådgivningssamtal går till sjuksköterskorna kan telefonarbetet idag klaras av 2-3 sjuksköterskor. Antalet samtal på telefonsvararen ligger på ca 20-36/dag. Utvärdering Mottagningen har fått många positiva åsikter om den nya växeln av patienter och föräldrar. 7

11 Genom att styra samtalen så kommer de patienter som behöver råd och hjälp lättare till en sjuksköterska. Sjuksköterskorna upplever inte telefonen som stressande, vilket de gjorde förut. Vid hög arbetsbelastning på mottagningen kan numera telefonens meddelande ändras så att patienterna kan lämna meddelande och sedan bli uppringda när sjuksköterskorna har möjlighet. Detta har gjort att sjuksköterskorna inte känner sig stressade för att de inte har möjlighet att svara i telefonen under telefontiden. Sekreterarna har blivit mer delaktiga i det direkta patientarbetet. Inkontinens/enures En kartläggning och en analys av flödet för patienter som söker för inkontinens och/eller enures har genomförts. Kartläggningen omfattar allt från första kontakt till färdigbehandlad patient. Vårdprogram för inkontinens och enures har skrivits ner. Frågeformulär angående enures/inkontinens riktat till föräldrarna har utformats. Under en period har formulären använts och föräldrarna har intervjuats om hur de uppfattade utformningen av frågorna. En del ändringar fick göras innan de slutgiltiga formulären hade tagits fram. Mottagningen arbetar nu efter de vårdprogram som utformats. Utvärdering Vidare utvärdering kommer att göras kontinuerligt i det fortsatta utvecklingsarbetet. Urinvägsinfektioner Rutinerna angående urinprov har setts över. Vidare har en revidering av Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos barn arbetats fram. Vårdprogrammet skall pressenteras för barnläkare på Drottning Silvias BUS innan det sedan fastställs. Rutinerna för urinprovstagning har blivit mer tydliga och det kan redan nu konstateras att förändringen har gjort sjuksköterskornas arbete lättare och säkrare. Utvärdering Utvärdering av vårdprogrammet kommer att ske så snart det har fastställts och personalen har börjat tillämpa det. 8

12 Stödsamtal Mottagningen har kontakt med många familjer med barn som har någon långvarig eller kronisk sjukdom. Familjen/barnet är ofta knutet till en läkare och en sjuksköterska. Sjuksköterskorna har av och till mycket kontakt med dessa familjer för att ge råd och stöd framförallt med inriktning på den sjukdom eller det problem som barnet har. Med utgångspunkt i detta har vi försökt att se barnets/familjens behov i ett lite vidare perspektiv, där fokus inte sätts på själva sjukdomen utan på de psykosociala konsekvenserna som den kan föra med sig. Det gäller inte bara för barnet självt utan även för syskon, föräldrar och andra personer som är nära familjen. Därför har under våren 2005 en barnpsykiatriker tagits in på mottagningen en dag varannan vecka och han har då träffat dessa familjer. I de fall som en familj har haft stödkontakt med en sjuksköterska eller läkare är någon av dessa med vid samtalet med barnpsykiatrikern. Målet med denna mottagning är att skapa balans i familjen och att försöka ge alla en chans att komma till tals. Målet är också att motverka sjukdomens negativa konsekvenser för individerna och för familjen i sin helhet. Ett annat mål med satsningen på stödsamtal är att ge personalen på mottagningen fördjupningskunskaper i samtalsmetodik. Utvärdering Utvärdering av denna psykiatriska mottagning sker under våren och sommaren Den tredje kartläggningen: Information till allmänheten Genomförande I den tredje processen har genomförts en kartläggning och det har också gjorts en analys av den. Framgångsfaktorer samt utvecklings- och mätområden har tagits fram. Det beslutas att arbetet skall omfatta : Anslagstavlan Telefonrådgivning Hemsida 9

13 Anslagstavlan Personalen bestämmer gemensamt vilken typ av information som skall sättas upp. Hur lång tid informationen får sitta uppe är beroende av vilken typ av information det är fråga om. En person på mottagningen skall vara ansvarig för att hålla tavlan levande. Mottagningens husmor har tilldelats denna uppgift. Telefonrådgivning Det beslutats att olika PM för de vanligaste frågorna vid telefonrådgivningen och hur de skall besvaras skall upprättas. Föräldrar som rådfrågar personal på mottagningen skall få samma information oavsett vem de frågar. I största möjliga utsträckning skapas förutsättningar för att ha en dialog med samarbetspartners på BVC, skola och vårdcentraler om vilka råd som gäller. Arbetet inleds med att frågor och svar inom följande områden sammanställs: - hosta - diarré/kräkning - pollenallergi - feber - förkylning - maskinfektion - löss - fästingbett - mollusker - vårtor - streptokockinfektioner - öroninflammation - prickar. En mall har tagits fram med följande frågor som sedan används: - Vad är det? - Är det farligt? - Kan man göra något åt det? - Varför får man det? - Hur brukar det bli? - Är det bråttom? - Kan det vara något annat? - Tips från mottagningspersonalen. 10

