Gästskribent: Miljö- och byggchef Bror Wallin

Transkript

1 med siktet på en hållbar utveckling EEN TTI IDNING UTTGI IVVEEN AVV LLUDVVI IKA KOMMUNSS REEFFEEREENSSGRUPPPP FFÖR KOSSTT OCH EEKOLLOGI ISSKA VVAROR GRUNDAD 2006 NR 5 APRIL 2007 Gästskribent: Miljö- och byggchef Bror Wallin Maten vi äter berör verksamheten på miljö- och byggkontoret på många olika sätt. Förutom den rena livsmedelstillsynen så har vi också tillsynsansvaret för djurhållning. Vårt arbete ska också präglas av de fem grundläggande värdena i miljöbalkens portalparagraf: 1. Människors hälsa 2. Den biologiska mångfalden och naturmiljön 3. Kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena 4. Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga 5. En god hushållning med naturresurser Kvalitet När det gäller människors hälsa så har Livsmedelsverket visserligen inte funnit några avgörande skillnader i vitamin- eller mineralhalter mellan ekologiskt och konventionellt odlade produkter, men anser att det behövs fler undersökningar för att se skillnaderna. Vad som säkert kunnat utläsas är i alla fall att det vanligtvis inte finns några påvisbara halter av kemiska bekämpningsmedel i ekologiska produkter. En majoritet av konsumenterna tycker inte att kemiska bekämpningsmedel hör hemma i livsmedelsproduktion, enligt en undersökning som Konsumentverket gjort. Studier har visat att den som äter högre andel ekologiskt har lägre halter av bekämpningsmedel i urinet än den som äter konventionell mat. Genom att vår importerade mat ofta är hårt besprutad innebär det att lantarbetare i fattiga länder ofta utsätts för stora mängder bekämpningsmedel eftersom det ofta saknas skydsutrustning och kunskaper. Bättre för djuren När det gäller djurens välfärd och miljöaspekterna väger fördelarna tyngre och klarare över för ekologiska livsmedel. Enligt Jordbruksverket ökar ekologisk produktion välfärden för alla djurslag i jämförelse med konventionell produktion, eftersom djuren får större möjlighet att leva i enlighet med sina naturliga beteenden. Grisar har till exempel en naturlig drift att böka i marken 6-8 timmar per dag, men konventionella slaktsvin står i regel inomhus året runt i en torftig miljö med små möjligheter till naturlig sysselsättning.

2 Fördelar för miljön Med ekologisk produktion minskar mängen kemiska bekämpningsmedel i miljön. Det bidrar till renare vatten, både ytvatten och grundvatten. Ekologisk produktion bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Ekologisk produktion kan också bidra till ett mer artrikt odlingslandskap, bättre markbördighet och ett jordbruk mer anpassat till de naturliga kretsloppen. Med en högre andel ekologiskt bland de varor vi importerar så minskar vi miljöpåverkan i andra länder. GMO, transfetter, tillsatser Ekologiska livsmedel får inte innehålla genmodifierade organismer, härdat fett med industriellt framställda transfetter ellet syntetiskt framställda färgämnen, smakämnen, sötningsmedel eller aromämnen. Bror Wallin Miljö- och byggchef Kostchefen nationell affischbrud I branschtidningar för restauranger och storkök har KRAV gått ut med en helsidesannons med en bild av Ludvika kommuns kostchef Monika Ahrås i helfigur. Ludvika hålls fram som ett föredöme eftersom vi var först i landet att KRAV-certifiera alla kök i skolor och förskolor., och andra uppmanas att göra som vi. och Hällbröd nionde certifierade produkten April 2007 går vi in i fjärde året som KRAV-certifierade skolor och förskolor. Den nya varan som läggs till är Hällbröd. Vi har nu nio varor som alltid serveras som ekologiska. Därutöver finns många fler ekologiska livsmedel på våra anbud som många av köken också serverar.

3 Smakförstärkare- Glutamat Glutamater hör till de tillsatser som ökat snabbast i våra livsmedel under de senaste åren. De är dåligt undersökta och flera misstänks vara värstingar bland kemikalierna i vår mat. De finns i många kryddblandningar, buljongtärningar, färdigmat, dressingar, soppor mm och är mycket vanligt i det asiatiska köket. Natriumglutamat är ett ämne som ganska många är överkänsliga mot, och kan bl a ge reaktioner som brukar kallas Kinaresturang-syndromen. Symptomen som många har rapporterat är illamående, huvudvärk, svettning, halsbränna och smärta i nacke och bröstkorg.. Att läsa innehållsförteckningar eller handla KRAV-märkta varor är ett måste om man vill undvika glutamat. Glutamater finns i flera varianter, den vanligaste är mononatriumglutamat E 621, men även E 620, E 622, E 623, E 624 och E 625 förekommer i livsmedel. En bra bok att läsa om man vill undvika kemikalier i mat är Tommy Svenssons bok: Handbok för den kräsne konsumenten eller titta på hemsidan: Kanske en sann historia Den gamla damen skulle till att fira sin 85 årsdag genom att bjuda in sina barnbarn till ett litet anspråkslöst födelsedagskalas, ty kassan var skral. Den gamla damen hade på sina svaga ben, hankat sig ner till kvartersbutiken för att handla de sista tillbehören till den tårta hon förberett på morgonen. Till sin lycka upptäcker damen att butiken säljer frysta hallon till ett överkomligt pris och lägger paketet i sin varukorg. Pengarna räcker även till en bukett rödgula tulpaner för Den gamla damen betalar sina två varor och vankar hemåt med ett förväntansfullt leende på sina läppar.

