Nyhammar åk 6, en skola i miljöklass!

Transkript

1 med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 15 APRIL 2009 Nyhammar åk 6, en skola i miljöklass! En gråregnig dag i början av april gjorde jag ett besök hos klass sex på Nyhammars skola för att prata med dem om deras tankar och arbete gällande miljö. Eleverna har under många år arbetat både aktivt för att värna om, men också i syfte att lära sig mer om, människan och miljön och konsekvenserna av slöseri och förstörelse utav naturresurser. I Nyhammars skola har eleverna lärt känna igen de olika miljömärkningarna samt betydelsen av dem. KRAV- märket har de särskilt tagit till sig och eleverna bearbetar ivrigt sin omgivning för att få fler konsumenter som handlar kravmärkt. Flera av eleverna har lyckats

2 genomföra att KRAV-mjölk handlas hem. - Julia A säger med ett leende, att efter ett tag gav mamma upp för mitt tjatande och handlar nu bara KRAV-mjölk! Fler områden som de diskuterat och tittat närmare på är användningen av palmolja som leder till att regnskogar skövlas och huggs ned, med allvarliga klimatförändringar, vilket även avspeglas hos oss i Sverige i form av bland annat väderrubbningar. - Regnskogarna är jordens lungor, flikar Alfred in med. Energi och olika energiformer, har beskrivits av Christer Johansson från VB- Energi vid ett besök i klassen. Det hela avslutades med ett studiebesök på kommunens vindkraftspark som är en viktig miljövänlig energikälla i Ludvika kommun. Sopor och sophantering är ett annat högaktuellt ämne som eleverna tagit itu med. Skräp i naturen kan ge skador på djur och natur. Eleverna har vid flera tillfällen varit ute i sin omgivning och samlat sopor, sorterat dem och sett till att de tagits omhand på rätt sätt. Även när eleverna är i skolan tänker de på att skapa så lite sopor som möjligt. Allt används eller återanvänds tills det inte går att laga eller använda längre, först då hamnar det i en behållare för skräp. Alfred tipsar om att kvittot från låneboken är bra när man behöver skriva små meddelanden. Eleverna tog också initiativ till att sortera skolans sopor. Men när kommunens sopbil kom för att samla in de sorterade soporna kastade kommunens renhållare allt i samma uppsamlingskärl. Eleverna reagerade kraftigt och hörde av sig till tekniska kontoret för att få en förklaring till renhållningens agerande. Eleverna fick till svar att det är för dyrt att transportera soporna sorterade - det blir billigare att transportera allt i ett och samma kärl Klassen var på intet sätt nöjd med svaret utan sorterar fortfarande sina sopor själva och har fått skolans vaktmästare Kjell Göransson att köra det sorterade skräpet direkt till Björnhyttan. En kampanj som ständigt pågår kallas Ett skräp om dagen och innebär att alla försöker plocka upp och kasta minst ett skräp per dag. Daniel J och Isak L visar hur skräpet samlas i olika kärl. Fruktrester från dagens fruktstund för kompostering och papper för återvinning.

3 Earth Hour 2009 Närmare en miljard människor på jorden släckte ner ljuset en timme. Även många organisationer, företag och städer drog ner på det flödande ljuset. En mäktig signal om att stoppa förstörelsen av jordens klimat har nu skickats till makthavarna som samlas vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december Svenska kraftnät uppskattar att hushåll deltog i Earth Hour. Det bor i genomsnitt 2, 06 personer per hushåll i Sverige. Det innebär preliminärt att 1 miljon svenskar deltog i Earth Hour enligt Världsnaturfonden WWF. Reds anm. Eko-målet Earth Hour var en annan aktivitet som hela klassen ställde sig bakom. Eleverna gjorde affischer som hängdes upp runt om i de närliggande samhällena och hos ortens handlare samt bibliotek. Med uppmaning om att så många som möjligt deltar under Earth Hour. Belinda berättar att resultatet av Earth Hour var mycket lyckat och att energibesparingen för Ludvika kommun motsvarade ungefär den hushållsel som en normalvilla gör av med per år. Klassens fortsatta arbete under våren kommer att inriktas på att genomföra ytterligare en skräpplockardag för att hålla omgivningarna runt Grangärde och Nyhammar miljövänliga och snygga. Cykla istället för att åka bil. Köpa kravmärkta varor och fortsätta att påverka sin omgivning till att prioritera varor som har en märkning som gynnar människa och miljö. Innan vi avslutade vårt intressanta och lärorika samtal undrade Julia S om det blir någon mer tävling där man får samla märken och skicka in till oss i EKO- gruppen? Jag berättade att vi nyligen diskuterat frågan och att vi (EKOgruppen) planerar att ha en tävling under hösten. Och att vi tacksamt tar emot tävlingsförslag. Sist men inte minst kommer tips och uppmaningar från eleverna som tycker att alla borde: Reporter för en dag Ursula Furtig Folkhälsosamordnare Köpa mera KRAV- och rättvisemärkt Sluta slänga skräp i naturen Källsortera Köra så lite bil som möjligt Återanvända saker så länge som möjligt Plocka minst ett skräp om dagen Kommentar från renhållningsavdelningen: Anders Hammarbäck är ansvarig för insamling av avfall på renhållningen. Han har inte haft några samtal eller diskussioner om hämtning av avfall från ansvarig person från Nyhammars skola. Renhållningen vill gärna prata eller diskutera med ansvarig person från Nyhammars skola angående sortering och transport av avfall. Anders hoppas att barnen inte blir ledsna p.g.a. miss i kommunikation.

