Engagerande föreläsning

Transkript

1 med siktet på en hållbar utveckling EEN TTIIDNI ING UTTGI IVVEEN AVV LLUDVVI IKA KOMMUNSS REEFFEEREENSSGRUPPPP FFÖR KOSSTT OCH EEKOLLOGI ISSKA VVAROR GRUNDAD 2006 NR 8 NOVEMBER 2007 Engagerande föreläsning Onsdagen den 26 september fick vi ännu en gång med skärrade öron njuta av Tommy Svenssons fantastiska kunskap och engagemang i kosten och dess innehåll. Vi var ett femtiotal nyfikna som samlades i Lingongårdens samlingssal för att höra hur vi kunde äta oss till ett friskare liv. Det var Studieförbundet Vuxenskolan som i samarbete med Agenda 21 och social- och utbildningsförvaltningen höll i denna sammankomst. Tommy guidar oss genom livsmedelstillverkarnas lömska värld. Vad är det vi får i oss när vi äter? Man konstaterar att det är en djungel av tillsatser som ibland får en att fundera om inte vissa produkter skulle stå på kemtekniska produkter istället för bland livsmedel. Vi får höra om godispåsar som är så fullproppade med azo-färgämnen som tidigare var förbjudna i Sverige men som vi i och med EU- inträde blev tvungna att tillåta igen. Dessa godispåsar påverkar kroppen så starkt att de ger aggressivitet och kan förändra ett barns beteende. Han berättar även om pojken som nästan hamnade i fosterfamilj pga. sina problem, de problemen härrörde från ett enormt intag av Aromat, som är fyllt med natriumglutamat. När detta togs bort blev pojken av med sina problem. Tommy pratar mycket om det egna ansvaret. Det är vi som konsumenter som måste lära oss att välja. Vi kan inte lägga över ansvaret på någon annan, det är vi som gör valet. De produkter som man ska vara mest vaksam på är läsk, godis, snabbmat och den otäcka energidrycken. Energidryck är en mycket vanlig dryck bland våra ungdomar och även bland dem som tränar mycket. Energidrycker innehåller koffein och taurin. Koffein vet vi alla att det är beroendeframkallande men det stora problemet i energidrycken är taurin. Taurin är en aminosyra som kroppen själv producerar och är ett ämne vi sällan har brist på. En energidryck innehåller i de flesta fall 10 gånger mer än en normal dagsdos. Tyvärr finns inga rekommendationer för hur mycket taurin en dryck får innehålla i Sverige. Livsmedelsverket har bara sagt att de inte är lämpligt att se energidryckerna som en törstsläckare och att den inte bör kombineras med alkohol. Vad gör då taurin så farligt i dessa mängder? Taurinet begränsar seretoninutsöndringen (som gör oss lugna) vilket kan leda till ökad aggression, påverkar det centrala nervsystemet och gör att kroppen inte känner av trötthet. Det

2 sänker även blodsockret och påverkar hjärtats rytm. Det är det sistnämnda som kan leda till plötslig hjärtdöd. I våra grannländer Norge och Danmark är drycker som innehåller taurin förbjudna. Svenska Livsmedelsverket avråder att använda energidryck vid fysisk ansträngning. Som vanligt var Tommy intressant att lyssna till och tiden bara försvann. Han var också tydlig i att man naturligtvis ska äta det man blir bjuden på, men i vardagen kan vi alla göra våra egna val. Gun-Britt Hedsten Tyg eller otyg? Miljövänliga veckan som Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) är upphov till genomfördes vecka 40. I år väckte det stor uppmärksamhet när det avslöjades att textilindustrin är en stor miljöbov. SNF hade låtit testa 20 handdukar från några av våra vanligaste affärer. Analyserna visade att halterna av det hormonstörande ämnet nonylfenol fanns i många handdukar. Bomull som är den vanligaste råvaran är en av världens mest besprutade grödor. I textiltillverkningen används 1 kilo kemikalier för varje kilo tyg som framställs. I Sverige förbrukas mer än 25 kilo tyg/person och år. Bomullsplantan i en konventionell odling besprutas ca 25 ggr/år. Arbetstiden är ofta 75 tim/vecka. Arbetarna saknar skyddskläder och utsätts ibland direkt för frätande kemikalier.

