Vervas erfarenheter från SKEA-projektet
|
|
- Ida Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vervas erfarenheter från SKEA-projektet
2 1 Erfarenheter från SKEA-projektet 6 2 Bakgrund Syfte Metod och avgränsningar Projektorganisation 8 3 Genomförande Etapp 1 - Förstudie Begrepp Leverantörskartläggning Etapp 2 - Projektplanering Etapp 3 - Projektgenomförande Etapp 4 och 5 Projekttest/pilot samt Spridning och utvärdering 12 4 Slutord och reflektioner Slutord Reflektioner 13 5
3 1 Erfarenheter från SKEA-projektet Målsättningen med Vervas arbete inom ramen för regeringsuppdraget för att främja en ökad användning av elektronisk handel inom offentlig sektor, är att skapa förutsättningar för en effektiv offentlig organisation med hjälp av elektroniskt stöd för inköps- och fakturaprocessen. Elektronisk handel införs i allt högre utsträckning i såväl näringsliv som offentlig förvaltning. Erfarenheter av nyligen genomförda projekt har visat att genom samverkan mellan flera kommuner frigörs betydande resurser som ger förutsättningar för ett effektivare och bättre införande/genomförande. Detta innebär att kostnaderna kan hållas nere samtidigt som erforderliga resurser avsätts för respektive organisation för att erhålla hög kvalité och nå beslutade målsättningar inom avsatt tid. Kommunförbundet Skåne har bedrivit ett flertal samverkansprojekt med ett antal kommuner. Modellen i Skåne bygger på arbete i kommungrupper med en extern projektledare men efter varje deltagande kommuns förutsättningar. En omfattande projektplan med särskild fokusering mot successiv förankring i respektive kommuns organisation har visat sig framgångsrik. Från kommuner som ännu inte kommit så långt i sitt utvecklingsarbete har det framförts önskemål om att Kommunförbundet Skåne ska ta initiativ till ytterligare projekt enligt den samverkansmodell som tidigare tillämpats. Projektarbetet fokuserar i första hand på förändringar i de kommunala inköpsprocesserna och de effektiviseringar som nya arbetsformer och ny teknik kan ge. 6
4 2 Bakgrund Våren 2005 inkom till Verva (tidigare Statskontoret) en förfrågan från Kommunförbundet Skåne om stöd till finansiering av ytterliga två samverkansprojekt enligt ovanstående modell. Varje projektgrupp skulle bestå av fyra till sex kommuner och från kommunens sida bemannas av en projektansvarig per kommun samt en ansvarig i projektets styrgrupp. Vervas medverkan innebar deltagande i både projektarbetet och styrgruppen. Ändamålet med Vervas delaktighet var att samla, koordinera, analysera och kvalitetssäkra projektets resultat i syfte att utveckla en vägledning för genomförande av e-handelsprojekt i offentlig sektor. Projektets resultat är en del av flera underlag som ligger till grund för framtagandet av vägledningen. En utvärdering av det första projektet SKEA IV (SKånes Elektroniska Affärer) som Verva deltog i har resulterat i en rapport som skrivits av Handelshögskolan på uppdrag av Verva, Lärdomar och reflektioner från SKEAprojektet 1. Rapporten skall på vetenskaplig grund visa på erfarenheter och utfall av att i gemensam projektform införa elektronisk handel i kommunerna. Den har även belyst nyttan och svårigheten av att offentliga organisationer går ihop och gemensamt genomför införandeprojekt av e-handel. Därtill ska rapporten vara normativ i form av direktiv och råd som bygger både på vetenskapliga grunder och från SKEA-projektet. 2.1 Syfte Syftet med detta dokument är att komplettera nämnda rapport med Vervas egna erfarenheter och observationer från projektet. Erfarenheterna har även resulterat i ett dokument som beskriver en samverkansmodell utifrån de nyttor och svårigheter vi själva upplevt i projektet. Modellen skall inte ses som styrande utan pekar på framgångsfaktorer som är viktiga vid genomförande av projekt i samverkan, se bilaga Modell för samverkan vid införande av elektronisk handel. 1 Lärdomar och reflektioner från SKEA-projektet, diarienr 2006/
5 2.2 Metod och avgränsningar SKEA IV startade september 2005 med fyra kommuner; Skurup, Hörby, Bjuv och Båstad. I november meddelade Båstads kommun att de inte längre ville delta i projektet med anledning av att de dels saknade resurser för deltagande i projektet samt att de upplevde sig ha kommit längre än de övriga kommunerna. Då projektet var långt gånget beslutades det ändock att fortsätta enligt plan med de kommuner som kvarstod. Projektet var indelat i fem etapper; Förstudie, Projektplanering, Projektgenomförande, Pilotprojekt, Spridning och utvärdering. Verva deltog inte aktivt i de två sista etapperna så erfarenheter av hela införandet är inte möjligt att redovisa här. Det bör dock betonas att uppföljningen (etappen spridning och utvärdering), är en viktig del i utvecklingsprojektet då det är först här man kan följa upp och mäta effektmålen, d v s se om projektet lyckats uppnå den effektivisering som var målet. 2.3 Projektorganisation Projektledare, konsult Bjuvs kommun Skurups kommun Hörbys kommun Kommunförbundet Skåne Verva, Verket för förvaltningsutveckling Ansvarig för SKEA IV och kontaktperson på Verva: Michaela Kanti, delprojektledare inom regeringsuppdraget att öka användningen av offentlig elektronisk handel, tfn , e-post: michaela.kanti@verva.se. Vervas deltagande i projektet pågick under tiden september 2005 t o m juni Verva deltar även i SKEA V som började i april 2006 och kommer att avslutas i maj