4 Fortsatt diplomering som Fairtrade City Ludvika har diplomerats som Fairtrade City även för Diplomeringen måste förnyas för varje år, som ett resultat av fortsatta framsteg i strävan efter ökad konsumtion av etiskt framställda varor. Så här skriver Rättvisemärkt i diplomeringsbrevet: Vi från Rättvisemärkt är glada över Ludvikas engagemang som Fairtrade City. Ni har gjort ett gott arbete under 2008, där ni utgör ett fint exempel till andra kommuner som önskar arbeta med frågor rörande etisk konsumtion både i Sverige och internationellt. Att Ludvika kommun väljer att i högre grad välja produkter som blivit producerade med respekt för mänskliga rättigheter, gör att fler och fler människor får förbättrade arbets-och levnadsvillkor. Det är med ett stort nöje vi härmed förnyar Ludvikas titel som Fairtrade City, och därmed ger Ludvika ett välförtjänt kvitto på ett gott hållbarhetsarbete genom etisk konsumtion. Ett arbete som gör skillnad. Vi önskar er all fortsatt lycka till med hopp om ett fortsatt gott samarbete. Kärringen mot strömmen Marit Paulsen har kommit ut med en ny bok, Lurad av laxen - sant och falskt om maten, som har gett henne ett stort utrymme i media. Där har hon gjort en del kontroversiella uttalanden som att äta ekologiskt innebär inte att du är med och räddar världen. Det är långt viktigare att du inte slänger mat, ekologisk odling är alldeles för ineffektiv för att försörja mänskligheten, genmanipulerade grödor har fått oförtjänt dåligt rykte och endast genom teknisk utveckling och storskalig jordbruksindustri kan vi upprätthålla tillräcklig matproduktion. Svenska Naturskyddsföreningen har bemött Marit P:s uttalanden: Det är inte bristen på mat som gör att det finns svältande människor i världen. En viktig anledning till att den mat som produceras inte når alla människor är handels- och jordbrukspolitik, liksom bristen på köpkraft, enligt SNF. När intensivt handelsgödslat jordbruk i Sverige läggs om till ekologiskt blir skördarna mindre, men i mer extensivt brukade jordar, som i Afrika, leder omläggning till ekologisk odling oftast till stora skördeökningar. Och det är där skördeökningarna behövs mest. SNF hävdar att de biologiska systemen i framtiden måste användas mer effektivt, utan tillskott av ändliga resurser (t.ex: konstgödning baserad på olja) och utan gifter som minskar

5 den biologiska mångfalden. Därför är den övergång till ett ekologiskt lantbruk som nu sker steg för steg så otroligt viktig. En studie visar att ekologisk produktion har kapacitet att försörja en värld med växande antal människor med mat. Bekämpningsmedel, konstgödsel och GMO är onödiga. Ett lag av forskare från olika akademiska institutioner i Michigan, USA, har sammanställt resultatet av nästan 300 studier för att undersöka om ekologisk produktion kan försörja världen med mat. En vanlig invändning mot ekologisk produktion är att produktiviteten blir lägre än i konventionellt jordbruk och att det ekologiska jordbruket därför inte bidrar till FN:s millenniemål för att utrota fattigdomen och svälten. Studien visar att om allt lantbruk lade om till ekologisk produktion, så skulle produktiviteten kunna sjunka något i den utvecklade världen, men öka med så mycket som 80 % i utvecklingsländer. "Jag hoppas att detta är spiken i kistan för diskussionen som gäller att man inte kan producera tillräckligt med mat med ekologiskt lantbruk", sade professor Ivette Perfecto vid University of Michigan, i samband med publiceringen. Eko-målets reflexion över Marits utspel: Vari ligger motsättningen mellan att köpa ekologiskt och att låta bli att slänga mat? Borde det inte vara större anledning att inte kasta bort mat som är något dyrare? Är det möjligen så att hon spelar på sin image som arg kärring mot strömmen för att få publicitet för sin nya bok (som säkert också innehåller en hel del klokt)? Recept på vårens primörer Nu börjar våren ge sig till känna och med den kommer både kirskål och nässlor åter till våra planteringar. Kirskålen eller kers som den också kallas har använts som födoämne i Norden sedan bronsåldern. Visst är kirskålen ett tråkigt och svårutrotat ogräs, men smakar utmärkt i denna paj.

