GRUNDAD 2006 NR 23 September 2011 Miljövänliga veckan
|
|
- Maj Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling EEN TTI IDNING UTTGI IVVEEN AVV LLUDVVI IKA KOMMUNSS REEFFEEREENSSGRUPPPP FFÖR KOSSTT OCH EEKOLLOGI ISSKA VVAROR GRUNDAD 2006 NR 23 September 2011 Miljövänliga veckan Varje höst arrangeras Miljövänliga Veckan under vecka 40. Då berättar Naturskyddsföreningen vad man själv kan göra för att minska belastningen på miljön. Årets tema 2011: Fisk och skaldjur Vilken fisk kan man egentligen äta? 2011 handlar Miljövänliga Veckan om att hjälpa folk att välja rätt i fiskdisken. Under Miljövänliga Veckan, vill Naturskyddsföreningen berätta för människor om läget för fisken och vilka fiskar som är okej att äta. Men också att vi som konsumenter faktiskt kan påverka situationen genom att låta bli att äta vissa arter. Vi fiskar för mycket. Om vi fortsätter att fiska som vi gör nu, kommer alla bestånd vara utfiskade inom 50 år. Europa är klart sämst i klassen. Samtidigt som vi fiskar slut på fisken i EU, köper vi också rättigheter att fiska ut fisken i andra delar av världen, säger Kajsa Garpe, fiskehandläggare på Internationella avdelningen. Jätteräkor och ål är två värstingar kampanjen vill lyfta fram. Ålen för att den är akut hotad och för att Sverige ännu inte infört ett totalt fiskestopp av ål. Jätteräkor för att odlingen är ohållbar och har enorm negativ påverkan på såväl miljön som lokalbefolkningens förmåga till försörjning och hälsa. Vill du vara med och hjälpa till att påverka? Medverka i årets Miljövänliga Vecka.
2 Godis, chips och läsk dåligt för klimatet Fredagsmyset är inte bara mysigt. Godis, chips och läsk är onyttigt och samtidigt dåligt för miljön. En studie från Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK) visar bland annat att tillverkning av ett kilo chips ger utsläpp av 2,2 kilo växthusgaser, tjugo gånger mer än odling av ett kilo potatis orsakar. Skumgodis har större klimatpåverkan än gelégodis medan mjölkchoklad har tre gånger så stor klimatpåverkan som mörk choklad. Den största klimatboven är skumgodiset. Kött är den livsmedelsgrupp som normalt har störst klimatpåverkan. Därför är det anmärkningsvärt att en påse skumgodis har lika stor klimatpåverkan som en portion fläskkött. Studien baseras på livscykelanalyser av godis, chips och läsk. Den svenska konsumtionen av godis, chips och läsk leder till utsläpp av nästan en halv miljon ton växthusgaser, motsvarande 0,8 procent av Sveriges totala utsläpp och cirka 2,6 procent av matens klimatpåverkan i Sverige. Godis och chips har betydligt större klimatpåverkan än äpplen, mjölk och bröd. Det kan verka lite, men läsk och godis är tomma kalorier så det är onödig påverkan på klimat och miljö. Konsumtionen av de här produkterna har dessutom ökat betydligt i dag dricker vi fyra gånger så mycket läsk och äter dubbelt så mycket godis som på 60-talet. LUDVIKA KOMMUN, KOSTORGANISATIONEN 2011
3 Nytt livsmedelsavtal för avtalstiden * Avtalet gäller för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika, Smedjebacken och Säters kommuner. * Upphandlingen har utgått ifrån kommunernas måldokument, bl.a ; - att upphandla fler ekologiska varor, - minska tillsatser i maten * Utökat antalet ekologiska produkter samt konverterat följande konventionella produkter till att ENDAST KÖPA EKOLOGISKA: * Råa ägg * Tunnpannkaka * Nötfärs * Baljväxter *Banan samt flera andra produkter Antalet avtalsprodukter är ca 1275 st. varav ekologiska ca 160st Smak påverkar svinn i skolan Det finns ett starkt