3 Vad kan vi som konsumenter göra? Alla människor använder kläder, då är det viktigt att de är tillverkade på ett bra sätt. 1. Köp inte så mycket kläder men köp med kvalitet som håller i många tvättar. 2. Fråga efter miljömärkt bomull, det finns inte så mycket att välja på än så vi måste visa att vi vill handla miljömärkta kläder eller textilier. 3. Handla miljömärkta kläder eller textilier. 4. Laga och sy om kläder. 5. Välj ett miljömärkt tvättmedel och överdosera inte. 6. Lufttorka tvätten. 7. Sälj eller ge bort gamla plagg som du inte vill ha kvar. 8. Ge i julklapp en miljömärkt handduk eller sängkläder. Gunnel Persson oooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo Hallå där Kah Slenning Förvaltningschef, Social- och utbildningsförvaltningen Köper du ekologiska varor? Ja, i den mån det finns. Vissa mindre butiker har ett ganska begränsat utbud, och ibland blir varorna liggande för länge - då kan det kännas ofräscht Isåfall vilka? Frukt & grönsaker, familjen är vegetarianer

4 Vete är inte bara vete utan en hel Vetenskap! Vete är en bland de första kulturväxterna Visste ni att i Mellanöstern finns ursprungsområdena för enkornvete, emmer och korn? Den fertila halvmånen, som området kallas, sträcker sig från Israel över Libanon och Syrien till Turkiet och österut över Irak. I detta område ligger troligen jordbrukets vagga. Enkorn, emmer och korn har alla vilda släktingar som fortfarande kan hittas i naturen. De vilda släktingarna samlades förr in av befolkningen. Emmervete Triticum dicoccum Emmervete är en gammal kulturform som odlades i det gamla Egypten och hade stor utbredning i Europa. När vild emmer domesticerades förändrades kärnorna och blev större och segare, den fick ett kort från sidorna hoptryckt ax med vanligen långa borst. De första bevisen på domesticerad emmer finns från Syrien och är 9700 till 9500 år gamla. Emmervete Enkornvete Triticum monococcum Domesticerad enkorn har även den sitt ursprung i vild enkorn. De växte i trakterna kring berget Karacadag i Turkiet. Det finns bevis på att vild enkorn samlades in av jägare från Syrien. Man har vid utgrävningar i byarna Mureybit och Abu Hureyra vid Eufrat hittat spår av detta. I Abu Hureyra bodde en grupp av jägare-samlare i ett permanent åretruntboende för till år sedan. Vild enkorn var en av de vanligast förekommande fröerna som gruppen livnärt sig av. Det finns tydliga bevis på att människorna innan de blev odlare till en stor del levde på insamling av vilda vetearter. De vilda arterna växer rikligt i bergen på gränsen till ekskogarna och kan lätt skördas i avsevärda mängder. Det är också lätt att så ut fröna på nya