4 På eftermiddagen samma dag var tårtan färdiggarnerad med lysande röda hallon på den vispade vita grädden, kaffebordet var dukat med finporslin och de vackra tulpanerna gjorde dukningen fulländad. Nu skulle barnbarnen snart vara på plats och den gamla damen gick fram till hallspegeln, rättade till sitt förkläde, drog en kam genom sitt gråblåa hår och log ett varmt leende mot sin spegelbild Vad hände sen? HALLON - En varning för känsliga personer Det har hänt förr. Det hände här i Ludvika alldeles nyligen. Det kommer att hända igen om inte ansvariga gör något åt problemet. Det handlar om djupfrysta importerade hallon som ofta är smittade med norovirus (calicivirus) eller med andra ord vinterkräksjuka. Jo det är sant. Frysta hallon som importerats från vissa öststatsländer har allt som oftast orsakat utbrott av vinterkräksjuka. Jag skulle vilja kalla det för hallonsjuka. Produkten finns hos grossister, restauranger och i frysdiskar i de flesta livsmedelsbutiker. I regel säljs dessa som lågprisalternativ och är oftast förpackade i Polen. Det är viktigt att konsumenten ifrågasätter dessa produkter och sätter press på de företag som importerar besmittade livsmedel. Livsmedelsverket jobbar på problemet och Svensk dagligvaruhandel tillsammans med övriga livsmedelsbranschen måste reagera och sluta släppa ut liknande livsmedel på marknaden. Bo-Göran Fransson livsmedelsinspektör Gunnels miljötips: Köp inte jätteräkor Över hälften av världens mangroveskogar har försvunnit de senaste 15 åren. Av dessa har hälften fällts för att ge plats år räkodlingar. Räkodlingar som är mycket känsliga för sjukdomar och måste behandlas med kemikalier och antibiotika. Efter ett fåtal år hjälper inte ens detta och dammarna förgiftas av sjukdomar och parasiter. Då är det dags att göra en räkodling på nytt ställe. På så sätt förstörs en av jordens lungor. Tropiska räkor kallas ofta jätteräkor, tigerräkor, kungsräkor eller scampi ute i handeln och på restaurangernas menyer.

5 Hallå där Margareta Karlsson, ny vård- och omsorgschef Brukar du köpa ekologiska varor? Ja! Vilka i så fall? Bananer såklart, morötter, sylt, ägg och apelsinjuice Åsas receptruta Kavring med gubbröra Ingr. 4-6 port, 1-2 rödlök finhackad, ekologisk 6 hårdkokta ägg, ekologiska 8 ansjovisfiléer 2-3 msk. kaviar, typ Kalles 1-2 msk finskuren gräslök, ekologisk 1-2 msk. finskuren dill, ekologisk 1 citron i klyftor, ekologisk ev rå äggula, ekologisk Gör så här: Hacka äggen fint. Skär ansjovisen i små tärningar. Blanda samman alla ingredienser. Servera på knäckebröd, kavring eller annat grovt mjukt bröd och med citronklyfta och ev. rå äggula. En kall, immig lättöl att skölja ned den läckra mackan med

6 Ekomålet är ett informationsblad som vi hoppas kan ge tips, idéer och inspiration. Bladet kommer att handla om hur arbetet med ekologiska livsmedel och andra miljöfrågor går framåt i kommunen. Ekomålet kommer att gå ut till alla kök och till alla förskolor och skolor ett par gånger per termin. Det kommer också att finnas tillgängligt för elever och föräldrar. Du som läser - kom gärna med tips och idéer till nästa nummer! Vi som jobbar med Ekomålet är Monika Ahrås, kostchef Gunnel Persson, förskollärare Stensvedens Förskola Bo Staaf, Agenda 21-samordnare Åsa Skoog, skolmåltidsföreståndare Kyrkskolan Anneli Lindahl, skolmåltidsföreståndare Lorensbergaskolan Ursula Furtig, folkhälsosamordnare Bo-Göran Fransson, livsmedelsinspektör Redaktör och ansvarig utgivare: Bo Staaf Agenda 21-samordnare Tel bo.staaf@ludvika.se