samband mellan hur nöjda eleverna är med skolmaten och hur stort inflytande de har i skolrestaurangen. Och ju nöjdare gäster, desto mindre svinn. Allt enligt en färsk skolmatsundersökning där 500 barn intervjuats. En fjärdedel av svenska skolbarn mellan 7 och 15 år är missnöjda eller mycket missnöjda med maten i skolan. Ju äldre elever, desto mer missnöje, enligt en färsk undersökning som Lantmännen låtit göra. Intervjuerna visar att det framförallt är tre faktorer som påverkar barnens inställning i relation till skolmat och nöjdhet: Smak, valfrihet och möjligheten att vara med och bestämma. Dessa faktorer påverkar i sin tur matsvinnet i skolorna. Var tredje barn slänger skolmat flera gånger i veckan och två tredjedelar av dem som slänger mat minst en gång i veckan gör det för att maten inte smakar bra. (Från tidningen Restaurangvärlden)
4 Rapsolja i klimatsmarta kök En nyttig olja Rapsoljan jämförs ofta med olivolja, som anses vara en av våra nyttigaste oljor, men rapsoljan har den lägsta andelen mättat fett av alla vegetabiliska oljor, och med en hög halt enkelomättat fett och med ett stort användningsområde är rapsen unik. Ett smart klimatval Rapsoljan är dessutom ett bättre klimatval. Studier på olika oljor visar att utsläppta växthusgaser är lägst på raps och som då är ett bättre klimatval än t.ex. sojaolja och palmolja. Vi använder enbart rapsolja i våra kök i Ludvika kommun och den är dessutom alltid ekologisk!
5 Regeringen satte stopp för Livsmedelsverkets kostråd Livsmedelsverkets miljösmarta kostråd stoppas av regeringen, trots flera års arbete. Råden om att bland annat äta mindre kött och köpa mer närodlat anses hota frihandeln inom EU. Arbetet med att ta fram miljösmarta kostråd påbörjade redan I maj 2009 var råden, som baserades helt på på vetenskapliga studier, färdiga. Bland annat rekommenderades svenskarna att äta mindre kött och köpa mer närodlat. Livsmedelsverket skickade in råden till EU-kommissionen för godkännande. Men där blev det stopp. EU-kommissionen ansåg att Livsmedelsverket rekommendation att köpa närproducerad mat var ett handelshinder. Då försökte vi frångå den problematiken genom att skriva om grundproblemen istället för just närproducerat, säger Anna-Karin Johansson på Livsmedelsverket till Ekot. Blev för otydliga Istället för att rekommendera närproducerad mat tog Livsmedelsverket nu upp transportlängd, användningen av bekämpningsmedel, konstgödsel, energiåtgång och konkreta utsläpp. Med då stoppade istället regeringen kostråden. Jordbruksdepartementet menade att de fortfarande kunde hindra frihandeln. Efter flera vändor där råden justerades och skrevs om blev de tillslut så luddiga att de blev svåra att förstå. Det blev inte konkreta råd längre. Ska man ge råd till en konsument måste man ibland göra en del förenklingar och slutsatser för att de ska bli användbara, säger Anna-Karin Johansson på Livsmedelsverket till Ekot. Ytterst ansvarig för beslutet att skrota de miljösmarta kostråden är landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Jag kan bara konstatera att det var många påpekande från andra medlemsländer i den handelsgemenskap som vi har inom EU, säger Eskil Erlandsson till Ekot (Från tidningen Restaurangvärlden) Ludvika fick diplom för ekologiskt Vid en ceremoni på Operaterrassen den 18 augusti, anordnad av EkoMatCentrum, fick Ludvika kommun ta emot ett diplom från landsbygdsminister Eskil Erlandsson därför att vi var en av de kommuner som uppnått regeringens mål med 25 % ekologiskt i kommunens mat år 2010.