6 3 Genomförande Verva har, inom ramen för regeringsuppdraget att främja e-handel inom offentlig sektor, bidragit med finansiering och kunskapserfarenheter till två projekt för införande av elektronisk handel inom kommuner i Skåne. Projekten har bedrivits i samverkan mellan flera kommuner. Vervas syfte med att medverka har varit att studera hur denna typ av projekt kan bedrivas i samverkansform för statliga myndigheter och vilka effekter samverkan kan ge. De projekt Verva medverkat vid är SKEA IV och SKEA V. Studien har skett under SKEA IV men under bearbetningen har även erfarenheter från SKEA V tagits i beaktande. Projekten har bedrivits individuellt inom varje kommun men hållits samman av ett centralt projekt och en central projektledare med uppgiften att bidra med kunskap och erfarenheter avseende införande av e-handel. I den centrala projektledarens arbetsuppgifter har det även ingått att ge stöd i form av projektledarutbildning, processkartläggningar, mallar, exempel och erfarenheter samt förmedlat kontakter med kommuner och organisationer som genomfört utvecklingsprojekt och infört e-handel. Syftet med att bedriva kommunernas utvecklingsprojekt i samverkan har varit att skapa en gemensam plattform för att underlätta spridning av erfarenheter och bedriva kompetensutveckling. Den centrala projektledaren och Verva bidrog med erfarenheter från tidigare projekt och hjälpte till att identifiera framgångsfaktorer och risker med projekten. Verva bidrog även med omvärldsbevakning utifrån ett nationellt och internationellt perspektiv. Inom gruppen genomfördes även utbildningar i projektmetodik och elektronisk handel samt processkartläggning. Projektet startade i september 2006 med en utbildning av kommunens deltagare i genomförande av projekt, en enkel projektmetodik kallad ITOP 2. Metodiken bygger i huvudsak på gängse regler enligt de flesta projektmetodiker som finns på marknaden. Därefter inleddes etapp 1 på allvar. 2 Egenutvecklad projektstyrningsmodell av Skårbratt Konsult AB. För att öka förståelsen av teorin ingår många praktiska gruppövningar. Projektstyrningsmodellen är generell och passar såväl mjuka som hårda projekt. 9
7 Nedan visas de etapper som ingick i SKEA-projektet. Verva har inte deltagit aktivt i etapp 4 och 5. Från Idé till. färdig produkt Idé beskrivning Förstudie Projektplan Processkartäggning Test/pilotprojekt Utvärderingsrapport Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3 Etapp 4 Etapp 5 Idé Förstudie Projekt- Projekt- Projekt- Spridning värdering planering genomförande test/pilot Utvärdering 3.1 Etapp 1 - Förstudie Första etappen, Förstudie, var krävande för alla parter. Dels på grund av att förankring av projektet ännu inte var klar hos alla kommuner samt att projektledarna behövde aktiv stöttning. Mötena för samverkansprojektet hölls en gång per vecka och mycket tid lades på att ta fram underlag till projektbeskrivningen Begrepp Elektronisk handel är allt från behov till statistik och det är lätt att förvilla sig bland alla begrepp och innebörder. Därför ägnades många möten i den första etappen till förklaringar och förståelse för vad e-handel innebär. Efter följde många diskussioner kring vilken målsättning som var rimlig för respektive organisation. Alla kommuner var fokuserade på att effektivisera sina fakturaprocesser men det visade sig att om man vill effektivisera fakturaprocessen måste man även inkludera inköpsprocessen. Det innebär inte nödvändigtvis att man också behöver införa ett elektroniskt stöd för inköp men p g a att processerna är naturligt integrerade i varandra bör man även se över sin inköpsprocess och effektivisera densamma. Detta gjordes av nästan alla deltagande kommuner då de insåg vinsterna i detta. 10
8 3.1.2 Leverantörskartläggning Därefter började det stora arbetet med att kartlägga vilka leverantörer man gör affärer med. Kommunerna fick då gå igenom leverantörsreskontran och även kartlägga vilka leverantörer som kunde hantera EDI, Svefaktura alternativ skanning. Detta arbete resulterade att kommunerna kunde besluta sig för vilket/vilka mål som var rimliga för dem utifrån sina förutsättningar. Projektbeskrivningarna började ta form och målsättningar för respektive projekt sattes. 3.2 Etapp 2 - Projektplanering Etapp två, som var den kortaste, genomfördes under december månad I denna etapp tog vi bl a fram intressentanalyser, genomförde riskanalys för respektive kommun och diskuterade varandras projektbeskrivningar och hur de kommit fram till sina slutsatser. I vissa fall var alltför höga mål satta och tidplanerna var snäva. Efter diskussioner inom gruppen kom projektbeskrivningarna att ändras. Det upplevdes som positivt och lärorikt av alla deltagare att vi gick igenom beskrivningarna gemensamt. Projektbeskrivningarna tog sin slutliga form och levererades till kommunernas beställare som beslutade att utvecklingsprojekten skulle genomföras i samverkan. 3.3 Etapp 3 - Projektgenomförande Den tredje etappen började med en processutbildning i två dagar där vi delades in i grupper efter kommuntillhörighet. Då Bjuvs kommun enbart hade en deltagare deltog Verva i deras grupp. Vi fick börja med att kartlägga befintliga inköps- och fakturaprocesser i respektive kommun och tidsberäkna dessa för att kunna bedöma hur vi skulle kunna effektivisera dem. Kartläggningen tog sin tid och deltagarna upptäckte till sin förvåning att processen för att behandla en faktura, d v s från fakturan inkommit tills den är betald och slutbehandlad, tog längre tid än vad man först trott. Desto roligare var det att se att man kan effektivisera denna process på ett enkelt sätt. Därefter behöver man få in ett elektroniskt stöd som stödjer den nya framtagna processen. Det bör betonas att det är kartläggningen och förändringen av processen som lägger grunden för en effektivisering av organisationens stödfunktioner. 11