14 Områdena delas upp mellan sjuksköterskorna och läkarna på mottagningen och var och en får för sina respektive områden lämna förslag på svar. Sedan sammanställs en mall med de frågor och svar som skall användas i telefonrådgivningen. Arbetet pågår och när det är klart skall alla på mottagningen granska förslagen innan de slutgiltiga dokumenten skrivs. Hemsida Arbetet påbörjas med att sekreteraren Lena Larsman utses som ansvarig på mottagningen för den externa hemsidan. Lena får 3-4 timmar/ vecka extra för att arbeta med hemsidan. Lena börjar med att ta kontakt med den person som är ansvarig för externa hemsidor i PVOområdet, Anneli Karling. Arbete pågår och mallar håller på att läggas upp. Lösenord för att få tillgång att arbeta med hemsidan är ej klart. Anneli Karling åter sig ansvar för att det ordnas. Det behövs köpas in program för att kunna hantera all information. Dessa program skall ITavdelningen sedan installera. Material till hemsidan har börjat diskuteras. Andra hemsidor har besökts för att få tips och idéer. En del av den information som skall finnas på hemsidan skall behandla sådan frågor som personalen ofta får vid telefonrådgivningen och som behandlas i upprättade PM om olika åkommor. Andra delar skall innehålla information om olika vanliga diagnoser, hur de utreds och behandlas. Från hemsidan skall man också kunna hämta hem de frågeformulär som idag skickas hem till föräldrarna vid speciella diagnoser. Arbetet med en extern hemsida är bara i sin linda och den kommer inte att kunna bli färdig inom ramen för projektet. En arbetsgrupp på mottagningen utses. Arbetsgruppen skall tillsammans med de andra barnmottagningarna i vår triangelrevision d.v.s barnmottagningarna i Karlstad och Karlskoga gemensamt ta fram förslag på hemsidans utformning. Utvärderingar Eftersom arbetet med promemoriorna för telefonrådgivningen och med framställningen av en extern hemsida ännu inte är avslutat har några utvärderingar inte beslutats. 11

15 Diskussion Målet har varit att få ett strukturerat och genomtänkt arbetsätt på mottagningen där alla personalkategorier är delaktiga i det kontinuerliga förändringsarbete som krävs för att ge optimal effektivitet och kvalitet. Målet är till stor del uppfyllt. Genom att arbeta med processer har strukturen blivit tydligare och förändringar blir utvärderade. Alla i personalen är delaktiga och engagerade i arbete och det har medfört att alla är överens om verkligheten. Personalresurserna har kunnat utnyttjas mer effektivt, vilket har gjort att vi lättare kunnat tillfredställa barn/föräldrars behov. Under de år som projektet pågått har det varit stora personalförändringar på mottagningen. Tre sjuksköterskor har slutat och två nya sjuksköterskor har börjat. Personalomsättningen har lett till att mycket arbete har fått läggas ned på att lära upp de nya sjuksköterskorna. Detta har i sin tur medfört att arbetsbelastningen har varit extra stor på de två ordinarie sjuksköterskorna. Arbetet med verksamhetsutvecklingen har pågått under hela projekttiden men ibland med litet lägre intensitet. Det har inte heller varit möjligt att göra allt det som bestämdes från början. Vid analysen av de olika kartläggningarna prioriterades ibland andra områden än de som från början var avsedda. Framför allt har arbetet med astmamottagningen för små barn med astma, som från början var tänkt som en klar del av vårt projekt (jämför VISA), fått vänta. Namnet på projektet bör därför numera vara VIS. Anledningen till ändringen var bl.a. att processkartläggningen av sjuksköterskornas arbete visade att astmamottagningen fungerade relativt bra och inte behövde prioriteras. Det visade sig i stället vara andra områden som var mer angelägna och som behövde prioriteras, t.ex. födoämnesprovokationer, som nu står närmast i tur. Tills dessa mer angelägna områden har kartlagts får astmamottagningen vänta. Det har blivit än mer tydligt att det är nödvändigt att revidera vårdprogrammen och rutinerna och skriva nya på de områden där det ännu inte finns något program/rutin. Nedskrivna rutiner och vårdprogram underlättar introduktionen och arbetet för ny personal och vården blir säkrare. Den enkät som sjuksköterskorna svarade på inför processkartläggningen sjuksköterskornas arbetssätt kan dessvärre inte anses relevant som jämförelse med en uppföljande enkät, eftersom det då inte blir samma personer som svarar. Däremot upplever sjuksköterskorna, gamla som nya, att arbetet med telefonrådgivningen är bra och inte känns stressat. 12