6 Kirskålspaj 4-5 personer Ca 2 liter späda kirskålsblad Pajdeg: 1 ½ dl vetemjöl 1 ½ dl grahamsmjöl 150 g smör 1-2 msk kallt vatten Äggstanning: 3 ägg 2 ½ dl mellanmjölk 3 dl vällagrad prästost eller annan god ost Lite örtsalt Svartpeppar 1. Skölj kirskålen och förväll 2-3 minuter i kokande lättsaltat vatten. 2. Spola av i kallt vatten och låt rinna av, krama sedan ur överflödigt vatten och hacka kirskålen grovt. 3. Smula ihop mjöl och smör till pajdegen. Tillsätt kallt vatten och arbeta ihop snabbt. 4. Kavla ut pajdegen tunt och klä pajformen (diameter ca 28 cm). 5. Förgrädda pajskalet i 200 C, ca 10 minuter. 6. Vispa ihop äggstanningen. 7. Lägg kirskålen i botten på det förgräddade pajskalet och häll äggstanningen över. 8. Grädda pajen i 200 C, ca 35 minuter eller tills äggstanningen stelnat och pajen fått en gyllene färg. Servera med en grönsallad, kanske med några späda maskrosblad som bas. Brännässlan är en kulturväxt som finns runt om oss i hela Sverige. Den växer gärna vid komposter eller andra näringsrika marker. Nässlan innehåller rikligt med vitaminer, mineraler och klorofyll. Plocka gärna på våren och torka för framtida behov. Passar att strö över frukostmüslin eller i hembakt bröd. Prova gärna denna goda nässelsoppa på de små färska nässelskotten.

7 Nässelsoppa 4 personer 1 ½ - 2 liter nässlor (de små skotten) 1-2 schalottenlökar Smör att fräsa i 1 ½ msk vetemjöl 1 liter grönsaksbuljong ½ dl finhackad gräslök Örtsalt och peppar Några msk crème fraiche 1. Skölj nässelskotten väl, i flera vatten och förväll dem snabbt. 2. Krama ur nässlorna väl och hacka dem väl eller mixa med stavmixer. 3. Hacka löken och fräs i smör. Tillsätt nässlorna på slutet och låt dem fräsa med. 4. Blanda i mjölet och späd sedan med buljongen. Låt koka några minuter och smaka sedan av med örtsalt och peppar. Blanda i gräslöken. 5. Toppa varje sopptallrik med en klick crème fraiche. Smaklig måltid! Gun-Britt Hedsten, kostsamordnare MJÖL OCH KÖTT FRÅN STORA HÄLLSTA Passa på och beställ mjöl och kött för sommarens behov. Denna gång ska ni skicka era beställningar till Gunnel Westman på Stensveden. mailadress: gunnel.westman@ludvika.se Hon vill ha beställningarna senast 15 maj. Ingvar Pettersson på Stora Hällsta meddelar också att de har KALLPRESSAD RAPSOLJA 30:-/L i 5 LITERSDUNK Ni kan läsa mer om Stora Hällsta på deras hemsida:

8 Gunnels miljötips 2009 är Naturens år. Symbol är fjärilen. För er som vill läsa mer titta på En köttfri dag i veckan är en bra start för oss som vill göra något effektivt för att motverka klimatförändringarna. En bra bok: Bondens Marknad, recept och tips direkt från gården av Annika Edestrand och Helena Ullstrand Här finns vackra bilder och recept som inspirerar. Man får träffa odlare och producenter bakom de närproducerade livsmedel som säljs på Bondens marknad. Finns att låna på vårt förnämliga bibliotek Vet du att Bomull är en av världens mest besprutade grödor. Nästa gång du handlar en t-shirt välj en som är av ekobomull. Nu finns det en flaska i rostfritt stål med lång livslängd. Den är bra för miljön och fri från ohälsosamma ämnen. Läs om flaskan på Funderar du på om ditt elbolag har miljömärkt el, titta på Vet du att en björn kan äta blåbär på en dag. Gunnel

9 Hallå där, Ki Eriksson, ny kommunal informatör Brukar du köpa ekologiska varor? Självklart köper jag ekologiska varor. I så fall vilka? Jag börjar alltid leta efter ekologiska alternativ och jag köper framförallt matvaror av olika slag. Det jag spontant kommer ihåg från veckans handling är bananer, havregryn, kiwifrukt, tomater, paprika, mjölk, smör, turkisk yoghurt, crème fraiche, bönor, buljong, köttfärs, ost, potatis, flagad mandel och mjöl. Jag ska ta itu och leta mer efter ekologiska kläder, för det har jag varit lite dålig på hittills Vi som jobbar med Ekomålet är Monika Ahrås, kostchef Gunnel Persson, förskollärare Stensvedens Förskola Bo Staaf, Agenda 21-samordnare Gun-Britt Hedsten, kostsamordnare Ursula Furtig, folkhälsosamordnare Bo-Göran Fransson, livsmedelsinspektör Erik Unander-Scharin, livsmedelsinspektör Redaktör och ansvarig utgivare: Bo Staaf Agenda 21-samordnare Tel bo.staaf@ludvika.se

10 HJÄLP OSS ATT SPRIDA Eko-målet!!! Skriv ut och lägg i fikarum eller andra ställen där många kan läsa den. Vidarebefordra den per mail eller hitta på något annat klyftigt. Tidigare nummer av Eko-målet hittar du på mvh red