9 3.4 Etapp 4 och 5 Projekttest/pilot samt Spridning och utvärdering Då Verva inte deltog aktivt i de två sista etapperna kan erfarenheter från dessa inte redovisas. 12
10 4 Slutord och reflektioner 4.1 Slutord Överlag var alla inblandade positiva och nöjda med projektet och resultatet av detsamma. Det bör inte desto mindre betonas att det krävs olika angreppssätt och engagemang från den centrala projektledaren i de olika etapperna. Vid de två första etapperna krävs det ett engagerat deltagande av alla parter. Dock är det av stor vikt att den centrala projektledaren aktivt kan och orkar stötta varje kommun utifrån dess förutsättningar. Detta ställer stora krav på projektledaren som dels måste vara en moderator och stöttepelare för projektledarna, dels inneha expertkunskaper inom e-handel samt kunna agera med pondus. En annan viktig lärdom är att det inte får sättas alltför stort fokus på att producera dokumentation bara för dokumentationens skull. Det viktiga är att ha en bra och realistisk planering, förankring hos ledningen av projektet, involvera berörd personal och arbeta för en accept av förändringarna i arbetssätten. Ytterligare en viktig faktor är i tidigt skede ta fram en kommunikationsoch utbildningsplan. Vad gäller den tredje etappen, Projektgenomförande, räcker det med att den centrala projektledaren finns där för att kunna stötta vid behov eftersom projektledarna från kommunerna vid denna tidpunkt är varma i kläderna och mer erfarna. Samverkansmötena behöver inte hållas så frekvent som en gång per vecka utan det räcker med varannan alternativt var tredje vecka. Engagerade egna medarbetare som stöttas av organisationens ledning och som dessutom deltar i det lagarbete som ett samverkansprojekt innebär har visat sig vara ett framgångskoncept för organisationer som inte har omfattande egen utvecklingskapacitet eller erfarenhet/kunskap inom e-handel. Att enbart ha externa utredare/konsulter i detta omfattande förändringsarbete, som kräver grundlig förankring i organisationen, har inte visat sig framgångsrikt då interna resurser med förankring i och förståelse för organisationen upplevs som mer övertygande. 4.2 Reflektioner Det har framkommit att i stort sett alla organisationer vill uppnå samma mål vid införande av e-handel. Som exempel redovisas följande: Rationellare inköpsprocess och fakturahantering Ökad säkerhet, kontroll och styrning av inköp 13
11 Ökad avtalstrohet Lägre administrativa kostnader för fakturahantering Frigjord tid för kärnverksamheten eller annat behov Ekonomiska besparingar i form av lägre inköpspriser Ökad kvalitet i den ekonomiska redovisningen Bättre internkontroll av samtliga affärstransaktioner Minska antalet leverantörer Erfarenheter visar på att det finns vinster med att samverka med andra organisationer vid införande av elektronisk handel. Utvecklingsprojekt som dessa innebär stor förändring i verksamheten och genom att samverka underlättar det för organisationer att genomföra och bedriva förändringsprocessen. I ett samverkansprojekt uppnås tidsbesparingar främst genom att gemensamma aktiviteter kan utföras tillsammans och att resurser såsom drift eller projektledning kan utnyttjas av samtliga. Utöver detta skapas en gemensam grundsyn, erfarenheter och kunskaper kan utbytas och stöd kan ges vid förankringsprocessen inom den egen organisation. Vervas erfarenheter från genomförda samverkansprojekt visar på att förutsättningarna för ett lyckat och effektivt genomförande uppnås bäst genom gemensam metod för denna typ av införandeprojekt. Det bör således finnas incitament för offentliga organisationer som står inför beslut eller befinner sig i början av förändringsprocessen, att gå samman med andra organisationer i liknande situationer och skapa ett forum för samverkan. Bilaga Modell för samverkan vid införande av elektronisk handel 14
12 Bilaga Modell för samverkan vid införande av elektronisk handel Bakgrund och syfte Denna PM syftar till att beskriva en modell för att i samverkan bedriva projekt för myndigheter i syfte att införa elektronisk handel. Elektronisk handel Begreppet elektronisk handel omfattar hela processen, från uppkommet behov till fakturan är betald samt uppföljning och statistik. Modellen inriktas på effektivare inköps- och fakturahantering, dvs. från det avropet/beställningen görs tills fakturan är betald inklusive statistikuppföljning samt att dessa processer stöds av ett elektroniskt flöde. Genom att samverka under sitt införande kan myndigheter som står inför beslut eller befinner sig i början av sin förändringsprocess ge varandra stöd genom att skapa ett forum för att i samverkan bedriva individuella projekt. Samverkan syftar till att underlätta för myndigheter att genomföra och bedriva införandeprojekt avseende elektronisk handel. Att gemensamt analysera behoven och kartlägga processerna utifrån respektive myndighets förutsättningar. Bl.a. genom att skapa en gemensam grund, utbyta erfarenheter, ge stöd vid förankring inom organisationen samt säkerställa att arbetet bedrivs effektivt genom en metod grundad på erfarenheter från tidigare liknande projekt. Erfarenheter av genomförda samverkansprojekt mellan kommuner visar på att förutsättningarna för ett lyckat och effektivt genomförande uppnås bäst genom gemensam metod för denna typ av införandeprojekt. Genom att utgå från en gemensam metod och syn samt utbyte av erfarenheter förenklas jämförbarhet och uppföljning.
