Hur man genomför samråd inför ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kapitlet i Miljöbalken

Transkript

1 Hur man genomför samråd inför ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kapitlet i Miljöbalken Innehåll Inledning Särskilda bestämmelser Ärendegången fram till ansökan Här finns mer information Uppdaterad

2 Inledning Vad avses med vattenverksamhet? Med vattenverksamhet avses enligt Miljöbalken (MB) 11 kap 2 : 1. uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning i vattenområden, bortledande av vatten från eller grävning, sprängning och rensning i vattenområden samt andra åtgärder i vattenområden om åtgärden syftar till att förändra vattnets djup och läge. 2. bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta. 3. tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden samt utförande av anläggningar och åtgärder för detta, och 4. åtgärder som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål (markavvattning). 3 Med vattenanläggning avses en sådan anläggning som har kommit till genom en vattenverksamhet, tillsammans med manöverordningar som hör till anläggningen. 4 Med vattenområde avses ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. 5 Med vattentäkt avses bortledande av yt- eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutrivning eller bevattning. Med vattenreglering avses ändring av vattenföringen i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet. Med vattenöverledning avses vattenreglering genom överföring av ytvatten från ett vattenområde till ett annat. Tillstånd i miljödomstolen eller anmälan till Länsstyrelsen? Arbeten i vatten kräver normalt tillstånd eller anmälan enligt miljöbalkens bestämmelser om vattenverksamhet. Ansökan om tillstånd lämnas in till Miljödomstolen. Sedan 15 maj 2007 omfattas vissa vattenverksamheter av anmälningsplikt i stället för tillståndsplikt (11 kap 9a MB och förordning (1998:1388) om vattenverksamhet mm). Möjlighet till undantag från anmälnings- och tillståndsplikten finns enligt 11 kap 12 MB om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållanden. Det är verksamhetsutövaren som har ansvaret att visa på att undantagsmöjligheten kan användas. Länsstyrelsen kan hjälpa till med den bedömningen. Verksamhetsutövaren har juridiskt ansvar för eventuella skador som uppstår till följd av icke tillståndsgiven vattenverksamhet. Verksamhetsutövaren har alltid rätt att söka tillstånd via miljödomstolen. (9) 2

3 Inom Västra Götalands län gäller förbud mot markavvattning enligt 11 kap 14 MB. Länsstyrelsen prövar om dispens från markavvattningsförbudet kan ges, och kan även besluta om tillstånd i de fall alla berörda är sökanden och överens. Miljödomstolen meddelar tillstånd om annan än sökanden ska delta i markavvattningen eller om det framställs yrkande om tvångsrätt, ersättning eller inlösen. När sker samråd? Samråd sker innan miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) upprättas. Påbörja samrådet i god tid innan en ansökan om tillstånd ges in till miljödomstolen. Lagen ställer krav på att den som avser bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd alltid ska samråda med Länsstyrelsen och med enskilda som kan antas bli särskild berörda. Enligt 6 kap 5 MB ska Länsstyrelsens under samrådet verka för att miljökonsekvensbeskrivningen ska få den inriktning och omfattning som behövs i tillståndsprövningen. Tydliga riktlinjer från Länsstyrelsen förebygger krav på kompletteringar i ett senare skede i tillståndsprocessen. Syftet med MKB:n är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet kan få på människor, djur och miljö samt effekterna på samhälleliga intressen såsom hushållningen med mark, vatten, energi och den fysiska miljön i övrigt. Miljöpåverkan i såväl kort som långt tidsperspektiv, under både arbetsskede och driftsskede, bör ingå i beskrivningen. En MKB ska vara väl avgränsad och kunna läsas fristående och ska därför utformas som ett separat dokument. I samrådet ska väsentliga frågor, viktiga problem och alternativa lösningar lyftas fram i god tid vilket är viktigt för det fortsatta arbetet. Man ska även redovisa nollalternativet i en MKB, dvs. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om den planerade åtgärden inte genomförs. Avser ansökan markavvattning gäller inte kravet på MKB om miljöpåverkan är obetydlig (2 3 p Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar 1998:905). En anmälan av anmälningspliktiga vattenverksamheter ska innehålla den miljökonsekvensbeskrivning som behövs (förordning (1998:1388) om vattenverksamhet mm). Ofta är det i anmälningsärenden tillräckligt med annan information som uppgifter om sökanden, området, planerad miljöhänsyn, ritningar och tekniska beskrivningar, se Länsstyrelsens hemsida. När ska kommunen informeras? Länsstyrelsen anser det lämpligt att kommunen får information från sökanden i ett tidigt skede, även om detta inte är ett krav enligt 6 kap. 4 i MB. Det kan därför vara lämpligt att kommunen också är med vid ett inledande besök på platsen. Vart vänder man sig inom Länsstyrelsen? Vattenvårdsenheten på Länsstyrelsen hanterar ärenden som berör vattenverksamhet. (9) 3