16 Förutom de rent mätbara parametrarna som väntan och tillgänglighet har projektet i sig fört med sig lite mer svårmätbara effekter. Personalens syn på förändringsarbete och det förhållandet att alla blivit mer delaktiga har skapat ett stimulerande och harmoniskt bra arbetsklimat på mottagningen. När projektet är avslutat kommer det fortsatta arbetet med mottagningens verksamhetsutveckling att falla inom ramen för den ordinarie verksamheten på mottagningen. Vi kommer att fortsätta att arbeta med våra processer och deras delprocesser utefter våra prioriteringsförslag. 13

17 Bilaga 1 ENKÄT Att anmäla sig, ringa in/kryssa för de alternativ som stämmer. Inga problem Oklart om och hur anmälan sker Tidsödande Lång kö Störde det Dig att andra kunde höra när du anmälde dig? ja nej Lämna förslag till förbättring: Väntetider Väntetiden innan jag/vi fick komma in till doktorn/sjuksköterskan var för lång: ja nej Väntetiden innan jag/vi blev omhändertagna för provtagning eller information var för lång: ja nej Hade du/ni behövt bättre information om väntetider? ja nej Väntrummet Miljön i väntrummet är bra för mig som förälder: ja nej Miljön i väntrummet är bra för mig som barn/ungdom: ja nej Synpunkter: vgv 14

18 Jag/vi är nöjda med det bemötande vi fick under tiden i väntrummet: ja nej Föreslå förbättringar: Telefon Hur tycker du vår telefonväxel fungerar? bra dåligt Synpunkter: Jag/vi som fyllt i enkäten är: patient mamma pappa Annan Tack för din medverkan! Personalen Barnmottagningen 15

19 Bilaga 2 FLÖDESSCHEMA vid patientbesök Besöksdatum: Typ av besök: Läkare Sjuksköterska Pia Forsberg Tidsbokat Akut/bokat samma dag Oanmält besök Antal personer med vid besöket: Ankom: Uppropad/läkare: Har tid: Sign: Till sköterska: Uppropad/sköterska: Sign: Besöket avslutat: 16

20 Bilaga 3 Övriga framtagna dokument Vårdprogram: - Enures - Inkontinens - UVI Frågeformulär: - Kiss i byxan - Enures Rutiner/PM: - Urinprov - Åtgärdslista Vid frågor om dessa dokument v g kontakta Barn och ungdomsmedicin, Mölnlycke på telefon

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

OVE Operations- och vårdenheten

OVE Operations- och vårdenheten OVE Operations- och vårdenheten CVU Rapportserie 2005:9 Projektledare: Anna Marmehed, sjuksköterska Bodil Andersson, operationssjuksköterska Frölunda Specialistsjukhus Operations- och vårdenheten Västra

Läs mer

Att patientanpassa en vårdcentral

Att patientanpassa en vårdcentral Att patientanpassa en vårdcentral Text: Marie Hanås, tjänstedesigner och varumärkesutvecklare Moa Carlsson, arkitekt och civilingenjör Patrik Olsson, ekonom och beteendevetare Patienter ställer allt högre

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 Förbättringsprogram och Team: Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Förbättra tillgängligheten

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar.

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar. Inledning Vårdcentralen Törnrosen har haft ett stort underskott på personal. Detta har lett till att vi tvingats se över vårt arbetssätt och inleda ett förändringsarbete redan innan vi gick kursen Bra

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Verksamhetsutveckling på Nuklearmedicin

Verksamhetsutveckling på Nuklearmedicin Verksamhetsutveckling på Nuklearmedicin 2005-01-01-2006-06-30 Projektledare: Johan Fredén Lindqvist, specialistläkare Nuklearmedicin, Klinisk Fysiologi, Område Hjärta-Kärl, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Centrum för Verksamhetsutveckling Tel: 031-7051674 Besöksadress: 1 Bakgrund Stora satsningar görs för närvarande inom Västra Götalandsregionen för

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys.

Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys. Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys. Magnus Appert Kommunhälsan Box 611 391 26 Kalmar Telefon 0480 450182 Fax 0480 450199 E-post magnus.appert@kalmar.se Handledare: Överläkare Bodil Persson

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Klamydiasmittspårning

Klamydiasmittspårning Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Carina Eliason, utvecklingsledare

Läs mer

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,

Läs mer

Lokaler för framtidens öppenvård. Workshop 2 16 september 2015

Lokaler för framtidens öppenvård. Workshop 2 16 september 2015 Lokaler för framtidens öppenvård Workshop 2 16 september 2015 DAGORDNING 09.30 Kaffe/registering 10.00 Introduktion 10.15 Föreläsningar 12.00 Lunch med uppgift 13.00 Redovisning av lunchuppgift 13.30 Tid

Läs mer

Välkommen till Lasarettet Trelleborg

Välkommen till Lasarettet Trelleborg Välkommen till Lasarettet Trelleborg 1 Lasarettet Trelleborg 1930 2010 2 Om Lasarettet Trelleborg 660 anställda 5 vårdavdelningar Övervakningsavdelning Operation/anestesi Akutmottagning kl. 8-20 Specialistmottagningar

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan råd- och stödverksamheten

Utvärdering enligt utvärderingsplan råd- och stödverksamheten sida (5) Utvärdering enligt utvärderingsplan råd- och stödverksamheten Enligt utvärderingsplanen för 007 ska ett antal brukarundersökningar genomföras. En av dem ska enligt utvärderingsplanen undersöka

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Syftet med att arbeta med Engagerade Medarbetare är att förtydliga mål hela vägen från organisationens ledning, via grupperna och slutligen individens

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

BEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen

BEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen BEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen Jan-Ola Westin Vc Ankaret Ref; Rapport - Öppna Prioriteringar i Primärvårdens Sjukgymnastik http://e.lio.se/prioriteringscentrum/pdf/slut%20primarvard%20sju

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

Vårdcentralen Vikbolandet

Vårdcentralen Vikbolandet Vårdcentralen Vikbolandet Välkommen till Vårdcentralen Vikbolandet Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, bokning av tid eller telefontid samt receptförnyelse sker via sjuksköterska. Sjuksköterskor:

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Sex och samlevnad i en modern skola

Sex och samlevnad i en modern skola Processbeskrivning Sex och samlevnad i en modern skola Januari 2004 Per Blanck och Eva Annerås Sex och samlevnad i en modern skola processbeskrivning Inledning Detta är en kortfattad redogörelse för arbetsprocessen

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Olika former av metodstöd

Olika former av metodstöd 5 Kapitel Olika former av metodstöd Processkartläggning är en viktig del av arbetet med verksamhetsutveckling för att bland annat definiera nuläget i den arbetsprocess som är tänkt att förändras. Samstämmighet

Läs mer

Välkommen till BUP Kärnan

Välkommen till BUP Kärnan Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER All personal på fritidshemmet är väl förtrogna med fritidshemmets uppdrag. Vi diskuterar

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 45 Deltagande team Barn- och ungdomspsykiatrins akutavdelning Vänerviken, Vänersborg Kontaktperson: Lillemor Forsberg, Vårdenhetschef

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

22% Ex.rökare Rökare Aldrig rökt

22% Ex.rökare Rökare Aldrig rökt Hur finner man de oupptäckta patienterna med KOL och hur hantera lindrig/måttlig försämring av KOL på vårdcentral? 2 Sjuksköterskor : astma/kol utbildning (15 p) allergi (15 p) tobaksavvänjning (4.5 p)

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol PM 1 (12) Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol En domstol är en professionell organisation eller en kunskapsorganisation på samma sätt som en skola eller ett sjukhus är det.

Läs mer

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att

Läs mer

Fördelning av de som svarat. 67% Patienter 33% Anhöriga

Fördelning av de som svarat. 67% Patienter 33% Anhöriga Fördelning av de som svarat 67% Patienter 33% Anhöriga Mål: Bidra till en ombonad känsla, lugn och ökad trivsel i väntrummet på akuten PGSA-cykel nr: 1 Mätning: Upplevelse av effekterna av bildspelet/enkät

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Ungefär hur många gånger har du haft någon form av kontakt med UM under de senaste 12 månaderna? Räkna även med telefonkontakt, brev, mail?

Ungefär hur många gånger har du haft någon form av kontakt med UM under de senaste 12 månaderna? Räkna även med telefonkontakt, brev, mail? FSUM Sammanställning av enkät för Västernorrland 2011-10-25 Jag är kön Antal Procent Tjej 172 91.5 Kille 16 8.5 Annat 0 0.0 Vet ej 0 0.0 Summa 188 100% 6 observationer saknar värde i variabel kön Hur fick

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF)

Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) 1 Bättre tillgänglighet på Hässelby vårdcentral Förbättringsarbete inom projektet Vård i Förändring (ViF) Teamets medlemmar Katalin Boér Ann-Sofie Danneholt Ulla-Märtha Cederhage Gun Rubeling Jan Holmstrand

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

Telefonrådgivning om sjuka barn

Telefonrådgivning om sjuka barn Telefonrådgivning om sjuka barn kunskap utveckling inspiration Samtalsprocess och samtalsmetodik lär dig att kvalitetssäkra din bedömning och hantera andrahandsinformation Bukbesvär hos barn hur ska du

Läs mer

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning och behandling inom BUP Göteborg finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer