Vervas erfarenheter från SKEA-projektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vervas erfarenheter från SKEA-projektet"

Transkript

1 Vervas erfarenheter från SKEA-projektet

2 1 Erfarenheter från SKEA-projektet 6 2 Bakgrund Syfte Metod och avgränsningar Projektorganisation 8 3 Genomförande Etapp 1 - Förstudie Begrepp Leverantörskartläggning Etapp 2 - Projektplanering Etapp 3 - Projektgenomförande Etapp 4 och 5 Projekttest/pilot samt Spridning och utvärdering 12 4 Slutord och reflektioner Slutord Reflektioner 13 5

3 1 Erfarenheter från SKEA-projektet Målsättningen med Vervas arbete inom ramen för regeringsuppdraget för att främja en ökad användning av elektronisk handel inom offentlig sektor, är att skapa förutsättningar för en effektiv offentlig organisation med hjälp av elektroniskt stöd för inköps- och fakturaprocessen. Elektronisk handel införs i allt högre utsträckning i såväl näringsliv som offentlig förvaltning. Erfarenheter av nyligen genomförda projekt har visat att genom samverkan mellan flera kommuner frigörs betydande resurser som ger förutsättningar för ett effektivare och bättre införande/genomförande. Detta innebär att kostnaderna kan hållas nere samtidigt som erforderliga resurser avsätts för respektive organisation för att erhålla hög kvalité och nå beslutade målsättningar inom avsatt tid. Kommunförbundet Skåne har bedrivit ett flertal samverkansprojekt med ett antal kommuner. Modellen i Skåne bygger på arbete i kommungrupper med en extern projektledare men efter varje deltagande kommuns förutsättningar. En omfattande projektplan med särskild fokusering mot successiv förankring i respektive kommuns organisation har visat sig framgångsrik. Från kommuner som ännu inte kommit så långt i sitt utvecklingsarbete har det framförts önskemål om att Kommunförbundet Skåne ska ta initiativ till ytterligare projekt enligt den samverkansmodell som tidigare tillämpats. Projektarbetet fokuserar i första hand på förändringar i de kommunala inköpsprocesserna och de effektiviseringar som nya arbetsformer och ny teknik kan ge. 6

4 2 Bakgrund Våren 2005 inkom till Verva (tidigare Statskontoret) en förfrågan från Kommunförbundet Skåne om stöd till finansiering av ytterliga två samverkansprojekt enligt ovanstående modell. Varje projektgrupp skulle bestå av fyra till sex kommuner och från kommunens sida bemannas av en projektansvarig per kommun samt en ansvarig i projektets styrgrupp. Vervas medverkan innebar deltagande i både projektarbetet och styrgruppen. Ändamålet med Vervas delaktighet var att samla, koordinera, analysera och kvalitetssäkra projektets resultat i syfte att utveckla en vägledning för genomförande av e-handelsprojekt i offentlig sektor. Projektets resultat är en del av flera underlag som ligger till grund för framtagandet av vägledningen. En utvärdering av det första projektet SKEA IV (SKånes Elektroniska Affärer) som Verva deltog i har resulterat i en rapport som skrivits av Handelshögskolan på uppdrag av Verva, Lärdomar och reflektioner från SKEAprojektet 1. Rapporten skall på vetenskaplig grund visa på erfarenheter och utfall av att i gemensam projektform införa elektronisk handel i kommunerna. Den har även belyst nyttan och svårigheten av att offentliga organisationer går ihop och gemensamt genomför införandeprojekt av e-handel. Därtill ska rapporten vara normativ i form av direktiv och råd som bygger både på vetenskapliga grunder och från SKEA-projektet. 2.1 Syfte Syftet med detta dokument är att komplettera nämnda rapport med Vervas egna erfarenheter och observationer från projektet. Erfarenheterna har även resulterat i ett dokument som beskriver en samverkansmodell utifrån de nyttor och svårigheter vi själva upplevt i projektet. Modellen skall inte ses som styrande utan pekar på framgångsfaktorer som är viktiga vid genomförande av projekt i samverkan, se bilaga Modell för samverkan vid införande av elektronisk handel. 1 Lärdomar och reflektioner från SKEA-projektet, diarienr 2006/

5 2.2 Metod och avgränsningar SKEA IV startade september 2005 med fyra kommuner; Skurup, Hörby, Bjuv och Båstad. I november meddelade Båstads kommun att de inte längre ville delta i projektet med anledning av att de dels saknade resurser för deltagande i projektet samt att de upplevde sig ha kommit längre än de övriga kommunerna. Då projektet var långt gånget beslutades det ändock att fortsätta enligt plan med de kommuner som kvarstod. Projektet var indelat i fem etapper; Förstudie, Projektplanering, Projektgenomförande, Pilotprojekt, Spridning och utvärdering. Verva deltog inte aktivt i de två sista etapperna så erfarenheter av hela införandet är inte möjligt att redovisa här. Det bör dock betonas att uppföljningen (etappen spridning och utvärdering), är en viktig del i utvecklingsprojektet då det är först här man kan följa upp och mäta effektmålen, d v s se om projektet lyckats uppnå den effektivisering som var målet. 2.3 Projektorganisation Projektledare, konsult Bjuvs kommun Skurups kommun Hörbys kommun Kommunförbundet Skåne Verva, Verket för förvaltningsutveckling Ansvarig för SKEA IV och kontaktperson på Verva: Michaela Kanti, delprojektledare inom regeringsuppdraget att öka användningen av offentlig elektronisk handel, tfn , e-post: Vervas deltagande i projektet pågick under tiden september 2005 t o m juni Verva deltar även i SKEA V som började i april 2006 och kommer att avslutas i maj

6 3 Genomförande Verva har, inom ramen för regeringsuppdraget att främja e-handel inom offentlig sektor, bidragit med finansiering och kunskapserfarenheter till två projekt för införande av elektronisk handel inom kommuner i Skåne. Projekten har bedrivits i samverkan mellan flera kommuner. Vervas syfte med att medverka har varit att studera hur denna typ av projekt kan bedrivas i samverkansform för statliga myndigheter och vilka effekter samverkan kan ge. De projekt Verva medverkat vid är SKEA IV och SKEA V. Studien har skett under SKEA IV men under bearbetningen har även erfarenheter från SKEA V tagits i beaktande. Projekten har bedrivits individuellt inom varje kommun men hållits samman av ett centralt projekt och en central projektledare med uppgiften att bidra med kunskap och erfarenheter avseende införande av e-handel. I den centrala projektledarens arbetsuppgifter har det även ingått att ge stöd i form av projektledarutbildning, processkartläggningar, mallar, exempel och erfarenheter samt förmedlat kontakter med kommuner och organisationer som genomfört utvecklingsprojekt och infört e-handel. Syftet med att bedriva kommunernas utvecklingsprojekt i samverkan har varit att skapa en gemensam plattform för att underlätta spridning av erfarenheter och bedriva kompetensutveckling. Den centrala projektledaren och Verva bidrog med erfarenheter från tidigare projekt och hjälpte till att identifiera framgångsfaktorer och risker med projekten. Verva bidrog även med omvärldsbevakning utifrån ett nationellt och internationellt perspektiv. Inom gruppen genomfördes även utbildningar i projektmetodik och elektronisk handel samt processkartläggning. Projektet startade i september 2006 med en utbildning av kommunens deltagare i genomförande av projekt, en enkel projektmetodik kallad ITOP 2. Metodiken bygger i huvudsak på gängse regler enligt de flesta projektmetodiker som finns på marknaden. Därefter inleddes etapp 1 på allvar. 2 Egenutvecklad projektstyrningsmodell av Skårbratt Konsult AB. För att öka förståelsen av teorin ingår många praktiska gruppövningar. Projektstyrningsmodellen är generell och passar såväl mjuka som hårda projekt. 9

7 Nedan visas de etapper som ingick i SKEA-projektet. Verva har inte deltagit aktivt i etapp 4 och 5. Från Idé till. färdig produkt Idé beskrivning Förstudie Projektplan Processkartäggning Test/pilotprojekt Utvärderingsrapport Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3 Etapp 4 Etapp 5 Idé Förstudie Projekt- Projekt- Projekt- Spridning värdering planering genomförande test/pilot Utvärdering 3.1 Etapp 1 - Förstudie Första etappen, Förstudie, var krävande för alla parter. Dels på grund av att förankring av projektet ännu inte var klar hos alla kommuner samt att projektledarna behövde aktiv stöttning. Mötena för samverkansprojektet hölls en gång per vecka och mycket tid lades på att ta fram underlag till projektbeskrivningen Begrepp Elektronisk handel är allt från behov till statistik och det är lätt att förvilla sig bland alla begrepp och innebörder. Därför ägnades många möten i den första etappen till förklaringar och förståelse för vad e-handel innebär. Efter följde många diskussioner kring vilken målsättning som var rimlig för respektive organisation. Alla kommuner var fokuserade på att effektivisera sina fakturaprocesser men det visade sig att om man vill effektivisera fakturaprocessen måste man även inkludera inköpsprocessen. Det innebär inte nödvändigtvis att man också behöver införa ett elektroniskt stöd för inköp men p g a att processerna är naturligt integrerade i varandra bör man även se över sin inköpsprocess och effektivisera densamma. Detta gjordes av nästan alla deltagande kommuner då de insåg vinsterna i detta. 10

8 3.1.2 Leverantörskartläggning Därefter började det stora arbetet med att kartlägga vilka leverantörer man gör affärer med. Kommunerna fick då gå igenom leverantörsreskontran och även kartlägga vilka leverantörer som kunde hantera EDI, Svefaktura alternativ skanning. Detta arbete resulterade att kommunerna kunde besluta sig för vilket/vilka mål som var rimliga för dem utifrån sina förutsättningar. Projektbeskrivningarna började ta form och målsättningar för respektive projekt sattes. 3.2 Etapp 2 - Projektplanering Etapp två, som var den kortaste, genomfördes under december månad I denna etapp tog vi bl a fram intressentanalyser, genomförde riskanalys för respektive kommun och diskuterade varandras projektbeskrivningar och hur de kommit fram till sina slutsatser. I vissa fall var alltför höga mål satta och tidplanerna var snäva. Efter diskussioner inom gruppen kom projektbeskrivningarna att ändras. Det upplevdes som positivt och lärorikt av alla deltagare att vi gick igenom beskrivningarna gemensamt. Projektbeskrivningarna tog sin slutliga form och levererades till kommunernas beställare som beslutade att utvecklingsprojekten skulle genomföras i samverkan. 3.3 Etapp 3 - Projektgenomförande Den tredje etappen började med en processutbildning i två dagar där vi delades in i grupper efter kommuntillhörighet. Då Bjuvs kommun enbart hade en deltagare deltog Verva i deras grupp. Vi fick börja med att kartlägga befintliga inköps- och fakturaprocesser i respektive kommun och tidsberäkna dessa för att kunna bedöma hur vi skulle kunna effektivisera dem. Kartläggningen tog sin tid och deltagarna upptäckte till sin förvåning att processen för att behandla en faktura, d v s från fakturan inkommit tills den är betald och slutbehandlad, tog längre tid än vad man först trott. Desto roligare var det att se att man kan effektivisera denna process på ett enkelt sätt. Därefter behöver man få in ett elektroniskt stöd som stödjer den nya framtagna processen. Det bör betonas att det är kartläggningen och förändringen av processen som lägger grunden för en effektivisering av organisationens stödfunktioner. 11

9 3.4 Etapp 4 och 5 Projekttest/pilot samt Spridning och utvärdering Då Verva inte deltog aktivt i de två sista etapperna kan erfarenheter från dessa inte redovisas. 12

10 4 Slutord och reflektioner 4.1 Slutord Överlag var alla inblandade positiva och nöjda med projektet och resultatet av detsamma. Det bör inte desto mindre betonas att det krävs olika angreppssätt och engagemang från den centrala projektledaren i de olika etapperna. Vid de två första etapperna krävs det ett engagerat deltagande av alla parter. Dock är det av stor vikt att den centrala projektledaren aktivt kan och orkar stötta varje kommun utifrån dess förutsättningar. Detta ställer stora krav på projektledaren som dels måste vara en moderator och stöttepelare för projektledarna, dels inneha expertkunskaper inom e-handel samt kunna agera med pondus. En annan viktig lärdom är att det inte får sättas alltför stort fokus på att producera dokumentation bara för dokumentationens skull. Det viktiga är att ha en bra och realistisk planering, förankring hos ledningen av projektet, involvera berörd personal och arbeta för en accept av förändringarna i arbetssätten. Ytterligare en viktig faktor är i tidigt skede ta fram en kommunikationsoch utbildningsplan. Vad gäller den tredje etappen, Projektgenomförande, räcker det med att den centrala projektledaren finns där för att kunna stötta vid behov eftersom projektledarna från kommunerna vid denna tidpunkt är varma i kläderna och mer erfarna. Samverkansmötena behöver inte hållas så frekvent som en gång per vecka utan det räcker med varannan alternativt var tredje vecka. Engagerade egna medarbetare som stöttas av organisationens ledning och som dessutom deltar i det lagarbete som ett samverkansprojekt innebär har visat sig vara ett framgångskoncept för organisationer som inte har omfattande egen utvecklingskapacitet eller erfarenhet/kunskap inom e-handel. Att enbart ha externa utredare/konsulter i detta omfattande förändringsarbete, som kräver grundlig förankring i organisationen, har inte visat sig framgångsrikt då interna resurser med förankring i och förståelse för organisationen upplevs som mer övertygande. 4.2 Reflektioner Det har framkommit att i stort sett alla organisationer vill uppnå samma mål vid införande av e-handel. Som exempel redovisas följande: Rationellare inköpsprocess och fakturahantering Ökad säkerhet, kontroll och styrning av inköp 13

11 Ökad avtalstrohet Lägre administrativa kostnader för fakturahantering Frigjord tid för kärnverksamheten eller annat behov Ekonomiska besparingar i form av lägre inköpspriser Ökad kvalitet i den ekonomiska redovisningen Bättre internkontroll av samtliga affärstransaktioner Minska antalet leverantörer Erfarenheter visar på att det finns vinster med att samverka med andra organisationer vid införande av elektronisk handel. Utvecklingsprojekt som dessa innebär stor förändring i verksamheten och genom att samverka underlättar det för organisationer att genomföra och bedriva förändringsprocessen. I ett samverkansprojekt uppnås tidsbesparingar främst genom att gemensamma aktiviteter kan utföras tillsammans och att resurser såsom drift eller projektledning kan utnyttjas av samtliga. Utöver detta skapas en gemensam grundsyn, erfarenheter och kunskaper kan utbytas och stöd kan ges vid förankringsprocessen inom den egen organisation. Vervas erfarenheter från genomförda samverkansprojekt visar på att förutsättningarna för ett lyckat och effektivt genomförande uppnås bäst genom gemensam metod för denna typ av införandeprojekt. Det bör således finnas incitament för offentliga organisationer som står inför beslut eller befinner sig i början av förändringsprocessen, att gå samman med andra organisationer i liknande situationer och skapa ett forum för samverkan. Bilaga Modell för samverkan vid införande av elektronisk handel 14

12 Bilaga Modell för samverkan vid införande av elektronisk handel Bakgrund och syfte Denna PM syftar till att beskriva en modell för att i samverkan bedriva projekt för myndigheter i syfte att införa elektronisk handel. Elektronisk handel Begreppet elektronisk handel omfattar hela processen, från uppkommet behov till fakturan är betald samt uppföljning och statistik. Modellen inriktas på effektivare inköps- och fakturahantering, dvs. från det avropet/beställningen görs tills fakturan är betald inklusive statistikuppföljning samt att dessa processer stöds av ett elektroniskt flöde. Genom att samverka under sitt införande kan myndigheter som står inför beslut eller befinner sig i början av sin förändringsprocess ge varandra stöd genom att skapa ett forum för att i samverkan bedriva individuella projekt. Samverkan syftar till att underlätta för myndigheter att genomföra och bedriva införandeprojekt avseende elektronisk handel. Att gemensamt analysera behoven och kartlägga processerna utifrån respektive myndighets förutsättningar. Bl.a. genom att skapa en gemensam grund, utbyta erfarenheter, ge stöd vid förankring inom organisationen samt säkerställa att arbetet bedrivs effektivt genom en metod grundad på erfarenheter från tidigare liknande projekt. Erfarenheter av genomförda samverkansprojekt mellan kommuner visar på att förutsättningarna för ett lyckat och effektivt genomförande uppnås bäst genom gemensam metod för denna typ av införandeprojekt. Genom att utgå från en gemensam metod och syn samt utbyte av erfarenheter förenklas jämförbarhet och uppföljning.

13 Modell för samverkan Nuläge Planering Införande Uppföljn. Avslut Flera rapporter har visat att övergång från traditionell till effektivare handel med elektroniskt stöd handlar mer om utveckling av verksamhetsprocesser än val av teknik. Denna ansats är alltjämt aktuell, nu mer än någonsin då teknikfrågan är av underordnad betydelse. Förändringar av de processer som styr verksamhetens stödfunktioner kan innebära effektivare hantering och lägre kostnader. Det kan även frigöra resurser som t.ex. kan överföras till kärnverksamheten istället för nyanställning. I denna modell vill vi poängtera vikten av att förändringsprocessen har sin utgångspunkt i att effektivisera nuvarande rutiner för inköps- och fakturahantering. Oavsett vilket val av elektroniskt stöd myndigheten väljer att införa, dvs. system enbart för elektronisk fakturahantering och/eller inköpsstöd måste helhetsperspektivet finnas med eftersom det skapar nödvändiga förutsättningar för en framgångsrik övergång till elektronisk handel. Arbetet bör startas med en inledande kartläggning av både inköps- och fakturaprocessen - produktområden, leverantörer, inköpsfrekvens, antal fakturor etc. eftersom inköpsprocessen är naturligt integrerad med fakturaprocessen. För att underlätta arbetet är det viktigt att projektgruppen får en gemensam grund att utgå ifrån samt en gemensam begreppsapparat. En inledande utbildning i elektronisk handel och projektmetodik rekommenderas därför. Under projektet genomför en central processledare gemensamma aktiviteter för att skapa samsyn och en gemensam grund för att bedriva förändringsarbetet vilket underlättar införandeprojektet. Den centrala processledaren koordinerar projekten och tillhandahåller metoder, mallar, kalkylmodeller och kan med goda exempel visa på de möjligheter som e-handel innebär för den enskilda myndigheten och för den offentliga sektorn. Projekten bedrivs individuellt inom respektive organisation. Inledning Vid projektets start samlas alla deltagande myndigheter kring några gemensamma aktiviteter för att säkerställa att alla har en gemensam grund att utgå ifrån, aktiviteterna bedrivs i huvudsak gemensamt. Under förstudiefasen krävs mycket stöd och därför bör den centrala processledaren erbjuda individuellt stöd inom respektive organisation bl.a. för att förankra projektet hos ledningen. Detta innebär att mycket aktiviteter genomförs på plats hos respektive myndighet i inledningsfasen. Under genomförandefasen realiseras planen och arbetet bedrivs mestadels ute på respektive myndighet och stödet i den gemensamma projektgruppen anpassas mer specifikt till de situationer där behov uppstår.

14 Etapp 1 Förstudie Under förstudien kartläggs behoven och förutsättningarna för införande av elektronisk handel inom respektive organisation. Viktiga faktorer för ett framgångsrikt genomförande är; en tydlig målbild, stark förankring och att beställare och utförare har gemensamma förväntningar på vilka effekter som skall uppnås. En grov projektplan tas fram där målsättningar och avgränsningar definierats. Under arbetet genomförs även en intressentanalys, en riskanalys och en kartläggning av de besparingar man vill och kan uppnå. Den centrala processledaren bidrar under förstudien med erfarenheter från tidigare projekt och hjälper till att identifiera framgångsfaktorer och risker med projekten. Inom gruppen genomförs även utbildningar i projektmetodik och elektronisk handel. Förstudien ska belysa och klargöra målen för införandeprojektet. Målen ska vara förankrade och tydliga och effektmålen måste vara mätbara. Slutligen görs en avstämning med projektets styrgrupp som tar ställning till projektplanen och fattar beslut om att gå vidare till etapp 2. Etapp 2 Planering Med målen som fastställts under förstudien som grund, startar arbetet med den detaljerade projektplanen. I detta arbete ingår att ta fram en detaljerad kostnadskalkyl. Det kostar att införa e-handel och besparingarna kan oftast inte mätas i direkta besparingar utan är snarare mått på nyttoeffekter. Besparingarna kan inte heller följas upp i sin helhet förrän e-handel införts fullt ut på myndigheten. Förslag på resursplan tas fram och bemanning av projektet fastställs och förankras. En nulägesanalys genomförs för att kartlägga först och främst fakturaprocessen, ledtider och nuvarande kostnader för hantering. Kartläggningen bör utgå utifrån fakturorna för att se helheten, dvs. från beställning till faktura. På detta sätt kommer översynen av inköpsprocessen per automatik. Nulägesanalysen är en förutsättning för att effekterna av förändringen skall kunna följas upp. Med utgångspunkt från aktiviteter genomförda under förstudien utarbetas även en kommunikations- och utbildningsplan för att underlätta projektets genomförande. Utbildningsplanen bör utgå ifrån de olika rollerna/behörigheter och på så sätt anpassas utbildningen för respektive roll/behörighet. Alla berörda behöver inte lära sig alla delar i systemet. Det är av stor vikt att utbildningarna genomförs strax innan införandet på respektive enhet görs, det får inte gå för lång alternativt kort tid mellan utbildningen och införandet. Under planeringsetappen genomförs ytterligare en utbildning avseende processkartläggning. I denna ingår att kartlägga respektive organisations processer och hur dessa kan effektiviseras. Dock måste kartläggningen av alla leverantörer och fakturor (fördelade per områden) vara klar innan denna utbildning genomförs. I denna etapp måste även förvaltningsorganisationen specificeras och sättas samman för att underlätta en kontrollerad övergång från utveckling till förvaltning. När etappen är slutförd ska avstämning med styrgrupp ske för att få klartecken att genomföra projektet enligt plan.

15 Etapp 3 Genomförande Under genomförandet får projektet mer individuell karaktär. Stöd kommer därför att ges mer utifrån varje organisations individuella förutsättningar och behov. Implementeringen sker i slutet av denna etapp. Detta innebär ett intensivt arbete för respektive myndighet där problem kan uppstå. Den centrala processledaren innehar under denna etapp rollen som rådgivande och problemlösare. Under hela genomförandefasen anordnar den centrala processledaren aktiviteter som anses nödvändiga för införandeprojekten. Exempel på aktiviteter är; information och erfarenhetsutbyte från andra organisationer som infört e-handel, leverantörsträffar, genomgång av olika system, studiebesök hos GS1 (EAN-koder) mm. Under genomförandet sker bland annat: Val av teknisk lösning (kan bli olika för de berörda parterna) Insatser för kommunikation och förankring. Utbildning av personal Processkartläggning/-utveckling Möten med leverantörer, andra goda exempel, studiebesök, föreläsare från olika håll å kanter mm Gemensamma aktiviteter för erfarenhetsutbyte mellan medverkande organisationer sker kontinuerligt under hela genomförandeperioden. Efter godkännande från styrgruppen och klartecken för spridning ökas successivt införandet av elektronisk handel inom organisationen.

16 Etapp 4 Uppföljning och avslut Efter genomförandefasen görs en uppföljning av uppsatta mål och mätning av effektmål för att se om och hur de uppnåtts. Projektet avslutas formellt och överförs till förvaltningsorganisationen. Samverkansprojektet sammanställs och erfarenheter vidareförs till utvecklingen av stöd och erfarenhetsspridning inom ramen för e-handelsuppdraget. Under förvaltningen genomförs periodiska mätningar av effektmålen samt avstämningar mot det läge som rådde under nulägesanalysen för att säkerställa att förväntade effekter uppnås. Nedan anges exempel på effektmål, men observera att varje organisation har sina förutsättningar och behov av införande av elektronisk handel och själv formulerar sina effektmål: Rationell och effektiv inköpsprocess och hantering Lägre administrativa kostnader för fakturahantering Bättre uppföljning och statistik Bättre internkontroll Bättre arkivering och sökning Bättre kontroll på dröjsmåls- och räntefakturor Bättre styrning mot ramavtal och därmed lägre inköpspriser Frigöra resurser som överförs till kärnverksamheten Att uppnå total efterlevnad av slutna ramavtal Möjlighet till säkrare och mer enhetlig behandling av fakturor Miljövänligt

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

E-fakturering och e-handel

E-fakturering och e-handel E-fakturering och e-handel Satsningar i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 7 mars 2006 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Slutrapport Teknikprojekt mobilitet

Slutrapport Teknikprojekt mobilitet 0.00 Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Mobilitet Teknikprojekt i Strömstad och Tanum kommun Utfärdat av: Utf datum: Godkänt

Läs mer

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Elektronisk handel - Mål och syfte - - Förberedelser & Införande - Vad tänka på särskilt?

Elektronisk handel - Mål och syfte - - Förberedelser & Införande - Vad tänka på särskilt? Elektronisk handel - Mål och syfte - - Förberedelser & Införande - Vad tänka på särskilt? Kerstin Wiss Holmdahl, SKL Vad innebär elektronisk handel? Mål och syfte? Ett sätt att - styra inköpsprocessen

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

1C:Från inköp till betalning - hela processen

1C:Från inköp till betalning - hela processen A Basware Presentation 1C:Från inköp till betalning - hela processen Mia Lenman Matti Bjerking 6:e okt 2011 En disciplinerad och systematisk förbättringsprocess applicerat på alla typer av inköp av råvaror,

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning etjänster inom socialtjänsten Dokumentbeskrivning: Anslutning till den sammansatta basttjänsten SSBTEK

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Guide till projektmodell - ProjectBase

Guide till projektmodell - ProjectBase Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation

Läs mer

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Studiebesök från Norge. Sandra Karlsson Catherine Alexander Göran Cars Samhällsplanering och miljö. KTH

Studiebesök från Norge. Sandra Karlsson Catherine Alexander Göran Cars Samhällsplanering och miljö. KTH Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö -Reflektioner i halvtid Studiebesök från Norge Sandra Karlsson Catherine Alexander Göran Cars Samhällsplanering och miljö. KTH Disposition -Vårt uppdrag -Slutsatser

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 1 I hemmet med meningen i kommunen, i och i närheten av bostaden. 1 (8) Innehållsförteckning 1 Syfte och omfattning...

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det?

Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det? Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det? 2007-10-29 E-fakturaprojektet ESV Eva Wern Sören Pedersen Verva - Arena Program e-fakturaprojektet i svenska staten Val av standard för e-faktura

Läs mer

Hur får man anställda att tänka dokument- & ärendehantering?

Hur får man anställda att tänka dokument- & ärendehantering? Hur får man 20 000 anställda att tänka dokument- & ärendehantering? Att få alla att arbeta mot samma mål och åstadkomma verklig förändring i verksamheten. Johanna Fransson, projektledare Stadskontoret

Läs mer

Elektronisk faktureringbehov och möjligheter

Elektronisk faktureringbehov och möjligheter Elektronisk faktureringbehov och möjligheter Kerstin Wiss Holmdahl Svenska Kommunförbundet 2 november 2004 Elektronisk fakturahantering Aktuellt med olika initiativ om E-fakturor. - Bankerna har lösningar/planerar

Läs mer

Projektkontor. Tieto PPS AH128, 1.2.2, Sida 1

Projektkontor. Tieto PPS AH128, 1.2.2, Sida 1 Sida 1 Om projektkontor Upp till 30-70% av en verksamhets omsättning är ofta knutet till projekt. Det finns därför mycket att vinna på att arbeta med förbättringar inom projektverksamheten. Vanliga problem

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212 Handläggare: Sektion/Enhet: Mottagare: Rubrik: Kerstin Wiss Holmdahl Civilrättssektionen Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med

Läs mer

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Projektdirektiv 1(8) Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Versionshistorik Version Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik 0.1 2015-05-12 Boel Arbetsmtrl

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2 från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport 2012-11-01 KS-2012/916.912 1 (7) HANDLÄGGARE Hanna Lundborg Hanna.Lundborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

NEA Seminarie: E-fakturor är lönsamt för staten. Eva Wern, Peter Norén 28 november 2005

NEA Seminarie: E-fakturor är lönsamt för staten. Eva Wern, Peter Norén 28 november 2005 NEA Seminarie: E-fakturor är lönsamt för staten Eva Wern, Peter Norén 28 november 2005 Dagens program Bakgrund och ESV:s förstudie ESV: s förslag Standard Paketlösning Skrivelse till Regeringen Lönsamhetsbedömning

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Projektkunskap ledning och process

Projektkunskap ledning och process Projektkunskap ledning och process Athena & Atlas Universitets- och högskolerådet UHR Stockholm 31 januari 2013 Christel Bäckström, GR Utbildning Internationalisering som utvecklingskraft Internationalisering

Läs mer

Slutrapport för utvärdering av Den nya administratören

Slutrapport för utvärdering av Den nya administratören Slutrapport för utvärdering av Den nya administratören Sammanfattning Projektet Den nya ambassadören är nu genomfört. Sex av sju projektmål bedöms som uppfyllda. Antalet unika deltagare har väl motsvarat

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Introduktion till projektledning

Introduktion till projektledning Introduktion till projektledning OL108A Fredrik Björk Hur hänger projektledning och SHE ihop? Projekt: förändringsfokus Många SHE- ini?a?v startas med projektstöd Som projektledare oba Ent. Egenskaper

Läs mer

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Arbetsgruppen för projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad 2005-03-09 Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Förord... 3 2 Syfte,

Läs mer

Översikt PPS - Projektledning

Översikt PPS - Projektledning Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Trygg och säker i hemmet

Trygg och säker i hemmet Trygg och säker i hemmet Projektplan Agneta Aldor 2014-05-09 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Syfte med dokumentet 3 1.2 Ändringshistorik 3 2 Projektet, sammanfattning 3 2.1 Projektets omfattning

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT Överföring av hemsjukvård. - Beslutsprocess

PROJEKTSLUTRAPPORT Överföring av hemsjukvård. - Beslutsprocess PROJEKTSLUTRAPPORT Överföring av hemsjukvård - Beslutsprocess Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Överföring av hemsjukvård Projekt: Överföring av hemsjukvård Idnr: Delprojekt: Beslutsprocess Idnr: Beställare: Landstingsstyrelsen

Läs mer

Bemanning. Tieto PPS AH141, 1.1.2, Sida 1

Bemanning. Tieto PPS AH141, 1.1.2, Sida 1 Bemanning Sida 1 Om bemanning Bemanning av projektet är en färdighet som spänner över projektets hela livscykel. Från första tanken på att projektet ska bedrivas i projektform när projektägaren tillsätter

Läs mer

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1 Sida 1 Om projektorganisation en beskriver fördelningen av ansvar och befogenheter mellan olika roller inom projektet. Här beskrivs även överenskommen fördelning av ansvar mellan projektet och basorganisationen.

Läs mer

Periodisk fakturering i Malmö stad

Periodisk fakturering i Malmö stad Periodisk fakturering i Malmö stad Carl-Johan Rasch carl-johan.rasch@malmo.se Tel. 040 34 10 39 Historik 2002 Införande av skanning på samtliga förvaltningar 2002 Successivt införande av e-handel 2003

Läs mer

Införandemetod Medverkaprojektet

Införandemetod Medverkaprojektet Införandemetod Medverkaprojektet Förbättring och digitalisering av Malmö stads ärendeprocess Detta dokument beskriver översiktligt projektprocessen för de införandeprojekt som bedrivits i varje förvaltning

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Strategi för IT i skolan. Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola

Strategi för IT i skolan. Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola Strategi för IT i skolan Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola Informationstekniken kommer kanske inte att rädda mänskligheten...men den är ett kraftfullt verktyg. Människor

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Elektronisk fakturering i offentlig sektor. Kerstin Wiss Holmdahl Sören Lennartsson

Elektronisk fakturering i offentlig sektor. Kerstin Wiss Holmdahl Sören Lennartsson Elektronisk fakturering i offentlig sektor Kerstin Wiss Holmdahl Sören Lennartsson SFTI Single Face to Industry Syfte Skapa bra förutsättningar för elektronisk handel med köpare i offentlig sektor En central

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

SLUTRAPPORT. En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet

SLUTRAPPORT. En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet Avslutsrapport 1 2013-05-14 Dnr SU 2013/211 SLUTRAPPORT för projektet En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet Postadress Box 117 221 00 LUND Besöksadress E-huset LTH Växel 046-222 00

Läs mer

Införande av elektroniskt upphandlingsstöd i Stockholms stad remiss från kommunstyrelsen (dnr /2010)

Införande av elektroniskt upphandlingsstöd i Stockholms stad remiss från kommunstyrelsen (dnr /2010) ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 000381/2010 SID 1 (5) 2010-10-06 Handläggare: Ia Magnusson Telefon: 08-508 14 097 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

Samordnad varudistribution. ett klimatprojekt

Samordnad varudistribution. ett klimatprojekt Samordnad varudistribution ett klimatprojekt Mål med samordnad varudistribution Bidra till ett klimateffektivt samhälle Minst halvera koldioxidutsläpp vid kommunernas transporter Oförändrade eller sänkta

Läs mer

Upphandlingssamverkan D-U Inledning

Upphandlingssamverkan D-U Inledning Inledning 1/7 Nu Reflektioner Resursläget Mycket på gång e-stelle! Inköp är mycket Inköp Upphandling Anskaffning Spendanalys Leverantörmarknadsanalys Strategi Anbudsinfordran Anbudsutvärdering Förhandling

Läs mer

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektplan Deltagande i Uthållig kommun etapp 3 Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-07-04 Mora kommun deltar tillsammans med ett 30-tal andra svenska

Läs mer

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA 2014-04-09 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-04-09 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1 PROJEKTINTERN KOMMUNIKATION 3 2.2 KOMMUNIKATION

Läs mer

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Innehållsförteckning Gemensam projektstyrningsmodell för Örebro kommun... 3 Varför en gemensam projektstyrningsmodell

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Fastställd av regionstyrelsen 2016-12-08, 2 Inledning Hela arbetsmarknaden och inte minst hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter 1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet

Läs mer

Intern kontroll avseende de anställdas bisysslor

Intern kontroll avseende de anställdas bisysslor Intern kontroll avseende de anställdas bisysslor Vänersborgs kommun Revisionsrapport Datum 2011-03-07 Henrik Bergh Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdrag och genomförande... 3 Sammanfattande

Läs mer

Projektplan delprojekt e-rekrytering

Projektplan delprojekt e-rekrytering Niklas Kronvall & Anne-Li Nagy Sida: 1 (6) Projektplan delprojekt e-rekrytering Niklas Kronvall & Anne-Li Nagy Sida: 2 (6) Innehåll 1 Basfakta... 3 2 Projektidé och mål... 3 2.1 Bakgrund och projektidé...

Läs mer

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1(6) Styrelsen för konsult- och service Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1. Syftet med den interna kontrollen Intern kontroll

Läs mer

Teknisk fysik Institutionen för fysik Maria Hamrin Krister Wiklund. Hej,

Teknisk fysik Institutionen för fysik Maria Hamrin Krister Wiklund. Hej, 008 01 5 Hej, I detta dokument finner du en anpassad modell för projektstyrning. Modellen kan ses som en sammanfattning av de viktigaste moment som ingår i de mer omfattande projektstyrningsmodeller som

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

näringslivet. Samtidigt sker en internationalisering i samverkan mellan de nordiska länderna.

näringslivet. Samtidigt sker en internationalisering i samverkan mellan de nordiska länderna. 2006-02-22 PM 1 (19) Ökad användning av offentlig elektronisk handel. Inledning Statskontoret fick i juni 2003 i uppdrag av regeringen att arbeta för en ökad användning av offentlig elektronisk handel.

Läs mer

Styrning och ledning av program, projekt och uppdrag

Styrning och ledning av program, projekt och uppdrag Styrning och ledning av program, projekt och uppdrag Anvisning Diarienummer: KS 2016/0170 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare Beredande organ: Kommunledningssektorn

Läs mer

30 mars 15 Ansvarig: Sten Odelberg EFFEKTIVISERING AV FAKTURAFLÖD GENOM EFAKTURA OCH EFFEKTIVARE E-HANDEL VERSION 1.0 UPPDRAGSBESKRIVNING

30 mars 15 Ansvarig: Sten Odelberg EFFEKTIVISERING AV FAKTURAFLÖD GENOM EFAKTURA OCH EFFEKTIVARE E-HANDEL VERSION 1.0 UPPDRAGSBESKRIVNING 30 mars 15 Ansvarig: Sten Odelberg EFFEKTIVISERING AV FAKTURAFLÖD GENOM EFAKTURA OCH EFFEKTIVARE E-HANDEL VERSION 1.0 UPPDRAGSBESKRIVNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Att alla beställningar görs

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se Hur blir upphandling - inköp strategiskt David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se 5 april, 2011 SOI konferens, Halmstad 2011-04-12 1 Växjö kommun Växjö kommun: ca 83 000 invånare

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Projektplan. Projekt Flytt Rosenlund

Projektplan. Projekt Flytt Rosenlund Projekt Flytt Rosenlund Projektledare Version Datum Christer Johanson 1.0 2015-07-06 Beställare Göteborgs universitet, områdena för Administrativt stöd och Verksamhetsstöd 2015-06-18 Sida 2 av 8 Innehåll

Läs mer