13 Modell för samverkan Nuläge Planering Införande Uppföljn. Avslut Flera rapporter har visat att övergång från traditionell till effektivare handel med elektroniskt stöd handlar mer om utveckling av verksamhetsprocesser än val av teknik. Denna ansats är alltjämt aktuell, nu mer än någonsin då teknikfrågan är av underordnad betydelse. Förändringar av de processer som styr verksamhetens stödfunktioner kan innebära effektivare hantering och lägre kostnader. Det kan även frigöra resurser som t.ex. kan överföras till kärnverksamheten istället för nyanställning. I denna modell vill vi poängtera vikten av att förändringsprocessen har sin utgångspunkt i att effektivisera nuvarande rutiner för inköps- och fakturahantering. Oavsett vilket val av elektroniskt stöd myndigheten väljer att införa, dvs. system enbart för elektronisk fakturahantering och/eller inköpsstöd måste helhetsperspektivet finnas med eftersom det skapar nödvändiga förutsättningar för en framgångsrik övergång till elektronisk handel. Arbetet bör startas med en inledande kartläggning av både inköps- och fakturaprocessen - produktområden, leverantörer, inköpsfrekvens, antal fakturor etc. eftersom inköpsprocessen är naturligt integrerad med fakturaprocessen. För att underlätta arbetet är det viktigt att projektgruppen får en gemensam grund att utgå ifrån samt en gemensam begreppsapparat. En inledande utbildning i elektronisk handel och projektmetodik rekommenderas därför. Under projektet genomför en central processledare gemensamma aktiviteter för att skapa samsyn och en gemensam grund för att bedriva förändringsarbetet vilket underlättar införandeprojektet. Den centrala processledaren koordinerar projekten och tillhandahåller metoder, mallar, kalkylmodeller och kan med goda exempel visa på de möjligheter som e-handel innebär för den enskilda myndigheten och för den offentliga sektorn. Projekten bedrivs individuellt inom respektive organisation. Inledning Vid projektets start samlas alla deltagande myndigheter kring några gemensamma aktiviteter för att säkerställa att alla har en gemensam grund att utgå ifrån, aktiviteterna bedrivs i huvudsak gemensamt. Under förstudiefasen krävs mycket stöd och därför bör den centrala processledaren erbjuda individuellt stöd inom respektive organisation bl.a. för att förankra projektet hos ledningen. Detta innebär att mycket aktiviteter genomförs på plats hos respektive myndighet i inledningsfasen. Under genomförandefasen realiseras planen och arbetet bedrivs mestadels ute på respektive myndighet och stödet i den gemensamma projektgruppen anpassas mer specifikt till de situationer där behov uppstår.
14 Etapp 1 Förstudie Under förstudien kartläggs behoven och förutsättningarna för införande av elektronisk handel inom respektive organisation. Viktiga faktorer för ett framgångsrikt genomförande är; en tydlig målbild, stark förankring och att beställare och utförare har gemensamma förväntningar på vilka effekter som skall uppnås. En grov projektplan tas fram där målsättningar och avgränsningar definierats. Under arbetet genomförs även en intressentanalys, en riskanalys och en kartläggning av de besparingar man vill och kan uppnå. Den centrala processledaren bidrar under förstudien med erfarenheter från tidigare projekt och hjälper till att identifiera framgångsfaktorer och risker med projekten. Inom gruppen genomförs även utbildningar i projektmetodik och elektronisk handel. Förstudien ska belysa och klargöra målen för införandeprojektet. Målen ska vara förankrade och tydliga och effektmålen måste vara mätbara. Slutligen görs en avstämning med projektets styrgrupp som tar ställning till projektplanen och fattar beslut om att gå vidare till etapp 2. Etapp 2 Planering Med målen som fastställts under förstudien som grund, startar arbetet med den detaljerade projektplanen. I detta arbete ingår att ta fram en detaljerad kostnadskalkyl. Det kostar att införa e-handel och besparingarna kan oftast inte mätas i direkta besparingar utan är snarare mått på nyttoeffekter. Besparingarna kan inte heller följas upp i sin helhet förrän e-handel införts fullt ut på myndigheten. Förslag på resursplan tas fram och bemanning av projektet fastställs och förankras. En nulägesanalys genomförs för att kartlägga först och främst fakturaprocessen, ledtider och nuvarande kostnader för hantering. Kartläggningen bör utgå utifrån fakturorna för att se helheten, dvs. från beställning till faktura. På detta sätt kommer översynen av inköpsprocessen per automatik. Nulägesanalysen är en förutsättning för att effekterna av förändringen skall kunna följas upp. Med utgångspunkt från aktiviteter genomförda under förstudien utarbetas även en kommunikations- och utbildningsplan för att underlätta projektets genomförande. Utbildningsplanen bör utgå ifrån de olika rollerna/behörigheter och på så sätt anpassas utbildningen för respektive roll/behörighet. Alla berörda behöver inte lära sig alla delar i systemet. Det är av stor vikt att utbildningarna genomförs strax innan införandet på respektive enhet görs, det får inte gå för lång alternativt kort tid mellan utbildningen och införandet. Under planeringsetappen genomförs ytterligare en utbildning avseende processkartläggning. I denna ingår att kartlägga respektive organisations processer och hur dessa kan effektiviseras. Dock måste kartläggningen av alla leverantörer och fakturor (fördelade per områden) vara klar innan denna utbildning genomförs. I denna etapp måste även förvaltningsorganisationen specificeras och sättas samman för att underlätta en kontrollerad övergång från utveckling till förvaltning. När etappen är slutförd ska avstämning med styrgrupp ske för att få klartecken att genomföra projektet enligt plan.