6 Bo Staaf med det diplom som han fick ta emot från landsbygdsminister Eskil Erlandsson för Ludvika kommuns räkning Matlandet Dalarna Det nybildade Matlandet Dalarna knyter an till regeringens satsning på matlandet Sverige. Syftet är att få en diskussion kring mat- och livsmedelsproduktionen i Dalarna och att utveckla matkulturen i länet. Det handlar också om att berika Dalarna som turistmål. Sverige det nya matlandet är regeringens vision om att skapa fler jobb och tillväxt genom satsningar på mat och livsmedelsproducenter i kombination med turism. När VisitSweden, Exportrådet och Jordbruksverket började skissa på kommunikationskampanjen var orden som skulle prägla hela projektet omtanke, ärlighet, kvalitet och nyfikenhet. Det handlar om god djuromsorg, ärlighet kring produktionssätt, hög kvalitet på det som produceras och en nyfikenhet hos såväl konsumenten och producenten som hela tiden lockas av det nya. Smakrik och god mat, en vacker och levande landsbygd i kombination med ökad sysselsättning och möjligheter att starta nya företag ska tillsammans skapa högkvalitativa upplevelser i toppklass, alltid präglade av de fyra värdeorden. Matråd Dalarna ska bedriva arbetet på länsnivå, och är ett projekt åren Matlandet Dalarna består av representanter för Dalarnas matproduktion, restauranger, besöksnäring, utbildningar, handel, offentlig verksamhet och myndigheter. Processledare är Holger Petersson. Som representant för den offentliga verksamheten sitter Monika Ahrås, kostchef inom social och utbildningsförvaltningen.
7 Boktips Av Mats-Eric Nilsson. Den hemlige kockens" kokbok Men vad ska man då äta - och laga? Ända sedan Den hemlige kocken för fyra år sedan öppnade ögonen på hundratusentals svenskar har den frågan hängt i luften. Uppföljaren Äkta vara tipsade om hur man ska agera i butiken för att undvika E-nummermaten - men några grytor och kastruller syntes inte till. I sin nya bok Smakernas återkomst tar Mats-Eric Nilsson därför nästa steg. Med hjälp av fotografen Lena Granefelt får vi under ett helt år följa honom och hustrun Anna Karin hemma i köket. Vanliga kokböcker finns redan i överflöd, i Smakernas återkomst är det istället själva råvarorna som spelar huvudrollen. Förutom inspirerande recept till sköna måltider får läsaren mängder av tankeväckande och användbara kunskaper om grönsaker, frukter, bär, kött och fisk. Glöm vinterns bleka tomater, smaklösa gurka, långväga jordgubbar och slokande sparris. Laga din mat utifrån den rådande årstiden, är bokens enkla budskap. Och upptäck att varje säsong har sina dolda delikatesser! Recept Flytande fruktkick 4 port 2 ekologiska, mogna avokador, 1 l granatäppelnektar, 1 pkt frysta ekologiska hallon ca 250 g Dela, skala och kärna ur avokadon. Mixa alla ingredienser i en blender och servera.
8 Hallå där, Anna Lena Andersson Anna-Lena Andersson, tf chef för social- och utbildningsförvaltningen Brukar du köpa ekologiskt? Jag brukar köpa ekologisk frukt och grönsaker för att smaken är så mycket bättre. Bananer köper jag gärna de ekologiska för jag vet att arbetarna och deras familjer på de konventionella odlingarna inte mår bra av all kemikalieanvändning. Den ekologiska odlingen är småskalig och ger färre bananer per skörd som gör att priset blir högre Vi som jobbar med Ekomålet är Monika Ahrås, kostchef Bo Staaf, Hållbarhetssamordnare Gun-Britt Hedsten, kostsamordnare Ursula Furtig, folkhälsosamordnare Bo-Göran Fransson, livsmedelsinspektör Thommy Falk, livsmedelsinspektör Redaktör och ansvarig utgivare: Bo Staaf Hållbarhetssamordnare Tel HJÄLP OSS ATT SPRIDA Eko-målet!!! Skriv ut (tvåsidigt så klart) och lägg i fikarum eller andra ställen där många kan läsa den. Vidarebefordra den per mail eller hitta på något annat klyftigt. Tidigare nummer av Eko-målet hittar du på
GRUNDAD 2006 NR 21 April 2011. Lördag den 21 maj blir det en inspirationsdag runt mat på Garvarns torg.
Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling EEN TTI IDNING UTTGI IVVEEN AVV LLUDVVI IKA KOMMUNSS REEFFEEREENSSGRUPPPP FFÖR KOSSTT OCH EEKOLLOGI ISSKA VVAROR GRUNDAD 2006 NR 21 April 2011 Glada matdagen
Läs merKostrådet på omvärldsbevakning.
Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling EEN TTI IDNING UTTGI IVVEEN AVV LLUDVVI IKA KOMMUNSS REEFFEEREENSSGRUPPPP FFÖR KOSSTT OCH EEKOLLOGI ISSKA VVAROR GRUNDAD 2006 NR 24 December 2011 Kostrådet
Läs merEko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014
Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk
Läs merLudvika fortfarande med i toppen
med siktet på en hållbar utveckling EEN TTI IDNING UTTGI IVVEEN AVV LLUDVVI IKA KOMMUNSS REEFFEEREENSSGRUPPPP FFÖR KOSSTT OCH EEKOLLOGI ISSKA VVAROR GRUNDAD 2006 NR 19 MAJ 2010 Ludvika fortfarande med
Läs merLärande för hållbar utveckling
med siktet på en hållbar utveckling EEN TTIIDNI ING UTTGI IVVEEN AVV LLUDVVI IKA KOMMUNSS REEFFEEREENSSGRUPPPP FFÖR KOSSTT OCH EEKOLLOGI ISSKA VVAROR GRUNDAD 2006 NR 7 SEPTEMBER 2007 Gästskribenter: Lärande
Läs merSvinnet i vardagens måltidskonsumtion
med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 18 MARS 2010 Svinnet i vardagens måltidskonsumtion Mot
Läs merT S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER
Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur
Läs merMAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ
MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara
Läs merFAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!
FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt
Läs merGod mat + Bra miljö = Sant
God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten
Läs merÄt S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.
Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt
Läs merDet finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.
Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt
Läs merÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN
ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN Kommun Kontaktperson E-post Telefonnummer Skicka ifylld enkät till ulrika@bergkvistpublishing.se WWF och White Guide Junior letar efter Sveriges mest hållbara skolmatskommun
Läs merMiljömåltider i Göteborgs Stad
Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,
Läs merBra måltider i skolan
Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merKlimatanpassa din matlagning
Klimatanpassa din matlagning Varje tallrik räknas. Att klimatanpassa ditt kök är kanske den bästa miljöinsats du kan göra. Och det fina är att det varken är svårt eller omständligt. Med vårt initiativ
Läs merSuccé för KRAV-tävling
med siktet på en hållbar utveckling EEN TTIIDNI ING UTTGI IVVEEN AVV LLUDVVI IKA KOMMUNSS REEFFEEREENSSGRUPPPP FFÖR KOSSTT OCH EEKOLLOGI ISSKA VVAROR GRUNDAD 2006 NR 6 MAJ 2007 Succé för KRAV-tävling Vid
Läs merKosten kort och gott
Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer
Läs merframtidens mat i västerås
framtidens mat i västerås Västerås stad vill göra skillnad Framtidens mat ska främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn, ungdomar och äldre och med hänsyn till miljön och klimatet. En av mänsklighetens
Läs merMer antioxidanter i ekologiskt
med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 9 JANUARI 2008 Mer antioxidanter i ekologiskt Ny forskning
Läs merÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN
ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN Kommun Kontaktperson E-post Telefonnummer Skicka ifylld enkät till malin@bergkvistpublishing.se WWF och White Guide Junior letar efter Sveriges mest hållbara skolmatskommun
Läs merKLIMATSMARTA MATTIPS
KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR MÅLTIDER ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2017-11-30, 277 GÄLLER FRÅN OCH MED:2017-11-30 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Servicechef
Läs merBesvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:
Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv UTBILDNINGS- MATERIAL Butik på hållbar väg OM BUTIKEN Bra mat för hälsa och miljö! Namn på butiken: Kommun: Tillhör butiken
Läs merDet är en dag i morgon också. Vad är hållbarhet? Och vad kan vi tillsammans göra för att skapa morgondagens hållbara kök, redan idag?
Det är en dag i morgon också Vad är hållbarhet? Och vad kan vi tillsammans göra för att skapa morgondagens hållbara kök, redan idag? Vad innebär hållbarhet? Det enklaste sättet att förstå begreppet hållbarhet,
Läs merHållbar mat i offentliga kök
Hållbar mat i offentliga kök För hälsan och miljön Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Hållbar livsmedelskonsumtion Skapa ett samhälle som främjar bra matvanor
Läs merMål resurshushållning i kursplanen
RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merMargarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.
Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet
Läs merHur kan en kommun arbeta med ekologisk mat? Erfarenheter från Borlänge
Hur kan en kommun arbeta med ekologisk mat? Erfarenheter från Borlänge IKEA Mål Nationella miljömål: Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap Levande vatten Ett rikt växt- och djurliv Här ska borlängebon
Läs merTema mat FAMILJER. 2012 08 21 Anna Wahlberg
Tema mat FAMILJER 2012 08 21 Anna Wahlberg Dagordning 18.00 19.00 Föreläsning 19.00 19.20 Uppföljning Hemester & Livsstilsprofilen 19.20 19.50 Förbättra recepten 25% med Anna R 19.50 20.00 Paus 20.00 20.20
Läs merExtra temanummer inför Måltidens dag
EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 2 OKTOBER 2006 Extra temanummer inför Måltidens dag VISST SKA VI FIRA MÅLTIDENS DAG DEN
Läs merMonica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se. Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se
Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se Vi ska laga och servera god mat till växande barn & ungdomar som ska orka
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merKostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN
DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden
Läs merMatkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg
Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte
Läs merSå upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
Läs merVad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert
Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?
Läs merPolicy för hållbar utveckling och mat
Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,
Läs merKOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF
KOST Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars 2019 Ändringar införda till och med KF Innehållsförteckning GOD OCH AV BRA KVALITET... 2 INFLYTANDE... 2 NÄRINGSRIKTIG... 3 MILJÖ OCH HÅLLBARHET... 3 SÄKER...
Läs merVärlden har blivit varmare
Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merMåltidsenheten. Alla känner matglädje och mår bra av maten
Måltidsenheten Alla känner matglädje och mår bra av maten Snabbt om Måltidsenheten: Lunchportioner: 5500 port/dag Tillagningskök: 8 Mottagningskök: 24 Personal: 58 Lunchpris: 11 kr Ekologisk livsmedel:
Läs merEngagerande föreläsning
med siktet på en hållbar utveckling EEN TTIIDNI ING UTTGI IVVEEN AVV LLUDVVI IKA KOMMUNSS REEFFEEREENSSGRUPPPP FFÖR KOSSTT OCH EEKOLLOGI ISSKA VVAROR GRUNDAD 2006 NR 8 NOVEMBER 2007 Engagerande föreläsning
Läs merMedborgarförslag om maten i Sala kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTVRtcSEJir 24 (39) Sammanträdesdatum 2013-05-13 135 Medborgarförslag om maten i Sala kommun Dnr 2012/406 INLEDNING Medborgarförslag från Sarah Svensson. Förslagsställaren tar
Läs merGästskribent: Miljö- och byggchef Bror Wallin
med siktet på en hållbar utveckling EEN TTI IDNING UTTGI IVVEEN AVV LLUDVVI IKA KOMMUNSS REEFFEEREENSSGRUPPPP FFÖR KOSSTT OCH EEKOLLOGI ISSKA VVAROR GRUNDAD 2006 NR 5 APRIL 2007 Gästskribent: Miljö- och
Läs merGRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006
med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006 Ludvika nionde bästa kommun i landet
Läs merMåltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre
Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och
Läs merVästerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad
Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och
Läs merVar med och bidra till en hållbar utveckling!
med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 14 FEBRUARI 2009 Var med och bidra till en hållbar utveckling!
Läs merKompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål
Kompis med kroppen 6. Mitt mellanmål Mellis mellan målen Har du märkt att du blir piggare när du ätit mellanmål? Se till att få i dig någon frukt eller grönsak vid varje mellis! 1. Frukt- och gröntmacka?
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merPS. Tips var med i tävlingen om hållbarhet hos White Guide Junior
Årets klimatkök 2018 Bli Sveriges mest hållbara skolkök! Det är både roligt och engagerande att arbeta tillsammans med hållbarhet. Låt dig inspireras av våra smarta verktyg som passar både små och stora
Läs merNaturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.
Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt
Läs merLivsmedelsverkets miljösmarta matval
Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
LÄRARHANDLEDNING Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får undersöka samband mellan vad vi äter och påverkan på klimatet. Eleverna
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merMat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift
Läs merKlimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013
Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merKostpolitiskt program
Kostpolitiskt program i Kumla kommun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Syfte 3 Vision 3 Uppföljning och revidering 3 Inledning
Läs merRecept på framgång! -SAMMANFATTNING AV UTVÄRDERING, FRÅN ÖREBRO UNIVERSITET
Recept på framgång! -SAMMANFATTNING AV UTVÄRDERING, FRÅN ÖREBRO UNIVERSITET Sarah Lönnström Nutritioniststudent Stockholms Universitet/Karolinska Institutet 1 Hållbara måltider i Örebro län Disposition
Läs merPå grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl
På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN 2018 -Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Välkommen till Future Kitchen Du får erfarenhet av hur det är att
Läs merbistro Lite som på restaurang, fast hemma Meny Vecka 11 Gott till: ljus öl utan alltför stor beska med eller utan alkohol
bistro Lite som på restaurang, fast hemma Meny Vecka 11 a Fettuccine med musslor, persilja och tomat Gott till: ljus öl utan alltför stor beska med eller utan alkohol b Kebab med tomat- och paprikasallad
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merKompis med kroppen. 3. Matens resa
Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du
Läs merMER NÄRPRODUCERADE LIVSMEDEL I VÅRA OFFENTLIGA MÅLTIDER
2017-04-03 MER NÄRPRODUCERADE LIVSMEDEL I VÅRA OFFENTLIGA MÅLTIDER Underlag till förslag till samarbete mellan Vadstena, Ödeshögs och Boxholms kommuner gällande närproducerade livsmedel. Bakgrund Vadstena
Läs merLinnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4
Läs merMåltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016
Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg Reviderad Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-10-26, 117 Diarienummer: 2015/215 10 För revidering ansvarar: Skol- och barnomsorgschefen och vård-
Läs merMåltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life
Måltidspolicy Kommunfullmäktige 2014-06-16 79 A different Kinda life Förord Maten och måltiden är mycket viktig i allas våra liv. Maten skapar engagemang. Måltiden är något att samlas kring, en naturlig
Läs merEn riktig må bra-kasse!
En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta
Läs merTrerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven
Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och
Läs merSammanfattning En motion har inkommit till kommunsstyrelsen som remiterat vidare till äldreomsorgsnämnden för yttrande.
1 (3) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 378 05 johan.andersson2@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Angående deltagande i projekt för att höja kvaliteten på och minska klimatpåverkan på den offentliga maten
Läs merVälkommen till Borlänge. Då -läget. Genomförande. Gemensam livsmedelsupphandling. Borlänge, Gagnef Säter Smedjebacken Ludvika Falun.
Välkommen till Borlänge Då -läget LEVERANTÖRER RER KUNDER Borlänge, Gagnef Säter Smedjebacken Ludvika Falun Genomförande LEVERANTÖRER RER Gemensam livsmedelsupphandling DISTRIBUTIONS- CENTRAL KUNDER Minska
Läs merRiktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN BUN 58/2012 Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad Fastställd av barn- och utbildningsnämnden den 27 augusti 2012. Allmänt Riktlinjerna följer
Läs merSvenskmärkning AB
Svenskmärkning AB Kriterier för förtroende Alla djur är födda, uppfödda och slaktade i Sverige Odling sker i Sverige All förädling och packning sker i Sverige För varor med flera ingredienser gäller särskilda
Läs merKostpolicy för Äldreomsorgen
- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress
Läs merFramtidens mat i Västerås. Anders Jansson Kock och coach inom restaurangenheten Västerås Stad
Framtidens mat i Västerås Anders Jansson Kock och coach inom restaurangenheten Västerås Stad Från jord till Bord Bjurhovdaskolan 2011 I morotslandet Projektidé Skapa förutsättningar för en upphandling
Läs merTILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET
TILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET En enkel guide för dig som vill göra och äta gott Var klimatsmart! Släng inte mer än du behöver. Laga god mat på rester! 1 Vad är matsvinn? Matsvinn är livsmedel som framställs