4 Särskilda bestämmelser Skyddade arter För områden som hyser fridlysta eller andra skyddade arter kan dispens från artskyddsförordningen krävas innan planerade arbeten kan påbörjas. Skyddade arter kan dock vara svåra att upptäcka såvida inte utförliga inventeringar utförts. När det gäller arter som finns i vattenmiljöer kan även arbeten på land kräva dispens då arten lever delar av sitt liv på land (t ex grodoch kräldjur). Eftersom det i många fall kan vara svårt att avgöra behovet av dispens så bör försiktighetsprincipen tillämpas och ärendet anmälas inledningsvis som ett samråd till Länsstyrelsen. Mer information finns på Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens hemsidor. Områdesskydd Natura 2000 Om den planerade verksamheten riskerar att påverka miljön i ett Natura 2000 objekt som är skyddat av EU:s habitat- och artdirektiv eller fågeldirektiv kan en prövning av tillstånd enligt 7 kap 28 a MB behöva ske. Detta gäller även om Natura 2000 objektet som riskerar att påverkas ligger en bit ifrån själva vattenverksamheten. Se information på Sveriges länskartor, Det är viktigt att i ett tidigt skede utreda hur Natura 2000 objektet påverkas då detta har betydelse för den kommande tillståndsprövningen. För verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett Natura 2000 objekt ska en miljökonsekvensbeskrivning alltid innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 MB. Generellt biotopskydd För att bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet är vissa miljöer skyddade enligt lag, (generellt) biotopskydd. Denna lag innebär att det är förbjudet att bedriva verksamhet eller utföra åtgärder som kan skada dessa miljöer (såsom schaktning, utfyllning, grävning, igenläggning av öppna diken mm). Regeringen har beslutat att nedanstående miljöer omfattas av generellt biotopskydd, Alléer, källor med omgivande våtmarker i odlingsmark, odlingsrösen i jordbruksmark, pilevallar, öppna diken, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark och åkerholmar. Mer information finns på Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens hemsidor. Miljökvalitetsnormer En del vatten omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) enligt 5 kap MB. Det är dels fisk- och musselvatten och dels vatten som är vattenförekomster. MKN för fisk- och musselvatten Bestämmelser om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten finns i: 5 kap 1-3 MB Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (NFS 2002:6) Länsstyrelsens i Västra Götalands län föreskrift avseende förteckning över musselvatten som skall skyddas enligt förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (14 FS 2007:554) (9) 4

5 MKN för vattenförekomster Bestämmelser om miljökvalitetsnormer för vattenförekomster finns i: 5 kap 1-3 MB Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Länsstyrelsen Västra Götalands läns föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster (14 FS 2009:533) Information om de enskilda vattenförekomsternas miljökvalitetsnormer samt dess ekologiska och kemiska status 2009 finns i bilaga 1 och 2 till Länsstyrelsens föreskrift (14 FS 2009:533) och i databasen VISS, VattenInformationssystem Sverige. I Förvaltningsplanen för Västerhavets vattendistrikt finns utförliga beskrivningar av bland annat bakgrunden till normsättningen och principer för undantag. Ärendegång fram till ansökan Samråd (punkt 1-4) med Länsstyrelsen och enskilda berörda VU skickar en Samrådsredogörelse till Länsstyrelsen (punkt 5) Länsstyrelsen ger riktlinjer för utformning av MKB Länsstyrelsen fattar beslut om miljöpåverkan (punkt 6) Icke betydande miljöpåverkan Samråd med utökad krets Betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen informerar om vilka man ska samråda med Ansökan med MKB Lämnas till Miljödomstolen Figur 1. Schematisk skiss av ärendegång fram till ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. Beskrivning av ärendegångens ingående delar återfinns nedan. (9) 5