15 Etapp 3 Genomförande Under genomförandet får projektet mer individuell karaktär. Stöd kommer därför att ges mer utifrån varje organisations individuella förutsättningar och behov. Implementeringen sker i slutet av denna etapp. Detta innebär ett intensivt arbete för respektive myndighet där problem kan uppstå. Den centrala processledaren innehar under denna etapp rollen som rådgivande och problemlösare. Under hela genomförandefasen anordnar den centrala processledaren aktiviteter som anses nödvändiga för införandeprojekten. Exempel på aktiviteter är; information och erfarenhetsutbyte från andra organisationer som infört e-handel, leverantörsträffar, genomgång av olika system, studiebesök hos GS1 (EAN-koder) mm. Under genomförandet sker bland annat: Val av teknisk lösning (kan bli olika för de berörda parterna) Insatser för kommunikation och förankring. Utbildning av personal Processkartläggning/-utveckling Möten med leverantörer, andra goda exempel, studiebesök, föreläsare från olika håll å kanter mm Gemensamma aktiviteter för erfarenhetsutbyte mellan medverkande organisationer sker kontinuerligt under hela genomförandeperioden. Efter godkännande från styrgruppen och klartecken för spridning ökas successivt införandet av elektronisk handel inom organisationen.
16 Etapp 4 Uppföljning och avslut Efter genomförandefasen görs en uppföljning av uppsatta mål och mätning av effektmål för att se om och hur de uppnåtts. Projektet avslutas formellt och överförs till förvaltningsorganisationen. Samverkansprojektet sammanställs och erfarenheter vidareförs till utvecklingen av stöd och erfarenhetsspridning inom ramen för e-handelsuppdraget. Under förvaltningen genomförs periodiska mätningar av effektmålen samt avstämningar mot det läge som rådde under nulägesanalysen för att säkerställa att förväntade effekter uppnås. Nedan anges exempel på effektmål, men observera att varje organisation har sina förutsättningar och behov av införande av elektronisk handel och själv formulerar sina effektmål: Rationell och effektiv inköpsprocess och hantering Lägre administrativa kostnader för fakturahantering Bättre uppföljning och statistik Bättre internkontroll Bättre arkivering och sökning Bättre kontroll på dröjsmåls- och räntefakturor Bättre styrning mot ramavtal och därmed lägre inköpspriser Frigöra resurser som överförs till kärnverksamheten Att uppnå total efterlevnad av slutna ramavtal Möjlighet till säkrare och mer enhetlig behandling av fakturor Miljövänligt
Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005
Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och
Läs merProjekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merProjektstyrningspolicy för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-03-24 7 Gäller fr o m: 2014-03-25 Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Kommunstyrelsen KS/2013:68-003 Ingen befintlig policy Utvecklingsavdelningen Projektstyrningspolicy
Läs merProjekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt
Riktlinjer och förhållningssätt 1 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Ramar - administrativa projekt 3 Vad är ett projekt och vad kan projektformen bidra med 3 3. Projektportföljen kriterier
Läs merSlutrapport Teknikprojekt mobilitet
0.00 Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Mobilitet Teknikprojekt i Strömstad och Tanum kommun Utfärdat av: Utf datum: Godkänt
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merVad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005
Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merE-fakturering och e-handel
E-fakturering och e-handel Satsningar i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 7 mars 2006 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet
Läs merPROJEKTPLAN FÖR DELPROJEKT PROCESSKARTLÄGGNING
PROJEKTPLAN FÖR DELPROJEKT PROCESSKARTLÄGGNING Utgåva Dokumentansvarig Datum 2009-12-17 Sara Johansson Dokumentnamn projektplan_process_slutgiltig.doc Kungliga Tekniska högskolan KTH Valhallavägen 79 100
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merElektronisk handel - Mål och syfte - - Förberedelser & Införande - Vad tänka på särskilt?
Elektronisk handel - Mål och syfte - - Förberedelser & Införande - Vad tänka på särskilt? Kerstin Wiss Holmdahl, SKL Vad innebär elektronisk handel? Mål och syfte? Ett sätt att - styra inköpsprocessen
Läs merRamverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
Läs merSlutrapport för projekt Etablering av Servicecenter Sörmland
SLUTRAPPORT 1 (7) Slutrapport för projekt Etablering av Servicecenter Sörmland Innehåll Sammanfattning beskrivning värde (uppnått jämfört med förväntat) resultat jämfört med projektmål Erfarenheter och
Läs merGuide till projektmodell - ProjectBase
Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation
Läs mer1C:Från inköp till betalning - hela processen
A Basware Presentation 1C:Från inköp till betalning - hela processen Mia Lenman Matti Bjerking 6:e okt 2011 En disciplinerad och systematisk förbättringsprocess applicerat på alla typer av inköp av råvaror,
Läs merProjektstyrningsmodell
HANDBOK PROJEKTSTYRNING Projektstyrningsmodell En handbok för Örebro kommun Version 2.0 Örebro kommun 2019-05-17 Ks 584/2019 orebro.se Innehåll Inledning... 4 En kommungemensam projektstyrningsmodell...