Läs merMILJÖFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden p. 15
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-03-22 Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: 08 508 28 941 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-04-16 p. 15 Motion (2012:75)
Läs merMatens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov
Läs merInnovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt
OFFENTLIGA MÅLTIDER SOM VÄGVISARE FÖR HÅLLBAR MATKONSUMTION Maria Helmersson RISE, Måltid Sverige Research InstitutesofSweden Jordbruk och Livsmedel 1 RISE - Research Institutes of Sweden Innovation, forskning
Läs merYttrande över motion om att minska köttkonsumtionen
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2009-08-25 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (6) Marianne Wangenheim Kostsamordnare Tel 08-5782 9562 Diarienummer 2009/BUN185-622 Barn- och utbildningsnämnden Yttrande
Läs merHar du ställt om? 28 % ska minska sin köttkonsumtion. Klimatsmart matval
28 % ska minska sin köttkonsumtion Har du ställt om? Nästan var tredje svensk kommer att minska sin köttkonsumtion för klimatets skull. Häng på du också! Att äta mer växtbaserad mat är bra både för miljön
Läs merHållbara måltider i Trosa kommun
2012-10-08 Hållbara måltider i Trosa kommun www.trosa.se Vision Trosa kommun erbjuder Sveriges bästa offentliga måltider där matglädjen, människan och miljön står i centrum. Inledning Ett hållbart samhälle
Läs merÖvergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun
Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 2016-01-18 Remissversion F I N S P Å N G S K O M M U N Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33
Läs merMiljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Läs merfamilj Lax teriyaki med pak choi Stekt lövbiff med dragonsås och klyftpotatis Currykyckling med sojabönor
a3dagar 4 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie Se veckans roliga tips och pyssel! Vecka 3 a Lax teriyaki med pak choi b Stekt lövbiff med dragonsås och klyftpotatis
Läs merMiljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Läs merTEMA MED FRUKT & GRÖNT LÄTTLÄST
TEMA MED FRUKT & GRÖNT LÄTTLÄST TEMA 1 Frukt och grönsaks-smoothies Smothie Recept Jordgubbs-smothie Ingredienser 3 bananer 1 lit lättyoghurt naturell 200 frysta jordgubbar 2 havregryn Gör så här Tvätta
Läs merÄgg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg
Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.
Läs merfamilj Enkelt, gott och snabbt på bordet
a3dagar 6 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet Vecka 3 a Kasslergryta med paprika b Ostfylld köttfärslimpa med ris c Ugnsbakad torsk med citronmajonnäs och stekt broccoloco ica.se/matkasse
Läs merav jämställdhet, inflytande och hållbarhet. Kvalitén på erbjuder ska präglas Alla ska få rätt bemötande och verksamheten ska ha en
Mat & måltider Vision och riktlinjer för servering i förskola, skola, vård och omsorg, sportanläggningar, fritidsgårdar samt övrig servering i kommunens lokaler. Visionen för maten i Kiruna kommun Måltiden
Läs merwww.klimatsmartmat.net Ett kök med hjärna och hjärta.
www.klimatsmartmat.net Ett kök med hjärna och hjärta. Små förändringar som gör skillnad Klimatsmarta tips att tänka på I restaurangköket lagas mat till många personer varje dag och det finns all anledning
Läs merKvalité på livsmedel i de offentliga köken. Eva Sundberg
Kvalité på livsmedel i de offentliga köken Eva Sundberg Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Funnits på Livsmedelsverket sedan 2011 Regeringsuppdrag inom ramen för Livsmedelsstrategin
Läs merKostpolicy Norrtälje kommun. Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016
Kostpolicy Norrtälje kommun Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016 1 Vår vision är att erbjuda goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider som lagas nära gästen och bidrar till hållbar utveckling. Inledning
Läs merVI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.
VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling
Läs merEn finansiering från Naturskyddsföreningen är möjligtack vare försäljning av Bra miljöval el
I Prova att byta ut riset mot svenskt ris, dvs matvete, matkorn, matdinkel, mathavre och korngryn. En finansiering från Naturskyddsföreningen är möjligtack vare försäljning av Bra miljöval el Författarna
Läs merLivsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd
2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har
Läs mer