Anteckningar Kommunberedningen

Transkript

1 Anteckningar Kommunberedningen Plats: Ullared Tid: kl kl Närvarande Politiker Mats Eriksson (ordf.), Lise-Lotte Bensköld Olsson, Stefan Bengtsson (27/1), Per Stané Persson, Dag Hultefors, Elisabet Babic, Kjell Henriksson, Anders Rosén, Mari-Louise Wernersson, Per Svensson, Ann-Charlotte Stenkil, Jana Nilsson, Hans Forsberg, Eva Borg (27/1), Ronny Löfquist och Henrik Erlingsson Tjänstemän Catarina Dahlöf, Jörgen Preuss, Henry Bengtsson, Carl Bartler, Ann-Charlotte Järnström (28/1), Nils Danred, Per Borg och Pia Wiberg Förhinder Carl-Fredrik Graf och Rolf Landholm Minnesanteckningar Inledning Mats Eriksson hälsade alla välkomna till KBs tvådagarsinternat. Målet med de två dagarna är att få till stånd en verksamhetsplan för 2016 men även att samtala om roller och arbetsformer. Det som förenar oss, trots våra olika roller, är att vi tillsammans kan göra något bra för Halland. Presentation av Varbergs kommuns nya kommundirektör Carl Bartler. Mari-Louise Wernersson hälsade alla välkommen till Ullared och berättade lite kort om Gekås och Ullared. Catarina Dahlöf berättade om upplägget för internatet. Hur går det för Halland? Jörgen Preuss informerade om Tillväxtstrategi för Halland, som innehåller tre målområden som också Kommunberedningens verksamhetsplan 2015 knöt an till: - Hög attraktivitet - Stark konkurrenskraft - Fler i arbete WSP har tagit fram en jämförelse av hur regionala drivkrafter för svenska regioner står sig i ett europeiskt perspektiv (Regionernas kamp): Syftet med denna rapport är att beskriva vilka de regionala drivkrafterna är, belysa hur svenska regioner står sig i ett europeiskt perspektiv samt lyfta fram hur svenska regioner och kommuner har utvecklats med avseende på ett antal centrala utvecklingsindikatorer. Avslutningsvis diskuteras några frågeställningar för att bejaka en positiv utveckling för svenska regioner. Tillväxtens drivkrafter: - Inflöde: arbetskraft, kapital, kompetens - Regional infrastruktur: fysisk, kunskaper, socialt kapital - Innovationssystem: innovationer, entreprenörskap, nätverk och kluster - Ramverk: nationella nätverk, lagstiftning Sida 1 av 14

2 Mått (indikatorer) på tillväxtens drivkrafter: - Demografi/Befolkningsutveckling - Produktion/Inkomster (BRP) - Utbildningsnivåer - Sysselsättning - Företagens villkor - Näringsliv Fakta om Halland (se även bifogat bildspel): Befolkning: invånare i Halland. Stark befolkningsutveckling i Halland jämfört med riket. Hög medellivslängd i Halland jämfört med riket. Sida 2 av 14

3 Inrikes flyttnetto efter län: 1) Stockholm 2) Skåne 3) Halland - Målet för Halland är årligen, uppnått tal 2014 är 971. Förändring lönesumma per sysselsatt nattbefolkning: 1) Västmanland 2) Norrbotten 3) Halland - En lönesumma som ökar, något större ökning än snittet i Sverige. Sida 3 av 14

4 Utveckling av BRP per sysselsatt ( ): Dippar något i slutet av tidskurvan. Svagare utveckling än riksgenomsnittet sedan Sida 4 av 14

5 Utveckling av förädlingsvärdet (dvs. hur bra företagen går): Halland har en bättre utveckling än snittet i Sverige, liten dipp i slutet av tidslinjen bl.a. pga. Pilkington. Nystartade företag per 1000 invånare år 2013: Halland på fjärde plats, strax under riket och efter Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Sida 5 av 14

6 Diskussion om vilken typ av företag som ligger bakom siffrorna, ex. hur stor andel är tillväxtföretag som ser en global marknad/har ambition att växa, vilka branscher, vilka företag? Halland börjar likna en storstadsregion sett till företagssammansättningen. Tillverkande är den dominerande sektorn. Företagsstödjande sektorn är något låg. Ortstjänster är nästan en tredjedel. Rekommendationer: Identifiera branscher som har en potential att växa speciellt om företagsstödjande sektor. Företag är beroende/påverkas av kapital, kompetensförsörjning, regelverk och det offentligas roll. Vad kan Halland göra? Det går bra för Halland: - Befolkningen växer - Attraktiv boendemiljö - Växande arbetsmarknad - Sysselsättningen är hög - Utbildningsnivån ökar - God hälsa - Stabilt och växande näringsliv Men.det finns utmaningar: - Befolkningen ökar inte i hela Halland - Utanförskap - Skolavhopp - Ojämlik hälsa - Svårigheter för personer med utrikes bakgrund på arbetsmarknaden - Jämställdhet Kunskap är en nyckel! Bostäder likaså. Ytterligare statistik samt uppföljning av Tillväxtstrategin finns på Sida 6 av 14

7 Vad skapar framgång för tillväxt? Samverkan är ett avgörande verktyg. Vilken roll har kommunberedningen i detta governance och hur ska Kommunberedningen då arbeta? Sida 7 av 14

8 Reflektion om Kommunberedningens uppdrag, roller och framgångsfaktorer. Henry Bengtsson och Jörgen Preuss reflekterade kring Kommunberedningens uppdrag, roller och framgångsfaktorer. Ur Överenskommelse om kommunberedning: 1 Kommunberedningen i Region Halland är ett organ för information, samråd och sam-verkan mellan Region Halland och Falkenbergs kommun, Halmstads kommun, Hylte kommun, Kungsbacka kommun, Laholms kommun samt Varbergs kommun i frågor som är av gemensamt intresse och som anges nedan. Kommunberedningens uppgifter är - att samordna de regionala utvecklingsprocesserna med de kommunala processer som har ett regionalt intresse, - att initiera kommunal samverkan för att utveckla och effektivisera kommunal verk-samhet samt diskutera frågor inom hälso- och sjukvården som inte kan eller ska lösas lokalt, såsom avtals- och policyfrågor, - vara ett forum för kommunal omvärlds- och intressebevakning. Obligatoriska frågor för kommunberedningen är regionalt utvecklingsprogram, läns-transportplan, kollektivtrafik, regionalt tillväxtprogram, folkhälsopolicy, regionala kultur-politiska strategier och gemensamma EU-frågor. Andra frågor kan väckas av Region Halland och kommunerna. Diskussion om Kommunberedningens uppgift. Vilken är den? Vad kan och vill vi göra tillsammans som också ger effekter? Vad kan vi påverka tillsammans? Vad tjänar vi på att göra ihop? När vi blir överens, hur kan vi då arbeta för att nå det målet? Vi behöver hitta prioriteringar som vi kan enas kring. Inte försämra för kommuner som går bra utan snarare sprida det goda till samtliga kommuner. Lära av varandra. Kopplingar söderut och norrut. Externa kontakter söderut och norrut. Samverkan utanför gränsen, ex. Norra Halland Göteborg, Södra Halland Skåne. Hur tjänar Kungsbacka på en samverkan söderut och hur tjänar Laholm på en samverkan norrut? Troligt att Halland alltmer kommer dra norr- respektive söderut. Och hur ser vår samverkan inåt landet ut? Framgångsfaktor: hitta våra gemensamma delar och driva de framåt. Komptensförsörjning Infrastruktur Boende Sida 8 av 14

9 Grupparbete Resultat av grupparbete kring följande frågeställning: Utifrån fakta om Halland, egna dialoger på hemmaplan, vad behöver KB fokusera på 2016? Fokus/Område 1 Utbildning/Kompetensförsörjning - Validering - Kompetensplattform - Vad är det vi kan/ska samarbeta kring? - Vuxenutbildning, YH, högskola - Gymnasiesamverkan - Trainee, praktik, lärling (se även 7) 2 Infrastruktur - Roller - Prio - Västkustbanan / E6 - Bredband 3 Digitalisering 4 Internationalisering - Bryssel 5 HH mer samarbete 6 Bostäder - KB ingen roll? - Utnyttja hela Halland - Styra planfrågor - Länsstyrelsen - Bostadsbyggarkluster - Bostadsbolag - Roller 7 Arbetslöshet - Trainee / Praktik (se även 1) 8 Destinationsutveckling 9 Grön tillväxt 10 Kulturplanen 11 Hälso- och sjukvården 12 Landsbygd / Stad 13 Komptensförsörjning Integration Hälsogapet Infrastruktur Boende 14 Markfrågan - Företag - Bostäder 15 Samhällsservicen - Måste följa med (civilsamhället mm) 16 Riskkapital - Kompetensförsörjning - Tillväxt utifrån företagens situation Sida 9 av 14