6 1. Verksamhetsutövaren (VU) anmäler ett samråd till Länsstyrelsen. I samband med detta ska ett underlagsmaterial ställas till Länsstyrelsens förfogande. Ett viktigt syfte med samrådet är att avgränsa särskilt viktiga frågeställningar att behandla i MKB:n. Länsstyrelsen rekommenderar att ett utkast till MKB tas fram och används som diskussionsunderlag i samrådet, se förslag på innehåll i faktaruta nedan. Länsstyrelsen informerar översiktligt om kända allmänna intressen, t.ex. naturvärden och befintliga underlag i form av natur- och kulturinventeringar. Länsstyrelsen är skyldig att ge vissa riktlinjer för innehållet i MKBn. 2. I vissa fall är det lämpligt att Länsstyrelsen och VU gemensamt besöker platsen för verksamheten. I så fall kontaktar Länsstyrelsen VU och bestämmer tid för möte. Vid ett platsbesök kan det också vara lämpligt att representanter för kommunen deltar. Viktiga problem avgränsas och aktuell krets av enskilda som kan tänkas vara särskilt berörda diskuteras. 3. VU sammanställer ett underlag för samråd med enskilda som kan tänkas bli särskilt berörda, tas fram innehållande uppgifter om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan (6 kap 4 MB). Se faktaruta nedan. Förslagsvis utökas det utkast av en MKB som togs fram inför samrådet med Länsstyrelsen (6 kap 5 MB). Underlag för samråd Administrativa uppgifter sökandes namn, adress, telefon, telefax, e-postadress, organisationsnummer, fastighetsbeteckning och fastighetsägare, kontaktperson eller miljöansvarig. Lokalisering beskrivning av alternativa lägen för lokalisering, i text och på skalenlig karta. Verksamhetens omfattning och utformning planerade anläggningar och åtgärder. Planförhållanden situationsplan (karta), avstånd till närboende och liknande. Planförhållanden (detaljplan, områdesplan, översiktsplan m.m.) och planbestämmelser Olika inventeringar och områden t.ex. riksintressen för naturvård, kulturvård m. m. Förutsedd miljöpåverkan påverkan på växter och djur, utsläpp till luft och vatten, buller m.m. 4. VU inleder samråd med enskilda som kan tänkas bli särskilt berörda (6 kap 4 MB), i första hand angränsande markägare, närboende, fiskerättsinnehavare, ägare till vattenanläggningar i närheten m fl. Vanligen sker det genom att informationen (lämpligen sammanställningen i punkt 3) lämnas skriftligt i brev. Den kan då även kompletteras med ett möte. Underlaget ska finnas tillgängligt för alla särskilt berörda. De brev som delas ut kan innehålla en kortfattad sammanfattning av underlaget till samrådet samt en hänvisning till var man kan få det fullständiga materialet. Om man väljer att endast informera brevledes är det viktigt att det anges när och till vem eventuella synpunkter kan lämnas. Informationen till berörda kan även inledas med en annons i tidningarna för att informera allmänheten. Information och samråd om projektet för närboende, företag, organisationer m.fl. kan ske skriftligen eller via annons i ortspressen. Som komplement kan informationsmöte hållas som tillkännages i ortspressen. VU sammanställer vad som framkommit under samrådet och sammanställningen ska senare bifogas ansökan. (9) 6