Läs merEffektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen
Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV
Läs merIntroduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering
Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera
Läs merMetodstöd www.informationssäkerhet.se 2
Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste
Läs merSvenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det?
Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det? 2007-10-29 E-fakturaprojektet ESV Eva Wern Sören Pedersen Verva - Arena Program e-fakturaprojektet i svenska staten Val av standard för e-faktura
Läs merProjektstyrningsprocessen i VärNa
1 Ver 1 Projektstyrningsprocessen i VärNa 2. FÖRDJUPADE ANALYSER Orsaksanalys Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 1. PROBLEM- INVENTERING Scanning Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 3. FÖRÄNDRINGS-
Läs merDokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:
Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning etjänster inom socialtjänsten Dokumentbeskrivning: Anslutning till den sammansatta basttjänsten SSBTEK
Läs merUtveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd
Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan
Läs merMobil närvård Västra Götaland Projektplan Mobil närvård Projektnamn
Mobil närvård Västra Götaland 2017-06-29 Projektplan Mobil närvård Projektnamn 2 Innehåll Syfte med dokumentet... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Syfte... 3 Projektmål... 3 Framgångsfaktorer... 3 Risker...
Läs merElektronisk faktureringbehov och möjligheter
Elektronisk faktureringbehov och möjligheter Kerstin Wiss Holmdahl Svenska Kommunförbundet 2 november 2004 Elektronisk fakturahantering Aktuellt med olika initiativ om E-fakturor. - Bankerna har lösningar/planerar
Läs merElektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008
Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet
Läs merUtsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och
Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt
Läs merNEA Seminarie: E-fakturor är lönsamt för staten. Eva Wern, Peter Norén 28 november 2005
NEA Seminarie: E-fakturor är lönsamt för staten Eva Wern, Peter Norén 28 november 2005 Dagens program Bakgrund och ESV:s förstudie ESV: s förslag Standard Paketlösning Skrivelse till Regeringen Lönsamhetsbedömning
Läs merArbetsplan fas 1 - Förbereda och förankra
Arbetsplan fas 1 - Förbereda och förankra Projekt: Införande av e-beställning Tidsperiod: februari - augusti Aktivitet Syfte Vem Ansvarig Klardatum Klart Information till ledningsrådet Förankra projektet
Läs merKompetensprojekt På det mänskliga planet
LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå
Läs merStudiebesök från Norge. Sandra Karlsson Catherine Alexander Göran Cars Samhällsplanering och miljö. KTH
Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö -Reflektioner i halvtid Studiebesök från Norge Sandra Karlsson Catherine Alexander Göran Cars Samhällsplanering och miljö. KTH Disposition -Vårt uppdrag -Slutsatser
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merProjektkontor. Tieto PPS AH128, 1.2.2, Sida 1
Sida 1 Om projektkontor Upp till 30-70% av en verksamhets omsättning är ofta knutet till projekt. Det finns därför mycket att vinna på att arbeta med förbättringar inom projektverksamheten. Vanliga problem
Läs merProjektbeskrivning Implementation av IT-stöd för Samordnad vårdplanering
Dokument nr: Version: Status: S i d a : 1,0 Utgåva Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektdokument IT-stöd för samordnad vårdplanering Implementation i ReKo Sjuhärad av IT-stöd för samordnad vårdplanering
Läs merRegionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv
Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merVägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1
Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 1 I hemmet med meningen i kommunen, i och i närheten av bostaden. 1 (8) Innehållsförteckning 1 Syfte och omfattning...
Läs merProjektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Läs merIntroduktion till projektledning
Introduktion till projektledning Projektledning med inriktning mot social innovation och samhällsentreprenörskap Fredrik Björk, Malmö universitet Projekt kan ses som Organiseringsform Finansieringsform
Läs merProjektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län
Projektdirektiv 1(8) Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Versionshistorik Version Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik 0.1 2015-05-12 Boel Arbetsmtrl
Läs merMoment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse
Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse
Läs merINFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg
INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt
Läs merProjekt som arbetsform
Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden
Läs merByta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader
Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning
Läs merRIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY
1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds
Läs merProjektbeskrivning NeC etapp 3
Projektbeskrivning NeC etapp 3 Effektivare anläggningstransporter och maskintjänster Stockholm 2015-11-17 1 1. Bakgrund och nuläge 1.1. Tidigare projekt Det här dokumentet bygger på ansökan till SBUF för
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merTeamarbete med patienten i centrum 3863
1 (10) Landstingsstyrelsens förvaltning Södersjukhuset, medicin Projektledare Stina Petersson E-post stina.petersson@sll.se Teamarbete med patienten i centrum 3863 2 (10) Sammanfattning av satsningen Med
Läs merREVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson
REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merCirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel
Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212 Handläggare: Sektion/Enhet: Mottagare: Rubrik: Kerstin Wiss Holmdahl Civilrättssektionen Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med
Läs mer5. Analys. 5.1 System. Analys
5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena
Läs merUppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse
8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens
Läs merProjektprocessen. Projektprocess
Projektkontoret 1 (av 8) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 16-10-17 2.5 Projektkontoret Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 2.5 Projektprocessen Projektprocessen
Läs merLägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.
STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med
Läs merRINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING EKONOMISKT BISTÅND OCH ARBETSMARKNADSÅT GÄRDER SLUTRAPPORT Barnperspektivet och ekonomiskt bistånd Projekt Författare Dnr: 007-425-2008 Annelie Sjöberg Förvaltning/avdelning
Läs merAnmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA
ANMÄLAN Vårt dnr: 17/01637 2018-01-22 Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA Anmälan avser förskolan i. kommun. Vi önskar anmäla... personer/förändringsledare till utbildningen. (minst 2, max 4 personer)
Läs merE-HANDEL. It-stöd för e-handel
E-HANDEL It-stöd för e-handel Här är du nu! It-stöd för e-handel en del av ORGANISATION E-HANDELSPROCESSEN STRATEGI OCH STYRNING LEVERANTÖRS- ANSLUTNING BESTÄLLNING TILL BETALNING UPPFÖLJNING OCH ANALYS
Läs merHur får man anställda att tänka dokument- & ärendehantering?
Hur får man 20 000 anställda att tänka dokument- & ärendehantering? Att få alla att arbeta mot samma mål och åstadkomma verklig förändring i verksamheten. Johanna Fransson, projektledare Stadskontoret
Läs merProjektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)
(1)10 (2)10 Innehållsförteckning 1 DOKUMENTSTYRNING... 4 1.1 shistorik...4 1.2 Referenser...4 1.3 avvikelse och förändringshantering i projektet...4 2 BAKGRUND OCH BESLUT OM PROJEKT... 5 2.1 Bakgrund...5
Läs merProjektkunskap ledning och process
Projektkunskap ledning och process Athena & Atlas Universitets- och högskolerådet UHR Stockholm 31 januari 2013 Christel Bäckström, GR Utbildning Internationalisering som utvecklingskraft Internationalisering
Läs merGranskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport
2012-11-01 KS-2012/916.912 1 (7) HANDLÄGGARE Hanna Lundborg Hanna.Lundborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merIntroduktion till projektledning
Introduktion till projektledning OL108A Fredrik Björk Hur hänger projektledning och SHE ihop? Projekt: förändringsfokus Många SHE- ini?a?v startas med projektstöd Som projektledare oba Ent. Egenskaper
Läs merDelrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2
från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett
Läs merBilaga 5 b: Mall för projektplan
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 5 b: Mall för projektplan Hur ska bilagan användas? Detta är ett exempel på en mall för en projektplan med exempel på vad den kan innehålla. De flesta
Läs merElektronisk fakturering i offentlig sektor. Kerstin Wiss Holmdahl Sören Lennartsson
Elektronisk fakturering i offentlig sektor Kerstin Wiss Holmdahl Sören Lennartsson SFTI Single Face to Industry Syfte Skapa bra förutsättningar för elektronisk handel med köpare i offentlig sektor En central
Läs merYttrande till kommunrevisionen över granskning av attester för utbetalningar
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Backlund Thomas Datum 2018-05-22 Diarienummer KSN-2018-1368 Kommunstyrelsen Yttrande till kommunrevisionen över granskning av attester för utbetalningar Förslag till
Läs merSpecifikt Mätbart Accepterat Realiserbart Tidssatt
Initiering av projekt, Förstudie och Skapa projektgruppen Initiering av projekt Definition av projekt Uppdragsbeskrivning - Mätbara mål - Avgränsad tid - Tillfälliga resurser - Temporär organisation -
Läs merProjektplan för Vision 2025
Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen
Läs merSlutrapport för utvärdering av Den nya administratören
Slutrapport för utvärdering av Den nya administratören Sammanfattning Projektet Den nya ambassadören är nu genomfört. Sex av sju projektmål bedöms som uppfyllda. Antalet unika deltagare har väl motsvarat
Läs merTid till förbättring ger tid till förbättring
Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga
Läs mer30 mars 15 Ansvarig: Sten Odelberg EFFEKTIVISERING AV FAKTURAFLÖD GENOM EFAKTURA OCH EFFEKTIVARE E-HANDEL VERSION 1.0 UPPDRAGSBESKRIVNING
30 mars 15 Ansvarig: Sten Odelberg EFFEKTIVISERING AV FAKTURAFLÖD GENOM EFAKTURA OCH EFFEKTIVARE E-HANDEL VERSION 1.0 UPPDRAGSBESKRIVNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Att alla beställningar görs
Läs merLärande utvärdering i praktiken
Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata
Läs merSLUTRAPPORT. En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet
Avslutsrapport 1 2013-05-14 Dnr SU 2013/211 SLUTRAPPORT för projektet En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet Postadress Box 117 221 00 LUND Besöksadress E-huset LTH Växel 046-222 00
Läs merRutiner för säker roll och behörighet SLUTRAPPORT Version 1,0. Kalmar, Sakkunnig, Stephen Dorch. Projektledare, Ulrika Adolfsson
SLUTRAPPORT Version 1,0 Kalmar, 2014-12-22 Sakkunnig, Stephen Dorch Projektledare, Ulrika Adolfsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund till projektet 3 1.1 Projektets syfte... 3 1.2 Medverkande... 3 1.3 Privata
Läs merRubrikförklaringar till projektmallar
Rubrikförklaringar till projektmallar 2010-02-25 Innehållsförteckning 1 Rubrikförklaringar... 3 2 (7) 1 Rubrikförklaringar Här finns förklaringar på vilket innehåll som ska finnas under de olika rubrikerna
Läs merPolicy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte...3 2. Tillämpning...4 3. Definition...4 3.1 Avgränsningar...4 4. Mål...5 5. Viljeriktning...5 5.1 Fokus
Läs merProjektspecifikation
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin
Läs merProcesspecifikation för Hantera projekt
Processpecifikation 2016-11-29 Processpecifikation för Hantera projekt Version 1.0 Fastställd den 1 december 2016 av processägare Ronny Kihlander 1 (7) Innehåll 1 Syfte med denna dokumentation... 3 1.1
Läs merProjektutbildningar. Partner
Projektutbildningar Partner För att kunna erbjuda våra kunder ett heltäckande utbud inom projektområdet arbetar Effektiv Projektkonsult och tillsammans. Detta innebär att de lösningar vi levererar håller
Läs merÖversikt PPS - Projektledning
Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig
Läs merUFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad
UFV 2014/1186 Arbetssätt 2020 Fastställd av universitetsdirektören 2014-10-17 Reviderad 2014-12-18 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Mål för projektet 3 Övergripande mål 3 Projektmål 3 Initiering 3 Genomförande
Läs merProjektplan: Administrativa roller
1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka
Läs merPolitiskt program för Social- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområde?