10 Sida 10 av 14

11 Fokusområden 2016 Utifrån de 16 områdena ovan enades därefter Kommunberedningen om följande tre fokusområden för 2016: Infrastruktur, Bostäder och Kompetens. Kopplat till respektive fokusområde fördes även en diskussion om målbilder men även aktiviteter kopplade till målbilderna. Här behöver fortsatta diskussioner föras innan KB landar i en målbild med tillhörande aktiviteter. Vilken är målbilden och vilka aktiviteter behöver genomföras för att nå målet? Bilden av Halland: Fokusområde Målbild 2016 Aktiviteter Infrastruktur Bostäder Kompetens Strukturerat samarbete med angränsande regioner Positionspapper för Halland Skapa förutsättningar för att bygga fler bostäder Nybyggnationen som en del av samhällsutvecklingen och förbättrad integration Kunskapslyft Gemensamt system/gemensam modell för validering/matchning Utveckla gymnasiesamverkan Sida 11 av 14 Avtal med VGR och RH om fyrspår mellan Kba-Gbg Kommunikationer norrut, söderut, österut och västerut Västkustbanan norr- och söderut Process i Kommunberedningen Analysera hur vi kan nyttja EU-pengar Kartlägga/analysera hinder för nybyggnation. Förutsättningarna ser olika ut, ex. tillgång till personal i företag (hör samman med Kompetensområdet ovan). Hänger också ihop med infrastruktur. Bidrag för nybyggnation av hyresrätter? Minimera tiden från idé till byggstart: Vad hindrar byggandet från att komma igång? Ex. Länsstyrelsen, utbyte mellan kommunerna, finansiering, detaljplaneläggning Gemensamt påverkansarbete i Halland (ex. DN-debatt) Bostadsseminarium: Samla branschen utifrån ett utvecklingsperspektiv Först kartlägga vad vi vet, sen om behov finns: a) Kartlägga näringslivets behov av kompetens för att utveckla företagen. b) Placera utbildning för att försörja näringslivet. c) Kartlägga kommunernas och regionens behov av kompetens (ex. vård, skola, omsorg). Bjuda in gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic. Metodutveckla SFI Förberedande svenskautbildning

12 Sida 12 av 14

13 Fortsatt arbete med Bilden av Halland Kommunberedningens VP Arbetsgång: Respektive KB-representant tar hem diskussion och resonerar kring fokusområden med sin kommunstyrelse (utifrån minnesanteckningarna från detta möte) - Koppla integration till samtliga tre områden fokusområden - Väga de gamla målen i VP Halland 2015 mot de nya vid nästa mötestillfälle. Vad har vi gjort och vad finns kvar att göra och som då bör flyttas med till 2016? - Vad är det vi vinner på att göra gemensamt inom ramen för respektive fokusområde? - Kopplat på Hög attraktivitet, Stark konkurrenskraft, Fler i arbete - Tre fokusområden för kommunberedningen (triangeln): viktigt signalvärde som KB sänder ut för Hallands bästa. - Aktivitetsplan både vad man kan göra hemma och vad vi kan göra gemensamt. Hur ska vi jobba med de tre fokusområden som vi har valt ut? CGH tittar på strukturen och tar tillbaka detta till KB. - Finns det målbilder som sträcker sig längre än 2016? - Viktigt att även tänka kommunikationsplan. Sida 13 av 14

14 Utkast till agenda för Kommunberedningen den 17 februari: 1) Uppsamling Vad finns kvar sedan 2015? Och vad gör vi med det? Samtliga förebreder sig genom att titta på VP Halland Även titta på de tre fokusområdena, KBs arbetsformer/roller samt regionförstoringsfrågan. 2) Information och kompetensöverföring avseende infrastruktur 3) Trafikverket medverkar (Håkan Vennerström deltar) 4) Bilden av Halland fortsatt arbete 5) Ev. regionindelningsfrågan Utkast till agenda för Kommunberedningen den 23 mars: 1) Trafikförsörjningsprogrammet 2) Fortsatt kompetensöverföring om de två övriga fokusområdena (bostäder och kompetens) 3) Bilden av Halland någorlunda klar 4) Regionindelningsfrågan - Kommunikationsplan efter kartan den 9 mars (vara tydliga, inte göra oss ovän med regeringen och grannar, visa resultat/siffror) Regionindelningsfrågan Återkoppling från mötet med Indelningskommittén (Barbro Holmberg och Kent Johansson) som träffade RSAU i Halmstad i januari. Utgångspunkten var ansvarskommitténs kriterier. Inte så stort fokus på sjukvården och demokratifrågan. Ställde frågan om vad det är som ska lösas med stora regioner? Inget svar på den frågan från Indelningskommittén. RSAU fick dock möjlighet att utveckla sitt svar till Indelningskommittén. Ansvarskommitténs tidigare kriterier har nu ersattas av fyra nya utgångspunkter: 1) jämnstarka regioner 2) kapacitet att bygga strukturer för regional utveckling 3) förmågan att ansvara för regionsjukvård 4) utgå från befintliga samverkansmönster Datum: Den 5 februari (i anslutning till ÄstadForum) äger en träff rum med näringslivet för att diskutera/informera om regionindelningsfrågan. Den 8 februari kommer hallandsbänken till Halmstad för att bl.a. träffa RSAU. Den 29 februari lämnas en lägesrapport till regeringen. Den 9 mars kommer en karta att presenteras för samrådsgruppen. Den 10 mars anordnar Halland ett riksdagsseminarium (troligtvis fm). I april anordnas fyra regionala seminarier. 30 juni kommer ett delbetänkande Sommaren 2016 deltar RSAU under Almedalsveckan Sida 14 av 14