7 5. VU sammanställer resultaten från steg 3 och 4 i form av en samrådsredogörelse som sänds till Länsstyrelsen tillsammans med den information som berörda fått del av samt eventuella tillägg och revideringar som gjorts med anledning av vad som framkommit under samråden, se faktaruta nedan. Samrådsredogörelse Redovisning hur kallelse till samråden gått till Förteckning över vilka som informerats/deltagit i samråden samt underlaget för avgränsningar för vilka som informerats Kopior på eventuella informationsbrev, annonser mm Mötesprotokoll med synpunkter från samrådsmöten Sammanställning av synpunkter som inkommit på annat sätt än vid möten Sammanfattning av ovanstående med o Klargörande av problemställningar o Övervägande om alternativa lösningar behöver utredas o Avgränsning av sakfrågorna Eventuella åtaganden som sökanden gjort utifrån vad som framkommit under samråden 6. Länsstyrelsen beslutar om vattenverksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP) eller inte och skickar beslutet till VU (6 kap 5 MB). Om en verksamhet bedöms medföra betydande miljöpåverkan finns krav på att genomföra ett utökat samrådsförfarande och att vända sig till en vidare krets av enskilda samt fler statliga myndigheter. De verksamheter som alltid ska antas medföra betydande miljöpåverkan återfinns i bilaga till förordningen (1998:905) om MKB. Om verksamheten återfinns i bilagan kan det utökade samrådsförfarande med fördel påbörjas på en gång. I vissa fall kan en verksamhet bedömas medföra betydande miljöpåverkan trots att den inte finns med i bilagan. Detta kan t.ex. vara om verksamheten har stor lokal påverkan. Utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) I en MKB bör finnas uppgifter om: o vem som söker o friluftsliv o vilka fastigheter som berörs o nuvarande skyddsformer o vad ansökan avser o energi- och kemikalieanvändning o hur anläggningar ska utformas o buller o hur åtgärder ska ske o miljökvalitetsnormer enligt 5 kap MB o alternativa lägen o planerade åtgärder för att begränsa o nollalternativet, dvs. en beskrivning av påverkan på hälsa och miljö konsekvenserna av att verksamheten inte o hushållning med mark och vatten kommer till stånd o effekter vid olyckor o avrinningsområde o en sammanfattning av hälso- och miljöeffekter av den planerade verksam- o vattenflöden och vattenstånd o nuvarande markanvändning heten avseende både lokala och globala aspekter o bebyggelse o miljöns känslighet o en icke-teknisk sammanfattning av o befintliga natur- och kulturvärden innehållet i MKB:n. (9) 7

8 Miljökonsekvensbeskrivning vid betydande miljöpåverkan Miljökonsekvensbeskrivningen ska enligt 6 kap 7 MB innehålla följande om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan: En beskrivning av verksamheten med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning. En beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas t.ex. hur det ska undvikas att verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. överträds. De uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten väntas medföra. En redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten inte kommer till stånd. En icke teknisk sammanfattning av uppgifterna i punkterna ovan. 7. VU upprättar en MKB enligt 6 kap 7 MB. Observera att omfattningen av MKB ska stå i proportion till verksamhetens miljöpåverkan, se vidare i kap 6 i MB. Dessutom ska vid betydande miljöpåverkan alltid en utökad beskrivning av ingå i en MKB, se faktaruta ovan. 8. VU upprättar en ansökan enligt 22 kap 1 MB som sänds tillsammans med MKB:n till Miljödomstol eller om det gäller markavvattning till Länsstyrelsen. För närmare information kring handläggningen vid Miljödomstolen kontakta någon av miljödomstolarna i Vänersborg eller Växjö. Miljödomstolen i Växjö prövar ärenden inom avrinningsområden till Vättern inom Västra Götaland. Miljödomstolen i Vänersborg prövar ärenden inom övriga delar av Västra Götalands län. Här finns mer information Lagtexter Beställs från ex. Fritzes Förlag AB, Kundtjänst, Stockholm, tel eller söks på t ex o Miljöbalken SFS 1998:808 o Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet SFS 1998:812 o Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar SFS 1998:905 Vattenmyndigheterna Information om statusklassning av svenska vatten enligt vattendirektivet finns i VISS, Naturvårdsverket Handböcker och allmänna råd för olika verksamheter, t ex. Vattenverksamheter och Markavvattning. Tel , Webbadress: (9) 8

9 Boverket Tel , Webbadress: Länsstyrelsens adresser Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vattenvårdsenheten Göteborg, Vänersborg eller Mariestad Telefon Miljödomstolarnas adresser Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen, Hamngatan 6, Vänersborg, Telefon: Växjö tingsrätt, Miljödomstolen, Kungsgatan 10, Box 81, Växjö, Telefon: Förkortningar MB = miljöbalken MD =miljödomstolen MKB = miljökonsekvensbeskrivning VU = verksamhetsutövaren Framsidans foto: Brokvarn, Tidaholms kommun, Hans Hellman, Forsviks Industriminnen (9) 9