Politiskt program för Social- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområde? UPPDRAGSBESKRIVNING 2017-05-24 ARBETSMATERIAL VERSION 1.1 HELEN SMITH ANNA-KARIN FOLGER Innehåll Bakgrund...3 Effektmål...3 Projektmål
Läs merTrygg och säker i hemmet
Trygg och säker i hemmet Projektplan Agneta Aldor 2014-05-09 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Syfte med dokumentet 3 1.2 Ändringshistorik 3 2 Projektet, sammanfattning 3 2.1 Projektets omfattning
Läs merVerksamhetsinriktning hösten 2018
2018-06-27 Verksamhetsinriktning hösten 2018 Innehåll 1. Verksamhetsinriktning hösten 2018... 3 1.1 Händelser som påverkar esam... 3 1.2 Förslag till övergripande inriktning hösten 2018... 3 2. Mål och
Läs merBilaga 4. SAMMANFATTNING RAPPORT Administrativ översyn Östermalms stadsdelsförvaltning - våren 2015
Bilaga 4 SAMMANFATTNING RAPPORT Administrativ översyn Östermalms stadsdelsförvaltning - våren 2015 Sammanfattning Den 29 januari 2015 beslutade Östermalms stadsdelsnämnd att ge förvaltningen i uppdrag
Läs merPROJEKTSLUTRAPPORT Överföring av hemsjukvård. - Beslutsprocess
PROJEKTSLUTRAPPORT Överföring av hemsjukvård - Beslutsprocess Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Överföring av hemsjukvård Projekt: Överföring av hemsjukvård Idnr: Delprojekt: Beslutsprocess Idnr: Beställare: Landstingsstyrelsen
Läs merKumla kommuns e-tjänsteplattform för att skapa användarvänliga e-tjänster för externa och interna mottagare
1(7) 2016-05-31 Kumla kommuns e-tjänsteplattform för att skapa användarvänliga e-tjänster för externa och interna mottagare Målbild 2(7) Kumla kommuns service och tillgänglighet utvecklas ständigt och
Läs merÖstgötatrafiken berättar om sin styrning samt hur de använder pm3-licensen
PM3 FA LL ST UDIE - ÖSTGÖTATR A FIK EN Östgötatrafiken berättar om sin styrning samt hur de använder pm3-licensen Vi lever i en snabbt föränderlig omvärld. Var inte rädda för att testa er fram och göra
Läs merFCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring
Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.
Läs merAgenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist
Agenda 2015-08-27 Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt 1 Normer och regler Normer och regler Marie Ahlqvist Projekt som arbetsform Olika typer av projekt Ställer olika
Läs merInformation och kriskommunikation
Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten
Läs merEn föreslagen idé matchas mot tabell 1 och antalet fält i varje färg noteras.
Portföljstyrning och projekt i RUM Portföljstyrning Syfte Syftet med portföljstyrning är: 1. att identifiera vad som är ett projekt, en aktivitet och en arbetsuppgift samt i vilka fall ett projekt bör
Läs merFörenklad förstudie och samarbetsförslag
Tjänsteskrivelse -02-21 KFN 2013.0096 Handläggare: Annelie Henriksson Förenklad förstudie och samarbetsförslag Sammanfattning Arbetet med införande av e-arkiv i Karlskoga kommun har påbörjats under hösten
Läs merORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning
ORU 2018/05417 Projektdirektiv Framtidens lärarutbildning 1 Allmän beskrivning av projektet 1.1 Bakgrund En förutsättning för en likvärdig undervisning med hög kvalitet är en välutbildad och motiverad
Läs mernäringslivet. Samtidigt sker en internationalisering i samverkan mellan de nordiska länderna.
2006-02-22 PM 1 (19) Ökad användning av offentlig elektronisk handel. Inledning Statskontoret fick i juni 2003 i uppdrag av regeringen att arbeta för en ökad användning av offentlig elektronisk handel.
Läs merPrioriterade nyckeltal
Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp
Läs merEn infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen
UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla
Läs mer