5 platser för att etablera nya bestånd. Domesticerat enkorn hittades i utgrävningarna i Abu Hureyra för 9600 till 9500 år sedan. Enkornvete Ifrån enkorn och emmer härstammar Spelt eller Dinkel som det också kallas. I Kaukasus har man hittat spelt från år f.kr. Spelt innehåller mer protein och högre andel essentiella (livsnödvändiga) aminosyror än vanligt vete. Den innehåller också flera viktiga ämnen för kroppens immunförsvar, t.ex. tiocyanat som är ett kroppseget antibiotikum. Spelten klarar även odling i magrare jordar och kallare klimat. Spelt är mycket lämplig för ekologiskt odling. Agnarna sluter hårt om kärnan, vilket gör att de inte faller av vid tröskningen. Säden måste alltså skalas vid förädling till livsmedel. Spelt har bra bakegenskaper, vilket bland annat beror på den höga proteinhalten, det gör att bröd bakat på speltmjöl blir högt och luftigt. Smaken är god och något nötliknande. För år sedan korsade man sedan fram vete ur spelten. Gunnels miljötips: Var tvättar du bilen? Vet du att: både rengöringsmedlet och smutsen på bilen innehåller skadliga ämnen. om du tvättar bilen hemma på gatan så rinner i princip vattnet direkt ut i vattendrag och sjöar. om du tvättar bilen i en automatisk biltvätt så renas och återanvänds tvättvattnet. det näst bästa är att tvätta i en gör det själv-hall med oljeavskiljare. använd miljömärkta bilvårdsprodukter. vaxa bilen så minskar du behovet av tvätt.

6 TÄVLING Ludvika var första kommun i landet att få alla sina kök i skolor och förskolor KRAVcertifierade. Vi ligger också med i tätgruppen av landets kommuner när det gäller hur stor andel av råvarorna som är ekologiska. Det borde vi på något sätt marknadsföra oss med mera aktivt, t ex genom någon kort slagkraftig text på infartsskyltarna. Maila in ett förslag till slogan till bo.staaf@ludvika.se senast 30 november. Första pris blir ett ekologiskt chokladkit, bestående av två muggar och ekologiska råvaror till chokladen (kakao, mjölk och socker). Varm choklad = 0 boy? God mat & dryck är mer aktuellt än någonsin. Nu när vi går mot en kyligare årstid behöver vi pigga upp oss med sådant som är gott och värmande. Finns det något bättre då än en kopp omsorgsfullt tillagad varm choklad? Aztekerna blandade till varm choklad, smaksatt med -vaniljdoftande honung, och det var inte underligt att de europeiska kolonisatörerna raskt plockade med sig vanan att dricka varm choklad hem till Europa. Snart sörplades kryddad varm choklad vid de kungligt hoven. Först i början av 1900-talet blev drycken folklig, och genom industrialiseringen när man började massproducera billig och söt drickchoklad, så fanns den snart i de flesta svenska hem. Drickchokladen blev snabbt barnens favorit. Ju barnsligare smak desto sötare choklad, brukar fortfarande gälla. För många är nu drickchoklad synonymt med O boy eller andra söta pulver som är fullproppade med socker, tillsatser och inte mycket kakao alls...prova att gör din egen varma choklad på riktig kakao, mjölk samt socker eller honung, använd ekologiska varor så smakar det extra gott! (Vill du läsa tidigare nummer av Ekomålet? De finns på )

7 Åsas receptruta: Varm ekologisk chokladdryck 2 tsk kakao, ekologisk 2-3 tsk strösocker, ekologiskt 2 dl mjölk, ekologisk Blanda kakao och socker i en stor kopp. Tillsätt lite av den kalla mjölken och rör ihop. Häll kakaoblandningen och resten av mjölken i en kastrull och värm. Koka inte. Lite gottigottgott Tag ingredienserna som ovan men byt ut mjölken mot 3-4 msk vispgrädde. Häll i en kopp. Rör kakaoblandningen kraftigt med en sked tills den tjocknar. Ät och njut! En sorglig historia: Två ekologiska tomater var ute och gick. Den ena blev överkörd av en bil. Vi som jobbar med Ekomålet är Monika Ahrås, kostchef Gunnel Persson, förskollärare Stensvedens Förskola Bo Staaf, Agenda 21-samordnare Åsa Skoog, skolmåltidsföreståndare Kyrkskolan Anneli Lindahl, skolmåltidsföreståndare Lorensbergaskolan Ursula Furtig, folkhälsosamordnare Bo-Göran Fransson, livsmedelsinspektör Gun-Britt Hedsten, kostsamordnare Redaktör och ansvarig utgivare: Bo Staaf Agenda 21-samordnare Tel bo.staaf@ludvika.se